Till rektor. Hedersord. Om din skolas ansvar. kön och makt. och möjligheter i frågor. om heder, familj,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till rektor. Hedersord. Om din skolas ansvar. kön och makt. och möjligheter i frågor. om heder, familj,"

Transkript

1 Till rektor Om din skolas ansvar och möjligheter i frågor om heder, familj, kön och makt. Hedersord.

2 Hedersord. hur skolan kan arbeta med flickor och pojkar som lever i familjer med hedersrelaterade värderingar Hur kan rektor, lärare och elevhälsa arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld? Myndigheten för skolutveckling ser det som ett arbete som omfattar olika nivåer alltifrån skolans läroplansuppdrag med rätten till sex och samlevnadsundervisning, diskussioner om jämställdhet och mänskliga rättigheter till den mest akuta situationen, då flickan eller pojken är hotad och skolpersonalen måste ge eleven allt det skydd hon eller han i den stunden behöver. Kunskapen om hedersrelaterat våld i det svenska samhället är idag större än för fem år sedan då först Skolverket senare Myndigheten för skolutveckling började arbetade med frågan utifrån ett regeringsuppdrag producerade Myndigheten för skolutveckling stödmaterialet Starkare än du tror och det är en skrift bland flera andra som har givits ut. Sedan dess har länsstyrelserna gjort flera kartläggningar, forskningsinstitutioner har tagit fram rapporter, frivilligorganisationer har börjat arbeta med frågan och en rad handböcker har producerats. Flera myndigheter har fått förnyade regeringsuppdrag, för att intensifiera sitt arbete med att förebygga hedersrelaterat våld. vi vet idag: Att ungdomar vill ha mer stöd Ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld har känt en besvikelse över att skolan inte riktigt lyssnat eller kunnat ta in deras situation, trots att det funnits tydliga tecken att de har varit utsatta. Skolpersonalen har trott att det inte varit så farligt, att det varit vanliga konflikter som finns under tonårstiden mellan barn och föräldrar. Att skolans personal är osäker och behöver stöd Hedersrelaterat våld är en komplicerad fråga, där skolpersonal behöver ha kompetens att hantera flickans eller pojkens berättelse. Hur akut är situationen? Hur länge har det pågått? Överdrivs hoten? Hur snabbt måste jag agera? Ska socialtjänsten kopplas in omedelbart eller har jag tid på mig att börja nysta och samtala? Hur ser elevens nätverk ut? Hur är lärarens kontakt med föräldrarna? Går det att över huvud taget kontakta föräldrarna eller kan det innebära livsfara för flickan eller pojken i den situation de befinner sig? Hur allvarliga är de uttalade självmordstankarna finns det fara för elevens liv?

3 Hedersord. 3 Att våldet stöds av ett kollektiv Det finns flera definitioner på hedersrelaterat våld men vad som löper som en röd tråd genom dessa är ett kollektiv som backar upp våldet. Man kan säga att det är ett generationsvåld där många medverkar - förutom pappan, bröder, farbröder, morbröder men också kvinnor, som av olika skäl (t.ex. rädsla) accepterar eller stöttar våldet och förtrycket. Det hedersrelaterade våldet är framför allt knutet till den unga kvinnans sexualitet. Ett hederstänkande omfattar också de unga männen, som drabbas dels av tvångsgifte, dels av hot och våld om de kommer till familjens kännedom att de är homo- och/eller bisexuella. De unga männen kan också tvingas till att utöva våld och förtryck mot andra. Hedersrelaterat våld skiljer sig på så sätt från annat patriarkalt våld i samhället, ett våld som en man utövar mot en ofta närstående kvinna. Hedersrelaterat våld är ett våld med kollektiva påtryckningar, vilket är viktigt att urskilja, annars kan skolans personal inte hjälpa de flickor eller pojkar som är utsatta. Att familjen har isolerat och avskärmat sig Flickor och pojkar som är utsatta för hedersförtryck kommer ofta från familjer som har slutit sig och är isolerade i Sverige. Man kan säga att familjens slutenhet och avsaknad av flexibilitet och dialog gör att det aldrig blir något utrymme för förhandling. Ju hårdare kontrollen blir från familjen, desto olydigare blir tonåringen, vilket ytterligare förstärker kontrollen som därmed tvingar tonåringen att försöka ta sig ur greppet. Inte sällan är det en sådan spiral som leder fram till de akuta, ibland livshotande kriserna. Internationell forskning har visat att konflikten kan trappas upp i det nya landet, där det enligt familjen finns så mycket hot och en öppet exponerande sexualitet i media. Man kan därför säga att i Sverige och flera andra europeiska länder, skapas en särskild form av hedersrelaterat våld som har sina rötter just i det svenska och europeiska samhället.

4 Hedersord. Att en jämställdhetsresa ska göras på kort tid Familjer som kommer till Sverige från samhällen där mänskliga rättigheter som jämställdhet inte har funnits, ska göra en snabb jämställdhetsresa i det nya landet. Den utveckling som kan iakttas i en del familjer i exil är densamma som pågått i svenska familjer i decennier. Den intensiva konflikt som kan bli fallet synliggör motsättningar och kan snabbt drivas till sin spets. Tonårsutvecklingen ser annorlunda ut Tonårsutveckling ser olika ut i olika kulturer. Enligt västerländsk kultur är den inifrånstyrda självständighetsfasen den viktiga. Det innebär att skilja ut sig från sina föräldrar och ta avstamp till ett liv som handlar om att få ta mer eget ansvar. För flickor och pojkar i hederskulturer ser tonårsutvecklingen annorlunda ut genom styrning av andras förväntningar. Här är flickans kroppsliga utveckling i centrum, hennes sexualitet. Flickan kan säga: Helt plötsligt var mina föräldrar alldeles förvandlade! Min mamma var som en främmande person. Flickor utvecklar olika strategier Flickor utvecklar olika strategier. De flesta verkar kunna leva i två spår ett i hemmet och ett i skolan. De lyckas kompromissa, lirka och se till att det finns en framkomlig väg till dialog inom familjen, en förmåga till förhandling. För familjen som gör en integrationsresa införlivas stegvis nya vanor och attityder som förenas med den gamla kulturella identiteten. Hos flickor som är starkt kontrollerade av sina familjer kan man urskilja fyra typer av handlingsmönster. Den vanligaste är anpassningsstrategin, flickan rättar sig efter rådande omständigheter samtidigt som hon planerar för lösningar som kan bli aktuella längre fram. Motståndsstrategin däremot innebär att flickan medvetet bryter mot det som familjen inte vill. Hon lyckas ta sig fram genom att ljuga och hon försöker hela tiden hitta utvägar för att komma runt föräldrarna. Den tredje strategin är frigörelsestrategin, där skolan och utbildningen är den främsta strategin. Flickan hittar nya möjligheter i och med att föräldrarna anser att utbildning är viktigt. Det fjärde förhållningssättet är uppgivenhet och resignation. Det handlar om flickor och pojkar som inte längre ser någon utväg. Flickan isoleras till hemmet, känslan av hopplöshet och uppgivenhet kan leda till destruktiva handlingar som anorexi eller i sin yttersta förlängning till självmord. Att självmordstankar är vanligt Självmordstankar är vanligt och något skolpersonal behöver vara uppmärksam på. För pojkar födda i utomeuropeiskt land är självmord den vanligaste dödsorsaken. För flickor födda i ett utomeuropeiskt land är självmordsförsök, som lett till sjukhusvård, dubbelt så vanligt som för flickor, i samma ålder, födda i Sverige.

5 Hedersord. hur kan skolan arbeta? Arbetet kan underlättas för lärare, skolsköterska och skolkurator om: rektor har initierat gemensamma diskussioner kring problematik, bemötande och arbetssätt, det finns en gemensam policy inom skolan för hur man ska agera i denna problematik det finns ett professionellt nätverk att rådfråga och om skolan dessutom har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten Förutsättningarna är då större att skolpersonal ska kunna ge det stöd som flickor och pojkar behöver i den stund de öppnar sig och berättar om sin livssituation. Skolan en oas Skolan är den mest centrala platsen för alla barn och ungdomar. För flickor och pojkar som är utsatta för familjens kontroller är skolan ofta en oas, en plats att längta till, ett liv utanför familjen en plats där allt ska hända mellan åtta på morgonen till fyra på eftermiddagen. Hur ska skolan arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld? Vi ser det som ett arbete som rör sig på tre nivåer 1. läroplansuppdraget; 2. blick för utsatthet hos elever 3. när situationen är akut för flickan och/eller pojken. När det gäller samhällets insatser kring hedersrelaterat våld har fokus ofta varit på nivå tre, den akuta situationen som innebär skyddat boende. Men de två första nivåerna som handlar om det förebyggande arbetet är i högsta grad centrala för skolan. Här kan skolan göra åtskilligt för att främja elevernas psykiska hälsa och också tidigt knyta kontakt med föräldrar.

6 Hedersord. den första nivån läroplansuppdraget Rätten till kunskap Skolans arbete kring kvinnors och mäns villkor vilar på värdegrunden att jämställdhet inte är någon svensk uppfinning, utan en del av FN:s mänskliga rättigheter. I likhet med barnkonventionen innebär detta att alla barn har samma rätt till utbildning och utveckling, att inte bli utsatta för fysiskt eller psykiskt våld, att alla barn har rätt att säga sin mening och att hänsyn ska tas till deras åsikt. En del av läroplansuppdraget är allas rätt till undervisning i frågor som rör sexualitet, samlevnad och jämställdhet; allas rätt att få diskutera frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter kunskapsområden som enligt läroplanen ska vara ämnesövergripande och finnas med i ämnen som religion, historia, samhällsvetenskap, historia, psykologi, litteraturvetenskap, språk etc. Det ämnesövergripande arbetet är viktigt eftersom det ger alla elever, speciellt i gymnasiet, tillgång till dessa för dem så viktiga existentiella diskussioner. Skolverkets kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen (1999) visade att en del barn och ungdomar med utländsk bakgrund fick möjlighet att i sina skolor föra livliga samtal kring dessa för dem så centrala frågor. I grannskolan kunde det vara i stort sett tyst, med en mycket traditionell sex- och samlevnadsundervisning. Här hade snarare skolledningen en rädsla för föräldrarnas värderingar och gav därmed barnen inte rätten att få utveckla sin förmåga att möta och hantera några av de brännande värdegrundsfrågorna i livet. Det visade sig också att i skolorna med en bra undervisning hade föräldrarna inget emot sex- och samlevnadsundervisningen. Snarare var klimatet positivt, eftersom det var frågor som man hade svårt att tala om hemma. Lärarna hade också en dialog med föräldrarna i och med att man presenterat innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen på ett föräldramöte. Många gymnasieskolor har idag valbara kurser i livskunskap vilket ger elever möjlighet att i till exempel könsspecifika grupper arbeta med värderingsövningar och frågeställningar som rör mans- och kvinnoroller, förväntningar på kärlek, sexualitet, äktenskap mm. Inte minst är ett besök på ungdomsmottagningen uppskattad, något som sedan kan leda till att en del flickor har lättare att ta enskilda kontakter med barnmorskan.

7 Hedersord. Att tidigt knyta kontakt med föräldrar Denna första nivå omfattar även att skolan tidigt skapar bra relationer med föräldrar. De allra flesta föräldrar med utländsk bakgrund uppskattar den svenska skolan. Vissa föräldrar kommer från samhällen där endast en minoritet fått möjlighet till utbildning, vilket gör att utbildning är något viktigt och eftersträvansvärt. Många familjer ställer höga krav på sina barn att klara skolan. Inte minst på flickor, vars frihet är inskränkt, har höga betyg i skolan. Utbildningen är för många deras framtida väg till frihet och eget liv. Det är viktigt att föräldrar känner sig välkomna av skolpersonalen och att lärare och föräldrar tillsammans ges möjlighet att diskutera skolans pedagogiska arbetssätt, innehåll i undervisningen och hur de som föräldrar kan stödja och ta del av sina barns skolgång. Ett pågående samtal föräldrar och lärare emellan kan bryta rädslor inför allt det som känns främmande i Sverige. Ett bra samarbete mellan skola och hem kan därför påskynda familjens integrationsarbete. Att tidigt etablera kontakt med föräldrar är ett viktigt led för att underlätta när flickan eller pojken hamnar i olika svårigheter. den andra nivån att ha blick för särskilt utsatta elever Att våga samtala Att ha blick för utsatthet innebär att våga lyssna, att ta flickans eller pojkens berättelse på allvar och kunna möta de svårigheter som flickan/pojken tar upp. Som lärare har jag mött flickor som känt sig hotade, men där det rett upp sig med familjen. Men det har också förekommit situationer där hoten varit så allvarliga att flickan fått ett skyddat boende. På den skola jag var på då hade vi upparbetade kontakter och telefonnummer till personer som flickan kan gå vidare och pratat med. För mig som lärare handlar det om att se var mitt ansvar tar slut och var andras tar vid. Som pedagog måste jag sätta en gräns. Jag kan inte lösa deras liv, men jag kan vara en trovärdig vuxen. Om en flicka berättar för mig att nu har jag det så här svårt, då är det min skyldighet att ta flickan på allvar och ge henne möjlighet att komma vidare om hon vill. Men det är inte mitt mandat att gå vidare, här finns elevhälsan och sedan socialtjänsten. Det är viktigt att man som lärare kan ge stöd i processen men man ska inte ta över den. Är det så att flickan känner att hon behöver prata går det bra att söka mig. (kvinnlig lärare på gymnasiet; ur boken Starkare än du tror)

8 Hedersord.

9 Hedersord. 9 Läraren menar i det här fallet när en flicka kommer och pratar om sin oro, sina svårigheter, måste läraren bekräfta henne i det. Jag lyssnar och det är också ett sätt för henne att bearbeta och sätta ord på det hon känner. Att inte lyssna kan innebära nya kränkningar. Det kan leda till att tilliten till vuxna får sig ytterligare en törn och det kan vara svårt att återfå flickans förtroende. Erfarenheter från skolpersonal visar genomgående att tonåringen behöver en samtalspartner vid skolan som är insatt i området, som kan lyssna och finnas till hands under en längre period. En skolsköterska säger: Alla elever ska veta att det finns en vuxen på skolan som de kan prata med och som helst rör sig varje dag i skolmiljön. Att göra en riskbedömning Att göra en riskbedömning ställer krav på kompetens hos personalen men också att de har bearbetat sina egna värderingar. Genom att vara uppmärksam på olika varningstecknen kan personalen få en uppfattning om hur eleven det. Personalen inom elevhälsan kan också i mötet med dem ställa relativt enkla frågor som: Vad kan flickan/pojken tala med sin mamma om? Med sin pappa? Med sin bror? Med sin syster? Annan släkting? Utifrån de svar skolpersonalen får kan de få en relativt god bild av hur utsatt eleven är och hur ensam hon/han är i denna situation. Kan jag ringa föräldrarna? När eleven kommer med sin berättelse finns självfallet frågan där: Kan jag som lärare eller skolsköterska ta kontakt med föräldrarna? Kontakten med föräldrar är en grannlaga uppgift och mycket beror på hur situationen för eleven ser ut. Det är framför allt viktigt att aldrig ta kontakt utan att ha fått elevens medgivande. Lärarens och framför allt elevhälsans kontakt med föräldrarna kan vara en början till hjälp för flickan/pojken att få det bättre i sin familj. Detta förutsätter många gånger att skolan redan har etablerat någon form av kontakt med föräldrarna. Allting beror självfallet på var eleven befinner sig i sin konflikt med familjen. En skolsköterska säger i boken Starkare än du tror att det bästa sättet att lösa upp låsningar är att ha en tät relation till föräldrarna. Man ska inte vara rädd för kontakt. Hon har ofta kunnat ringa upp föräldrar och säga Sheyla verkar nedstämd, hon är inte som förut, jag är lite orolig för henne och jag skulle vilja att vi träffas och pratar om det.

10 10 Hedersord. Men utgångspunkten är att ha etablerat kontakt med familjen och att aldrig göra något utan flickans/pojkens medgivande. Denna skolskolsköterska arbetar på en skola där många av barnen har utländsk bakgrund men där det även finns föräldrar med svensk bakgrund. De kontinuerliga mötena med föräldrarna leder ofta till att föräldrarna får en ny syn på skolan, på personalen, på fritidsaktiviteterna, på svenska tonårsföräldrar, på Sverige. Föräldrar blir mindre rädda och de blir tryggare i sin föräldraroll. Då kan de också ge sitt barn mer frihet under ansvar. Skolsköterskan menar att flickorna blir tryggare, mindre utsatta och inte så hårt hållna tack vare kontakterna. De kommer igång med en mer öppen dialog i familjen. Båda gör vinster. Samtidigt som det självfallet är viktigt att skolan skapar en dialog med föräldrarna så får det samtidigt inte bli så att föräldrarna tror att de kan använda skolan för att kontrollera flickan. Utgångspunkten bör vara att lyssna på elevens berättelser och sedan tillsammans försöka hitta lösningar på situationen. Ofta krävs många samtal och här behövs många gånger en kvalificerad samtalspartner. Några varningssignaler Några varningstecken i skolans arbete med att göra en riskbedömning av flickans/pojkens situation: kontinuerliga somatiska symptom som magvärk, huvudvärk, illamående. rigid kontroll av fritiden, eleven är rädd att inte passa tiden när hon går hem från skolan få eller inga kamratkontakter utanför skolan avsaknad av vuxna stödpersoner utanför familjen föräldrar som drar sig undan all kontakt med skolan och föräldrar som motsätter sig stödinsatser från skolans sida. konkreta planer på äktenskap mot elevens vilja självmordstankar eleven rymmer hemifrån önskan om att återställa sin mödomshinna graviditet, könssjukdom, sexuell utsatthet synliga skador av våld

11 Hedersord. 11 Elevhälsans viktiga roll Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att skolan har en lättillgänglig elevhälsa. Skolsköterskan behöver finnas på skolan och om hon inte är där behöver eleverna veta var man kan nå henne om situationen för eleven upplevs akut. Samma gäller även för skolkurator. En skolkurator som finns kontinuerligt på skolan har en helt annan möjlighet att samarbeta med lärare och röra sig i elevernas miljöer. Om skolan enbart har en kurator på några timmar blir hon/han ofta helt upptagen i individuella samtal och får aldrig tid att arbeta tillsammans med skolans övriga personal. Skolledningen tillsammans med lärare och elevhälsa behöver ha en gemensam strategi och policy hur de ska agera. Samverkan innebär därför inte enbart samarbete med olika professionella utanför skolan, utan minst lika mycket inom skolan. Ett sådant arbete kräver att skolsköterska, kurator, specialpedagog samarbetar med lärarna, att de rör sig i elevernas miljöer, att de samarbetar med de olika arbetslagen. Elevhälsans personal är ibland de första som märker när elever mår dåligt. Det finns också exempel på hur skolsköterskan har bildat en grupp för flickor med utländsk bakgrund där de får möjlighet att bearbeta det som är svårt i deras livssituation men där de också kan stärka varandra, för att inte vända allt inåt och bli offer. Elevhälsan är det kitt som behövs för att samverkan med socialtjänst, polis, barnpsykiatri med flera ska fungera. Kontakterna måste fungera när flickan eller pojken är hotad och skolan måste agera omedelbart. den tredje nivån när situationen är akut Den tredje nivån är när situationen är akut för flickan/pojken, när de hotas av familjen, när barnet ska sändas iväg till sitt hemland, bli bortgifta (eller som flicka bli könsstympad). I den stunden är det helt nödvändigt att skolan har ett väl uppbyggt samarbete med socialtjänsten. Kommunikationen mellan framför allt elevhälsans personal och skolledningen måste också fungera. Alla måste veta hur de ska agera, eftersom det i den situationen inte finns någon tid att förlora. Samverkan måste därför byggas upp tidigt innan problemen uppstår! Samverkan nödvändig Många gånger finns misstänksamhet gentemot olika professionella från alla håll. Skolan kan till exempel tycka att socialtjänsten har ett familjeperspektiv och inte tillräckligt

12 12 Hedersord. skyddar barnet, de vill så fort som möjligt återförena barnet med familjen. Socialtjänsten kan tycka att skolan inte anmäler i tid och utesluter föräldrarna. Att samverka innebär att samverka kring en gemensam idé, att hitta ett gemensamt förhållningssätt utifrån sina olika professionella positioner och att bygga upp en ömsesidig tillit till varandras professioner. En viktig del av samverkan är att inte skylla på varandra, för då tar ingen något ansvar. Bra upparbetade kontakter med socialtjänsten behöver finnas, så att skolans personal känner sig trygg med socialtjänstens personal. Men även upparbetade kontakter med barn- och ungdomspsykatrimottagning, ungdomsmottagning, polis, tjej- och kvinnoorganisationer är viktiga. Sekretess viktigt Sekretess är något som nästan alltid berörs när man talar om svårigheter i samarbetet mellan skola och socialtjänst. Sekretess är snårigt och kan sätta käppar i hjulet för ett smidigt samarbete, säger en del. Andra menar att sekretess är enkelt. När ett samarbete verkligen fungerar, när personalen känner varandra och vet precis var de har varandra, då blir aldrig sekretessen något problem. Inom skolan En tumregel är att alltid fråga flickan om man som lärare eller skolsköterska får ta vidare kontakter. En annan tumregel är att aldrig prata om elevernas familjer i personalrummet. I myndighetens bok Starkare än du tror berättar några flickor på ett gymnasium att skolan behöver vara noga med sekretessen lärare emellan och mellan lärare och övriga personalgrupper i skolan. En flicka menade att man måste kunna lita på skolan. Hon berättade om hur hon talat i förtroende till en lärare om hennes förhållanden. Läraren i sin tur gick till kuratorn utan att hon visste om det. Om jag berättar för en lärare att jag mår dåligt, så vill jag inte att alla lärare ska veta om det, säger denna flicka.

13 Hedersord. 13 Utanför skolan I en skola har man i samarbetet med socialtjänsten prövat anonyma konsultationer med socialtjänsten. Utan att någon anmälan görs, och utan att den aktuella eleven behöver uppge sin identitet, kan både eleven och kuratorn vara med under hela samtalet då en utredare från socialtjänsten kommer till skolan. Personen från socialtjänsten kan svara på hur de arbetar, vilka möjligheter som finns till stöd och hjälp, de kan tala om vad de kan och inte kan göra samt vilken information som kommer att nå föräldrarna. Personalen har sett att det ökar tydligheten och eleverna är ofta lättade efteråt, de vet vad som gäller och har redskapen för att själva kunna fatta beslut. Anmälan till socialtjänsten Det är viktigt att informera flickan/pojken, så att de förstår skiljelinjen mellan tystnadsplikt och anmälningsplikt. Här är det viktigt att elevhälsan har informerat eleven om när de måste göra en anmälan och hur denna går till. En anmälan till socialtjänsten måste alltid göras vid fara för flickans/pojkens liv och hälsa. Det bästa är om rektor gör denna anmälan. Samtliga personal på skolan har rätt att göra anmälan, men det är viktigt att skolan har väl fungerande rutiner för detta och att man kan agera snabbt. Det är därför viktigt att rektor alltid är välinformerad om elever som är utsatta och akuta ageranden måste tas från skolans sida. Att ha ett barnperspektiv Personal kan ibland känna en osäkerhet om flickans eller pojkens berättelse är sann. Men flickan eller pojken är den som vet om hotet är reellt och situationen kan bli mycket farlig om skola och socialtjänst missbedömer tonåringens situation. Skolan måste lyssna på barnet och stå på barnets sida i den stund de berättar om sina svårigheter. Vid ett uppenbart hot och när en anmälan görs måste därför flickan/ pojken först vara i säkerhet innan föräldrarna kontaktas. Skyddat boende När flickan eller pojken är utsatt för allvarligt hot eller kanske misstänker att bli skickad till hemlandet för att bli bortgift är ofta skyddat boende den enda väg som kvarstår. Skyddat boende finns numera på en rad platser i landet och innebär en tillfällig plats för eleven tills man finner en annan lösning. Här kan eleven i lugn och ro fundera över sin

14 14 Hedersord. situation tillsammans med professionella vuxna. När de kommer till ett skyddat boende, kommer de inte för att bli omhändertagna eller uppfostrade, som andra ungdomar som placeras av de sociala myndigheterna på utrednings- och behandlingshem. Flickan/pojken bor där för att skyddas från hot och våld som de riskerar att utsättas för. Personalens uppgift är inte att utreda eller behandla, utan att vara dem behjälpliga på deras egna villkor. 1 För flickan/pojken är det skyddade boendet en svår situation, där hon/han skiljs från hela sin familj men också från hela sitt nätverk och sina kamrater. Ett vanligt mönster är att flytta tillbaka igen till sin familj efter ett par månader men det är heller inte ovanligt att också återigen flytta därifrån. I en del fall har familjen kompromissat, släppt på kontrollen och hittat nya lösningar som lättar trycket för tonåringen. Det är en pendling mellan att fly från hot, bråk och konflikter och en längtan till sin familj och hoppet om att familjen ska ändra sig och förstå hennes/hans situation. Några slutsatser för skolan För att arbetet på alla de tre nivåerna ska fungera krävs en styrning från rektors sida. Detta kan inte nog betonas. Styrning kring sex- och samlevnadsundervisning, ämnesövergripande arbete som jämställdhet, styrning kring stöd och handledning, kring kompetensutveckling och framför allt en styrning så att personalen tillsammans kan skapa en gemensam policy kring hur skolan ska agera i situationer när flickan eller pojken är hotad av sin familj och släkt. Utveckla kunskapen Ett steg är att skapa en lärande organisation kring dessa frågor, som inte bara rör hedersrelaterat våld utan angränsade områden som bortgifte/ tvångsgifte och könsstympning. Kanske har någon av skolans personal erfarenhet av elever som varit utsatta för hedersrelaterat våld och kan berätta hur hon/han hanterat olika frågor. Hur förhåller sig personalen till dessa frågor? Börja diskutera redan idag. Utveckla kunskapen och bjud in föreläsare som berättar utifrån olika perspektiv, det kan vara äldre ungdomar som har gått igenom sin kris med familjen, en organisation som tar hand om kvinnor i skyddat boende, en invandrarorganisation som arbetar med medling i olika familjekonflikter mm. Starta en studiecirkel där ni diskuterar och går igenom litteratur med olika perspektiv på hedersrelaterat våld, men också om ungdomar och sexualitet. Kunskap, självkännedom och inlevelseförmåga är tre viktiga pelare i en fortbildning kring dessa frågor Bremer, S, Brendeler-Lindqvist M, Wrangsjö B. Ungdomar och hedersrelaterat våld. OM transkulturellt behandlingsarbete. Rädda Barnen

15 Hedersord. 15 Sätt det hedersrelaterade våldet och förtrycket i ett större sammanhang i värdegrundsarbetet. Arbeta långsiktigt. Ha en handlingsberedskap Gör upp en plan för hur skolan ska agera i akuta situationer; vem ska göra vad och vilka roller som läraren, skolsköterska och rektor ska inta. Diskutera igenom sekretess, så att denna inte utgör något hinder för kommunikation dels inom skolan, dels mellan skolan, socialtjänst och BUP. Bygg upp ett professionellt nätverk eller se till att ha tillgång till handledare för att professionellt kunna möta svåra akuta situationer. I kontakter med eleverna Håll hög kvalitet på sex- och samlevnadsundervisningen/livskunskapen med mycket utrymme för samtal och diskussioner. Se till flickors och pojkars olika behov, arbeta både med könsspecifika och könsblandade grupper. Se till att det ämnesövergripande arbetet fungerar och att eleverna därmed får perspektiv som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet, sexualitet och samlevnad i olika ämnen. Lyssna när eleven kommer och berättar, ställ följdfrågor för att se hur ensam flickan/pojken är; ta berättelsen på allvar och avfärda den inte. Lägg inte egna värderingar på elevens situation. I kontakter med föräldrar Etablera tidigt kontakt med båda föräldrarna. En avspänd kontakt kan innebära att skolpersonalen och eleven tillsammans med föräldrarna kan hitta lösningar som minskar den hårda kontrollen av flickan/pojken. Kontakten med skolan kan innebära att familjen öppnar sig mot det svenska samhället och rädslan för det okända minskar.

16 Hedersord.

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4

Läs mer

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Hälsofrämjande skolutveckling - som två spår Den lärande miljön: glädje och lust i lärandet; in- flytande och ansvar; att vara motiverad; bli sedd, få återkoppling; känna sig värdefull. Värdegrunden: relationerna

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Handlingsplan för HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK För Sigtuna kommuns kommunala förskolor och grundskolor Dokumentansvarig: Version: Verksamhetschef för centrala barn- och elevhälsan 1.0 Godkänd av:

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16 Social resursförvaltning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-23 Diarienummer 0901/16 Social utveckling Lotta Lidén Lundgren Telefon 031-367 94 54 E-post: lotta.liden@socialresurs.goteborg.se Återkoppling

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och

Läs mer

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Att utveckla en handlingsplan i skolan ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Arbetsgång Steg 1) Mandat Innan arbetet sätts igång bör det vara väl förankrat hos rektorerna, som sedan ger personalen

Läs mer

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen 2019-04-17 DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN 2019-2020 Hedersrelaterat förtryck och våld Fastställd av kommunstyrelsen 2019-05-27 67 Handlingsplan - hedersrelaterat förtryck och våld Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Sofiaskolan

Sofiaskolan Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-30, 149 Innehållsförteckning FN:s konventioner... 1 Inledning... 2 Syfte... 2 Vad menas med hedersrelaterat

Läs mer

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,

Läs mer

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Förskoleklass Grundskola 1-5 Fritidshem Fritidsklubb 1 Innehåll: 1. Inledning. 2. Vision 2013/2014. 3. Mål

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Nallegården Vision På Nallegården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om

Läs mer

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019 Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa Läsåret 2018/2019 Styrdokument som grund Vi hämtar motivet för vårt uppdrag av elevhälsoarbetet utifrån skollagen, Lgr 11, socialtjänstlagen och andra tillämpliga

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola Läsåret 2016/2017 2(6) Vision På förskolan Skogshyddan ska alla känna trygghet, trivsel och tillit. Ingen skall diskrimineras eller utsättas för annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,

Läs mer

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Lövåsens fritidshem

Likabehandlingsplan för Lövåsens fritidshem LIKABEHANDLINGSPLAN Lövåsens fritidshem Susanne Kinhult Likabehandlingsplan för Lövåsens fritidshem 2 Likabehandlingsplan Lövåsens fritidshem Vår målsättning är att alla barn skall känna sig trygga på

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritidshem Läsår: 2015/16 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika

Läs mer

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Samverkan varför, när och hur?

Samverkan varför, när och hur? Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Reviderad Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och

Läs mer

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Likabehandlingsplan Stommens förskola Likabehandlingsplan Stommens förskola 2014-2015 2014-09-16 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Pajala kommun Dnr KUN 2007,399620 Kultur- och utbildningsnämnden Antagen 2007-09-13 67 ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Upprättad 2002 Reviderad 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Elevhälsa 1 Ansvar 1 Vad är diskriminering

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK HEDERSRE VÅLD OCH FÖRTRYCK Många drömmer om att resa utomlands. Andra drömmer om att slippa resa utomlands. Många ungdomar riskerar att hindras från att leva det liv som de har rätt till enligt både svensk

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden 7 anställda 6 pågående projekt Säte

Läs mer

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Skolområdet Järnåkra/Klostergården Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Källbystugans/Väderlekens förskola 2015 Innehåll Grunduppgifter... Fel! Bokmärket är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder... Förskolan Smultronställets Trygghetsplan 2015 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning.4 Lagarna 4-5 Definitioner - Vad betyder orden...6 Kartläggning 7 Kön..8 Etnisk tillhörighet 9 Religion eller annan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för Umeås kommunala grund- och gymnasieskolor Dokumentansvarig: Elevhälsochef, planen revideras vart tredje år. Godkänd av: Skoldirektörens ledningsgrupp

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola 2017-2018 Beredskapsplan för att främja alla elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer