Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken 2007 Snauvalds 1:2 och Kyrkogården 1:1, RAÄ 24

Transkript

1 Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken 2007 Snauvalds 1:2 och Kyrkogården 1:1, RAÄ 24 Avdelningen för Arkeologi och osteologi Högskolan på Gotland Cramergatan Visby

2 1

3 Rapport Västergarn 2007 Bakgrund Högskolan på Gotlands undersökningar i Västergarns påbörjades 2005 då sex schakt på och utanför den romanska kyrkogården grävdes. Vid undersökningen fastställdes den kronologiska relationen mellan gravarna och kyrkan. På kyrkogården återfanns en kvinnooch två barngravar. Något spår av en eventuell begränsning av kyrkogården, murrester eller spår av staketkonstruktion, kunde inte konstateras vid 2005 års undersökning (se rapport 2005). Vid 2006 års grävning fortsatte sökandet efter den romanska kyrkogårdens begränsning, detta dock utan resultat. Fyra gravanläggningar återfanns på kyrkogården (Grav 5-8). Vidare gjordes sökschakt på Snauvalds 1:2, cirka 100m NV om den romanska kyrkogården för att besvara frågan om en förmodad existens av vikingatida gravar. Några sådana kunde dock inte konstateras (Norderäng 2006). Syfte med årets undersökning Vid årets undersökning gjordes nya försök att lokalisera förekomst av vikingatida gravar på flera platser på Snauvalds 1:2, bla i familjen Göthmans trädgård. Dessutom togs sju schakt upp väster om kyrkoruinen på Kyrkogården 1:1 för att hitta fler stolphål som kunde knytas till de som återfanns Ytterligare en målsättning fanns under årets undersökning och det var att göra en höjdkartering av området innanför västergarnsvallen och då i första hand den centrala delen från kyrkoruinen ner mot landsvägen mot Visby. Tillgängliga kartors höjdvärden är inte tillförlitliga eller i den upplösning som krävs för att få en bild av topografin kring det förmodade hamnläge som bör ha funnits någonstans mellan valländarna på cirka 2 m nivån. Karteringen påbörjades men av tidsskäl kunde den inte göras klar, arbetet kommer att återupptas under nästa säsong (2008). Fyndhantering All jord sållades redan från toppen av grästorven. Fynd delades upp i kategorierna massmaterial och enskilt inmätta fynd. Slagg, keramik, järnspikar, nitar, brickor och djurben är exempel på den första kategorin. Silverpärlor, mynt, tärningar och identifierbara föremål av tex brons och järn exempel på den andra. Massmaterialet togs per kvadratmeterruta och lager och mättes godtyckligt in mitt i respektive ruta och i ungefärlig höjdnivå. Båda fyndkategorierna erhöll ID nummer löpande och dessa togs från totalstationens mätfil. Detta innebär att antalet fynd inte motsvaras av ID nummer eftersom alla inmätningar, tex löpande kontroll av höjdvärden, med stationen genererar ett nummer i mätfilen. Kompletta fyndlistor finns i bilaga 4 och fyndstatistik i bilaga 2-4. Av massmaterialkategorierna ben och slagg gjordes en sampling av ungefär var tionde grävd kvadratmeter som sparades. Resterande räknades (dock ej alla benfragment) och vägdes och lades tillbaka i schakten. 2

4 Schaktens placering Schakten sattes ut i förhållande till tidigare grävda schakt och frågeställningar. Ett flertal utvidgningar gjordes i flera av ursprungsschakten och när schakten grävts klart mättes de in med totalstation. En översikt av årets schakt ses på fig.1 & 2 nedan. Under 2007 undersöktes en yta av totalt 173,69 m 2. Nedan redovisas detta schaktvis och en sammanställning av schaktens omfattning finns i Bilaga 1. Planritningar och profiler Planritningar och profiler ligger i regel som bilaga till rapporten. Dessa är ej presenterade i någon enhetlig skala men alla bilder är försedda med skalstock Snauvalds 1: : m Fig 1. Schakten i det västra utgrävningsområdet. 3

5 Översiktsbild över hela utgrävningsområdet Fig. 1 på föregående sida och fig. 2 på denna sida utgör tillsammans en översikt av hela utgrävningsområdet. Observera att bilderna överlappar varandra och att det inte är exakt samma skala på bilderna. Som referens finns Schakt 26: 2 med på båda bilderna. Kyrkogården 1:1 Snauvalds 1:2 Romansk kyrkoruin 26:4 20:4-20: :3 26:2 26:1 Nuvarande sockenkyrkogård 10 m Fig 2. Schakten i den östra delen av utgrävningsområdet kring kyrkoruinen. 4

6 Schaktbeskrivningar Schakt 17 Schaktet omfattade 28,31 m 2. Vid 2006 års grävning undersöktes en gräsöverväxt stenhög (Schakt 17, 2006). På grund av dess storlek grävdes endast den sydvästra fjärdedelen av högen ut. Slutsatsen blev då att den övre delen mest kunde betraktas som en avfallshög. Dock fanns i kanten mot den outgrävda delen av högen en lerpackning som tillsammans med fynd av stolphål i Schakt 11, 2006 söder om högen gjorde att vi bestämde oss för att gräva ut hela anläggningen. Stenhögen bestod av minst två faser. Den senare och övre delen kan betraktas som en ren avfallshög som tillkommit efter huset övergivits. Under denna fanns en konstruktion av sten och trä som tolkas som grunden till ett hus stående på en grund av rustbäddstyp (se vidare resonemang om detta i avsnitten om husgrunderna i Schakt 23 nedan.) Huset saknar av allt att döma takbärande stolpar och troligen har väggarna vilat på dubbla rader större stenar. Ett ensamt stolphål återfanns dock inne i huset men inte i ett sådant läge att det kan sägas ha med en takbärande konstruktion att göra. Stolphålet låg också mycket djupt och kommer troligen från en fas som föregår huset. I gaveln på huset återfanns den lerpackning som skymtat fram redan vid 2006 års grävning. Lerpackningen var försedd med en oval stenskoning med måtten 130 x 70 cm och låg i gaveln på huset, möjligen kan det röra sig om en ugn. Huskonstruktionen är cirka 3 m bred, dock kan inte längden bedömas då hela anläggningen inte grävdes ut. Totalt inmättes 67 fynd så som; nätsänken, bronsnålar och ringar, järnknivar, kamfragment, benpärlor, en vävbricka samt två isläggar. Huvuddelen av fynden ligger utanför själva huskonstruktionen och ugnen var i det närmaste fyndtom. Av de enskilt inmätta fynden från Schakt 17 kan nämnas ett mynt ID:1985 som återfanns någon decimeter utanför den västra husväggen. Myntet låg ca 20 cm under nivån på träplankorna i rustväggskonstruktionen. Myntet är en penning med något osäker datering, antingen eller Av massmaterialet saknas slagg helt, däremot hittades 28 kg djurben. Större delen av detta fanns i det övre avfallslagret. Massmaterial Djurben: 28092g. Slagg: 0g Keramik: 2450g Järn: 3040g 5

7 Stolphål Ungefärligt läge för husvägg Träplanka (med toppmått) Stenar 4,128 4,2331 4,0704 Mynt Ugn 4,3786 Schakt 17 0 m 1 m Schakt 21 Fig. 3. Förslag till husets riktning i Schakt 17. 6

8 Schakt 20:1 20:7 De sju schakten var på totalt 17,66 m 2. och fördelades enligt följande: Schakt nr. Storlek 20:1 2,05 m 2. 20:2 2,83 m 2. 20:3 3,07 m 2. 20:4 2,11 m 2. 20:5 2,04 m 2. 20:6 3,13 m 2. 20:7 2,43 m 2. Schaktens placering, 6-11 m väster om kyrkoruinen, föranleddes av fynden av två stolphål vid föregående års grävning (Norderäng 2006:14). Med de sju schakten gjordes ett försök att hitta ytterligare stolphål och därmed fastsälla vad dessa har ingått i för konstruktion. Vid årets undersökning hittades dock inga fler stolphål i anslutning till de tidigare funna. Jorden i alla schakten är svagt mörkfärgad och uppblandad med sand som efter ca cm övergår i ren sand. I schakten 20:3 & 20:4 syns spåren efter Falcks sökschakt nr 14 från 1974 (Cassel 1999:55). Få fynd mättes in enskilt i schakten. Nämnas kan en plomb/sigill av bly (ID:480), en bronsring (ID:129) samt ett medeltida Visbymynt, en Gote från ca (ID:34) Förhållandevis stora mängder slagg återfanns i schakten (15,4 kg) och den var ganska jämt fördelad mellan schakten dock något mindre i Schakt 20:5, i övrigt små mängder massmaterial. I Schakt 20:5 återfanns en större mängd mycket fragmenterade och spridda människoben som inte kunde knytas till någon gravkontext. De 447 benfragmenten vägde bara 336 g. Benen mättes inte in separat utan i sex fyndposter, se Tab.1 nedan. Benen kan på grund av fragmentationsgraden inte närmare analyseras men de består av delar från kraniet, revben och de större en del fragmet från rörben. Fynden fanns både i lager 1 och 2 vilket tyder på att området tidigare störts av någon typ av aktivitet. I lager 2 låg också en större samlig modernt tegel (ID:685) vilket ytterligare kan ses som ett bevis på sentida störning av den/de gravar de lösfunna människobenen kommer ifrån. Även i Schakt 20:4 återfanns spår av människa, detta i form av en tand (Maxilla M3) (ID:35). ID X Y Z Fyndtyp Lager Antal Vikt , ,59 4,1324 Ben, Homo ,63 202,168 4,2259 Ben, Homo , ,671 4,1588 Ben, Homo , ,319 4,1593 Ben, Homo , ,9 3,6622 Ben, Homo ,42 201,82 3,6757 Ben, Homo Totalt Tab 1. Massmaterial i schakten 20:1 20:7 Djurben: 181g. Slagg: 15434g. Keramik: 71,5g. Järn: 2337g. 7

9 Schakt 21 Schaktet omfattade totalt 12,28 m 2. Schaktet lades ut söder om Schakt 17 och direkt öster om föregående års Schakt 11 där ett stolphål återfanns. Ett stolphål återfanns också i Schakt 21 men det kan inte sättas i samband med det i Schakt 11, 2006, i övrigt inga anläggningar och relativt fyndfattigt vad gäller massmaterialet, i synnerhet slagg som nästa helt saknades. Fynd Totalt inmättes ett 20-tal fynd varav ett fragment av en bronsnål kan nämnas (ID:38). Nålen är av samma typ som Guldrupe sn (SHM 11147) fig. 14 (Thunmark-Nylén 1998:taf 214). Massamterial Djurben: 6870g. Slagg: 90g. Keramik: 2009g. Järn: 1414g. Schakt 22 Schaktet omfattade totalt 10,44 m 2. Schaktet lades i nordsydlig riktning över en mindre förhöjning som löper i östvästlig riktning från Göthmans trädgård i riktning, västerut, mot kyrkoruinen. Misstanken om att detta skulle kunna vara en stenlagd väg över det sanka områdes föranledde schaktets placering. I den södra delen av schaktet konstaterades en anläggning bestående av en smal, cm, bred sträng av hårt packade mindre stenar. I anslutning till denna, sydöst om, låg en rad större stenar som kantade stenpackningen. Anläggningen kan klart avgränsas norrut men inte i övriga tre riktningar. I anläggningen återfanns mindre mängder djurben, keramik och slagg men i övrigt inga anmärkningsvärda fynd. I schaktets norra del återfanns en stenpackning av större stenar. Den utgrävda ytan av denna är cirka 2,5 x 1 m. Anläggningen är dock inte avgränsad annat än åt söder i schaktet där den tydligt tog slut. I och i kanten av anläggningen återfanns extremt stora mängder slagg, närmare 50 kg, av de totalt 63,4 kg som återfanns i hela Schakt 22. Som jämförelse kan nämnas att Lundström vid utgrävningen av Paviken påträffade ca 20 kg slagg på en yta av ca 1000 m 2 (Lundström 1981:82). Slaggen i Schakt 22 är av både magnetisk och ickemagnetiskt typ, förövrigt samma förhållande som vid Paviken (Lundström:82). Den magnetiska dominerar med g mot den ickemagnetiska med g. De ickemagnetiska slaggbitarna är i medeltal också dubbelt så stora, 28,3 g mot 14,5 g. Detaljerad fyndstatisk finns i Bilaga 2-4. Fynden av så mycket slagg på en så begränsad yta, ca 2,5 x 1 m, är anmärkningsvärt och tyder på omfattande järnhantering. Om det är frågan om slagg från smide, järnframställning eller kanske både delarna kan dock inte sägas utan vidare analys av slaggmaterialet. 8

10 Inga andra spår av järnhantering än just fynden av slagg återfanns. Någon tolkning av anläggningarnas funktion kan därför inte göras då ingen av dem grävdes ut i helhet eller avgränsades. Det är möjligt och kanske troligt att anläggningen i den södra delen av schaktet är delar av en smedja eller en järnframställningsplats. Ytterligare undersökningar måste dock göras i anslutning till anläggningarna för att få klarhet i funktionen av dem. Med undantag för de stora mängderna slagg var schaktet fyndfattigt. Endast fyra fynd mättes in enskilt. Fig. 4. Slaggfynden i schaktet var koncentrerat till den norra delen. Massmaterial Djurben: 3781g. Slagg: 63404g. Keramik: 221g. Järn: 422g. 9

11 Schakt i Göthmans trädgård Vi har under flera år fått uppgifter om att barn på 1940-talet grävt i högar på Snauvalds 1:2 och i dessa funnit människokranier. Exakt var dessa fynd gjorts har dock uppgiftslämnarna inte kunnat peka ut. Vissa av dessa har nämnt familjen Göthmans nuvarande trädgård och andra området i anslutning till detta i östlig riktning. I Göthmans trädgården finns ett 10-tal mindre högar och vi valde därför att lägga sökschakt genom tre av dessa Schakt Om uppgifterna visade sig riktiga och platsen den rätta skulle kullarna kunna vara vikingatida gravar. Schakt 23 Silverskatt Våg Schakt 25 0 m 2 m Träprov 14c Träplankor Stenar Schakt 24 Fig. 5. Schakten i Göthmans trädgård. Fyndplatserna för silverskatten och vågen markerade. Den gula markeringen visar schaktens storlek innan de utvidgades. Några vikingatida gravar kunde dock inte konstateras. Inte heller någon förekomst av lösfynd av människa från eventuellt förstörda eller plundrade gravar. Alla tre högarna innehöll dock arkeologiska lämningar och fynd av varierande ålder och typ. Schakt 23 och 24 innehöll båda huslämningar. Schakt 25 innehöll mängder av fynd men här var jorden omrörd och tidigmedeltida fynd låg blandat med fynd från tal. Schakten lades i nordsydlig riktning tvärs över tre av de mindre kullarna. Från början var schakten 1 x 7 m, markerat i gult på Fig. 5, men alla tre schakten utvidgades vid fynd av stenkonstruktioner. 10

12 Schakt 23 & 24 Schakt 23 omfattade totalt 61,96 m 2 och Schakt 24 totalt 9,45 m 2. Schakt 23 Redan på första dagens grävning återfanns fem silvermynt som låg staplade på varandra och i närheten av dessa en hittades en välbevarad övre del av en balansvåg av brons (ID:26). Det rör sig om två svenska, två gotländska samt ett tyskt mynt. Denna fördelning av inhemska och importerade mynt är ganska vanlig för skatter och myntfynd från 1300-talets mitt. Sammanställning av myntfynden i skatten finns i Tab. 2 nedan. Resterande myntfynd i Schakt 23 i Tab. 3 nedan. Det är lätt att dra slutsatsen att mynten och vågen hör ihop. Problemet med denna fyndkontext är dock att mynten måste ha deponerats någon gång efter 1340 men vågen är av en typ som användes under vikingatid och tidig medeltid men knappast vid mitten av talet. Liknande vågar har återfunnits vid undersökningen inför byggandet av PK banken i Lund. Där dateras denna typ av våg till (Molander 1976:189). Det torde därför vara en slump att mynten återfanns i anslutning till vågen. Fig. 6. ID:26. Del av balansvåg. Skala 2:1 Schakt 23 I det östra hörnet av Schakt 23 hittades en stenkonstruktion bestående av dubbla rader större stenar och innanför dessa en stenpackning av mindre stenar. Silverskatten och vågen låg ovanpå stenkonstruktionen och precis under grästorven. Stenkonstruktionen i den östra delen av schaktet fortsätter mot öster men följdes inte annat än en mindre utvidgning av schaktet för att säkerställa att fler silvermynt inte fanns. Troligtvis fortsätter konstruktionen österut under det staket som avgränsar Göthmans trädgård från hästhagen utanför och in i den hagen. Hur stor konstruktionen är kan inte sägas utan vidare undersökning. Dess funktion och eller om den kan höra samman med den stenkonstruktion som återfanns i resten av schaktet kan heller inte avgöras. Men troligtvis rör det sig om två separata konstruktioner som ligger väldigt nära varandra. 11

13 Fig. 7. Mynten i silverskatten. SKATTFYND (Schakt 23, fnr 27-31) (Analys: Kenneth Jonsson, Numismatiska forskningsgruppen Stockholms universitet) Sverige ID Magnus Eriksson Penning Myntort? LL XXVII:B:17. 0,34 g. 30 Penning Myntort? LL XXVII:B:17. 0,34 g. Gotland 27 Visby. Penning (W-brakteat) ca LL XXXIV:B:2a. 0,10 g. 31 Visby. Penning (W-brakteat) LL XXXIV:B:2. 0,11 g. Tyskland 29 Pommern/Mecklenburg. Vinkenauge. Ej närmare bestämbar. 0,04 g, fragment. Tab

14 Schakt 23 3,5334 3,4619 3,5274 3,4781 3,3333 3,3156 3,4786 Träprov 14c Träplankor 3,5274 Toppmått Stenar 0 m 1 m Fig. 8. Schakt 23. De två stenkonstruktionerna har tolkats som husgrunder. Dock saknas både stolphål och spår av härdar i dem och det är således troligen inte frågan om boningshus. Inte heller byggnader med takbärande stolpar. Byggnadstypen tycks istället vara stensyll av enkla och dubbla stenrader som placerats på en rustbädd bestående av liggande träplankor. Plankorna har placerats direkt på sanden och stenarna sedan på plankorna. Flera spår av träplankor påträffades under stenkonstruktionernas yttre delar. Denna typ av konstruktion återfanns också i Schakt 17 och 24. Konstruktionen är fördelaktig vid byggnation i sank eller sandig mark. Fukten i sanden håller trävirket från att ruttna samt fördelar vikten av stenkonstruktionen ovan. Den fixerar också konstruktionen som annars inte skulle bli stabil i den jordmån som råder på platsen och som helt består av sand. Om det inte rör sig om boningshus kan man tänka sig att det kan vara fiske- och eller handelsbodar som ligger tätt intill varandra helt nära den vikingatida/medeltida kustlinjen 13

15 Hur många husgrunder som finns i området och hur de ligger i förhållande till varandra är oklart. Flera liknande högar finns både i och utanför Göthmans trädgård och det finns en möjlighet att fler husgrunder döljer sig i dessa. Ett träprov från en av plankorna Schakt 23 har skickats för 14 C datering men har i skrivande stund inte återkommit från labbet. Schakt 24 Även i detta schakt återfanns rester av samma typ av husgrund som i Schakt 17 och 23. Den undersöktes dock bara till en mindre del och inte heller här kan omfattning eller funktion fastställas. Husgrunden i schaktet ligger 7 meter söder om husgrunden i Schakt 23. Delar av träkonstruktionens plankor visade spår av att vara eldpåverkade och huset har troligen delvis brunnit. I anslutning till de eldpåverkade plankorna återfanns också ca 2 kg bränd lera. Schakt 24 Träplankor Stenar 0 m 2 m Fig. 9. Schakt 24 14

16 Schakt 23 Träprov 14c Träplankor 0 m 1 m Stenar Schakt 24 Fig. 10. Schakt 23 & 24 15

17 Husgrunder och aktiviteter innanför vallen Fynden av husgrunderna i trädgården är mycket intressanta med tanke på hur man tidigare har tolkat Västergarns tidiga historia och problematiken med vad som funnits innanför vallen och vallens datering. Dateringen av vallen är fortfarande något oklar även om de flesta numer tycks vara överens om att den ska anses som vikingatida och inte medeltida. De 14 C dateringar som gjorts har pekat i flera riktningar, allt från romersk järnålder till sen medeltid. Flera av dessa dateringar har dock gjorts på material från omrörda ställen i vallen, bland annat vid kastalruinen, och för stora växlar kan inte dras på dessa gjorde Magnus Elfwendahl en undersökning på Ammor 1:42 i den sydöstra delen av vallen och en 14 C datering därifrån av av kol i ett brandlager pekar på vikingatid eller tidig medeltid (Elfwendahl 1989:30). Lab nr: BP Kalibrerat 1 sigma Kalibrerat 2 sigma St ± E. Kr E. Kr (Kalibrering med Calib gjord av förf. till denna rapport) Om man då accepterar vallen som vikingatida ger den upphov till andra problem, vad har funnits innanför vallen och hur ska den ses i relation till Paviken? Denna typ av halvkretsvall, öppen mot havet, finns på flera platser. Men i de flesta fall omgärdar dessa en stadsbebyggelse, som exempel kan ges Birka och Hedeby. Byggnadstypen hör också mer hemma i vikingatid än i medeltid. Men någon stadsbebyggelse har inte konstaterats innanför vallen i Västergarn och inte heller har några vikingatida kulturlager påträffats och lösfynden ger heller inget stöd för vikingatida aktivitet. Ett besvärande tidsglapp mellan Pavikens upphörande under sista decenniet på 900-talet och de första spåren av aktivitet nere i Västergarn innanför vallen på ca 150 år är därmed ett faktum. Fig. 11. Det entrala området innanför vallen. 16

18 Konklusionen i RAÄs rappport Västergarnsstudier blir att någon tidigmedeltida stadsbebyggelse aldrig funnits i Västergarn och att vallen måste ha inringat något annat än en tät bebyggelse, hantverksstad eller handelsplats (Hed Jakobsson 1999:80 & 87). Begreppet Staden som aldrig blev ligger när tillhands att ta till när man beskriver vad som hänt i Västergarn och denna slutsats är rimlig med tanke på vad som fram till nu finns att bygga den på. Att källmaterialet inte stöder tolkningen av en stads- eller handelsplats med rötter i sen vikingatid/tidig medeltid kan ha sina förklaringar. Tittar man på hur vallen ligger och rent hypotetiskt antar att den inhägnar en stadsliknande verksamhet borde den rimligen ligga centralt mellan valländarna och i anslutning till kustlinjen vid omkring 2-3 m nivån. Ett område på ca 400 x 100 m där en sådan verksamhet bör ha legat är markerat i vitt på Fig.11 ovan, samt Fig. 12 nedan. Den centrala punkten är rödmarkerad. I just detta område har dock få arkeologiska undersökningar gjorts. Det rör sig fram för allt om äldre och små undersökningar, främst provgropar, som dessutom inte är speciellt bra dokumenterade. Att inga tecken som tyder på en stadsliknande hittills har återfunnits är därför inte konstigt. Fig. 12. Området med höga fosfathalter. 17

19 På 1970-talet gjorde Lundström i anslutning till undersökningarna vid Paviken en fosfatkartering av området innanför vallen i Västergarn. Han konstaterar att det finns några områden med förhöjda fosfatvärden bland annat vid kyrkorna, men inte minst just i det område som ligger centralt i förhållande till vallens ändar och kustlinjen. Området med fosfater på Fig. 12 ovan är digitaliserat efter bild av Lundströms fosfatkartering 1973 (Lundström 1981:26ff). Området med höga fosfathalter sträcker sig från centrumpunkten ca 180 m norrut, 130 m söderut och 160 m österut. I den sist nämnda riktningen är det dock skillnad mellan området norr och söder om nuvarande landsväg. Om detta beror på faktiska förhållanden eller Lundströms metod vid karteringen kan inte sägas då Lundström inte redovisar hur undersökningen gick till. Man kan dock konstatera att området med höga fosfathalter ligger centralt innanför vallen och att det är omkring 310 x 160 m, det vill säga, m 2. Datering av byggnaderna i Schakt 23 & 24 Som tidigare nämnts kan inget sägas om funktionen för byggnaderna i Schakten 23 & 24 och samma sak gäller någon mer exakt datering av dem. Ett 14 c prov från en av träplankorna i Schakt 23 har skickats men resultatet har ännu inte återkommit från labbet. Av fynden är få daterbara mer än att de kan ge annat än en övergripande indikation. Fyndmängden i Schakt 23 var stor och totalt mättes 87 poster in som enskilda fynd. Av dessa har ovan redan vågen (ID:26) och mynten från skatten avhandlats. Vågen kan grovt dateras till (Molander 1976:189). I Schakt 24 däremot mättes bara fyra poster in enskilt, en sländtrissa (ID:559) och ett träprov (ID:1150) från en av träplankorna i rustbäddskonstruktionen ett mindre fragment från en kam (ID:486) och en bronsplatta (ID:560). Inget av fynden i Schakt 24 kan användas som indikator för datering. Fig. 13. Bronsnål (ID:1151), till höger närbild av huvudet och ornamentiken De som sticker ut och inte hamnar i tidig medeltid av fynden från Schakt 23 är ett obestämbart mynt, tal (ID:472) samt tre mindre fragment av kritpipa/pipor (ID:1162, 1551, 1602). I övrigt pekar dateringen av fynden mot perioden tal med en betoning på 1100-tal. Bronsnål (ID:1151), längd 86 mm, jmf (Thunmark-Nylén 1998:taf 122 fig. 3) där samma typ dateras till vikingatid. 18

20 Nål till ringspänne ID:1789, 36 mm lång men uppskattningsvis saknas några mm av spetsen som är avbruten. Typologiskt kan den jämföras med Typ 4 eller 6d (Thunmark-Nylén 1998: taf 101 & 108, (Thunmark-Nylén 2006:109) och tidsmässigt hamnar den då i tal. Glaspärlor (ID:1799), diameter 14 mm och (ID:1437), diameter 10 mm, den sist nämnda är ganska typisk för vikingatida gotländska pärlfynd och kan grovt dateras till tal. Fig. 14. Nål till ringspänne (ID:1789). Fig. 15. Glaspärla (ID:1437) Utsida & insida. I och kring husgrunden återfanns fem fynd av kammar och kamfragment samt en del av ett kamfodral (ID:1409), tre av kammarna är så väl bevarade att de kan typbestämmas: ID:1156, dubbelkam skuren i ett stycke, bredd 42 mm. Modellen förekommer under såväl vikingatid som tidig medeltid. Snarlik modell (Typ ZK1) från vikingatid återfunna i Hemse Annexhemman (SHM:4927) och i Etelhem Sn (SMH:6209) som finns beskrivna i (Thunmark- Nylén 1998:taf 197:2 & 4). Modellen förekommer också i medeltid och beskrivs där som typ 2 med datering till tal (Broberg 1981:73). Fig. 16. Dubbelkam (ID:1156). ID:473, enkelkam, bredd ca 85 mm. Typ 1d, 1100-tal enligt (Broberg 1981:85) men modellen förekommer också under vikingatid. ID:1403, sammansatt dubbelkam, bredd ca 56 mm. Typ 5 (Broberg 1981:73) där den dateras till 1200-tal. 19

21 Fig. 17. ID:473. Fig. 18. ID:1403 Keramikfynden i Schakt 23 spänner också över perioden tal. Huvuddelen är dock av typen A I och AII så kallad östersjökeramik samt olika typer av svartgods. Några få skärvor av äldre och yngre rödgods samt stengods finns också bland fynden. ID Gotland Schakt Lager 302 Penning ca Ensidig. LL XXII:B 10. 0,09 g Pennning eller Obestämbart tal. 0,77 g Tab. 3. Övriga myntfynd från Schakt 23 Massmaterial Schakt 23 Djurben: 41897g. Slagg: 151g. Keramik: 1525g. Järn: 3334g. Massmaterial Schakt 24 Djurben: 7235g. Slagg: 151g. Keramik: 1445g. Järn: 409g. 20

22 Schakt 25 Schaktet omfattade totalt 11,9 m 2. Även Schakt 25 lades över en synlig mindre förhöjning i marken. Till skillnad från Schakten återfanns här ingen husgrund. Den södra delen av schaktet innehöll omrörda lager med fynd från såväl vikingatid som tal. Av fynden kan nämnas en bronsnål till ett vikingatida ringspänne (ID:1309) jmf jmf (Thunmark-Nylén 1995:taf a-b). Datering ca tal. Stora mängder fragment av kritpipor samt keramik daterad till 1700-tal tillhör fynden från den senare perioden. I norra delen av schaktet återfanns en lerpackning av samma typ som nämnts angående Schakt 17 ovan. Lerpackningen var kantad med större stenar och ett tjockt lager aska låg i anläggningen. Omedelbart utanför anläggningen låg en kolkoncentration. Anläggningen tolkas som en ugn eller härd, den kan dock inte sättas i samband med någon huskonstruktion. Schakt 25 Större stenar Lerpackning Stenar runt ugn eller härd Stenpackning Område med aska 0m 1m Fig. 19. Anläggningarna i Schakt 25. Massmaterial Djurben: 23128g. Slagg: 13256g. Keramik: 7221g. Järn: 3724g. 21

23 Schakt 26:1-26:4 De fyra schakten var på totalt 14,98 m 2. Schakten lades ca 30 och 40 m väst och nord väst om nuvarande sockenkyrkans kyrkogårds västra kortsida. Syftet var att undersöka om det där fanns spår av medeltida kulturlager eller gravar. Jordmånen i de fyra schakten var tunn och mycket sandblandad ner till ett djup av ca cm där ren sand tog vid. Något synligt kulturlager kunde inte konstateras. Samtliga schakt var dessutom fyndfattiga. I Schakt 26:2 konstaterades en nedgrävning som gick i östvästlig riktning i den södra delen av schaktet. Detta visade sig vara den vattenledning som drogs från kyrkogården västerut in till Lauritze 1:5 i början på 1960-talet. Vattenledningen låg 90 cm under markytan. Fynd Av fynden i Schakt 26:1 kan nämnas en mycket välbevarad 43 mm lång bronspincett (ID:1320) jmf (Thunmark-Nylén 1995:taf 438). Samt två mynt (ID:1312 & 815), det först nämnda en Hvid präglad i Visby ca , det andra en ettöring från I Schakt 26:2 hittades två mindre kamfragment (ID:835 & 846) och en trasig bronsbjällra (ID:833). I Schakt 26:3 återfanns ett medeltida mynt, tal (ID:1108) samt några fragment av kritpipor (ID:1109 & 1118) och en bronsring (ID:1107). Fig. 20. Pincett (ID:1320), skala 2:1 Massmaterial Djurben: 3614g. Slagg: 11928g. Keramik: 848g. Järn: 1038g. Schakt nr. Storlek Djurben Slagg Keramik Järn 26:1 6,16 m :2 2,94 m :3 2,9 m :4 2,98 m Tab. 4. Viktfördelning, i gram, av massmaterialet. 22

24 Schakt 27 Schaktet omfattade totalt 6,71 m 2. Schaktet lades omedelbart söder om den romanska kyrkans kor i syfte att undersöka könstillhörigheten hos de begravda söder om den romanska kyrkan. Det visade sig dock att det just där inte fanns några orörda gravar i de övre lagren. Däremot påträffades en mycket stor bendeposition bestående av ca 80 kg människoben som huller om buller hade grävts ner på en mindre yta. I lager 2, ovanför bendepositionen, återfanns en del av en ringbrynja i brons (ID:1348) se foto på oslaget. I lager 3 hittades ett mynt, penning ca (ID:4) och i botten av bensamlingen i lager 4 en modern trådspik (ID:2223) och en del modernt glas. Fynden visar att det rör sig om omrörda lager. Bendepositionen har därför troligen hamnat på platsen någon gång under modern tid, eftersom trådspik börjar tillverkas under mitten av 1800-talet. I anslutning till bensamlingens östra sida stod en kalkstensskiva på högkant. Om den är medvetet placerad i anslutning till bendepositionen eller bara hamnat där kan inte säkert avgöras. Denna typ av kalkstensplatta är inte naturligt förekommande på platsen så det kan vara någons form av medveten markering av platsen. Stenskivan ligger dock så djupt under marknivån att den troligen aldrig varit synlig ovan densamma. Hur bendepositionen hamnat där den återfanns kan inte sägas med säkerhet. Det kan ha hänt då nuvarande kyrkogårdsmur med stengrund anlades norr om den nuvarande sockenkyrkan och därmed bara ca 2 meter söder om kyrkoruinen. Muren tillkom i huvudsak (Roosval 1942:162). Vid grävande för grunden till muren måste man ha tangerat flertalet gravar tillhörande den södra sidan av kyrkogården till den romanska kyrkan. Troligen har man samlat ihop benen från dessa och sedan återdeponerat dem strax utanför kyrkogårdsmuren intill den romanska kyrkoruinen. Fig. 21. Bensamlingen med stenplattan. Foto från Sydväst. 23

25 Det skulle också kunna röra sig om medeltida gravar på den norra sidan om den nuvarande sockenkyrkan som med samma scenario som ovan hamnat i depositionen. Förhållandet mellan de två kyrkornas kyrkogårdar under medeltid är svårt att greppa då båda kyrkorna användes parallellt under hela medeltiden och bara ligger ca 8 m från varandra. Kyrkogården 1:1 Romansk kyrkoruin Kastalkulle Bendeposition Sockenkyrka Nuvarande sockenkyrkogård 1 m 5 m Fig. 22. Bendepositions läge mellan de två kyrkorna. En osteologisk analys genomförs under våren 2008 av studenter på Högskolans D kurs i osteologi, men den är i skrivande stund inte klar så därför kan inget närmare sägas om benen i depositionen. Vad som dock preliminärt framkommit är att det rör sig om ben från minst 64 individer, 38 vuxna och 26 barn. Både män och kvinnor finns representerade och bland barnen finns flera mycket unga individer, nyfödda eller möjligen foster. 24

26 Gravar Vid sidan om och på nivå strax under bendepositionen återfanns två mer eller mindre intakta gravar in situ. Grav 10 var dock ganska förmultnat och skört. Grav 9 har Redins armställning D. Båda individerna är barn och därmed kan ingen könsbestämning göras. Den osteologiska analysen är ännu ej klar men preliminärt rör det sig om ett barn mellan år i Grav 9. I Grav 10 är individen ca 7-10 år. Fig. 23. Närbild på barnet i Grav 9. Foto från öster. Massmaterial Djurben: 151g. Slagg: 0g. Keramik: 92g. Järn: 558g. 25

27 Höjdkartering Det topografiska läget innanför västergarnsvallen är av stort intresse vid tolkning av en eventuell handels- och eller hamnplats. De höjdkurvor som finns tillgängliga är dock inte alls så detaljerade som krävs för att få en tillräckligt bra bild av höjdförhållandena i landskapet. I syfte att få en mer detaljerad bild av topografin innanför vallen påbörjades därför en höjdkartering av området. Under 2007 gjordes detta norr och väster om kyrkoruinen på Snauvalds 1:2 och syftet är att detta arbete ska fortsätta under nästa grävsäsong. Totalt togs ca 1400 höjdpunkter med en täthet som kommer att kunna ge höjdkartor med 0,5 m ekvidistans. Fig. 24. Höjdkarterat område innanför vallen. Stjärnorna markerar mätpunkter. 26

28 Plan- och profilritningar I detta avsnitt presenteras de planritningar och profiler som inte redovisats i rapportens textdel. 27

29 Profilnyckel, Schakt 20:1 20:7 28

30 29

31 30

32 31

33 32

34 33

35 34

36 35

37 36

38 37

39 Bilaga 1. Schaktens omfattning och placering: Schakt Storlek Fastighet 17 28,31 m 2. Snauvalds 1:2 20:1 2,05 m 2. Kyrkogården 1:1 20:2 2,83 m 2. Kyrkogården 1:1 20:3 3,07 m 2. Kyrkogården 1:1 20:4 2,11 m 2. Kyrkogården 1:1 20:5 2,04 m 2. Kyrkogården 1:1 20:6 3,13 m 2. Kyrkogården 1:1 20:7 2,43 m 2. Kyrkogården 1: ,28 m 2. Snauvalds 1: ,44 m 2. Snauvalds 1: ,96 m 2. Snauvalds 1:2 24 9,45 m 2. Snauvalds 1: ,9 m 2. Snauvalds 1:2 26:1 6,16 m 2. Snauvalds 1:2 26:2 2,94 m 2. Snauvalds 1:2 26:3 2,9 m 2. Snauvalds 1:2 26:4 2,98 m 2. Snauvalds 1:2 27 6,71 m 2. Kyrkogården 1:1 Bilaga 2. Fyndmängder per schakt, vikt i gram Schaktnummer Storlek m2 Djurben Slagg Keramik Järn 17 28, ,1-20,7 17, , , , , , , ,1-26,4 14, , , , Bilaga 3. Fyndtäthet per m2, vikt i gram Schaktnummer Djurben Slagg Keramik Järn ,3 0 86,5 107,4 20,1-20,7 10, , ,4 7,3 163,6 115, ,2 6073,2 21,2 40, ,2 2,4 24,6 53, , ,9 43, ,5 1113,9 606,8 312,9 26,1-26,4 241,3 796,3 56,6 69, ,5 0 13,7 83,2 38

40 Bilaga 4 Fyndlista, Västergarn 2007 Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,37 105,85 3,90 Bearbetat Ben 1 I ,76 104,72 3,99 Beslag I ,45 105,84 3,86 Bronsföremål 1 I ,18 106,07 4,17 Bryne 1 1 I ,34 105,03 4,36 Bryne 1 1 I ,44 105,83 3,86 Bryne skiffer 1 I ,54 105,85 3,97 Islägg 1 I ,98 104,22 4,02 Kalkprov I ,68 105,66 4,14 Kniv järn 1 1 I ,31 106,30 3,92 Kol 2 15 I ,29 107,40 3,84 Kolprov 1 I ,89 106,36 3,90 Krukskärva 1 I ,10 105,12 4,37 Lerprov 1 61 I ,77 104,35 3,87 Mynt 1 I ,45 105,83 3,87 Nätsänke 1 I ,70 105,66 4,16 Sporre 1 1 Frag I ,87 103,90 4,11 Tand Homo 1 Mjölktand, incisiv 1 I ,45 106,59 3,91 Trä/jordprov 1 Planka 3 58 I ,54 106,71 4,37 Träprov 1 Planka 3 I ,32 104,90 3,95 Träprov 1 Planka 1 I ,83 106,75 3,92 Vävbricka 1 I ,54 107,85 4,29 Benkam 1 1 I ,19 107,59 4,20 Benkam 1 Frag I ,70 108,51 4,04 Benkam 1 frag I ,88 108,32 4,26 Bennål 1 I ,60 107,38 4,09 Benpärla 1 I ,16 106,00 3,92 Benpärla 1 I ,89 108,73 4,07 Benpärla 1 Frag I ,25 109,18 4,13 Bly 1 I ,18 107,25 4,22 Bronsnål 1 I ,40 106,78 4,03 Bronsnål 1 I ,13 106,56 4,20 Bronsnål 1 I ,49 104,16 4,06 Bronsring 1 I ,06 106,11 3,94 Bronsring 1 I ,56 108,64 4,07 Bronsring 1 I ,58 106,03 4,08 Bronstråd 1 I ,00 106,18 4,09 Islägg 1 I ,41 107,66 4,07 Järnföremål 1 I ,46 107,37 4,15 Järnföremål 1 I ,07 104,86 4,00 Järnföremål 1 I ,11 104,74 4,02 Järnföremål 1 I ,12 106,92 4,08 Järnföremål 1 I 39

41 ,78 106,30 4,00 Järnkniv 1 I Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,06 107,56 4,25 Järnkniv 1 I ,13 104,21 4,02 Järnkniv 1 I ,09 106,46 4,15 Järnkniv 1 I ,11 106,24 4,14 Järnkniv 1 I ,12 109,31 4,11 Järnkrok 1 I ,32 106,72 4,08 Järnnål 1 I ,68 108,62 3,97 Järnring 1 I ,21 108,92 3,98 Järnring 1 3 I ,27 106,01 4,08 Kam 1 2 I ,43 105,95 4,28 Kam 1 Frag I ,41 105,38 4,24 Kam 1 Frag 14 I ,42 108,78 4,29 Knapp 1 I ,83 106,64 4,56 Nätsänke 1 I ,44 106,94 4,27 Nätsänke 1 I ,35 104,56 4,05 Nätsänke 1 I ,58 107,28 4,15 Nätsänke 1 I ,26 107,55 4,06 Nätsänke 1 I ,29 107,14 4,11 Nätsänke 1 I ,27 106,87 4,00 Nätsänke 1 I ,33 108,60 3,97 Nätsänke 1 I ,33 106,65 4,35 Nättyngd 1 I ,84 105,92 4,03 Pilspets järn 1 I ,02 104,16 3,93 Pärla keramik 1 I ,39 105,26 4,15 Träprov 1 I ,37 105,30 4,34 Ben påsar 2978 M ,17 105,47 3,87 Ben 3 44 M ,45 105,83 3,86 Ben 1 6 påsar 8443 M ,10 107,38 3,82 Ben 1 3 påsar 4918 M ,38 103,27 3,97 Ben 1 4 påsar 6083 M ,75 104,72 4,00 Ben 1 3 påsar 5626 M ,44 105,83 3,86 Brons M ,09 107,38 3,82 Brons M ,39 103,27 3,97 Brons M ,36 105,31 4,35 Flinta M ,44 105,83 3,86 Flinta M ,08 107,38 3,82 Flinta M ,39 103,27 3,97 Flinta M ,76 104,72 3,99 Flinta M ,44 105,83 3,86 Glas M ,31 106,30 3,92 Järn M ,33 105,03 4,36 Järn M ,44 105,83 3,86 Järn M ,09 107,37 3,82 Järn M ,40 103,26 3,97 Järn M ,76 104,72 3,99 Järn M ,37 105,31 4,35 Keramik M ,37 105,30 4,35 Keramik M ,44 105,83 3,86 Keramik M ,09 107,37 3,82 Keramik M 40

42 ,39 103,26 3,97 Keramik M Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,76 104,72 3,99 Keramik M ,09 107,37 3,82 Lera M ,39 103,27 3,97 Skiffer M ,93 111,94 3,67 Ben I ,19 109,31 4,25 Benpärla 1 I ,14 108,00 4,24 Beslag, järn 1 I ,55 110,14 3,99 Bjällra 1 I ,32 109,89 4,20 Bronsföremål 1 I ,85 109,56 4,29 Bronsnål 1 Frag I ,83 111,89 3,69 Järn I ,87 109,95 4,13 Järnföremål 1 I ,10 111,14 4,01 Kam 1 Frag I ,11 110,03 4,20 Kam 1 Frag I ,86 108,98 4,24 Kam 1 Frag I ,55 110,65 4,12 Kam 1 Frag I ,97 112,17 4,13 Kam 1 Frag I ,09 109,06 4,15 Kam 1 Frag I ,68 111,90 3,68 Keramik I ,47 111,20 4,09 Kniv 1 I ,87 111,87 3,65 Kol 1 1 I ,88 110,53 4,05 Kritpipa 1 Frag I ,51 110,30 4,21 Okänt 1 I ,80 110,69 4,00 Pärla 1 I ,53 109,58 3,97 Pärla 1 I ,58 108,32 4,26 Pärla 2 I ,21 108,56 4,27 Pärla keramik 1 I ,67 111,80 4,13 Såg 1 I ,73 109,99 4,00 Ben M ,93 108,65 4,01 Ben M ,31 112,22 4,02 Ben M ,74 111,26 4,00 Ben M ,28 111,62 4,00 Ben M ,86 110,65 4,06 Ben M ,09 111,16 4,00 Ben M ,37 110,20 4,00 Ben M ,26 109,70 4,04 Ben M ,98 110,66 3,98 Ben M ,16 109,07 4,00 Ben M ,57 109,53 3,98 Ben M ,38 112,09 3,77 Ben 2 4 M ,09 110,76 3,87 Ben 2 34 M ,22 111,12 3,82 Ben M ,10 110,61 3,82 Ben 2 23 M ,43 109,61 3,86 Ben 2 28 M ,55 109,05 3,81 Ben 2 50 M ,47 109,64 3,89 Ben 2 4 M ,74 111,26 4,01 Brons M ,86 110,64 4,06 Brons M ,37 110,19 4,00 Brons M 41

43 ,56 109,53 3,98 Brons M Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,74 111,26 4,01 Flinta M ,29 111,62 4,00 Flinta M ,74 110,72 4,04 Flinta M ,12 111,15 4,00 Flinta M ,36 110,18 3,99 Flinta M ,26 109,70 4,04 Flinta M ,98 110,66 3,99 Flinta M ,06 109,15 4,00 Flinta M ,92 108,65 4,01 Flinta M ,57 109,53 3,98 Flinta M ,72 110,03 4,00 Flinta M ,29 111,62 4,00 Glas M ,97 110,66 3,98 Glas M ,91 108,65 4,01 Glas M ,18 109,06 4,00 Järn M ,69 110,02 4,00 Järn M ,24 112,25 4,00 Järn M ,75 111,26 4,00 Järn M ,28 111,62 4,00 Järn M ,73 110,71 4,04 Järn M ,11 111,14 4,00 Järn M ,37 110,19 4,00 Järn M ,26 109,70 4,04 Järn M ,97 110,66 3,98 Järn M ,92 108,65 4,01 Järn M ,57 109,53 3,98 Järn M ,21 111,12 3,80 Järn M ,50 109,11 3,79 Järn M ,69 110,03 4,00 Keramik M ,25 112,28 4,01 Keramik M ,75 111,26 4,00 Keramik M ,28 111,62 4,00 Keramik M ,74 110,71 4,04 Keramik M ,10 111,16 4,00 Keramik M ,36 110,19 4,00 Keramik M ,27 109,71 4,04 Keramik M ,98 110,65 3,99 Keramik M ,09 109,17 4,00 Keramik M ,91 108,67 4,01 Keramik M ,57 109,53 3,98 Keramik M ,21 111,11 3,80 Keramik M ,43 109,61 3,86 Keramik M ,25 112,25 4,00 Slagg 1 Magnetisk 1 5 M ,85 110,63 4,06 Slagg 1 Magnetisk 3 22 M ,36 110,19 4,00 Slagg 1 Magnetisk 1 12 M ,26 109,70 4,04 Slagg 1 Magnetisk 2 12 M ,17 109,07 4,00 Slagg 1 Magnetisk 2 12 M ,56 109,53 3,98 Slagg 1 Magnetisk 3 20 M ,92 111,20 3,99 Slagg 1 Magnetisk 2 7 M 42

44 Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,80 Bly eller 63,41 3,27 Bronsföremål I ,12 63,58 3,39 Kolprov I ,91 63,84 3,42 Koppar I ,74 63,88 3,21 Pilspets Järn I ,85 64,30 3,24 Ben M ,78 65,66 3,36 Ben M ,70 64,00 3,29 Ben M ,48 64,01 3,28 Ben M ,46 63,81 3,20 Ben M ,33 63,62 3,22 Ben M ,30 63,47 3,22 Ben M ,36 63,18 3,39 Ben M ,19 66,39 3,33 Ben M ,75 64,23 3,49 Ben M ,76 64,38 3,46 Ben M ,31 64,27 3,45 Ben M ,65 63,86 3,40 Ben M ,23 63,73 3,45 Ben M ,45 63,58 3,39 Ben M ,80 63,23 3,27 Ben M ,98 65,15 3,42 Flinta M ,94 65,37 3,44 Glas M ,64 64,25 3,43 Glas M ,92 63,08 3,37 Järn M ,72 64,25 3,35 Järn M ,38 66,34 3,38 Järn M ,55 64,19 3,24 Järn M ,48 63,67 3,20 Järn M ,48 63,19 3,22 Järn M ,32 65,11 3,41 Järn M ,44 64,19 3,45 Järn M ,81 63,61 3,42 Järn M ,27 63,78 3,43 Järn M ,30 63,36 3,29 Järn M ,96 63,57 3,39 Keramik M ,67 64,06 3,22 Keramik M ,34 65,57 3,40 Keramik M ,97 66,60 3,34 Keramik M ,73 63,92 3,44 Keramik M ,08 63,58 3,50 Keramik M ,57 63,62 3,27 Keramik M ,59 64,20 3,45 Slagg 1 Ickemagnetisk 1 2 M ,47 64,10 3,41 Slagg 1 Ickemagnetisk M ,40 63,69 3,43 Slagg 1 Ickemagnetisk M ,49 63,37 3,36 Slagg 1 Ickemagnetisk M ,72 63,49 3,27 Slagg 1 Ickemagnetisk M 43

45 Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,93 64,07 3,25 Slagg 2 Ickemagnetisk 7 63 M ,47 64,07 3,27 Slagg 2 Ickemagnetisk M ,66 63,89 3,28 Slagg 2 Ickemagnetisk 1 2 M ,30 63,92 3,20 Slagg 2 Ickemagnetisk 5 63 M ,17 63,73 3,24 Slagg 2 Ickemagnetisk M ,64 63,40 3,19 Slagg 2 Ickemagnetisk M ,78 64,69 3,49 Slagg 1 Magnetisk 4 77 M ,59 64,20 3,45 Slagg 1 Magnetisk 6 28 M ,37 63,86 3,46 Slagg 1 Magnetisk M ,47 64,10 3,41 Slagg 1 Magnetisk M ,40 63,69 3,43 Slagg 1 Magnetisk M ,49 63,37 3,36 Slagg 1 Magnetisk M ,72 63,49 3,27 Slagg 1 Magnetisk M ,93 64,07 3,25 Slagg 2 Magnetisk 4 34 M ,47 64,07 3,27 Slagg 2 Magnetisk M ,66 63,89 3,28 Slagg 2 Magnetisk M ,30 63,92 3,20 Slagg 2 Magnetisk 4 28 M ,17 63,73 3,24 Slagg 2 Magnetisk M ,64 63,40 3,19 Slagg 2 Magnetisk M ,67 63,08 3,37 Slagg 1 Ickemagnetisk 9 71 M ,48 63,19 3,37 Slagg 1 Magnetisk M ,41 64,49 3,34 Slagg 1 Magnetisk M ,88 64,57 3,36 Slagg 1 Ickemagnetisk 1 3 M ,99 64,98 3,43 Slagg 1 Ickemagnetisk M ,67 64,98 3,44 Slagg 1 Magnetisk M ,76 66,63 3,32 Slagg 1 Ickemagnetisk 2 32 M ,54 66,14 3,37 Slagg 1 Magnetisk 2 25 M ,84 63,33 3,37 Tegel M ,31 46,69 3,56 Bearbetat ben I ,18 45,43 3,39 Bearbetat ben 1 I ,29 46,56 3,35 Bearbetat ben 1 I ,69 46,14 3,62 Bennål I ,86 42,13 3,38 Bennål 1 I ,94 38,23 3,36 Bennål 1 I ,37 45,38 3,49 Bergskristall 1 I ,55 40,50 3,39 Bjällra I ,73 42,22 3,37 Brons I ,19 42,73 3,43 Brons 1 Fot från gryta 1 43 I ,93 48,51 3,51 Bronsbjällra I ,78 43,77 3,41 Bronsbleck I ,37 45,20 3,36 Bronsföremål 1 I ,00 36,96 3,41 Bronsnål 1 I ,16 37,92 3,37 Bronsnål 1 I ,64 43,98 3,53 Bronsring 1 I ,44 46,80 3,46 Bronsring I ,69 38,23 3,37 Bronsring 1 I ,63 46,72 3,47 Bryne I ,94 36,92 3,41 Bryne I 44

46 Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,93 48,02 3,49 Bryne I ,46 46,32 3,34 Bryne 1 I ,11 41,21 3,35 Bryne 1 I ,50 47,04 3,40 Bryne I ,57 40,50 3,39 Bryne I ,97 44,97 3,40 Bärnsten I ,92 39,01 3,34 Bärnsten 1 I ,23 44,79 3,42 Bärnsten 1 I ,50 45,36 3,51 Bärnsten 1 I ,44 46,78 3,50 Bärnsten I ,79 44,53 3,50 Bärnsten 1 I ,40 Hängsmycke, 45,99 3,35 silver 1 1 I ,92 40,99 3,42 Järnbeslag 1 I ,88 39,97 3,35 Järnföremål I ,91 39,01 3,35 Järnföremål 1 I ,85 39,98 3,35 Järnring I ,86 41,61 3,38 Järnringar I Mycket litet ,84 47,94 3,29 Kam 1 fragment I ,74 47,00 3,45 Kam 1 I ,05 45,30 3,42 Kam 1 Mycket litet fragment I ,34 47,42 3,30 Kam 1 I ,22 45,32 3,38 Kam 1 Flera fragment 6 I ,40 45,45 3,47 Kam 1 I ,13 45,27 3,44 Kam 1 I Mycket litet ,20 45,05 3,42 Kam 1 fragment I ,20 45,38 3,44 Kamfodral 1 Fragment I ,54 46,23 3,49 Kniv I ,81 36,95 3,41 Kniv 1 I ,85 39,97 3,35 Kniv I ,35 47,51 3,50 Kniv I ,63 42,32 3,52 Kol I ,00 42,79 3,39 Kol I ,95 40,20 3,28 Kolprov I ,00 47,65 3,42 Kolprov I ,12 47,25 3,34 Koppar I ,57 47,43 3,27 Koppar I ,33 46,52 3,47 Koppar I ,26 45,61 3,44 Kritpipa 1 I ,51 46,32 3,48 Kritpipa 1 I ,75 43,58 3,40 Kritpipa 1 I ,43 48,76 3,63 Mynt 1 1 0,1 I ,44 48,71 3,65 Mynt 1 1 0,34 I ,44 48,72 3,65 Mynt 1 1 0,04 I ,41 48,70 3,64 Mynt 1 1 0,34 I ,40 48,71 3,64 Mynt 1 1 0,11 I ,47 46,20 3,55 Mynt I 45

47 Idnr Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl. Anm Ant. Vikt I/M* ,55 47,51 3,49 Mynt 1 1 0,77 I ,72 46,91 3,58 Mynt I ,97 39,27 3,34 Nål ringspänne I ,83 Okänt 47,07 3,48 Järnföremål I ,98 36,98 3,41 Bronsföremål 1 I ,72 48,90 3,65 Bronsföremål 1 1 I ,87 47,95 3,30 Glaspärla 1 Trasig I ,55 40,49 3,39 Pärla I ,34 46,04 3,52 Sländtrissa I ,34 46,05 3,52 Sländtrissa I ,27 50,47 3,47 Stenföremål 1 Troligen fossil I ,08 47,32 3,36 Träprov 1 I ,12 47,93 3,59 Träpärla I ,22 42,75 3,41 Tärning 1 Äldre modell I ,12 44,70 3,47 Tärning 1 Äldre modell I ,56 48,91 3,60 Våg I ,29 45,47 3,34 Ben 1 4 påsar 550 M ,61 44,34 3,47 Ben 1 Två påsar 1272 M ,71 42,50 3,50 Ben 1 63 M ,76 44,25 3,48 Ben 1 Två påsar 886 M ,80 43,68 3,49 Ben 1 Tre påsar 990 M ,55 43,64 3,42 Ben M ,60 40,18 3,23 Ben M ,01 42,14 3,40 Ben M ,49 49,02 3,54 Ben 1 55 M ,26 42,69 3,36 Ben M ,58 45,48 3,47 Ben M ,71 46,87 3,40 Ben 1 46 M ,65 46,85 3,55 Ben 1 2påsar 667 M ,61 43,58 3,43 Ben 1 4påsar 1533 M ,27 49,24 3,34 Ben M ,51 48,71 3,48 Ben M ,18 48,40 3,60 Ben 1 72 M ,93 48,08 3,58 Ben M ,76 47,77 3,49 Ben M ,60 46,71 3,34 Ben M ,59 46,75 3,41 Ben M ,76 47,29 3,37 Ben M ,10 47,31 3,36 Ben M ,38 47,97 3,51 Ben M ,75 48,11 3,28 Ben M ,49 47,41 3,27 Ben M ,38 47,06 3,30 Ben M ,31 46,72 3,44 Ben M ,22 46,18 3,58 Ben 1 Två påsar 629 M ,37 46,46 3,47 Ben 1 5 påsar 1495 M ,32 45,39 3,36 Ben 1 2 påsar M 46