Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken 2005

Transkript

1 Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken 2005 Kyrkogården 1:1 och Snauvalds 1:2, RAÄ 24 Avdelningen för Arkeologi och osteologi Högskolan på Gotland Cramergatan Visby

2 Inledning Denna rapport har hösten 2008 sammanställts av Johan Norderäng efter fältdokumentationen från grävningen 2005 runt den romanska kyrkoruinen i Västergarn sn. Snauvalds 1:2 och Kyrkogården 1:1. Ansvarig för grävningen var dåvarande Docent Jörn Staecker, författaren till denna rapport deltog inte själv i utgrävningen. En preliminär rapport, har tidigare inlämnats till Länsstyrelsen men denna rapport kommer att ersätta den. Fynd, plan och profilritningar har gåtts igenom och digitaliserats. Fyndlistor saknades från fältdokumentationen och har därför upprättats på bas av det fyndmaterial som togs tillvara. Bakgrund (Texten kommer från den preliminära rapporten och är författad av Jörn Staecker) Mellan den 25 juli och 5 augusti 2005 anordnade Institutionen för kultur och samhälle vid Högskolan på Gotland en utgrävning inom ramen för sommarkursen Historisk arkeologi. Utgrävningen ägde rum i Västergarn på Gotland. Västergarn är känd för sin stora halvkretsvall vilken förmodligen anlades under sen vikingatid eller i början av medeltiden. Inom arealen byggdes också en romansk kyrka, ruinerna är fortfarande synliga. Utgrävningen var fokuserad till en undersökning av kyrkogården och dess relation till handelsplatsen. Den romanska kyrkan tillhörde ursprungligen handelsplatsen. Syfte och målsättning (Texten kommer från ansökan om grävtillstånd och är författad av Jörn Staecker) Uppträdandet av gravgods i tidigkristna gravar är en viktig faktor på gotländska kyrkogårdar. Ett antal gravar är fortfarande utrustade med dräktdelar, medan andra däremot är helt tomma. Det finns socknar med kyrkogårdsfynd och socknar utan. En förklaring till detta fenomen saknas dock fortfarande. Med en undersökning av en medeltida kyrkogård med en kort beläggningstid mellan 1100 och 1250 e. Kr. skulle man med fördel kunna fokuserar på följande aspekter: a) hur förhåller sig gravarna till kyrkan och kyrkogårdsmuren, på vilken avstånd därifrån är de placerade, var går gränsen mellan det sakrala (inhägnad) och det profana (handelsplats)? b) kan en könssegregering iakttagas eller är populationen på kyrkogården blandad? c) hur placeras barngravar i relation till kyrkan? d) återspeglar gravarna i sin distans till kyrkan även en social segregering, dvs kan man med utgångspunkt i osteologiska analyser ser skillnader vad gäller hälsotillstånd och kostsammansättning? e) är några enstaka gravar fortfarande utrustade med gravgåvor eller följer man helt den kristna begravningsseden? f) hur förhåller sig släktrelationen mellan olika individer, finns det koncentrationer av vissa familjer? Undersökningen innebär en stor satsning på ett interdisciplinärt arbete, dvs. kulturhistoria, historia, arkeologi, osteologi och molekylärbiologi. Detta arbete är viktigt för att besvara frågorna och för att samtidigt öppna upp nya perspektiv i gotländsk forskning om historiska perioder. Doc. Jörn Staecker/Högskolan på Gotland 2

3 Utgrävningens omfattning och läge Inalles grävdes sex schakt om totalt 39,8 m 2. Samtliga låg norr om och i omedelbar närhet till den romanska kyrkoruinen på Kyrkogården 1:1 och Snauvalds 1:2 (Fig.1). Totalt återfanns och undersöktes tre gravar varav Grav 1 togs upp. De andra två bedömdes vara i alltför dåligt skick för att tillvaratagas. Dock togs ben- och tandprov för framtida analyser, tillexempel DNA, från gravarna 3 och 4, detaljer om detta nedan. Alla tre gravarna återfanns i anslutning till Schakt 1. Komplett fyndlista finns i bilaga 4-5. Schakt nr Storlek m 2 Fastighet 1 20 Kyrkogården 1:1 2 6 Snauvalds 1:2 3 2 Kyrkogården 1:1 4 2,3 Kyrkogården 1:1 5 6 Snauvalds 1:2 6 3,5 Kyrkogården 1:1 Tab. 1. Schaktens storlek och läge Schakt 2 Snauvalds 1:2 Schakt 5 Schakt 1 Schakt 3 Schakt 4 Schakt 6 Kyrkogården 1:1 Romansk kyrkoruin Sockenkyrka Nuvarande sockenkyrkogård 0m 10m Fig. 1. Schaktens placering i förhållande till kyrkoruinen och nuvarande sockenkyrka. 3

4 Fyndhantering All jord sållades med 7 mm såll. Fynden omhändertogs i rutor om ca 1x1m i de observerade lagerföljderna/kontexterna. Rutorna benämndes enligt systemet A1, A2, B1, B2 och så vidare. I bilaga 3 ses hur denna rutindelning och benämning såg ut i schakten. Enskilda fynd som bedömdes mer intressanta mättes in med totalstation med exakta koordinater och höjd. Övriga fynd togs tillvara i respektive ruta och lager och benämns massmaterial. Komplett fyndlista finns i bilaga 4-5. Djurben och slagg från schakten 1, 3, 4 & 6 på Kyrkogården 1:1 dokumenterades men togs ej tillvara. Gravarna Totalt återfanns tre gravanläggningar, alla i anslutning till Schakt 1. Vid fynd av dessa kom schaktet att utvidgas på tre ställen och dessa fick benämningen; Schakt 3, 4 & 6. Det visade sig dock att Schakt 3 inte innehöll någon gravläggning. Den nedgrävning som till en början tolkades som en sådan visade sig vara modern. Detta fick till följd att de tre gravarna kom att benämnas Grav 1, 3 och 4. Någon Grav 2 finns således inte eftersom den utgjordes av den moderna nedgrävningen. Gravarnas läge i och kring Schakt 1 ses på Fig. 2. Grav 1 Schakt Schakt 44 Schakt 1 Grav 3 Grav 4 Schakt 6 Schakt 3 0m 1m Fig. 2. De tre gravarnas läge i och kring Schakt 1. 4

5 Beskrivning av gravarna Grav 1 Graven låg på en nivå mellan 3,77 och 3,9 m.ö. h. dvs cirka 60 cm under nuvarande markyta. Några spår av en kista kunde inte iakttagas. Benen var välbevarade och kroppen låg på rygg i östvästlig riktning. Armställning; Redin C med en grov datering till 1300-tal (Redin 1976:130). Ett något spektakulärt inslag utgjorde en nästan rund, ca 6-7 cm flat sten som återfanns mellan kvinnans tänder. Stenen hade tryckt in den nedre raden av tänderna och därför är det osannolikt, att det handlade om en medveten placering. Istället får man utgå från en postmortal rörelse, där musklerna till underkäken släppte och stenen som legat ovan kroppen kom därför så småningom att vandra ner och tillsist hamna i kvinnans mun. Fig. 3. Närbild på kvinnan med sten i munnen. Två fynd tillvaratogs i anslutning till Grav 1, ID:153. Silvermynt, penning Gotland (Visby) datering Myntet låg dock på nivån 4,05 och tillhör således inte gravkontexten utan fyllningsmassan ovanför graven. I fyllningsmassan påträffades också två männsikoben, falanger, som inte heller kommer från gravkontexten (ID:368). Falangerna kommer från en ung individ på omkring 10 år. Fig. 4. Penning, Gotland (Visby) Ca 10 mm i diameter. Den osteologiska analysen av kvarlevorna visar att det rör sig om en kvinna omkring år gammal och kroppslängden beräknas till cirka 155 cm. Skelettet tillvaratogs och förvaras tillsvidare på Högskolan på Gotland. 5

6 Fig. 5. Hela Grav 1. Grav 3 Graven var täckt av ett mycket hårdpackat lerlager som var i det närmaste omöjligt att tränga igenom. Kroppen låg placerad i utsträckt ryggläge i östvästlig riktning med armarna längs sidorna på ett djup av cirka 80 cm (3,65 m. ö. h.). Armställningen, Redin A, antyder att det rör sig om en relativt tidig gravläggning sent tidigt 1200-tal. Skelettet var kraftigt fragmenterat och svårigheten att tränga igenom den hårda lerpackningen torde ha bidragit till att alla kroppens delar ej kunde identifieras. Under kroppen konstaterades träfibrer i gravens/kroppens längdriktning. Det kan möjligen vara så att den placerats på en planka av trä, något spår av en kistkonstruktion konstaterades inte. Fig. 6. Grav 3 Ett prov tog av träet för kommande 14 C analys (ID:165). Troligtvis hade lerpackningen antingen upplöst vissa av skelettets delar eller helt enkelt gjort att de smulades sönder då packningen genomträngdes och därför inte kunde identifieras. Bland annat saknades större delen av ryggraden, vänster och höger hand- och fotben samt delar av vänster och höger lårben samt vänster höftben. 6

7 Någon könsbestämning kunde inte göras, åldern uppskattas till år och kroppslängden omkring 120 cm. Kroppen bedömdes vara i alltför dåligt skick för att tas upp. Dock togs fem tänder (ID:154) och en del av femur (lårbenet) (ID:166) omhand för kommande analys. Grav 4 Även Grav 4 täcktes av samma typ av hårda mycket kompakta lerlager som ovan beskrivits för Grav 3 och kvarlevorna i Grav 4 var i samma dåliga skick som denna. Graven hade anlagts på nivån 3,75-3,85 m. ö. h. och låg i östvästlig riktning. Underbenen och fötterna var så dåligt bevarade att det i stort sätt endast fanns avtryck kvar. Trots detta och den något omrörda karaktären tolkades det som om skelettet kan ha begravts i liggande hocker. Fig. 7. Grav 4 med kraniet till vänster. Även i Grav 4 påträffades trärester under kroppen och dessa låg med fiberriktningen längs kroppen. Om det rör sig om rester av en kista eller om kroppen placerats på träplankor kunde inte avgöras. Två fynd av nitar/spikar återfanns i anslutning till graven kan indicera att det rört sig om en kista (ID:268 & 279). Någon könsbestämning eller kroppslängdsberäkning var inte möjlig att göra men åldern bedöms vara 5-6 år. Kvarlevorna bedömdes vara i alltför dåligt skick för att tas tillvara men vänster underkäke togs omhand för kommande analys (ID:152). 7

8 Schaktbeskrivningar Schakt 1, 3-4 & 6 Schakt 1 strax norr om kyrkoruinens västra del lades i nordsydlig riktning 10x2m totalt 20 m 2. Schaktet utvidgades vid fynd av gravar med Schakt 3, 4 & 6. Totalt kom därför de fyra schakten att omfatta 27,8 m 2. I schakten fanns inga andra anläggningar än de tre ovan beskrivna gravarna. Fynd Av de detaljinmätta fynden i schakten kan bland annat nämnas två armborstpilspetsar (ID:371 & 372), en glaspärla (ID:379) samt en blyplomb (ID:373). Glaspärlan kan grovt dateras till slutet av Vikingatid, 1000-talet. Fig. 8. Blyplomb. Diameter 20 mm, vikt 13g Fig. 9. Glaspärla, diameter 8 mm. Utöver fynden av gravar var schakten fyndfattiga vad gäller massmaterialet och det fördelade sig enligt följande: Schakt Djurben Slagg Keramik Järn Tab. 2. Fyndfördelning schaktvis, vikt i gram. 8

9 Schakt 2 & 5 I Schakt 2 & 5 detaljinmättes endast två fynd; ett skifferbryne i Schakt 2 (ID:352) samt en kniv av järn i Schakt 5 (ID:314). Båda schakten var relativt fyndfattiga dock med viss variation angående fördelningen av djurben och slagg. Det sistnämnda saknades tex helt i Schakt 2 men fanns i en mindre koncentration i Schakt 5. Se Tab. 3 nedan. Schakt Djurben Slagg Keramik Järn Tab. 3. Fyndfördelning schaktvis, vikt i gram. I det nordvästra hörnet av Schakt 5 (Ruta A1) observerades en otydlig samling stenar, inga noteringar om att dessa är eldpåverkade finns. I anslutning till dessa återfanns ett tunnare kollager ovan ett askdito. I Ruta A1 & A2 påträffades också en mindre ansamling av slagg, 3,2 kg, det vill säga all slagg som återfanns i schaktet. Då man vid utgrävningen inte utvidgade schaktet åt nord och nordväst och därmed bara frilade en mindre del av den eventuella anläggningen är det svårt att säga vad det rör sig om. Kol- och asklagret samt dess förhållande till stenkonstruktionen ses på profilritningen i bil. 2. Reslutat Syftet med 2005 år undersökning var kortfattat enligt Jörn Staecker att; undersöka kyrkogården och dess relation till handelsplatsen. Enligt Staecker ska den romanska kyrkan ha tillhört handelsplatsen. Vidare ville man fastställa hur långt i väster och norr kyrkogården sträckte sig. Samt att eventuellt återfinna kyrkogårdsfynd. Den romanska kyrkan och handelsplatsen Då det gäller kyrkogården och dess relation till handelsplatsen kunde 2005 års grävning inte bringa klarhet i detta. Att den romanska kyrkan som Staecker skriver; ska ha tillhört handelsplatsen, är dessutom något som kan bli ganska svårt att finna belägg för genom en arkeologisk undersökning. Det faktum att kyrkan används fram till och med tiden omkring reformationen i början av 1500-talet talar väl snarast emot en sådan slutsats. Att kyrkan däremot i en inledande fas i mitten av 11- och sedan under 1200-talet kan kopplas till handelsplatsen är mer troligt. Men av allt att döma förlorar Västergarn sin position som viktig hamn- och handelsplats under senare delen av 1200-talet och då kan man fråga sig varför denna kyrka fortsätter att används parallellt med den nya i ytterligare cirka 250 år? Avgränsningen av den romanska kyrkogården När det gäller avgränsningen av den romanska kyrkogården i nordlig och västlig riktning har det hela blivit väldigt rörigt vilket till stor del beror på dålig dokumentation av grävningen från Falck gör avgränsningar åt båda dessa håll redan i sin artikel i Gotländskt Arkiv Den västra avgränsningen till 7 m är oproblematisk och bygger på fynd av rester av en grav i Schakt 11, 1974 och att gravar saknas i Falcks Schakt 14 som ligger 13 m väster om kyrkoruinen (Cassel 1999:142ff. Falck 1979:43). 9

10 Schakt 3 C 1 C 2 Schakt 1 Schakt 4 Schakt 4 Schakt 6 Vid undersökningarna 2006 grävdes ett sammanhållet schakt i östvästlig riktning väster om kyrkan 7 13 meter från ruinen. Falcks avgränsning av kyrkogården i denna riktning kunde genom detta säkert bekräftas då inga spår av gravar fanns i detta område (Norderäng 2006:12ff). Hur Falck avgränsat kyrkogården norrut är däremot svårare att reda ut. Han skriver Åt norr kunde den (kyrkogården, förf. anm.) följas till åtminstone 23 meter från ruinen,.. Hur Falck kommit fram till detta är dock oklart då det av hans dokumentation inte framgår vad han hittat som leder till denna slutsats. Det finns på Falcks plan över schakten inget schakt som ens ligger i närheten av 23 m från ruinen (Fack 1979:43). Däremot finns en markering av ett Schakt 2 norr om koret som dock inte har ritats ut. Enligt uppgifter i Västergarnsstudier ska detta Schakt 2 ha varit 8,2 x 0,5 m (Cassel 1999:142ff). Om detta schakt legat i nordsydlig riktning en bit norr om markeringen 2 på Falcks plan kan schaktet möjligen tangera 23 m från kyrkoruinen. I Schakt 2 finns 7 anläggningar varav A3- Schakt 7: 2006 Schakt 2: 2005 Schakt 5: 2005 Grav 1 Grav 3 Grav 4 Schakt 15: 2006 Grav 8 Grav 6 Grav 5 Grav 7 Schakt 8: 2006 Snauvalds 1:2 Möjlig placering av Falcks Schakt N Kyrkogården 1:1 A7 anges som gravar (Cassel 1999:142ff). Det är troligtvis detta som föranlett Falck att avgränsa kyrkogården 23 m norr om ruinen. På Fig. 10 har ett schakt om 8,2 x 0,5 m ritats ut i nordsydlig riktning på den plats Fack markerat Schakt 2 på sin plan och det är väl troligt att det är där han påträffat gravar. Schakt 1: 2005 Romansk kyrkoruin 1 m 10 m Fig. 10. Schakt och gravar samt den möjliga placeringen Falcks schakt från År 2006 grävdes ytterligare schakt norr om kyrkoruinen och genom dessa har nu ett stråk om 27 m från ruinen och norrut undersökts. Den nordligaste graven, Grav , ligger 12 m norr om ruinen (Fig.10). 10

11 Alla dessa schakt ligger dock väster om kyrkans mittparti och eftersom Falck menar att det finns flera gravar norr om koret är utsträckningen av kyrkogården ännu oklar. Det förefaller dock som om kyrkogården inte ligger i rät linje med kyrkan utan sträcker sig längre norrut vid koret. Några spår av någon fast avgränsning av kyrkogården norrut, staket, mur eller dylikt, har inte konstateras. Ytterligare undersökningar norr om koret bör göras för att fastställa om där finns fler gravar i anslutning till de Falck fann. Om så är fallet; har dessa tillhör den romanska kyrkan, en föregångare till denna eller en tidigare period, i så fall Vikingatid? Kyrkogårdsfynd Den tredje frågeställningen som sattes upp inför 2005 års undersökning var om det kunde förekomma gravar med kyrkogårdsfynd. Några sådana återfanns ej vilket bekräftar det Falck konstaterade redan 1974 då 58 gravar undersöktes utan att något fynd av dräktdetaljer gjordes. Detta är föga förvånande eftersom kyrkogården använts fram till 1500-talets början. Troligen har de flesta av de tidiga gravarna som skulle kunna innehålla kyrkogårdsfynd redan grävts sönder i samband med de senare gravläggningarna på platsen. 11

12 Bilaga 1. Fältritningar gravar Grav 1 12

13 Grav 3 13

14 Grav 4 14

15 Bilaga 2. Profiler 15

16 16

17 Bilaga 3. Rutbenämningar i schakten Schakt 1 A 1 A 2 Schakt 4 B 1 B 2 B 3 B 4 C 1 C 2 C 3 Schakt 4C 4 D 1 D 2 Schakt 6 E 1 E 2 E 3 E 4 Schakt 3 F -2 F -1 F 1 F 2 F 3 F 4 G -2 G -1 G 1 G 2 G 3 G 4 H 1 H 2 I 1 I 2 J 1 J 2 17

18 A 1 A 2 B 1 B 2 Schakt 2 C 1 C 2 A 1 A 2 B 1 B 2 Schakt 5 C 1 C 2 C 1 C 2 18

19 Bilaga. 4. Fyndlista inmätta fynd ID Schakt X Y Z Fyndtyp Lager Anl Anm Antal Vikt ,43 208,27 3,74 Homo prov Mandibula, sin. Barn Grav 4 ålder 5-6 å r ,65 208,24 3,66 Homo prov Grav 3 Tänder ,71 208,44 3,65 Träprov Grav ,72 208,68 3,65 Homo prov Grav 3 Femur, diafys ,25 208,87 3,80 Nit/spik Grav 4 Från kista? ,38 208,83 3,74 Nit/spik Grav 4 Från kista? ,79 207,24 4,37 Pilspets 1 Armborst ,29 208,26 4,26 Pilspets 1 Armborst ,84 207,56 4,34 Blyplomb ,17 207,32 4,25 Järnföremål ,04 208,12 4,29 Bronsögla ,17 207,34 4,28 Pärla 1 Frag ,08 208,20 4,26 Bryne 1 Sandsten ,97 207,35 4,24 Homon, tand 1 Premolar, mandibula ,22 207,46 4,05 Pärla ,12 208,55 4,28 Bryne 1 Skiffer ,75 206,47 3,81 Gaffel 3 Järn ,18 207,43 3,29 Pärla 1 1 Ovanför Grav 1. Penning Gotland (Visby) ,51 208,92 4,05 Mynt 1 Grav ,48 208,78 3,95 Homo, falanger 1 Från fyllningen i Grav 1. Grav 1 Ålder ca 10 år ,21 207,45 4,22 Järnkniv

20 Bilaga. 5. Fyndlista massmaterial ID Fyndtyp Schakt Ruta Lager Antal Vikt 423 Ben 1 J Ben 1 I Järn 1 H Ben 1 H Ben 1 H Ben 1 H Ben 1 G Keramik 1 G Ben 1 G Ben 1 G Järn 1 G1 2B Ben 1 F Ben 1 F Ben 1 F Ben 1 F Ben 1 F Järn 1 F Keramik 1 F Järn 1 F Keramik 1 F Järn 1 E Ben 1 E Keramik 1 E Keramik 1 E Järn 1 E Järn 1 E Järn 1 E Ben 1 E Keramik 1 D Järn 1 D Ben 1 D Järn 1 D Keramik 1 D Järn 1 D Ben 1 D Keramik 1 C Järn 1 C Ben 1 C

21 ID Fyndtyp Schakt Ruta Lager Antal Vikt 461 Ben 1 C Järn 1 C Keramik 1 C Järn 1 C Ben 1 C Keramik 1 B Ben 1 B Ben 1 B Keramik 1 B Järn 1 A Keramik 1 A Ben 1 A Keramik 1 A Järn 1 A Järn 1 A Ben 1 A Ben 1 A Ben 2 C Ben 2 A2 1B Ben 2 C Ben 2 A Ben 2 C1 1B Ben 2 A Ben 2 B Ben 2 A1 1B Ben 2 B2 1B Ben 2 B Ben 2 C Keramik 2 C Keramik 2 A Järn 2 A1 1D Glas 2 A Keramik 2 B Keramik 2 B2 1B Brons 2 B Järn 2 B Järn 2 B2 1B Järn 2 A Brons 2 A2 1B Järn 2 A2 1B Järn 2 C Brons 2 C

22 ID Fyndtyp Schakt Ruta Lager Antal Vikt 361 Järn 2 C1 1B Keramik 2 C1 1B Järn 2 B1 1B Järn 2 C Keramik 2 C Brons 2 C Keramik 2 C2 1B Ben 2 C1 1B Järn 3 F Keramik 3 F Ben 3 F Snäcka 3 F Järn 3 F Kritpipa 3 F Glas 3 F Järn 3 F Ben 3 G Ben 3 G Slagg 3 G Keramik 3 G Glas 3 G Keramik 3 G Porslin 3 G Järn 3 G Keramik 3 G Järn 3 G Ben 3 G Ben 4 B Järn 4 B Keramik 4 B Ben 4 B3 1B Järn 4 B Ben 4 B Ben 4 C Keramik 4 C Järn 4 C Keramik 4 C Ben 4 C Järn 5 C Järn 5 C

23 ID Fyndtyp Schakt Ruta Lager Antal V ikt 312 Järn 5 C Keramik 5 C Järn 5 B Järn 5 B Järn 5 B Keramik 5 B Järn 5 B Glas 5 B Järn 5 A Järn 5 A Järn 5 A Keramik 5 A Keramik 5 A Järn 5 A Järn 5 A Ben 5 A Ben 5 C Ben 5 C Ben 5 A Ben 5 B Slagg 5 A Slagg 5 A Ben 6 E3 1A Ben 6 F4 1A Keramik 6 E3 1A Keramik 6 E3 1B Järn 6 E3 1A Järn 6 E3 1B Ben 6 F3 1A Keramik 6 G4 1A Ben 6 G3 1A Ben 6 G3 1B Järn 6 G3 1A Keramik 6 G3 1A

24 Referenser Cassel, K Västergarnsstudier. Projekt Uppdragsarkeologi. RAÄ, Rapport 1:1999. Falck, W Västergarns kyrkoruin. En arkeologisk undersökning Gotländskt Arkiv. Norderäng, J Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken Snauvalds 1:2 och Kyrkogården 1:1, RAÄ 24. Avdelningen för Arkeologi och osteologi, Högskolan på Gotland. Norderäng, J Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken Snauvalds 1:2 och Kyrkogården 1:1, RAÄ 24. Avdelningen för Arkeologi och osteologi, Högskolan på Gotland. Redin, L Langmanshejdan. Ett gravfält som spegling av sociala strukturer i Skanör. Administrativa uppgifter Högskolan på Gotlands Dnr: B5-2005/421. Länsstyrelsens Dnr: Socken: Västergarn. Fastighet: Snauvalds 1:2 och Kyrkogården 1:1, (RAÄ 24). Totalt utgrävd yta: 39,8 m 2. Koordinatsystem: lokalt, höjdfixen på kyrkan har koordinaterna X 91,70 & Y 236,85. Höjdsystem: RH00. Fixpunkt. Koppardubb på sockenkyrkans tröskel, 5,41 m.ö.h. Tid: 9/7 3/ Ansvarig i fält: Jörn Staecker. Övrig personal: Alexander Andreeff & Margareta Kristiansson. Övriga deltagare: Studenter på kursen Historisk arkeologi. Osteologisk analys: Margareta Kristiansson. Rapport: Johan Norderäng. Foto, utgrävningsbilder: Margareta Kristiansson Foto, föremål: Johan Norderäng 24