Glädjespridare på scenen. Nummer en tidning för och om Lycksele

Transkript

1 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL OCH FÖRETAG Nummer en tidning för och om Lycksele Glädjespridare på scenen En tidning med information om det som händer i vår kommun, om utbildning, samhällsservice, nä rings liv och annat som är vik tigt för oss Lyckselebor. 1

2 Metropolen Lycksele är en tidning för och om Lyck se le, om samhällsservicen och nä rings li vet i kommunen. Den trycks i ex em plar och post dist ri bu e ras till samt li ga hus håll och ar bets plat ser i kom mu nen. GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL OCH FÖRETAG GRU PP FÖ RS ÄN DE LS E TI LL Nu mm HU SH ÅL LO CH FÖ RE TA G en er oc t id n 1 2 ho 00 in g 4 m Ly ck f ö r se le Produktion: En tid kom ning och mun med info an, om na t so utbild rmat io m är ning, n om vik tigt samhä det so för oss llsserv m hä Lyck ice, nder sele näri i vå r ng bo sliv r. S Ansvarig utgivare: Valter Gustafsson Texter: Valter Gustafsson, Zacrison Information AB, Iréne Gustafson, Visuellen Information & Kultur Johnny Svensson, Lyanfonden Sättning/layout: Zacrison Information AB Tryck: Nya Tryckeriet, Lycksele Foto: Valter Gustafsson, Iréne Gustafson, Stig-Arne Edström, Johnny Svensson Har du frågor eller tips till METROPOLEN LYCKSELE? Kontakta Zacrison Information AB, Telefon E-post: info@zacrison.se 2 ky tte sä rb äst! 1 27 september 2004 Ett stort grattis till vinnarna i förra numrets kryzz: 1:a pris, 5 trisslotter Åke Edlund, Lycksele 2-5:e pris, 2 trisslotter vardera: Ros-Mari Bjuhr, Norsjö Roland Heldestad, Lycksele Berit Johansson, Lycksele Lars-Gunnar Bygdén, Lycksele Priserna kommer med posten!

3 Foto: Classic Picture, Vilhelmina Hur vill ni synas? Som reklambyrå vet vi vad som krävs för att nå ut med ett budskap, oavsett om det gäller att hitta avsättning för en produkt eller informera om den tjänst man tillhandahåller. Några exempel på produkter vi tar fram är: Broschyrer, foldrar Hemsidor, webbutiker, intranätlösningar Tidningar Utställnings- och mässmaterial Logotyper, annonser, mm mm REVISION SKAT TE RÅD GIV NING EKONOMISKA KON SUL TA TIO NER Skolgatan 11, Lycksele Fax Hör av dig, så berättar vi mera. Zacrison Information AB, Håkan Axelsson tel:

4 DENNA SIDA ÄR ANNONS Unik verkstad med stor fl exibilitet Nästan hela PV-gänget. För åtta år sedan startade Pedagogisk Verkstad (PV!) i Volvos gamla lokaler på Bångvägen. Numera har verksamheten sina hemtrevliga lokaler i Jonstaområdet. Här har nio högstadieelever, två lärare och en socialarbetare sin arbetsplats. Flexibiliteten i verksamheten, som dels sker i samverkan mellan skola, socialförvaltning och polismyndigheten dels i tät kontakt med föräldrarna, är stor och stämningen är god. Här gör vi allt, sammanfattar en uppenbart nöjd elev, Elin, som går sitt andra år på PV. När Elin började i verksamheten hade hon en kort och jobbig högstadietid bakom sig. Genom PV erbjöds hon möjligheter att byta miljö och hon fick stöd att hitta alternativ i sin skolgång. Alla människor är unika och har därför behov av olika inlärningsmiljöer, men ibland kan inte den ordinarie skolverksamheten erbjuda den variation som krävs för att alla elever ska få tillväxtmöjlighet. Här har Pedagogisk Verkstad en uppgift att fylla, berättar Anders Jacobson, projektledare på PV. Dock handlar inte PV om en kortsiktig projektverksamhet. Versksta n är numera en etablerad, självklar del av Finnbacksskolans, socialtjänstens och polisens verksamheter. Samverkan, med olika kompetenser kring eleverna, ger ett stabilt sätt att jobba på, menar Anders och hans kollegor Carin Ålstig-Lindholm och Fredrik Schmidt, som utgör ett väl sammansvetsat gäng vid det här laget. 4 Verksamheten byter förresten namn från PV till Bryggan, då den nya, nuvarande adressen är Bryggargatan. Och på PV bygger man en brygga under högstadietiden. En brygga till gymnasiet, som är det självklara målet för eleverna. Och majoriteten av de drygt trettiotal elever som gått på PV har också fortsatt med gymnasiestudier. Jobbigt på ett positivt sätt För de ungdomar som av olika anledningar är utsatta för tryck av något slag och tappat lusten eller orken för skolan, kan PV med sitt Sverigeunika arbetssätt, ge en struktur och grund att stå på. Och kanske viktigast av allt, trygghet. Elever, personal och föräldrar har täta, regelbundna utvecklingssamtal. Plan och målsättning är individuell både på kort och lång sikt. Alla har ett eget schema. Dock börjar allas dag, från måndag till torsdag, med en nyhetstimme. Efter TV-nyheterna har gruppen diskussion och uppföljning. Den här stunden ger nya, aktuella kunskaper. Vi vet till och med var Mostar ligger, säger någon lite skämtsamt. Några dagars lägervistelse är också något som alla genomgår: Varje hösttermin inleds med en resa till fjällen, då vi svetsas ihop som grupp, berättar Carin. Film är en annan gemensam aktivitet, där filmvalet är brett och diskuteras hett ibland. Ungdomar ser mycket film och vill att de ska bekanta sig med flera genrer är de skulle göra på egen hand, menar Carin. För övrigt jobbar man med de obligatoriska kärnämnena (ofta vid en egen arbetsstation som eleverna själva ställt i ordning) och varierande teman, där olika kunskaper vävs in. Strax före sommarlovet åkte hela PV till ett nybygge utanför Bratten, för att avsluta sitt arbete om och kring nybyg- garen Engelbert. Med utgångspunkt från den lokala, nära historien har de zoomat in händelser, människor och företeelser i Sverige och världen från 1860-talet fram till idag. Sista gången vi var i skogen tittade vi på en avverkning och satte ut saltsten till älg, berättar Fredrik. Trots olika inriktningar och intressen hos personal och elever får och måste alla, som Elin sa, göra allt, till exempel laga mat, duka, diska, städa och baka. Rutiner är viktigt under en skolvecka på PV. Den elev som utan anledning inte dyker upp kl 8.30 kan bli hämtad. Ibland upplevs den obligatoriska närvaron och andra måsten som jobbiga, men ofta på ett positivt sätt. Alla blir sedda och möts av respekt på PV. Det här är ju bäst, säger eleven Madde med eftertryck. Och hon tycks inte ha något emot att namnet på hennes skola är Pedagogisk Verkstad. Att laga mat och bjuda sina kompisar på en god lunch hör till vardagens bestyr och utmaningar på Pedagogisk Verkstad.

5 INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN kommun Vilket ös! Gruppen Scenskräck bjöd i början av juni på en fartig show, med mycket humor och många utmejslade karaktärer. Scenskräck sprider glädje Det hela utspelade sig under sol och regn på Ansia Camping. Musikstilarna var många hårdrock, dansband, rock n roll, schlager och till och med Barnatro! Publiken rycktes snabbt med av både musik och utstrålning. Showen Vi hade inte ens tur med vädret var final på ett arbete som påbörjades i september i fjol. En dag i veckan har ett trettiotal personer, alla med olika funktionshinder, träffats för att öva sina färdigheter. Under resans gång har det skaptas roller (polis, präst och städare för att nämna några) och teater utifrån detta. Deltagarnas egna önskemål har varit vägledande, liksom deras val av musik. Vi kan öva på det mesta utifrån det här temat, som koordination, hänsyn och tidsuppfattning, berättar Ragnhild Nordlund som är arbetsterapeut och en av tio bland den entusiastiska personal som också står på scenen. Ragnhild och hennes kollega Marta Tegelström tycker det är viktigt att de funktionshindrade får känna att även de kan glädja andra. De får en ny roll i samhället, många minns dem från vad de presterat på scenen, säger Marta. Till sist några ord om scenkläder och rekvisita. Woaow! Christer Lindarw kan slänga sig i väggen. Bara den var nämligen en upplevelse i sig. Lämna in ett Medborgarförslag - påverka kommunen Påverka kommunen?? Det gör vi ju vart fjärde år i kommunalvalet! Jo, men nu fi nns det Medborgarförslag också. Det innebär att alla som är folkbokförda i Lycksele kommun har rätt att få ett förslag prövat i kommunfullmäktige. Och om det handlar om något som rör kommunens verksamhet och där kommunen är ansvarig kommer fullmäktige att begära in en utredning från den nämnd eller förvaltning som är ansvarig. Ett Medborgarförslag behöver inte se ut på ett speciellt sätt, men det ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat med namn och adress på den eller de medborgare som lämnar förslaget. Så ni som har tankar om hur kommunens verksamhet ska kunna bli bättre ta nu chansen. Fatta pennan eller sätt papper i skrivmaskinen eller starta datorn och skriv.!! Låt det gärna tydligt framgå att det är ett Medborgarförslag. Fullmäktigemöte den 27 september är första tillfälle för den som vill lämna medborgarförslag, meddelar Martina Bergh på kommunledningskontoret. Martina vill gärna ta tillfället i akt och tacka alla Lyckselebor som besvarat enkäten om demokratifrågor i våras. Kommunledningskontoret fick ta emot många svar och har ett bra underlag för det fortsatta demokratiarbetet. Mer information om medborgarförslag kommer kontinuerligt att läggas ut på kommunens hemsida. Den som redan nu har ideér, ung som gammal, och vill skicka in förslag till kommunen ska göra det till följande adress: Lycksele kommun Kommunledningskontoret Lycksele Eller lämna det i kommunens brevlåda vid Kommunhusets ingång. Eller lämna in det i kommunhusets reception. 5

6 INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN kommun Fritidsgårdar i förändring Från och med 1 juli ramlar all fritidsgårdsverksamhet in under samma tak. Tjärhovet, fritidsgårdarna samt Duvan ska skötas av kommunens Kultur och Fritidsförvaltning, med Bo-Anders Johansson som samordnande kraft. Med den här nyordningen vill kommunen uppnå större samverkan och tydligare defi nitioner av mål och vem som gör vad inom gårdsverksamheten. Den senaste tioårsperioden har fritidsgårdsverksamheten varit en del av skolans verksamhet. Tjärhovet har däremot skötts genom Kultur- och Fritidsförvaltningens försorg. Duvan, som drivs av Filadelfiaförsamlingen, har erhållit ett årligt bidrag från Kommunstyrelsen. Men nu blir det alltså ändring på detta. Den tredje juni fattade kommunfullmäktige beslut om att föra över all gårdsverksamhet till Kultur och Fritidsförvaltningen. Vad finns det då för tankar och idéer kring fritidsgårdsverksamheten hos den nye förvaltaren Kultur och Fritid? Vi formerar oss, både i grupp och under enskilda träffar, för att vi ska jobba mot gemensamma mål och samarbeta på ett fruktbart sätt, berättar Bo-Anders Johansson, som tycker att fritidsgårdarna har en viktig funktion att fylla i Lycksele. Fritidsgårdarna kan och kommer att utvecklas, menar det här gänget av fritidsledare som arbetar på Trumfen, Loftet, Mysak och Duvan. Fritidsgårdarna är en mötesplats och något av en fristad för ungdomar i kommunen. Här ska det vara lugnt och tryggt, utan krav på prestationer. Men det ska också fi nnas möjligheter att planera och genomföra aktiviteter för dem som önskar. En fristad med vuxenkontakter Ungdomsgårdarna ska vara något av en fristad, där man kan det lugnt om man vill, eller göra och prova på olika saker om man hellre vill det. Bo-Anders tycker att den vuxenkontakt som ungdomarna får på gårdarna är viktig mer eller mindre, beroende på hur det ser ut i övrigt runt de unga. Att skapa relationer är en av fritidsledarnas viktigaste uppgifter. Fritidsgårdsbesöken går i vågor på fritidsgårdarna. Men Bo-Anders tycker inte man ska stirra sig blind på statistiken. Även om det är få ungdomar som besöker en gård, kan det ju vara jätteviktigt för just dem att det finns en ungdomsgård att gå till. Från senare tid i Lycksele kan det konstateras att ungdomar inte drar sig för att besöka andra gårdar än den som ligger närmast hemmet. De åker faktiskt över hela stan för att gå på fritidsgård. Förändringar i höst Efter det nyligen tagna beslutet förväntas vissa förändringar i verksamheten. Förmodligen kommer Trumfen och Tjärhovet, som bägge haft verksamhet i centrum, att slås ihop och bilda en gemensam fritidsgård. Om den sedan kommer att finnas på Tjärhovet eller MB är en fråga som kommer att diskuteras den närmaste tiden. Trumfen finns dock kvar med sitt skolcafé på Finnbacksskolan. De samordningsvinster som görs ska användas till två saker: Pengar läggs undan till fler arrangemang, gärna anordnade av ungdomarna själva. Fritidsledarna får mer tid, både dagar och kvällar, vilket bland annat ska innebära ett utökat öppethållande. Vi hoppas och tror att flytten från skolan tillbaka till kultur och fritid blir till det bättre, säger fritidsledaren Susanne Emmoth, som liksom sina kollegor tycker att fritidsgårdsverksamheten ofta hamnat på undantag. Fritidsgårdar i Lycksele kommun, från och med hösten 2004 Trumfen/Tjärhovet, centrum Duvan, centrum Flamman, Furuvik Loftet, Norräng Mysak, Forsdala Lyktan, Kristineberg 6

7 INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN NATURVÅRD FRILUFTSLIV FOLKHÄLSA- UTVECKLING PENGAR ATT SÖKA! Regeringen satsar nu i ett extra stöd 300 miljoner under tre år på lokal och kommunal naturvård. Tanken är att stimulera och stärka det lokala engagemanget för natur, naturvård och friluftsliv och ge den kommunala naturvården ett lyft. Forskning visar på en stark koppling mellan god hälsa och naturupplevelser. Den gröna miljön verkar avstressande, minskar risken för olika sjukdomar, ökar livskvaliteten och till och med påskyndar kroppens läkningsprocesser. Naturvård kan också ge förutsättningar för företagande, ge sysselsättning och locka till sig boende. I vår kommun finns stora möjligheter att utveckla naturturism eller ekoturism, som tar sin utgångspunkt i natur- och kulturlandskapet. Naturvård och turism kan dra ömsesidig nytta av varandra t ex kring fågellokaler, fiske- och jaktturism. Vilka åtgärder kan få stöd? De lokala idéerna och önskemålen ska vara styrande. Vissa krav måste dock uppfyllas. Projekten ska förstås ha naturvårdsnytta och också bidra till att uppfylla miljömålen. Åtgärderna får inte redan ha En resa i Lyckseles historia Prio 1-projektet Sameland, nybyggarland, framtidsland, har under det gångna läsåret med all säkerhet gett eleverna vid Norrängsskolan en ny syn på ämnet historia, att det inte bara handlar om årtal, kungar och händelser, fjärran från vår del av landet. - Föremål, platser och människor - allt har sin historia. Det var utgångspunkten när vi startade, säger Bruno Jonsson, lärare vid skolan. Bredden i ämnet gjorde att man bestämde sig för fyra grundspår för tidsresan, berättar Bruno; hemmet, samerna, kyrkan och skolan. Utifrån dessa planerades och genomfördes en mängd aktiviteter där elever, lärare och övrig personal från förskolan till 6:e klassarna tillsammans fördjupade sig i de olika spåren. Hur såg julförberedelserna ut i slutet av 1800-talet och hur levde samerna och nybyggarna sina liv 150 år tidigare? Hur tillverkade man ost förr i tiden - och bråka lin, hur går det till? Hur såg en skoldag ut för hundra år sedan och vilken makt hade kyrkan förr i tiden? - Det är en sak att som lärare stå framför eleverna och berätta om de här sakerna. Nu fick eleverna chansen att uppleva historien i verkligheten, något som inte går att förmedla med ord, säger Bruno. påbörjats, inte följa av skyldigheter i lag eller författning och bidrag ges inte till vinstdrivande verksamhet. De åtgärderna man söker för ska kunna rymmas inom följande kategorier: Kunskapsuppbyggnad, t ex inventeringar, undersökningar Framtagande av underlag, till exempel kommunala naturvårdsprogram Områdesskydd Vård och förvaltning av områden, naturtyper eller arter inklusive åtgärder som syftar till att främja natur- och kulturmiljön. Det kan till exempel vara åtgärder för tillgänglighet som spänger, gömslen, fågeltorn. Restaurering av områden, naturtyper eller bestånd av arter, t ex igenväxt odlings- betesmark, lekbottnar och flottledsrestaurering. Information, folkbildning och annan kunskapsspridning, t ex naturskoleverksamhet, naturguidning, studiecirklar, informationstavlor och foldrar om natur- och kulturmiljövärden i kommunen, natur-, kultur- och friluftslivsguider, information till invandrare. Utställning med gamla saker Samarbetet med Sameföreningen, kyrkan och skogsmuseet har varit viktiga kunskapskällor under arbetet. Filmvisningar och intervjuer med äldre personer har också ingått. Eleverna har även fått i uppgift att ta rätt på det egna hemmets Att tillverka egna dockor var ett populärt inslag i projektet. Här visar Elin Wolmeskog, Alice Andersson och Alexander Eriksson-Ek upp sina egenhändigt tillverkade bölingar, som dockorna kallades förr i tiden. historia; vem som byggt huset, när och vilka som bott där. Med det har eleverna samtidigt fått en inblick i den tekniska utvecklingen, menar Bruno - hur maten förvarades förr och hur man klarade kommun Hur söker man? Det är kommunen som kan söka bidrag för att genomföra naturvårdsprojekt, på egen hand och/eller tillsammans med andra aktörer. Projektidéer kan initieras (enskilt eller i samarbete) av t ex: föreningar, nyttjare av naturresurser (som jord- och skogsbrukare och naturturistföretag), jägare, fiskare, näringslivet och enskilda. Man kan få 50 % i bidrag, och ideella insatser får värderas upp till 200:-per timme. Kontakt och mer information Ta kontakt med kommunekolog Ingela Forsberg, på miljö- och byggnadsförvaltningen, för att diskutera dina idéer. Telefon ingela.forsberg@lycksele.se. Ingela kan ge tips på din representant i kommunens naturvårdsgrupp för vidare diskussioner. Mer information hittar du även på länsstyrelsens hemsida: http: // klädtvätten i en tid då varken kylskåp eller tvättmaskin fanns att tillgå. Ca 300 gamla saker samlade eleverna ihop, verktyg, husgeråd och leksaker som sedan blev till en utställning i skolan. - Det här har gett eleverna mycket att fundera över och kanske även fått dem att uppskatta dagens bekväma tillvaro, säger han. Stort engagemang Projektet avslutades den 27 maj med en gemensam föreställning på skolan dit även föräldrarna inbjöds. Programmet innehöll bl a husförhör, prov på gamla lekar och dramaföreställningar om Carl von Linnés besök och Zakarias Bång liv och leverne. Bruno uppskattar att ca 600 vuxna besökte skolan under avslutningsdagen. - Engagemanget från föräldrarnas sida har varit stort och mycket positivt. Eleverna, lärarna och föräldrarna fick möjlighet att arbeta tillsammans. Det är något jag verkligen hoppas vi kan fortsätta att göra, säger Bruno om arbetet som numera finns dokumenterat med text och bild i ett 24- sidigt häfte. Fotnot: Prio 1-projektet ( ) fi nansieras av Lycksele kommun, Europeiska Unionen och Länsstyrelsen i Västerbottens län. 7

8 Rusning till GK-pre DENNA SIDA ÄR ANNONS Klockan den 16 juni öppnade GK:s sina butiksdörrar på Furuvik. Butiken fylldes snabbt av nyfi kna besökare, ditlockade av premiärdagens kampanjerbjudanden. 8

9 DENNA SIDA ÄR ANNONS miären! Över förväntan. Så uttryckte sig Tommy Westring, delägare av Grossist Kompaniet när han betraktade den ringlande kön till sin butik på öppningspremiären den 16 juni. Tommy och hans kompanjoner driver sedan tre år tillbaka en liknande butik i Morjärv, två mil norr om Töre i Norrbotten. Att man valde Lycksele som etableringsort för butik nummer två, var definitivt ingen tillfällighet, påpekar han. - Vi hade en testförsäljning här för ett halvår sedan, med mycket gott resultat. Det gjorde oss övertygade om Lycksele som handelsstad. Plus att vi fick ett mycket bra mottagande från kommunen, Industrihus och Svensk Handel. Allt har varit positivt, från första kontakten, säger en nöjd Tommy Westring. Stor tro på Lycksele GK:s affärsidé bygger enligt Tommy på stora volymer, låga priser och god service - i slutänden nöjda kunder. Kläder, tyger, grov- och finkem, verktyg, elartiklar, fritidskläder och trädgård ingår bland mycket annat i sortimentet. I Norrbotten arrangerar man bussresor till butiken i Morjärv. Den ambitionen har man även för Lycksele, berättar han. - Lycksele är vad jag förstått en mycket fin turiststad, något som inte minst norrmännen har upptäckt. Det ska vi lyckselehandlare ta vara på och nyttja på bästa sätt. Jag tror på Lycksele. Gjorde jag inte det skulle vi valt en annan etableringsort, konstaterar han. Viktiga arbetstillfällen En annan som gladdes den här dagen var Thure Johansson, vd för Lycksele Industrihus, tillika hyresvärd för GK:s och den som ytterst medverkat till att etableringen blivit verklighet. - Det här känns fantastiskt bra. Jag tror säkert att övrig handel kommer att dra nytta av GK:s närvaro. Handel föder handel, anser Thure och menar att fler butiker ökar inlandets intresse för Lycksele. Hans- Olof LIndehall, ordförande i Svensk Handel i Lycksele, är av samma åsikt. - Det här stärker verkligen Lycksele. Dressmann, Jysk och nu GK:s - det känns lite som proppen gått ur. Se till att etablera er i Lycksele, sade jag till Tommy när jag hörde om deras planer. Jag är glad att han tog mig på orden, säger Lindehall. GK:s närvaro betyder samtidigt att nya arbetstillfällen skapas. Åtta anställda inledningsvis kan bli fler i framtiden, hoppas Tommy Westring. Med tanke på anstormningen under premiärdagen borde den framtiden redan vara här. Det gissar nog alla som trivdes och trängdes på GK:s under den här för Lycksele smått historiska dagen. Idel glada miner på GK-premiären. Fr.v: Jörgen Evertsson, butikschef, Bert-Ove Bäckman, styrelseorförande, Lycksele Industrihus, Thure Johansson, vd, Industrihus och Tommy Westring, Grossist Kompaniet. 9

10 DENNA SIDA ÄR ANNONS Allt kan återvinnas - utom tiden Behovet att hushålla med naturresurser och skydda miljön har ökat intresset för återvinning. På det här området ligger Sverige långt framme i jämförelse med andra länder, anser Bert Widinghoff, platschef på Kuusakoskis högmoderna återvinningsanläggning på Furuviks industriområde. Berts tro på att allt kan återvinnas är en viktig drivfjäder i hans och personalens arbete för en hållbar utveckling och bättre miljö. Bert Widinghoff har under sina nära 30 år i branschen följt utvecklingen på nära håll - från 70-talet då arbetet bestod i att med spett och slägga rensa och sortera skrotet till användbart återvinningsmaterial - till dagens moderna industrihantering, fjärran från den gängse uppfattningen om skrot som affärsidé. Skrot är inget problem om producenter och konsumenter samarbetar för ökad återvinning, anser Bert Widinghoff, platschef på Kuusakoski. Stora investeringar 1976 etablerades anläggningen på Furuvik, då under namnet Lycksele Re-industri. Under 1990-talet bytte företaget ägare vid tre tillfällen. Idag heter ägarna Kuusakoski OY, ett familjeföretag startat 1914 i finska Viborg med i dagsläget 1750 anställda och en omsättning på ca 4,2 miljarder kronor. Företagets 45 återvinningsanläggningar i Finland, Sverige, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen har ett sammanlagt materialföde på ton. Lyckseleanläggningen - certifierad enligt ISO har fyra anställda och omsätter ca 12 miljoner kronor. Kuusakoski har på senare tid gjort stora investeringar i Sverige, både i nya anläggningar och genom företagsförvärv: - Fragmenteringsanläggningen i Skelleftehamn - som togs i drift under hösten kostade 100 miljoner kronor och sägs vara världens nordligaste och modernaste anläggning i sitt slag. Det är bl a hit lyckseleanläggningen skickar sitt material för fragmentering. - Rivtjänst i Norr AB i Skellefteå förvärvades under Rivtjänst utför entreprenadarbeten inom rivning, demontering, krossnning och återvinning - skräddarsydda totallösningar som inkluderar rivningar, allt från broar till industrifastigheter. - Året därpå uppköptes Bjästa Återvinning AB, specialister på återvinning av elektriska produkter som kylmöbler, lysrör, glödlampor, etc som hämtas in från kommunernas återvinningscentraler, från Stockholm i söder till Kiruna i norr. Transporter på entreprenad Lyckseleanläggningen hämtar skrot från Lycksele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Malå, Norsjö, Åsele och Strömsunds kommun i Jämtland. Skrotet samlas upp i märkta flak som Kuusakoski ställer upp på kommunernas återvinningscentraler. Här sorteras skrotet en första gång för att sedan finsorteras på lyckseleanläggningen. Till detta kommer hanteringen av metallrestprodukter från inlandets industrier som på sin väg till järnverken passerar via lyckseleanläggningen. Det material man inte tar emot är miljöfarligt gods, plast, glas, gummi och brännbart material, där detta är i ren form. Transporterna in till lyckseleanläggningen har Bert valt att lägga ut på entreprenad. Totalt krävs 5 lastbilar för att klara uppgiften som idag utförs av transportföretagen Nordprotekt, Umeå och Transportbolaget i norr, Lycksele. Skrot hämtas även in från privatpersoner, men vem som helst kan lämna sitt skrot direkt till Kuusakoski, utan att ta vägen över kommunernas återvinningscentraler, påpekar Bert. Utbildning i säkerhet Sorteringen är en viktig del i kedjan. Inte minst med tanke på säkerheten. Sorteringsarbetet på anläggningen har minskat på senare tid, mycket beroende på att människor blivit bättre på att själva 10

11 DENNA SIDA ÄR ANNONS sortera skrotet, tycker Bert. Men skulle exempelvis en gasolflaska klassas som järnskrot och hamna i fragmenteringsmaskinen i Skelleftehamn, ja då kan följderna bli katastrofala, menar han. Utbildning är därför en viktig del i verksamheten. Företagets utbildningsplan innehåller bl a rubriker som första hjälp, brand, materialkännedom och maskiförarutbildning. Utbildningarna inkluderar även personal från Kuusakoskis samarbetspartners där PULS Återvinning i Lycksele är en viktig länk i kedjan, ett samarbete som fungerar mycket bra, anser Bert. Även länsstyrelsen har ett finger med i spelet. Till dessa lämnar Bert en årlig miljörapport där bl a materialflödesmängderna redovisas. Västligt samarbete Det nordnorska samarbete som Bert inledde för tre år sedan har nu resulterat i ett 5-årigt avtal som innebär att Kuusakoski tillhandahåller 9 flak, utplacerade på återvinningscentraler i Mo i Rana med omnejd. Avtalet omfattar även ögruppen Svalbard, varifrån materialet fraktas på pråmar till fastlandet. Järnverket i Mo har tidigare tagit hand om skrotet som tyvärr varit orent och inte motsvarat verkets kvalitetskrav. Genom Kuusakoskis medverkan ska den detaljen rättas till, menar Bert som ser Norge som en stor potentiell marknad. Nordmiljö A/S är det norska företag man samarbetar med på det här området. Då- och nu. Genom rationell hantering och med fokus på miljön har Kuusakoskis återvinningsanläggning utvecklats till en modern industri, fjärran från den traditionella bilden av en skrotaffär. Än så länge sorteras skrotet vid lyckseleanläggningen innan det går vidare. Tanken är att även sorteringen ska ske på den norska sidan, men för det krävs utbildning, något Bert nu skapar planer för. Samarbetet med Norge bygger på att transporterna i öst-västlig riktning fungerar tillfredsställande. I det sammanhanget är E12:an en viktig pulsåder i förenandet av inlandet och den norska sidan av kölen, inte bara för Kuusakoski, utan för alla företag som vill etablera affärsrelationer med nordnorge, menar Bert. Vårt gemensamma ansvar Skrot i olika former kommer det alltid att finnas, och inget talar för att mängderna kommer att minska, snarare tvärtom. - Genom ett utökat producentansvar, en fortlöpande teknikutveckling och ansvarskännande från oss konsumenter behöver inte skrotberget bli något större problem i framtiden. Vi har ett gemensamt ansvar i den processen. Allt går att återvinna, men inte tiden. Det är enda faktorn vi har emot oss. Resten ordnar Kuusakoski, säger Bert Widinghoff. Skrot från lyckseleanläggningen, lastas och vägs för att sedan transporteras vidare till anläggningen i Skelleftehamn där skrotet fragmenteras innan det går vidare till järnverken för smältning och återanvändning 11

12 Lös kryzzet och vinn trisslotter. 1:a pris 5 trisslotter, 2-5:e pris 2 trisslotter var. Skicka in ditt kryzz till Zacrison Information AB, Storgatan 38, Lycksele - senast 15 augusti Kom ihåg att fylla i namn och adress. Priserna kommer med posten. Namn... Adress... Postadress... 12

13 DENNA SIDA ÄR ANNONS Roligt och lärorikt med livsfrågor för ungdomar I vår har ett femtiotal ungdomar konfi rmerat sig i Lycksele kyrka. Tre grupper (Centrum, Forsdala och Norräng) redovisade under varsin helg vad årets konfi rmationsläsning inneburit för dem. Ungdomligt och högtidligt på samma gång! Att konfirmera sig är framför allt roligt och man lär sig jättemycket, om kristendom och tro förstås, men också om hur vi kan behandla varandra som människor. Och så får man många kompisar, minns Sofia Jakobsson, som själv konfirmerade sig för två år sedan. I år har hon varit yngreledare i centrumgruppen, som bestått av cirka femton ungdomar. Fredrik Juul har varit gruppens präst: Yngreledarna är jätteviktiga i det stora arbete vi lägger ned för att konfirmationsundervisningen ska bli bra. Eftersom de ser och känner till aktuella trender blir de en länk till konfirmanderna. Sofia är väldigt nöjd med sin egen konfirmationsläsning, därför sökte hon sig tillbaka till denna del av kyrkans verksamhet, som har hög prioritet i Lycksele församling. Sofi a Jakobsson och Fredrik Juul två konfi rmandledare som kompletterar varandra. Fredrik och Sofia berättar att konfirmandgruppen har haft regelbundna träffar, ungefär en gång varannan vecka. Olika teman har tagits upp, dels sådant som hör ihop med den kristna tron (dop, nattvard, Jesus mm.) dels andra viktiga frågor för ungdomar som befinner sig i en ålder då det händer mycket i deras liv. Det har t ex varit teman om rasism, missbruk och sexualitet. Ofta har de hämtat underlag till diskussionerna från populärkulturen. Vi har t ex tittat på delar av Titanic och Bröderna Lejonhjärta, säger Sofia. Utifrån dessa filmer pratade man bl a om människovärde och döden. Vid träffarna fokuserar man också på någon bibeltext. Gruppen fikar sedan tillsammans och det hela avrundas med en andaktsstund. Konfirmationsläsningen har inramats av två Centrumgruppens konfi rmation, 15 maj. Foto: FotoClick. läger; upptaktsdagar på Tannbäcksgården och ett fjälläger i Saxnäs. Av Fredriks och Sofias glada miner och minnen att döma, hade ungdomar och ledare väldigt roligt vid bägge tillfällena Förutom att gruppen har kul och lär känna varandra under året, tas alltså många viktiga livsfrågor upp. I ljuset av den kristna tron kan vi ge tolkningsalternativ, säger Fredrik, som ser att konfirmationen ger livskunskap och självkännedom. Och Sofia håller med: Jag fick mycket större självförtroende. Det har visat sig att det också finns intresse och efterfrågan bland föräldrar och andra vuxna att bilda en konfirmationsgrupp, bl a för att samtala om kristen tro. Fredrik kommer, tillsammans med Birgitta Nordin, att leda en sådan grupp till hösten. Konfirmation 2005, Svenska kyrkan, Lycksele Konfirmationsläsning i centrum, Forsdala och på Norräng Sommarläsning Vuxenkonfirmation Se kommande inbjudan och annosering. 13

14 Lycksele fl ygfält är AC-el:s hittills största enskilda uppdrag och omfattar cirka 4500 mantimmar. Drygt 6 mil(!) kabel kommer montörerna att ha dragit innan arbetet avslutats. Här är det Gunder Karlsson, ansvarig montör (närmast kameran) och Fredrik Johansson som matar kabel i ledningsrören. Infällda bilden: AC-el har även fått uppdraget att dra in bredband till LYBO:s samtliga lägenheter, drygt 1000 till antalet, och där AC-el själva utför fi bersvetsningen. Ny teknik gav 14

15 DENNA SIDA ÄR ANNONS I mitten av 90-talet tog Oliver Strandberg ett strategiskt beslut för AC-el; företaget skulle satsa på nya teknikområden. I dag kan Oliver och hans kompanjoner Anders Hultin, Per Persson och Lars-Göran Hultin avläsa resultatet. Data, bredband, larm och övervakningssystem står i dag för mer än hälften av företagets totala omsättning som i stort sett fördubblats under de senaste tio åren. - Flygplatsen är ett spännande jobb som kommer att ge oss ytterligare kompetens på det här området. Att ha erfarenhet av jobb av den här typen gör oss ännu mer konkurrenskraftiga framgent, säger Oliver om uppdraget som i en första etapp ska vara klart i september. Bredband och gruvbrytning Det andra stora objektet under sommaren och hösten är uppdraget att dra in bredband (fiber- och kopparnät) i Lycksele Bostäders samtliga lägenheter, en totalentreprenad inklusive projektering. Bredbandet kommer sedan att ansluta till det befintliga stadsnätet och berör drygt 1000 lägenheter. Arbetet har ännu inte påbörjats, men ska enligt planerna vara klart innan årsskiftet. Så fram till början av nästa år är AC-el:s väg klart ustakad, menar Oliver. Vad som händer under sommaren och hösten på byggfronten vet Oliver lika lite om nu som tidigare år. Sån är byggbranschen. Det han hoppas på är att gruvbrytningarna tar ordentlig fart. Än så länge händer det inga större saker, åtminstone inte som berör AC-el:s område. - Inga upphandlingar är ute just nu. Men naturligtvis är vi beredda när så sker. Första spadtaget i Svartliden togs i slutet av november förra året, och nu ser även Fäboliden ut att bli verklighet. Det här kan bli lite av räddningen för inlandet, inte AC-el nytändning bara för byggbranschen, tror Oliver vars intresse för näringslivsfrågor är välbekant. Engagerad personal Vad är det då som ligger bakom AC-el:s positiva utveckling på senare tid? Svaret på den frågan tycks Oliver inte behöva fundera särskilt länge över. - Välutbildad och engagerad personal som alltid ställer upp för företaget. Det vill jag nog påstå är huvudskälet. När man som vi har ambitionen att hitta nya vägar är det viktigt att personalen är med på noterna, säger han. Oliver återkommer ofta och gärna till behovet av utbildning och kompetenshöjning, sett ur ett generellt perspektiv. - Vi har tagit vara på de möjligheter som exempelvis Mål-4 pengarna skapar. Det tycker jag även andra företag ska göra, oavsett vad man tycker om EU i andra sammanhang, säger han. Nya lokaler Gott om jobb är inte det enda som AC-el: s 20 anställda har att glädjas åt just nu. Under pingsthelgen flyttade man nämligen in i nya lokaler på Bångvägen, f.d. Konsumbutiken, en lokal som mera liknar ett varuhus i elartiklar än en traditionell elfirma. Flytten har lyft företaget ytterligare ett snäpp även om man just nu ägnar tiden till att finslipa på lagerinteriören. - AC-el är inte bara ett installationsföretag inom el. Vi vill också att privatkunderna ska se oss som en tillgång i det som rör el. AC-el - din elinstallatör - det är vårt budskap till kunderna, företag såväl som privata, fastslår Oliver som för två år sedan firade 40 år i branschen - fortfarande lika road av sitt arbete, då som nu. Egentligen är AC-el för stora för den marknad som Lycksele representerar, anser Oliver Strandberg. Det innebär att företaget inte bara ser Lycksele som sitt huvudsakliga marknadsområde. Storuman, Dorotea, Vännäs och Vindeln är kommuner där AC-el tagit hem ett flertal jobb genom åren. God renommé har man även hos Försvaret och landstinget som båda varit företagets kunder under många år. Värdefull erfarenhet Men just nu har man fullt upp på hemmaplan. Satsningen på ny teknik innebar bl a att man tog hem offerten på eljobbet när flygplatsen i Hemavan byggdes ut för några år sedan - då, det hittills största enskilda objektet i företagets historia. Den nu pågående utbyggnaden av Lycksele flygfält slår med råge det objektet, konstaterar Oliver. Hit levererar AC-el bl a banljus, armaturer, styrenheter, tekniska hjälpmedel inklusive nödvändiga montage och anslutningar. Trivsel och sammanhållning är ett kännetecken för AC-el. Här är det (fr. v) Susanne Bylund, Per Persson, Oliver Strandberg och Kerstin Nordin som kopplar av runt fi kabordet i de nya lokalerna på Bångvägen. 15

16 N FRÅN LY ANFONDEN Text och foto: Johnny Svensson Metropolen Lycksele Nä rings liv inne hål ler information om och kring fö re tag sam he ten i Lyck se le kom mun och presenteras av Ly an fon den, Lycksele All män na Näringslivsfond. Lycksele har närmare in vå na re och nästan 900 företag. Alla dessa, och ny till kom na företag, behöver en god företagsmiljö som bas för att driva sina verk sam he ter vidare. Små och medelstora företag inom främst trä- och verk stads in du strin bildar kärnan i Lyckseles fö re tag - sam het. Runtom dessa finns en mängd tjäns te fö re tag som ga ran - te rar god service till både företag och pri vat per so ner. Lycksele är också en turist- och han dels stad, centrum i södra Lapp land. Lycksele, beläget efter E12Blå vägen, är på alla sätt en av centralorterna i Väs ter bott ens län. Dagligt flyg till Stockholm, modern gym na sie sko la, möjligheter till universitetsutbildningar och länsdelslasarett utgör hörnpelarna i kommunens infrastruktur. För mer information om näringslivet i Lycksele Lucky Lycksele I samband med den årliga mässan i Stockholm Lycksele för lönsamma affärer den 1-2 oktober 2003 lottades det ut en vinstlott bland besökarna i företagens montrar. Vinsten som var en flygresa tur och retur Stockholm-Lycksele och Show-weekend på Hotell Lappland för två personer. Vinsten var skänkt av SKYWAYS EX- PRESS AB och Hotell Lappland och var personlig. Mässan Lycksele för lönsamma affärer genomfördes för fjärde året, med 15 företag/verksamheter från Lycksele som deltagare. I Spåvagnshallarnas lokaler träffas företagarna och deras kunder för att skapa affärer. Företagen upplever denna satsning som mycket värdefull att tillsammans med andra och kommunen visa upp Lyckseles näringsliv. En gemensam uppfattning är att fler företag borde ta vara på denna möjlighet inte minst med tanke på framtida rekryteringsbehov av arbetskraft. Lycksele kommun inbjuder samtidigt till en Lycksele-träff för utflyttade Lyckselebor. I år hörsammades inbjudan av ett 75-tal utflyttade. Bland de utställande företagen från Lycksele fanns bland andra Selecto AB som efter den lottdragning som svarade för den utställningsmonter där vinstlotten noterades och som utföll så att besökaren Bengt Modigh med fru blev de lyckliga vinnarna. Den 20 mars infriades vinsten genom att Bengt Modigh med fru besökte Lycksele och Hotell Lappland. Som värd under besöket fungerade Frank Hedestig Selecto AB som gjorde det möjligt för dom att utöver Wallmans salonger på Hotell Lappland även få bekanta sig med den kultur som Lycksele kan visa upp, bl.a. Västerbottensgårdarna på Gammplatsen samt skidbacken Bocksliden med anläggningar. Så här lite efter det att Bengt smält intrycken från resan så betraktar han besöket utifrån andra besök han gjort i Västerbotten, ett besök i Hemavan som var en resa via tåg och buss med hyrbil för att ta sig sista biten från Lycksele till Hemavan. När han jämför resan direkt till Lycksele gick den perfekt med taxi från flygplatsen till hotellet. Ur ett Stockholmsperspektiv så bör man nog samarbeta mer för att få besökaren i Inlandet att känna sig väl mottagen och där transporter är anpassade till besökarens behov. När man jämför regioner i Österrike får man uppfattningen att där gör man allt för att sälja varandras utbud i regionen, medan man i Västerbotten ser till sitt egna utbud och ser regionens övriga utbud som störande. Det är kanske en idé att kvalitetssäkra besöksnäringen. När det gällde hans besök i Lycksele och Hotell Lappland var han imponerad av det mångfald av människor som fanns i och runt Hotellet, det var veteran SM för skidor samma helg och Wallmans salonger som kvällsaktivitet mycket bra och imponerande. För övrigt var Bengts fru mycket nöjd med det SPA som Hotellet har som kompletterande utbud för besökare. Lycksele Slöjd & Skinn AB nu kommer det gamla namnet tillbaka i ny form Mats-Ove, 0950/109 16, Mobil Cecilia, 0950/109 16, Mobil Kay, 0950/109 16, Mobil FÖR MER INFORMATION OM LYCKSELES NÄRINGSLIV OCH FÖRETAGSAMHET, KONTAKTA LYANFONDEN, tel , fax E-post lyan@lyan.com Hemsida:

17 DENNA SIDA INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LY ANFONDEN Saxat från kommunfullmäktige i Lycksele Inledning Sven Roosqvist VD Lyanfonden. Under förmiddagens information den 26 april, när Lycksele kommun-fullmäktige samlats till sammanträde, fick ledamöterna en ovanlig information om och av näringslivsfrågor från dom som verkligen vet. Lyanfondens VD Sven Roosqvist inledde informationspasset med några stödjepunkter som är viktiga för alla att känna till. Vi kan idag se en långsiktig utveckling inom flera områden, gruvnäringen, genom Svartliden gruvan som startar i augusti i år, genom den utveckling som sker inom bioenergiområdet via utveckling av alternativa bränslen och inom handel och kommunikation där Jysk och Dressman talar sitt tydliga språk och utbyggnaden av flygplatsen sin. Jonte Halvarsson Lyanfonden. Jonte presenterar kort dagens program, avsikten är att de olika informationspassen kommer att svara för sig själva så att lyssnaren får en bild över vad som just nu händer inom näringslivet i Lycksele kommun. Sofia Gideonsson, Projektet Prio 1 Sofia Gideonsson är den första i det kollage som presenteras och hon låter verksamheten tala för sig själv med personal och barn från Villaryds förskola. Dom visar en tidsresa som börjar i 1700-talet. Sedan kommer en blick in i 1900 talet med barn från Rusksele. TTH-projektet: Under många år har man under olika former arbetat för att näringslivet och skolan ska samarbeta mer och dra nytta av varandras kompetens för att kunna utvecklas i positiv riktning. Alla parter har varit mer eller mindre engagerade, men nu vill tre branscher inom näringslivet göra stora satsningar för att samarbetet ska bli ännu bättre. Projektledarna Nina Hagfors, Samverkande företag i Västerbotten inland och Sofia Gideonsson, PRIO 1 har varit i kontakt med Teknikföretagens förening och Handelsföretagen i Lycksele som uttryckt en vilja att på ett bättre sätt visa upp sig utåt och samarbeta med skolan på olika plan. Vi vill genom den här satsningen uppnå bättre samverkan och förståelse mellan näringsliv -skola samt bidra till mer naturliga samarbetsformer dem emellan. Ung Företagsamhet Tre elever från Tannbergskolan Olla, Elin och Lisa, presenterade hur man arbetar med att stimulera till företagsamhet i gymnasie-utbildningen. Man får bilda företag på riktigt med alla de steg som ingår i en företags-bildning. Ung Företagsamhet är en ideell organisation som sedan 1980 verkar för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet. Genom Ung Företagsamhet ges ungdomar möjlighet att utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. -Olla:s företag handlar med skolmaterial och Elins:s är inriktat på loppmarknad och Lisa:s på ekonomiska tjänster. De unga företagarna tycker det är bra att man får lära sig genom att i praktiken starta och driva företag. Presentation av nya företagare i Lycksele Marie Göransson, Tillväxt genom SamverkanOswald Öjebrandt Företagskonsult Lyanfonden Marie presenterar kort -Tillväxt genom Samverkan, Vi vill medverka till att ge kvinnor och män samma möjligheter och förutsättningar till utveckling. Aktiviteterna, som i vissa fall riktas enbart mot kvinnor, ger också män möjlighet att delta. Marie presenter sedan i rask följd: Ella-Maj Wikström Johansson, Dialog Rehabiliteringstjänster. Rådgivning: individuell, par- och familjerådgivning. Krissamtal. Samarbetssamtal. Personalhandledning. Mentorskap. Erik Lundström, Natur & Miljötjänst i Norr Vi är ett nystartat företag på miljötjänstemarknaden vars ambition är att delta i och utveckla den långsiktiga lokala och regionala tillväxten i Norrlands inland. Vi tror att målsättningarna kan uppfylls genom att erbjuda behovsanpassade miljötjänster till rätt pris, på rätt plats och vid rätt tillfälle. Hans-Erik Forsell, Lapland agency Huvudinriktningen är konsultverksamhet och affärs- /företagsutveckling inom både privat och offentlig sektor, med tonvikt på projektvärlden, inklusive EU-projekt. Allt från förstudier och ansökan till finansiering, projektledning och utvärdering. Arbetsområdet är välbekant för mig och jag har skaffat mig ett brett kontaktnät i regionen. Hans-Erik är för närvarande inne i Lyanfondens kuvös och det har varit vansinnigt bra, man får en information och miljö som är helt unik och enastående bra, rekommenderas för fler som vill starta eget. Stefan Johansson Värme & Vatten i Lycksele ABVärme och Vatten i Lycksele AB Service och entreprenader inom rörbranschen. Montage värmepumpar, pannor, fjärrvärme. Svetsning av rör i alla material, justering av värmesystem, allt i branschen. Helena Kriström, Animalie Consulting i Lappland Kompetensföretag inom animalieproduktion, konsultverksamhet med informationsförmedling, projektverksamhet och rådgivning Torbjörn Hagersjö, Lycksele Naprapatklinik Naprapaten behandlar smärta och rörelseinskränkningar i muskler och leder orsakade av nedsatt cirkulation, som i sin tur kan ha många olika orsaker. Lycksele Pyroshop förmedlar erbjudanden från upplevelseindustrin. Lager av fyrverkerier året runt, ring för beställning, butiken öppen mellan annandag jul och nyårsafton samt 3 dagar före valborgsmässoafton Zenita Sander, Zenita s Två händer Förebyggande friskvård/massage istället för arbetsskador för både privatpersoner och företag. Jag finns på Duvan och tycker att Lycksele är bra ställe att verka i. Agneta Fahlstedt, Agnetas fotklinik Fotvård, försäljning av fotvårdsartiklar samt därmed förenlig verksamhet. Text och foto: Johnny Svensson FÖR MER INFORMATION OM LYCKSELES NÄRINGSLIV OCH FÖRETAGSAMHET, KONTAKTA LYANFONDEN, tel , fax E-post lyan@lyan.com Hemsida: 17

18 DENNA SIDA INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LY ANFONDEN Connie-Marie Rudolfsson, Ola Hansson, Kenneth Stenlund och Anders Karlsson, Tell & Sell i Sverige AB Försäljning av produkter och tjänster, på uppdrag av företag, organisationer och offentlig sektor. Produktförsäljning, kundbokningar, marknadsundersökningar, testförsäljning, media-och reklamprodukter. Utbildning av säljare, inne/utesäljare och säljteknik, reklam, media och marknadsföring. Vi expanderar just nu i Åsele, 14 teleförsäljare. Jamal Monneimne, Great Corner Pub & Restaurang Restaurang, pub och nöje. Matservering, pizza, a la carté och vegetariskt Marcus Bäckström, Webbdesign Fotografering fotomontage. Oswald Öjebrandt redovisar statistik som visar att vi i Lycksele under 2003 har 33 st företag som startat och påtalar hur viktigt det är att med begränsade medel satsa rätt stimulans av nyföretagande. Jonte presenterar fyra etablerade företagare som var och en ger sin syn på det egna företaget och belyser omgivningens krav och behov av information och förståelse för hur det är att vara företagare i Lycksele. Ann-Mari Sandberg, Kontoret Online Sverige AB Kontoret Online levererar kostnadseffektiv löne- och ekonomifunktion till små- och medelstora företag i Sverige. Jag bor inte i Lycksele än men vill flytta till Vägsele där vi har byggt ett hus. Det är fullt möjligt att från Lycksele via bredband serva våra kunder var dom än befinner sig om det finns en godtagbar datauppkoppling. Vi kan halvera en kunds nuvarande kostnader inom vårt affärsområde. Vi är en administrativ tjänstefabrik som jobbar över Internet. Ann-Mari Om jag ska lyckas med en rationell, industriell hantering måste det gå att rekrytera och då måste Lycksele synas som en ort dit man vill flytta. Dick När vi startade 1984, då var stöd från Industrihus ett måste och det löste man, sedan kom bankens stöd. Vi kan inte nog förstå Industrihus betydelse vid start av företag. Det är värt en skattehöjning för att klara hem förutsättningar som är gynnsamma för att starta företag. Kennet Man måste från kommunen se helhetsbilden, kommunen kan ta en förlust i en del av sin verksamhet. Vi har behov av järnväg, flygplats och även flyktingverksamheten bidrar till att vi kan klara näringslivets rekryteringsbehov. Vi behöver alla vidga våra vyer. Om framtiden... Kennet Potentialen i Lycksele som medelpunkt i inlandet är god, vi måste kunna rekrytera kompetent personal till vår verksamhet. Kennet Holmbom, TM-Konsult AB Konsultverksamhet. Byggkonsulter. VVS-konsulter. Elkonsulter. Arkitekter. Byggbesiktningar. VVS-besiktningar. Elbesiktningar. Kopiering. Projektering. Värdering. Kontroller. Vi jobbar med projekt från hundkojor till anläggningar för biltest. Vi är 50 anställda, 28 i Lycksele resten fördelat på Umeå, Sollefteå och Härnösand % av våra jobb är i Stockholmregionen. Dick Bergh, Hedlunda Industri AB Tillverkning av barnmöbler och hyllor i massivt trä. Vi är idag 90 anställda, vi levererar till IKEA och järnvägen är för oss nödvändig vi skickar 5-7 järnvägsvagnar per dag med produkter. Det här med prao och trätekniska på Tannbergskolan är för oss väldigt viktigt, vi rekryterar mellan 5-10 anställda per år och kunskap är viktigt. Kommunens roll tycker Dick är för passiv och regelverken för svåra i samband med att man vill göra investeringar. Det måste gå fort när vi vill genomföra aktiviteter oavsett om det är utbildningsinsatser eller investeringar. Det får inte ta flera månader från förslag till beslut. Synpunkter från företagarna Ann-Mari Kommunens aktiviteter måste fungera som smörjmedel och man måste känna att det finns legitimitet i hanteringen av våra frågeställningar. Lycksele Industrihus har varit föredömliga när det gäller anpassning av våra lokaler. Elisabet Nystartade företag har god potential att utvecklas, men vi behöver en planering för mer än utveckling av Djurparken. Ann-Mari Satsa på kompetens, par-rekrytering och ett differentierat näringsliv. Dick Vi måste satsa på kompetensutveckling, vi har goda inslag för en bra livskvalité, Lycksele är centralt när det gäller logistik för tillverkande företag! Ordförande för Lycksele kommunfullmäktige tackar avslutningsvis Lyanfonden för den tidsresa som vi fått vara delaktiga i, från 1700-talet till idag 2004, det har gett oss en positiv känsla och stort hopp om framtiden, tack. För mer information om näringslivet i Lycksele... Elisabeth Nordström, Lycksele Nya Plåtprodukter AB Legoarbeten i tunnplåt och även i rostfri plåt. Klippning, stansning och nibbling av plåt. Laserskärning. Produktutveckling. Vi är 18 anställda, för oss är Sverige runt och vi har många kunder söderut. Vi upplever inte att Lycksele ligger ocentralt för vår verksamhet. 18 Elisabeth Ingen företagare har idag råd att bygga själv. Produktionsingenjörsutbildningen är viktig för oss och vårt rekryteringsbehov, hon ger också uttryck för hur viktigt det är med samverkan och en positivare syn från kommunens företrädare på näringslivets frågeställningar och att det finns en vilja till att förstå varandra. Text och foto: Johnny Svensson FÖR MER INFORMATION OM LYCKSELES NÄRINGSLIV OCH FÖRETAGSAMHET, KONTAKTA LYANFONDEN, tel , fax E-post lyan@lyan.com Hemsida:

19 Semester på hemmaplan? Du som väljer att semestra på hemmaplan har mycket att se fram emot under sommaren. Här har vi samlat en del av det som händer och sker framöver. Vill Du ha senaste nytt i evenemangsväg, så ta en kontakt med turistbyrån. Turistbyrån når Du på tel Trevlig sommar önska vi på Metropolen Lycksele! Juli 2-3 Folkrace på Lycksele Motorstadion 2-4 Ungdomskonferens i Husbondliden (Lapplandsveckan) 2-4 Lapland Soccer Cup i fotboll 3-25 Hemslöjdsmässa i Vormsele 4 Författaren Torgny Lindgren kåserar på Vormselemässan 4 Stadsvandring, Kyrkan. Samling vid Kulan på torget 5-11 Lapplandsvecka i Husbondliden 10 Rockpub på Travlogen 11 Travdag på Lycksele travbana, Hedlunda Hemvändarvecka i Örträsk 13 Travdag på Lycksele travbana, Hedlunda 14 Stadsvandring, Finnbacken/Tingshuset. Samling vid Kulan på torget 16 Travdag på Lycksele travbana, Hedlunda 16 Berättarkväll med Greger Ottosson, Hembygdsgården Örträsk 17 Sportklubbsfest med middag och dans på logen, Örträsk 17 Örträsksjön -runt, Grand Prix i långlöpning. Arr: Örträsk sportklubb 17 Byn Bratten fyller 300 år 17 Rockpub på Travlogen, Hedlunda 18 Hembygdsfest i Örträsk 21 Sång och berättarkväll med Gun Rehnman och Maria Lilja, Vildanden Örträsk 24 Drakbåtstävling i Vindelgransele Motorvecka i Lycksele 28 Stadsvandring, Skolgatan/Stadsparken. Samling vid Kulan på torget 31 Bil och MC-träff i Djurparken Augusti 8 Stadsvandring, Hamn. Samling vid Kulan på torget 14 Lyckselekarnevalen, tema kulturarvet Via Baltica Pike Trophy, gäddfi sketävling i Mörtträsket 21 En dag på stan. Mässutställning om Lyckseles näringsliv på gågatan 21 Folkrace på motorstadion September 4 Lydnads- och brukstävling, Bocksliden. Arr: Lycksele Brukshundsklubb Mikaelimarknad 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv ef tersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. B SVERIGE PORTO BETALT Lyfter man blicken fi nns det inga gränser I förra numret av Metropolen Lycksele vidrörde jag ämnet ungdomar och politik. Bakgrunden var den undomdskonferens vi genomförde på Tannbergsskolan för en tid sedan och den enkätundersökning vi riktade till våra ungdomar där de fi ck tillfälle att ge sin syn på politiskt arbete; deras intresse för politik, deras möjligheter att påverka, hur de tycker det är att vara ung i Lycksele, osv. Det här var början till en större process för att öka lyckseleungdomarnas intresse för samhällsfrågor på det lokala planet. Att ungdomars syn på Lycksele har en stor, kanske avgörande betydelse för hur kommunen kommer att utvecklas, är för mig en självklarhet. Det är deras framtid som formas idag. Byråkratiskt krångel är inget som tilltalar unga människor. Då tappar de sugen, med risk att goda idéer och initiativ faller platt till marken. Så får det naturligtvis inte vara. Ungdomarna måste ges tillfälle att göra sina röster hörda i det ögonblick engagemanget och motivationen är som störst. Kommunen har under de senaste månaderna påskyndat arbetet med att hitta nya vägar i den här demokratiprocessen. Inte bara med fokus på ungdomarna, utan möjligheter för alla i kommunen att kunna engagera sig i samhällsfrågorna. Genom införandet av medborgarförslag tror jag att vi politiker bättre kan känna av folkviljan, och att du som kommuninvånare samtidigt ska uppleva det enklare att komma till tals med dina idéer. Vi politiker ser den kommunala verksamheten med våra ögon - du som medborgare i många fall med helt andra. Demokratiprocessen måste vi gå igenom tillsammans, den kan vi inte tumma på. Däremot kan vi göra vägen igenom mera framkomlig. Det är grundtanken med medborgarförslag. Medborgarförslag är lika enkelt som det låter. Vem som helst, gammal som ung och folkbokförd i kommunen, har möjlighet att lämna förslag och idéer till oss politiker. Och viktigt att påpeka - ingen fråga är för liten i det sammanhanget. Nu är sommaren här, även om temperaturen pekar på något helt annat. Ta tillfället att under sommaren fundera på vad Du tycker att vi ska förändra i Lycksele. Första tillfället att lämna medborgarförslag är till fullmäktigemötet den 27 september. Så, fatta pennan redan nu! Idéer och synpunkter är något vi politiker behöver för att hitta rätt i besluten. Lyfter man blicken finns det inga gränser. Det budskapet sitter uppsatt på meddelandetavlan ovanför mitt skrivbord. Lyfter vi blicken tillsammans, fi nns det heller inga gränser för hur och på vilka områden vi kan utveckla Lycksele. Dina tankar i det sammanhanget är guld värda. Ha en trevlig sommar! Hälsninigar Lilly Bäcklund 20