Ett föränderligt bibliotekslandskap. med sikte på år 2035

Transkript

1 Ett föränderligt bibliotekslandskap med sikte på år 2035

2 Bibliotekslandskapet år 2035 Bibliotekspolitik 2015 har sikte på regeringsprogrammet och regeringsperioden I samband med beredandet av ministeriets framtidsvision inbegärdes texter av biblioteksanställda i olika position och med olika bakgrund: Hur ser bibliotekslandskapet ut år 2035? Rapporten Näkemyksiä tulevaisuuden kirjastomaisemista gjordes som ett underlag för arbetet med bibliotekspolitiken. Den är editerad med lätt hand, egentligen är det fråga om en samling av till form och innehåll synnerligen varierande inlägg, svar på några utsända frågor, bl.a. gällande trender och sk svaga signaler. Men det är intressant och inspirerande läsning för alla som planerar för framtidens bibliotek eller funderar på hur framtiden kommer att se ut på våra bibliotek.

3 En del tankar går igen hos nästan alla, oberoende av skribentens position och placering på bibliotekskartan: -det fysiska biblioteksrummet kommer att ha stor betydelse även i framtiden -personalens yrkeskunnande och mångsidighet blir allt viktigare -det tryckta materialets andel minskar men det lever kvar länge än, främst skönlitteraturen -tekonologin utvecklas, snabbt! -befolkningen åldras, invandringen ökar, städerna växer och landsbygden blir bokstavligen en glesbygd -en viss oro för hur det går med den gemensamma värdegrunden, demokratin, kan märkas hos många

4 Helt motsatta synpunkter är t.ex. I framtiden försvinner de små biblioteken i framtiden uppskattas de små närbibliotekens service allt mera (även vad gäller unibibliotek och forskare) Bokbussarna blir den verkliga multiservice-enheten bokbussar och närbibliotek ersätts av ny typ av rörliga service-enheter Glesbygdens biblioteksservice försämras i takt med inflyttning till städerna servicen utvecklas och förbättras också i glesbygden Personalbehovet minskar och fokuserar på ett litet antal högt utbildade specialister det behövs mera personal och med ny typ av kunnande (hälsa, sociologi, ungdomsarbete, redigering)

5 De stora biblioteken svarar Bibliotekens styrka i framtiden är det fysiska rummet och den personliga servicen, face-to-face eller på nätet. Det fysiska biblioteket är inte längre en förvaringsplats utan en plats för olika aktiviteter och verksamheter. Behovet av guidning och rådgivning ökar när medborgarna söker information på egen hand.till biblioteket kommer man när man inte kan hitta, eller när man hittar för mycket information... Personalegenskaper som behövs är kommunikationsförmåga, serviceinriktning och allmänbildning. Olika slags specialkunnande behövs. De administrativa enheterna blir större. Hänvisning till strategin för de allmänna biblioteken. (Maija Berndtson, Helsingfors, Tuula Haavisto, Tammerfors)

6 Med utsikt från Nationalbiblioteket: Digitala innehåll, ny teknologi. Web 2, web 3, den semantiska webben. Ekonomi, upphovsrätt och kapacitetskrav (ny DL-standard) är förändringsfaktorer. "Biljard:" Biblioteken i de större städerna förändras mest, de besöks av urban ungdom, invandrare, platser för olika aktiviter. Läsarna finns utanför städerna. "Vinyl": gamla format begravs och uppstår igen. "Symaskin": En ny typ av personal med mångsidigt, sektoröverskridande kunnande behöv." Ribban ska sättas högt! Inte bibliotek för de mindre bemedlade utan bibliotek för Jorma Ollila! (Kristiina Hormia-Poutanen)

7 Från Riksdagsbiblioteket sett Framtidsforskarna förutspår att de nästa 25 åren blir de stora förändringarnas tid å andra sidan finns en växande längtan efter ett enkelt liv; äta organiskt odlad mat, skaffa djur, ägna sig åt familjen. Globalisering och teknologi förändrar. Polaritet landsbygd-stad, de nya finländarna, generationsklyftan. Redan nu finns en stark uppspjälkning i intressegrupper, "ensaksrörelser". Hur bevara demokratin, medborgarsamhället? Bibliotekens roll blir allt viktigare att definiera; av vilka skäl bör de upprätthållas av stat och kommun? Allt färre anställda, allt mera specialisering. Allt viktigare att förstå och kunna motivera sitt eget arbete. Digitaliseringen fördjupas; från skrivet språk till tal, visualitet, sinnen. Ubikteknologin möjliggör personifierade tjänster för olika situationer. Hotbilder: Allt tryckt material i förråd, av kostnadsskäl användning bara med tillstånd -anonym kunskapsinhämtning blir omöjligt. Kommersiell eller politisk filtrering av information. (Päivikki Karhula)

8 NDB är en del av framtiden Gemensam elektronisk infrastruktur. Hållbar utveckling, jämlikhet, rätten till kultur och kunskap, ansvar för kulturarvet. Det fysiska biblioteksnätverket är viktigt för uppbevaring och organisering, men också för individernas, samfundets och regionernas välbefinnande. Nätverkstjänster, den sociala webben är viktiga för användarna. Biblioteken svarar för autenticitet men producerar också ny information, ger möjligheter till kreativ verksamhet. Nya verksamhetsmodeller och partnerskap där information och tjänster produceras bara en gång för bibliotekens och användarnas behov. Användarna deltar i informations- och serviceproduktionen och skräddarsyr för egna behov. NDB är allt detta, en service-enhet. (Minna Karvonen)

9 Andra röster Bibliotekets uppgift nu och i framtiden är att ge alla tillgång till information. Öppet, tillgängligt för alla, avgiftsfritt. Befolkningen åldras, men framtidens seniorer har höga servicekrav. En stark tvåspråkighet, god service till olika språkliga minoriteter. Biblioteket är ett miljövänligt alternativ, ett rum för fantasi och kreativitet. Bör vara öppet så mycket som möjligt (virtuellt 24 h). År 2035 är biblioteket en del av närmiljön, med aktuellt utbud och en kunnig och serviceinriktad personal. (Annika Lund, det enda svenskspråkiga bidraget) Biblioteket kommer att vara en del av utbildningssystemet, men också en plats för olika aktiviteter. Skolbibliotekens betydelse växer. De sk intelligenta miljöerna kommer, svarar mot användarnas behov på ett smidigt sätt. Marknadsföring blir allt viktigare. Kulturellt kunnande, förmåga att kommunicera. Fullt utnyttjande av lokalerna även veckoslut! Ett enhetligt biblioteksfält som Nationalbiblioteket koordinerar. (Anneli Ketonen)

10 Alltid och överallt Kommer i framtiden bibliotekens nuvarande uppgifter att skötas av ett antal globala tjänster specialiserade på långtidsuppbevaring av webbdokument eller kan biblioteken förnya sig? Det gäller att tänka globalt men handla lokalt, vara lyhörd för trender och svaga signaler, artikulera användarnas behov och paketera dem till användbara servicelösningar. Behovet av fysisk kontakt, se, vidröra, återkommer som en central trend, en motvikt till de immateriella nätverken. Det fysiska biblioteket erbjuder tystnad och koncentration som motvikt till en högljudd värld, en växande digital informationsflod. (Kimmo Tuominen) Budord för biblioteksutveckling, bl.a. Kopiera inte det fysiska biblioteket på webben, utveckla samstämmigt fungerande digitala och analoga rum som ger möjligheter till aktivt deltagande. Sträva att förstå den föränderliga omgivning där biblioteket är verksamt. Visualisera informationen! Utveckla system för att marknadsföra, rekommendera. Sociala mötesplatser, både i det fysiska rummet och virtuellt. "Som representant för den nya webbgenerationen är jag inte någon aktiv biblioteksanvändare." (Teemu Arina)

11 Plock ur UKM:s vision Biblioteken är informella mötesplatser som stärker ett aktivt medborgarskap. Biblioteken utvecklas till ett stöd för livslångt lärande och till att motsvara det nätverks- baserade kunskapssamhällets behov. De lokala bibliotekens verksamhet som mångsidiga förmedlare av kultur och bildning tryggas. Projektfinansieringen bör bevaras.