Om Svanmärkta. Kyl och Frys. Bakgrund för miljömärkning. Datum Lena Rogeman. Nordisk Miljömärkning

Transkript

1 Om Svanmärkta Kyl och Frys Bakgrund för miljömärkning Datum Lena Rogeman Nordisk Miljömärkning

2 Bakgrund till Svanmärkta Kyl och Frys 37/Version 4.0, 1 Sammanfattning Basfakta om kriterierna Motiv för att Svanmärka Kyl och Frys Om kriterieutvecklingen/revideringen Motivering av kraven Ändringar jämfört med tidigare version Marknadsöversikt Konkurrerande system Nya kriterier Referenser... 6 Bilagor 1 Jämförelse mellan Svanens kriteriedokument version 3 och 4 samt Blomman kriterier nr 2004/669/EG

3 Sida 1 av 11 1 Sammanfattning Detta PM ska ge en bakgrund till Svanens miljömärkningskriterier för Kyl och Frys version 4. Bland annat beskrivs motivet till att miljömärka denna produktgrupp, en beskrivning av marknaden samt vilka konkurrerande system som finns. Kraven är baserade på Blommans kriteriedokument och därför hänvisas till bakgrundsarbetet till Blommans senaste revidering 1,2,3,4. I detta bakgrundsdokument motiveras endast kraven på köldmedier, blåsmedier och flamskyddsmedel separat, se nedan. 2 Basfakta om kriterierna Kriteriedokumentet för Kyl/Frys har funnits sedan Version 3 ( ) var i princip helt harmoniserad med EU-Blommans kriterier. EU påbörjade under 2002 en revidering av sina kriterier. De reviderade kriterierna beslutades av EU den I kriterierna är de viktigaste kraven energieffektivitet (lägst A+), kemiska ämnen samt buller. Svanen har fram till idag inte haft några licenser för denna. Elektriska nätanslutna kylskåp, frysboxar samt frysar (även i kombination) för hushållsbruk kan Svanmärkas. Apparater som kan utnyttja andra energikällor t ex batterier, kan däremot inte Svanmärkas. Definitionen är densamma som i Blommans kriteriedokument. 3 Motiv för att Svanmärka Kyl och Frys Den viktigaste miljöaspekten vad gäller kyl/frys är energiförbrukningen under driftsfasen. Kyl och frys står för cirka 20 % av hushållens totala elförbrukning 6. Eftersom en hållbar energiförbrukning är ett prioriterat mål för att uppnå ett hållbart samhälle är det viktigt att framtidens kyl och frys är så energieffektiva som möjligt. Genom att öka andelen energisnåla produkter får vi större chans att ställa om mot en hållbar energiförsörjning. Skillnaden i energiåtgång mellan marknadens bäst och sämst miljöanpassade maskiner är ungefär som 1:3. Både den obligatoriska energimärkningen och miljömärkningen torde stimulera till förbättring utöver dagens lägsta åtgångstal och påskynda avgången av sämre modeller från marknaden. Om resultatet skulle bli en 1 Revision of the Refrigerator Ecolabel, Interim Report to the Final Proposals, October Arbetsmaterial inför möte i Bryssel XI/340/99 3 The EU Ecolabel Revising the Criteria for Refrigerators A discussion paper May The EU Ecolabel Revising the Criteria for Refrigerators A discussion paper June /669/EG 6 Konsumentverket i Sverige, Marknadsöversikt Kyl/frysskåp januari 2000

4 Sida 2 av 11 Nordisk Miljömärkning maskinpark där samtliga maskiner uppfyller kriterierna, skulle elåtgången för hushållens matförvaring minska med ca 4,5 TWh per år i de nordiska länderna. En annan viktig aspekt är vilket köldmedium och blåsmedel till isoleringsskum som används. Under de senaste åren har CFC (R12) i princip fasats ut som köldmedium för nyproduktion på den nordiska marknaden. De ersattes i ett första steg med ofullständigt halogenerade klor-fluor-karboner HCFC, sk mjuka freoner. Både CFC och HCFC har en ozonnedbrytande effekt. Numera ersätts freonerna med icke halogenerade fluor-karboner sk HFC, alternativt rena kolväten, HC, som exempelvis isobutan. För blåsning av isolerskum används i de flesta fall pentan och cyklopentan. HFC-köldmedierna är stabila och ackumuleras en viss tid i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Förbättrad isolering minskar elåtgången och mängden köldmedium, men kan resultera i att skåpet får en tjockare isolering vilket minskar volymen i kylen respektive frysen. En effektivare kompressor minskar också elåtgången. I kriteriedokumentet prioriteras effekterna på ozonlagret och växthuseffekten. Köldmediernas och blåsmedlens påverkan på ozonlagret ska vara noll. När det gäller dessa kemikaliers påverkan på det globala klimatet så är miljömärkningens mål att effekten ska vara noll. Därmed belönas användningen av köldmedier utan dessa miljöeffekter i hushållsaggregat, för vilka en professionell sluthantering inte kan garanteras. Miljömärkningen tar även fasta på energieffektiviteten under drift samt buller. Dessutom ställs vissa krav på märkning av delar, återtagning av förbrukade apparater samt att installations- och bruksanvisningen utformas så att apparaten kan användas med så låg miljöbelastning som möjligt. De bromerade flamskyddsmedlen utgör idag ett hot mot människors hälsa och ekosystemen i naturen. De är långlivade och bryts inte ned i naturen. De kan omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga. Många av de bromerade flamskyddsmedel som undersökts har visat sig ha allvarliga hälsoeffekter. Se även bakgrundsarbetet till Blommans kriteriedokument 1,2,3,4. 4 Om kriterieutvecklingen/revideringen Nordiska Miljömärkningsnämnden (NMN) beslutade den utifrån en utvärdering ( ) att revidering av version 3 skulle genomföras som ett sekretariatsarbete. Målet var att Blommans nya kriterier adopteras fullt ut om möjligt. Svanen har alltså valt att inte lägga några egna resurser på kriterieutveckling för denna produktgrupp. Eftersom kriterierna i princip harmoniserades med Blommans kriterier genomfördes ingen extern förankring i form av remiss. I utvärderingen väcktes också frågan om att ta fram grupp-kriterier för vitvaror men detta ansågs inte vara aktuellt.

5 5 Motivering av kraven Sida 3 av 11 Som motivering till kraven hänvisas till bakgrundsarbetet vid revideringen av Blommans kriterier 1,2,3,4. Nedan beskrivs dock översiktligt kraven på blås- och köldmedier samt kraven på flamskyddsmedel. Krav på köldmedier och blåsmedier (K3 och K4) Redan i version 1 (1994) av kriterierna ställdes kravet på att köldmediet, kemikalier som används i tillverkningsprocessen samt blåsmediet för tillverkning av isolerskum skulle vara utan effekter på det stratosfäriska ozonlagret enligt IPCC Supplement Det vill säga ozonnedbrytningsfaktor noll. Dessutom ställdes kravet att halveringstiden i atmosfären för alla använda organiska kemikalier skulle vara högst 10 år för att undvika utbyggnad av stora nu okända problem i atmosfären. Detta krav har sedan formulerats på olika sätt men fortfarande gäller kravet att köldmedier och blåsmedier för isolerskum ska ha en ozonnedbrytande potential som är lika med noll. I version 1 av kriterierna ställdes inga krav på kemikalier direkt kopplade till klimateffekt. Kravet att använda kemikalier skulle ha en nedbrytningstid på högst 10 år uteslöt dock de då kända HFC:er som testades i tekniska system och som man visste kunde bidra till växthuseffekten. I version 2 (1996) av kriterierna krävdes att köldmediet och andra kemikalier som används i tillverkningsprocessen samt blåsmediet för tillverkning av isolerskum och andra plastdetaljer skulle ha en växthuseffekt mätt som GWP 100 år (Global uppvärmningspotential beräknade i CO 2 -ekvivalenter under en period av 100 år) som understeg 5. I version 3 (2001) harmoniserades kriterierna med EU-Blomman. I bakgrundsmaterialet till Blommans arbete angavs att de kolväten som används när man ersatt freoner har ett medel GWP 100 år på 11. Blomman fastställde då kravet att GWP 100 år ska vara mindre än 15. Detta krav tog också Svanen i version 3 och kravet är inte ändrats i version 4. Krav på flamskyddsmedel (K9) Följande del av kravet är helt harmoniserat med Blomman. PBB (polybromerade bifenyler), PBDE (polybromerade difenyletrar) samt högklorerade kortkedjiga klorpaffiner förbjuds helt i alla plastdelar. När det gäller övriga flamskyddsmedel är kravet endast delvis harmoniserat med Blomman. Här används begreppet riskfraser och kravet innebär att använda flamskyddsmedel inte ska ha tilldelats vissa riskfraser. Vid användning av riskfraser utgår man från ämnesdirektivet 67/548/EEC samt preparatdirektivet. Dessa direktiv omfattar varor och preparat som tillverkas eller importeras till EU. Direktiven omfattar inte ämnen som finns med i en vara som importeras. Till exempel så omfattar inte direktivet ett flamskyddsmedel som ingår i en plastdetalj i en produkt där hela produkten importeras till EU. Som miljömärkning har vi frihet att välja riskfraser och hänvisa till ämnesdirektivet men vi ska då också

6 Sida 4 av 11 Nordisk Miljömärkning vara medvetna om konsekvenserna. Självklassificering innebär att man följer den regler som står i direktivet för att ta fram ett datablad med information om det specifika ämnet. Man utgår från de kunskaper som finns tillgängliga. Finns inte några tester gjorda får ämnet per automatik inte någon riskfras. Det för med sig konsekvensen att ett icke testat ämne kan få en mer fördelaktig bedömning än ett ämne som man har testat och funnit till exempel vara svårnedbrytbart. Vid revideringen av Blomman kriterier för kyl och frys diskuterades huruvida det överhuvudtaget finns flamskyddsmedel som skulle kunna uppfylla de krav som ställs. Vid framtagning av Blommans krav där dessa riskfraser första gången togs med (1999) önskade man en utredning som kartlade vilka flamskyddsmedel som finns i elektronikprodukter och huruvida kraven som ställts är realistiska. Denna utredning har ännu inte genomförts. För att inte hamna i en situation där vi pga av detta krav utestänger alla produkter har Svanen valt att endast ta med Blommans krav på riskfraser som kopplar till hälsa det vill säga använda flamskyddsmedel i plastdelar över 25 gram inte får ha tilldelats följande fyra riskfraser: R45 (kan ge cancer), R46 (kan ge ärftliga genetiska skador), R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) samt R61 (kan ge fosterskador). 6 Ändringar jämfört med tidigare version Skillnader mellan Svanen version 3 och 4 Kraven är skrivna i den nya mallen. Garantitid tas bort. Detta krav regleras av lagstiftningen. Kraven på flamskyddsmedel (K8 och K9) är ändrade. Kraven är anpassade till RoHSdirektivet 7. Formuleringen av kravet är ändrat och endast riskfraserna R45, R46, R60 och R61 finns med. (Se också avsnitt Motivering till kraven) Buller (K11), gränsen för luftburet buller har sänkts till 40 db(a). Krav på förlängd livslängd (K13) har mildrats så att garanti och service ska garanteras i 10 år. Detta motiveras av att vi har motsvarande krav i tvättmaskiner. Bruksanvisningen (K14) har justerats något. Krav på förpackningar (K15 och K16) har införts. Skillnader mellan Svanen version 4 och Blomman Kriteriedokumentet för Svanen är utformat enligt Nordisk Miljömärknings mall för kriteriedokument, vilken skiljer sig avsevärt från Europeiska gemenskapens. Svanen ställer krav på att tester på energiförbrukning och buller skall utföras av oberoende provningsinstitut, se krav K2, K11 och K26. Blomman godkänner att licensansökaren utför testerna i sitt eget laboratorium, s k egendeklaration. I kontroller utförda av t ex EU och Konsumentverket i Sverige har det avslöjats att tillverkare i sina egendeklarationer redovisar bättre energieffektivitet än vad tester utförda av tredje part kommit fram till. Därför kompletteras Blommans kriterier med krav på tredjepartstester på energieffektivitet och buller /95/EG Begränsning av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter.

7 Sida 5 av 11 Kraven på flamskyddsmedel (K9) är mindre strikta än Blommans men identiska med de krav som Svanen har för Tvättmaskiner (Beslutade av NMN mars 2004). Under revideringen av Blommans kriterier förekom en intensiv debatt om Blommans krav på flamskyddsmedel. Det har kommit fram att det råder en osäkerhet om det finns flamskyddsmedel som faktiskt klarar Blommans krav. Därför valde Svanen att ha något mindre strikta krav för tvättmaskiner. I konsekvens med detta föreslås att vi tar samma krav för kyl/frys som vi valt för tvättmaskiner. Krav på förlängd livslängd (K13), vi föreskriver att reservdelar och service ska garanteras i tio år istället för Blommans krav på 12 år. Motivering är att vi har samma krav för tvättmaskiner. Krav K1 samt kraven i en i kriteriedokumentets avsnitt 2, Kvalitets och myndighetskrav, är specifika för Svanens kriteriedokument eftersom det är uppbyggt efter Nordisk Miljömärknings mall. Kravet i avsnitt 9 i Blommans kriteriedokument är inte inört i Svanens kriteriedokument eftersom det är ett krav på en informationstext som skall stå i samband med Blommans märke. 7 Marknadsöversikt 8 Der findes ingen licenser for svanemærkning af køleskabe og frysere. For Blomsten findes 1 licenser (). Det är den engelske virksomhed LG Electronics Inc. Refrigerator Division, der producere kombinerede køle- og fryseskabe. I Norden sælges 1,3 millioner køleskabe og frysere om året. I hele EU sælges ca. 17 millioner køleskabe og frysere (jf. Bakgrunds PM til kriteriedokument 3.0, dateret 28. mats 2001). Interessen fra branchen i hele Norden er lille, idet ingen virksomheder har ønsket at ansøge om licens til svanemærkning af deres køleskabe og frysere. Der er ikke forskel på interesseniveauet om det drejer sig om køleskabe og frysere til husholdningsbrug eller til storkøkkener. I hele Europa findes ca. 10 producenter af køleskabe og frysere. Der er i de senere år kommet en del produkter fra Asien på det europæiske. Det er obligatorisk for alle producenter i EU at energimærke såvel køleskabe og s fysere som andre hårde hvidevarer. Energimærkningen omfatter de væsentligste miljøparametre. Energimærkningen er indirekte medvirkende til den ringe interesse for miljømærkning af køleskabe og frysere fra branchens side. Brancheforeningen for hårde hvidevarer i Danmark og enkelte producenter i Sverige mener, at energimærkningen er dækkende for mærkning af produkter generelt. 8 Evaluering af kriterier for køl og frys, version 3.0 maj 2003

8 Sida 6 av 11 Nordisk Miljömärkning En anden barriere mod miljømærkning er de forskellige miljømærker på markedet. Da de fleste producenter er beliggende udenfor Norden, vil de fleste producenter, hvis de skulle vælge et miljømærke, umiddelbart vælge et miljømærke, der dækker et større marked end det nordiske som f.eks. hele EU, og dermed Blomsten. 8 Konkurrerande system Den obligatoriska energimärkningen Den obligatoriska energimärkningen (EU-direktiv 92/75/EEG) har påverkat utvecklingen till energisnålare apparater. Märkningen är en vägledning till konsumenterna och ses av branschen som en tillräcklig miljömärkning. Energimärkningen är en självdeklaration och vid efterkontroll har angivet värde inte alltid stämt. Energimärkning för Kyl/frys 9 reviderades under 2003 pga att energiförbrukningen för kyl/frys har minskat betydligt. De nya mest energisnåla klasserna har nu beteckningen A+ och A++. EU-Blommans kriterier för kyl/frys Blommans kriterier dateras Det finns idag (januari 2005) inga licenser på denna nya version av kriterierna. Den tidigare versionen har två licenser som fortfarande är giltiga (). Svanens kriterier version 3 var i princip helt harmoniserade med Blomman. Svanens kriterier version 4 skiljer sig från Blomman i princip endast vad gäller krav på flamskyddsmedel. Se avsnitt Skillnader mellan Svanen version 4 och Blomman. 9 Nya kriterier I kommande kriterier kommer det att utvärderas om nästa generation av Europeiska gemenskapens kriterier för miljömärkning av Kyl och Frys är tillfredsställande för Nordisk Miljömärkning. Det kan då återigen bli aktuellt att välja att harmonisera Nordiska Miljömärkningens kriterier med Europeiska gemenskapens. 10 Referenser 1. Revision of the Refrigerator Ecolabel, Interim report to the final proposal, October Arbetsmaterial inför Brysselmöte XI/340/99 3. The EU Ecolabel Revising Criteria for Refrigerators A discussion paper May The EU Ecolabel Revising Criteria for Refrigerators A discussion paper June Europeiska gemenskapens kriterier för miljömärkning av kylskåp 2004/669/EG 6. Konsumentverket i Sverige, Marknadsöversikt Kyl/frysskåp januari /95/EG Begränsning av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. 9 Kommisionens direktiv om energimärkning av elektriska kylar och frysar för hushållsbruk 94/2/EG samt 2003/66/EG.

9 Sida 7 av Evaluering af kriterier for køl og frys, version 3.0 maj Kommissionens direktiv om energimärkning av elektriska kylar och frysar för hushållsbruk 94/2/EG samt 2003/66/EG.

10 Kyl och Frys 37/4.0 Bilaga 1 Tabell 1: Jämförelse mellan Svanens kriteriedokument version 3 och version 4 samt Blommans kriteriedokument nr 2004/669/EG Krav Svanen, version 3 Svanen, version 4 Blomman Produktavgränsning Nätanslutna Nätanslutna Nätanslutna Energikrav (jämförelse med Energimärkningen Klass A+ (energieffektivitetsi ndex lägre än 42%). Klass A + (energieffektivitetsin dex lägre än 42%). Klass A+. (energieffektivitetsin dex lägre än 42%). Se not 1 nedan) Kontrolleras av Kontrolleras av tredje Kontrolleras av Ämnen med ozonnedbrytande potential (ODP) i köldmedier och blåsmedel Ämnen med global uppvärmningspotenti al (GWP 10 i köldmedier och blåsmedel) Flamskyddsmedel (FR) Flamskyddsmedel (FR) Materialåtervinning; märkning tredje part part licensansökaren. Potentialen = 0 Potentialen = 0 Potentialen = 0 Potentialen mindre eller lika med 15 PBB, PBDE och klorparaffiner förbjudna i plastdelar som väger mer än 25 gram. FR i plastdelar tyngre än 25 g får inte ha tilldelats eller komma att tilldelas riskfraserna R45, R46, R50, R51, R52, R53, R60, R61 Plastdelar över 50 gram ska märkas. Potentialen mindre eller lika med 15 PBB, PBDE och klorparaffiner förbjudna i plastdelar FR i plastdelar tyngre än 25 g får inte ha tilldelats riskfraserna R45, R46, R60, R61 Plastdelar över 50 gram ska märkas. Potentialen mindre eller lika med 15 PBB,PBDE och klorparaffiner förbjudna i plastdelar FR i plastdelar tyngre än 25 g får inte ha tilldelats riskfraserna R45, R46, R60, R61 R50, R 50-53, R51-53 Plastdelar över 50 gram ska märkas. Materialåtervinning; Produktutformning Tillverkaren ska beakta demonteringen. Olika komponenter ska vara lätta att ta Tillverkaren ska beakta demonteringen. Olika komponenter ska vara lätta att ta isär. En Tillverkaren ska beakta demonteringen. Olika komponenter ska vara lätta att ta isär. En 10 GWP = Global Warming Potential

11 Kyl och Frys 37/4.0 Materialåtervinning; Återtagande Buller isär. En demonteringsrappor t ska sammanställas. Tillverkare skall kostnadsfritt återta uttjänta apparater. 42 db(a) Kontrolleras av tredje part. demonteringsrapport ska sammanställas. Tillverkare skall kostnadsfritt återta uttjänta apparater. 40 db(a) Kontrolleras av tredje part. demonteringsrapport ska sammanställas. Tillverkare skall kostnadsfritt återta uttjänta apparater. 40 db(a) Kontrolleras av det licensansökaren. Utrustning Förpackning Termometer ska medfölja Får ej innehålla klorerade plaster Inga krav Förpackningsmaterial ska kunna delas upp i olika material. Kartong ska bestå av minst 80% återvunnet material Inga krav Förpackningsmaterial ska kunna delas upp i olika material. Kartong ska bestå av minst 80% återvunnet material Instruktioner Ska finnas Ska finnas Ska finnas Livstidsgaranti Tillgång till service och reservdelar 12 år efter att tillverkningen upphört Tillgång till service och reservdelar 10 år efter att tillverkningen upphört upphört Krav från myndigheter på säkerhet, hälsa och arbetsmiljö. Miljö- och kvalitetsstyrning Marknadsföring Konsumentupplysnin g på produkten Ska uppfyllas. Ska uppfyllas Inga krav Ska finnas Ska finnas Inga krav Kunskap om Regler för nordisk miljömärkning av produkter Krav på bruksanvisning inkl. miljöinformation. Kunskap om Regler för nordisk miljömärkning av produkter Krav på bruksanvisning inkl. miljöinformation. Tillgång till service och reservdelar 12 år efter att tillverkningen Inga Krav på bruksanvisning inkl. miljöinformation.