TioHundra kommun och landsting i samma båt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TioHundra kommun och landsting i samma båt"

Transkript

1 TioHundra kommun och landsting i samma båt en Studie av gemensam organisation för sjukvård och omsorg i Norrtälje

2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Kristofer Svensson, Bengt Klintbo, Jesper Stenberg, tel Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida ISBN Omslagsfoto: Matton Foto: Elisabeth Larsen Brolin Layout/produktion: Ordförrådet AB Tryck: åtta.45, Stockholm 2007

3 Förord I TioHundraprojektet samverkar Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting om hälso- och sjukvård och omsorg. Kommunen och landstinget har bildat en gemensam nämnd och ett gemensamt ägt bolag som står för huvudparten av utförandet. Projektet som är unikt i sitt slag startade i januari 2006 och pågår i fem år. I följande rapport redovisas en studie av projektet med tyngdpunkt på processen som föregick förändringen och erfarenheter efter drygt ett år som ny organisation. Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört studien på uppdrag av Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. För slutsatser och förslag svarar projektgruppen som särskild utredare, vilket innebär att Sveriges Kommuner och Landsting som organisation inte tar ställning till innehållet i analyserna. Studien har genomförts av Bengt Klintbo, Kristofer Svensson och Jesper Stenberg under ledning av Lennart Hansson, samtliga vid Sektionen för demokrati och styrning. Lennart Hansson Sektionen för demokrati och styrning Namnet på den nya organisationen TioHundra är hämtat från historien. På vikingatiden delades Uppland in i olika hundare, som innebar att ett visst område skulle ha hundra man redo att till skepps idka byteshandel med grannarna österut. Historisk delas Roslagen in i roddarlag (roslag) som tillhör olika hundare: Norrtälje roslag tillhör Tiundaland, landet med tio hundare. Organisationen döptes till TioHundra som inte kunde förknippas med vård eller omsorg. De anställda antogs därmed lättare känna samhörighet och allmänheten se det nya som något eget. Organisationens telefonnummer blev också förord

4 Innehåll 1 förord 3 sammanfattning 5 inledning 7 historien om TioHundra 13 viktiga faktorer i förändringsprocessen 21 politikers inflytande och insyn 25 styrning från huvudmännen 31 avslutande iakttagelser och framtida utmaningar

5 Sammanfattning Den 1 januari 2006 startade en unik form av samverkan mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Den utlösande faktorn för samverkan var ett förslag i landstinget att förändra Norrtälje sjukhus från akutsjukhus till närsjukhus. Förslaget mötte medborgarprotester och landstinget beslutade att bevara akutstatusen vid sjukhuset samt att utreda förutsättningarna för ökad samverkan lokalt mellan landstinget och kommunen. Hälso- och sjukvården i Norrtälje fick även ett besparingskrav. 3 Resultatet av utredningen blev TioHundra. I en ny gemensam organisation samlades Norrtälje sjukhus, landstingets primärvärd och kommunens omsorg. Inom samlingsbegreppet Tiohundra finns en nyskapad gemensam nämnd med huvuduppgift att beställa vård och omsorgs av det gemensamma aktiebolag som bildats. Bolaget ägs av ett nybildat kommunalförbund som har landstinget och kommunen som enda medlemmar. Denna studie beskriver processen som ledde fram till att Tiohundrasamarbetet kunde sjösättas, hur man motsvarar politikens behov av insyn och inflytande samt utvecklat en styrning som tillfredsställer krav från två huvudmän. Samgåendeprocessen kring TioHundra har genomförts på ett bra sätt. Förberedelserna inför driftstarten har fungerat väl i de flesta avseenden. Den goda idén om att på ett samordnat sätt kunna möta de människor som tidigare efterfrågat vård och omsorg hos respektive organisation framstår som den kanske viktigaste faktorn. Ett högt tempo i processen har dessutom bidragit till att ett stort engagemang upprätthållits hos politiker och tjänstemän. Tidigare nätverk mellan sjukhus, primärvård och omsorg har underlättat förberedelsearbetet, t.ex. i det inledande utredningsarbetet. Detta arbete skapade en konkret bild av fördelarna med samverkan för både politiker och tjänstemän. Ett annat väsentligt inslag var att processen leddes av ett beslutskraftigt ledarskap som löpande kunde lösa frågor och ta beslut. Kommunikationen fungerade tillfredsställande genom att internt utnyttja en bred projektorganisation och extern information. Den interna informationen hade större problem att få genomslag exempelvis på grund av svårigheter att nå ut till omsorgens personal. En annan faktor som kan ha påverkat processen negativt var att chefer och andra nyckelpersoner inte fick klargjort vilken roll och position de skulle ha i den nya organisationen. Ett område som hade behövt längre förberedelsetid var utvecklingen av gemensamma administrativa stödfunktioner. Sammanfattning

6 Det dominerande intrycket är ändå att förberedelserna fokuserat på det väsentliga. Man har i först och främst koncentrat sig på att driften i bolaget skulle fungera väl från starten. Därefter har frågor om bemanning av nämndens förvaltning, avtalsområden för bolagets personal, verksamhetsintegrering och liknande hanterats. På grund av den korta tiden före driftstart kan det första verksamhetsåret betraktas som ytterligare ett förberedelseår. Det innebar ett fortsatt arbete med stödfunktioner, att uppmärksamma frågor om skilda organisationskulturer, att konstruera en hemsida etc. Dessutom har givetvis huvudsyftet med samverkan, integrering av verksamheten inom sjukvård, primärvård och omsorg, påbörjats. Detta har skett genom att nya verksamhetsområden inom t.ex. psykiatri, barnungdom-familj och rehabilitering bildats. De förtroendesvaldas roll i processen och under det första verksamhetsåret har i stor utsträckning kännetecknats av pragmatism och konsensustänkande. Detta har skapat ett utrymme för samarbetet. De förtroendevalda upplever sig vara nöjda med eller mycket nöjda med insyn och inflytande under processen och under det första verksamhetsåret. Under 2007 utvecklas målformulering och uppföljning, vilket ger politiken tydligare instrument att styra med. Huvudmännen har huvudsakligen intresserat sig för sina tidigare respektive ansvarsområden. Svårigheterna att i ett tidigt skede formulera mål och uppföljning för tvärsektoriell verksamhet har bidragit till detta. En utökad dialog mellan den gemensamma nämnden och huvudmännen kan ge möjlighet till mer samsyn och orientering mot en integrerad verksamhet. Det finns också behov av att förtydliga och kommunicera den förändring i rollfördelning som kan skönjas efter det första året. Avsikten var att nämnden och bolaget skulle ha en traditionell nämnd-förvaltningrelation som dock alltmer har utvecklats mot ett beställarutförarförhållande. Under projektets kommande år är det viktigt att det införs tvärsektoriella mått och uppföljningssystem, att en gemensam organisationskultur utvecklas, att det skapas en samsyn i fråga om huvudmännens ambitioner och inriktning, att tidigare etablerade kontaktytor i landstinget respektive kommunen bevaras och att kommunikationen med medborgarna utvecklas. Sist men inte minst viktigt; TioHundra-projektet behöver redovisa en ekonomi i balans och verksamheterna måste motsvara medborgarnas behov inom vård och omsorg.

7 Inledning Den allmänna trenden är att samverkan mellan kommuner och landsting ökar. Syftet är att vinna stordriftsfördelar och förbättra den samhällsservice där medborgarnas behov handhas av olika huvudmän. Samverkan sker till exempel mellan landstingens sjukvård och kommunernas omsorgsverksamhet, vanligen i form av nätverk eller avtal. 5 Genom projektet TioHundra i Norrtälje har ett nytt grepp tagits. Man har samordnat både befolkningsansvaret och huvudparten av utförandet i en gemensam organisation för sjukhusvård, primärvård och omsorg. Häri ligger en potential för att utveckla bättre vård- och omsorgskedjor. Det unika är att man har sammanfört utförarna. Det kan hända bra saker bara man träffas. Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting har beställt en extern studie av samarbetet. I uppdraget har särskilda frågeställningar formulerats; en om processen när TioHundra skapades, en om politikens inflytande och om styrning från huvudmännen. Lars Skoglund, VD, TioHundra AB Två styrningsutmaningar analyseras. Den ena gäller formerna för politikens insyn och inflytande. Den andra handlar om att var och en av de två huvudmännen har ett ansvar för att de egna resurserna används så effektivt som möjligt. Studien omfattar 36 intervjuer. Både formella dokument som beslut och reglementen samt anteckningar och rapporter från de olika arbetsgrupperna har använts som underlag. Samarbetet i TioHundra är ett femårigt projekt, men denna studie omfattar enbart det första verksamhetsåret och ger därmed en ögonblicksbild. Det har inte ingått i uppdraget att studera frågor om exempelvis vård- och omsorgskvalitet, juridiska aspekter på samverkan eller utveckling av ekonomin. Rapporten består av fem delar. Bakgrunden till projektet och hur arbetet övergripande har bedrivits fram till årsskiftet 2006/2007 Faktorer som utmärkt TioHundraprocessen Politikens möjlighet till insyn Hur styrningen från huvudmännen har fungerat Avslutande iakttagelser och framtida utmaningar. inledning

8 Jag har aldrig upplevt en sådan kreativitet och positiv energi tidigare, som den jag mötte i TioHundra. Karin Thalén, förvaltningschef, TioHundraförvaltningen

9 Historien om TioHundra Landstingets underskott var under valåret 2002 över fyra miljarder kronor. I oktober presenterade landstingets tjänstemän 32 åtgärder för att komma till rätta med underskottet. Där ingick att akutsjukhusen i Södertälje och Norrtälje skulle bli närsjukhus. 7 Förslaget ledde till en folklig proteststorm i Norrtälje och det politiska stödet för att ha ett akutsjukhus i Norrtälje var starkt i kommunen, oavsett partifärg. Vid votering i landstingsfullmäktige i november 2003 kunde majoritetspartierna enas om ett förslag där både Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus fick ha kvar sin akutstatus, men med sparbeting i budget. För Norrtälje sjukhus del låg ett partiövergripande initiativ i Norrtälje bakom förslaget. Initiativet syftade till att förbättra sjukvården och omsorgen i denna del av länet genom en utökad samverkan mellan landstinget och kommunen. Kommundirektören och biträdande landstingsdirektören fick uppdraget att studera möjligheterna till fördjupad samverkan mellan sjukhus, primärvård och omsorg. Detta gav en politisk möjlighet att skapa något nytt. Det politiska priset att i det läget säga nej till projektet hade varit högt. I april 2005 togs principbeslut i respektive fullmäktigeförsamling om en samfinansiering och bildande av en gemensam organisation för sjukhuset, primärvården och omsorgen. Den politiska samverkansformen skulle vara en gemensam nämnd och driftformen ett gemensamt ägt aktiebolag. Ett slutligt beslut om ansvarsområden, nämndsammansättning, principer för finansiering med mera togs i augusti/september historien om tiohundra

10 Samverkansformer och projektorganisationens arbetssätt Den organisationsmodell som växte fram var en mer formaliserad samverkan än de avtal som redan fanns. Landstingets representanter upplevde ett kommunalförbund som en allt för fristående lösning och förespråkade en gemensam nämnd. Medarbetare och medborgare såg bildandet av en gemensam nämnd som garant för sjukvården och sjukhuset i Norrtälje. Detta skapade ett tryck på politikerna att hitta en tillfredsställande lokal lösning. När beslutet var taget om att Norrtälje sjukhus AB skulle bli en del i ett samverkansprojekt tillsattes en styrgrupp. Den fick beslutskompetens då biträdande landstingsdirektören och kommundirektören ledde den. De var också viktiga kanaler till den politiska nivån. Övriga i styrgruppen var chefer för sjukhuset, primärvården, kommunens omsorg och landstingets beställarkontor. En kontrakterad konsult blev projektledare. Det bildades också en politisk referensgrupp med ledamöter från landstingsfullmäktiges presidier och landstingsstyrelsen, från landstingstyrelsens ägarutskott, från nordostberedningens presidier och från kommunstyrelsens och omsorgsnämndens presidium. En facklig referensgrupp formerades. Kontinuerliga informationsmöten hölls av framför allt projektledaren. I projektorganisationen satte man snabbt igång med åtta utredningsarbeten med förutsättningen att dåvarande huvudmannaskapsgränser inte fanns. Inga målformuleringar skrevs för arbetet utan man fokuserade snarare på praktiska problem. Inget ekonomiskt projektstöd avsattes för utredningarna. Utredningsområdena var följande: 1. Tillgången till sjukvårdskompetens i kommunala äldre- och andra särskilda boenden 2. Akut omhändertagande och jour- och beredskapsorganisation 3. Vårdinsatser för resurskrävande patienter till exempel äldre multisjuka 4. Omhändertagande av psykiskt funktionshindrande 5. Förändrad organisation för rehabverksamheterna 6. Insatser för barn och ungdomar med övervikt 7. Lokalt FoUU-centrum i Norrtälje 8. Rådgivning och koordination i vård och omsorg per telefon Det fanns en politisk samstämmighet där alla var överens om att inte politisera samgåendeprocessen utan att i stället ge den utrymme. En del politiker uppfattade att tjänstemännen dominerade processen. Styrgruppen hade ett pragmatiskt förhållningssätt och löste problem efter hand. Viktigast var att komma igång och

11 hålla uppe förändringstempot. Många medarbetare och chefer slöt upp bakom idén och det fanns en acceptans för styrgruppens arbetssätt. Att jobba på detta processinriktade sätt uppfattades också som lite unikt, vilket i sig blev en drivkraft. Efter principbeslutet i april 2005 förändrades styrgruppen till att endast omfatta biträdande landstingsdirektören och kommundirektören, och en ny samgåendegrupp bildades. Medlemmarna där togs ur den tidigare styrgruppen, men uppdraget var nu att mer operativt hålla samman arbetet med att bilda en gemensam organisation. Därutöver skapades arbetsgrupper kring stödfunktioner som löpande rapporterade till samgåendegruppen. Mycket kraft lades på att identifiera vad som skulle ingå och vad som inte skulle ingå i samarbetet. Arbetsgrupperna hanterade följande frågor: Gemensamma nämndens förvaltning, ekonomifrågor i bolaget, personalfrågor i bolaget, IT-stöd i bolaget, försörjningsfrågor i bolaget, kvalitets- och kompetensutveckling i bolaget, pensioner och formaliafrågor i samband med bolagsombildning, information till medborgare och patienter samt fastighetsfrågor för bolaget. Aktörer inom TioHundraprojektet Stockholms läns landsting Landstingsfullmäktige Norrtälje kommun Kommunfullmäktige Landstingsstyrelse Kommunalförbund Kommunstyrelse Hälso- och sjukvårdsnämnd Beställarkontor vård TioHundra AB Sjukhus Primärvård Omsorg Gemensam nämnd (TioHundranämnden) Förvaltning (TioHundraförvaltningen) Samgåendet innebar fyra huvudsakliga förändringar: TioHundranämnden, en ny gemensam nämnd som ingår i kommunens politiska organisation. TioHundranämnden har beställarfunktion gentemot bolag och övriga utförare. TioHundra AB, med sjukhus, primärvård och omsorg. Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg, med uppdrag att äga aktierna i det gemensamma bolaget. TioHundraförvaltningen som är TioHundranämndens förvaltning.

12 Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har det yttersta ansvaret gentemot medborgarna. Inflytandet utövas genom direktiv, resursfördelning och tillsättande av ledamöter i den gemensamma nämnden och kommunalförbundets direktion. 10 Den gemensamma nämnden har tolv ledamöter och tolv ersättare, varav huvudmännen utser hälften var. Ordföranden har utslagsröst och ordförandeposten roterar årligen mellan kommunen och landstinget. Norrtälje kommun är värdkommun och nämnden ingår i deras politiska organisation. Huvudmännen är ansvariga för sina respektive verksamhetsområden. Det ansågs juridiskt osäkert om kommunen och landstinget kunde äga en verksamhet, TioHundra AB, vars verksamhet delvis låg utanför den egna kompetensen. Därför skapades en parallell organisationsenhet, Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg, som endast har uppgiften att äga aktierna i TioHundra AB. I förbundets direktion ingår två ledamöter och två ersättare från landstinget respektive kommunen. Under 2006 har den gemensamma nämndens arbetsutskott fungerat som styrelse för TioHundra AB. I samband med bolagsstämman våren 2007 fick bolaget professionell styrelse. Huvudmännen har ännu inte skrivit några ägardirektiv till bolaget, men på årsstämman 2007 beslutades att ett sådant arbete ska inledas. TioHundra AB omfattar vårdcentraler, Norrtälje sjukhus, äldreomsorg, psykiatrisk öppenvård, särskild omsorg enligt LSS, socialpsykiatrisk verksamhet samt handikappomsorg med dagverksamhet och boenden. Totalt har bolaget cirka anställda, varav kommer från kommunen och 800 från landstinget. Sjukhuset har en dominerande roll. VD för TioHundra AB, som tillträdde den 1 januari 2006, fick även uppdraget att vara ansvarig tjänsteman för TioHundraförvaltningen. Att förena två omfattande chefsbefattningar var inte rimligt och dessutom kunde de dubbla rollerna ifrågasättas. På VD:s förslag rekryterades en förvaltningschef och tjänsten tillsattes hösten VD har fortfarande ett lokalt samordningsansvar för TioHundraprojektet. Inför driftstart av TioHundraprojektet, den 1 januari 2006, prioriterades arbetet med att säkerställa bolagets verksamhet. I samband med rekrytering av en särskild förvaltningschef skapades förutsättningar att leda och bygga upp denna verksamhet. Styrgrupp och samgåendegrupp under processen har från 2006 övergått i en samrådsgrupp med tjänstemän som hanterar gemensamma frågor, t ex budgetarbetet. Där ingår bl.a. kommundirektören, biträdande landstingsdirektören, chefen för förvaltningen och bolagets VD.

13 Integrering av verksamhet mellan landsting och kommun Ett av huvudargumenten för bildandet av TioHundra var att integrera de verksamheter som tidigare fanns inom landstinget respektive kommunen. Brukaren/ Patienten ska genom denna förändring på ett bättre och mer samlat sätt möta vård- och omsorgstjänster i Norrtälje. Detta arbete pågår inom samtliga verksamheter inom TioHundra AB och TioHundraförvaltningen. För medborgarna finns det stora fördelar med att de olika verksamheterna koordineras. Hembesök kan samordnas, system kan integreras så att informationen följer brukaren och lokaler kan samutnyttjas. Som ett led i detta arbete bildades tre nya verksamhetsområden under TioHundras första år. Dessa är områdena för psykiatri, barn-ungdom-familj och rehabilitering. 11 Integrering av verksamheten sker i praktiken i bolaget men uppfattas indirekt som en gemensam fråga för både förvaltning och bolag. I detta ingår att förvaltningen utvecklar uppdrag och tvärsektoriella beställningar som utförs av bolaget. TioHundra AB har antagit fem strategiska förbättringsormåden. Dessa är Vård och omsorg för äldre, Gemensam vårddokumentation, En väg in i vården inkl. sjukvårdsrådgivning, Akut- och jourverksamhet inom sjukvården och Chefoch ledarutveckling. Inom bolaget genomför man ett antal strukturella förändringar som t ex ett nytt verksamhetsområde för äldresjukvård, ny ledningsstruktur inom äldre- och handikappomsorgen för att ta tillvara geografiska samordningsmöjligheter m m. Det finns tydliga fördelar med att de olika verksamheterna koordinerar sig, såväl i form av effektivitetsvinster och direkta vinster för burkaren/patienten. De åtta grundutredningarna är ett bra förarbete inför kommande samordning. Det är viktigt att ledningen lyckas hålla ett fortsatt tryck och tempo i att genomföra förändringen. Reflektion En kommande utmaning med den interna samordningen är hur TioHundra även fortsättningsvis kan ta tillvara på de samordningsmöjligheter som fanns innan bildandet av den gemensamma organisationen. Exempelvis stordriftfördelar som uppstår genom samarbete med landstingets övriga sjukhusorganisation, utnyttjande av landstingets Forum för kunskap och gemensam utveckling samt beställarkontorets nätverk. Vidare har gamla nätverk brutits upp och nya behöver etableras. TioHundra behöver hantera den nya gränsyta som uppkommit mot såväl landstinget som kommunen i och med att organisationen TioHundra AB och TioHundranämnden bildats.

14 12 Om vi hade haft krav på flygledarsäkerhet i det här projektet hade vi aldrig fått kärran i luften. Mats Törnquist, f.d. kommundirektör, Norrtälje kommun

15 Viktiga faktorer i förändringsprocessen TioHundra är ett femårigt projekt och först efter den tiden kan man säga om det lyckats eller ej. Trots det kan vissa erfarenheter dras redan nu. Studien har funnit ett antal faktorer som haft betydelse för arbetet med att bilda TioHundra AB, TioHundranämnden och Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes Sjukvård och Omsorg. Dessa är: 13 En god idé och prioriterade områden Nätverk och kultur Tempot Ledarskap och projektstöd Kommunikation och information Förutsättningar för chefer och nyckelpersoner Utveckling av administrativa stödfunktioner En god idé och prioriterade områden Förutom hotet om förändring av sjukhusets status var det samsynen om att kommunens och landstingets möten med medborgarna inte var optimalt samordnade som drev processen om samordning. Det fanns en gemensam insikt om att helheten och medborgarperspektivet förloras med två organisationer. Man visste vilka grupper som hade störst behov av landstingets och kommunens tjänster och Viktiga faktorer i förändringsprocessen

16 det fanns även en känsla att just dessa, ofta röstsvaga människor, trillade mellan stolarna. Det gällde till exempel gruppen multisjuka äldre. Förbättringar kunde åstadkommas med ett samlat huvudmannaskap och en mer sammanhängande vård- och omsorgskedja, där exempelvis information bättre kunde följa brukaren/patienten. Den idén var enkel att förmedla. Förtroendevalda, medarbetare och invånare var snabbt med på noterna. 14 I ett tidigt skede startade man utredningar inom åtta prioriterade områden som fokuserade på de praktiska problemen. I arbetsgrupperna deltog medarbetare från olika verksamheter och på olika nivåer. Reflektion Ett reellt hot och en god idé visade sig skapa bra förutsättningar för förändring. Idén blev en vision som alla omfattade vilket gav stor genomslagskraft. I TioHundraprojektet har de åtta utredningsområdena fungerat väl för att bryta ned idén om den samlade gemensamma organisationen till konkreta delområden för verksamhetsutveckling. Områdena har fungerat som mötesplatser mellan landsting och kommun samtidigt som man skapat möjligheter till samsyn och belysa den gemensamma nyttan med projektet. Grupperna har blivit forum för information och erfarenhetsutbyte. Medarbetare har engagerats och blivit bärare av idén samtidigt som de kunnat påverka den nya organisationens utformning och inriktning. Nätverk och kultur Redan tidigare förekom regelbundna möten mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting. Cheferna från primärvården, sjukhuset och omsorgen träffades för att finna lösningar på problem och finna gemensam utveckling. Dessa personer trodde på idén om att skapa en gemensam organisation. Deras möten ledde till att man anpassade sig till varandra. Till exempel skapade man samma geografiska verksamhetsområden och drev projektet Bryggan, där kommunens omsorg samarbetade direkt med sjukhuset om utskrivningsklara patienter. Skillnader i organisationskultur mellan kommun och landsting var tydliga i arbetet med att skapa TioHundra. I efterhand kan man generellt konstatera att landstingskulturen överförts till de nya organisationerna, framför allt inom TioHundra AB. Samtidigt finns det ett kommunperspektiv och ett landstingsperspektiv inom bolagets olika verksamhetsdelar. Det finns även tydliga kulturskillnader mellan förvaltningen och bolaget. Under 2006 har man arbetat med att skapa en gemensam kultur inom dels Tio- Hundraförvaltningen, dels inom TioHundra AB. Under 2007 har bland annat

17 förvaltningen anordnat ett seminarium på temat Riv stuprören. Till detta var samtliga verksamhetschefer inom bolaget inbjudna. Det har skapats arenor för möten över de traditionella gränserna. Alla verksamhetschefer ingår i bolagets ledningsgrupp. Inom bolaget har verksamhets- och enhetschefer två gånger per år gemensamma möten där man bl.a. diskuterar mål och riktlinjer för den samlade verksamheten. Under 2006 dominerades chefskollektivet av personer med koppling till landstinget, och många intervjuade och flera menar att landstinget har fått ett stort inflytande i förvaltningen och bolaget. De efterlyser fler ledare med bakgrund inom omsorgsverksamheten. 15 Inför samverkan och samgående är det viktigt att ta tillvara de nätverk som redan finns. I TioHundraprojektet har man dragit nytta av just detta. Ofta innebär strukturförändringar att nätverk slås ut, vilket får till följd att man måste bygga nya arenor och mötesplatser mellan verksamhetsdelarna och nya personliga relationer vilket tar tid. Den tiden finns i regel inte vid större omorganisationer. Reflektion En viktig förutsättning för all samverkan är ömsesidig tillit och förtroende mellan de inblandade parterna. I det här fallet har befintliga nätverk mellan landsting och kommun underlättat arbetet och gjort att man kunde hålla ett högt tempo. De har också bidragit till att tona ned de kulturskillnader som normalt finns mellan olika organisationer. Kulturskillnaderna inom TioHundra är trots detta tydliga. De kräver uppmärksamhet för att inte bli ett hinder. Organisationskulturen har betydelse vid samgåendeprocesser och den bör tillsammans med kommunikationsfrågorna kunna ingå i en plan med aktiviteter både före och efter att den nya organisationen har sjösatts. Inte sällan uppstår känslan av att vara vinnare eller förlorare vid ett samgående. Därför kan valet av chefer och ledare ha betydelse. Ledningsgruppens sammansättning, de båda verksamhetsråden och de större chefsmötena har varit led i att skapa en gemensam kultur och stärka samhörigheten i bolaget. Men eftersom de flesta chefer i TioHundra har landstingsbakgrund behöver kulturfrågorna särskilt beaktas. Tempot Tempot i processen hade stor betydelse. Det var en förutsättning för att lyckas, men också ett problem då organisationerna upplevde att man inte blev färdiga med nödvändiga förberedelser. Det diskuterades att skjuta på samgåendet, men man höll fast vid att starta Ett skäl var att behålla det tryck för att bevara sjukhuset som just då fanns bland medborgare och medarbetare. Dessutom ville man undvika att projektet blev en valfråga.

18 Mitt i processen, efter att de åtta delutredningarna redovisats, upplevde flera, en känsla av stand-by, trots det höga tempot. Man visste inte vad som skulle ske med utredningarna och hur arbetet skulle fortsätta. 16 Reflektion Strategin har varit att hålla ett högt tempo. Viktiga framgångsfaktorer för detta har varit att utnyttja engagemanget och viljan hos parterna att förändra. Man har samtidigt inte nödvändigtvis sökt permanenta lösningar utan varit beredd på att ompröva. En viktig faktor för tempot har varit att nyckelpersoner successivt informeras. Det har varit möjligt genom den breda projektorganisationen och den externa informationen. Med ytterligare kommunikation skulle stand-by-läget kanske inte ha upplevts av så många. De berörda hade då haft kunskap om vad som hände i processen. Ledarskap och projektstöd Genom att biträdande landstingsdirektören och kommundirektören ledde projektets styrgrupp kunde viktiga beslut tas allt eftersom frågor och problem dök upp. De uppges i allt väsentligt haft en god förmåga att komma till beslut i viktiga frågor. Nödvändiga kontaktytor fanns mot politiken vilket gav stabilitet och trygghet. De två direktörernas samspel gav även projektledaren ett utrymme att verka inom. Under det första året hade man inte mycket externt projektstöd. Chefer och medarbetare har själva varit mycket engagerade, vilket har gjort att många lärt sig den nya organisationen och fått nya nätverk. För chefer och andra nyckelpersoner blev arbetsbelastningen tidvis hård och mycket arbetstid har investerats i det nya samarbetet. Flera hade önskat att de kunnat frigöra sig från delar av ordinarie arbetsuppgifter för att kunna ägna sig åt projektet. Projektledaren drev arbetet mot styrgruppen och samgåendegruppen. Han bidrog till att hålla ihop processen och behålla tempo i arbetet. Reflektion Ett beslutande ledarskap är en förutsättning för stabilitet och tydlighet, särskilt om det inkluderar fler än en part. Det måste vara tydligt vem eller vilka som är direkt ansvariga för projektet gentemot beställarna. Detta har fungerat väl i TioHundra-projektet. Minst en person bör ha helhetssyn på processen och kunna driva styrgruppens frågor till avslut. TioHundraprojektet visar att det kan vara en fördel om denna projektledare inte har historiska kopplingar till någon av huvudmännen. Han eller hon kan då friare driva arbetet framåt.

19 Om vissa nyckelpersoner ges uppdrag utöver sitt ordinarie åtagande ökar risken för att problem uppstår både i arbetet med att skapa den nya organisationen och i den ordinarie verksamheten. Om ytterligare projektstöd skulle ha tillförts borde det ha gällt de administrativa stödfunktionerna, eftersom det inte direkt rör kärnverksamheten och det interna lärandet. Reflektion Kommunikation och information Under utredningsprocessen förekom olika typer av intern information. Samgåendegruppen hade i princip veckovisa möten och gruppens medlemmar informerade vidare till medarbetarna. De lokala fackföreningarna upplevde att informationen fungerade bra. 17 Informationen inom sjukhuset upplevdes generellt ha fungerat bättre än inom kommunen eftersom man där hade både utsedd personal och kanaler för detta. Kommunen led av att inte ha ett utvecklat intranät som nådde omsorgens personal. Flera verksamhetschefer anordnade informationsmöten med olika personalgrupper. De informerade om processen och kommande arbetsplanering men kunde också förklara och stilla oro hos olika grupper av anställda. Det fanns även en tillfällig hemsida som beskrev Norrtäljeprojektet och informerade om hur arbetet utvecklades inom olika delområden. Genom medborgardialoger kunde Norrtäljeborna snabbt ge sin syn på hälsooch sjukvården och föreslå områden som kunde förbättras. Under hösten 2004 genomfördes fyra medborgardialoger. Där deltog biträdande landstingsdirektören och kommundirektören, medlemmar i arbetsgrupper inom de olika utredningsområdena samt förtroendevalda. Viktiga lokala intressenter som Aktionsgruppen för sjukhuset hölls informerade om projektets utveckling. Tryckt extern information i form av en folder och två helsidesannonser i Norrtelje Tidning beskrev projektet. Tidningen var en aktiv kanal för informationsspridning under hela processen. En viktig kommunikationsfråga var det strategiska arbetet kring grafisk profil och varumärke. Det fanns en frustration bland anställda innan detta arbete kom igång. TioHundra saknade även en officiell hemsida under dess första verksamhetsår. Sammanfattningsvis framgår att man tidigt var medveten om behovet av kommunikationsinsatser, men att man inte hann med allt i förberedelserna. Trots det fungerade detta i allt väsentligt bra.

20 Reflektion För projekt av det här slaget bör man i ett tidigt skede ta fram en plan där flera kommunikationskanaler kombineras. De ska rikta sig till anställda och allmänhet samtidigt som man arbetar med varumärke och grafisk profil. Det senare kan skapa tydlighet och en känsla av samhörighet. 18 Här har kommunikationen överlag fungerat men hade sannolikt blivit ännu bättre om man i början tagit sig tid med behovsinventering och planering. Den breda projektorganisationen upplevs ha bidragit till att många nyckelpersoner haft god information om utvecklingen och dessutom kunnat förmedla denna vidare. Vid större förändringar är det viktigt att föra en aktiv dialog med medborgarna. Här var medborgardialogerna konstruktiva och gav de ansvariga nya underlag. Förutsättningar för chefer och nyckelpersoner I förberedelsearbetet deltog dåvarande chefer från sjukhus, omsorg och primärvård mycket aktivt. Men det fanns en viss osäkerhet om deras framtida position. Vissa menar därför att ägarna borde ha startat rekryteringsprocessen av VD för bolaget tidigare och i samband med detta klargjort vilken roll dåvarande chefer och andra nyckelpersoner skulle få i den nya organisationen. Det hade skapat en större trygghet. Reflektion Information skapar trygghet bland medarbetarna. Om ledande chefer och nyckelpersoner inför samgåendet hade fått tydliga besked om deras egen framtid och position i den nya organisationen hade det säkerligen påverkat processen positivt. Då personer känner sig trygga minskar risken för revirtänkande och positionering. Man behöver sannolikt inte gå så långt som att i förväg tillsätta tjänster för att nå denna effekt. De inblandade hade förväntningar på att ha en roll i den nya organisationen vilket bidrog till engagemanget. Ibland kan det dock vara bra att inte låsa förutsättningarna i ett samverkansprojekt för tidigt. I fallet med TioHundra rekryterades bolagets VD externt och i ett sent skede. Utveckling av administrativa stödfunktioner Inför samgåendet behövde man bestämma vilka befintliga ekonomi-, PA- och IT-system som skulle användas för att föra samman ekonomi och personalredovisningen i bolaget respektive förvaltningen. Arbetet var pragmatiskt och man prövade sig fram. Under hösten 2005 var belastningen hård på medarbetare som arbetade med dessa stödsystem. Att kunna betala ut lön i januari 2006 var en

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01 ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01 Från Norrtäljeprojektet till TioHundra TioHundra Den gemensamma organisationen för hälso-,

Läs mer

1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet

1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet Strukturomvandling i Stockholm - erfarenheter från två aktuella exempel: 1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet - gemensam vård och omsorg i Roslagen Conny Mathiesen VD Norrtäljesjukhus

Läs mer

Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra

Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra Bakgrund och förutsättningar Styrning och ledning av projektet Utvecklingen 2006-2013 (-16) Tre viktiga

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Seminarium 2015 02 11 Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se En bild av debatten Vårdskandaler Vinster Internationella

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens.

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens. www.pwc.se Revisionsrapport Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens verksamhet Louise Cedemar Helena Steffansson Carlson David Boman Niklas Eriksson

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 För den verksamhet som bedrivs i Next Skövde Destinationsutveckling AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:56 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets pensionärsorganisationer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Ks 404 Dnr 2014.0206.007. Kommunstyrelsen beslutar. 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. Beskrivning av ärendet

Ks 404 Dnr 2014.0206.007. Kommunstyrelsen beslutar. 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. Beskrivning av ärendet 2014-11-03 2 Ks 404 Dnr 2014.0206.007 Uppföljning av granskningar gällande ledarskapets villkor Kommunstyrelsen beslutar 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. 2. Att i budgetprocessen ta med

Läs mer

Revisionsrapport Mönsterås kommun

Revisionsrapport Mönsterås kommun Revisionsrapport Granskning av hur kommunstyrelsen utövar sin förvaltningskontroll (uppsiktsplikt) Mönsterås kommun Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 8 november 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-03-20 LS 1303-0356 Landstingsstyrelsei Ökat landstingsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden för år 2013 för 4D - ett samverkansprojekt

Läs mer

Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget

Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Susanne Platerud 2012-04-03 Diarienummer BUN-2012-0083 Barn- och ungdomsnämnden Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Hans Liljeberg /cf 2016-12-16 Lokal Hälso- och sjukvårdsberedning för Falun Mötesplan 2017 Sammanträde Lokal Onsdag 22 februari Kullan, plan 2 Onsdag 31 maj Kullan, plan 2 Tisdag 19 september Kullan, plan

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:142 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Specifika ägardirektiv för Stockholm Care AB Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Ägarutskottet har inkommit med förslag

Läs mer

Från vision till verklighet. Det unika Tiohundraprojektet

Från vision till verklighet. Det unika Tiohundraprojektet Från vision till verklighet Det unika Tiohundraprojektet Ett unikt projekt TioHundra är ett samarbetsprojekt mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Projektet

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus

Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Ändringar enligt RF 171/14 har införts. Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus Utöver detta reglemente

Läs mer

Förändring av den politiska organisationen

Förändring av den politiska organisationen www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten. PROJEKTDIREKTIV 1 (5) Projektnamn: Region Norrbotten. Projektägare: Landstingsdirektören. 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Landstinget har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Projektplan för värdeskapande visionsarbete

Projektplan för värdeskapande visionsarbete STAB Sida 1 (5) Enhet Datum Kansli 2012-02-21 Handläggare Edvin Ekholm/Annica Carter Allmänna utskottet Projektplan för värdeskapande visionsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer