Beslutad av kommunfullmäktige Färdplan Flen

Transkript

1 Beslutad av kommunfullmäktige Färdplan Flen Strategisk plan med budget 2015

2 INNEHÅLL 1 Majoritetens plattform Vision Orternas visioner Nulägesanalys Nuläget i Flens kommun Strategiska mål med konkreta mål och strategiska områden Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande Planeringsdirektiv och Övergripande budget Ekonomiska förutsättningar Planerings- och budgetförutsättningar Balanskrav God ekonomisk hushållning Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Investeringsbudget Budgetregler Nämndernas ramar och uppdrag Beskrivning av resultatindikatorstabellerna Uppföljningsuppdrag till samtliga nämnder Kommunfullmäktige Valnämnd, revision, överförmyndare Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kommunala bolag Flens Bostads AB

3 7.2 Flens Industrihus AB Unikabruket AB Flen Vatten och Avfall AB Flens Kommunfastigheter AB Sörmland Vatten AB Ord- och begreppsförklaringar

4 INLEDNING Flens kommun har i likhet med många andra kommuner ett kärvt ekonomiskt läge. För att skapa utrymme för framtida satsningar behöver verksamheten effektiviseras. Utifrån det perspektivet beslutade kommunfullmäktige i strategisk plan om ett effektiviseringskrav för 2014 med 1 procent av ramen för kommunstyrelsen och 0,5 procent för övriga nämnder. Kravet på att effektivisera verksamheten kvarstår under kommande år. I planen för åren har samtliga nämnder ett årligt effektiviseringskrav om 1 procent av ramen. FÖRÄNDRAD POLITISK ORGANISATION Kommunfullmäktige beslutade om en ny principorganisation för politisk och förvaltningsorganisation för Flens kommun från och med mandatperioden Beslutet innebar bland annat att ett antal nämnder försvinner vid årsskiftet Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden upphör och ansvaret för den verksamheten överförs till socialnämnden. Tekniska nämnden och Bygg-, miljö- och räddningsnämnden upphör och ansvaret för de nämndernas verksamheter övergår till den nybildade samhällsbyggnadsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden upphör och ansvaret för nämndens verksamhet fördelas mellan kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Personalnämnden upphör och är istället tänkt att ersättas av ett personalutskott under kommunstyrelsen. I skrivande stund har ett förslag till nytt reglemente för nämnderna gått ut på remiss. Förslaget innehåller, utöver ovanstående förändringar, även ett förslag om inrättande av en jävsnämnd. Enligt förslaget ska valnämnden framöver även fungera som jävsnämnd. Dessutom kan det vara aktuellt för enskilda nämnder att tillsätta utskott, exempelvis finns det tankar på att inrätta ett kulturutskott under barnoch utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade vidare om ramförslag beträffande politisk och förvaltningsorganisation i Flens kommun från och med Beslutet innebär bland annat att kommunfullmäktige har möjlighet att inrätta tillfälliga beredningar samt att i samband med det årliga arbetet med strategisk plan lämna förslag på vilka tillfälliga beredningar som bör inrättas för kommande år. I samma beslut fastställde även kommunfullmäktige att kommunens förvaltningsorganisation från och med 2015 ska bestå av en förvaltning per nämnd, det vill säga kommunledningsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. 4

5 Den strategiska planens utformning och innehåll utgår både från visionen Flens kommun 2019 och styrmodellen som båda antagits av kommunfullmäktige. Bärande principer i den styrmodellen är: Långsiktighet, hur ska verksamheterna se ut vid slutet av planperioden vad gäller verksamhetsresultat och innehåll? Tydliga mål och röd tråd från Kommunfullmäktige till verksamheterna om det uppdrag som ges. Fokus på uppföljning, analys och förbättringar i verksamheterna. Tydligt medborgar-/brukarperspektiv, vilka är kommunen till för? Dialog mellan nämnder, förvaltningar och enheter. Den strategiska planen är indelad i åtta kapitel. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje kapitel: 1. Majoritetens plattform Den nya majoritetens politiska plattform är i skrivande stund inte presenterad. 2. Vision 2019 I detta kapitel redogörs för Flens kommuns vision 2019 samt de ortsvisioner som hittills fastställts. 3. Nulägesanalys I detta kapitel redogörs för hur trender och utvecklingar i omvärlden och i kommunen påverkar Flens kommun. 4. Strategiska mål med konkreta mål och strategiska områden I detta kapitel redogörs för Flens kommuns strategiska mål med, för planperioden, nya konkreta mål och indikatorer för att mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta kapitel identifieras även ett antal strategiska områden för Flens kommuns utveckling. Här ges uppdrag till nämnder att ta fram handlingsplaner, strategier osv. för respektive område. 5. Planeringsdirektiv och övergripande budget 2015 I detta kapitel redogörs för den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Sverige i stort samt för Flens kommuns specifika förutsättningar. Här redogörs även för budgetförändringar jämfört med föregående år samt resultat-, finansierings-, balans- och investeringsbudget. 6. Nämndernas ramar och uppdrag I detta kapitel redogörs för nämndernas särskilda uppdrag, indikatorer som ska följas upp, drifts- och investeringsramar. 7. Kommunala bolag I detta kapitel presenteras, kortfattat, kommunens helägda bolag, samt Sörmland Vatten AB. I förekommande fall med särskilda uppdrag från fullmäktige. 8. Ord- och begreppsförklaringar I detta kapitel finns en förklaring av vissa ord och begrepp som används i dokumentet. 5

6 1 MAJORITETENS PLATTFORM S, C, MP och KD beslutade efter valet 14 september 2014 att bilda majoritet i Flens kommun. Denna överenskommelse ligger till grund för den politiska inriktningen under mandatperioden MAJORITETSPLATTFORM FÖR MANDATPERIODEN Hållbar utveckling och ekonomiskt ansvar Flens kommun har goda förutsättningar att klara ekonomin och möta framtiden. Kommunen kan klara de utmaningar som kommer med demografiska förändringar. Detta under förutsättning att vi håller fast vid en budgetdisciplin som innebär ett resultat på minst 1%, per år samt en fortsatt effektivisering enligt tidigare beslut i strategiska planen. Det förutsätter även en investeringsvolym som enligt dagens prognoser ligger på mellan miljoner per år i snitt. Vi ska också fortsätta och slutföra de påbörjade processerna med strukturerna för äldreomsorgen, med inventering och prioritering av våra befintliga fritidsanläggningar samt med framtida investeringar. Arbetet med att halvera försörjningsstödet är fortsatt prioriterat. En viktig fråga är att ytterligare söka samarbete med andra kommuner för att klara kompetensförsörjning och kvalitet i de åtaganden kommunen har för våra invånare. Några exempel på områden där samverkan krävs är kommunikationer, utbildning, IT/data. Arbetsmarknad och företagande Vi ska fortsätta utvecklingen av samarbetet mellan företag och arbetsförmedling för att få fler människor i arbete samt goda förutsättningar för företag att växa eller nyetablera sig i vår kommun. Det senare innebär bl.a. att fullfölja det påbörjade arbetet med bredbandsutbyggnad, framtagande av aktuella planer som medger tillväxt både vad gäller företagande, bostadsförsörjning och hållbar utveckling av vår miljö. Utvecklingen av kommunens program och handlingsplaner avseende näringsliv ska även fortsättningsvis genomföras i nära samarbete med företagen. Energi och klimatplan Vi har alla ett gemensamt ansvar för en ekologiskt hållbar framtid för kommande generationer. Majoriteten ska arbeta aktivt med att minska kommunens klimatpåverkan och kommer att ta fram en energi och klimatplan för Flens kommun. Klimatplanen ska ge en tydlig riktning och även förslag på konkreta åtgärder för hur vi ska lyckas, både som kommun, företag och privatperson. Skolan Hög kvalitet i den förskole- och skolverksamhet som bedrivs i Flens kommun är avgörande för kommunens utveckling. Kraven på höjd kvalitet och skolprojektets strategi för utveckling av kommunens skolor ligger därför fast. Efter att Europaskolan fått klartecken att etablera sig i Malmköping finns dock behov av ett omtag för skolstrukturen i hela Flens kommun. Vi vill forma en ny skolstruktur med inriktning på samarbete med Europaskolan. Skollokaler ska vara ändamålsenliga 6

7 och nyttjas effektivt och nybyggnation av skollokaler undvikas så långt som möjligt. Ekbackens skola i Sparreholm och Kyrkskolan i Mellösa ska fortsätta drivas som kommunala skolor. Vård och omsorg Vi eftersträvar en hög kvalitet i kommunens vård- och omsorg. Vi vill arbeta för en kommun där alla alltid ska kunna förvänta sig livskvalitet genom trygghet och god omsorg i livets olika skeden. Äldrevården ska baseras på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande. För att åstadkomma detta är det viktigt att fullfölja den påbörjade processen för kommunens framtida äldreomsorgsstruktur. Vi ser att såväl särskilda boenden i kommunens större tätorter som olika typer av boenden anpassade för äldre, exempelvis trygghetsboenden, är viktiga för att möta efterfrågan på bra bostäder för alla äldre i Flens kommun. Kostverksamheten Vårt mål för kostverksamheten i Flens kommun är att barn och gamla ska serveras god och näringsriktig mat i tillräcklig mängd. En viktig del i att utveckla kostverksamheten är att lyfta personalen i kommunens kök genom inspiration och kompetensutveckling. Vid upphandling av livsmedel ska djurskydds- och miljökrav som överensstämmer med svenska regler ställas. Därutöver vill vi också sätta mål för ökad andel närproducerade och ekologiska livsmedel. Genom att aktivt söka efter närproducerade livsmedel vid upphandlingar kan Flens kommun bidra till en positiv utveckling för det lokala näringslivet. Alternativa driftsformer Under mandatperioden ska vi se över möjligheterna att införa LOV utifrån kommunens förutsättningar. Syftet och målsättningen vid ett eventuellt införande är att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. Kultur och fritid. Vi anser att kultur- och fritidsverksamheten i kommunen är en viktig del för oss som bor här och en bra dörröppnare för nya invånare när man ska etablera sig samt komma in i ett socialt sammanhang. Vi behöver se över de bidragsregler som finns samt villkoren för föreningarnas möjligheter att använda våra gemensamma lokaler och anläggningar. Detta vill vi göra för att anpassa dem till den verksamhet som idag bedrivs. Ideella föreningar, studieförbund m.fl. är viktiga för kommunens utveckling och måste därför ägnas särskild uppmärksamhet när vi nu går in i en ny organisation. Ortsutveckling Vi ska utveckla det pågående arbetet med ortsutveckling i de olika delarna av kommunen. Syftet är att bredda deltagandet och få fram visioner för landsbygden och samtliga orter samt skapa en samsyn om fördelarna för kommunen med orternas särprägel och olika styrkor. En kommun för alla För våra partier är det viktigt att kommunens arbete inkluderar alla invånare. Vi kommer att aktivt arbeta mot diskriminering i alla dess former. Det är en aspekt som ska genomsyra samtliga 7

8 nämnders arbete. Vi vill arbeta för att tillvarata människornas resurser och egna styrkor till att bli delaktiga i arbets- och samhällslivet. Arbetet kommer att ske i samverkan med närings- och föreningslivet, andra politiska organisationer samt Riksdag och EU. 8

9 2 VISION 2019 Flens kommunfullmäktige antog i mars 2012 följande vision för Flens kommun. Visionen sträcker sig fram till 2019 och ligger till grund för de strategiska målen i den strategiska planen. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. 2.1 ORTERNAS VISIONER Flens kommun har arbetat med ortsutveckling sedan 2009 och arbetet har från 2010 till och med 2013 drivits som en del av projektet Färdplan Flen. Sedan 2014 ingår arbetet med ortsutveckling som en del i kommunens ordinarie arbete. Målet har varit att ta fram en vision och långsiktig handlingsplan för alla orter i kommunen. Arbetet påbörjades med Malmköping och fram tills nu har visioner och handlingsplaner tagits fram för Malmköping, Sparreholm och Hälleforsnäs. Ortsutvecklingsarbetet i övriga orter fortskrider och visionerna för dessa orter kommer löpande att läggas till det övergripande visionsdokumentet. Här följer en redogörelse för de ortsvisioner som fullmäktige hittills har beslutat om. Vision Malmköping I Malmköping är vi stolta över vår unika boendemiljö, handel och kultur. Mötesplats Malmköping är en naturlig plats för upplevelser, både för boende och besökare. Tillsammans får vi allt att bli möjligt, lokala initiativ uppmuntras och får växa. 9

10 Vårt läge sporrar och utmanar. Vision Sparreholm 2019 Med storstaden och Europa runt hörnet är Sparreholm den öppna porten till Båvens insjöskärgård som med sitt rika djurliv är en njutning för alla. Vi välkomnar omvärlden och samverkar med drivkrafter som får orten att sjuda av liv och aktivitet. Med vårt kulturarv som grund skapar vi en bygd som präglas av engagemang, närhet och livskvalitet för alla generationer. Vision Hälleforsnäs 2019 Sprungen ur vår stolta historia finns här en framgångsrik grundskola med plats för alla barn. Vi utvecklar tillsammans en kreativ ort med ett internationellt kulturliv. Här finns ett rikt näringsliv och blomstrande handel i historiska och levande miljöer. Vi gör vår unikt varierande natur tillgänglig för alla. Bra kommunikationer gör det lätt för omvärlden att ta sig till och från Hälleforsnäs. 10

11 3 NULÄGESANALYS 3.1 NULÄGET I FLENS KOMMUN Som en del av Färdplan Flen togs en nulägesanalys fram som beskriver hur läget är i Flens kommun i dag med utgångspunkt i politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorer. Analysen innehåller också en beskrivning av Flens kommuns styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Här följer en uppdaterad version av nulägesanalysen med senast känd statistik: Politiska faktorer: Avreglering av kommunikationer med mera påverkar Flens kommun. Sedan 2012 har Sverige en ny kollektivtrafiklag som öppnar upp för kommersiella aktörer på kollektivtrafikmarknaden. I samband med den nya lagen så överfördes trafikhuvudmannaskapet för Sörmland, från Länstrafikbolaget i Sörmland, till ett nyinrättat kommunalförbund, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. De senaste åren har kommunerna i samarbete med kommunalförbundet arbetat med olika kollektivtrafikfrågor rörande bland annat färdtjänst, skolskjuts, tågtrafik och regional trafikplanering m.m. Några aktuella exempel på projekt är nytt biljettsystem, egen regional beställningscentral för färdtjänst, tillgänglighetsfrågor och samordning med den särskilda kollektivtrafiken. Det är viktigt för Flens kommun att hitta samarbeten med närliggande kommuner i gemensamma strategiska frågor. Ekonomiska faktorer: En ökning av befolkningen med 100 personer innebär en ökning av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgifter på 5,6 miljoner kr per år. Flens kommuns investeringsnivå har sedan 2006 legat på mellan 5.6 % och 8.7 % av skatteintäkter och utjämning. Skattesatsen i Flens kommun år 2014 är 22,33 %. Genomsnittet i länet är 21,95 % och riket 20,65 %. Medelinkomsten bland invånarna i Flens kommun var kr jämfört med kr i riket. Genomsnittsinkomsten i både Flens kommun och riket har ökat under 2000-talet, men ökningen har varit snabbare i riket, så skillnaden har gått från att vara kr 2003 till kr 2012 Fritidshushåll utgör 37,6 % av de taxerade småhusenheterna i Flens kommun jämfört med 27,3% i länet. Näringsliv och arbetsmarknad 2012 fanns arbetstillfällen i Flens kommun, vilket är en minskning från Inom tillverkning och utvinning finns 17 % av arbetstillfällena, jämfört med 13 % i riket. Det är en minskning från 21 % Den största näringsgrenen i Flens kommun är vård och omsorg, där 20 % 11

12 av arbetstillfällena finns. Utbildning utgör 12 % av arbetstillfällena år 2012, andelen i riket är lägre (10 %). Småföretagare med 0-5 anställda utgör 90 % av registrerade företag i Flens kommun. Det finns två företag i kommunen som har fler än 100 anställda, och runt 8 företag med anställda. Den största arbetsgivaren är kommunen pendlade runt invånare i Flens kommun ut till arbete utanför kommungränsen, oförändrat sedan Cirka personer pendlade in till kommunen för arbete, en ökning med 30 personer från Eskilstuna, Katrineholm och Stockholm är de städer som flest pendlar till. Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen i Flens kommun var 72 % 2012, en minskning från 2008 då 75 % av befolkningen i denna åldersgrupp var förvärvsarbetande. Minskningen är mest markant i åldersgruppen där andelen förvärvsarbetande har minskat från 59 % 2008 till 55 % I åldersgruppen är minskningen markant mellan 2008 och 2012 från 78 % till 73 %. Sociala faktorer: Baserat på befolkningsprognos från SCB kommer befolkningen att öka de närmaste fem åren med totalt 100 personer och därefter vända nedåt igen var 26 % av befolkningen över 64 år och denna grupp förväntas att öka till 31 % år Det innebär bl.a. att försörjningsbördan (andelen individer i så kallad arbetsför ålder (20-64) i förhållande till antal individer i icke arbetsför ålder (0-19 & 65+) prognosticeras öka. Andelen utrikes födda vuxna invånare i Flens kommun var år % (riket 16 %). Andelen invånare med gymnasial utbildning i Flens kommun ligger högre än både riks- och länsgenomsnittet med 55 % (länet 53 %, riket 44 %). 23 % av invånarna i Flens kommun har en eftergymnasial utbildning, vilket är väsentligt lägre än både länet (30 %) och riket (39 %). Andelen barn i Flens kommun som bor i ekonomisk utsatta hushåll (det vill säga barn som bor i hushåll med en inkomst som ligger under socialbidragsnormen eller som har mottagit socialbidrag) var ,8 %, jämfört med 11,2 % i riket. Teknologiska faktorer: I den strategiska planen beskrivs att Flens kommun har fått ett allt sämre transportläge, både vad gäller kollektivtrafik och infrastruktur. Denna skrivning kan delvis härledas till den kontroversiella tågplan som Trafikverket lade fram under Där stora delar av den regionala tågtrafiken i Sörmland prioriterades bort till förmån för den snabbtågstrafik som går igenom Sörmland. I ett gemensamt arbete kunde kommunerna vinna gehör för de pendlingsregionala perspektiven och trafikverket valde att dra tillbaka sitt förslag. I samband med detta inleddes även diskussion och senare beslut om inköp av egen regionaltågstrafik. Denna trafik är planerad att starta under december

13 Inom infrastruktursatsningar är väg 55 genom Flen och Sörmland fortsatt prioriterat. En bredbandsstrategi utarbetas för kommunen. Uppdraget har bärighet mot regeringens bredbandsmål att 90 procent av Sveriges befolkning bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast år Andelen av befolkningen i Flens kommun som har tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund var %. Genomsnittet i länet var 50 %. 13

14 4 STRATEGISKA MÅL MED KONKRETA MÅL OCH STRATEGISKA OMRÅDEN För att nå visionen Flens kommun 2019 har kommunfullmäktige beslutat om sex långsiktiga strategiska mål. Vart och ett av dessa kompletteras i den strategiska planen med ett antal konkreta mål för vad som är mest prioriterat de närmaste åren. Till de konkreta målen har också ett antal indikatorer kopplats för att underlätta bedömningen av om utvecklingen mot mål och vision går åt rätt håll. Vidare finns under de strategiska målen ett antal strategiska områden. Dessa är prioriterade utvecklingsområden där olika projekt eller insatser ska genomföras i syfte att öka kommunens möjlighet att nå de strategiska målen. Kommunens nämnder har i sin planering att utgå ifrån de mål, indikatorer och områden som kommunfullmäktige beslutat. I avsnittet Nämndernas ramar och uppdrag framgår vilken nämnd som har rapporteringsansvar för respektive indikator. De sex strategiska målen är: 1. HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV 2. UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR 3. ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 4. VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 5. VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN 6. EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE 14

15 4.1 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska genomsyras av en positiv attityd till företag genom att erbjuda bra och tillgänglig service och ha god beredskap för etableringar Indikatorer: Företagsklimat företagarnas bedömning av kommunens service Byggklar mark för industrier och andra verksamheter Flens kommun ska genom utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och ytterligare insatser bidra till att fler invånare finner vägar till egen försörjning Indikatorer: Förvärvsarbetande invånare år Kursdeltagare som slutfört kurs i gymnasial vuxenutbildning Elever som godkänts inom SFI Flens kommun ska tillsammans med andra aktörer och intressenter verka för att omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ökar Indikatorer: Turistomsättningen, kr/invånare Antal kommersiella gästnätter Strategiska områden Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan om målsättningen att i jämförelse med 2013 års nivå halvera kostnaderna för försörjningsstödet till Det är ett tufft mål och det behövs en rad insatser att nå målet. Den kommunala kostnaden för försörjningsstödet har ökat kraftigt under de senaste åren. Ökad arbetslöshet och att allt fler människor saknar ersättning från A-kassan är de främsta orsakerna till detta. Ökningstakten minskade dock under 2012 och från våren 2013 har kommunens kostnader för försörjningsstödet för första gången på 10 år börjat minska jämfört med samma period året innan. Under 2014 har kostnaderna minskat dock inte med samma takt som Kostnadsminskningen sker trots att arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, fortfarande ligger på en hög nivå i kommunen. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet. Under 2015 kommer en rad åtgärder genomföras enlig den handlingsplan som socialnämnden har beslutat om Nedan redovisas utvecklingen inom området samt de viktigaste beslut och åtgärder som vidtagits eller ska vidtas för att på sikt minska kostnaderna för försörjningsstödet: 15

16 Försörjningsstödstagare kommer möjlighet ges att prova på att studera på grundläggande nivå (åk 4-9) max en termin med bibehållet försörjningsstöd för att på så sätt få en inblick i vad studier innebär och väcka intresset för vidareutbildning. Detta som en utökning av de arbetsmarknadsinsatsser som finns i dagsläget. Efter en termin hänvisas individerna till studiemedelssystemet vid fortsatta studier och kan på så sätt bli självförsörjande. SFI-undervisningen kommer att komplementeras med 15 timmars språkpraktik per vecka. Genom kombinationen utbildning och praktik kan individer snabbare lära sig svenska språket. Ytterligare öka samverkan mellan Arbetsmarknadsenheten och Näringslivskontoret för att hitta arbetsplatser för praktik och bidragsanställningar utanför den kommunala verksamheten. Och påbörja samverkan med föreningslivet och civilsamhället för ökad integration och eventuell möjlighet till bidragsanställningar. Vi fortsätter att erbjuda subventionerade tjänster för försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen. Kommunstyrelsen beslutade hösten 2013 att ge AU-centrum finansiering för 20 nystartjobb i kommunala verksamheter. Den satsningen har direkt påverkat kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag och leder på längre sikt till att deltagarna kommer till egen försörjning. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2013 att finansiera en likande satsning på nystartjobb vilket kan ha haft en positiv effekt på att kostnaderna under 2014 och framåt. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2012 att starta en treårig näringslivssatsning och samtidigt förstärktes resurserna till kommunens näringslivskontor. Kommunens näringslivsarbete har tre delmål: o Utveckla näringslivsklimatet o Främja företagssamhet o Skapa förutsättningar för tillväxt Näringslivskontoret har tagit fram en handlingsplan för arbetet med att förbättra måluppfyllelsen i området. Revidering av etableringsreformen. Staten har via Arbetsförmedlingen huvudansvaret över nyanländas etablering i det svenska samhället. I regeringens vårbudget 2012 togs några viktiga beslut som påverkar kommunala kostnader för nyanlända efter två års etableringsperiod positivt. I budgetpropositionen förlängdes t ex introduktionstiden för alla nyanlända, vilket direkt påverkar försörjningsstödskostnaderna för kommuner. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att kommunala verksamheter ska ta emot drygt 70 praktikanter. Praktiksatsningen började under hösten 2013 och i januari 2015 tillsätts en kommungemensam tjänst som ska ha hand om alla subventionerade anställningar och fördelning av praktikplatser. En fördjupad bild av gruppen försörjningsstödstagare har gjort det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. Socialförvaltningen har även inrättat en mottagningsfunktion i försörjningsstödshandläggningen, vilket har lett till effektivare hantering av försörjningsstödsärenden. Prognoser pekar på lägre arbetslöshet för perioden vilket kan leda till lägre försörjningsstödskostnader på sikt. Utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen i form av till exempel informationsutbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. Arbetsförmedlingen har även anställt en 16

17 handläggare som riktar sig till att få arbetslösa till subventionerade anställningar inom privata näringslivet. Ansvaret för försörjningsstödskostnaderna har enligt beslut i kommunfullmäktige flyttats från kommunstyrelsen till socialnämnden under första kvartalet Socialnämnden ska en gång per kvartal rapportera till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnaderna och vilka åtgärder nämnden har tagit för att ytterligare minska kostnaderna. 17

18 4.2 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR Konkreta mål med indikatorer Alla elever ska nå kunskapskraven Indikatorer: Godkända elever i svenska och matematik, nationella prov åk 3 Godkända elever i svenska, engelska och matematik, nationella prov åk 6 Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor och skolor Indikatorer: Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet trygghet Elevers omdöme om grundskolans verksamhet trygghet Fritidshem och fritidsgårdar ska vara tillgängliga mötesplatser som understödjer lärande och social utveckling för barn och ungdomar Indikatorer: Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen Öppettider på fritidsgårdarna Strategiska områden Skolprojektet Som ett led i utvecklingen av kommunen och i enlighet med målen för Färdplan Flen initierade kommunfullmäktige i maj 2011 Flens kommuns skolprojekt. Projektet ska tillsammans med skolans personal och i dialog med övriga intressenter ta fram förslag till åtgärder som förbättrar skolans förutsättningar att successivt och markant öka skolans måluppfyllelse. Eleverna och deras resultat ska stå i fokus. Under 2012 genomfördes fas 1 av projektet som innehöll en analys och utvärdering av orsakerna bakom de sjunkande skolresultaten. En dialog har genomförts med lärare, föräldrar och elever för att få fram dessa faktorer. Under 2013 var fokus i arbetet att ta fram genomarbetade och prioriterade åtgärdsförslag i syfte att förbättra måluppfyllelsen i skolan. I september 2013 antogs i Kommunfullmäktige ett antal strategidokument innehållande åtgärder för ökad måluppfyllelse i skolan med följande huvudstrategier: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald En lärande organisation med fokus på mål och resultat En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap Samverkan och öppenhet 18

19 I december 2013 beslutades en ny skolstruktur i kommunfullmäktige. Beslutet om den framtida skolstrukturen möjliggör barn- och utbildningsnämndens grundläggande förutsättningar för ett långsiktigt effektiviserings- och utvecklingsarbete. I juni 2014 tog fullmäktige ytterligare beslut om skolstukturen genom att uppdra åt kommunstyrelsen att i samverkan med FKAB ta fram en ekonomisk kalkyl ur ett koncernperspektiv avseende en ny samlad F-6-skola för Flens tätort, en samlad 7-9-skola i Flens tätort för hela kommunen samt flytt av kommunens gymnasieskola till kvarteret Lästen. Under 2013 och 2014 har fem utvecklingsledare anställts inom områdena mångfald, lärmiljö, förskola, fritidshem och IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) anställdes sex förstelärare och 2014 anställdes ytterligare elva förstelärare och en lektor. Under har 2014 ett kvalitetsledningssystem som innehåller uppföljning och utvärdering på övergripande nivå, enhetsnivå och elevnivå tagits fram. Kvalitetsledningssystemet innehåller metoder för ständiga förbättringar av verksamheten. Både en elevhälso- och närvaroplan har tagit fram för att tydliggöra arbete i dessa frågor. Det interkulturella perspektivet är fokusområdet i arbetet under läsåret 2014/2015. Under 2015 avslutas skolprojektet i sin projektform och vidare arbete ska implementeras i Barn- och utbildningsförvaltningens ordinarie arbete. Utvecklingsledarna ska fortsätta sina uppdrag inom förvaltningen fram till Satsningen på synligt lärande och förstelärare/lektor fortskrider. Kvalitetsledningssystemet samt elevhälso- och närvaroplan ska implementeras under de kommande åren. De åtgärder som är beslutade i strategidokumentet föranleder ett behov budgetförstärkningar framöver. I strategisk plan beslutas om budgetförstärkningar på 6,5 mkr för 2015 och det finns planerade insatser fram till Familjecentral Under 2015 inleds förhandlingar med landstinget för att kunna öppna en familjecentral i Flen. En familjecentral innebär en möjlighet att i samverkan förbättra folkhälsan för de minsta barnen och deras föräldrar. I en familjecentral kan föräldrar möta personal med olika kompetenser: mödravård, barnavård, pedagoger och socialsekreterare för råd och stöd. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med landstinget och berörda nämnder påbörja ett arbete om möjligheten att starta en familjecentral i Flen. 19

20 4.3 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER Konkreta mål med indikatorer Flen ska vara en trygg kommun att bo och leva i Indikatorer: Medborgarnas bedömning av tryggheten i kommunen Antal anmälda våldsbrott Väntetid från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende äldreomsorg Antal olika personal som möter en hemtjänsttagare Människor i behov av vård, omsorg och stöd i livets olika skeden ska mötas av trygga verksamheter med god kvalitet där individen står i centrum Indikatorer: Kvalitetsaspekter inom särskilt boende - äldreomsorg Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad utredning eller insats Flens kommun ska erbjuda ett lockande kultur- och fritidsutbud med generösa öppettider i simoch sporthallen och bibliotek Indikatorer: Simhallens öppethållande på kvällar och helger Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger Medborgarnas bedömning av biblioteksverksamheten i kommunen Strategiska områden Översyn av bostadsförsörjningen I visionen för Flens kommun står att läsa I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vidare anges att Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende. Ett av de sex strategiska målen som kommunen prioriterar under planperioden är Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer. Kommunstyrelsen fick i uppdrag i den strategiska planen att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer göra en översyn av kommunens bostadsförsörjningsarbete. För att svara mot uppdraget samt de åtaganden som följer av Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar påbörjades arbetet under hösten 2014 med att ta fram en bostadsförsörjningsplan. Arbetet påbörjades under hösten 2014 och är indelat i tre etapper. I den första görs en nulägesanalys baserad på bland annat befolkningsprognoser, statistik om kommunens invånare, utbud av bostäder, styrkor för befolkningsutveckling, aktuella lagar, mark- och exploateringsarbete, bygglovshantering, invånarnas efterfrågan med mera. 20

21 Utifrån denna analys ska därefter i den andra etappen de bostadspolitiska målen formuleras genom diskussion och processarbete med politiken. I den tredje och sista etappen ska slutligen konkreta åtgärder för det strategiska bostadsförsörjningsarbetet identifieras. Arbetet beräknas vara klart 2015 då det ska utgöra underlag för en ny översiktsplan Framtida strukturen inom äldreomsorgen De äldre blir allt fler och deras andel av befolkningen ökar. Flens kommun står därför inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen. År 2013 gjordes en grov uppskattning om en kostnadsökning för särskilt boende och hemtjänst på miljoner kronor fram till Mot denna bakgrund finns ett tydligt behov av politiska prioriteringar. Socialförvaltningen har därför under 2014 formulerat ett förslag till en strategi för boende för äldre. Vägval för framtiden, - Boendestrategi för äldre i Flens kommun Äldreomsorgen har ett brett register av insatser. I den långsiktiga planeringen ligger dock fokus på särskilt boende. Anledningen till att planeringen behöver börja där är att förändringar inom detta område är en lång process i jämförelse med att exempelvis ställa om hemtjänst eller hemsjukvård till ett ökat antal brukare. Beslutet om att bygga äldreboendet Slottsängen fattades till exempel fyra år innan de första brukarna kunde flytta in. Vägvalen inför den kommande volymökningen måste därför ske under den mandatperiod som nu påbörjas. Socialnämnden har genom projekt Case 2030 utarbetat ett långsiktigt planeringsunderlag för kommunens äldreomsorg. Underlaget byggde bland annat på uppgifter om kostnader, brukarantal och befolkningsutveckling. Slutsatserna sammanställdes i en rapport i början av Delar av materialet har uppdaterats under 2014 utifrån en nygjord befolkningsprognos. Strategin för framtidens äldreomsorg tar sin utgångspunkt i dessa underlag och har bearbetats vidare i ett seminarium som genomfördes i augusti 2014 i syfte att analysera och konkretisera framtagna uppgifter och effekterna av möjliga vägval för morgondagens äldreomsorg. Flens kommun lägger mindre pengar på äldreomsorg än merparten av landets kommuner. Den del av kommunens budget som går till äldreomsorgen är mindre än genomsnittet för riket. Skillnaden mellan den andel av budgeten som används i Flen upp till ett riksgenomsnitt var år 2013 drygt 40 miljoner kronor. En förklaring till detta är att andelen invånare med beslut om permanent särskilt boende eller korttidsvård är lägre i Flen än i genomsnittskommunen. Tydligast är detta i åldersgruppen 80+ där 8,4 % av befolkningen i Flen bor på särskilt boende, att jämföra med 13,3 % i riket. Även andelen äldre med hemtjänst är lägre i Flen. Här förefaller dock den främsta skillnaden ligga i antalet timmar man får. I Flen är det beräknade/beviljade genomsnittliga antalet timmar för en person i åldersgruppen 80+ med hemtjänst 16 timmar per person och månad. Genomsnittet i riket för samma åldersgrupp är nära det dubbla, 31 timmar per person och månad. Tänkbara orsaker till denna skillnad kan vara en högre andel korta insatser och mer kringtid. Samtidigt som den andel av kommunens totala driftbudget som går till äldreomsorgen är lägre än för många andra kommuner har Flen högre kostnader per brukare än riksgenomsnittet. Detta gäller både för hemtjänst och särskilt boende. I Flen var år 2013 den genomsnittliga årskostnaden per brukare inom särskilt boende kr, i riket var motsvarande snittkostnad kr. 21

22 Det finns flera orsaker till den högre genomsnittskostnaden inom särskilt boende, varav två kan framhållas här. För det första tyder en jämförelse mellan landets kommuner på att det finns ett samband mellan andelen invånare i permanent särskilt boende och de genomsnittliga brukarkostnaderna. Ju lägre andel av befolkningen i åldersgruppen 80+ som bor på särskilt boende i en kommun, desto högre är de genomsnittliga brukarkostnaderna. Detta indikerar att det i första hand är de mest vårdkrävande personerna som får plats på särskilt boende. Den andra förklaringen gäller storleken på boendena. Av Flens särskilda boenden når inget upp till 40 platser och två har två färre än 20 platser. En analys av hur storleken på boendet påverkar genomsnittskostnaden kompliceras av att platsantalet varierar inte bara mellan utan även inom kommunerna, samtidigt som snittskostnader per enhet saknas i nationell statistik. En knapp tredjedel av landets kommuner deltar dock i mätningen Kostnad per brukare (KPB) som är en metod för att kostnadsberäkna olika insatser. Metoden förvaltas av SKL och ger deltagande kommuner möjlighet att beräkna och jämföra kostnader på enhetsnivå. I 2014 års rapport Kostnad per brukare konstaterar SKL att Ofta har platsantalet betydelse för kostnaderna på så sätt att de större boendena är mer kostnadseffektiva än de mindre. Flens kommun ingår för närvarande inte i KPB men genomförde denna mätning åren I båda fallen visade resultatet att det minsta boendet hade de högsta brukarkostnaderna. I strategisk plan får socialnämnden ett uppdrag att starta Hemgården som ett särskilt boende med 10 platser under Nämndens budget förstärks med 7,8 miljoner kronor för genomförandet av uppdraget och ytterligare två miljoner kronor reserveras i kommunstyrelsens reserv för oförutsedda kostnader för att införa heltidstjänster i det nya boendet. Under mandatperioden ska möjligheterna att införa LOV, lagen om valfrihetssystem, utifrån kommunens förutsättningar ses över. Syftet och målsättningen vid ett eventuellt införande är att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. Kommunstyrelsen ges därför i uppdrag att utreda möjligheterna att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) utifrån Flens kommuns specifika förutsättningar. 22

23 4.4 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska öka andelen ekologiska livsmedel Indikatorer: Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel miljömärkta livsmedel Flens kommun ska minska energiförbrukningen Indikatorer: Andel miljöbilar av kommunorganisationens bilar Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen Flens kommun ska verka för att fastställda lokala miljömål uppnås Följs upp genom en sammanvägd bedömning utifrån genomfört arbete Strategiska områden Uppföljning av lokala miljömål, inklusive ekologiska och miljövänliga livsmedel Bygg-, miljö- och räddningsnämnden har beslutat om ett förslag till lokala miljömål samt handlingsplan. Handlingsplanen omfattar tiden Kommunfullmäktige har under decembersammanträdet 2014 att besluta i ärendet. I ärendet föreslås även en miljöindikator fastställas för att ge en sammanvägd bild av måluppfyllelsen inom miljöområdet. En livsmedelsupphandling är genomfört under 2014 vilket ger kommunen förutsättningar att nå målet inom ekologiska och miljövänliga livsmedel. För närvarande är ca 10 % av alla livsmedel inköp i kommunal verksamhet ekologiska (= miljömärkta livsmedel). Målet för 2014 är 15 % och för %. Barn- och utbildningsnämnden ska under hösten 2014 tillsammans med socialnämnden ta fram en kostpolicy för kommunens verksamheter. Kostpolicyn ska skickas vidare för beredning till kommunledningsförvaltningen inför beslutet i kommunstyrelse och fullmäktige. 23

24 4.5 VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN Konkreta mål med indikatorer Flens kommun ska ha bra kommunikationer Indikatorer: Medborgarnas bedömning av kommunikationerna i kommunen Nöjd medborgarindex, gator och vägar Antal tågstopp i pendlarläge vid Flens station Flen ska kommunicera utveckling och marknadsföra vår kommun aktivt Nöjd Region-Index - Rekommendation Följs upp genom en sammanvägd bedömning utifrån genomfört arbete Det ska finnas god tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar Indikatorer: Tillgång på bredband med 100 Mbit/s för befolkning och arbetsställen Strategiska områden Kollektivtrafik och infrastruktursatsningar Sedan 2012 har Sverige en ny kollektivtrafiklag som öppnar upp för kommersiella aktörer på kollektivtrafikmarknaden. I samband med den nya lagen överfördes trafikhuvudmannaskapet för kollektivtrafiken i Sörmland, från Länstrafikbolaget i Sörmland till ett nyinrättat kommunalförbund, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (SKTM). Kommunalförbundet styrs av en direktion med medlemmar från samtliga Sörmlandskommuner och landstinget. De senaste åren har kommunerna i samarbete med SKTM arbetat med olika kollektivtrafikfrågor rörande bland annat färdtjänst, skolskjuts, tågtrafik och regional trafikplanering m.m. Samarbetet är väl förankrat genom nätverksträffar, enskilda möten och överläggningar mellan kommunen och SKTM. Uppdragen har också utvecklats under åren. Några aktuella exempel på projekt är nytt biljettsystem, egen regional beställningscentral för färdtjänst, tillgänglighetsfrågor och samordning med den särskilda kollektivtrafiken. I den strategiska planen beskrivs att Flens kommun har fått ett allt sämre transportläge, både vad gäller kollektivtrafik och infrastruktur. Denna skrivning kan delvis härledas till den kontroversiella tågplan som Trafikverket lade fram under Där prioriterades stora delar av den regionala tågtrafiken i Sörmland bort till förmån för den snabbtågstrafik som går igenom Sörmland. I ett gemensamt arbete lett av SKTM kunde kommunerna vinna gehör för de pendlingsregionala perspektiven och trafikverket valde att dra tillbaka sitt förslag. I samband med detta inleddes även diskussion och senare togs beslut om inköp av egen regionaltågstrafik. Denna trafik är planerad att starta fjärde kvartalet När det gäller infrastruktursatsningar är väg 55 genom Flen och Sörmland fortsatt prioriterad och tar en stor del av länstransportplanens budget ( ). 24

25 Kommunstyrelsen har i strategisk plan fått uppdraget att bevaka kommunens intressen och omvärldsbevaka i frågor som gäller kollektivtrafik och infrastrukturfrågor och att samverka med andra aktörer vilket är en del av den löpande verksamheten. Detta arbete sker idag i nära samarbete med både kommunens politiska ledning, övriga kommuner, landstinget och SKTM. Samarbetsformerna har utvecklats och har ökat kommunens möjligheter att påverka och vara en del av det strategiska arbetet kring infrastruktur och kollektivtrafik. Kommunstyrelsen ges uppdraget att under planperioden fortsätta det kontinuerliga arbetet med att aktivt påverka trafikplaneringen. Om behov föreligger ska kommunstyrelsen initiera konkreta insatser/uppdrag inom området under perioden. I den strategiska planen uppdrogs åt kommunstyrelsen att senast 2015 utarbeta en bredbandsstrategi för kommunen. Uppdraget har bärighet mot regeringens bredbandsmål att 90 procent av Sveriges befolkning bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast år Målet för Flens kommun är att genom en utbyggd digital infrastruktur verka för goda förutsättningar för invånare och företagande samt att bidra till att regeringens bredbandsmål uppnås. Ett förslag till projektdirektiv för en sådan satsning är framtaget för beslut. Arbetet fortsätter under planperioden. I investeringsbudget reserveras medel för bredbandsatsning som ska pågå hela planeperioden och förmodligen även efter det Samverkan Det kommunala uppdraget ska utföras så att medborgarna får en så effektiv och tillgänglig service som möjligt. Därför är det viktigt med anpassade och effektiva processer och att organisationen samverkar internt och externt för att nå detta. Genom detta uppdrag initieras ett arbete för att förbättra både intern och extern samverkan. Med intern samverkan menas bättre samverkan mellan nämnder/förvaltningar vad avser frågor av övergripande karaktär eller arbetsprocesser/medborgarärenden som berör flera nämnder/förvaltningar. Samverkansgrupper mellan förvaltningar har startat med fokus på ekonomi och verksamhetsutveckling och det arbetet fortskrider framåt. Med extern samverkan menas samverkan med externa organisationer som exempelvis statliga myndigheter och andra kommuner. En inventering har gjorts av pågående samverkansprocesser och utifrån den förs samtal med andra kommuner och statliga myndigheter om tänkbara processer som förväntas ge ett mervärde för kommuninvånarna. Exempel på områden som diskuteras är telefonväxelsamarbete och överförmyndarverksamheten. Huvudansvarig för att initiera uppdraget är kommunstyrelsen Övertagandet och utveckling av Bruksområdet i Hälleforsnäs Fullmäktige har beslutat att ett helägt kommunalt bolag Framtidsbruket AB tar över Bruksområdet från årsskiftet 2014/15. Arbetet med att utveckla området har påbörjats och kommer fortsättningen att mestadels ske i bolagets regi. Kommunfullmäktige har reserverat två miljoner kronor av balanskravsmedel för utvecklingen av Bruksområdet varav bara en liten del har använts under Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar En kartläggning av kommunens idrotts- och fritidsanläggningar är genomförd under Arbetet att ta fram en långsiktig underhålls- och investeringsplan för dessa anläggningar fortsätter under

26 Översynen av kommunens idrotts- och fritidsanläggningar och det framtida resursbehovet beräknas vara klart i december Inventeringen av alla anläggningar är klar. Beläggningen av alla idrottsanläggningar under vissa utvalda veckor finns med i materialet. Dialog med föreningslivet kommer att ske under november Den dialogen kommer att föras med idrottsföreningar eftersom det är den verksamhet som är aktuell att föra dialog med utifrån dagsläge och framtida behov. Flens Kommunfastigheter AB ska medverka som expert i hur byggnadernas skick är vad gäller ytskikt, tak och andra eventuella utvändiga åtgärder. Invändigt finns det också behov som behöver identifieras utöver det som framkom i den senaste årliga besiktningen av all lös och fast utrustning. Med utgångspunkt i höstens bokningar och beläggningen i de olika objekten och de ärenden som föreningslivet, idrotten, uppmärksammat under säsongen så går det att peka på några saker. I ortsutvecklingsarbetet finns punkter om hälsa och friskvård i befintliga handlingsplaner. Myndigheter och andra organisationer kontaktar regelbundet kommunen för olika undersökningar gällande fritids- och idrottsanläggningar. Detta ger indikationer på åtgärder som behöver göras. Exempel på efterfrågade åtgärder från framför allt handlingsplanerna och föreningslivets önskemål är: Elljusspår i de större tätorterna Skyltade promenadvägar och andra stigar och stråk, ex. Hälsans stig Konstgräsplan Flen Orrestaö handikappanpassning och visst iordningställande t.ex. ta ned träd Övriga strandbad Byta ut båtbryggorna i Flen och ersätta de två med en brygga Upprustning av friidrottsarenan, bl.a. sarg runt löparbanor och belysning Området i och runt Sveaparken formas till en mötesplats och fritidsoas med faciliteter för olika aktiviteter (kommer att finnas med i handlingsplan för Flens stad ortsutveckling) S.k. näridrottsplatser, Kulan-anläggningar för spontanidrott Ny omklädningsbyggnad GB-hallen (FKAB) Muddring av kanalen i Skebokvarns båthamn Fullstor sporthall i Flens stad 26

27 4.6 EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE Konkreta mål med indikatorer Verksamheterna i Flens kommun ska kännetecknas av god tillgänglighet, respektfullhet och bra bemötande Indikatorer: Andel medborgare som får direkt svar på en enkel fråga via telefon Informationsindex för kommunens webbplats Andel medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två dagar Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen Handläggningen av ansökningar och anmälningar ska vara effektiv och rättssäker Indikatorer: Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan till beslut inom försörjningsstöd Handläggningstider för bygglovsärenden då alla handlingar inkommit Flens kommun ska uppnå hög kvalitet med insatta resurser Indikatorer: Nettokostnad kommunens verksamhet totalt, kr/invånare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Kostnad för kommunal grundskola, kr/elev Kostnad per betygspoäng i åk. 9, kr/betygspoäng Kostnad kommunal gymnasieskola, kronor/elev Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare Nettokostnad räddningstjänsten, kr/invånare Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande Strategiska områden Kompetensutveckling Kompetensförsörjningsprocessen är en fortlöpande process som syftar till att utifrån uppställda mål leda, utveckla och upprätthålla en organisations samlade kompetens så att verksamhetens behov på kort och lång sikt tillfredsställs. Det betyder i praktiken att säkerställa att rätt kompetens-struktur finns tillgänglig - rätt kompetens, på rätt plats vid rätt tillfälle. En funktionell och medvetet styrd kompetensförsörjningsprocess går hand i hand med processerna för verksamhetsplanering och budgetarbetet på alla nivåer i organisationen. 27