Fysisk aktivitet på Recept- FaR

Transkript

1 Fysisk aktivitet på Recept- FaR Resultat från Hälsoprofilbedömningar under 2006 och beskrivning av Friskvården i Värmland som mottagarorganisation av FaR Pontus Folkesson, FaR- samordnare 0

2 1

3 SAMMANFATTNING Friskvården i Värmland (FiV) har sedan mitten av 2005 arbetat som mottagarorganisation av Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Organisationen har anpassat sin verksamhet för att kunna ta emot alla som ordinerats fysisk aktivitet på ett så effektivt och för individen givande sätt som möjligt. Personalen inom FiV får bland annat kontinuerlig utbildning inom områdena mat och motion för att vara väl förberedda att möta dessa individer. Under 2006 mottog FiV 828 FaR. 265 av dessa var ordinerade Hälsoprofilbedömning (HPB) varav 117 individer genomförde både HPB 1 och 2 inom perioden t.o.m Resterande individer kommer att genomföra HPB 2 innan årets slut En slutgiltig siffra på bortfall kommer då också finnas. Det är flest kvinnor som ordineras fysisk aktivitet. Totalt gick drygt 70 procent av alla ordinationer i Värmland under 2006 till kvinnor, vilket också varit ett mönster bland andra landsting i Sverige. HPB visar en förbättring av motionsvanorna. Drygt 50 procent av individerna motionerar 3-5 ggr/vecka vid HPB 2, jämfört med HPB 1 då knappt 30 procent var lika aktiva. Vid HPB 2 bedömer majoriteten av kvinnorna (57,7 %) att de har bra eller mycket bra kostvanor medan en stor del av männen (46,9 %) bedömer dem som varken bra eller dåliga. Totalt anser cirka 6 procent att de har dåliga kostvanor vid HPB 2. Sammanfattningsvis har kostvanorna förbättrats, framförallt bland kvinnorna, men i viss utsträckning även bland männen. Konsumtionen av medicin som värktabletter, sömnmedel, stämningsreglerande och magmedicin har minskat mellan de två bedömningarna, framförallt hos kvinnorna. Det är dock något fler män (6,2 %) och kvinnor (2,4 %) som mycket ofta konsumerar denna typ av medicin vid uppföljningen. Symptom som rygg/nackbesvär, sömnsvårigheter, magbesvär och trötthet har minskat för båda könen. Det är exempelvis 13 procent färre kvinnor som mycket ofta upplever något eller några symptom vid andra bedömningen. Hela gruppen upplever en bättre hälsa vid HPB 2. Ungefär 40 procent av kvinnorna och 50 procent av männen upplever en bra eller mycket bra hälsa, vilket innebär en ökning med 10 resp. 19 procent jämfört med HPB 1. Slutsatsen är att individer som ordineras HPB och hänvisas till FiV genomför viktiga förändringar i sin livsstil, inte minst genom en ökad fysisk aktivitet. Det är en styrka för Värmlands FaR modell att ha FiV som mottagarorganisation av samtliga ordinationer. Dels för att FiV är en hälsofrämjande arena för individer som behöver stöd, råd och handledning inom områdena mat, motion och motivation och dels för att all dokumentation, registrering och återkoppling till remittenterna utförs inom en och samma organisation. 2

4 BAKGRUND Organisationsbeskrivning Friskvården i Värmland (FiV) är en länsövergripande ideell utförarorganisation inom friskvårdsområdet där individer får stöd, rådgivning och handledning beträffande förändringar inom områdena mat, motion och motivation. Individen kommer till FiV på eget initiativ eller via ordination på fysisk aktivitet på recept (FaR). Individer kommer också i kontakt med FiV genom olika företagsköpta tjänster. FiV har 16 friskvårdscentraler, vilket innebär att samtliga Värmlands kommuner har en lokalt placerad friskvårdscentral. En friskvårdskonsulent är placerad på varje friskvårdscentral och huvudkontoret för FiV är placerat i Idrottens Hus i Karlstad. Totalt finns 26 tillsvidareanställda och omkring 150 timanställda inom FiV. De timanställda är verksamma som motionsledare och hälsoprofilbedömare runt om i länet. Det finns inom FiV en medicinsk styrgrupp bestående av friskvårdschef, förtroendeläkare, leg. sjukgymnast och leg. dietist som tillsammans ansvarar för att verksamheten vilar på en vetenskaplig grund. FiV finansieras genom bidrag från Landstinget i Värmland (LiV), kommunerna i Värmland samt intäkter från deltagaravgifter och sålda tjänster. Verksamhetsområden De verksamhetsområden som FiV arbetar med är följande: Individuellt förändringsarbete rekommenderas utifrån en Hälsoprofilbedömning (HPB) eller ett planeringssamtal. Motionsverksamhet bedrivs i anpassad gruppaktivitet i form av rygg- stavhjärt- vatten- och Finn din form motion. Sistnämnd är en anpassad motionsform för individer med övervikt. Livsstilsförändringsgrupper riktar sig till individer med behov av förändrade levnadsvanor. Två typer av gruppverksamhet bedrivs. Den ena kallas Finn din form vilken är en överviktsbehandling. Den andra gruppverksamheten, Nycklar till din hälsa, riktar sig till individer som vill göra hälsofrämjande förändringar. Fysisk aktivitet varvas med teori och hemuppgifter i båda grupperna (för mer information se Mottagarorganisation av Fysisk aktivitet på Recept som förskrivs, enligt den modell som utformats inom LiV och FiV. Regionalt och lokalt folkhälsoarbete där FiV fungerar som en samverkanspartner i det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Styrelse Friskvårdens i Värmland styrelse är organisationens verkställande organ och består av ordförande, vice ordförande, fem ledamöter och sju ersättare. Ordförande nomineras av LiV och utses vid årsmötet. LiV, Region Värmland och Värmlands Idrottsförbund utser vardera två ledamöter samt två ersättare. En ledamot och ersättare utses av årsmötet. Vision och mål Visionen är att FiV ska vara en naturlig och välkänd regional och lokal aktör inom friskvårds- och folkhälsoområdet. Arbetet ska fokuseras på att förbättra eller vidmakthålla hälsan hos de individer som deltar i verksamheten med tonvikt på kost- och motionsområdet. FiV skall även vara en väl fungerande mottagarorganisation av fysisk aktivitet på recept, samt vara en resurs i folkhälsoarbetet i regionen för att medverka till en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. 3

5 Effekter vid fysisk (in)aktivitet Människan är byggd för rörelse och mår bra till både kropp och själ av fysisk aktivitet. Ett flertal organ och vävnader påverkas positivt och anpassar sig till regelbunden fysisk aktivitet. En regelbunden fysisk aktivitet kan exempelvis minska risken för en för tidig död i hjärt-kärlsjukdom, minska risken för diabetes typ II, fetma och benskörhet (Henriksson, Sundberg 2003, Börjesson, Ståhle, Strandell, 2003). Fysisk aktivitet i dessa sammanhang beskrivs som all typ av rörelse vilka ger en ökad energiförbrukning. Det kan exempelvis vara aktiviteter som trädgårdsarbete, promenader, fysiskt aktivt arbete och motion. Motion ses dock som ett medvetet val med viss avsikt, som att öka sitt välbefinnande, känna det lustfyllda i rörelse eller förebygga sjukdom (Börjesson, Ståhle, Strandell, 2003). Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) har tagit fram rekommendationer för fysisk aktivitet, vilka Svenska Läkarsällskapet antog år Rekommendationerna innehåller bland annat att alla individer bör vara fysiskt aktiva sammanlagt 30 minuter om dagen och uppleva aktiviteten som måttligt ansträngande, exempelvis rask promenad. Utöver detta kan ytterligare hälsoeffekt erhållas om den dagliga mängden eller intensiteten ökas (Jansson, 2003). Även Ekblom & Nilsson (2000) tydliggör att en lätt fysisk aktivitet kan ge hälsomässigt positiva effekter under förutsättning att den bedrivs i tillräcklig omfattning (se figur 1). I Sverige är, enligt folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor", 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna otillräckligt fysiskt aktiva, dvs. når inte upp till 30 minuter av måttligt ansträngande fysisk aktivitet per dag. I västvärlden beräknas att cirka 60 procent av befolkningen inte är tillräckligt fysiskt aktiv, vilket årligen beräknas orsaka 2 miljoner dödsfall och stå för omkring 10 procent av den totala sjukdomsbördan (Faskunger, Leijon, Ståhle & Lamming, 2007). Hög Hälsofrämjande effekt Låg Obefintlig Lätt Hög Fysisk aktivitet, nivå Figur 1. Dos-responssambandet vid ökning i fysisk aktivitet (Ekblom & Nilsson 2000) Fysisk aktivitet, övervikt och läkemedelskostnader bland befolkningen i Värmland I Värmland är var femte vuxen (20 %) otillräckligt fysiskt aktiv på fritiden. Männen och kvinnorna uppger knappt två timmars fysisk aktivitet per vecka i studien Liv och hälsa (2004), vilket är mindre än rekommendationerna om minst 30 minuter per dag. Totalt är 53 procent av värmlänningarna överviktiga 1, varav 12 procent kraftigt överviktiga (fetma 2 ). Generellt är männen mer överviktiga än kvinnorna. Andelen män som har övervikt eller fetma är 57 procent medan den hos kvinnorna är 44 procent (Liv och hälsa, 2004). BMI (Body Mass Index) = vikt (kg) / längd 2 (m) Normalvikt = BMI 18,5-24,9 1 Övervikt = BMI >25,0-29,9 2 Fetma = BMI >30,0-34,9 4

6 Omkring 70 procent av värmlänningarna anger i rapporten Liv och hälsa (2004) att de har ett gott eller mycket gott allmäntillstånd. Det bästa allmäntillståndet anger männen i de större orterna som Karlstad och Arvika, och kvinnorna i mellanstora kommuner som Kil, Forshaga och Årjäng. Lägst skattar kvinnorna sitt allmäntillstånd i Storfors och Filipstad. I intervjun "befolkningens syn på vården 2006" uppgav 89 procent av 1000 tillfrågade individer i Värmland att det är positivt om läkaren/sjuksköterskan tar upp livsstilsfrågor vid sjukvårdsbesöken ( I samma intervju uppgav 71 procent av båda könen att läkaren/sjuksköterskan inte tagit upp livsstilsfrågor vid sjukvårdsbesöken under Skillnaderna mellan landstingen/regionerna i Sverige är emellertid inte stora, men Kalmar är enligt intervjuundersökningen enda landstinget/regionen som statistiskt ligger efter Värmland i frågan om livsstilsfrågor har tagits upp vid patienternas besök av sjukvården under Vidare uppger 46 procent av värmlänningarna att de har en fast läkarkontakt inom primärvården jämfört med Västmanland där motsvarande siffra är 70 procent ( Vid jämförelser mellan Värmland och riket i olika sjukdomsgrupper inom slutenvården är antalet patienter per invånare högre i Värmland gällande exempelvis hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Antalet patienter med dessa symptom per invånare i Värmland är 1 902,4 och diabetes 190,8. I riket är motsvarande siffror 1 638,2 respektive 139,9 ( Kostnaderna 3 för läkemedel per invånare i Värmland ligger över riksgenomsnittet och endast Skåne, Västerbotten och Norrbotten har högre kostnader. I Värmland är kostnaden 3564 kronor och riksgenomsnittet är 3423 kronor ( Införandet av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Värmland I dag är fysisk aktivitet ett viktigt instrument för att behandla och förebygga vissa sjukdomar. Ett sätt att öka den fysiska aktivitetsnivån är att ordinera fysisk aktivitet på recept vilket kan komplettera eller ersätta läkemedel (Börjesson, Ståhle, Strandell, 2003) togs ett formellt beslut i både landstingsstyrelsen och landstingets ledningsgrupp, LLG, att fysisk aktivitet på recept (FaR) skulle införas som arbetsmetod inom LiV och i första hand inom division Allmänmedicin (ALM) och division Hälsa - Habilitering - Rehabilitering (HHR). Biträdande landstingsdirektören gav i uppdrag att införa modellen till cheferna för tre länsverksamheter, division ALM, HHR och enheten för Forskning och folkhälsa. De formade tillsammans med friskvårdschefen i FiV en gemensam styrgrupp med ett övergripande ansvar. De i sin tur utsåg en samordningsgrupp med representanter för de tre enheterna och FiV med uppdrag att fortlöpande utveckla och utvärdera modellen i Värmland. Det första mötet i arbetsgruppen genomfördes hösten Senare delen av 2004 och början av 2005 ägnades åt att få till ett så lättarbetat och lättillgängligt materiel som möjligt i de databaserade journalprogram som idag används, men även på det interna och externa nätet, I dialog med läkemedelsrådet beslutades också att det skulle heta ordination av fysisk aktivitet - FaR. Bakomliggande faktorer till införandet av ordination av fysisk aktivitet i Värmland är bland annat två (mål 6 och 9) av de elva folkhälsopolitiska målområdena i folkhälsopropositionen (Prop 2002/03:35) som Sveriges riksdag biföll De två målområdena är: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (6) Det framhålls att vården har en stor kontaktyta mot befolkningen, besitter specifik kompetens och auktoritet, men behöver bli mer hälsoorienterad i folkhälsoarbetet. Detta innebär att fokus förflyttas till en helhetssyn på människors problem snarare än sjukdom och nedsatt organfunktion. Arbetet övergår till en mer förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. 3 Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + egenavgift 5

7 Ökad fysisk aktivitet (9) Här betonas de gynnsamma effekterna av fysisk aktivitet när det gäller en rad olika sjukdomar och hälsotillstånd som hjärt-kärlsjukdomar, typ II diabetes och övervikt. Kallings och Leijon (2003) pekar i sin rapport på att detta exempelvis är viktiga målgrupper att nå: "Mest samhällsnytta i form av minskad sjuklighet skulle man ha genom att öka den fysiska aktiviteten hos de minst fysiskt aktiva grupperna " "Individer med riskfaktorer, som ännu inte utvecklat sjukdom, är också en viktig potentiell målgrupp, exempelvis de med ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom eller överviktiga" FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS 4 ) är en handbok som förskrivare av FaR kan använda sig av som ett hjälpmedel i förskrivningsprocessen. Ett flertal sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har bevisad effekt finns sammanställda av specialister inom olika medicinska grenar. FYSS innehåller även förlag på aktivitet/er, duration (hur länge), frekvens (hur ofta) och intensitet (hur hårt) som är rekommenderad för att förebygga och/eller behandla specifika sjukdomstillstånd. I Värmland finns även en lathund framtagen för att underlätta och effektivisera förskrivningen av FaR. Mottagarorganisation av FaR FiV arbetar i första hand sjukdomspreventivt som mottagare av fysisk aktivitet på recept. Alla förskrivare av FaR hänvisar i första hand individen till FiV, för att få motivation och sakkunnig hjälp att verkställa sin ordination. På FiV genomförs planeringssamtal eller HPB där samtal förs om mat, motion och motivation och där olika mätvärden ingår. Lämplig aktivitet diskuteras och beslutas i samråd med individen som sedan aktiveras inom föreningslivet, på egen hand, eller inom FiV:s aktiviteter. FiV:s roll och ambition som mottagarorganisation av FaR kan beskrivas som: att motivera individer till ökad fysisk aktivitet att vara ett "filter" ut mot samhällets olika aktörer som erbjuder fysisk aktivitet en länk till hälso- och sjukvården en inspirerande arena för individer som ordinerats fysisk aktivitet Målgrupp I första hand ordineras FaR i Värmland till individer (över 18 år) som är fysiskt inaktiva och/eller har stor risk att utveckla exempelvis diabetes typ II, hypertoni och hyperlipidemi. Individer med andra olika tillstånd är också en målgrupp och ordinationen bör då av förskrivaren, med stöd av FYSS individualiseras med hänsyn till individens aktuella situation. Aktiviteterna som rekommenderas vid ordination av fysisk aktivitet inom Värmland är främst lågintensiva t.ex. stavgång, promenader, lätt styrketräning och basgymnastik. Intensitetsnivån bör dock av individen upplevas som något eller måttligt ansträngande som motsvarar nr. 13 på den s.k. Borgskalan 5. 4 YFA och Ståhle A (red.). FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Borgskalan är konstruerad av psykologen Gunnar Borg. Skalan beskriver upplevelsen av ansträngning och är graderad Nr. 6 innebär ingen ansträngning alls och nr. 20 maximal ansträngning. (Borg & Hassmén, 2003). 6

8 Antal FaR och förskrivande yrkesgrupper Under 2006 förskrevs totalt 828 ordinationer på fysisk aktivitet i Värmland. Fördelningen av ordinationerna mellan kvinnor och män var 72 respektive 28 procent. Drygt 60 procent av individerna ordinerades antingen ett planeringssamtal* (28,5 %) eller en HPB* (32 %) hos FiV. Cirka 16 procent av individerna utförde den ordinerade aktiviteten hos annan aktör eller inom FiV:s motionsverksamhet*. Ytterligare 16 procent av individerna ordinerades egen aktivitet*. Drygt 7 procent av individerna tog inte ut sitt recept. * Beskrivning av aktiviteten finns på sidorna 8 och 9. All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården har möjlighet att ordinera fysisk aktivitet, förutsatt att vederbörande har den kunskap som behövs för att utföra uppgiften på ett korrekt sätt. Inom LiV och divisionerna ALM och HHR var det yrkesgruppen sjukgymnaster som förskrev flest (41,7 %) FaR under året Därefter kom läkarna vars andel uppgick till 37,3 procent och sjuksköterskornas andel av ordinationerna utgjorde cirka 17 procent. Övriga yrkeskategorier som förskrev FaR var barnmorskor, kuratorer och dietister som tillsammans svarade för omkring 4 procent. Cirka 93 procent av de 828 individerna som ordinerades fysisk aktivitet under 2006 löste ut sina ordinationer antingen inom Friskvården i Värmland eller genom att egen aktivitet förskrevs. Det finns 32 vårdcentraler i Värmland och under 2006 hade 90,6 procent av dessa förskrivit FaR. Under 2006 ordinerades flest FaR i Karlstad (38 %) följt av Kil (14 %) och Säffle (9 %). Forshaga och Arvika svarar för ca 6 procent vardera av ordinationerna. Resterande 27 procent är fördelade på länets övriga kommuner. Ordinationsorsak och ordinerade aktiviteter De fem vanligaste orsakerna till ordination i Värmland under 2006 var övervikt (35,1 %), ryggbesvär (12,8 %), förhöjt blodtryck (6,7 %), hjärt-kärlbesvär (6,7 %) och diabetes (6,7 %). De vanligaste aktiviteterna som ordinerades var promenader (21,3 %), följt av Vattenmotion/simning (19,7 %), stavgång (16,7 %), Nycklar till din hälsa 6 (6,1 %) ryggmotion (5,9 %). Ordinationsblanketten och dess innehåll Vid ordination av fysisk aktivitet på recept (FaR) används en särskild ordinationsblankett (se bilaga 1). Förutom datum, ordinatörens namn, titel och enhet finns också utrymme att skriva orsak till ordination. Vidare bör ordinatören i samråd med individen välja mellan fyra olika alternativ: 1. Individuellt besök med planeringssamtal (100 kr) hos FiV *, ej hälsoprofil. 2. Hälsoprofilbedömning (300 kr inkluderar uppföljning) hos FiV *. 3. Direkt omhändertagande i gruppverksamhet hos annan aktör eller FiV *, med uppföljning hos min ansvariga vårdgivare 4. Egen aktivitet med uppföljning hos ansvarig vårdgivare * Högkostnadskort eller frikort gäller ej inom FiV:s verksamhet då FaR inte räknas som en sjukvårdande behandling. Priset för HPB är dock starkt subventionerat. 6 "Nycklar till din hälsa" är en gruppaktivitet som bedrivs inom Friskvården i Värmland. Kursen syftar till att ge deltagarna kunskap och stöd i att göra hälsofrämjande förändringar. Praktiska och teoretiska moment ingår i konceptet. 7

9 Individuellt besök med planeringssamtal (alternativ 1) Ett planeringssamtal har till syfte att motivera individen till förändring inom områdena mat och motion. För att få en grund i samtalet beskriver individen sin motivationsnivå på två skalor (se bilaga 2). Den första skalan (1-10) baserar sig på Miller & Rollnicks (2003) modell "Readiness to Change" där individen bedömer i vilken grad denne är beredd att genomföra en förändring. I den andra skalan (1-10) bedömer individen sin motivation till fysisk aktivitet utifrån fem påståenden som grundar sig i Prochaska, DiClemente & Norcross (1992) pedagogiska modell "Stages of Change". Detta är en stadieindelad modell för hur en människas motivation förändras från ointresse till vidmakthållande av en nödvändig förändring. Motivationen, det vill säga förändringsbenägenheten, blir allt större för varje stadium. Ett planeringssamtal med grund i dessa modeller är på så sätt användbar för individer där en förändring är nödvändig i deras fysiska aktivitet och kosthållning. Det underlättar också för handledaren i planeringssamtalet att ha skalorna som stöd för att undersöka individens motivationsnivå. Ett planeringssamtal innehåller sammanfattningsvis följande: utifrån individens motivationsnivå och behov av livsstilsförändring sker ett samtal kring mat, motion och motivation. midjeomfång mäts, BMI beräknas och en viktkontroll genomförs. tillsammans med individen görs en strategisk plan hur en livsstilsförändring ska genomföras och förslag på hur individen arbetar vidare. Hälsoprofilbedömning (alternativ 2) Hälsoprofilbedömning (HPB) är en metod för beteendeförändring av människors livsstil. Metoden är tvärvetenskaplig och har under 30 år utprovats mycket omfattande (Andersson, Johrén & Malmgren, 2004). Bedömningen grundar sig på en kartläggning av: hälsovanor, hälsoupplevelser och socialt stöd friskvårdsbehov och åtgärder effekter av friskvårdsinsatser genom uppföljning och utvärdering. Kartläggningen utförs i ett medvetandegörande samtal mellan hälsoprofilbedömaren och deltagaren. Samtalet bör utgå från insikten att varje individ kan tänka självständigt och kan fatta egna beslut som leder till en sundare livsstil. Avsikten är att starta en process där hälsovanor och livsstil förnuftsmässigt bedöms. Avsikten är även att öka medvetenheten om olika hälovanor för att de sedan, om behovet finns, ska kunna omprövas (Andersson, Johrén & Malmgren, 2004). Hälsoprofilbedömningen inleds med en intervju grundad på ett frågeformulär (se bilaga 3). Frågorna gäller den senaste månaden och behandlar områdena färdsätt (till och från arbetsplatsen), motion, kost, tobak, alkohol, symtom, stress, ensamhet och upplevd hälsa. Därefter utförs mätningar av blodtryck, längd och vikt. Även en mätning av människokroppens förhållande beräknas för att finna undre och övre viktgräns. Ett submaximalt arbetsprov på cykelergometer utförs varefter ett mått på den fysiska arbetskapaciteten beräknas i form av VO 2 max 7, testvärde 8 och konditionstal 9. Efteråt genomförs en diskussion med underlag av resultaten från mätningarna och svaren i frågeformuläret. Med detta som stöd fattar deltagaren egna beslut om eventuell förändring av sina hälsovanor. Alla beslut och mätvärden sammanfattas på ytterligare en blankett (se bilaga 4). Individen får originalhandlingarna och handledaren behåller en kopia. 7 VO 2 max = Syreupptagningsförmåga i liter per minut (O 2 l/min). 8 Testvärde = Syreupptagningsförmåga i liter per minut dividerat med kroppsvikten multiplicerat med Testvärde kan även uttryckas i O 2 ml/kg x min. 9 Konditionstal = Kvot mellan beräknad aktuell maximal fysisk arbetsförmåga och ideal maximal arbetsförmåga uttryckt i procent. 8

10 Direkt omhändertagande i gruppverksamhet (alternativ 3) Vid alternativ tre diskuterar remittent och individ vilken gruppaktivitet och mottagare som är lämplig i det specifika ärendet. Beslutet förs in i ordinationen som sedan skickas till FiV som i sin tur tar kontakt med individen för överenskommelse om tid, plats osv. Hänvisas individen till annan mottagare än FiV skall ordinationen ändå skickas till FiV, men ansvaret ligger då hos remittent och individ att söka information om mottagarorganisationen. Egen aktivitet med uppföljning hos ansvarig vårdgivare (alternativ 4) När alternativ fyra ordineras skrivs förslag, duration, intensitet och frekvens på den fysiska aktiviteten som är lämplig utifrån FYSS. Individen får en aktivitetsdagbok av remittenten där noteringar görs om aktiviteten, var den har utförts, vilka dagar i månaden och hur många minuter aktiviteten tagit (se bilaga 5). Aktivitetsdagboken används sedan när remittenten tillsammans med individen diskuterar resultatet av aktiviteten. Individen tillfrågas vid samtliga fyra alternativ om uppgifterna på blanketten får sammanställas av landstingets enhet Forskning och folkhälsa och FiV för att kunna utvärdera modellen för fysisk aktivitet på recept i Värmland. Individen skriver under sin ordination och behåller ett exemplar. Ytterligare ett exemplar skickas till den lokalt belägna friskvårdscentralen som sedan kallar individen (vid alternativ 1, 2 eller 3) till planerat alternativ utifrån ordinationen. Flödesschema Vid patientmötet utreds orsak till ordination av förskrivaren som också kan ge förslag på preventiv eller behandlande åtgärd enligt FYSS. Förskrivaren kommer tillsammans med individen överens om vad som är möjligt och rimligt. Individen får ordinationen och en kopia skickas till närmaste friskvårdscentral. Friskvårdskonsulenten tar kontakt med individen och bokar tid för antingen planeringssamtal eller HPB. Där förs diskussion om alternativ för den fysiska aktiviteten och remittenten får återkoppling i form av ett ordinationssvar. Efter 6-12 månader sker en uppföljning av planeringssamtalet eller HPB:n och ytterligare ett ordinationssvar skrivs. Det är också möjligt för förskrivaren att ordinera egen aktivitet, vilket innebär att patienten utför aktiviteten på egen hand och ger återkoppling till förskrivaren i form av en aktivitetsdagbok. Figur 2. Flödesschema av FaR i Värmland 9

11 Samverkan I vissa kommuner är den lokala friskvårdscentralen belägen på ortens vårdcentral. Ett exempel är Kils kommun där ett samarbete har startats mellan friskvårds- och vårdcentralen. Detta är inget unikt i sig, men samarbetet innebär i detta fall att kompetens från båda parter samverkar kontinuerligt. Gemensamt drivs livsstilsförändringskurser under namnet "MMM"- grupper (Mat, Motion, Motivation), vilka riktar sig till individer som ordinerats fysisk aktivitet. I konceptet ingår teori om mat, motion och motivation och praktisk tillämpning av motion i olika former. Under kursens gång, som sträcker sig över åtta veckor, träffar kursdeltagarna sakkunnig personal från både hälso- och sjukvården och FiV, vilket innebär att deltagarna får rätt hjälp och stöd vid rätt tillfälle. Grupperna följs sedan upp efter 6 och 12 månader. Samtal förs också mellan FiV och Värmlands Idrottsförbund för ökad samverkan, med fokus på breddidrott/motion, inom FaR -arbetet. Tidsaspekt vid hantering av FaR Det är ett tids - och resurskrävande arbete för friskvårdscentralerna att hantera FaR. När HPB eller planeringssamtal ordineras krävs tid för administration och ytterligare tid för mottagning av individer. Det krävs också tid i form av administrativt arbete när alternativ tre och fyra ordineras, dvs. omhändertagande i gruppverksamhet och egen aktivitet, då samtliga ordinationer som förskrivs i Värmland skickas till den lokalt belägna friskvårdscentralen för handläggning. Exempelvis tar ett individuellt planeringssamtal cirka 1,5 timmar att genomföra inklusive uppföljning och en HPB inklusive uppföljning omkring 2,5 timmar. Till detta kommer administrativ tid som beräknas till cirka 1 timma per alternativ och utgör därmed en total tidsåtgång på 2,5 respektive 3,5 timmar. SYFTE Syftet var att undersöka om det skett någon förändring av individers levnadsvanor som ordinerats HPB via FaR, vilket kunde ske genom jämförelser av första bedömningen (HPB 1) med den uppföljande (HPB 2). Ett syfte var också att beskriva FiV:s arbete som mottagarorganisation av FaR. METOD Studiepopulationen bestod av 117 individer som ordinerades HPB via FaR, vilka genomförde HPB 1 och 2 med cirka 6 månaders mellanrum under perioden t.o.m De HPB som ordinerades var fördelade på friskvårdscentralerna i Värmland. En kallelse och frågeformulär till HPB skickades till individerna från den lokala friskvårdscentralen där HPB:n sedan genomfördes. Efter 6 månader kallades individerna till uppföljning av HPB:n. Samtliga individer tillfrågades i samband med HPB:n om deras resultat fick användas för att sammanställas i ett statistikprogram. Enbart de personer som accepterade detta har ingått i resultatsammanställningen. På varje friskvårdscentral gjordes under perioden datainsamling av resultaten från HPB som sedan fördes över för central sammanställning och statistiska beräkningar i programmet Kick Prohealth. Samma blanketter (standardiserade enligt konceptet HPB) och utrustning användes på friskvårdscentralerna vid HPB 1 och 2. Utrustningen bestod av blodtrycksmanschett, skelettmätare, våg, cykelergometer, tidtagarur och pulsklocka. 10

12 RESULTAT Resultatredovisningen innehåller data från Hälsoprofilbedömning (HPB) om sammanlagt 117 individer med tillhörande uppföljning, dvs. två HPB per individ, vilket totalt ger 234 HPB. Individernas svar på frågorna i HPB speglar den senaste månadens hälsovanor och hälsoupplevelser. Ålder- och könsfördelning Tabell 1. Ålder- och könsfördelning. Åldersfördelning Män, Kvinnor, Totalt antal % antal % antal år år år år Medelålder 54,7 54,4 Totalt Majoriteten av individerna som genomfört HPB med uppföljning via ett FaR är kvinnor (73 %). Största andelen av kvinnorna (26 %) finns i ålderskategorin år. Männen är jämt fördelade i alla ålderkategorierna från och med år. Fysisk aktivitet före 20 års ålder När det gäller fysisk aktivitet före 20 års ålder var de flesta av individerna (41 %) måttligt aktiva. Det var dock omkring 35 procent bland individerna som inte aktiverade sig fysiskt förutom på skolgymnastiken. Fysisk aktivitet före 20 års ålder, kvinnor och män träning och tävling på elitnivå Sysslade med både träning och tävling Tränade i bollspel eller annan idrott utan att tävla Serie1 Ingen träning förutom skolgymnastiken Ej deltagit i skolgymnastiken Procent Figur 3. Fysisk aktivitet före 20 års ålder fördelat på olika aktivitetskategorier vid HPB 1. 11

13 Fysisk arbetssituation Den fysiska arbetssituationen bedöms utifrån fem frågor beträffande intensiteten i arbetet. Drygt 40 procent av alla män och kvinnor som ordinerats HPB via fysisk aktivitet på recept har ett stillasittande arbete. Cirka 20 procent uppger att de har ett kontinuerligt rörligt arbete. Vid jämförelse mellan de två bedömningarna finns inga större skillnader i hur den fysiska arbetssituationen bedöms. Fysisk arbetssituation, alla individer Stående eller sittande arbete Rörliga arb moment ingår Kontinuerligt rörligt arbete Fysiskt ansträngande moment i arb Kontinuerlikt fysiskt anstr arb Procent HPB 1 HPB 2 Figur 4. Fysisk arbetssituation för män och kvinnor. Färdsätt Färdsätt till och från arbetsplatsen bedöms med hjälp av olika svarsalternativ som bil, buss, tåg eller promenad/cykel i olika tidsintervaller. Tidsintervallerna gäller sammanlagd tid per dag. Majoriteten, cirka 80 procent, av alla individer som ordinerades HPB åker bil, buss eller tåg till arbetet. Ingen större förändring har skett vid uppföljningstillfället, förutom att något fler individer (4 %) väljer att promenera eller cykla till sitt arbete. Färdsätt till och från arbetsplatsen, alla individer Bil, buss, tåg Promenad el. Promenad el. Promenad el. Promenad el. cykel <10min cykel min cykel min cykel > 30 min HPB 1 HPB 2 Figur 5. Färdsätt till och från arbetsplatsen vid HPB 1 och 2. 12

14 Hälsovanor Motion I frågan om motion finns fem svarsalternativ. Motion menas i sammanhanget den tid individen avsätter med syfte att bibehålla/förbättra kondition, hälsa och välbefinnande. Vid HPB 2 motionerar kvinnorna mer jämfört med första undersökningen. Nästan 40 procent av kvinnorna motionerar 3-5 gånger i veckan vid uppföljningen, vilket innebär en ökning med omkring 10 procent jämfört med HPB 1. Det har också skett en ökning bland kvinnor (7 %) som motionerar mer än 5 gånger i veckan. Motionsvanor kvinnor HPB 1 HPB Al dr i g Då och då 1-2 ggr / v 3-5 ggr / v > 5 ggr / v Figur 6. Motionsvanor hos kvinnor vid HPB 1 och 2. Även männen motionerar mer. Största förändringen har ägt rum i kategorin 3-5 gånger i veckan där en ökning skett med cirka 20 procent. Det var cirka 12 procent bland männen som aldrig motionerade vid HPB 1 till skillnad med HPB 2 då alla männen motionerar i olika omfattning. Motionsvanor män HPB 1 HPB Aldrig Då och då 1-2 ggr/ v 3-5 ggr/ v > 5 ggr/ v Figur 7. Motionsvanor hos män vid HPB 1 och 2. 13

15 Kost I denna fråga bedömer deltagaren sina kostvanor genom följande svarsalternativ: Mycket dåliga, Dåliga, Varken bra eller dåliga, Bra och Mycket bra. Nästan 60 procent av kvinnorna skattar vid uppföljningen att kostvanorna är bra eller mycket bra. Andelen kvinnor som anser att kostvanorna är mycket dåliga eller dåliga är vid uppföljningen är 12 procent lägre jämfört med första bedömningen. Kostvanor, kvinnor HPB 1 HPB Mkt dåliga Dåliga Varken eller Bra Mycket bra Figur 8. Kvinnors kostvanor vid HPB 1och 2. Vid HPB 1 ansåg drygt 15 procent bland männen att de hade dåliga kostvanor, vilka vid HPB 2 har minskat med 9 procent. En stor del av männen (46,9 %) anser att kostvanorna är varken bra eller dåliga. Cirka 40 procent bland männen bedömer emellertid sina kostvanor som bra. kostvanor, män Mkt dåliga Dåliga Varken eller Bra Mycket bra HPB 1 HPB 2 Figur 9. Männens kostvanor vid HPB 1och 2. 14

16 Tobak Majoriteten av männen (75 %) och kvinnorna (83,5 %) röker inte. Inga större förändringar har skett mellan de två bedömningarna. Tabell 2. Rökning män och kvinnor i procent. HPB 1 och 2. > cig/dag Enstaka tillf. Röker ej cig/dag cig/dag HPB 1 Män 3,1 9,4 6,3 6,3 75 HPB 2 Män 3,1 9,4 9,4 3,1 75 HPB 1 Kvinnor 1,2 5,9 7,1 2,4 83,5 HPB 2 Kvinnor 2,4 5,9 7,1 1,2 83,5 Andelen kvinnor (6 %) som snusar är liten. De flesta av dessa kvinnor (3,5 %) har en konsumtion på högst 1 dosa i veckan. Hos männen har det jämförelsevis inte skett några större förändringar när det gäller snusning. Totalt snusar 31 procent av männen och konsumtionen sträcker sig från högst en dosa i veckan till minst en dosa per dag vid HPB 2. Tabell 3. Snusning män och kvinnor i procent. HPB 1 och 2. > dosor/v 2-3 dosor/v Högst 1 Snusar ej dosa/dag dosa/v HPB 1 Män 3,1 6,3 15,6 9,4 65,6 HPB 2 Män 3,1 0,0 21,9 6,3 68,8 HPB 1 Kvinnor 0,0 1,2 1,2 3,5 94,1 HPB 2 Kvinnor 0,0 1,2 1,2 3,5 94,1 Alkohol Ingen av individerna som ordinerades HPB dricker alkohol mycket ofta. Drygt 40 procent bland männen och kvinnorna dricker alkohol då och då vid HPB 2. Omkring 50 procent av männen och kvinnorna dricker sällan eller aldrig alkohol. Alkoholvanor män och kvinnor Procent Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig HPB 1 HPB 2 Figur 10. Män och kvinnors alkoholvanor 15

17 Medicin 1 Med medicin menas främst värktabletter, sömnmedel, magmedicin, stämningsreglerande och övrig medicin. Vid HPB 1 angav 24 procent av kvinnorna att de aldrig använder medicin. Vid uppföljningen hade andelen kvinnor som aldrig använder medicin ökat till 34 procent. De kvinnor, 26 procent, som vid HPB 1 nyttjade medicin då och då har minskat med drygt 9 procent vid HPB 2. Dock tar 27 procent bland kvinnorna mycket ofta medicin vid andra bedömningen. Medicinförbrukning kvinnor HPB 1 HPB Mycket of ta Of ta då och då Säl l an Al dr i g Figur 11. Kvinnor och deras medicinförbrukning. Drygt hälften bland männen (56 %) använder inga värktabletter, sömnmedel, magmedicin eller stämningsreglerande medicin i HPB 2. Det har skett en ökning med cirka 6 procent av medicin i kategorin mycket ofta vid andra bedömningen. M ed icinf ö rb rukning män HPB 1 HPB Mycket of ta Of ta då och då Sällan Aldr ig Figur 12. Män och deras medicinkonsumtion. 16

18 Medicin 2 Här redovisas medicin som påverkar hjärta - kärlsystemet av typen betablockerare och ACE - hämmare. Tabell 4. Användning av hjärt/kärlmedicin. Män och kvinnor i procent JA HPB 1 Män 37,5 HPB 2 Män 37,5 HPB 1 Kvinnor 42,4 HPB 2 Kvinnor 45,9 Vid jämförelse mellan HPB 1 och 2 kan en ökning på drygt 3 procent noteras av hjärt/kärlmedicin bland kvinnor. Det har däremot inte skett någon förändring bland männen. Tabell 5. Användning av medicin för blodfetter. Män och kvinnor i procent. JA HPB 1 Män 27,6 HPB 2 Män 25,0 HPB 1 Kvinnor 17,8 HPB 2 Kvinnor 21,4 Även när det gäller medicin för förhöjda blodfetter kan en liten ökning ses hos kvinnor (3,6 %) och män (2,6 %) efter att HPB 2 utförts. Hälsoupplevelser Symtom Värk, rygg/nackbesvär, sömnsvårigheter, magbesvär, trötthet och övriga symptom inkluderar denna kategori. Det har vid uppföljningen skett förbättringar hos båda könen. Drygt 45 procent av kvinnorna upplevde mycket ofta något eller några symptom under HPB 1. Efter HPB 2 har samma kategori minskat med nästan 13 procent. I stället har det skett en ökning i HPB 2 bland kvinnor (7 %) som ofta känner symptom. Totalt är det 7 procent fler kvinnor som sällan eller aldrig har några symptom jämfört med första bedömningen. Symptom kvinnor HPB 1 HPB Mycket of t a Of t a då och då Sällan Aldrig Figur 13. Symptom och kvinnor i procent. 17

19 Det är totalt 13 procent färre män i HPB 2 som ofta eller mycket ofta upplever värk, rygg/nackbesvär, sömnsvårigheter, magbesvär och trötthet. Symptom män HPB 1 HPB Mycket ofta Ofta då och då Sällan Aldrig Figur 14. Symptom och män i procent. Stress HPB - deltagaren bedömer i vilken grad han/hon upplever stress. Tabell 6. Stress hela livssituationen vid HPB 1 och 2. Kvinnor och män i procent. Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig HPB 1 8,5 12,8 41,9 29,9 6,8 HPB 2 3,4 14,5 35,9 38,5 7,7 Största delen, drygt 38 procent, av männen och kvinnorna upplever sällan stress till hela livssituationen efter andra undersökningen. Tabell 7. Stress på arbetet vid HPB 1 och 2. Kvinnor och män i procent. Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig HPB 1 6,0 12,8 19,7 13,7 47,9 HPB 2 5,1 12,0 21,4 16,2 45,3 Stressen i arbetslivet är väsentligen lika mellan de två bedömningarna. Cirka 60 procent bland de ordinerade individerna upplever sällan eller aldrig stress på sitt arbete. Upplevd hälsa Den upplevda hälsan hos kvinnor har förbättrats vid jämförelse mellan HPB 1 och 2. Nästan 40 procent anser att de har en bra eller mycket bra hälsa vid HPB 2 vilket innebär en ökning med 10 procent jämfört med HPB 1. De kvinnor (33 %) som tyckte att de hade en dålig eller mycket dålig hälsa vid HPB 1 har vid uppföljningen minskat med 14 procent. 18

20 Upplevd hälsa, kvinnor Mycket bra bra Varken eller HPB 1 HPB 2 Dålig Mkt dålig Procent Figur 15. Upplevd hälsa hos kvinnor uppdelat mellan HPB 1 och 2. Hälften (50 %) av alla män upplever vid HPB 2 en bra eller mycket bra hälsa, vilket innebär en ökning med cirka 19 procent jämfört med HPB 1. Det är också cirka 19 procent färre män som upplever en dålig eller mycket dålig hälsa vid andra bedömningen. Upplevd hälsa, män Mycket bra bra Varken eller HPB 1 HPB 2 Dålig Mkt dålig Procent Figur 16. Upplevd hälsa hos män fördelat på HPB 1 och 2. Hälsodata Vikt För männens del har inga förändringar i vikt skett mellan de två bedömningarna. Dock har cirka 88 procent av männen övervikt. Något fler kvinnor (2 %) har fått övervikt jämfört med HPB 1. Dessa kvinnor tycks ha förflyttat sig från kategorin normalvikt eftersom inga kvinnor påträffades som underviktiga varken i HPB 1 eller i HPB 2. 19

21 Vikt kvinnor och män Undervikt män Normalvikt män Övervikt män Undervikt kvinnor HPB 1 HPB 2 Normalvikt kvinnor Övervikt kvinnor Procent Figur 17. Viktförändring hos män och kvinnor mellan de två bedömningarna. Blodtryck Det är ungefär 44 procent av individerna som av hälso - och sjukvården fått ett diagnostiserat högt blodtryck (hypertoni 9 ) innan de blev ordinerade fysisk aktivitet och HPB. Det har inte skett någon betydande förändring i diagnostisering av högt blodtryck mellan de två bedömningarna. Diabetes och astma Majoriteten (88 %) av hela gruppen anger att de inte har diabetes. Ingen bland männen har astma jämfört med kvinnorna där en andel finns på 8 procent. När det gäller diabetes och astma finns inte heller här några väsentliga skillnader mellan HPB 1 och 2. Kondition n = 66 Eftersom ett flertal av individerna som ordinerats HPB tar någon form av medicin som påverkar hjärtkapaciteten kan konditionsvärden endast räknas ut på 66 av 117 individer. Tabell 8. Konditionsvärdering kvinnor och män i procent vid HPB 1. Mycket låg Låg Medel Hög Mycket hög MaX VO2 4,5 % 18,2 % 42,4 % 22,7 % 12,1 % Testvärde 28,8 % 42,4 % 15,2 % 10,6 % 3,0 % Konditionstal 12,1 % 34,8 % 31,8 % 18,2 % 3,0 % Tabell 9. Konditionsvärdering kvinnor och män i procent vid HPB 2. Mycket låg Låg Medel Hög Mycket hög MaX VO2 4,5 % 16,7 % 40,9 % 24,2 % 13,6 % Testvärde 25,8 % 37,9 % 24,2 % 7,6 % 4,5 % Konditionstal 13,6 % 21,2 % 36,4 % 21,2 % 7,6 % 9 Hypertoni definieras enligt FYSS (2003) som blodtryck > 140 mm Hg systoliskt och/eller > 90 mm Hg diastoliskt, vid upprepade mätningar under standardiserade förhållanden. 20

22 När det gäller maximal syreupptagningsförmåga (max VO2) hade majoriteten (41 %) av båda könen medelgoda värden vid HPB 2. Hög och mycket hög max VO2 har vid HPB 2 ökat med omkring 3 procent jämfört med HPB 1. Det är även 9 procent fler individer som har ökat sitt testvärde i medelkategorin vid andra bedömningen. Det har också i stora drag skett en förbättring av konditionstal jämfört med HPB 1, dvs. fler har fått ett högre värde. Det finns dock ett undantag gällande konditionstal där ungefär 2 procent fler av hela gruppen bedöms ha ett mycket lågt konditionstal vid HPB 2 jämfört med första bedömningen. Sammanfattningsvis har konditionsvärdena ändå i stort förbättrats (färre låga och mycket låga värden, fler höga och mycket höga värden) hos båda könen som ordinerats HPB. 21

23 DISKUSSION Modellen för FaR som används i Värmland är unik. Detta genom tillgången till en hälsofrämjande mottagarorganisation där kunskapen och stödet finns för individer som är i behov av en förändring inom områdena mat, motion och motivation. Resultatet visar att den övervägande andelen (73 %) av individerna som genomfört en HPB via FaR är kvinnor. Detta följer ordinationsmönstret totalt sett, med de övriga tre alternativen inräknade (planeringssamtal, gruppverksamhet och egen aktivitet), där 72 procent av ordinationerna gick till kvinnor. Orsaken till varför fler kvinnor än män ordineras FaR kan det bara spekuleras i, men det tycks vara ett förskrivningsmönster som finns inom flera landsting. Enligt Kallings och Leijon (2003) förskrevs cirka 75 procent FaR till kvinnor i en pilotstudie som gjordes under åren , där nio vårdcentraler och fyra företagshälsovårdcentraler ingick från fyra landsting (Halland, Kalmar, Norrbotten samt Östergötland). Det visar sig vid HPB 2 att motionsgraden ökat. Drygt hälften (50 %) bland båda könen motionerar 3-5 ggr/vecka eller mer och cirka 20 procent bland männen och kvinnorna motionerar 1-2 ggr/vecka vid andra bedömningen. Jämfört med första bedömningen innebär detta en ökning av motionsvanorna i kategorierna 3-5 ggr/vecka och > 5 ggr/vecka på sammanlagt omkring 19 procent hos männen och kvinnorna. Detta kan tyckas vara relativt tillfredställande siffror, men frågan är om ökningen inte i själva verket är ännu större? Har någon eller några av individerna börjat motionera eller ökat sina motionsvanor direkt efter ordinationstillfället, innan de kom till FiV där väntetiden är cirka 2-4 veckor för hälsoprofilbedömning? Frågeställningen är av intresse och bör prioriteras för att i framtiden kunna undersöka/mäta den fysiska aktiviteten hos de presumtiva individerna för FaR redan från förskrivningstillfället. För att eliminera denna "lucka" kan exempelvis en fråga om aktuell fysisk aktivitetsnivå läggas till på ordinationsblanketten, vilket också diskuteras i Värmlands samverkansgrupp för FaR. På så vis kan en bättre uppföljning göras av den fysiska aktivitetsnivån på samtliga fyra ordinationsalternativ. I dagsläget är HPB och enkäten till individer som fått egen aktivitet (nummer 2 resp. 4 på ordinationsblanketten) ordinerat de enda utvärderingsinstrumenten som kan mäta följsamheten i fysisk aktivitet inom Värmlands modell för FaR. I studien Liv och hälsa (2004) konstateras att 20 procent av den vuxna befolkningen i Värmland är otillräckligt fysiskt aktiv vilket kan tyckas vara ett relativt tillfredställande resultat eftersom motsvarande siffra bland befolkningen i Sverige, enligt Faskunger m.fl. (2007), är drygt 40 procent. Detta skulle innebära att värmlänningarna är mer fysiskt aktiva än befolkningen i Sverige i stort. Det är dock viktigt i sammanhanget att ta hänsyn till hur frågorna om den fysiska aktiviteten ställs i undersökningarna. Om frågorna inte är likvärdigt ställda kan detta med stor sannolikhet leda till att olika resultat erhålls. En stor del av männen (47 %) som ordinerades fysisk aktivitet under år 2006 anser vid uppföljningen att de varken har bra eller dåliga kostvanor jämfört med första bedömningen då motsvarande siffra var 34 procent. Det är dock färre män (9 %) som uppger dåliga kostvanor vid uppföljningen. Detta kan tolkas som att männen vilka vid första bedömningen ansåg att deras kostvanor var dåliga, har förbättrat sina kostvanor något vid andra bedömningen och bedömer dem som varken bra eller dåliga. Drygt hälften bland kvinnorna (52 %) anser vid HPB 2 att de har bra kostvanor, vilket innebär att fler kvinnor (15 %) tycker att de har bättre kostvanor vid andra bedömningen. Att värdera sina kostvanor som individen får göra i en HPB innebär, enligt HOS Hälsoprofilinstitutet AB (2007), att ta hänsyn till kostens sammansättning, antal måltider och mellanmål, tillagningssätt, energibehov osv. Att sammanfatta och reflektera kring kostvanorna i en HPB, med handledaren som stöd, är en metod i en beteendeförändring. 22

24 Vad som är bra matvanor ska alltid diskuteras utifrån HPB- deltagarens perspektiv där man utgår från nuvarande matvanor, möjligheter och behov av förändring. Det är också viktigt i detta arbete att all personal inom FiV arbetar med ett matbudskap som är evidensbaserat. Det är speciellt viktigt i den här tiden med stora informationsflöden med hälsopåståenden, ofta med kommersiella syften, att hänvisa, informera och arbeta efter aktuell vetenskap. För att kvalitetssäkra arbetet sker bl.a. kontinuerlig fortbildning inom matområdet till all personal inom FiV, vilket sker genom FiV:s legitimerade dietist. Enligt rapporten Liv och hälsa (2004) anger överviktiga och kraftigt överviktiga Värmlänningar i åldrarna mellan år sämre kostvanor än normalviktiga. Ungefär 80 procent av individerna som genomfört HPB via FaR är överviktiga. Paradoxalt nog är det bara cirka 16 procent av dessa individer som anser att de har dåliga kostvanor vid första bedömningen. Det är här viktigt att tänka på att frågorna i undersökningarna kan vara ställda på olika sätt, vilket kan leda till svårigheter om det görs jämförelser av resultat. Konsumtionen av mediciner som värktabletter, stämningsreglerande, sömnmedel och magmedicin har minskat bland kvinnorna mellan de två bedömningarna (se figur 10). Det är dock något fler män (6 %) och kvinnor (2 %) som vid HPB 2 använder denna typ av medicin mycket ofta. Drygt 43 procent av individerna använder hjärt/kärlmediciner och cirka 20 procent använder medicin för blodfetterna. Detta innebär en liten förbrukningsökning (3 %) jämfört med HPB 1. Genom att det sker en liten ökning av vissa mediciner gör att det finns goda skäl att granska detta närmare i framtiden - om mönstret finns kvar. Ryggbesvär är den näst vanligaste orsaken till ordination av fysisk aktivitet under 2006, men även besvär från axlar/nacke och smärta finns med inom de tio vanligaste ordinationsorsakerna. Enligt Liv och hälsa (2004) är smärta och värk de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Cirka 28 procent bland männen och 42 procent bland kvinnorna hade ofta värk i skuldror, nacke eller axlar vid flera tillfällen eller i stort sett hela tiden de senaste tre månaderna. Individer som angav att de ofta hade värk upplevde även andra besvär i form av ängslan, oro, trötthet, sömnsvårigheter och nedstämdhet (Liv och hälsa 2004). När HPB 2 utfördes med FaR -individerna hade symptom som värk, rygg/nackbesvär, sömnsvårigheter och magbesvär minskat hos båda könen jämfört med första bedömningen (se figur 12 och 13). Minskningen innebär statistiskt att omkring 20 procent färre kvinnor och 13 procent färre män ofta eller mycket ofta upplever värk, rygg/nackbesvär, sömnsvårigheter och magbesvär. Omkring 70 procent av de värmländska männen och kvinnorna anger i rapporten Liv och hälsa (2004) att de har ett gott eller mycket gott allmäntillstånd. Gruppen som genomfört HPB via FaR skattar sin upplevda hälsa betydligt lägre. Enligt resultatet från HPB 2 är det cirka 42 procent av individerna som anser att de har en bra eller mycket bra hälsa. Det är dock 8 resp. 19 procent fler kvinnor och män som upplever en bra eller mycket bra hälsa i HPB 2 jämfört med HPB 1. Männen upplever sin hälsa något bättre än kvinnorna, vilket också är ett mönster som visar sig i stort hos värmlänningarna enligt Liv och hälsa (2004), där 73 procent bland männen och 69 procent bland kvinnorna uppger ett gott eller mycket gott allmäntillstånd. Det faktum att FaR-individerna upplever en sämre hälsa än befolkningen i stort i Värmland är kanske inte så anmärkningsvärt. Vad som däremot kan vara intressant är om några av de individer (30 %) som angav ett mindre bra allmäntillstånd i Liv och hälsa (2004) fanns med som deltagare i HPB via FaR under 2006? Under 2008 kommer en ny rapport angående värmlänningarnas liv och hälsa vilken, precis som tidigare utgåvor, är baserad på en befolkningsenkät. En fråga som nu ställs i enkäten är om individen någon gång de senaste tre månaderna har blivit ordinerad FaR. Detta möjliggör på längre sikt att det skulle gå att undersöka samband mellan individers upplevda hälsa och omfattning av FaR på befolkningsnivå jämfört med de individer som besöker FiV med ett FaR i handen. 23

25 Resultat från MMM -grupperna (ej dokumenterade i denna rapport) på Kils vårdcentral visar att samverkansarbetet med FiV fungerar framgångsrikt i arbetet med individers livsstilsförändring. En framgångsfaktor är sannolikt att parterna kompletterar varandra i sina respektive verksamhets- och kompetensområden. En annan tänkbar framgångsfaktor är den länk som bildas mellan parterna, vilket innebär att individerna i MMM -grupperna kommer i kontakt med en friskvårdsarena på ett tidigt stadium där fokus på det friska och hälsofrämjande är det centrala. Ytterligare två vårdcentraler är i nuläget intresserade att starta MMM -grupper. På samma sätt som FiV är en friskvårdsaktör i arbetet med MMM -grupperna, har FiV också samma betydelsefulla roll i arbetet med FaR. I Värmland är modellen för FaR unik genom att FiV finns och verkar som primär mottagarorganisation, vilken har en verksamhet som är anpassad för individer som behöver stöd, rådgivning och handledning i sitt förändringsarbete. Som mottagare av samtliga ordinationer på fysisk aktivitet som skrivs i Värmland har FiV ett stort ansvar i detta arbete. Inte enbart i arbetet med den enskilde individen, utan också genom ansvar av administrativa uppgifter. Det skulle exempelvis inte, i dagsläget, vara möjligt att presentera statistik gällande förskrivningsmönster, osv. av FaR i Värmland utan FiV:s omfattande dataregistrering av samtliga ordinationer som månadsvis sammanställs och skickas till LiV:s enhet för Forskning och folkhälsa. Även om Värmlands modell för FaR är unik jämfört med andra län, bör man titta över om det finns ytterligare data som FiV kan registrera. Detta för att öka möjligheterna att jämföra resultaten med andra läns FaR- arbete. Folkhälsoinstitutet (FHI) har under våren 2007 bildat en nationell arbetsgrupp för FaR, där syftet med gruppen är att komma fram till en nationell mall för utvärdering (vad ska dokumenteras och på vilket sätt) så att möjligheterna finns för alla län att arbeta med FaR på samma vis. Sammanfattningsvis gör individer som ordinerats HPB hos FiV viktiga förändringar i sin livsstil. Ökad fysisk aktivitet, förbättrade kostvanor, mindre symptom, bättre upplevd hälsa och i viss mån även minskad medicinkonsumtion är några exempel på detta. Om utvecklingen av FaR fortsätter och fler individer ordineras HPB borde detta på sikt, bortsett från individuella hälsovinster, bidra till lägre kostnader för hälso- och sjukvården i Värmland. 24