Dynamisk förstärkning som klarar sättningar

Transkript

1 LKAB:s malm blir höghållfast SSAB-stål i malmvagnar, sid 5 Nya mentala kartor Gästkrönikör Ann-Helén Laestadius SID 7 Nr 5 Juni Dynamisk förstärkning som klarar sättningar Lars-Eric Aaro i Sommar i P1 Sid 8 och inledde LKAB arbetet med att montera in dynamisk bergförstärkning med stålnät, fiberarmerad sprutbetong och specialbultar för att klara oönskade sättningar på liggsidan i gruvorna. Tre år av praktisk erfarenhet visar nu att investeringen varit lyckad, rätt monterad har den nya tekniken klarat de sättningar som ägt rum. Betryggande, menar gruvchef Anders Lindholm, efter att ha konstaterat ett gott resultat efter sättningen den 24 maj i en transportnivå i Kirunagruvan. Sid 2-3 Startskott i Mertainen Nu har provproduktionen startat. Sid 2-3 Infokontor invigdes Sid 11 Magnetit inom vården Skyddar personal vid strålbehandling av cancerpatienter. Sid 6-7 Glädjeskutt. Erika Kauppi, Erika Venäläinen, Frida Mettävainio och Marion Andersson har mycket att glädjas åt. Först ett långt sommarlov - och sedan ett nytt skolår där LKAB-akademins pengar kan hjälpa dem i studierna på Hjalmar Lundbohmsskolan. Foto: Åsa Poromaa. Jippie! Sveriges bästa skola! 75 miljoner ska via LKAB-akademin göra det möjligt för lärare och studerande i Malmfälten att söka pengar till vidareutbildningar eller studieresor. LKAB visar ett stort samhällsansvar, säger Tommy Nyström, kommunalråd i Gällivare. Sid 4 Luossajärvi krymper på nytt med ny damm Sid 9 Inflyttning i Bäckåsen Första hyresgästerna på plats. Sid 8 Tävla och vinn fiskespö! Gå in på www. lkabframtid.com och tävla. Sid 10

2 2 L KA B f ram t i d L KA B f ram ti d 3 Ju n i Förbättrad förstärk ning fungerar 80 cm Kil Kiirunabult e 10 cm n (bergbult ) 10 cm Joakim Marklund, maskinförare, Göran Fjällborgs Åkeri AB Ja, annars hade jag inte varit här. Jag litar på dem som kan det här med bergförstärkning. LKAB och cement/betong: 20 cm 50 cm Pvc-rör Hindrar stålet från att blir ingjutet (det delen som töjer sig. Bricka 150 mm 170 cm Armeringsstål Mutter Armeringsstål Gänga Halvkula Möjliggör montage på sneda bergsytor. ARMERA D B E TO N 1m G LKAB står för 7 procent av Sveriges förbrukning av cement och är en av landets största förbrukare. Av cementen blandar LKAB betong på betongstationer i Kiruna och Malmberget som också är Sveriges två största betongstationer. LKAB:s förbrukning är ton cement per år och beräknas öka till ton. LKAB:s cementförbrukning motsvarar enligt Betonginstitutet byggandet av moderna lägenheter per år! 3 meter Litar du på den dynamiska bergförstärkningen? Ju n i Den mesta cementen går åt till att bygga och säkra ortar och vägar under jord 40 mil vardera i KUJ och MUJ. LKAB tar in all cement via cementkajen i Luleå. Bom för bultinstallation Fredrik Lindfors, elektriker, Elbyrån Bertgren & Co AB Ja, det verkar ju fungera än så länge. Jani Nätynki, elektriker, Elbyrån Bertgren & Co AB Nog har man sina tveksamma tankar. Jag tror inte att den hjälper till 100 procent. John-Ingvar Viktorsson, bergarbetare PEAB Lite oro finns förstås. Fast man tänker ju inte på det för jämnan. All cement fraktas nattetid med LKAB:s systemtåg järnvägsvagnar per dygn. All betong för bergförstärkning armeras med stålfiber som blandas direkt med betongen i betongstationerna. Nätbom 1. Orten tillreds med en borrigg som borrar hålen för sprängämnena. Efter laddning och skjutning lastas rasmassorna ut. Därefter sker skrotning av löst sittande berg och sedan rensning. MALMFÄLTEN Sedan tre år tillbaka arbetar LKAB med en ny typ av förstärkning för dynamiska laster för att öka säkerheten i underjordsgruvorna. Den nya tekniken har klarat sättningar där den varit rätt monterad. Det känns glädjande och betryggande, säger gruvchef Anders Lindholm, efter en händelse på transportnivån 1045 under jord i Kiruna. Säkerhetsarbetet har högsta prioritet för LKAB av det enkla skälet att bolaget vill säkerställa en trygg och attraktiv arbetsplats. Ett fokusområde är att säkerställa att de sättningar som sker i gruvan inte leder till olyckor med fallande sten. Området utvecklas hela tiden med nya kunskaper och erfarenheter. Vi är på rätt spår, säger han införde LKAB förstärkningar för att ta upp s k dynamiska laster - som tack vare sin nästan elastiska uppbyggnad - kan fånga upp rörelser i samband med seismiska 2. S P R U T R IG Väggarna och taket sprutas med fiberarmerad betong. Sprutarmen sträcks in i området. Även produktionsortarna, där malmen sprängs loss, säkras först med sprutbetong och bergbultar. G Från betongstationerna fraktas betongen i s k tombolabilar ned till gruvan. 3. Nätbommen lyfter nätet mot berget sedan borrar man hål och gjuter in bergbulten i betong. Längst ut fästs stora brickor. händelser som sättningar och hålla tillbaka bergutfall. Idén med förstärkningen är att den skall kunna ta upp stora deformationer i berget. Den vanliga förstärkningen har begränsad förmåga att ta upp sådana deformationer, säger Lars Malmgren, chef för LKAB FoU gruvteknik. Dynamisk förstärkning LKAB har under de tre åren ökat kunskapen och utvecklat tekniken inom bergförstärkning för dynamiska belastningar. Förstärkningen består av fiberarmerad sprutbetong med utanpåliggande stålnät och bergbultar. Vid behov ersätts bulten med s k kabelbult. Metoderna har utvecklats av bergmekanikerna tillsammans med gruvans personal och externa specialister. Utveckling av fler nya metoder och materiel pågår. Seismiska händelser som t ex sättningar kan vara både önskade och oönskade i gruvorna. Önskade sättningar sker på den s k hängväggen, där det överhängande berget strävar efter att rasa ned och fylla utrymmet efter den malm LKAB brutit ut. Sådana händelser ökar stabiliteten och säkerheten i gruvan eftersom hålrummet efter malmen då fylls ut. Oönskade sättningar sker på liggsidan, där gruvortar och infrastruktur finns. Där förstärks berget, ofta med s k dynamisk bergförstärkning. Den 24 maj skedde en sådan sättning på transportnivån i Kirunagruvan 1045 m under jord. Magnituden var 1,9 på den lokala skalan. Rälsen lyftes upp på en meter lång sträcka, men tunneltak och väggar höll. I detta område installerades den nya typen av bergförstärkning för dynamisk last i tunneltak och väggar sommaren Bergförstärkningarna visade sig hålla. Det känns gläd- jande och betryggande, säger gruvchef Anders Lindholm i en kommentar. LKAB har de senaste åren investerat 400 miljoner kr i bl a bergförstärkningar med den nya designen för att motstå denna typ av bergrörelser. B U LT R IG När betongen skall användas till bergförstärkning kopplas tombolan till en s k sprutrigg. G 4. LKAB har installerat Geofon ett nät av geofoner i gruvorna. De är känsliga sensorer kopplade till ett datasystem för registrering av bergrörelser i gruvorna som löpande analyseras av bergmekanikerna. SVENSK A GRAF Installationen av den dynamiska förstärkningen slukar stora mängder betong. Hål för bultarna borras efter att orten sprutats med fiberarmerad betong. Stålnät monteras på betongen. Bultarna förankras med betong som pumpas in i hålet. Längst ut fästs en stor bricka. Hur tätt man bultar har också betydelse. Vid s k dynamiska laster är tätheten 1 meter mellan bultarna, på andra ställen max 1,5 meter. Bergbultar finns av flera olika typer. Den modifierade Kirunabulten är tre meter lång och klädd med ett plaströr som medger att stålet kan töjas upp till cm. I vissa fall med stora spännvidder, t ex tunnelkorsningar, används s k kabelbultar som kan vara 7 12 meter långa. De kapas till av tjock wire och fästs på samma sätt. För att öka kunskapen om bergrörelser installerades geofoner i både Kiruna och Malmberget i större skala. Det är ett slags kännare som kan läsa av vibrationer i berget och bildar ett mycket känsligt övervakningssystem. Idag finns 130 geofoner i Kiruna och lika många i Malmberget. Dessutom installeras 80 nya geofoner på den nya huvudnivån KUJ 1365-meter. krossar malmen, som sedan fraktas på lastbil av entreprenörer 12 km ned till Svappavaara. Efter provproduktionen gör vi en paus i brytningen för utredningar, analyser, ansökningar och miljöprövningar väntar vi att analyserna och miljötillstånden är klara. Då kan vi köra igång ordinarie produktion 2014 och vara uppe i full produktion på 1015 miljoner ton år 2015, säger Peder Nensén. Bergbultar Första salvan sköts i Mert ainen Jesper Laulajainen, elektriker, Elbryån Bertgren & Co AB Jag vet faktiskt inte, den ser lite klen ut. Jag vill nog se den tjockare. Mertainen De första salvorna till provproduktionen i LKAB:s nya gruva i Mertainen har skjutits. Fram till i september skall ton järnmalm produceras och läggas upp för en prov- serie i pelletsproduktionen i Svappavaara. Försöken skall köras i september och november. Malm från Mertainen skall blandas med rågods från Kiruna. Vi undersöker hur den nya malmen uppför sig i pelletspro- duktionen, säger Peder Nensén, projektchef. RIK MAGNETIT Malmen från Mertainen bryts i tre olika kvaliteter, den bästa är rik magnetit över 52 procent järnhalt. KGS bryter och IKBYRÅ N Sprutriggen är en lastbil med en stor betongpump som baktill har en lång sprutarm med en manöverhytt. Sprutarmen kan sträckas in i det område som skall förstärkas, medan operatören sitter inom säkert område. LKAB har investerat 400 miljoner kr i bergförstärkning sedan Ny teknik utvecklas i LKAB:s regi och internationellt kunskapsutbyte. Kontrollrummet är betongfabrikens hjärta. I kontrollrummet på KGS i Kiruna jobbar bland annat Nathalie Eliasson, ordermottagare, Daniel Niva, processoperatör och Kenth Lantto processoperatör. Världens största betongleverantör All betong som används vid bergförstärkningen i LKAB:s gruvor tillverkas av LKAB:s dotterbolag KGS. KGS fabriker i Kiruna och Malmberget producerar tillsammans årligen kubikmeter sprutbetong och kubikmeter betong till byggen, vilket gör bolaget till en av världens största betongleverantör. Hösten 2009 stod den klar, KGS nya betongfabrik ovan jord i Kiruna. Från att tidigare haft betongtillverkningen under jord och tillverkat 40 kubikmeter betong i timmen har fabriken nästintill tredubblat kapaciteten och kan nu leverera 140 kubikmeter i timmen. Benjamin Krutrök är produktionschef för betong och bergförstärkning inom KGS. Unika recept Sprutriggen klär in bergorten med ett lager av fiberarmead betong sedan löst berg skrotats bort. De har givit LKAB bättre kunskaper och bättre tekniska förutsättningar att följa den bergmekaniska utvecklingen i gruvorna, möjlighet läsa av tidiga signaler och vidta åtgärder för att minska risker orsakade av seismisk aktivitet. Den nya bergförstärkningen och det seismiska systemet bidrar till bergmekanikernas vision om säkra och förutsägbara brytningsförhållanden i LKAB:s gruvor. Hittills har den nya dynamiska bergförstärkningen motstått de laster de utsatts för där den varit korrekt monterad, säger Lars Malmgren. MAURITZ MAGNUSSON Det är till kontrollrummet alla beställningar kommer. Härifrån fördelas körningarna mellan entreprenörer och KGS egna förare. Varje betongbeställning är unik, de allra flesta kunder har sitt eget recept som vi lagrar här, berättar Benjamin Krutrök, produktionschef betong och bergförstärkning. Noggrann vägning Via transportband fordras ballasten (grus och sten) upp från markfickorna till byggnadens högsta del och placeras i en av de sex olika sorteringsfickorna, beroende på ballastens storlek. Därifrån doseras materialet i det så kallade vågplanet där allt material: cement, vatten, ballast, tillsatsmedel och fiberarmering noggrant vägs upp efter recept. Allt material vägs i kilo, t o m vattnet, efter det töms materialet i blandarna och blandas noggrant innan det fylls i de så kallade tombolabilarna. Avancerad logistik Mertainen är ett av tre nya gruvprojekt i Svappavaara. Samtidigt som sprutbetongen är känslig och ställer stora krav på ballasten så är också All sprutbetong armeras med stålfiber. betongen en färskvara som måste användas inom 1-3 timmar. Och eftersom de ca två milen ner till bergförstärkningsområdena under jord tar ca en timme att färdas så är det viktigt att chaufförerna håller sina körtider. Det är avancerad logistik. Förmiddagarna är ofta hektiska och många gånger krävs det snabba beslut, berättar Kenth Lantto processoperatör. Man skulle kunna likna jobbet med en flygledares arbete, förtydligar kollegan Daniel Niva. När tombolabilen väl har fyllts med sin last och nått fram till sprutriggen kopplas fordonen ihop. Därefter tar det ca 30 minuter för betongsprutaren att tömma och fördela de närmare tio kubikmetrarna betong som ryms i tombolan och som räcker till att förstärka ca fem meter gruvort. Ulrika Westerberg

3 4 LKAB framtid Juni 2011 Juni 2011 LKAB framtid 5 En skola i världsklass Kiruna ett landmärke fattigare. Gamla landmärken borta för gott Vyn över berget Luossavaara har förändrats. De byggnader som en gång stod där; verkstaden, gruvlaven och sovringsverket, har rivits och jämnats med marken. Nu ska LKAB göra marken byggbar på nytt. År 1941 byggdes sovringsverket. Några år senare, 1956, togs gruvlaven i bruk. Idag är byggnaderna historia. Kvar finns endast högarna av betongkross och gammal armering. Med hjälp av gripklor har byggnaderna långsamt tuggats ned. Rivningsarbetet tog cirka en vecka, säger projektledare Niklas Nordin. Allt material från byggnaderna har tagits om hand och kommer att återvinnas. Betong från väggar, golv och tak ska användas till markutfyllnad på plats. Alla metaller, exempelvis armeringsjärn och takplåt, sorteras ut och skickas för återvinning. Relationsritning Rivningsprojektet på Luossavaara är den första stora rivningen inom samhällsomvandlingen i Kiruna. Det är inte bara att riva. Rivningsarbetet är en styrd process där alla material sorteras och vägs. Det är väldigt strukturerat och ordning och reda i allt, säger projektledare Niklas Nordin. Alla konstruktioner som har funnits på platsen kommer att mätas in. Läget där de låg ritas sedan in på en så kallad relationsritning. Ritningen behövs i framtiden då marken kanske ska brukas till något annat. Då är det viktigt att veta vad som fanns där tidigare, säger Niklas Nordin. Redo för framtiden Nästa steg i återställningsarbetet är att riva alla betongkonstruktioner som finns under markytan. När detta är gjort fylls eventuella gropar igen och marken jämnas till. Därefter kommer de, sedan tidigare, identifierade förorenade områden att saneras. Efter det, i slutet av september 2011, är marken byggbar och redo för framtiden, säger Niklas Nordin. JOHANNA FOGMAN Glada idag: Malmfälten ska bli sveriges bästa skola. Erika Kauppi, Erika Venäläinen, Frida Mettävainio och Marion Andersson. MALMFÄLTEN Skolan i Malmfälten ska bli bäst i Sverige. Och det med hjälp av LKAB-akademin - och 75 miljoner kronor. Lennart Wiippola byggledare LKAB. I grävmaskinen sitter Viktor Westerlund. Foto: Maritha Mossberg Gällivares kommunalråd Tommy Nyström, LKAB:s vd Lars-Eric Aaro, barn- och utbildningsnämndens ordförande i Kiruna Roger Suup, LKAB:s personaldirektör Grete Solvang Stoltz och Gruvtolvans ordförande Jan Thelin släppte nyheten om LKAB-akademin i maj. Foto: Åsa Poromaa LKAB ska rekrytera drygt personer de närmaste fem åren. Vi är beroende av attraktiva samhällen och det är vår övertygelse att där är skolan en oerhört viktig grundsten. Därför donerar LKAB 75 miljoner kronor till den nybildade LKAB-akademin, säger LKAB:s vd Lars- Eric Aaro. Från och med i höst kan pedagoger och elever från förskolan upp till gymnasiet ansöka om pengar från LKAB-akademin. Ansökningarna kan handla om allt från studieresor, studiebesök och intressanta föredrag till vidareutbildningar och allt däremellan. Jag känner en stor stolthet över det här initiativet från LKAB. Man visar ett stort samhällsansvar, säger Gällivares kommunalråd Tommy Nyström. Roger Suup, barn- och utbildningsnämndens ordförande i Kiruna, håller med. LKAB är redan i världsklass. Nu ska våra skolor också bli det, säger han. Ny entré klar våren 2012 Första spadtaget är grävt för LKAB Entré i Vitåfors. Den nya entrébyggnaden placeras invid forskningsstationen i Koskullskulle. Investeringskostnaden beräknas till totalt 140 miljoner kronor. Där ingår även en ny kontorsbyggnad inne på industriområdet. På Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna är man lika glada. Rektorn Marianne Stöckel och läraren Stina Björnström sprudlar av idéer. En av dem handlar om att få med elever och lärare i planeringen av den skola som ska ersätta den nuvarande skolan när denna påverkas av markdeformationerna. Marken utanför det pågående bygget av Pelletizing Research Center forskningslaboratoriet förbereds inför byggnationerna. Jordlagret skalas av för att ge plats åt en stor parkeringsplats. I sommar görs grundsättningen. Under hösten och vintern kommer byggkranar att synas som bekräftar byggets Foto: Åsa Poromaa. Jag tror att vi kan göra något riktigt bra och genomtänkt ur pedagogisk synpunkt. Vi kan starta arbetsgrupper, följa forskningen och åka på studieresor för att få idéer från andra håll, säger Stina Björnström. Erika Venäläinen, Erika Kauppi, Frida Mettävainio och Marion Andersson vid årskurs ett på miljö- och samhällsplaneringsprogrammet tänder genast på idén. Helt klart. Vi som elever vet vad som fattas, säger de som har fler tankar om hur pengarna kan användas. En studieresa där vi kan få se hur man praktiskt arbetar med miljöfrågor, som exempelvis Östersjön. Tänk att få åka ner och ta prover på vattnet i stället för att bara läsa om det, säger Erika Venäläinen och får medhåll av kamraterna. Åsa Poromaa framåtskridande. Då börjar själva byggnaden att ta form. Jag tycker det känns roligt och spännande. Det blir positivt för orten som får möjligheten till en förnämlig forskningsstation och en representativ besöksentré till LKAB, säger Lennart Wiippola byggnadsledare vid LKAB. Malmens kretslopp Malmen från LKAB blir stål hos SSAB som monteras ihop till underjordsvagnar av Kiruna Wagon. När de färdiga vagnarna kommer till LKAB är cirkeln sluten. Snacka om kretslopp. Det är en häftig tanke. Fördelen med stål är att det är 100 procent återvinningsbart. När de nya vagnarna tas i bruk så skrotas de gamla och blir nytt stål, säger Fredrik Kangas platschef på Kiruna Wagon som just nu väntar på en första leverans av komponenter till vagnarna. Det var strax före jul som Kiruna Wagon fick uppdraget att tillverka 121 malmvagnar till Kirunagruvans nya huvudnivå. Malmen kommer från LKAB, stålet från SSAB och plåten från Tibnor. Kiruna Wagons uppgift är att LKAB besöksentré kommer att innehålla konferensrum, reception, utrymmen för utställningar och drygt 40 kontorsplatser. I byggprojektet ingår den slutliga etappen av forskningsstationen plus en helt ny kontorsbyggnad med 50 platser inne på industriområdet. Under våren 2012 beräknas den nya entrébyggnaden vara inflyttningsklar. MARITHA MOSSBERG Malmen förädlas till marknadens hållbaraste järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets. skära, bocka till och svetsa ihop vagnarna. Affären betyder att företaget växer från 23 anställda till 30 år För vagnarna under jord har vi fokus på hållbarhet. De förra vagnarna slets snabbt. Därför har man höjt slitstyrkan på stålet. Nu har vi ett högpresterande stål från början och målsättningen är att slippa renoveringar helt, säger Fredrik Kangas. SSAB gillar stålkunden LKAB: Att LKAB är både leverantör och kund gillas förstås av Hans Åkerblom, försäljningsansvarig för Norden och Baltikum på SSAB. Att LKAB ser fördelarna med SSAB:s höghållfasta stål är roligt. Precis som LKAB har SSAB världsledande produkter som skapar stor nytta för våra kunder, säger han. LKAB:s nya entrébyggnad vid LKAB i Malmberget. SSAB tillverkar höghållfast stål av LKAB Green Pellets som ger betydande miljövinster. Vagn med malm forslas från gruvans brytning till förädlingsverken. Kiruna Wagon tillverkar en än mer slitstark vagn till LKAB:s gruvverksamhet. Fotnot: En prototyp av den nya vagnen som har konstruerats och tillverkats av Nordic Mine Technology. Företaget har också gjort det första tågsättet om 21 vagnar som levererats till LKAB. Resterande vagnar tillverkas av Kiruna Wagon. Förhållandet kund-leverantör stannar inte vid vagnarna. Med investeringar i bergtappar, krossfickor och fordon är LKAB en storkund av högpresterande stål. SSAB:s mål är att minst 50 procent av den sålda volymen ska vara höghållfasta stål. Fler och fler kunder upptäcker i samarbete med oss, att de kan minska sina kostnader och FAKTA MALMVAGNARNA: malmvagnarna Kiruna Wagon ska leverera de första tio vagnarna den sista april De går direkt i produktion i Kirunagruvan. De nya vagnarna har full spårvidd på 1435 millimeter, medan de gamla har en spårvidd på 917 millimeter. De gamla vagnarna väger knappt tio ton, lastar 21 ton och är 2,40 meter breda, 3,60 meter långa och 2,40 meter höga. De nya vagnarna väger 16,6 ton, lastar 44 ton och är 2,99 meter breda, 4,68 meter långa och 2,61 meter höga. uppnå effektivitets- och miljövinster genom att byta till bättre material, säger Hans Åkerblom och fortsätter: SSAB vill, precis om LKAB, ligga i framkant när det gäller produktutveckling. Genom att fokusera på höghållfasta stål och använda bra råmaterial kan vi leverera de bästa produkterna till våra kunder. ÅSA POROMAA Kiruna Wagon Kiruna Wagon har varit ett konsortium mellan Nybergs mekaniska verkstad AB, GMKAB och KGS sedan Sista juni i år blev företaget ett aktiebolag och då lämnade också KGS företaget. Kiruna Wagon har också tillverkat de malmvagnar som går på malmbanan. I våras beställde LKAB ytterligare 300 nya malmvagnar från Kockums Industrier och underleverantören Kiruna Wagon. Det var Nybergs Mekaniska verkstad AB som tillverkade de gamla underjordsvagnarna. Bolagsvägen 24 är ett av husen som ska rivas. Foto: Maritha Mossberg Rivning och demontering av hus på Bolagsområdet Nu börjar rivningen av fyra hus innanför industristängslet på Johannesområdet i Malmberget. Detta efter att LKAB fått tillstånd från Gällivare kommun att starta arbetet. Av säkerhetsskäl måste området utrymmas innan årsskiftet med anledning av den pågående gruvbrytningen, enligt LKAB:s bergmekaniker. Rivningsarbetet kommer att pågå under dagtid måndag till fredag. Ingen försäljning eller överlåtelse av material eller inventarier kommer att ske från dessa hus. Inom kort inleds också nedmonteringen av sju hus som ska transporteras bort för förvaring på LKAB:s industriområde. Byggnaderna lagras till dess att deras nya användning och placering är klar. Maritha Mossberg Berne Selberg, ordförande i Topbostäder, Märit Palo, vd Topbostäder och Mats Pettersson LKAB. Foto: Maritha Mossberg Trivselkväll för ett snyggare Malmberget Topbostäder tillsammans med bland annat LKAB:s fastighetsbolag FAB anordnade trivselkväll i Malmberget onsdagen den 15 juni. Tanken bakom arrangemanget var att engagera människor att skapa ett snyggare Malmberget. Drygt 200 personer kom. Tjottaheiti Express med bland annat Daniel Wikslund underhöll. Det handlar inte om pengar. Det handlar om att engagera människorna att vara med och skapa ett snyggare Malmberget, säger Mats Pettersson. MARITHA MOSSBERG

4 6 LKAB framtid Juni 2011 Juni 2011 LKAB framtid 7 Foto: Stefan Tell Väggar i magnetit kan gjutas mindre än hälften så tjocka med bibehållen strålsäkerhet, som krävs för vanlig betong. Strålande skydd med magnetit i betongväggarna UMEÅ För precis 50 år sedan byggdes Sveriges första klinik för cancerbehandling med järnmalm av magnetit som strålskydd i väggarna. Med järnmalm kan behandlingsrum byggas tunnare samtidigt som strålningsskyddet blir massivt och säkert. Användning av magnetit som tung och strålskyddande ballast i betong har ökat Magnetiten tog vi från Kiruna. LKAB kunde leverera, säger Lars Jonsson, 84, radiofysiker som var med om att bygga Sveriges första sjukhus med väggar av magnetit vid universitetssjukhuset i Umeå. 50 år efteråt, 2010, invigdes andra generationens klinik för strålningsbehandling av cancertumörer i Umeå. Sam- ma material, magnetit från Kiruna, används i väggarna. Nu levererades produkten som MagnaDense av LKAB:s dotterföretag Minelco. Användning av magnetit som tung och strålskyddande ballast i betong har ökat under de senaste åren. Magnetit gör nytta inom många områden, i detta fall sjukvård men också på fler områden där vikten har betydelse, säger Peter Esko, säljansvarig vid Minelco. Strålskyddsbunkrarna i Umeå är delvis nedsänkta i marken. Strålsäkerheten är mycket viktig för att strålning från cancerbehandling inte skall nå omgivningen. Strålningen mäts. Lars Gunnar Larsson som han samarbetat med på Radiumhemmet. Sjukhuset hade beslutat att investera i en s k betatron, som arbetar med 35 miljoner volt och som kunde leverera både röntgen och elektronstrålning. Nu är den sedan länge skrotad men var då Sveriges starkaste strålkälla för medicinskt bruk. Kärnprov ur väggen på gamla anläggningen. Foto: Västerbottens Kuriren Kirunamalm Kirunamalmen är tätare, fanns närmare, hade goda Ny order transporter och LKAB svarade I våras meddelade Minelco att positivt på vår förfrågan. Vi man tagit hem en ny order på behövde tre olika fraktioner, strålningsskydd till Universitetssjukhuset från decimeterstora stenar till i Lund via bygg- finare material. LKAB sorte- koncernen NCC. Fler intressanta rade fram dem åt oss. Magne- objekt väntar. titmalmen kom sedan på flakrade Professor Lars Jonsson förklarar: vagnar och såg inte mycket ut där den låg i en hög på mitten. Lars Jonsson, radiofysiker, var Inom strålningsskydd har Men när vi skulle lyfta märktes med om att bygga upp Sveriges vikten stor betydelse. Vi ville vikten, säger Lars Jonsson. första cancerklinik med strålskyd- helt enkelt ha ett material med 51 år senare besöker Lars dande väggar av magnetitbetong. så hög densitet som möjligt Jonsson sin gamla klinik igen. Byggnaden är fortfarande intakt, även om utrustningen nu tagits för att göra helt strålningstäta Byggnaden är fortfarande helt bort, säger han. väggar med rimlig tjocklek. intakt, men all utrustning har Väggar av magnetitbetong rivits bort. Tusentals cancerpatienter har passerat de bas- kan gjutas tunnare med 1,2 meters tjocklek jämfört med tanta väggarna. Skånes Universitetssjukhus i Lund 2,8 meter i vanlig betong. Detsamma gäller tak och bjälklag. pat bra. Den är helt intakt. Att där NCCs del beräknas stå klar under Konstruktionen har stop- bygger en ny strålbehandlingsklinik, Lars Jonsson kom från Radiumhemmet byggnaden fått efterföljare vi Sjukhusdelen blir kvadrat- i Stockholm sar att vi var på rätt spår från meter stor fördelat på 5 våningar och till Umeå 1960 ditlockad av början, säger han. med sex strålskyddade rum för cancerbehandling. Väggarna byggs 2 meter chefen för den nya radiuterapeutiska kiniken, Professor Lennart Johnsson vid den nya strålskyddsenheten i Umeå. Vi invigde en ny anläggning under 2010, säger han. Foto: Fredric tjocka med ballast av MagnaDense. Alm GÄSTKRÖNIKAN Ann-Helén Laestadius Journalist och författare till bl a SMS från Soppero, Hej vacker och sommarens aktuella Ingen annan är som du. Född 1971, uppvuxen i Kiruna, bor sedan 1999 i Stockholm. Jag har bott i Stockholm och i Solna i snart tolv år och det slår mig att jag kan fler gatunamn här än i Kiruna. Säger man Åsögatan är det självklart Söder, säger man Tomtebogatan tänker jag på den italienska favoritrestaurangen i Vasastan och sedan mina tidiga år i Stockholm kan jag gatorna som leder till och från Stureplan. Säg en gata och jag ser en karta framför mig och vet vilka tunnelbanestationer som ligger närmast eller vilka busslinjer som går just där. I Kiruna var gatunamnen inte lika nödvändiga. Det var viktigare att kunna peka ut riktmärken. Han bor intill Statoil norra, du vet vägen som går mot Jägarskolan., Börje Salmingoch Åsa Larssongator i nya Kiruna Hon väntar vid rosa kiosken. eller Det är gatan som ligger mitt emot Bolagsskolan.. Eller när det blir riktigt internt och man refererar till gamla händelser: Du vet gatan där jag ramlade av cykeln och skrapade upp knät när vi var på väg till stan. Självklart visste jag gatunamnen i mina egna kvarter där kompisar och kusiner bodde, underbara namn som Bromsgatan, Gruvfogdegatan och Schouggatan. Men annars var det ganska blankt. Fast det gick ändå, att hitta precis överallt, bara man fick rätt ledtråd. Men framför allt hade vi ju alla en gemensam historia på ett eller annat sätt. Som gick alldeles utmärkt att använda när man behövde navigera sig fram. Men hur blir det när Kiruna flyttar? När hus försvinner eller byter plats? När inte affärer och bensinmackar står där de en gång stod. Och när det inte går att referera till gamla minnen. Hur lång tid tar det för oss att skapa nya mentala kartor? Hur lång tid tar det för gatorna att bli våra igen? Kanske blir det som när jag flyttade till Stockholm. Helt plötsligt hade jag ingen som jag delat en historia med, inga barndomsgator och inga vuxna gator heller för den delen. Och jag insåg ganska snart att ingen annan använde sig av interna riktmärken. Det finns helt enkelt för många gator runt Skatteskrapan eller Gallerian för att det ska vara glasklart vilken gata man pratar om. Så det var bara att lära sig. Hitta.se blev min bästa vän. Nu har det gått många år och nu har jag skapat mig egna gatuminnen i Stockholm och i Solna men jag har anpassat mig och lämnat Kirunastilen. Frågan är vad det blir av mig när jag kommer till det nya Kiruna, när jag inte längre bor där och inte är med om att skapa gatuminnen med mina vänner? Kommer jag att plugga gator på hitta.se som sen ingen annan har en aning om var de ligger. Istället pratar de om bakom Q8 eller gatan där jag mötte mitt livs kärlek med en annan. Förresten, visst följer väl de gamla gatunamnen med till det nya Kiruna? Det måste de väl, vi kan ju inte ha ett Kiruna utan Hjalmar Lundbohmsvägen. Men å andra sidan finns ju en spännande möjlighet att skapa helt nya namn. Och jag vet redan vad jag röstar på. Självklart ska Kiruna ha Börje Salmingsgata och Åsa Larssonsgata.

5 8 LKAB framtid Juni 2011 Juni 2011 LKAB framtid 9 Möt LKAB på festivalen Eric Saade, sagostunder och glass i stora lass. Det är något av det som LKAB bjuder på under årets Kirunafestival. Barnen står i centrum för LKAB:s satsningar under festivalen. Under årets festligheter bjuder företaget bland annat på underhållning med Tobbe Trollkarl, ponnyridning, sagostunder - och glass i stora lass. Under festivalen kan besökarna också passa på att skicka en sommarhälsning till nära kära på ett gammalt hederligt vis det vill säga med vykort. LKAB bjuder på både vykort och porto. LKAB:s informationskontor i Folkets hus har också öppet under helgen. Ett tips för den som är intresserad av företaget och samhällsomvandlingen. Håll utkik efter fler aktiviteter och tider i kommande programblad. Kirunafestivalen äger rum helgen efter midsommar. Det vill säga 30 juni till 3 juli. ÅSA POROMAA Lars-Eric Aaro sommarpratar i Sveriges Radios P1 den 14 juli. Sommar i P1 med Lars-Eric VITTANGI Bland årets sommarvärdar i P1 finns Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. För femtonde året i rad kommer radiolyssnarna att bjudas på 90 minuter långa, personliga program, skapade av mer eller mindre kända nordbor i programserien Sommar. 58 olika sommarvärdar ska under sommarmånaderna dela med sig av sina historier. En stor andel är debutanter. Den 14 juli klockan sommarpratar Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. Johanna Fogman Vi trivs jättebra, säger Marie-Louise och Egon Sundling om sitt nya boende. Foto: Maritha Mossberg Flyttlassen rullar in Nu rullar flyttlassen in på Bäckåsen, LKAB:s nybyggda bostadsområde på Mellanområdet i Gällivare. Samtliga 28 lägenheter är bokade. Inflyttningarna kommer att pågå under hela sommaren. Vi är båda helt begeistrade över att flytta hit Egon och Marie-Louise Sundling har flyttat från bostadsområdet Hermelin i Malmberget med katt, två hundar och en fågel trots att de skulle fått bo kvar i år till. Vi ville flytta så länge det finns valmöjligheter och det här är ett bra val, konstaterar paret Sundling. Vi är båda helt begeistrade över att flytta hit. LKAB:s policy att det ska vara glest mellan husen - det gillar vi, säger Egon Sundling. får en blomma I samband med inflyttningen välkomnas hyresgästerna med en blombukett från FAB, som förvaltar LKAB:s fastigheter. Det var en överraskning och inget vi väntade oss men som vi uppskattade. Alla som flyttar in här får en blomma, säger Marie-Louise Sundling. De sista möblerna bärs in och några kartonger återstår att packa upp i den nya lägenheten. Bäckåsens 28 lägenheter är fördelade på sju tvåvåningsbyggnader. Mellan husen kommer generösa grönytor att breda ut sig för att skapa en villakänsla. LKAB:s stipendier till gymnasieelever i Malmberget Under några år har LKAB delat ut stipendier till gymnasieelever på Välkommaskolan i Malmberget. På skolavslutningsdagen, fredag 10 juni gassade solen och häggen blommade utanför sporthallen där fem studenter fick motta sina stipendier. Stipendiaterna är följande: Julia Larsson, omvårdnadsprogrammet. Victor Brandth, elprogrammet LKAB profil. Per Lindgren, naturvetenskapliga programmet, skidgymnasiet. Delat stipendium mellan Frida Klarin, teknikprogrammet och Lisa Ärleborg, företagargrenen. Stefan Aspemo, LKAB och Kjell Karlsson samordnare LKAB profil var stipendieutdelare. Maritha Mossberg De 28 lägenheterna i de sju husen på Bäckåsen är alla bokade. Till varje lägenhet hör garage, carport och ett tio kvadratmeter stort förrådsutrymme. Lägenheterna håller en hög och modern standard. Alla bostäderna har möjligheten att installera en bastu. Induktionshäll, inbyggnadsugn i diskbänkshöjd plus mikrovågsugn är standard. Tvättmaskin och torktumlare är installerat i badrummet. Balkonger och uteplatser är vända mot söder och sydväst som betyder mycket ljus och sol under hela dagen. Förutsättningarna är goda för en låg energiförbrukning i och med de välisolerade husen och de energismarta lösningar som finns. MARITHA MOSSBERG Lisa Ärleborg, Frida Klarin, Kjell Karlsson, Stefan Aspemo, Per Lindgren och Victor Brandth. Julia Larsson saknas på bilden. Foto: Maritha Mossberg Brytningen krymper Loussajärvi på nytt Samhällsomvandlingen i Kiruna innebär inte bara att staden måste maka på sig. Den innebär också att den stadsnära sjön Luossajärvi krymper. Visserligen kan man redan nu se maskiner i arbete på och omkring sjön Luossajärvi, men för de allra flesta Kirunabor är det säkert ändå svårt att tro att nästa vår har sjöns yta minskat med en tredjedel. absolut nädvändigt Det är tråkigt att en så stor del av sjöns vattenspegel försvinner, men det är absolut nödvändigt för att säkerställa LKAB:s framtid. Den nya huvudnivån och brytningen av sjömalmen gör att området som påverkas av markdeformationerna ökar avsevärt och går in under Luossajärvi. Utan damm hade sjöns vatten helt enkelt runnit ner i gruvan, säger Pia Lindholm, LKAB:s projektledare för dammbygget. När vattennivån i sjön stiger över en viss nivå måste vatten ledas bort. I dag görs det söderut via Lombolosjöarna och Luossajoki till Torneälven. Snart kommer den möjligheten att försvinna på grund av markdeformationerna orsakade av gruvbrytningen. problem för friluftslivet Därför bygger man en kanal i norra Luossajärvi. Kanalen ska leda bort vattnet norrut via Pahtajokk och Rautasälven till Torneälven. För att inte riskera torrläggning i Luossajokisystemet ska man i fortsättningen pumpa vatten till Lombolosjöarna via en markförlagd ledning. Under några veckor i våras ställde arbetet med kanalen till med problem för friluftslivet när skoter- och skidåkarna inte längre kunde ta sig till Ädnamvaaraleden på ett säkert sätt. Det löste LKAB genom att under några helger Kirunas LKABstipendiater 2011 Fredagen den 10 juni fick Hjalmar Lundbohmsskolans avgångselever i Kiruna ta emot stipendier i Kiruna kyrka på skolavslutningsdagen. På plats fanns LKAB för att dela ut nio stipendier i bland annat kategorierna yrkeselev 2011 och naturvetenskapspriset JOHANNA FOGMAN När dammen är färdig ska LKAB och kommunen ta fram en lösning för hur framtida skoterleder och tillgång till sjön skall lösas, säger Pia Lindholm, LKAB:s projektledare för dammbygget. Foto: Åsa Poromaa bussa hurtiga skidåkare mellan leden och den tillfälliga parkeringen vid Mattarahkka. Fotomontage: Tjabba Nordanfjäll. stänger tillfarter Det var tråkigt att det blev så, men vi hade tyvärr inget annat val. Och de allra flesta skidåkare var nöjda med lösningen, säger Pia Lindholm. Området i och omkring Luossavaara är en arbetsplats med tunga maskiner. Av säkerhetsskäl stänger därför LKAB av samtliga tillfarter till sjön under sommaren. Men höstpromenaden till Ädnamvaara är räddad. Den 17 september öppnas Ädnamvaaraparkeringen och den nya friluftsbron med en invigning. Åsa Poromaa Dammen som nu byggs är faktiskt den tredje i ordningen inom sjösystemet. De tidigare torrläggningarna har skett 1959 och Under sommaren är anslutningarna till sjön stängda, men till hösten ska man kunna ta sig ner till Luossajärvis strand under den nya järnvägsbron i sjöns norra del. Det här händer på Luossajärvi: Nu-2012: Dammbygge, våtmark väster om sjön. Maj-aug: Dragning av rör för pumpning av vatten till Ala Lombolo. Juni: Muddring norra Luossajärvi. Juni-juli: Muddring dammläget. Juli-aug: Dammbygge Sjödel, morän fylls i sjön. I augusti når dammkroppen östra stranden. Aug-okt: Spontning, metallplankor slås ner i moränen till fast botten för att täta dammkroppen. Arbetet kan orsaka buller. Sep-nov: Sänkning av de fyra översta metrarna i den södra delen av sjön. Vattnet pumpas till norr om dammen. Nov 2011-apr 2012: Torrläggning av södra Luossajärvi. Vattnet pumpas till sandmagasinet på LKAB:s industriområde. April 2012-dec 2012: Färdigställande av dammbygget. Övre raden från vänster: Anton Lund, elprogrammet, Olle Lundin, miljö- och samhällsplaneringsprogrammet, Robin Fredriksson Lindmark, miljö- och samhällsplaneringsprogrammet, Emil Kauppi, naturvetenskapsprogrammet, Sara Burman, industriprogrammet. Nedre raden från vänster: Linnea Tyni, miljö- och samhällsplaneringsprogrammet, Sofie Wågberg, miljö- och samhällsplaneringsprogrammet, Elin Vanhainen, miljöoch samhällsplaneringsprogrammet, Sofie Strömsten, naturvetenskapsprogrammet. Harry Winbjörk, Kent Ström och Natasha Lyckholm leder återställandet av gamla dammområdet. Foto: Plantering för grönare miljö VITÅFORS Inte mindre än plantor sätts nu ut vid gamla dammområdet i Vitåfors. Vi planterar i området närmast Koskullskulle för att på sikt efterlikna en naturlig miljö anpassad till omgivning och för att minska damningen. Det gamla dammområdet blir grönare och när plantorna har vuxit upp får vi en skyddande skog för vindar som samtidigt bromsar dammspridningen från LKAB, säger Natasha Lyckholm och Harry Winbjörk som tillsammans med Kent Ström arbetar med projektet. härdiga gener Leverantör av plantorna är Svenska skogsplantor AB och planteringen görs av underentreprenören Kalix Skogstjänst. Vi planterar gran och tall med gener från Lillpite respektive Karesuando. De skall vara så härdiga som möjligt för att klara den torra jordmånen och klimatet, säger Carina Holm från Svenska Skogsplantor AB. Planteringen är ett led i den fortsatta efterbehandlingen av Vitåfors gamla dammområde, som omfattar 163 hektar totalt. Sommarens plantering omfattar c:a 20 hektar högst uppe på dammkrönet. Carina Holm, Svenska Skogsplantor: Vi väljer plantor med härdiga gener för att klara klimatet. Plantering av tall och gran skall bidra till att bromsa vindarna och minska damningen i bl a Koskullskulle. Pjotr Stanek, Wojcieh Stanek, Ryszard Majki och Wieslaw Wysocki, Kalix Skogstjänst planterar i räta linjer.

6 10 LKAB framtid Juni 2011 Juni 2011 LKAB framtid 11 Vi vill ge hyresgästerna ännu bättre information, säger Nina Erkki, FAB. FAB ger ut tidning! LKAB:s fastighetsbolag FAB ger nu ut en ny tidning till hyresgästerna av lokaler och bostäder. Syftet är självklart att vi vill informera våra hyresgäster om vad som är på gång, berättar Nina Erkki, projektansvarig på FAB. Tidningen Lokal & Bostad når i dagarna brevlådorna hos FAB:s hyresgäster. Vi vill arbeta ett steg vidare på vår strategi att ha en nära dialog med våra hyresgäster. De ska känna sig delaktiga, det är viktigt för oss. Våra hyresgäster hjälper oss att utveckla vår service och förbättra FAB, konstaterar Nina Erkki, ansvarig för tidningsprojektet på FAB. Hur ofta ska tidningen komma ut? Tre gånger per år är det planerat. En nu till sommaren och sedan en i höst och även ett nummer runt årsskiftet. Vad ska tidningen innehålla? I det aktuella numret har vi med det som händer i sommar, aktuellt underhåll på respektive ort, fastighetsförvärv, ombyggnationer och information om nya regler. I varje nummer finns det också information om vår personal och kontaktuppgifter för att underlätta för våra hyresgäster att komma i kontakt med oss. Alla FAB-anställda är med på bild i tidningen, varför det? Vi vill bli igenkända av våra hyresgäster. Ska vi ha en nära dialog är det bra om våra hyresgäster känner igen oss och kan prata med oss när vi råkar mötas, slutar Erkki. RONNY OLOVSSON VINN ETT FINT FISKESPÖ! Stark järnmarknad bakom de nya höjda malmpriserna LULEÅ En stark stålmarknad där Asien och främst Kina är draglok driver järnmalmsbehovet just nu. Det är basen för LKAB:s nya malmpriser, säger LKAB:s marknadsdirektör Markus Petäjäniemi sedan de nya malmpriserna förhandlades fram i maj. Överenskommelser tecknades med LKAB:s största europakunder och gav 20-procentiga prisökningar för LKAB:s järnmalmsprodukter ovanpå den nuvarande prisnivån. Prisnivån är historiskt hög eftersom det råder brist på marknaden under hög efterfrågan. Så kommer det inte alltid att vara. På lång sikt väntas prisnivån på järnmalm att sjunka p g a ökande utbud. Men priserna kommer fortfa- Markus Petäjäniemi, marknadsdirektör på LKAB. Foto: Tomas Bergman rande att ligga på en för LKAB lönsam nivå, säger Markus Petäjäniemi. Konjunkturer Politisk oro, oljeprisutveckling, Tysklands beslut om kärnkraftsavveckling, elpriset och koldioxidskatter är faktorer som alla kan påverka konjunkturen. Därför finns det alla skäl att fortsätta bevaka kostnadsutvecklingen inom LKAB, säger han. Kina är idag världens största stålproducent och tar ensamt över 60 procent av världens sjöburna järnmalmsfrakter, LKAB:s malmpriser ökade med ca 20 procent från den första april. som för närvarande är c:a 1 miljard ton årligen. Därför grundas malmpriserna i förhandlingar mellan Kina och världens största leverantörer i Australien och Sydamerika. Årsavtal Världsmarknadspriset styrs i huvudsak av sinterfines, finkorning slig för sintring. Kvalitetspremier för pellets, järnhalt och andra mervärden tillkommer. LKAB:s överenskommelser är ettåriga från den 1 april i år till sista mars nästa år. Årsvisa kontraktsperioder var av gemensamt intresse. Båda parter tar en avvägd risk med hänsyn till de snabba svängningar som präglar marknaden idag. Samtidigt behöver LKAB kunder med en hög jämn efterfrågan av kvalitetsprodukter, säger Markus Petäjäniemi. Nu är sommaren här och massor har hänt på LKAB. Ett nytt informationskontor har invigts i Kiruna, priset på järnmalm har stigit med 20 procent, LKAB-akademin har bildats och säkerheten i gruvorna är bättre än någonsin med den dynamiska bergförstärkningen. Som grädde på moset får vi lyssna till LKAB:s vd när han sommarpratar i P1 sommar. Allt i sommar. Fråga 1. Vilket år började LKAB med dynamisk bergförstärkning? X Fråga 2. Hur många miljoner donerar LKAB till LKAB-Akademin? 1. 7,5 X Fråga 3. När invigs nya Entré Malmberget? 1. Våren 2012 X. Hösten Sommaren 2012 Fråga 4. Hur stor är den sjöburna järnmalmsmarknaden totalt per år? ton X ton ton Fråga 5. Vilket datum sommarpratar LKAB:s vd Lars-Eric Aaro i P1 Sommar? 1. 14/6 X. 14/ /7 Foto: Andreas Lundberg Green Pellets Ökade skatter på koldioxidutsläpp borde öka intresset ytterligare för LKAB:s Green Pellets Vi värderas för hög järnhalt, höga utbyten, hög kvalitet och säkra leveranser. Men att LKAB:s pellets minskar koldioxidutsläppen vid råjärnsproduktion värderas ännu inte fullt ut, säger Markus Petäjäniemi. Med marknadens höga efterfrågan på järnmalm är LKAB:s plan för ökade leveranser till c:a 27 miljoner ton under året ett stort plus, men inte tillräckligt. Vi kan växa en del bland de kunder vi redan har, däremot räcker det inte till nya marknadsandelar. Till det behövs ökade volymer som LKAB 37. Innan vi kan erbjuda marknaden dessa volymer dröjer det ännu några år, säger Markus Petäjäniemi. Gå in på www. lkabframtid.com och tävla. Rätt svar i förra numret var: 2, 2, X, X, 2. Vinnare blev Vinnaren blev Hans Johansson som vinner en praktisk och snygg ryggsäck. Grattis från tävlingsredaktionen. Med en gemensam skål invigde LKABs vd Lars-Eric Aaro den 26 maj LKAB:s nya informationskontor i Kiruna. Kontoret som är inhyst i Folkets Hus entréplan är bemannat vardagar kl 10:30-13 och kl 14-16:30 och ger besökarna möjligheten att titta på aktuella utställningar och ställa frågor kring stadsomvandlingen. Det är en strategiskt väl vald plats att placera ett informationskontor på. Folkets Hus har nämligen årligen besökare. Bo Isaksson, fd montageledare på LKAB och Henry Johansson fd automationstekniker på LKAB passade på att studera kartan över Kiruna. Utställningen på Informationskontoret byts ut med jämna mellanrum. Yvonne Bjuhr på Kiruna Lappland Turistbyrå. Många besökte utställningen under lunchen. Besökarna på invigningen av LKABs informationskontor vimlade med alkoholfritt bubbel. Ylva Sievertsson, informatör på LKAB:s nya informationskontor i Kiruna. Närmare 100 personer deltog i invigningen av Informationskontoret i Kiruna. Kommunalrådet Kristina Zakrisson (s) och Mats Dahlberg, biträdande kommunchef vimlade. Det nya informationskontoret bjöd på många leenden presenterades skisserna till ett nytt kontorshus vid LKAB i Kiruna. Idag känner vi det som FK-huset eller LK-skrapan. Huset byggdes på den plats som var en camping vid Luossajärvis strand. När planerna presenterades i en 7-sidig (!) artikel i LKAB-tidningen berättade författaren att huset skulle få 12 våningar och bli 40 meter högt med 300 rum. Huset har ritats av Ture Asplund, och klinkerfasaden skapades av konstnären Pierre Olofsson. Planeringen av huset sköttes med minutiös noggrannhet. Fönstermodulerna fick bli avgörande. Efter beräkningar av gångavstånd och noggranna mätningar avgjordes att 130 cm mellan fönstren var det rätta måttet. Det gav den kortaste fasaden. Rummen kunde då planeras i sex olika storlekar med 2 10 modulers bredd. Vanligast blev tre moduler. Rumsdjupen blev 3,5 moduler, som jämnades till 450 cm. Alla rum ligger vid fasaderna och huset har 1000 fönster som är två meter höga. Med 12 våningar fick man en rumsreserv på 9 procent. Bygget startades i april 1958 och skulle stå klart till nyåret Investeringssumman beräknades till 2,5 miljoner kr, ungefär som ett bättre nyproducerat småhus idag Inger Aho, Arild Storeide, Göran Holm, och Kerstin Pettersson återfanns i vimlet. LKAB:s vd Lars-Erik Aaro (th) gav svar på besökarnas frågor. Tommy Pettersson, verksamhetschef på Folkets Hus, är glad över att fått LKAB som hyresgäst. Erica Mattsson, vd på Kiruna Lappland. Kristina Zakrsisson, kommunalråd i Kiruna (s). LKABskrapan byggdes på en camping. Jättepoppel. Foto: Maritha Mossberg Amerikansk björkal i arboretet Malmberget. Arboretet är flyttat Det är inte bara byggnader som flyttas från Bolagsområdet i Malmberget. Nyligen forslades ett 30-tal träd från arboretet bakom disponentvillan. När LKAB: s industriområde utökas på grund av gruvans påverkan riskerar träden annars att gå helt förlorade planterades de första träden i en av Malmbergets sydsluttningar som en försöksodling av träd som normalt inte ska finnas på de nordliga breddgraderna. De flesta träden kommer från Nordamerika och Asien. Nu har nästan alla träd flyttats till en plats vid Vassaraälven i Gällivare. Det är Arboretum Norr i Umeå som ansvarar för planteringen. Arboretum Norr bildades 1975 genom ett samarbete mellan Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Umeå kommun. Arboretum är en trädsamling och kommer från det latinska ordet arbor som betyder träd. Trädflytten till Gällivare med ett kyligare klimat bekymrar Johnny Schimmel föreståndare för Arboretum Norr. Visst är jag orolig men alternativet hade varit att arboretet inte alls skulle finnas kvar. Vi letade efter det bästa stället vi kunde hitta - där träden kan växa och observeras, säger han. Arboretet ska också kunna besökas av befolkningen och andra intresserade. Träden har grävts upp och transporterats iväg. Kvar bland hundkex och brännässlor finns ett par exemplar av jättepoppel och amerikansk björkal. Maritha Mossberg Här har ett 30-tal träd grävts upp.

7 12 LKAB framtid Juni 2011 HUR GÅR DET FÖR LKAB? LEVERANSER I miljoner ton LEVERANSER Miljoner ton 30 Ett stort tack för ett engagerat arbete ,0 11,3 11, Totalt 2010 Ackumulerat 2010 Ackumulerat 2011 ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro Antal 5 SNABBA 1. Hur skulle du beskriva nuläget för LKAB? Bra. Vi har en fortsatt väldigt stark marknad för LKAB:s produkter. Kunderna i Europa är lite mer återhållsamma inför hösten, inte negativa, men de tror att kvartal tre blir lite svagare. Men globalt sett är det en fortsatt väldigt stark efterfrågan. Vi har i dag en större efterfrågan än vi har kapacitet att leverera. 2. Vad väntar efter semestern i höst? Vi måste fokusera på att jaga störningar i produktion, att få mer drifttid för att möta marknadens stora efterfrågan. Att undvika stopp i produktion är en prioriterad fråga. I höst startar vi också ett projekt med att utveckla vårt attraktiva LKAB där allas delaktighet ska föra oss framåt. Vi har en ny chefsplattform där varje chef har ett ansvar att arbeta fram en utvecklingsplan där alla anställda deltar. Vi ska också gå ytterligare steg mot den olycksfria arbetsplatsen, det handlar om dig och mig. Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef för LKAB Där är det viktigt att vi arbetar vidare med ordning och reda för att undvika olyckor. Fokus i höst ligger alltså egentligen på arbetsplatsen, att få bort driftstörningarna, stärka säkerhetstänket och öka delaktigheten och engagemanget.. 3. Vilka konkreta händelser ser du fram mot i höst? Agglomereringslaboratoriet Pelletizing Research Center invigs i september. Det är en viktig satsning på vår produktutveckling för att stärka vår position som tekniskt världsledande. På samhällsomvandlingssidan är det viktigt att Kiruna kommuns detaljplan vinner laga kraft och att vi landar ett avtal även i Malmberget. Och för vår tillväxtstrategi LKAB 37 är det avgörande att tillståndshanteringen blir löst för Svappavaara. 4. Vad vill du säga till alla anställda inför sommaren? Ett stort tack för ett bra och engagerat arbete under det första halvåret. Vi har haft en riktigt bra start på Vi har ett oerhört motiverat arbete på många arbetsplatser där vi jobbar hårt med ordning och reda och säkerheten. Det är viktigt att alla deltar i det arbetet nu framåt. Strategisamtalen som jag har haft med människor har varit en kick för mig personligen. Nu ska vi utveckla den här dialogen vidare, jag vill fortsätta samtalet på ett nära sätt så att jag får alla anställdas synpunkter på hur vi fungerar. 5. Vad ska du själv göra under din semester i sommar? Jag har rest väldigt mycket under våren, så det blir nog mest semester på hemmaplan i Norrbotten. Jag kommer nog att spendera en hel del tid i båten i Luleå skärgård. Namn: Lars-Eric Aaro Ålder: 54 Familj: Frun Siw och två utflugna söner Bor: Luleå Aktuell: Sommarpratar i Sveriges Radios P1 den 14 juli Ser: Sport när jag har tid Läser: Papperstidningar Lyssnar: Sportradion Äter: Fisk, gärna svågerns harr från Luspen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec KVALITET K-värde för 2011 ack maj: 97,4% och 2010 ack maj: 92,6% 97,4% Söker: Marketing Communications Manager, Minelco AB, Luleå Sektionschef, Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) Vikarierande Miljö- och energiingenjör, Mining Division Förädling Kiruna, PK Mekaniker till malmförädlingsverken i Kiruna Koordinator för kommunikationsverksamheten, Malmfälten Webbinformatör, Malmfälten Mer information om tjänsterna, placeringsort, sista ansökningsdatum och ansökningsformulär hittar du på ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde lotta.fogde@lkab.com REDAKTION Johanna Fogman: johanna.fogman@lkab.com Kajsa Lindmark: kajsa.lindmark@lkab.com : mauritz.magnusson@lkab.com Maritha Mossberg: maritha.mossberg@lkab.com Åsa Poromaa: asa.poromaa@lkab.com Ulrika Westerberg: ulrika.westerberg@lkab.com PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB Upplaga exemplar TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid Kiruna KONCERNEN LKAB Nästa nummer av LKAB Framtid kommer 9 september