REDOGÖRELSE FÖR HUSDJURSORGANISATIONENS DJURHÄLSOVÅRD

Transkript

1 REDOGÖRELSE FÖR HUSDJURSORGANISATIONENS DJURHÄLSOVÅRD 2006/2007

2

3 Förord Svensk Mjölks och husdjursorganisationens djurhälsovård kokontrollåret 2006/07 ( ) har precis som tidigare kännetecknats av stor aktivitet. Några aktiviteter har krönts med framgång men det finns också några orosmoln som måste hanteras med hjälp av ett fortsatt intensivt utvecklings- och rådgivningsarbete. God djurhälsa ger svenska mjölkbönder konkurrensfördelar på marknaden men framförallt är det viktigt för gårdens ekonomi. Den strukturomvandling som sker i den svenska mjölkproduktionen, med allt större gårdar med fler djur på varje gård, ställer större krav på både mjölkföretagare och rådgivare/veterinärer. Med det som bakgrund är det i stort sett oförändrade djurhälsoläget en framgång. Vi måste fortsätta vårt utvecklingsarbete för att bibehålla vårt goda hälsoläge framåt. Att forskningsprojektet Svensk Mjölks system för djurvälfärd nu kommit så långt att vi under det kommande året kan börja med en implementering känns fantastiskt, speciellt i ljuset av det arbete som pågår i EU-projektet Welfare Quality. En mycket uppskattad aktivitet som avslutats under året är filmen Mjölka rätt som gjorts tillsammans med LRF. På den finns möjlighet att välja bland ett flertal språk och den kommer att bli allt viktigare ju fler nationaliteter som kommer in och anställs på våra svenska mjölkgårdar. En förändring som fortsätter är att antalet djurägarseminörer ökar allt mer. Detta är en förändring som kräver ändrat arbetssätt i vår organisation. Men det kan även ge nya möjligheter till nya och mer spännande arbetsuppgifter för bland annat husdjurstekniker. Arbetet i bekämpningsprogrammen fortgår och överförandet av BVDprogrammet till en övervakningsfas närmar sig allt mer. Både Leukos och IBRprogrammen är i övervakningsfas sedan länge. Under slutet av kontrollåret kunde provtagning på slakteri gå i produktion på de större slakterierna tack vare ett gott samarbete med slakteriföretagen, Jordbruksverket, SVA och Svenska Djurhälsovården. Arbetet med att få med även de små slakterierna har också påbörjats. Vi har i denna upplaga av vår årsredogörelse gjort en del smärre förändringar och som vi hoppas förbättringar. Om det är något du som läsare saknar så hör av dig så berättar vi var du kan hitta de uppgifterna. För att göra som de flesta andra har vi från och med detta år valt att kalla våra stora svartvita kor för SH (Svensk Holstein) istället för SLB. Ha en trevlig läsning Katarina Roth

4

5 Innehåll ORGANISATION 1 HJÄLPMEDEL I RÅDGIVNINGSARBETET 3 UTBILDNING 4 BESÄTTNINGSVERKSAMHET 5 DJURSJUKDATA 6 JUVERHÄLSA 8 REPRODUKTION 13 KLÖVHÄLSA 17 SMITTSKYDD 19 BLUETONGUE - FALL I DANMARK GAV EFFEKT I SKÅNE 20 BVD-PROGRAMMET 20 EHEC/VTEC 23 IBR. NATIONELL ÖVERVAKNING 24 LEUKOSPROGRAMMET 24 PARATUBERKULOS 24 SALMONELLAPROGRAMMET 25 DJURVÄLFÄRD 26 UTVECKLINGSARBETEN 28 PUBLIKATIONER 2006/07 33

6

7 Organisation Centralt ansvarig 2006/07 för djurhälsovården inom husdjursorganisationen har varit leg vet Katarina Roth. Regionalt leds verksamheten av husdjursföreningarnas veterinärer. Ansvariga veterinärer framgår av nedanstående förteckning: Husdjursförening (länsbokstav) Ansvarig djurhälsoveterinär 1. Skånesemin (M) Marianne Jönsson Svenska Husdjur Torbjörn Johansson (AB, C, D, S, T, U, W, Y, X, Z) 7. Blekinge Kronobergs Susanne Eliasson Husdjurstjänst(G, K) Hallands Husdjur Ylva Ståhl Skara Semin Per Arnesson (E, F, O) Södra Älvsborgs Husdjur Anna-Lena Hegrestad (O) Hansa Husdjur Margareta Båtelsson (H, I) Norrmejerier Bo Eberhardson (AC, BD)

8 Inom Svensk Mjölk AB:s avdelningar för Forskning och Utveckling, Mjölkföretagande och Dataproduktion har under 2006/07 följande personer på hel- eller deltid arbetat med djurhälsofrågor: Sofie Andersson Christer Bergsten Jonas Carlsson Helena Edlund Hans Gustafsson Mats Gyllenswärd Charlotte Hallén Sandgren Håkan Landin Ann Nyman Ann-Marie Persson Katarina Roth Ola Schultzberg Emelie Tufvesson veterinär, bekämpningsprogram, förebyggande djurhälsovård veterinär, klövvård veterinär, djurhälsa sekreterare veterinär, fruktsamhet, seminteknik, embryotransfer agronom, projekt Kvalitetssäkrad mjölkning veterinär, projekt System för djurvälfärd veterinär, förebyggande djurhälsovård, juverhälsa agronom, doktorandprojekt: Riskfaktorer för klinisk mastit ffa utfodringsfaktorer administration, leukosprogram, BVD- IBRprogram, celldata veterinär, chef djurhälsa, djursjukdata veterinär, förebyggande djurhälsovård agronom, statistik och kommunikation 2

9 Hjälpmedel i rådgivningsarbetet Nyckeltal Djurhälsa Nyckeltal för djurhälsa kallas ett antal markörer som beräknas för alla besättningar som är med i kokontrollen med existerande databasuppgifter som grund. Rådgivare, veterinärer och mjölkföretagare kan med hjälp av dessa få ett objektivt beslutsunderlag i värderingen av besättningens totala djurhälsoläge. Nyckeltalen genereras fortlöpande som rullande medianvärden för ett antal olika parametrar. Beräknade markörer finns som relaterar till juverhälsa, fruktsamhet, kalvhälsa, utfodringsrelaterad sjuklighet, klövhälsa och hållbarhet. Nyckeltalen kan laddas ner online av rådgivare och veterinärer aktiva inom husdjursföreningarnas djurhälsoarbete. Enskilda besättningar kan även prenumerera på en mer detaljerad utskrift som levereras som en OBS-lista med provmjölkningsredovisningen. Nyckeltalen speglar besättningens svaga och starka sidor för djurhälsan. De kan användas såväl för att bekräfta hög kvalitet i djurhållningen som för att avslöja tidiga tecken på brister. Under det senaste kontrollåret har online nedladdningar gjorts och OBS-listor skrivits ut. Kvalitetssäkrad mjölkning stora besättningar Filmen Mjölka Rätt blev färdig under året, inklusive kompletterande ljudspår på engelska, polska, ryska, litauiska, estniska och lettiska. Filmen har fått mycket stor uppskattning och användningen inom kompetensutvecklingen har varit omfattande med totalt mer än 240 filmer distribuerade i september Mjölkningsstudier Dynamiska mjölkningsstudier med VADIM (vacuum drop in milkline) tekniken har använts fortlöpande som hjälpmedel för utvärdering av mjölkningsteknik och maskinfunktion på gårdsnivå. I september 2007 fanns nio husdjurstekniker med speciell kompetens att genomföra VADIM studier. Behovet av denna rådgivningstjänst förväntas öka i takt med utvecklingen mot större gårdar med mer anställd personal och en högre grad av teknikutveckling. På stora gårdar kan VADIM nu kompletteras med den nyutvecklade rådgivningstjänsten Logistik Mjölkning. I denna ingår förutom VADIM en detaljerad tidsstudie så att ett optimalt samspel mellan ko, mjölkmaskin, mjölkare och mjölkningseffektivitet skall kunna uppnås. 3

10 Utbildning Kunskapssupport Kunskapssupport inom djurhälsoområdet fortsätter att arbeta genom en rad olika kanaler vilka de viktigaste är: Rådgivarsajten, nyhetsbrev, D&U konferensen, fortbildningskurser och telefonsupport. Rådgivarsajten är numera ett oumbärligt verktyg för kunskapsinhämtning vilket bekräftas av många rådgivare. Rådgivarsajten har inloggningar per månad. Antalet rådgivare som tar del av informationen är sannolikt mycket större, eftersom flera rådgivare använder samma dator och information ofta skrivs ut och läggs på fikabordet. Och rådgivarna vill ha mer bland annat sammanfattningar av forskningsrapporter, mer dagsaktuella frågor och information kring ekonomi och investeringar. Detta framkom vid ett rådgivarmöte i Lund i augusti Rådgivarna efterlyser också fler experter från Svensk Mjölk som kan komma med råd och kunskap i olika frågor. Under året har förberedelser gjorts för lansering av ett nytt extranät som fått namnet Mjölkrummet. Konferenser & Kurser Höstens konferens (D&U) hölls i Lund. Som förra året pågick den under två dagar och största delen av den andra dagen ägnades åt workshops. Konferensen blir en allt viktigare mötesplats för mjölkbranschen, allt fler av dem som finns runt mjölkföretagen kommer och vi satsar framåt mot nästa konferens. Klövutbildning Svenska klövvårdareföreningen (SKF) höll sitt årsmöte i Umeå i januari 2007 med ett 25-tal deltagare. Torgny Kärrman föreläste om avelns betydelse inom mjölkproduktionen och Christer Bergsten pratade bland annat om smittsamma klövsjukdomar och kokomfort. Besök gjordes blandannat på SLU Röbäcksdalen samt Västerbottensostens hus i Burträsk och klövutrustning förevisades. Under hösten och vintern 2006/07 hölls grundutbildning i klövvård och klövsjukdomar för blivande veterinärer dels i åk 5 motsvarande en vecka och dels i åk 6 som en frivillig tvåveckors EEF-kurs. De kursledare (veterinärer och husdjursrådgivare inom husdjurföreningarna och länsstyrelsen) som utbildades under 2004/06 genom KULM-medel har med ytterligare KULM-medel hållit ett antal kostnadsfria klövvårdskurser för lantbrukare och klövvårdare. En ökad kunskap om hur man befrämjar god klövhälsa behövs hos såväl mjölkproducenter, klövvårdare, veterinärer och rådgivare. 4

11 Besättningsverksamhet Utöver de systematiserade djurhälsobesöken görs inom husdjursföreningarna en stor mängd besök med mer eller mindre omfattande utredningar och uppföljningar till följd av specifika problem i en besättning. Se tabell 1 för antal besök som utförts enligt utdrag ur organisationens debiteringssystem under kalenderåret 2006/07. Besättning som omfattas av flera aktiviteter räknas en gång för varje aktivitet. Antalet besök och besättningar avseende BVD inrymmer också ett stort antal besök rörande det frivilliga BVD-programmet. Tabell 1. Besättningsverksamhet i husdjursföreningarnas djurhälsovård 2006/07 Besök Besättningar Sexuell hälsokontroll (16) Juverhälsovård (29,51,52,53,55) Individjuver (56) Besättningsutredning/rådgivning (44,49,54) BVD (66,69) Hälsodeklaration (67) Summa Föregående år

12 Djursjukdata Kvalitén på inrapporterade data ligger på samma goda nivå som förra året, 86 % av de inrapporterade dataraderna kommer in i kokontrollen. Tyvärr finns det fortfarande en del veterinärer som inte rapporterar in så bilden är inte fullständig. Tabell 2. Sjukdomar i besättningar anslutna till kokontrollen 2006/07. Mjölkkornas sjuklighet redovisas som antal sjukdomstillfällen per 100 djur, uppdelat på husdjursföreningar, ras och laktationsnummer Husdjursförening Antal djur Mastit Kalvningsförlamning Antal sjukdomstillfällen per 100 djur Klövsjukdommar Kvarbliven efterbörd Acetonemi Förlossningshjälp Spenskador Fång Löpmagsförskjutning Totalt Skånesemin ,3 2,3 2,6 1,4 0,5 0,5 0,3 0,1 0,5 29,9 Svenska H ,9 3,4 2,1 0,8 1,3 0,6 0,4 0,2 0,7 31,2 BKH ,4 2,5 2,7 1,1 1,0 0,4 0,3 0,1 0,7 32,2 Hallands H ,6 3,0 2,1 1,0 0,9 0,6 0,2 0,1 0,6 31,4 Skara S ,5 3,2 2,7 1,5 1,2 0,5 0,4 0,2 0,9 35,8 S. Älvsborgs H ,1 3,3 1,8 1,5 1,2 0,5 0,3 0,1 0,4 27,9 Hansa H ,4 2,2 2,4 1,3 1,0 0,5 0,2 0,2 0,6 31,7 Norrmejerier ,4 3,6 2,2 1,7 2,4 0,8 0,6 0,2 1,0 43,7 Hela landet ,7 3,0 2,4 1,2 1,1 0,5 0,3 0,2 0,7 33,2 Föregående år ,5 3,5 2,3 1,4 1,3 0,6 0,4 0,2 1,0 33,6 Ras SRB ,8 2,7 2,2 1,2 1,2 0,5 0,3 0,2 0,5 30,0 SH* ,8 3,2 2,6 1,3 1,1 0,6 0,3 0,1 0,9 36,8 SKB ,0 3,8 0,4 0,4 2,8 0,6 0,7-0,2 28,1 SJB ,6 5,1 1,4 0,0 0,8 0,5 0,1 0,1 0,5 33,1 Övriga ,3 2,6 1,9 1,2 1,1 0,5 0,3 0,1 0,6 27,0 Laktation ,4 0,1 2,7 0,7 0,5 0,5 0,2 0,2 0,3 21, ,2 1,0 2,0 1,2 1,1 0,5 0,3 0,1 0,7 29, ,5 4,5 2,2 1,7 2,1 0,6 0,4 0,2 1,2 43, ,1 10,0 2,4 2,2 2,2 0,7 0,6 0,1 1,6 55, ,5 14,1 2,5 2,4 2,1 0,8 0,6 0,2 1,4 61,4 > ,2 15,0 2,7 2,5 1,6 0,9 0,6 0,2 1,0 63,0 * Svensk Holstein 6

13 Tabell 3. Antal mjölkkor i respektive län och mjölkkornas sjuklighet, antal sjukdomstillfällen per 100 djur i besättningar anslutna till kokontrollen 2006/07 Länsbokstav Län Antal djur Antal sjukdomstillfällen per 100 djur B Stockholm ,7 C Uppsala ,4 D Södermanland ,4 E Östergötland ,0 F Jönköping ,3 G Kronoberg ,8 H Kalmar ,9 I Gotland ,1 K Blekinge ,1 M Skåne ,4 N Halland ,7 O Västra Götaland ,1 S Värmland ,2 T Örebro ,8 U Västmanland ,3 W Dalarna ,1 X Gävleborg ,5 Y Västernorrland ,8 Z Jämtland ,1 AC Västerbotten ,0 BD Norrbotten ,5 Hela landet ,2 Tabell 4. Utslagsorsaker för samtliga kor i kokontrollen 2006/07 uppdelat på raser Hela landet SRB Hela landet Holstein Hela landet SKB Hela landet SJB Hela landet övriga raser Antal Sålda till liv utgångna kor Utslagna % utslagna på grund av Nedsatt fruktsamhet +ej dräktig 25,9 23,1 19,4 18,0 23,2 Juversjukdom 15,6 16,8 20,3 21,1 14,7 Låg avkastning 11,8 6,2 8,4 6,9 10,3 Ej angiven orsak 11,7 15,4 18,5 13,4 16,5 Hög cellhalt 8,9 10,9 11,4 12,4 8,1 Ben och klövlidande 6,0 8,2 1,3 4,7 5,9 Svårmjölkad 6,5 3,8 5,2 5,3 4,5 Annan sjukdom 2,8 3,6 1,0 3,0 3,2 Olycksfall 1,4 1,9 1,0 2,5 1,2 Kalvningsförlamning 1,1 1,3 1,0 1,6 1,2 Lynnesfel 1,1 0,7 2,8 0,3 1,1 Förlossningssvårigheter 0,8 1,1 0,4 0,6 1,3 % Första kalvare 28,0 28,6 34,9 28,0 18,3 utgångna kor Samtliga kor 39,7 38,8 39,5 33,0 41,1 7

14 Juverhälsa Celltalet i levererad mjölk (geometriskt medelvärde) är nu celler/ml. Totalt sett de senaste 5 åren finns en svagt stigande trend, se tabell 5. Denna något oroande celltalsutveckling är tydligare uttalad för nya och strukturomvandlade gårdar med fler än 150 kor eller automatisk mjölkning, se figur 1. Skillnaden i 12 mån beräknat tankcelltal mellan kokontrollmedianen och AMS gårdar var nära 20 % i september Tabell 5. Celltalsmedeltal i leverantörsmjölk 2002/ /07 Kontrollår 2002/ / / / /07 Aritmetiskt medeltal för celler tal/ml Geometriskt medeltal för celler tal/ml Antal leverantörer Beräknat tankcelltal Antal celler i tal/ml mjölk AMS 224 Hela landet Figur 1. Medianvärden för celltal för besättningar som mjölkas med robot och medianen för hela landet. PC-programmet Individjuver introducerades i mitten av 1990-talet hämtades uppgifter om kor ur Svensk Mjölks kodatabas till programmet, vilket är en ökning jämfört med 2005/06. Rådgivningsverktyget FRISKKO Juver, som förutom programvaran även innefattar en detaljerad rådgivningsmetodik, utvecklas fortlöpande för att kontinuerligt kunna anpassas efter strukturförändringarna i mjölkbesättningarna. Under året har t ex grunden lagts för att möjliggöra webbaserad stansning av bakterieanalyser från Mastitlab på SVA i Individjuver. De sista detaljerna färdigställs under senhösten 2007 och funktionen beräknas vara fullt driftsatt under första kvartalet Juverhälsovård enligt FRISKKO Juver konceptet bedrevs i allt större omfattning under året av såväl veterinärer vid husdjursföreningarna som distriktsveterinärer och privatpraktiserande veterinärer. 8

15 Tabell 6. Procentuell fördelning på celltalsklasser av leverantörernas geometriska celltalsmedeltal per mejeriförening och för Arla Foods svenska regioner. Hela landet 2006/07 Mejeriförening Celltalsmedeltal i tal celler/ml < >500 Medelcelltal Antal leverantörer (%) (%) (%) (%) (%) (%) Arit* Geom** Arla Foods Falköpings Mejeri Gefleortens Mejeri Gäsene Mejeri Milko Norrmejerier Skånemejerier Hela landet Föregående år *Aritmetiskt **Geometriskt Tabell 7. Procentuell fördelning på celltalsklasser av leverantörernas geometriska celltalsmedeltal per husdjursförening. Hela landet 2006/07 Celltalsmedeltal i tal celler/ml och bedömning Husdjursförening Antal < >501 Medelcelltal leverantörer (%) (%) (%) (%) (%) Arit* Geom** Skånesemin Svenska H BKH Hallands H Skara S S Älvsborgs H Hansa H Norrmejerier Hela landet Föregående år *Aritmetiskt **Geometriskt Mastit Mastit är fortfarande den enskilt mest förlustbringande sjukdomen i mjölkbesättningarna. Nya forskningsrön som presenterade under 2005 visar dessutom att mjölkförlusterna på grund av kroniska infektioner tidigare har undervärderats. Sammantaget finns således starkare motivation än någonsin att arbeta aktivt med förebyggande juverhälsovård i dagens mjölkbesättningar. Det finns indikationer på att gårdar med >150 kor eller AMS har svårare att vidmakthålla landets tradition av ett bra juverhälsoläge. För dessa besättningssegment skapas nu en rådgivningsmodell som provas under 2006/07. 9

16 Under den senaste 10-årsperioden har både prevalens och incidens av infektiösa mastiter, skattat efter celltal i koprov, totalt sett haft en stigande tendens för både SRB och SH. Ökningen har dock vänt under de senaste 3 åren och är nu nere på samma nivåer som vid millenniumskiftet. Antibiotikaanvändning Svensk Mjölk har genom analyser av SJV:s databas Vet@web kartlagt veterinär läkemedelsanvändning under åren , bland annat för diagnosen mastit. Av studierna framgår att den totala antibiotikaanvändningen vid mastitterapi är låg vid internationell jämförelse och att den dessutom tenderar att sjunka i landet. Undersökningarna visar också att svenska veterinärer i sitt preparatval tillämpar en ansvarsfull antibiotikahantering som innebär små ekologiska risker och som kan förväntas bidra till att bevara det goda resistensläget intakt för mastitbakterierna, se figur 2. Läkemedelsval mastit 2006 Kinoloner 13,1% Trimsulfa 3,3% Makrolider 1,8% Tetracykliner 0,3% Penicilliner 81,4% pc/dhs 0,1% Amoxicilliner 0,1% Figur 2. Läkemedelsval vid mastit i Sverige 2006, enligt vet@webb SJV. Provtagning med Mastistrip Under perioden 1 september 2006 till 31 augusti 2007 har ca kor ( juverdelar) provtagits med MASTISTRIP-kassetter som analyserats vid mastitlaboratoriet vid SVA. Bakteriologisk odling har utförts och ATP-bestämning har gjorts som ett mått på mjölkens cellhalt. Resultaten av de bakteriologiska odlingarna redovisas i två tabeller som visar bakteriologiska diagnoser i % av alla provtagna juverdelar respektive bakteriologiska diagnoser i % av juverdelsprover med påvisad växt. Växt av patogena bakterier har påvisats i minst en juverdel hos 39 % av de provtagna korna och i 17 % av samtliga provtagna juverdelar. Från 77 % av provtagna juverdelar har ingen växt av patogena bakterier påvisats och i 6 % av provtagna juverdelar har blandflora konstaterats. Från ca 45 % av juverdelarna med påvisad växt har S. aureus isolerats och 14 % av isolaten var penicillinasbildande. Koagulasnegativa stafylokocker har isolerats från ca 25 % av juverdelsproverna med påvisad växt och av dessa var 31 % penicillinasbildande. 10

17 Tabell 8. Mjölkprover tagna med hjälp av MASTISTRIP-kassetter. Hela landet Bakteriologiska diagnoser i % av juverdelsprover med påvisad växt Antal juverdelsprover med påvisad växt Staph. aureus pc- Staph. aureus pc+ Koagulasnegativa stafylokocker pc- Koagulasnegativa stafylokocker pc+ Strept. agalactiae Strept. dysgalactiae Övriga streptokocker E. coli Klebsiella Husdjursförening Strept. uberis A. pyogenes Övriga Skånesemin % *18 % 13 % 2 % 3 % 7 % 3 % 5 % 4 % 6 % Svenska H % 5 % 25 % 9 % <1% 10 % 6 % 4 % 3 % 1 % <1 % <1 % BKH Hallands H % 7 % 8 % 5 % 4% 15 % 5 % 2 % 4 % 3 % <1 % <1 % Skara S % 7 % 20 % 13 % 2% 12 % 6 % 3 % 2 % <1 % <1 % <1 % S.Älvsborgs H. Hansa H % 7 % 18 % 6 % 10% 15 % 6 % 3 % 1 % 1 % <1 % <1 % Norrmejerier % 1 % 16 % 6 % 14 % 5 % 1 % <1 % 1 % <1 % 1 % Hela landet % 7 % 17 % 8 % 3% 12 % 6 % 3 % 3 % 1 % <1 % <1 % Föregående år % 5 % 16 % 9 % 4 % 13 % 6 % 4 % 3 % 2 % <1 % <1 % * Drygt hälften av de penicillinaspositiva S.aureus stammarna från Skåne Semin härstammar från en och samma gård. Därför blir resultatet avseende S.aureus pc+ missvisande för Skåne som helhet. 11

18 Tabell 9. Mjölkprover tagna med hjälp av MASTISTRIP-kassetter. Hela landet Antal provtagna kor och juverdelar samt andel bakteriologiskt positiva kor resp. juverdelar. Bakteriologiska diagnoser i % av alla juverdelsprover Husdjursförening Antal undersökta Kor Juverdelsprover Bakteriologiska diagnoser i % av alla juverdelsprover Andel bakt. pos. % Antal undersökta Andel bakt. pos. % Stahp. aureus pc- Staph. aureus pc+ Koagulasnegativa stafylokocker pc- Koagulasnegativa stafylokocker pc+ Strept. agalactiae Strept. dysgalactiae Strept. uberis Skånesemin % % 5 % 2 % 2 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % Svenska H % % 4 % <1 % 3 % 1 % <1 % 1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % BKH Hallands H % % 12 % 2 % 2 % 1 % 1 % 4 % 1 % <1 % 1 % <1 % <1 % <1 % Skara S % % 7 % 2 % 4 % 3 % <1 % 3 % 1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % S.Älvsborgs H Hansa H % % 4 % <1 % 2 % <1 % 2 % 2 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % Norrmejerier % % 11 % <1 % 3 % 1 % 3 % 1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % Hela landet % % 6 % 1 % 3 % 1 % <1 % 2 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % Föregående år % % 6 % <1 % 3 % 2 % <1 % 2 % 1 % <1 % <1 % <1 % <1 % <1 % E. coli Övriga streptokocker Klebsiella A. pyogenes Övriga 12

19 Reproduktion Vi ser tyvärr ännu inget brott på den negativa fruktsamhetstrenden hos våra mjölkkor, se figur 2. Samma negativa utveckling rapporteras från de flesta länder med högproducerande kor vilket är en klen tröst. Vi ser också skillnader mellan våra största raser SRB och SH beträffande fruktsamhet. Första insemination sker i genomsnitt åtta dagar senare hos SH-kon än hos SRB-kon. Studier tyder på att SH-korna kommer igång senare med att visa första brunst än SRB-korna. Om vi använder oss av inseminationsperiodens längd (KSI KFI) som ett grovt mått på hur snabbt kon blir dräktig efter första insemination så är den för SH-kon 42 dagar och för SRB-kon 35 dagar. Vad är då orsaken till den försämrade fruktsamheten? Den allmänna uppfattningen internationellt är att metabolisk stress, det vill säga att kon inte förmår näringsförsörja sig i tillräcklig grad under höglaktation, är den främsta anledningen. Den negativa energibalans som de flesta högproducerande kor hamnar i under de första veckorna efter kalvning påverkar såväl tidpunkten för första brunst (och därmed första inseminering) som dräktighetsresultatet per insemination. Detta problem är delvis skötselberoende, en väl fungerande foderstyrning minskar problemet. Det kräver dock alltmer av mjölkbonden beträffande utfodring och skötsel och man kan kanske tolka den negativa fruktsamhetstrenden som att allt färre klarar detta. Den alltmer utbredda användningen av fullfoder med minskad möjlighet till individuell foderstyrning kan bidra till utvecklingen. I pågående forskning har vi bland annat sett en negativ koppling mellan vissa fruktsamhetsnyckeltal och användning av fullfoder. Men det finns säkert andra bidragande faktorer såsom större besättningar med minskad skötseltid per ko, ökad djurägarsemin och mjölkning tre gånger per dygn (det sistnämnda pressar upp avkastningen ytterligare). Nyckeltalet Fruktsamhetsindex beräknas per besättning och väger samman flera mått: 56 dagars Non Return (NR)%, antal AI (artificiell insemination) per serie, kalvningsintervall samt senaste insemination och andel utslagna på grund av fruktsamhetsorsaker. Tabell 10. Utvecklingen av fruktsamhetsindex under de två senaste åren i besättningar per husdjursförening, i genomsnitt och före den bästa kvartilen Husdjursförening Medel 2004/ / /07 25 % bästa Medel 25 % bästa Medel 25 % bästa Skånesemin Svenska H BKH Hallands H Skara S S. Älvsborgs H Hansa H Norrmejerier Hela landet

20 I tabell 10 redovisas fruktsamhetsindex per husdjursförening för de tre senaste åren. Variationen mellan föreningar är 11 enheter, vilket är betydligt större än tidigare. Skåne, Hansa och Halland har lägst fruktsamhetsindex vilket speglar de relativt långa KSI (antal dagar från kalvning till senaste insemination) vi kan se för dessa föreningar, se tabell 12. Förändring i fruktsamhetsindex Fruktsamhetsindex / / / / /07 Figur 3. Förändringen i fruktsamhet mätt i fruktsamhetsindex från 1998 fram tills idag i landet i genomsnitt (undre linjen) och för den bästa kvartilen (streckade övre linjen). Den negativa fruktsamhetstrenden belyses väl i figur 3. I genomsnitt har index sjunkit med 11 enheter under 10 år medan för den bästa fjärdedelen av besättningarna har index bara sjunkit med fem enheter. Det finns således besättningar som kan behålla en relativt bra fruktsamhet trots avkastningsökningen. Tabell 11. Några nyckeltal för chansen till dräktighet från semin och kokontroll 2006/07 Husdjursförening Dr % per AI 56 D NR % Antal ins Andel utslagna av per påbörjade kor pga hondjur Neds. Fr. Ej dr. Skånesemin 40,4 68,1 1,8 1,9 6,2 Svenska H. 45,4 68,9 1,7 2,2 7,3 BKH 41,8 69,5 1,7 1,9 7,8 Hallands H. 43,3 67,2 1,8 2,4 6,9 Skara S. 45,7 67,3 1,8 2,4 7,2 S. Älvsborgs H. 44,2 69,0 1,7 2,6 7,2 Hansa H. 43,6 66,4 1,8 2,4 7,7 Norrmejerier 41,8 67,0 1,8 2,3 6,4 Hela landet 44,1 67,7 1,8 2,3 7,1 Föregående år 44,0 67,7 1,8 2,3 7,1 Det nyckeltal som redovisas i tabell 12 speglar på olika sätt chansen till dräktighet. Dräktighetsprocent per AI baseras på utfallet av varje insemination (omlöp eller dräktighet vid undersökning). Detta mått visar att i genomsnitt 44 % av alla kor och kvigor blir dräktiga vid insemination. Chansen till dräktighet är högre hos kvigor (ca 55 %) än hos kor (ca 40 %). Beträffande korna har SH ca 3 procentenheter lägre dräktighetsprocent än SRB-kor. Måttet 14

21 NR % är som vi kan se en överskattning av dräktighetschansen med %. De båda måtten DR % och NR % följs heller inte åt på grund av att det senare är starkt skötselberoende. Antalet inseminationer och andel utslagna är andra mått på chansen för dräktighet. Dessa mått redovisas i tabell 11. Sammantaget har inte något av måtten ändrats från föregående år. Tabell 12. Fruktsamhetsuppgifter från semin och kokontroll 2006/07 Husdjursförening Antal dagar kalvn - 1:a ins Antal dagar kalvn - senaste ins Kalvningsintervall mån % Behandlade hondjur per serie Skånesemin ,8 3,7 Svenska H ,2 3,3 BKH ,3 1,0 Hallands H ,4 5,9 Skara Semin ,3 3,9 S Älvsborgs H ,2 1,4 Hansa H ,3 3,9 Norrmejerier ,2 1,6 Hela landet ,3 3,5 Föregående år ,4 3,6 I tabell 12 redovisas ett antal intervallmått. Både intervallen från kalvning till första AI och till sista AI ökar kontinuerligt. Besättningar i Skånesemin har betydligt längre intervall än övriga. Intervallen som redovisas är genomsnittsiffror för alla raser men både KFI och KSI intervallen är generellt längre hos SH än hos SRB, 96 och 138 respektive 88 och 123. Andelen inseminationer som utförs av djurägarna själva fortsätter att öka och är nu 39,5 % se figur 4. Hansa, Halland och Skåne har de flesta djurägarinseminationerna. Den största ökningen från föregående ser vi i Norrmejerier. Dräktighetsprocenten är några procent lägre för inseminationer gjorda av djurägare jämfört med assistentinseminationer Djurägarinseminations ökning % Figur 4. Andel djurägarinseminationer

22 Tabell 13. Seminstatistik 2006/07 ( ) Husdjursförening Antal ins totalt Antal djurägar-ins DR % djurägar-ins % djurägarins 2005/06 % djurägarins 2006/07 Skånesemin , Svenska H , BKH , Hallands H , Skara S , S Älvsborgs H , Hansa H , Norrmejerier , Hela landet , Föregående år ,2 14,0 12,0 Dödfödda % Svåra kalvningar % Tvillingar % Självdöd efter 24 h % 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kvigor Kor Kvigor Kor Kvigor Kor Kvigor Kor SRB SLB SKB SJB Figur 5. Kalvningsförlopp och kalvöverlevnad 2006/07. Dödfödselfrekvenserna är fortfarande höga hos kvigor av SH-ras (10,5 %), se figur 5. Man kan samtidigt notera att kalvningssvårigheter rapporteras hos ca 6 % vilket betyder att ett stort antal kalvar föds döda av okänd orsak. Dock tycks den ökning i dödfödslarna på SH-kvigor vi sett under de senaste tjugo åren avstannat. Även SKB och SJB kvigor har påfallande höga siffror men man ska då komma ihåg att antalet är få. SRB kvigor ligger på en låg dödfödselnivå (ca 5 %) och i nivå med SRB- och SH korna. 16

23 Klövhälsa Klövhälsorapport Idag finns ett väl fungerande system för att registrera klövhälsan vid klövverkning i Sverige. Med samgående av de nordiska avelsföretagen finns efterfrågan på en gemensam nordisk klövbedömning vilket är under utveckling inom NAV (Nordisk Avelsvärdering). Med klövhälsorapport kan klövhälsan följas på individ- och besättningsnivå och åtgärder kan vidtagas vid uppkomna problem. Vid klövhälsoregistrering är syftet att samtliga klövvårdade djur registreras och att såväl kliniska klövsjukdomar där behandling behövs samt mindre, subkliniska (ger ej upphov till hälta) klövproblem noteras och graderas. I protokollet kan dessutom klövform, rörelser och behandlingar protokollföras. Systemet är helt beroende på att klövvårdaren registrerar på egen hand eller tillsammans med lantbrukaren och skickar in protokoll för inläsning. Överensstämmelsen mellan klövvårdare är hög för de viktigaste diagnoserna som klövsulesår medan spridningen kan vara stor för subkliniska skador. Digital dermatit (DD) är ett smittsamt eksem som kan ge hälta och som kommer att öka med ökat antal lösdrifter i framtiden. Denna diagnos går under rubriken eksem som här nedan inkluderar både alvarligare (DD) och mildare typer. I tabellen nedan redovisas resultat från år 2006/07 med verkningar i besättningar som verkats av 178 olika klövvårdare och i genomsnitt verkades 62 kor vid varje tillfälle. Tabell 14. Klövhälsostatistik baserad på kokontrollår. ÅR Registreringar Friska Eksem Röta Blödning Sår 2004/ % 6 % 21 % 26 % 5 % 2005/ % 6 % 19 % 19 % 5 % 2006/ % 7 % 20 % 20 % 5 % Huvudsakliga syften med klövhälsoregistrering är: Klövhälsoregistrering bedöms vara mycket värdefull i avel för att kunna bedöma särskilt ungtjurars avkommor. Arvbarheten för fångrelaterade skador (klövsulesår) uppskattas till %. Tillräckligt stora dottergrupper erfordras emellertid (minst 50 förstakalvare/tjur). Kvalitetssäkring av besättningen, profylax, samt till hjälp för besättningsutredning vid klövhälsoproblem. Statistik av verkade kor med redovisning av klövhälsa, frekvens och svårighetsgrad av klövskador. Statistik används för att göra jämförelser mellan verkningarna, besättningar, husdjursföreningar, landet, klövvårdare mm. för att stimulera till en förbättrad klövhälsa. För forskningen att utvärdera riskfaktorer för klövproblem avseende utfodring, miljö, skötsel och stallsystem. Att marknadsföra klövvård för klövvårdare som vill profilera sig och föra fram kvalitetsmedvetande och kunskap. Klövhälsa på nätet är en internetbaserad återredovisning av klövhälsorapport för mjölkproducenter, rådgivare och klövvårdare. Data bygger på klövhälsorapport som fylls i vid klövverkning. Klövhälsostatistik går att få för två år tillbaka men det går även att titta på en kortare period eller ett specifikt verkningstillfälle. 17

24 Dessutom kan man få en lista på kor i besättningen som inte är verkade. För närvarande pågår ett examensarbete där klövhälsa och produktion i lösdrift/uppbundna samt i konventionella/krav-besättningar ska jämföras. Examensarbetet beräknas vara klart januari Block med rapporter, svarskuvert och rapporthållare finns att beställa från Skara Semin dit också ifyllda rapporter skickas för skanning till kodatabasen. Det nya klövhälsoprotokollet förenklar registrering och lantbrukaren får en kopia direkt. Naturligtvis skiljer noggrannhet och gradering av klövskador mellan klövvårdare och man bör i första hand göra jämförelser mellan olika verkningstillfällen på den egna gården. Det finns emellertid statistik också för klövvårdarna där de kan se hur de skiljer sig mellan varandra och ger dem möjlighet att synkronisera sig. Klövsulesår är den viktigaste diagnosen ur avelssynpunkt och för att ytterligare stärka den svenska djurhälsoprofilen genetiskt. Administreringen av klövhälsorapport och Klövhälsa på nätet sponsras av Svensk Avel och Skånesemin. Med en ökad medvetandegrad och intresse för klövhälsan på gården ökar intresset också från klövvårdarna att sköta registreringen på ett invändningsfritt sätt. Avel för friskare klövar Med ett stigande antal klövregisteringar i databasen ökar underlaget för att beräkna avelsvärden för semintjurar. Idag finns avelsvärden för drygt 400 tjurar och tjurarnas klövavelsvärden publiceras i Avelskuriren samt på Svensk Avels hemsida. Eftersom det fordras ca 50 döttrar för att beräkna avelsvärden för en tjur och att antalet döttrar per ungtjur är så lågt fordras fler klövregistreringar från ungtjursdöttrar varför vi vill uppmuntra fler besättningar att delta. Klövregistreringarna har också använts för att beräkna överlevandetal, andelen förstakalvare som finns kvar i produktion efter första laktationen. Det har visats ett statistiskt positivt samband mellan överlevandetal och god klövhälsa och detta samband är betydligt starkare för klövhälsa än motsvarande samband för exteriör. 18

25 Smittskydd Även detta år blev FRISKKO Smittskydd ett mycket lyckosamt projekt. Drygt besättningar har totalt besökts och en del större besättningar har fått två besök. Under detta år har vi också satsat på föreläsningar för andra aktörer på och leverantörer till mjölkgårdar. Epizootiberedskap I redovisningen av Jordbruksverkets projekt STUDS (stora utbrott av smittsamma djursjukdomar) omnämns personal från husdjursföreningar som en resurs i bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Efter beslut i HIF-styrelsen har därför Svensk Mjölk i samarbete med husdjursföreningarna upprättat förteckning över husdjurstekniker och veterinärer som kan ställas till förfogande vid ett eventuellt utbrott av smittsam sjukdom. Förteckningen uppdaterades under året. Samtidigt gjordes också en avstämning av husdjursföreningarnas beredskapsplan inför ett epizootiutbrott. Efter förfrågan har också förslag på veterinärer, som kan ingå i så kallat Epi-team (grupper för smittspårningsarbete), lämnats till Jordbruksverket och berörda veterinärer har genomgått utbildning i Jordbruksverkets regi. Svensk Mjölks och husdjursföreningarnas behov av att ha kvar resurser inom näringen vid ett utbrott av större smittsam djursjukdom har föranlett oss att exkludera ett antal tänkbara kandidater. Svensk Mjölk samt personal från husdjursföreningarna som ingått i Epi-team medverkade i en epizootiövning hösten 2006 då Jordbruksverket satte upp en OLC (operativ ledningscentral) på Räddningsskolan i Skövde. Det var en mycket realistisk övning som pågick under en veckas tid. Övningen inbegrep gårdsbesök och fullständiga faciliteter som ska finnas på en OLC. Erfarenheter från en dylik övning är mycket värdefulla när det blir ett skarpt läge. 19

26 Bluetongue - fall i Danmark gav effekt i Skåne Bluetongue orsakas av ett virus som sprids genom svidknott. Sjukdomen drabbar inte människor, vare sig via kontakt med smittade idisslare eller genom bett från infekterade svidknott. Bluetongue har aldrig förekommit i Sverige men sjukdomen har under sommaren 2006 och sommaren 2007 fått en stark spridning norrut genom Europa. Bluetongue bör misstänkas om en eller flera idisslare uppvisar symptom såsom feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos, kraftig salivutsöndring och hälta. Vid kraftig sjukdom hos framför allt får kan tungan i vissa fall bli svullen och blåaktig därav namnet bluetongue. Nötkreatur har som regel lindrigare symptom. Ett fall av djursjukdomen bluetongue konstaterades hos ett får på ön Lolland i Danmark den 13 oktober Danska myndigheter inrättade med anledning av utbrottet skydds- och övervakningszoner i enlighet med EU:s regler. Övervakningszonen sträckte sig in över delar av Skåne och där fastställde Jordbruksverket restriktioner för 17 kommuner. Restriktionerna innebar bland annat att det var förbjudet att föra ut idisslare, t ex nötkreatur, får getter och hjortar, från övervakningszonen. Det var inga restriktioner kring mjölkråvaran eller husdjursföreningarnas verksamhet, som t ex semin. Svensk Mjölk bidrog med att samla tankmjölksprover från Skånemejeriers leverantörer för analys vid SVA för antikroppar mot Bluetongueviruset. I slutet av november konstaterades samtliga prover vara negativa. Svensk Mjölk följde utvecklingen noga och deltog i arbetet inom Näringens Epizootigrupp, ett nätverk med representanter från LRF, Svenska Djurhälsovården, Svensk Mjölk, Kött- och Charkföretagen och Scan. Jordbruksverket har uppdaterad information om läget för djursjukdomen bluetongue på sin hemsida Näringen har samlat sin information på hemsidan BVD-programmet Svensk Mjölk är huvudman för det frivilliga BVD-programmet och husdjursföreningarna är regionalt ansvariga för detta bekämpningsprogram. Syfte med bekämpningsprogrammet är att öka lönsamheten och konkurrenskraften i den svenska nötnäringen genom att minska förekomsten och spridningen av den förlustbringande sjukdomen Bovin virusdiarré. Målet är att ha utrotat sjukdomen under Verksamheten består huvudsakligen av information, rådgivning och provtagning. Informationen och rådgivningen riktas framför allt till djurägare, om sjukdomen och hur man undviker den, men även till veterinärer, livdjursförmedlare och andra berörda grupper. Provtagningen utgörs dels av så kallad programprovtagning, dels av provtagning i utredningsbesättningar. Det förstnämnda är den provtagning som görs för att besättningar ska uppnå och bibehålla sin status som BVD-friförklarad och det sistnämnda syftar på prover som tas i samband med sanering av infekterade besättningar. I augusti 2007 driftsattes ett nytt system för provtagning av köttdjur från friförklarade besättningar på slakterierna. I och med detta kan fältprovtagningen reduceras och en större kostnadseffektivitet uppnås i programmet. 20

27 Läget i BVD-programmet I september 2007 var ca besättningar anslutna till BVD-programmet, varav ca är mjölkbesättningar. Majoriteten av dessa övervakas med hjälp av regelbunden provtagning av tankmjölk. Tankproverna tas ut av Eurofins laboratorier, från de prover som används för mejeriernas kvalitetskontroll. För besättningar med köttdjur sker provtagning i huvudsak i samband med slakt. Hos icke friförklarade köttbesättningar sker dock provtagningen fortfarande i fält. För de köttbesättningar som inte slaktar tillräckligt stort antal djur per år finns också möjlighet att göra kompletterande provtagning i fält. I dagsläget (24 september 2007) är 98,8 % av landets besättningar friförklarade från BVD (99,5 % av mjölkbesättningarna och 98,3 % av köttbesättningarna). Norra delen av landet (Norrmejeriers område samt före detta NNP) är helt fri från besättningar med pågående infektion och så även Hansa husdjurs sektioner. Antalet besättningar i programmet som ännu inte är friförklarade är 243 stycken (1,2 %), varav 40 (0,2 %) är under utredning, se figur Skånesemin Svenska H. BKH Stoppad friförklaring ( automatisk +serv.rapp.) Inget GK programprov (inkl. omstartade) Utredningsfas Ett-två prov kvar till fri Hallands H. Skara S. S. Älvsborgs H. Hansa H. Norrmejerier Figur 6. Antal besättningar i BVD-programmet, per husdjursförening, som ännu inte är friförklarade (september 2007), fördelat på aktuellt status. Antalet nypåvisade besättningar med BVD-infektion hittills under 2007 har varit tre stycken. I figur 7 och 8 redovisas nyinfektionstakten under de senaste fem åren (2003-september 2007). Smittspårning ska alltid genomföras då det handlar om besättningar som tidigare varit friförklarade. Denna görs genom en intervju med djurägaren. I ca 60 % av fallen beror nyinfektionerna på att bekämpningsprogrammets regelverk inte efterlevts, till exempel att man köpt djur i god tro istället för att be om intyg eller att djuren haft kontakter på bete som inte blivit föremål för uppföljning. I resterade 40 % kan inte någon direkt orsak klargöras. Parallellt med kontaktspårningen genomför Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), i samarbete med Svensk Mjölk, en insamling och typning av alla kvarvarande virusstammar. På det viset kan nya stammar som isoleras kopplas till tidigare isolat, vilket kan vara till vägledning i smittspårningsarbetet. Från och med september 2005 sker detta i rutin. 21

28 Antal fall jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Figur 7. Antal besättningar med nypåvisad BVD-infektion, per månad, januari 2003 september Antal besättningar Skånesemin Svenska H. BKH Halland H. Skara S. S. Älvsborgs H. Hansa H. Norrmejerier Figur 8. Antal besättningar med nypåvisad BVD-infektion per år 2003 september 2007 per husdjursförening. Besättningar som inte följer programmets regler kan bli föremål för uteslutning. Uteslutna besättningar omfattas automatiskt av det obligatoriska BVDprogrammet som Statens Jordbruksverk är huvudman för. I dagsläget har 50 besättningar uteslutits, varav 11 återanslutits. Endast två besättningar uteslöts under perioden november 2006 till september Slutfasarbetet Samtliga besättningar som inte är fria idag har en individuell tidsbestämd plan för hur de ska uppnå friförklaring. Slutfasen av ett bekämpningsprogram är en mycket intensiv period då mycket energi måste läggas på att bedriva ett effektivt saneringsarbete och samtidigt bibehålla provtagningsintensiteten i de 22

29 (förväntat) fria besättningarna, för att snabbt upptäcka om det skett nyinfektioner. Det är förstås också viktigt att fortsatt bibehålla medvetenheten hos djurägare, livdjurshandlare och andra berörda så att onödiga nyinfektioner förebyggs. I och med att det nya systemet för övervakning av köttbesättningar har införts pågår arbete med att anpassa programmets Plan- och riktlinjer till detta och även hitta en modell för övergång till övervakningsfas i hela landet. EHEC/VTEC I januari 2007 lades en rapport fram från Livsmedelsverket med rubriken Riskprofil VTEC. Livsmedelsverket gjorde rapporten på uppdrag av regeringen efter det omfattande utbrottet av EHEC år 2005 med ursprung från isbergssallad odlad i Halland. Det fanns också anledning att se över de så kallade 5GDdokumentet som fastställer preventiva åtgärder och förslag. Rapporten beskrev smittvägar, förekomst hos livsmedelsproducerande djur och i livsmedel samt risker för folkhälsan. Kunskapsluckor identifierades. Dessutom lämnades ett antal förslag på åtgärder för att minska smittrisken för människa. Rapporten kan erhållas i sin helhet på Livsmedelsverkets hemsida ( Några av åtgärdsförslagen berör näringen i alla högsta grad och därför deltog Svensk Mjölk tillsammans med de andra berörda branscherna i en EHEC/VTEC referensgrupp för att försöka åtgärda och förebygga EHEC hos människa. Efter det startades några projekt: Revidering av broschyren Gårdsbesök med omtanke - LRF s råd för säkra smittskydd och hygien vid besök i en djurbesättning. Skapandet av en broschyr och rådgivningsunderlag till nötkreatursbönder om hur man kan få så rena djur till slakt som möjligt har varit ett annat projekt (projekt hos Svenska djurhälsovården). Följa och analysera data från slakteriföretagens anmärkningar som ges vid gödselförorenade djur in till slakt. Under hösten 2007 har Statens veterinärmedicinska anstalt börjat utvärdera ny provtagningsteknik med sockprover i redan känt infekterade besättningar med syftet att se om det kan förenkla provtagningen jämfört med individuell och grupprovtagning. Forskningsrapporter från USA har visat att användning av probiotika de sista två månaderna före slakt minskat urskiljningen av VTEC. En speciell Lactobacillusstam benämnd NP51 tas nu hem via ett foderföretag för att testas under svenska förhållanden i en pilotstudie under Ytterligare epidemiologisk kunskap om VTEC/EHEC inhämtas i en rad projekt på SVA och SJV för att se om det går att förebygga och/eller minska smittspridning i något som på sikt kan bli ett kontrollprogram. Resultaten från dessa arbeten kommer först under

30 IBR. Nationell övervakning Den nationella övervakningen av IBR (Infektiös bovin rhinotracheit) genomförs med ett årligt tankprov från alla mjölkkobesättningar kompletterat med poolade kokontrollprover från besättningar med mer än 50 kor. Köttkobesättningarna övervakas med individprover som slumpvis plockas ut från leukosprogrammets prover, sedan i maj i år tas dessa prover ut på slakterierna. Inga positiva prov har påvisats. Leukosprogrammet var besättningar anslutna till programmet varav mjölkbesättningar och med köttdjur besättningar är friförklarade (8 084 mjölkbesättningar respektive köttbesättningar). Den nationella övervakningen genomförs i mjölkkobesättningarna genom ett årligt tankmjölksprov. Denna provtagning synkroniseras med provtagningen för BVDprogrammet respektive övervakningen av IBR. Övervakning av köttkobesättningarna sker genom provtagning i nya besättningar varje år. Sedan i maj i år sker den provtagningen på slakterierna. Under året har ett analyserat prov varit positivt och detta verifierades i november Det smittade nötkreaturet fanns i en köttdjursbesättning i Norrmejeriers område. Intensifierad provtagning sker i besättningen tills den åter kan friförklaras. Paratuberkulos Kontrollprogrammet för Paratuberkulos hos nötkreatur startade hösten Huvudman är Svenska Djurhälsovården AB, som tillsammans med branscherna (NAB, Sveriges Nötköttsproducenter och Svensk Mjölk/husdjursföreningarna) utarbetat programmet i samråd med experter på sjukdomen. Köttrasbesättningar som säljer avelsdjur är programmets primära målgrupp. Hösten 2007 är 616 besättningar anslutna till programmet. Högsta status, A, har tilldelats 493 besättningar. Besättningar med A-status har undersökts minst fem år för att gå från C-status, B-status till A-status. De allra flesta som har uppnått A-status har undersökts under sju år. Besättningar som uppnått A-status undersöks med individprover vartannat år från 20 % av djuren, dock alltid minst 10 djur. Har besättningen även får i samma byggnader på gården undersöks även dessa. Nyanslutna besättningar består idag i hög grad av besättningar som köpt in enbart A-statusdjur och har därmed erhållit denna status. Under verksamhetsåret har inget fall av paratuberkulos påvisats inom programmet. Svensk Mjölk har tillsammans med Svenska Djurhälsovården under verksamhetsåret varit referens till Statens veterinärmedicinska anstalts forskningprojekt att validera en tankmjölkstest för paratuberkulos med PCRteknik. Här har vi hjälpt SVA med kontakter och provmaterial från de danska bekämpningsprogrammet Operation paratuberkulose. Preliminära resultat i SVA s projekt ger vid handen att PCR-testen har hög specificitet men inte tillräckligt hög sensivitet för att kunna med tillräcklig säkerhet påvisa de ytterst låga koncentrationer av paratuberkulosbakterier i tankmjölk som uppträder i en smittad besättning. Hösten 2007 har vi därför skrinlagt en planering om en mer omfattande screening av tankmjölk från svenska mjölkbesättningar. Istället planeras för att år 2008 göra en ny prevalensundersökning av 200 slumpvis 24

31 utvalda mjölkbesättningar med träckprovtagning av de 20 äldsta djuren. Tre sådana undersökningar har genomförts tidigare, år 2000, år 2003 och år 2006 samtliga utan påvisande av positiva djur. Det svenska utomordentligt goda paratuberkulosläget kan därmed bekräftas med en ytterligare säkerhet. Salmonellaprogrammet Salmonellaprogrammet är ett frivilligt och förebyggande hälso- och hygienkontrollprogram med avseende på salmonella hos nötkreatur. Svensk Mjölk är kontrollorganisation och husdjursföreningarna kontrollsektioner för salmonellaprogrammet. För motsvarande kontrollprogram inom svinproduktionen är Svenska Djurhälsovården kontrollorganisation. Svensk Mjölk och Svenska Djurhälsovården samverkar för att få så enhetliga bedömningar som möjligt och ett smidigt arbetssätt i slaktnötsbesättningar, som oftast har mer kontakter med Svenska Djurhälsovården än Svensk Mjölk/husdjursföreningarna. Vid månadsskiftet september/oktober 2007 var nötbesättningar anslutna till programmet vilket är en ökning med 431 besättningar sedan föregående år av de anslutna är besättningar med mjölkkor. Ökningen av antalet anslutna besättningar kan i stor utsträckning tillskrivas kampanjen FRISKKO Smittskydd. Förekommande fall av salmonellainfektion brukar också öka antalet intresseanmälningar från den berörda trakten. 25