Beslutad av kommunfullmäktige Färdplan Flen

Transkript

1 Beslutad av kommunfullmäktige Färdplan Flen Strategisk plan med budget 2016

2 INNEHÅLL 1 Majoritetens plattform Vision 2019 och kommunens värdegrund Orternas visioner Kommunens värdegrund Nuläget i Flens kommun och trender i omvärlden Nuläget i Flens kommun Trender i omvärlden Strategiska mål med konkreta mål och strategiska områden Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskapoch våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Effektiv och tillgänglig organisation kännetecknad av ett bra bemötande Planeringsdirektiv och Övergripande budget Ekonomiska förutsättningar Planerings- och budgetförutsättningar Balanskrav- God ekonomisk hushållning Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Investeringsbudget Budgetregler Nämndernas ramar och uppdrag Beskrivning av resultatindikatorstabellerna Uppföljningsuppdrag till samtliga nämnder Kommunfullmäktige Valnämnd, Revision, Överförmyndare Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Barn-, utbildning- och kulturnämnd

3 7 Kommunala bolag Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Unikabruket AB Flen Vatten och Avfall AB Flens Kommunfastigheter AB Sörmland Vatten AB Framtidsbruket AB Ord- och begreppsförklaringar

4 INLEDNING Efter riksdagsvalet 2014 med regeringsskifte har nya prioriteringar och reformer presenterats och till viss del genomförts vilket påverkar kommunen på olika sätt. De skatteprognoser som har kommit under våren 2015 har varit något svårtolkade och det har varit ett osäkert läge med knapphändig information kring hur och på vilket sätt regeringens reformer ska genomföras och finansieras. Den senaste befolkningsprognosen visar på en större befolkningsökning än i tidigare beräkningar. En ökad befolkning påverkar kommunens ekonomi genom större intäkter men innebär även en utökad efterfrågan av kommunal service. I budget 2015 bygger ekonomiska beräkningar gällande skatter och statsbidrag på en uppskattad befolkningsmängd med invånare och för plan 2016 prognostiserades invånare. I den senaste befolkningsprognosen beräknas antal invånare i Flen vara stycken under I budgetberäkningar för 2016 har därför invånarantalet justerats mot tidigare plan men i och med en viss försiktighet har budgetberäkningar baserats på invånare. Flens kommun har i likhet med många andra kommuner fortfarande ett ekonomiskt läge som är något ansträngd. Det ekonomiska läget är dock betydligt bättre än för några år sedan. För att skapa utrymme för framtida satsningar behöver dock verksamheten effektiviseras. Utifrån det perspektivet ligger det tidigare beslutet om ett effektiviseringskrav om en procent av ramen för 2016 kvar. Kravet på att effektivisera verksamheten kvarstår under kommande år. I planen för åren har samtliga nämnder ett årligt effektiviseringskrav om 0,6 procent, (motsvarar cirka fem miljoner kronor), av ramen varav 0,3 procent avsätts som reserv för sociala investeringar för att kunna göra nödvändiga satsningar som på sikt genererar till lägre kostnader för kommunen. Kommunfullmäktige beslutade om en ny principorganisation för politisk och förvaltningsorganisation för Flens kommun från och med mandatperioden Beslutet innebar bland annat att ett antal nämnder lades ned vid årsskiftet 2014/15. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden upphörde och ansvaret för den verksamheten överfördes till socialnämnden. Tekniska nämnden och bygg-, miljö- och räddningsnämnden upphörde och ansvaret för de nämndernas verksamheter övergick till den nybildade samhällsbyggnadsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden upphörde och ansvaret för nämndens verksamhet fördelades mellan kommunstyrelsen, barn-, utbildning- och kulturnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Personalnämnden upphörde och ersattes istället av ett personalutskott under kommunstyrelsen. Ett nytt reglemente för nämnderna är beslutad. Det innehöll förutom ovanstående även inrättande av en jävsnämnd och valnämnden ska framöver även fungera som jävsnämnd. Kommunfullmäktige beslutade vidare om ramförslag beträffande politisk och förvaltningsorganisation i Flens kommun från och med Beslutet innebär bland annat att kommunfullmäktige har möjlighet att inrätta tillfälliga beredningar samt att i samband med det årliga arbetet med strategisk plan lämna förslag på vilka tillfälliga beredningar som bör inrättas för kommande år. I samma beslut fastställde även kommunfullmäktige att kommunens förvaltningsorganisation från och med 2015 ska bestå av en förvaltning per nämnd, det vill säga kommunledningsförvaltningen, barn-, utbildning- och kulturförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. 4

5 Processen med beredning av strategisk plan och budget har delvis förändrats. Ärendet bereds numera inom majoriteten och andra partier får löpande information om det ekonomiska läget under processen. Den strategiska planens utformning och innehåll utgår både från visionen Flens kommun 2019 och styrmodellen som båda antagits av kommunfullmäktige. Bärande principer i den styrmodellen är: Långsiktighet, hur ska verksamheterna se ut vid slutet av planperioden vad gäller verksamhetsresultat och innehåll? Tydliga mål och röd tråd från Kommunfullmäktige till verksamheterna om det uppdrag som ges. Fokus på uppföljning, analys och förbättringar i verksamheterna. Tydligt medborgar-/brukarperspektiv, vilka är kommunen till för? Dialog mellan nämnder, förvaltningar och enheter. Den strategiska planen är indelad i åtta kapitel. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje kapitel: 1. Majoritetens plattform I detta kapitel redogörs för den majoritetsförklaring som den politiska inriktningen för mandatperioden vilar på. 2. Vision 2019 I detta kapitel redogörs för Flens kommuns vision 2019 samt de ortsvisioner som hittills fastställts. 3. Nulägesanalys I detta kapitel redogörs för hur trender och utvecklingar i omvärlden och i kommunen påverkar Flens kommun. 4. Strategiska mål med konkreta mål och strategiska områden I detta kapitel redogörs för Flens kommuns strategiska mål med, för planperioden, nya konkreta mål och indikatorer för att mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta kapitel identifieras även ett antal strategiska områden för Flens kommuns utveckling. Här ges uppdrag till nämnder att ta fram handlingsplaner, strategier osv. för respektive område. 5. Planeringsdirektiv och övergripande budget 2016 I detta kapitel redogörs för den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Sverige i stort samt för Flens kommuns specifika förutsättningar. Här redogörs även för budgetförändringar jämfört med föregående år samt resultat-, finansierings-, balans- och investeringsbudget. 6. Nämndernas ramar och uppdrag I detta kapitel redogörs för nämndernas särskilda uppdrag, indikatorer som ska följas upp, drifts- och investeringsramar. 7. Kommunala bolag I detta kapitel presenteras, kortfattat, kommunens helägda bolag, samt Sörmland Vatten AB. I förekommande fall med särskilda uppdrag från fullmäktige. 8. Ord- och begreppsförklaringar I detta kapitel finns en förklaring av vissa ord och begrepp som används i dokumentet. All statistik som beskrivs i den strategiska planen är den senaste officiella statistik som finns att tillgå. 5

6 1 MAJORITETENS PLATTFORM S, C, MP och KD beslutade efter valet 14 september 2014 att bilda majoritet i Flens kommun. Denna överenskommelse ligger till grund för den politiska inriktningen under mandatperioden MAJORITETSPLATTFORM FÖR MANDATPERIODEN Hållbar utveckling och ekonomiskt ansvar Flens kommun har goda förutsättningar att klara ekonomin och möta framtiden. Kommunen kan klara de utmaningar som kommer med demografiska förändringar. Detta under förutsättning att vi håller fast vid en budgetdisciplin som innebär ett resultat på minst 1 %, per år samt en fortsatt effektivisering enligt tidigare beslut i strategiska planen. Det förutsätter även en investeringsvolym som enligt dagens prognoser ligger på mellan miljoner per år i snitt. Vi ska också fortsätta och slutföra de påbörjade processerna med strukturerna för äldreomsorgen, med inventering och prioritering av våra befintliga fritidsanläggningar samt med framtida investeringar. Arbetet med att halvera försörjningsstödet är fortsatt prioriterat. En viktig fråga är att ytterligare söka samarbete med andra kommuner för att klara kompetensförsörjning och kvalitet i de åtaganden kommunen har för våra invånare. Några exempel på områden där samverkan krävs är kommunikationer, utbildning, IT/data. Arbetsmarknad och företagande Vi ska fortsätta utvecklingen av samarbetet mellan företag och arbetsförmedling för att få fler människor i arbete samt goda förutsättningar för företag att växa eller nyetablera sig i vår kommun. Det senare innebär bl.a. att fullfölja det påbörjade arbetet med bredbandsutbyggnad, framtagande av aktuella planer som medger tillväxt både vad gäller företagande, bostadsförsörjning och hållbar utveckling av vår miljö. Utvecklingen av kommunens program och handlingsplaner avseende näringsliv ska även fortsättningsvis genomföras i nära samarbete med företagen. Energi och klimatplan Vi har alla ett gemensamt ansvar för en ekologiskt hållbar framtid för kommande generationer. Majoriteten ska arbeta aktivt med att minska kommunens klimatpåverkan och kommer att ta fram en energi- och klimatplan för Flens kommun. Klimatplanen ska ge en tydlig riktning och även förslag på konkreta åtgärder för hur vi ska lyckas, både som kommun, företag och privatperson. 6

7 Skolan Hög kvalitet i den förskole- och skolverksamhet som bedrivs i Flens kommun är avgörande för kommunens utveckling. Kraven på höjd kvalitet och skolprojektets strategi för utveckling av kommunens skolor ligger därför fast. Efter att Europaskolan fått klartecken att etablera sig i Malmköping finns dock behov av ett omtag för skolstrukturen i hela Flens kommun. Vi vill forma en ny skolstruktur med inriktning på samarbete med Europaskolan. Skollokaler ska vara ändamålsenliga och nyttjas effektivt och nybyggnation av skollokaler ska undvikas så långt som möjligt. Ekbackens skola i Sparreholm och Kyrkskolan i Mellösa ska fortsätta drivas som kommunala skolor. Vård och omsorg Vi eftersträvar en hög kvalitet i kommunens vård- och omsorg. Vi vill arbeta för en kommun där alla alltid ska kunna förvänta sig livskvalitet genom trygghet och god omsorg i livets olika skeden. Äldrevården ska baseras på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande. För att åstadkomma detta är det viktigt att fullfölja den påbörjade processen för kommunens framtida äldreomsorgsstruktur. Vi ser att såväl särskilda boenden i kommunens större tätorter som olika typer av boenden anpassade för äldre, exempelvis trygghetsboenden, är viktiga för att möta efterfrågan på bra bostäder för alla äldre i Flens kommun. Kostverksamheten Vårt mål för kostverksamheten i Flens kommun är att barn och gamla ska serveras god och näringsriktig mat i tillräcklig mängd. En viktig del i att utveckla kostverksamheten är att lyfta personalen i kommunens kök genom inspiration och kompetensutveckling. Vid upphandling av livsmedel ska djurskydds- och miljökrav som överensstämmer med svenska regler ställas. Därutöver vill vi också sätta mål för ökad andel närproducerade och ekologiska livsmedel. Genom att aktivt söka efter närproducerade livsmedel vid upphandlingar kan Flens kommun bidra till en positiv utveckling för det lokala näringslivet. Alternativa driftsformer Under mandatperioden ska vi se över möjligheterna att införa LOV utifrån kommunens förutsättningar. Syftet och målsättningen vid ett eventuellt införande är att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. Kultur och fritid Vi anser att kultur- och fritidsverksamheten i kommunen är en viktig del för oss som bor här och en bra dörröppnare för nya invånare när man ska etablera sig samt komma in i ett socialt sammanhang. Vi behöver se över de bidragsregler som finns samt villkoren för föreningarnas möjligheter att använda våra gemensamma lokaler och anläggningar. Detta vill vi göra för att anpassa dem till den verksamhet som idag bedrivs. Ideella föreningar, studieförbund m.fl. är viktiga för kommunens utveckling och måste därför ägnas särskild uppmärksamhet när vi nu går in i en ny organisation. 7

8 Ortsutveckling Vi ska utveckla det pågående arbetet med ortsutveckling i de olika delarna av kommunen. Syftet är att bredda deltagandet och få fram visioner för landsbygden och samtliga orter samt skapa en samsyn om fördelarna för kommunen med orternas särprägel och olika styrkor. En kommun för alla För våra partier är det viktigt att kommunens arbete inkluderar alla invånare. Vi kommer att aktivt arbeta mot diskriminering i alla dess former. Det är en aspekt som ska genomsyra samtliganämnders arbete. Vi vill arbeta för att tillvarata människornas resurser och egna styrkor till att bli delaktiga i arbets- och samhällslivet. Arbetet kommer att ske i samverkan med näringsoch föreningslivet, andra politiska organisationer samt Riksdag och EU. 8

9 2 VISION 2019 OCH KOMMUNENS VÄRDEGRUND Flens kommunfullmäktige antog i mars 2012 följande vision för Flens kommun. Visionen sträcker sig fram till 2019 och ligger till grund för de strategiska målen i den strategiska planen. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. 2.1 ORTERNAS VISIONER Flens kommun har arbetat med ortsutveckling sedan 2009 och arbetet har från 2010 till och med 2013 drivits som en del av projektet Färdplan Flen. Sedan 2014 ingår arbetet med ortsutveckling som en del i kommunens ordinarie arbete. Målet har varit att ta fram en vision och långsiktig handlingsplan för alla orter i kommunen. Arbetet påbörjades med Malmköping och fram tills nu har visioner och handlingsplaner tagits fram för Malmköping, Sparreholm, Hälleforsnäs och Bettna. Ortsutvecklingsarbetet i övriga orter fortskrider och visionerna för dessa orter kommer löpande att läggas till det övergripande visionsdokumentet. Här följer en redogörelse för de ortsvisioner som fullmäktige hittills har beslutat om. 9

10 Vision Malmköping I Malmköping är vi stolta över vår unika boendemiljö, handel och kultur. Mötesplats Malmköping är en naturlig plats för upplevelser, både för boende och besökare. Tillsammans får vi allt att bli möjligt, lokala initiativ uppmuntras och får växa. Vårt läge sporrar och utmanar. Vision Sparreholm 2019 Med storstaden och Europa runt hörnet är Sparreholm den öppna porten till Båvens insjöskärgård som med sitt rika djurliv är en njutning för alla. Vi välkomnar omvärlden och samverkar med drivkrafter som får orten att sjuda av liv och aktivitet. Med vårt kulturarv som grund skapar vi en bygd som präglas av engagemang, närhet och livskvalitet för alla generationer. Vision Hälleforsnäs 2019 Sprungen ur vår stolta historia finns här en framgångsrik grundskola med plats för alla barn. Vi utvecklar tillsammans en kreativ ort med ett internationellt kulturliv. Här finns ett rikt näringsliv och blomstrande handel i historiska och levande miljöer. Vi gör vår unikt varierande natur tillgänglig för alla. Bra kommunikationer gör det lätt för omvärlden att ta sig till och från Hälleforsnäs. Vision Bettna 2019 Bettna är navet för ett gott och tryggt liv mellan stad och landsbygd Vi delar kunskaper och utvecklas tillsammans Här är alla synliga och har ett gemensamt ansvar för varandra och bygden Här finns lättillgänglig information om den goda servicen för alla Här finns en engagerad samverkan mellan boende, företag och föreningar som skapar en stark Bettna anda 10

11 2.2 KOMMUNENS VÄRDEGRUND Beslut om att alla förvaltningar i Flens kommun kommer att jobba internt med en gemensam värdegrund togs den 29 januari 2015 i kommunfullmäktige efter förberedelser och diskussioner Värdegrunden utgår från att alla medarbetare ska ha en gemensam bild av hur vi bemöter, arbetar och levererar våra tjänster och service till kommuninvånarna. Formuleringen utgår från Flens kommuns vision 2019 som bland annat slår fast att vi är stolta över våra orters särprägel, att vi påverkar vår utveckling, värnar om en hållbar utveckling, att vi är vänliga, generösa och visar omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. Bilden av vad Flens kommuns värdegrund står för kommer bland annat att handla om vad vi i Sörmlands hjärta fyller hjärtat med. Värdegrundsarbetet sätter ord på hur vi ska arbeta med hjärtat i vår dagliga verksamhet och hur vi ska ge våra invånare och näringsliv bästa tänkbara service. 11

12 3 NULÄGET I FLENS KOMMUN OCH TRENDER I OMVÄRLDEN 3.1 NULÄGET I FLENS KOMMUN Som en del av Färdplan Flen togs en nulägesanalys fram som beskriver hur läget är i Flens kommun i dag med utgångspunkt i politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorer. Indelningen i nulägesbeskrivningen är densamma som användes i analysen om Flens kommuns styrkor, svagheter, möjligheter och hot i arbetet med kommunens vision. Här följer en uppdaterad version av nulägesanalysen med senast känd statistik: Politiska faktorer: Avreglering av kommunikationer med mera påverkar Flens kommun. Sedan 2012 har Sverige en ny kollektivtrafiklag som öppnar upp för kommersiella aktörer på kollektivtrafikmarknaden. I samband med den nya lagen så överfördes trafikhuvudmannaskapet för Sörmland, från Länstrafikbolaget i Sörmland, till ett nyinrättat kommunalförbund, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. De senaste åren har kommunerna i samarbete med kommunalförbundet arbetat med olika kollektivtrafikfrågor rörande bland annat färdtjänst, skolskjuts, tågtrafik och regional trafikplanering m.m. Det är viktigt för Flens kommun att hitta samarbeten med närliggande kommuner i gemensamma strategiska frågor. Ekonomiska faktorer: En ökning av befolkningen med 100 personer innebär en ökning av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgifter på 5,2 miljoner kr per år. Flens kommuns investeringsnivå har de senaste 5 åren legat i snitt på 5,3 % av skatteintäkter och utjämning. Skattesatsen i Flens kommun år 2015 är 22,33 %. Genomsnittet i länet är 21,93 % och riket 20,70 %. Medelinkomsten bland invånarna i Flens kommun var kr jämfört med kr i riket. Fritidshushåll utgör 37,6 % av de taxerade småhusenheterna i Flens kommun jämfört med 27,3% i länet. Näringsliv och arbetsmarknad 2013 fanns arbetstillfällen i Flens kommun, vilket är en ökning från Inom tillverkning och utvinning finns cirka 17 % av arbetstillfällena, jämfört med 12 % i riket. Det ligger ungefär på samma nivå som Den största näringsgrenen i Flens kommun är vård och omsorg, där 21 % av arbetstillfällena finns. Utbildning utgör 11 % av arbetstillfällena år 2013, andelen i riket är lägre (10 %). 12

13 Småföretagare med 0-4 anställda utgör 89 % av registrerade företag i Flens kommun. Det finns fem företag i kommunen som har fler än 100 anställda. Den största arbetsgivaren är kommunen pendlade runt invånare i Flens kommun ut till arbete utanför kommungränsen, vilket är något mindre än Närmare personer pendlade in till kommunen för arbete. Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Stockholm är de städer som flest pendlar till. Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen i Flens kommun var 72 % 2013 vilket är oförändrat mot Sociala faktorer: Baserat på befolkningsprognos från SCB kommer befolkningen att öka fram till och med år 2020 och därefter vänder trenden. Befolkningen prognostiseras dock att ligga över dagens nivå även 2030 och framåt.2014 var 26 % av befolkningen över 64 år och denna grupp förväntas att öka till 31 % år Det innebär bl.a. att försörjningsbördan (andelen individer i så kallad arbetsför ålder (20-64) i förhållande till antal individer i icke arbetsför ålder (0-19 & 65+) beräknas öka. Andelen utrikes födda vuxna invånare i Flens kommun var år % (riket 16 %). Andelen invånare med gymnasial utbildning i Flens kommun ligger högre än både riks- och länsgenomsnittet med 55 % år 2014 (länet 52 %, riket 46 %). 23 % av invånarna i Flens kommun har en eftergymnasial utbildning, vilket är väsentligt lägre än både länet (31 %) och riket (39 %). Andelen barn i Flens kommun som bor i ekonomisk utsatta hushåll (det vill säga barn som bor i hushåll med en inkomst som ligger under socialbidragsnormen eller som har mottagit socialbidrag) var %, jämfört med 11 % i riket. Teknologiska faktorer: Kommunen har tillsammans med flera andra kommuner i fem län i Mälarregionen beslutat att köpa tåg och börja tågtrafik i egen regi från och med 2017 då öppnandet att Citytunneln i Stockholm ger betydligt bättre förutsättningar för att utveckla den regionala tågtrafiken. För Flens del kommer det på sikt innebära att vi kan behålla och på sikt utöka tågstoppen i Flen vilket är av stor vikt för kommunens utveckling. Under planperioden kommer flera stora infrastruktursatsningar i gång i kommunens närområde. Arbetet med Ostlänken påbörjas 2017 och kommer att pågå långt till 2020-talet. För Flens del kommer det att innebära först och främst kraftigt ökad efterfråga av arbetskraft samt förmodligen även ökad efterfråga av bostäder. I kommunens närområde pågå även stora satsningar att förbättra och förnya vägnätet vilket förbättrar kommunikationen från och till kommunen. Flens läge blir i och med stora infrastruktursatsningar ännu mer attraktiv inom en snar framtid. Inom infrastruktursatsningar är väg 55 genom Flen och Sörmland fortsatt prioriterat. Ett bredbandsdirektiv har utarbetats för kommunen. Uppdraget har bärighet mot regeringens bredbandsmål att 90 procent av Sveriges befolkning bör ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år

14 Andelen av befolkningen i Flens kommun som har tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund var procent. Genomsnittet i länet var 54 procent. 3.2 TRENDER I OMVÄRLDEN Oroligheter och krig i olika delar av världen innebär att flyktingströmmar är historiskt sett stora. Situationen beräknas att fortsätta även inom närmaste framtiden. Många människor vill till Europa och till Sverige. Migrationsverket prognostiserar att flyktingmottagning i Sverige kommer att ligga på en hög nivå även under närmast kommande åren. Samtidigt råder det nästan kroniskt bostadbrist i landet och det gäller numera inte bara storstadsregioner utan läget är liknade även i väldigt många mindre kommuner, Flen inräknat. Inflyttning av människor från andra länder och andra delar av landet, förbättrade kommunikationer samt ovan beskrivna infrastruktursatsningar gör att i Flen finns det stort behov att utöka antalet bostäder i kommunen för att bemöta efterfrågan av bostäder från den ökande befolkningen. 14

15 4 STRATEGISKA MÅL MED KONKRETA MÅL OCH STRATEGISKA OMRÅDEN För att nå visionen Flens kommun 2019 har kommunfullmäktige beslutat om sex långsiktiga strategiska mål. Vart och ett av dessa kompletteras i den strategiska planen med ett antal konkreta mål för vad som är mest prioriterat de närmaste åren. Till de konkreta målen har också ett antal indikatorer kopplats för att underlätta bedömningen av om utvecklingen mot mål och vision går åt rätt håll. Vidare finns under de strategiska målen ett antal strategiska områden. Dessa är prioriterade utvecklingsområden där olika projekt eller insatser ska genomföras i syfte att öka kommunens möjlighet att nå de strategiska målen. Kommunens nämnder har i sin planering att utgå ifrån de mål, indikatorer och områden som kommunfullmäktige beslutat. I avsnittet Nämndernas ramar och uppdrag framgår vilken nämnd som har rapporteringsansvar för respektive indikator. De sex strategiska målen är: 1. HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV 2. UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR 3. ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 4. VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 5. VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN 6. EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE 15

16 4.1 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska genomsyras av en positiv attityd till företag genom att erbjuda bra och tillgänglig service och ha god beredskap för etableringar Indikatorer: Företagsklimat företagarnas bedömning av kommunens service Byggklar mark för industrier och andra verksamheter Flens kommun ska genom utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och ytterligare insatser bidra till att fler invånare finner vägar till egen försörjning Indikatorer: Förvärvsarbetande invånare år Kursdeltagare som slutfört kurs i gymnasial vuxenutbildning Elever som godkänts inom SFI Flens kommun ska tillsammans med andra aktörer och intressenter verka för att omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ökar Indikatorer: Turistomsättningen, kr/invånare Antal kommersiella gästnätter Strategiska områden Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan om målsättningen att i jämförelse med 2013 års nivå halvera kostnaderna för försörjningsstödet till Det är ett tufft mål och det behövs en rad insatser att nå målet. Den kommunala kostnaden för försörjningsstödet har ökat kraftigt under hela 2000-talet. Ökad arbetslöshet och att allt fler människor som saknade ersättning från A-kassan var de främsta orsakerna till detta. Ökningstakten minskade dock under 2012 och från våren 2013 har kommunens kostnader för försörjningsstödet för första gången på över 10 år börjat minska jämfört med samma period året innan. Denna trend fortsätter med fortsatt minskade kostnader. Kostnadsminskningen sker trots att arbetslösheten ligger på en hög nivå i kommunen. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet och under 2015 har en rad åtgärder genomförts enligt beslutad handlingsplan. Socialnämnden ska arbeta fram en handlingsplan för arbetsmarknadsområdet i syfte att sätta fokus på åtgärder som ökar sysselsättningen i Flens kommun. Syftet är även identifiera samverkansaktörer och involvera dessa i framtagandet och arbetet med handlingsplanen och identifiera åtgärder och mätbara utmanande mål. Handlingsplanen är ett verktyg för nämnden att arbeta med fullmäktiges uppdrag att minska kommunens försörjningskostnader. Socialnämnden ska en gång per kvartal rapportera till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnaderna och vilka åtgärder nämnden har tagit för att ytterligare minska kostnaderna. 16

17 4.2 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR Konkreta mål med indikatorer Alla elever ska nå kunskapskraven Indikatorer: Godkända elever i svenska och matematik, nationella prov åk 3. Ämnena redovisas även var för sig - Godkända elever i svenska, nationella prov åk 3 - Godkända elever i matematik, nationella prov åk 3 Elever i åk 6 som uppnått målen i alla ämnen Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor och skolor Indikatorer: Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet trygghet Elevers omdöme om grundskolans verksamhet trygghet Fritidshem och fritidsgårdar ska vara tillgängliga mötesplatser som understödjer lärande och social utveckling för barn och ungdomar Indikatorer: Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen Öppettider på fritidsgårdarna Strategiska områden Insatser efter skolprojektet Skolprojektet initierades av kommunfullmäktige maj Projektet avslutades planenligt våren 2015, men fullmäktige beslutade redan september 2013 om en rad insatser inom skolområdet som sträcker sig fram till Syftet med insatserna är att långsiktigt och på ett hållbart sätt öka elevernas måluppfyllese i kommunens skolor. Inriktningen för det arbetet beslutades av fullmäktige i ett strategidokument och samtidigt reserverades 19 miljoner kronor för att finansiera de pågående och planerade insatserna fram till Huvudstrategier för det fortsatta arbetet är följande: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald En lärande organisation med fokus på mål och resultat En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap Samverkan och öppenhet Projektet har utvärderats både enligt kommunens projektmodell och även av en extern utvärderare från Mälardalens högskola. Utvärderingar ska vara en viktig grund i det fortsatta arbete att genomföra de insatserna som beslutades i strategidokumentet. Politiska beslut om utvärderingar tas under hösten Under 2013 och 2014 har fem utvecklingsledare anställts inom områdena mångfald, lärmiljö, förskola, fritidshem och IKT (Informations- och kommunikationsteknologi). Utvecklingsledarana ska fortsätta sitt arbete och ha en mycket viktig roll i genomförande av de beslutade insatserna anställdes sex förstelärare och 2014 anställdes ytterligare elva förstelärare och en lektor. 17

18 Under 2014 togs ett kvalitetsledningssystem som innehåller uppföljning och utvärdering på övergripande nivå, enhetsnivå och elevnivå. Kvalitetsledningssystemet innehåller metoder för ständiga förbättringar av verksamheten och är ett ytterst viktig verktyg i arbetet att öka elevernas måluppfyllese. Barn, -utbildnings- och kulturnämnden fortsätter att arbeta med uppdraget gällande de insatser som beslutats i skolprojektet. Barn, -utbildnings-, och kulturförvaltningen kommer från läsåret 2015/16 även att tillsammans med några andra kommuner få processtöd av Sveriges Kommuner Landstingen (SKL) i syfte att stödja utvecklingsarbete i skolor med låga resultat Familjecentral Kommunstyrelsen fick uppdraget att utreda en familjecentral i Flens kommun och utredningen har skett i samverkan med socialnämnden och barn-, utbildning- och kulturnämnden samt landstinget. Utredningen har fungerat som ett beslutsunderlag för politiken genom att beskriva vad syftet är med en familjecentral samt hur en familjecentral skulle kunna skapa mervärde i Flens kommun. En familjecentral innebär en möjlighet att i samverkan arbeta hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande för de yngsta barnen och deras föräldrar. Att i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer och rikta stöd och åtgärder kan vara avgörande för den framtida utvecklingen. På en familjecentral kan föräldrar möta personal med olika kompetenser: mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola med pedagoger och socialsekreterare för råd och stöd. Kommunstyrelsen får i uppdrag att slutföra utredningen i samverkan med landstinget och berörda nämnder samt påbörja arbete om ett eventuellt införande av en familjecentral i Flen. 18

19 4.3 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER Konkreta mål med indikatorer Flen ska vara en trygg kommun att bo och leva i Indikatorer: Medborgarnas bedömning av tryggheten i kommunen Antal anmälda våldsbrott Väntetid från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende äldreomsorg Antal olika personal som möter en hemtjänsttagare Människor i behov av vård, omsorg och stöd i livets olika skeden ska mötas av trygga verksamheter med god kvalitet där individen står i centrum Indikatorer: Kvalitetsaspekter inom särskilt boende - äldreomsorg Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad utredning eller insats Flens kommun ska erbjuda ett lockande kultur- och fritidsutbud med generösa öppettider i simoch sporthallen och bibliotek Indikatorer: Simhallens öppethållande på kvällar och helger Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger Medborgarnas bedömning av biblioteksverksamheten i kommunen Strategiska områden Framtida strukturen inom äldreomsorgen De äldre blir allt fler och deras andel av befolkningen ökar. Flens kommun står därför inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen. År 2013 gjordes en grov uppskattning om en kostnadsökning för särskilt boende och hemtjänst på miljoner kronor fram till Mot denna bakgrund finns ett tydligt behov av politiska prioriteringar. Socialnämnden har därför under 2014 formulerat ett förslag till en strategi för boende för äldre, en strategi som ger olika valmöjligheter för att lösa kommande behov inom äldreomsorgen. Vägval för framtiden, - Boendestrategi för äldre i Flens kommun. Bodendestrategin ska betraktas som ett underlag till fortsatta diskussioner om vägval för framtidens äldreomsorg. Äldreomsorgen har ett brett register av insatser. I den långsiktiga planeringen ligger dock fokus på särskilt boende. Anledningen till att planeringen behöver börja där är att förändringar inom detta område är en lång process i jämförelse med att exempelvis ställa om hemtjänst eller hemsjukvård till ett ökat antal brukare. Beslutet om att bygga äldreboendet Slottsängen fattades till exempel fyra år innan de första brukarna kunde flytta in. Socialnämnden får i uppdrag att, under 2016, arbeta fram de nödvändiga beslutsunderlag som krävs inför den kommande volymökningen. 19

20 Som ett deluppdrag under det strategiska området framtida strukturen inom äldreomsorgen ska möjligheterna att införa LOV, lagen om valfrihetssystem, utifrån kommunens förutsättningar ses över under mandatperioden. Syftet och målsättningen vid ett eventuellt införande är att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. Socialnämnden ges därför i uppdrag att utreda möjligheterna att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) utifrån Flens kommuns specifika förutsättningar Trångboddhet Trångboddhet är ett allvarligt samhällsproblem som kan leda till försämrad folkhälsa, sociala problem och som dessutom innebär ökat slitage på fastighetsbeståndet. Det finns många tecken som tyder på att trångboddheten ökar i Sverige och i Europa eftersom bostadsbyggandet inte matchar befolkningstillväxten till följd av bl. a ökad invandring. Även i Flen börjar vi nu få de första tecknen på bostadsbrist. Samtidigt är omfattningen och graden av problem svåra att reda ut eftersom personers mantalsskrivningsplats och faktisk boendeplats inte alltid stämmer överens. Dessutom finns det personer som officiellt inte är mantalsskrivna i Sverige eller Europa över huvudtaget men som ändå bor här. Det finns också personer som frivilligt valt att bo trångt och som inte upplever detta som ett problem och det finns personer som gärna skulle vilja bo större men som inte har de ekonomiska förutsättningarna för detta enligt gällande regelverk i kommunen. Sammantaget är det därför svårt att utreda trångboddhetens omfattning, vilka problem den skapar och vilka kostnader det kan handla om för Flens kommun och/eller Flens Bostads AB att lösa problemen. Mot den bakgrunden får Flens Bostads AB ett uppdrag att, under 2016, utreda omfattningen av trångboddheten i det egna beståndet och att inom ramen för gällande lagstiftning för Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag komma med förslag på hur trångboddhet kan motverkas Nyproduktion av bostäder Enligt Boverkets senaste prognos från 23 juni 2015 behövs det nya bostäder i Sverige fram till 2020 för att bemöta den strukturella bristen av bostäder som råder i landet. Bristen på bostäder är numera inte bara storstadsfenomen utan behovet är stort i stora delar av landet. En orsak till rådande bostadsbrist är ökad invandring och närmast kommande åren prognostiseras invandringen ligga på fortsatt hög nivå. Boverket jämför situationen på bostadsmarknaden med läget som rådde i landet innan satsningen på Miljonprogrammet på talet påbörjades. Befolkningen i Flen har vuxit under senaste åren och enligt senaste befolkningsprognosen kommer befolkningsökning ske allt snabbare takt under närmast kommande åren. Trenden ser mer positiv än i tidigare prognoser. I årsskiftet 2014/15 var kommunens befolkning invånare och enligt prognosen ska befolkningen öka med 419 individer fram till 2020 vilket skulle innebära en befolkningsökning på 2,6 % på fem år. Tidigare prognoser har pekat på en befolkningsminskning på längre sikt. Bostadssituation i Flen skiljer sig inte i stort från situationen som råder i andra tillväxtorter i landet. Det finns knappt lediga bostäder i kommunen och t ex har Flens Bostads AB väldigt låg andel vakanser i sitt bostadsbestånd. 20

21 Inom närmast kommande åren kommer det att ske betydelsefulla händelser i Flens närvärld som kommer att öka Flens kommuns attraktivet för boende och som även kommer att försvåra rådande bostadsbrist börjar byggnation av Ostlänken som kommer att innebära flera tusen arbetstillfällen i Flens närområde. Efter Citytunneln i Stockholm har tagits i bruk 2017 kommer kommuner och landsting i Mälarregionen starta tågtrafik i egen regi vilket innebär bättre tillgång till större arbetsmarknadsregion för kommunens nuvarande och kommande invånare. Även olika satsningar på vägnätet i Flen och närområdet förbättrar kommunikationerna från och till kommunen vilket ger bättre förutsättningar för det lokala näringslivet och förstås även bättre pendlingsmöjligheter. Behovet av nyproduktion av bostäder i kommunen är uppenbart för att ge förutsättningar till en växande kommun. Flens Bostads AB har gjort en upphandling av flerfamiljhus på 16 hyreslägenheter vilka även ger möjlighet till en variant av trygghetsboende. Huset ska vara klart för inflyttning sommaren Den åtgärden är första steget, men räcker inte att täcka kommande behov av bostäder i kommunen. Även en privat aktör har påbörjat ett projekt med inriktning mot trygghetsboende. De åtgärderna kommer underlätta situationen på bostadsmarknaden något, men på längre sikt behövs det betydlig mer nyproduktion. Om vi översätter Boverkets prognos på behovet av nya bostäder i Sverige fram till 2020 skulle det innebära 640(!) nya bostäder i Flen inom de närmast kommande fem åren förutsatt att behovet i kommunen speglar snittet i landet. Det är bara ett räkneexempel för att ge en bild av omfattning av utmaningen i landet i stort och i Flen. Under 2015 har arbetet med en bostadsförsörjningsplan för Flens kommun fortskridit. Ett förslag till bostadsförsörjningsplan kommer att vara ute på remiss under hösten och målsättningen är att en färdig plan ska kunna antas av kommunfullmäktige innan utgången av För att förverkliga bostadsförsörjningsplanen behövs samverkan mellan olika aktörer och investeringar i ny- och ombyggnad av bostäder av såväl privata aktörer som kommunens bostadsbolag. Flens Bostad AB får ett uppdrag att påbörja planeringsprocessen för nyproduktion av bostäder i Flens kommun i attraktiva lägen med bra pendlingsmöjligheter. Målsättning i planering ska vara en nyproduktion i snitt nya lägenheter per år för perioden Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över Bolagets ägardirektiv under så att det nya uppdraget om nyproduktion av bostäder inte strider mot gällande ägardirektiv. Eventuella förändringar i ägardirektivet kan i så fall ske i form av t ex kraven på bolagets soliditet och avkastning samt det kan även handla om nya aktieägartillskott med mera. För att skapa långsiktiga förutsättningar för nyproduktionen av bostäder får samhällsbyggnadsnämnden ett uppdrag att, under , kartlägga tillgången till byggbara tomter i attraktiva lägen i Flens kommun. Samhällsbyggnadsnämnden får även i uppdrag att påbörja arbetet med detaljplaner för den typen av tomter samt även att kartlägga möjligheter för strategiska inköp av nya tomter i kommunen En kulturstrategisk satsning Kultur är en naturlig del av vardagen, en obunden, dynamisk kraft med yttrandefriheten som grund. En viktig nyckel till utveckling av både samhälle och individ. I Flens kommun finns ett rikt kulturliv med många föreningar och aktörer. I Flen, en kommun för alla, ska 21

22 vi tillsammans skapa möjligheter att kunna ta del av, eller att själva vara delaktig i kulturlivet. Kulturens inriktning och mål ska främja demokrati, mångfald, livskvalité, attraktivitet, jämställdhet och människors lika värde. För arbetet att utveckla kulturlivet i kommunen tillsätter kommunfullmäktige en parlamentarisk fullmäktigeberedning med representation från samtliga politiska partier som ingår i Flens kommunfullmäktige. Beredningen ska bestå av 9 ledamöter inklusive ordförande. Beredningens uppdrag är att se över kulturens inriktning i kommunen samt konkret utarbeta och lägga fram ett förslag till en kulturplan. Beredning ska dessutom se över principerna och inriktningen för kommunens bidragsregler för kultur och föreningar. En referensgrupp knyts till i arbetet och beredningen ska lägga fram ett förslag till fullmäktige senast juni

23 4.4 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel Indikatorer: Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel miljömärkta livsmedel Flens kommun ska minska energiförbrukningen Indikatorer: Andel miljöbilar av kommunorganisationens bilar Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen Flens kommun ska verka för att fastställda lokala miljömål uppnås Följs upp genom en sammanvägd bedömning utifrån genomfört arbete Strategiska områden Energi- och klimatplan Halten av växthusgaser riskerar att farligt påverka klimatet. Utsläpp av växthusgaser (framför allt koldioxid, CO2) kommer från förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och torv. Fossila bränslen används för transporter, uppvärmning och kraftproduktion. Kommunfullmäktige har i december 2014 antagit lokala miljömål. Ett av målen är Begränsad klimatpåverkan. I den strategiska planen för , har som konkret mål till det strategiska målet 4, angetts att Flens kommun ska minska energiförbrukningen. Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering, ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunen ska i sin planering främja hushållning med energi. Dåvarande bygg-, miljö- och räddningsnämnden, nu samhällsbyggnadsnämnden, fick i års strategiska plan i uppdrag att revidera kommunens energiplan. Kommunstyrelsen har i sin nämndplan för angett att ett direktiv för ett arbete med energioch klimatplan ska tas fram under Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utifrån antaget direktiv, ta fram en energi- och klimatplan. Uppdraget ska återrapporteras till kommunfullmäktige senast juni Syftet med en samlad energi- och klimatplan är dels att uppfylla kravet på en kommunal energiplan enligt lagen om kommunal energiplanering och dels att utgöra ett styrdokument för kommunens fortsatta arbete för begränsad klimatpåverkan. Energi- och klimatplanen ska göra det lättare för både kommunen och dess invånare att välja hållbara och klimatsmarta alternativ i vardagen. 23

24 4.5 VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska ha bra kommunikationer Indikatorer: Medborgarnas bedömning av kommunikationerna i kommunen Nöjd medborgarindex, gator och vägar Antal tågstopp i pendlarläge vid Flens station Flen ska kommunicera utveckling och marknadsföra vår kommun aktivt Nöjd Region-Index - Rekommendation Följs upp genom en sammanvägd bedömning utifrån genomfört arbete Det ska finnas god tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar Indikatorer: Tillgång på bredband med 100 Mbit/s för befolkning och arbetsställen Strategiska områden Kollektivtrafik och infrastruktursatsningar Sedan 2012 har Sverige en ny kollektivtrafiklag som öppnar upp för kommersiella aktörer på kollektivtrafikmarknaden. I samband med den nya lagen överfördes trafikhuvudmannaskapet för kollektivtrafiken i Sörmland, från Länstrafikbolaget i Sörmland till ett nyinrättat kommunalförbund, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (SKTM). Kommunalförbundet styrs av en direktion med medlemmar från samtliga Sörmlandskommuner och landstinget. De senaste åren har kommunerna i samarbete med SKTM arbetat med olika kollektivtrafikfrågor rörande bland annat färdtjänst, skolskjuts, tågtrafik och regional trafikplanering m.m. Samarbetet är väl förankrat genom nätverksträffar, enskilda möten och överläggningar mellan kommunen och SKTM. Uppdragen har också utvecklats under åren. Några aktuella exempel på projekt är nytt biljettsystem, egen regional beställningscentral för färdtjänst, tillgänglighetsfrågor och samordning med den särskilda kollektivtrafiken. I den strategiska planen beskrivs att Flens kommun har fått ett allt sämre transportläge, både vad gäller kollektivtrafik och infrastruktur. Denna skrivning kan delvis härledas till den kontroversiella tågplan som Trafikverket lade fram under Där prioriterades stora delar av den regionala tågtrafiken i Sörmland bort till förmån för den snabbtågstrafik som går igenom Sörmland. I ett gemensamt arbete lett av SKTM kunde kommunerna vinna gehör för de pendlingsregionala perspektiven och trafikverket valde att dra tillbaka sitt förslag. I samband med detta inleddes även diskussion och senare togs beslut om inköp av egen regionaltågstrafik. Denna trafik är planerad att starta fjärde kvartalet När det gäller infrastruktursatsningar är väg 55 genom Flen och Sörmland fortsatt prioriterad och tar 24

25 en stor del av länstransportplanens budget ( ). Delvägsträckan Dunker-Björndammen har under april 2015 fått avslag på dispens från gällande artskyddsförordning. Det innebär att arbetet avstannat och ett omtag måste göras med berörda parter vilket kan försena vägsatsningen väsentligt. Kommunstyrelsen har i strategisk plan fått uppdraget att bevaka kommunens intressen och omvärldsbevaka i frågor som gäller kollektivtrafik och infrastrukturfrågor och att samverka med andra aktörer vilket är en del av den löpande verksamheten. Detta arbete sker idag i nära samarbete med både kommunens politiska ledning, övriga kommuner, landstinget och SKTM. Samarbetsformerna har utvecklats och har ökat kommunens möjligheter att påverka och vara en del av det strategiska arbetet kring infrastruktur och kollektivtrafik. Kommunstyrelsen ges uppdraget att under planperioden fortsätta det kontinuerliga arbetet med att aktivt påverka trafikplaneringen. Om behov föreligger ska kommunstyrelsen initiera konkreta insatser/uppdrag inom området under perioden. Målet för Flens kommun är att genom digital infrastruktur verka för goda förutsättningar för invånare och företagande samt att bidra till att regeringens bredbandsmål uppnås. Flens kommun har antagit den bredbandsstrategi som tagits fram för länet av Regionförbundet. Ett projektdirektiv har också arbetats fram och antagits. Flens kommun har samma mål som regeringen med delmålet att nå 70 procent av befolkningen som har minst 100 Mbit per sekund senast Målet kommer med planerad anslutningsgrad bli uppfylld Arbetet har börjat på ett bra sätt med ett stort intresse från nästan alla områden. Det finns vissa oklarheter fortfarande då det regelverk som sätts av Jordbruksverket/Länsstyrelsen inte är klara ännu men beräknas dock bli klart oktober Att Telia valt att satsa i flertalet orter är fördelaktigt för hela kommunen. Det blir en tydlig uppdelning med just kommersiell satsning i orterna och byalagstänket med investeringsstöd till landsbygden. Satsningen kommer precis som regeringens att pågå fram till Samverkan Det kommunala uppdraget ska utföras så att medborgarna får en så effektiv och tillgänglig service som möjligt. Därför är det viktigt med anpassade och effektiva processer och att organisationen samverkar internt och externt för att nå detta. Landstingsstyrelsen och länets kommunstyrelser har uppdragit åt landstingsdirektören och kommuncheferna/-direktörerna att genomföra en genomlysning av Sörmlands regionala organisation. Genomlysningen skulle, förutom en kartläggning av pågående regional samverkan och organisering i Sörmland, beskriva tänkbara vägval för den närmast förestående mandatperioden samt för åren från 2019 och framåt. Genomlysningen ska ligga till grund för politiska diskussioner under pågående mandatperiod. Kommunstyrelsen ska ha en aktiv roll i dialogen att utveckla regional samverkan på olika sätt Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Ett förslag till en långsiktig underhålls- och investeringsplan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar har arbetats fram under Planen utgör även en grund för framtida resursbehov gällande alla idrotts- och fritidsanläggningar som kommunen ansvarar för. 25