Ungdomar och hedersrelaterat våld

Transkript

1 Sevil Bremer Monica Brendler-Lindqvist Björn Wrangsjö Ungdomar och hedersrelaterat våld Om transkulturellt behandlingsarbete Rädda Barnen

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Du kan beställa våra publikationer genom att ta direktkontakt med oss, eller genom att gå in på vår bokhandel på Internet, ISBN 13: ISBN 10: Artikelnummer 3328 Rädda Barnen och författarna 2006 Redaktör: Anna-Carin Carlsson Grafisk form: Ateljén Arne Öström Tryckt av Fälth & Hässler, 1 upplagan 2006

3 Innehåll Förord 9 Författarnas förord 11 Om författarna Inledning 15 Ungdomar i hederskulturer 16 En ny behandlarroll den transkulturella Nese deprimerad under ytan Teoretiska utgångspunkter 24 Sociobiologiska förutsättningar 26 Tillhörighet 27 Medvetandenivå 28 Kultur 29 Världsbild 29 Självbild 31 Hierarki och makt 33 Gender: könsmakt, könsroller och sexualitet 35 Familj 38 Familjestilar 39 Familjer i migrationsprocessen 41 Svenska familjestilar 45 Familj med tonåringar 45 Tonårsutveckling i hederskulturer 46 Frigörelse enligt västerländsk utvecklingspsykologi 48 Individuell utveckling 50 Självständighet 50 Relationsutveckling 53

4 Yttre och inre normsystem 54 Identitetsutveckling 56 Kulturkrockar i identitetsutvecklingen 58 Tonåringars subkulturer 61 Identitetsproblematik Hur talar vi med ungdomarna några teoretiska överväganden Problembilder 72 Ungdomar som bor hemma 73 Den lilla flickan 73 Risken att bli dumpad och bortgift Amir och Meyram 78 Ungdomar som faller mellan stolarna Deniz 87 Ungdomar som är på väg bort eller hem 93 Flickan som ville ha en ny mödomshinna 93 Homo- och bisexuella ungdomar Sadaf 98 Flickan som flyttar hem Leyla 103 Ungdomar som har flytt 108 Ungdomar som vill ta sitt liv Ebru 108 Ur askan i elden Zeineb 113 Asylsökande ungdomar Lovely Allmänna metodaspekter 124 Möte med tonåringen 124 Olika typer av relationer som stödpersonen får 125 Kontakten med familjen 126 Skillnaden mellan innebörden i begreppen familj och nätverk 128 Kriser och krishantering Transkulturell psykoterapi 131 En familjeterapeutisk process Annie och hennes familj 134 Individualterapi 141 Individuell psykoterapi Sevgi 147 Terapi med pojkvän 152 Shirin och Mustafa 152

5 8. Råd, stöd och psykoterapi via mail 155 Mailens unika möjligheter 156 Mailspråket 158 Utgångspunkten för kontakten ramarna för terapin 159 Exempel på en misslyckad början 160 Anmälningsplikten 162 Exempel på mailarbete med anmälningsplikt 164 Mail från utlandet 167 Exempel på mail från pojke i utlandet som riskerar att bli bortgift 168 Dialogisk mailterapi 172 Hur går kommunikationen till? 172 Hur är det möjligt att skapa en relation? 176 Terapeutrollen vid mailterapi 178 Ordens magiska kraft 180 Exempel 1 Om en traumatiserad flicka som har lämnat sin familj 184 Exempel 2 Om flickan som är inne i sin individuationsoch separationsprocess 186 Avslutning Samarbete, handledning och stödpersonens kontext 204 Stödpersonens kontext 204 Mångkulturellt arbetsteam 205 Struktur inom arbetsplatsen vid risker för hot mot stödpersonen 206 Samarbete med det professionella nätverket 207 Skolan 208 Ungdomsmottagningen 211 Socialtjänsten 211 Stödpersonens eller behandlarens inre utmaningar 215 Transkulturellt behandlingsarbete 216 Transkulturell co-terapi 217 Stödpersonen eller behandlaren i ett emotionellt perspektiv 218 Handledning 221 Psykologen som tappade kontakten med flickan 227 Den handlingskraftiga skolsköterskan 230 Avslutning 234 Register 235 Referenser 239

6

7 Förord den 21 januari 2002 mördades Fadime Sahindal av sin egen far. I nyhetsrapporteringen kring detta och flera andra mord på unga kvinnor lanserades ett nytt begrepp i den svenska debatten: hedersmord. Unga kvinnor med utländsk bakgrund som i sin strävan att anpassa sig till svenska ungdomars levnadsvanor kom i så djup konflikt med sina föräldrar och sin släkt att det ledde till mord. Kort efter mordet på Fadime öppnade Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris en särskild mottagning för ungdomar som befinner sig i konflikt mellan olika kulturer. Många flickor och pojkar har under årens lopp tagit kontakt med vår mottagning för att få psykoterapeutiskt stöd och hjälp. Några har kommit till vår mottagning. Men långt flera har hört av sig via mail och kunnat få kontakt med våra psykoterapeuter för längre eller kortare konsultationer. Detta har inneburit en unik möjlighet för dessa ungdomar att få stöd och hjälp utan att behöva röja sin identitet och utan att behöva få föräldrars eller skolans tillstånd. Härigenom har vi nått ut till ungdomar som ingår i det stora mörkertal av flickor och pojkar som är utsatta för förtryck och våld i hederns namn, men som inte vågar söka hjälp öppet. Det har också givit oss möjlighet att arbeta förebyggande innan konflikterna har accelererat till en fråga om liv och död. För oss på Rädda Barnen är det viktigt både att ta emot dessa ungdomar och att öka medvetenheten och kunskapen om deras problematik och om det stöd de behöver av dem som finns i deras närhet: 9

8 skolan, socialtjänsten, BUP med flera. Att bygga nätverk, handleda och utbilda har därför varit en viktig del av arbetet. De erfarenheter det psykoterapeutiska arbetet genererat och de kunskaper som handledning och utbildning av andra har givit, har resulterat i denna teori- och metodbok för studenter och professionella som arbetar med ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld. Det är den första läroboken i ämnet på svenska och den lämpar sig för utbildningar på högskolenivå och för vidareutbildningar av redan yrkesverksamma. I boken beskrivs såväl förebyggande arbete som behandling och bakomliggande teorier. Vår utgångspunkt är att den offentliga vården ska anpassas efter dessa unga människors behov av stöd och behandling. De växer upp i det svenska samhället och de har rätt att bemötas med kunskap och insikt om den problematik som de lever med. De ska inte hänvisas till tillfälliga specialprojekt för invandrare utan kunna få den hjälp de behöver där de befinner sig och där kunskapen om ungdomar och deras utveckling och olika behov av stöd och hjälp ska finnas i skolan, på ungdomsmottagningarna inom socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. De här ungdomarna är inga främmande fåglar i vårt samhälle, de är våra ungdomar som bor i Sverige. Det är vår förhoppning att denna bok ska bidra till att ungdomar i konflikt mellan olika kulturer ska bemötas med kunskap och empati av dem som finns i deras närhet. Vi hoppas också att de ska möta den respekt som de förtjänar för den svåra balansgång som det kan innebära att stå med fötterna i flera kulturer som befinner sig i konflikt med varandra. Mötet med ungdomarna har övertygat oss om vilken tillgång de med sina särskilda erfarenheter är för det svenska samhället. Stockholm i juni 2006 Cecilia Modig Chef för Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris 10

9 Författarnas förord när vi började arbeta med ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld hade vi, precis som de flesta andra, en bild av att flickorna var offer ; svaga flickor som var passiva och oskyddade, medan pojkarna var de aggressiva förövarna, som kontrollerade, hotade och utsatte sina systrar för våld. Dessa bilder visade sig inte stämma och vi ställde oss frågorna: Hur kommer det sig att så många av de flickor vi möter ter sig så självständiga och handlingskraftiga? Och hur kommer det sig att så många pojkar själva är utsatta för hot och förtryck i hederns namn? Det är några av de frågor som har sysselsatt oss under många år. Vi har tagit del av kunskaper och erfarenheter från såväl västerländska som österländska teoretiker och praktiker och vi har tillsammans försökt förstå de ungdomar som har vänt sig till oss för att få stöd och hjälp. Vi tror att vi nu börjar närma oss svaren på våra frågor. Bland annat ligger de i den identitetsutveckling som alla tonåringar går igenom, från barnets beroende av sina föräldrar under anknytningsperioden till deras relations- och självständighetsutveckling under barndomen och tonårstiden. Många av de flickor, och även pojkar, som lever i hederskulturer i Sverige och som vi möter i det psykoterapeutiska sammanhanget, visar sig ha kommit långt i sin tonårsutveckling på så sätt att de är självständigt och kritiskt tänkande individer, med en i många avseenden väl utvecklad identitet. Men de står fortfarande i en stark beroenderelation till sina föräldrar och övrig 11

10 familj för sin upplevelse av grundläggande trygghet och tillhörighet. För flickor och pojkar med svenskt ursprung är inte sällan förhållandet det motsatta. De står inte i beroendeställning till familj och släkt för sin trygghet på samma sätt, men deras identitetsutveckling kan vara nog så trevande och osäker. Det är spännande för oss att följa våra ungdomars utveckling till vuxna människor, oavsett deras olika kulturella kontexter. Att arbeta med ungdomar som växer upp i så kallade hederskulturer i Sverige är en utmaning som tvingar oss att vidga våra perspektiv och utveckla våra teorier och metoder så att de omfattar det transkulturella tänkande som våra ungdomar redan har. Vi vill framföra vårt varmaste tack till alla ungdomar och anhöriga som givit oss sitt förtroende och sin tillit, och därmed berikat oss i vårt arbete som psykoterapeuter och som människor. Vi vill också tacka vår redaktör Anna-Carin Carlsson, som med stort tålamod och noggrannhet förbättrat våra texter. Slutligen vill vi också rikta ett stort tack till vår kollega Carina Löfberg, som har tagit huvudansvaret för mailkontakterna med flickor under den tid vi har skrivit denna bok och som har givit oss värdefulla synpunkter på bokmanuset. Stockholm i juni 2006 Sevil Bremer Monica Brendler-Lindqvist Björn Wrangsjö 12