Nya arter och nya landskapsfynd av skiildriiss frin Sverige

Transkript

1 Nya arter och nya landskapsfynd av skiildriiss frin Sverige CARL-AXEL GERTSSON Gertsson, C.-A.: Nya arter och nya I and new province-records of scale Tidskr. ll8 (2-3): lll-118. Uppsata, dltjss frin Sverige. [New species (Homoptera: c1ccoiaea.y.1 - rnt. 0013_886x. C.-4. Gertsson, Murareviigen 13, Lund, Sweden. Inledning I Sverige, liksom i minga andra lzinder, dr kunskapen om skcildlcissens artsammansattning och utbredning klen. I en fcirteckning civer den nordiska faunan finns 125 arter upptagna, varav 50 viixthusarter (Skdld l99l). I virt land har man funnit ett drygt 60-tal frilevande arter (Ossiannilsson 1951, 19s9, 1971,1972,1977, t984,1985). Det finns representanter fcir nio familjer, av vilka Pseudococcidae (ullskcildlciss), Diaspididae (pansarskcildlciss), Eriococcidae (filtskdldt6ss) och Coccidae (skilskrildl<iss) iir de artrikaste. Av dessa nio familjer zir det endast vaxskcildlcissen (Ortheziidae) som vi har nigorlunda god kdnnedom om (Ossiannilsson 1984). Inom Norden har man i Danmark (Kozarzhevskaya & Reitzel 1915,1916, 1977), Finland (Huld6n & Heikinheimo Huld6n 1985 a och b, Silfverberg 1986, Vikberg 1991) och Norge (Fjelddalen 1996) nigorlunda ingiende studerat dessa djur. I Centraleuropa har man hittat 233 arter men man rhknar med att minst 100 arter flterstir att upptiicka (Kosztarab & Koz6r 1988). En allmdn presentation av skcildlciss har Idmnats av Gertsson (1993). Insamlade djur fcirvaras liimpligen i Vo etanol. Det zir vanligen endast de fastsittande honorna som insamlas. Bestzimningstabeller och klassificering bygger pi fullvuxna honor. Speciell preparationsmetod fcir skcildkiss finns beskriven av Kosztarab & Kozdr (1988) samt av Wilkey (1990). Metoden som anvdnds vid bladluspreparation dr ziven anvdndbar (Danielsson 1984). Bestiimningstabeller finns uppglorda av Kosztarab & Koz6r (1988). Frireliggande uppsats ar ett resultat av insamlingsresor i Sverige under samt genomging av museimaterial frin Entomologiska museet i Lund, Naturhistoriska museet i Griteborg och samlingarna pi Institutionen fcir entomologi, SLU, Ultuna. Fyndlista Skrildlcissen delas numera upp i tvi civerfamiljer, Orthezioidea och Coccoidea. Till den f<irstnhmnda, den mest primitiva, hcir bl.a. vaxskcildlcissen. De civriga arter som redovisas i uppsatsen hcir till den senare civerfamiljen. Nomenklaturen fciljer Kosztarab & Koz6r (1988) samt Ben-Dov (1993, 1994). Fynden anges efter landskap och i ordningsfoljd som i Fauna Entomologica Scandinavica resp. gamla Catalogus Insectorum Sueciae. Om inte annat anges iir fynden gjorda av mig. Ortheziidae, vaxskcildlciss. Det finns endast fyra representanter frin denna familj i norra Europa. Samtliga arter ar funna hos oss. Arterna iir karakteristiskt tackta av vita vaxplattor, som sitter regelbundet ordnade. Djuren har ett krabbliknande utseende och iir fritt r<irliga. Honorna avscindrar vax, som sluter sig samman tilt en iiggsiick (Fig. l). En utfcirlig beskrivning cjver de svenska arternas utbredning och utseende har gjorts av Ossiannilsson (1984). Arctorthezia cataphracta (Olafsen). - NB: Norrfjiirden, Rosfors, (H.W. Wald6n); Lule6, Kallax, (H.W. Wald6n). Arten iir pitriiffad i stcirre delen av landet, men har framllt

2 Carl-Axel Gertsson Fig. l. Allmiinna vaxskiildlusen, Newstedia floccosa, fultbildad hona med riggsiick (efter Ossiannilsson 1984) Skala: I mm. Boreal ensign scale, Newstedin floccosa, adult.female with ovisac. Scale: I mm. forallt en nordlig utbredning. Nigra fynd har gjorts i Halland, Smiland och Vastergtitland' Dessa sydliga populationer anses vara relikter (Ossiannilsson 1984). Den fciredrar fuktiga milj<ier och rir ej ovanlig pi rtitter, under stenar och tradstammar, i mossa mm. Arten iir polyfag (Kosztarab & Koz6r 1988). Newsteadia floccos.a (De Geer), allmdn vaxsk<ildlus (Fig. l). - OL: Bijda Kronopark, Boda Sand, , i fcirna under bokar; - HR: Sveg 9 km SE om Vemin, (G. Andersson). - NB: Rine5, (H.W. Wald6n). Arten hr mycket allmiin och f<jrekommer i hela Sverige (Ossiannilsson 1984). Ar i likhet med fciregiende en polyfag art, som fciredrar kalla och fuktiga platser bland ftirna och mossa i barrskog (Kosztarab & Kozrir 1988). Orthezia urticae (Linnaeus), niisselskoldlus. - GO: Liirbro, , viirdviixt ej angiven (F. Ossiannilsson). N?isselsk<ildlusen dr endast hittad pe ett fetd lokaler i cistra Sverige. Den kan insam- Ent. Tidskr. 118 (1997) las genom slaghflvning. Arten lever pi diverse ortartade vdxter (Ossiannilsson 1984). Ortheziola vejdovskyi Sulc. - SM: Bergkvara, (R. Danielsson). Arten har en ostlig ur bredning och har endast hittats i fyra landskap. Den iir polyfag och har i virt land endast petriiffats i torra biotoper (Ossiannilsson 1984). Pseudococcidae, ullskdldloss' De svenska arterna har en mjuk och tydligt segmenterad kropp. Frin ett stort antal kortlar i huden avscindras vax som dels bildar ett puderaktigt dverdrag pi kroppen, dels ofta fortslitter som en serie radidra vaxstrilar l?ings kanten pi kroppen. Vaxstrilarna produceras av siirskilda kcirtelgrupper, cerarier, vilkas antal och ftirdelning iir viktiga ftir artbestdmningen (Kosztarab & Koz6r 1988). Atroccoccus achilleae (Kiritchenko). - UP: Ultuna, Uppsala, , pi blad av grds och Anthriscus (F. Ossiannilsson). Arten iir ny fdr landet. Den iir dven ny fcir Skandinvien. Atrococcus paludinus (Green)' - SM: Taglamyren, pi blad av hjortron (Rubus chamaemorus). Cnaurococcus subterraneus (Newstead). - SM: Bergkvara, , pi griisrdtter (R. Danielsson). - OL: Alby mosse, , pi riitter (R. Danielsson). Euripersia tomlini (Newstead). - SM: Bergkvara, , pigrasrdtter (R. Danielsson). Ny fcir landet. Phenacoccus aceris (Signoret)' - SM: Bergkvara, , pa alm (Ulmus glabra) (R. Danielsson). - OL: Halltorps hage, , pfl avenbok (Carpinus betulus) (R. Danielsson). Tullgren (1929) omniimner att den fcirekommer i barksprickor, kriiftsflr och skadade stiillen pfl stammar och grcivre grenar av ldvtriid och frukttriid. I Norge har arten fcirorsakat allvarlig skadegorelse i iippelodlingar (Edland 1987). Den har liven pfltriiffats i skflnska fruktodlingar speciellt pi aldre trad. Om den forekommer i stor miingd, avsdndras si mycket honungsdagg, att tillviixten av sotdaggsvampar blir ett problem (muntl. uppgift C' Torn6us, Jordbruksverket, Alnarp). Puto pilosellae tsulc). - 6L: Resmo. havsstranden (F. Ossiannilsson). - GO: Tofta strand, , pit ett mycket torrt och solexponerat sandomride. Bida landskapsfynden frfln backtimjan (Thymus serpyllum). Det tjkindska materialet har tidigare redovisats under namnet Ceroputo balachowskyi Ossiannilsson (det. H. 112

3 II 'slrllds sldsduotrl) 'B '(lulxdrt d) srdstao 'V - 'qsd uo 'stcqos sldsdaolttc pud lutxort sawjaq,opnasd 'alors t olltfii PUD alds ydq qsv S 'DrllD^lts snzdl {o lutur uo s)dsrto ut saldual 'o?nslsot snccocoldft3 'aprs qraag 't lunrl4ldo uo snctanb sauuax'sautatl padulg't 'lutoc wnlud?apuaqttdd'ald)s'ulrotg'z'st)asut aidjs luata[1p{o snttqdh 'uossuag 'v-') :otol 's1c11os slds -Duolrl) 'g '(!u!xdtt il to1cds??y 'V - )tsd Dd srcrlos s1dsouo1t12'sso1p1o:1s1td tlco tutxott sautaq?opnasd'ss!)l -plo\qnqysv 'S - ludtqoq pd n1ns33o! touoh 'o3ns13o! snccoco1dtts 'ssolplolelog ', - 'wdtqa 9d snctanb sawan uasnlplolelg 'E - 'lutu wnluo)apuaqudd 'uasnplqls ouudtullv'z - 'ss(4ilpls rtry1o to{ snilet17 '9-Z'3!t abuatg up{ sso1py21s ot111 (t66t)8il 'DIsprJ'tug

4 Carl-Axel Gertsson Schmutterer) (Ossiannilsson 1959). Detta namn dr emellertid ej giltigt, nomen nudum (Ben-Dov 1994). Arten iir ny fiir Sverige. Aven ny fcir Skandinavien. Rhizoecos albidus Goux. - OL: Karums alvar, , pi rcitter av knylhavre (Arrhenatherum elatior ) (R. Danielsson). Ny fdr landet. Den iir iiven ny fijr Skandinavien. Spinococcus calluneti (Lindinger). - SM: Hovmantorp, Hiillasjrin, 2O , ph blibar (Vaccinium myrtillus); Hovmantorp, Priistandset, , pir skvattram (Ledum palustre). Coccidae, skfllskoldlciss. Den fullbildade honan dr ofta starkt kullrig (Fig. 2). Arterna inom denna familj bildar inga Skta skrildar, utan hos dessa zir det rygghuden som hirdnar och fordockas. Man kan ej lossa skrilden frin insekten. Djuren har smi extremiteter. I kroppens bakiinde finns en liingsgiende springa, vilken i allmiinhet delvis tiickes av tvi trekantiga analplattor (Kosztarab & Kozdr 1988). Eulecanium douglasi (Sulc). - SM: Vaxjci, N. Areda, , pi glasbjcirk (Betula pubescens) (R. Danielsson). Ny fdr landet. I Norden har arten tidigare pitraffats i Finland pi vartbjrirk (4. ve rruc osa), (Kontuniemi). Parthenolecanium corni (Bouch6), allmdnna skdldlusen (Fig. 2). - BL: 0,5 km V Blomstergirden, , pfl pors (Myrica gale). Arten var parasiterad av parasitstekeln Syrphophagus herbides (Dalman). Pulvinaria betulae (= P. vitis) (Linnaeus). - OL: Halltorps hage, 20.1 l976,pit benved (Evonymus europaeus) (R. Danielsson). I virt land har tvi Pulvinaria-arter (P. betulae och P vitls) redovisats (Ossiannilsson 1951, I959). Tidigare har dessa uppfattats som tvi skilda arter (Kosztarab & Koz6r 1988). Numera siirskiljs de ej, utan flera Pulvinaria-namn synonymiseras med ultis (Ben- Dov 1993). Kermesidae. ekskcildkiss. Vi har i virt land endast funnit en representant fcir denna familj, niimligen Kermes quercus (Linnaeus). Arten har endast patraffats i fyra landskap. Tullgren (1929) uppger att den kan f<irekomma pi grova ekstammar och ofta i stor miingd liings sprickor. K. quercus (Fig. 3). - OL: Giirdslijsa, St. R<ir, (F. Ossiannilsson); Karlevistenen, VS: Viisteris, Vasaparken, Samtliga fynd pi ek (Quercus robur). Cryptococcidae, barksprickskcildl6ss. Enligt Ent. Tidskr ( 1997) Kosztarab & Koz6r (1988) lever djuren framfilrallt i barksprickor. Den fullvuxna honan dr tdckt med fina vita vaxutscindringar eller av en filtliknande iiggsiick. Cryptococcus fagisuga Lindiger, boksktjldlus. - BL: Scilvesborg, I SM: Viixjci, Evedal OL: Bdda Kronopark, Bdda Sand, GO: Visby, Almedalen, pi blodbok (Fagus sylvatica f. atropunicea), Botaniska triidgirden pi blodbok samt pi flikbok (F. sylvatica f. laciniata). - VS: Viisteris, intill Botaniska triidgirden, Samtliga fynd pi bok (Fagus sylvatica). Den finns i stor miingd pi minga platser i Skine och Blekinge. Djuren lever frdmst i triidens sprickor. Stammarna kan vara mer eller mindre tackta av ett vitt ludd (Fig. 4). Det finns ett samband mellan boksk<ildldss och den s.k. bokbarksjukan. Denna kdnnetecknas av att frdtande svart saft liicker ut ur sprickor i barken. I en stcirre undersrikning av bokskogar i Skine fann man bokbarksjuka pi l6 av 48 studerade lokaler. Dessa var bel?igna pi lflg hdjd over havet och triiden var ofta solexponerade. Denna sjukdom iir vanlig i omrfldena kring Malmci, Helsingborg och Bromcilla, diir luften dr frirorenad. Bokskcildlcissen fciredrar skuggiga delar (ristliga och nordliga) av stammarna samt med grcinalgspiv?ixt. Lokaler med ett lflgt ph och hcig kviivehalt hyser i allmiinhet fler lciss dn andra lokaler (Jrinsson 1994). Bokskcildlusen f<irorsakar inte endast sugskador utan anses dven kunna sprida ett komplex av svampar tillh<irande sldktet Nectria (Fernandez & Boyer 1988, Kosztarab & Koziir 1988). I den ovan niimnda skinska undersrikningen fann man dock ej nigot angrepp av Nectria-arler (J<insson 1994). Bokskrildkissens rikliga fcirekomst i Sydsverige lir dock inget nytt fenomen. Tullgren skrev redan 1929 att "bokskcildlusen stundom kan uppehilla sig pi stammar och grenar i oerhcird miingd, och exempel finnas pfl att arten skadat iiven iildre triid mycket svirt". I Danmark fcirekom Aven stora angrepp 1959 och 1964 (Kozarzhevskaya & Reitzel 1975). Pseudochermes fraxini (Kaltenbach), askbarkskcildlus (Fig. 5). - SK: Bj?irred, (R. Danielsson); Klagshamns udde, ; Lund, , Raus; SM: Oskarshamn, GO: Eskelhem, Maldesiinget, VS: Vlisteris, Samtliga fynd pi ask (Fraxinus excelsior). Det rir ej helt sakert om det iir nya landskapsfynd fiir Skine. Ander (1946) re- 114

5 Ent.Tidskr. ll8(1997) Fig. 6. Defornration av klockljung,stam orsakad at filts kd ld I us e n Acanthoc oc cus dev o nie nsis. A g g si)c ke n markerad med en pil, Foto: C,-A. Gertsson. Distortetl twig of Erica tetralix causecl by the heather felt scale, Acanthococcus devoniensis. The ovisac is marketl w'ith an arrow. dovisar nigra skrildlusfynd av Ryberg fr6n 1934, dlir bl.a. P..fraxini (Fonscolombia fraxini) tpptages som ny fdr landet. Ryberg fdrmodade att dessa fynd var frin Skine (muntlig uppgift hcisten 199s). Eriococcidae, filtskdldldss. Morfologin inom denna familj lir mycket mflngformig. Det rflder oenighet om definitioner och avgransningar mellan de olika sleiktena. Det fdreslagna svenska namnet syftar pfl att honorna ofta Ar helt inslutna i en filtliknande slick tfig. 6t. Acanthococcus deyoniensis (Green). - HA: Mdstocka ljunghed, DS: Hrigs?iter, Bredmossen, , pi klockljung (Erica tetralix) (F. Ossiannilsson). Arten orsakar en karakterisktisk deformation av klockljungplantor (Fig.6). Rhizococcus insignis (Newstead). - BL: Ramdala, Grcinadal, , pi skogskliiver (Trifolium medium). - VG: Kinnekulle, , pit grzis. - HS: Harminger, Htrte, T , pi linnea (Linnaea boreolis). Samtliga fynd av F. Ossiannilsson. Nt'a skdldldss frdn Sverige Asterolecaniidae, gropskcildl6ss Honornas skal zir genomskinliga eller halvgenomskinliga, vanligen grrin- eller gulaktiga med en vit kant av vaxtr6dar. Adulta honor sjunker ihop efter iiggliiggning och antar formen av en halvmflne. Det engelska namnet pi denna familj iir "pit scales", vilkat syftar pe aft en del arter ger upphov till gropar i vedartade vdxter (Kosztarab & Kozdr 1988). Inom sliiktet Asterodiaspis uppstar dessa gropar genom att insekterna stimulerar till en kambietillviixt runt sig. Arten A. variolosa aktiverar hos ek korkkambiet (fellogenet), si att en form av gall bildas (Meyer l 987). Asterodiaspis variolosa (Ratzeburg). - OL: Vickleby, L:a Vickleby, , ph ek (Quercus robur) (F. Ossiannilsson). Diaspididae, pansarsk6ldlciss eller lockskcildldss. Detta zir viirldsfaunans artrikaste familj. I virt land iir emellertid endast ett fetal slakten och arter representerade. Hdr ingir minga allvarliga skadegcirare. Skdlden bildas av vaxutsdndringar frin speciella kortlar pi ryggen, sidorna och buken. Skcilden ir sammansatt och bestir vanligtvis av tvi hudar frin tidigare hudcimsningar samt ett sekretskikt som bildats av ryggskcildarna. Skcilden kan lossas frin insekten. Hanarnas skcildar iir mindre och vanligen smalare dn honornas (Fig. 7 och 8). Hos minga arter har de sista bakkroppssegmenten smdlt samman till ett pygidium, vars ft) I,rl f.il rii Ue Fig Hane (A) och hona (B) av kommaskdlcllusen, Lepidosaphes ulmi, - 8. Hane (A) och hona (B) av pilskbldlusen, Chionaspis salicis (efter Zahradnik). 7. Male (A)antlfemale (B) of the mu,ssel scale, Lepi.dosaphes ulmi. 8. Male (A) andfemale (B) of the willow scale, C hionaspis sajicis. n5

6 Carl-Axel Gerts,son Ent.Tidskr. ll8(1997) Fig Pil,skdldlusen, Chionaspis salicis Kommetskr)ldlusen, Lepidosaphes ulmi. Foto: C.-A. Gertsson. 9. WiLLow,scaLe, Chionaspis salicis. 10. Mussel scale, Lepidosaphes ulmi. ryggsida har viktiga diagnostiska karaktzirer. Extremiteter saknas och antennerna dr reducerade (Kosztarab & Koz6r 1988). Denna zir den mest undersrikta av alla sk<ildlusfamiljer. En stor kunskapssammanstdllning civer denna familj 2ir gjord av Rosen (1990). Aulacaspis rosae (Bouch6), rosenskrildlus. - SO: Stockholm, Henzingen, Insiint prov till viixtskyddet. C h i onas p i s salicis (Linnaeus), pilskrildlus (Fig. Fig. ll ll. Honaav Leucaspis loewi Hona (A)och hone (B) av Leucaspis pini (efter hhradnik). ll. Female of the Lciw's pine sc.ale, Lcucaspis loewi. 12. Female (A) and male (B) nf the Hartig's pine scale, Leucaspis pini, 5 och 9). - BL: Norje, , ph Salix sp. - OL: Karlevistenen, , ph Salix sp. och ask (Fraxinus excelsior). - GO: Klinteberget, pi ask (F. excelsior'); Eskelhem, Maldesiinget, pi hassel (Cor_r-/us avellana). - VS: Surahammat, ,pA Sa/rx sp. - HS: 2 km N Figelsjci, intill bro civer Bjrirn6n ph vag 45, , pl Salix sp. Den fcirekommer ibland i si stor mdngd pa stammar och grenar att dessa ser vitaktiga ut. Ofta ser man hannar och honor pa separata grenar. Lepidosaphes ulmi (Linnaeus), kommaskcildlus (Fig. 7 och 10). - GO: Okzind lokal,l4.l 1965, pi ljung (Calluna vulgaris) (F. Ossiannilsson). - VS: Surahammar, , pi Apple (Malus domestica); Vasteres, Botaniska triidgflrden , pi rdnnoxel (Sorbus aucuparia x intermedia). En mycket polyfag art, som fcirekommer i hela vlirlden. Den angriper bl.a. frukttriid, men utgcir knappast negot problem i rationellt skcitta odlingar, eftersom den trivs biist i diligt beskurna bestflnd. Arten har skilda fcircikningssiitt. Den partenogenetiska formen fciredrar vdxter inom familjen Rosaceae, medan den bisexuella formen lever pfl en stor grupp av vdxter (Kosztarab &Kozdr 1 988). Leucaspis loewi Colv e (Fig. ll). - BL: 3 km 116

7 Ent. Tidskr. 118 (1997) SV Asarum, SM: Hovmantorp, Przistanziset, ; Madesjri, Rismila gcil, VG: Brobacka naturreservat, VS: Hcikisen, Samtliga fynd pi tall (Pinus sylvestris ). Arten iir frirmodligen allm2in pi tall i virt land. I fyndet frin Hovmantorp var en stor del av det insamlade materialet parasiterat av parasitsteklarna Anthemus funic u la r i s (B akkendorf) och P ro s p alt e I la int e rme dia Ferridre. Frin lokalen i Viistmanland kliicktes en hane av parasitstekeln Syrphophagus herbides (Dalman). Samtliga dessa steklar iir tidigare kiinda frin Sverige. Leucaspis pini (Hartig) (Fig. 12). - OL: Hagapark, GO: Tofta strand, , ph ett mycket torrt och solexponerat sandomrflde. Pi bida lokalerna pitraffade tillsammans med L. loewi ph tall. Arten iir ny frir landet. Den har tidigare hittats i Norge (Fjelddalen 1996). Tack Anslag fiir undersdkningen har erhillits ur Lars6nska fonden, Entomologiska siillskapet i Lund. Dr. F. Koziir vid Plant Protection Institute i Budapest har varit behjalplig vid bestiimningsarbetet. Museiintendenterna Ted von Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Gdteborg och Roy Danielsson vid Entomologiska museet i Lund samt prof. Jan Pettersson, SLU, Inst. f. entomologi, Ultuna har viilvilligt linat ut material. Karl-Johan Hedqvist, Vallentuna, har bestamt stekelmaterialet. Till samtliga framftir jag ett stort tack. Litteratur Ander, K FrAn Entomologiska SZillskapets i Lund fdrhandlingar Opusc. ent. l1: 168. Ben-Dov, Y A systematic catalogue of the soft scale insects of the world (Homoptera: Coccoidea: Coccidae) with data on geographical distribution, host plants, biology and economic importance. Gainesville & Leiden (Sandhill Crane Press INC). 536 pp A systematic catalogue of the mealybugs of the world (Homoptera: Coccoidea: Pseudococcidae and Putidae) with data on geographical distribution, host plants, biology and economic importance. Andover (Intercept Ltd). 686 pp. Danielsson, R Polyviol as mounting medium for aphids (Homoptera: Aphidoidea) and other insects. - Ent. Scand. l5: Edland, T "Epleull-lus" ett Okende problem i Norge? - Gartneryrket 13: Fernandez, M. R. & Boyer. M. G Beech bark Nya skdldldss frdn Sverige disease - A survey of the Toronto area. - Can. Plant Dis. Sur.68 (2): Fjelddalen, J Skjoldlus (Coccinea, Hom.) i Norge. - Insekt-Nytt 2'l (3):4-25. Certsson, C.-A Sk6ldl6ss - en fdrbisedd insektsgrupp. - Fazeaa 6' Huld6n, L a. Tre ftjr Finland nya skdldlusarter (Coccodea). - Notulae Entomol. 65: l6l b. Eriococcus timidus sp.n. (Homoptera, Coccoidea, Eriococcidae) on Erica tetralix in Finland. - Ann. Ent. Fenn. 51: Huld6n, L. & Heikinheimo, O Checklist of Finnish insects Hemipteroidea. - Notulae Entomol. 64: Jcinsson. A. M Cryptococcus fagi (Baer), beech bark disease and lichen epiphytes on beech (Fagus.sylvatica L.) in Scania. Examensarbete i viixtekologi. Lunds universitet. l6 pp. Kosztarab, M. & Kozrir, F Scale insects of central Europe. Budapest (Akad6miai Kiad6). 455 pp. Kozarzhevskaya. E. & Reitzel, J The scale insects (Homoptera: Coccoidea) of Denmark Beretning fra Statens Forsggsvirksamhed i Plantekultur. Kobenhavn. 4l pp Two coccids (Homoptera: Coccoidea) new for Denmark Beretning fra Statens Forsggsvirksamhed i Plantekultur. Kgbenhavn. 2 pp Some soil mealybugs (Homoptera: Pseudococcidae) found in Denmark. - Stat. Planteavlsfospg. Tidsskrift for Planteavl 8l: Meyer, J Plant galls and gall inducers. Berlin - Stuttgart (Gebriider Borntriiger). 291 pp. Ossiannilsson, F Bidrag till kiinnedom om den svenska skdldlusfaunan (Hom. Coccoidea). - Opusc. ent. l6: l Bidrag till kzinnedom om den svenska skcildlusfaunan (Hom. Coccoidea) II. - Opusc. ent.24: Till kannedom om Kullabergs halvvingar (Hemiptera). - Kullabergs natur 14. Lund. 55 pp Till kiinnedom om Abiskotraktens Hemiptera. - Ent. Tidskr. 93: , Mire invertebrate fauna at Eideskog, Norway. V. Auchenorrhyncha, Psylloidea and Coccoidea (Hem.). - Norw. J. Ent.24: 1l Bidrag till kiinnnedom om vaxskdldldssens utbredning i Sverige. - Ent. Tidskr. 105: Nya fynd av skdldldss i Sverige. - Ent. Tidskr. 106: Rosen, D. (Ed.) Armored scale insects. Their biology, natural enemies and control. World crop pests, Vol. A och B. Amsterdam (Elsevier). 384 resp. 688 pp. Silfverberg, H Additions to the Finnish fauna during the years Notulae Entomol. 66: Skdld, K (Ed.) Code list 15. Hemipteroidea

8 Carl-Arel Gertsson Nordiska Kodcentralen, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm. Opubl (remissversion). (Den senaste versionen av kodlistan finns publicerad pi Internet.) Tullgren, A Kulturvrixterna och djurvirlden. Svenska Jordbrukets Bok. Stockholm (Bonniers). Vikberg, V Diaspidiotus bavaricus Lindiger (Diaspididae) and Acanthococc u.s baldorte n s is Rasina (Eriococcidae) new to the Finnish fauna (Homoptera, Coccoidea). - Entomol. Fennica 2:4. Wilkey, R F Collection, preservation and micro- Ent.Tidskr. ll8(1997) slide mounting. - /n: Rosen, D. (ed.). Armored scale insects. Their biology, natural enemies and control. World crop pests. Vol. A. pp Amsterdam (Elsevier). Zahradnik, J. I 990. Diaspidid pest problems and control in crops. Forests. - /n: Rosen, D. (ed.) Armored scale insects. Their biology, natural enemies and control. World crop pests. Vol. B. pp Amsterdam (Elsevier). l ll8