Länsmannen. Tema: Trafikpolisen

Transkript

1 Länsmannen polismyndigheten i västra götaland nr 4 december 2010 årgång 16 polismyndigheten i västra götaland nr 3 oktober 2010 årgång 16 Den första och viktiga nyckeln till att få någon att berätta sin historia är att bygga upp en tillit mellan förhörsledaren och den som förhörs. Anna Berntsson, utredare LKP, sidan 14 Vi ställer krav på åkerierna men de ställer också krav på oss. Branschen förväntar sig att möta polisanställda som vet vad de talar om. Bengt Karlsson, chef för trafikpolisen i Västra Götaland Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen Tema: Trafikpolisen 1

2 Ledare Blås för att förebygga brott FOTO ULF EDBERG MEDBORGARNAS MÖTE MED polisen sker ofta på vägarna. I samband med en körkort och göra ett alkoholutandningsprov. Därefter får de, förhoppningsvis, köra vidare. FÖR DEN ENSKILDE är detta möte mycket viktigt. Oavsett om vi mäter hastigheter eller kontrollerar nykterheten på vägarna ska vi ha med oss den tanken. Här har vi en möjlighet att göra ett bra intryck på våra medborgare samtidigt som vi utför ett brottsförebyggande arbete. För det är precis vad det är ett evidensbaserat har en bevisat brottsförebyggande effekt i form av färre olyckor på vägarna. Vi vet också att människor pratar om att de har sett oss ute. För de personer som har blivit stoppade har intrycket gått ännu djupare och de har ett behov av att berätta för andra om sin upplevelse. Den spridningseffekten är värd mycket. DET ÄR VIKTIGT för oss att nå ut med oss på vägarna. Vi står inte på en stor, att vi tror att vi ska hitta så många rattfyllerister där. Vi står där därför att vi vet att vår synlighet och närvaro kan få människor att låta bli att dricka innan de kör bil, för att vi kan få människor att sänka hastigheten och för att vi därmed kan förhindra olyckor. NÄR DET GÄLLER LAU-proven är det viktigt att vi skiljer på syftet med allmänna blås och med riktade blås, som vi kan göra på tider och platser där vi vet att vi kan gripa rattfyllerister men där vår synlighet inte är lika stor. De blåsen ska också göras, men de har inte samma brottsförebyggande effekt som de allmänna LAU-proven. Vi gör också riktade insatser mot frekventa rattfyllerister, något som vi berättar mer om på sidan 15 i det här numret av Länsmannen. ETT VIKTIGT UPPDRAG ken. Det är ett EU-uppdrag som gäller för medlemsländer och som, förutom lar om att förhindra illojal konkurrens. Det går bland annat ut på att vi ska utföra kontroller för att se att man inte kör med undermåliga fordon för att därigenom kunna pressa priserna. Du kan läsa mer om våra tunggrupper och deras arbete på sidan 16. JULEN NÄRMAR SIG och jag tror att de en stund och bara ta det lugnt. Vi har haft en intensiv höst bakom oss och vi vet aldrig vad som väntar på andra sidan nyår. Jag hoppas att ni ska få er en god jul med era nära och kära. Jag vill också passa på att tacka för det gångna verksamhetsåret och för alla värdefulla insatser ni har gjort. GOD JUL OCH gott nytt år till er alla. Ingemar Jh Johansson Länspolismästare 2 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

3 I detta nummer Året som gått 2010 ett urval av händelser 4 Uppföljning: West side 6 Tema: Sökes - goda praktiker 8 Tema: När bilen blir en brottsplats 10 Tema: Många frågor söker svar efter dödlig färd 12 Tema: Många blås påverkar trafikanter i rätt riktning 14 Tema: Strategi för att stoppa kända rattfyllerister 15 Tema: Vägen som arbetsplats 16 Tema: Trafikarbete ger resultat 18 Delgivning i slott och koja 20 Bisysslor - en fråga om förtroende 22 Ny utredningsprocess i polisområde Älvsborg 24 Krönika: Värdegrunden tar aldrig time out 26 Rättsrutan: Om nyheter i brottsbalken 27 Notiser och Hälsa med Lotta 28 Profilen: Lars-Rune Bohlin 30 Vem tycker du bör lämna ett nyårslöfte inför 2011? 32 foto sophia sånglöf Redaktören har ordet i det här numret följer Länsmannen med ner under jord för att kontrollera skicket hos den tunga trafik som rullar på våra vägar. Just kontrollen av den yrkesmässiga trafiken är ett åtagande Sverige har gentemot eu, och därmed är det även trafikpolisens huvuduppdrag. en annan av trafikpolisens uppgifter är att utreda de allvarliga trafikolyckor som sker i länet. På sidan 12 skriver vi om den tragiska dödsolyckan på Marieholmsleden och arbetet med att fastställa vem som egentligen satt bakom ratten vid olyckstillfället. på tal om trafik funderar du på ett extraknäck inom transportbranschen? Det kan nog bli svårt. Satsa istället på lagerarbete. Du kan läsa om fler mer eller mindre godkända bisysslor på sidan 22. God jul! Tomas Seger Tf redaktör: Tomas Seger ( ) Ansvarig utgivare: Malin Sahlström Omslagsbild: Stefan Karlsson, bilinspektör vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Foto: Maria Hällqvist Redigering: Tomas Seger E-post: informationsenheten.vastragotaland@polisen.se. GroupWise: Informationsenheten Västra Götaland Tryck: Elanders Sverige AB. Nästa nummer utkommer i april Kontakta redaktören om du har texter eller idéer på artiklar. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta insända texter. Adressändringar: Vill du göra en adressändring hör du enklast av dig till personalstodsenheten.vastragotaland@polisen.se Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen 3

4 Överst till vänster: Tillslaget mot Hells Angels klubbstuga i Gunnilse. Överst till höger: Platsen där Nancy Tavsan hittades. Nederst: Sökandet efter Marina Johansson. 4 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

5 Året som gått 2010 ett urval av händelser i myndigheten text maria hällqvist / foto polisen i västra götaland Länsmannen sammanställer ett axplock av årets händelser i Västra Götalands län. Allt från mord till stora tillslag och försvunna personer. 31 december 2009 Mordet på Nancy Tavsan 18-åriga Nancy Tavsan hittades svårt misshandlad i en skogsbacke i stadsdelen Hjällbo i Göteborg. Hon fördes till Sahlgrenska sjukhuset där hon avled några timmar senare. Den 24 mars begärdes en man häktad för mordet på Nancy. I september dömdes han till 16 års fängelse för mord och försök till grov våldtäkt. Domen överklagades till hovrätten och ärendet var vid Länsmannens tryckning inte avgjort. 10 februari Död man med igentejpad mun En man hittades död mellan två bilar utanför sin bostad i Töreboda. Mannen var utsatt för kraftigt våld och hade fått munnen igentejpad. Polisen har ännu ingen misstänkt för mordet. 23 mars Samverkan för ökad trygghet Lidköpings kommun och polisområde Skaraborg tecknade en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Syftet med överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan parterna. 19 maj Stort tillslag mot Hells Angels Polismyndigheten gjorde ett tillslag mot Hells Angels klubbstuga i Gunnilse. Insatsen hade föregåtts av en längre tids utredning, spaning och planering och var en del av den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet. En förundersökning avseende misshandel, rån och grova vapenbrott låg till grund för tillslaget. Ett antal personer frihetsberövades och man genomförde husrannsakan och teknisk undersökning på platsen. 4 juli 24-åring hittas mördad i Trollhättan En 24-årig man hittades mördad i en studentlägenhet i Karlstorp i Trollhättan. En 42-årig man har suttit häktat misstänkt för dådet sedan den 13 juli. 27 juli Försvunnen person I somras försvann 31-åriga Marina Johansson från sitt hem i Spekeröd utanför Stenungsund. Hon är fortfarande inte återfunnen, men den man som satt häktad för mord på henne är fortfarande misstänkt. 21 augusti Pappa på Orust stryper tvååring En man i fyrtioårsåldern anhölls misstänkt för att ha dödat sin tvååriga dotter på Orust, norr om Göteborg. Mannen åtalades den 15 oktober och erkände mordet på dottern. 13 september Oroligt vid SD:s torgmöte Vid Sverigedemokraternas torgmöte på Kungsportsplatsen i Göteborg dök det upp 500 motdemonstranter. På grund av stökigheter på platsen kunde mötet inte genomföras. Det genomfördes dock den 19 september, denna gång utan störningar. Sista helgen i september Elin Krantz och Rasmus Johansson Rasmus Johansson, 19, och Elin Krantz, 27, försvann båda från Hisingen i Göteborg under helgen september. Elin Krantz hittades död den 27 september och den 28 september greps en man misstänkt för mordet, samme man som fångats på en övervakningskamera på den spårvagn som Elin åkt hem med på natten hon försvann. I skrivande stund sitter mannen fortfarande häktad. 19-årige Rasmus Johansson försvann efter en kräftskiva i en lokal nära Stigs Center i Backa, Göteborg, natten mellan 24 och 25 september. Hans kropp hittades drunknad den 9 oktober i Fiskhamnen i Göteborg. Inget tyder i nuläget på att han utsatts för brott. 18 oktober Operation kofot Efter en tids kraftig ökning av antalet bostadsinbrott i Fyrbodalsområdet startade man Operation kofot. Operationen startades i östra Fyrbodal den 18 oktober, men kom snart att omfatta hela polisområdet. Ett flertal personer greps och stöldgods från ett stort antal inbrott beslagtogs. 30 oktober Misstänkt bombhot mot Göteborg Lördagen den 30 oktober grep Polisen ett antal personer misstänkta för förberedelse till terrorbrott riktat mot centrala Göteborg. Händelsen fick stor uppmärksamhet i media. Den 9 november avfördes de misstänkta personerna helt från utredningen. Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen 5

6 Uppföljning West side narkotika och bedrägerier i Västra Frölunda text sophia sånglöf / foto polisen i västra götaland Ett tjugotal unga män i Västra Frölunda håvade in miljonbelopp genom bedrägerier och narkotikaförsäljning. Det hela nystades upp med början i ett ärende ute på Hisingen. Internt kallar vi insatsen för West side. Bakgrunden till West side var ett ärende på Hisingen i Göteborg. Stefan Olsson är operativ spaningsledare för Bryggan, en kommendering inom polisområde Storgöteborg rörande seriebrott och narkotika. Han berättar hur spanare och utredare har jobbat tätt ihop med andra enheter för att lösa det extremt omfattande ärendet. Vi startade i augusti 2009 efter en serie bränder på Hisingen och försökte se vad vi rent kriminalpolisiärt kunde göra åt det hela. Tekniska roteln tog på sig ansvaret att åka ut och göra en teknisk undersökning på bilarna som brunnit och i omgivningen. Vi såg också till vad det kunde finnas för bakomliggande faktorer. Våldet inte centralt i Frölunda Gängkriminaliteten i Biskopsgården bestod i olika våldshandlingar och i narkotikaaffärer. De som begick dessa brott var i åldrarna 19 till 25 år. Unga män som ännu inte var med i de organiserade gängen men som var redo att ta nästa steg. Vi bad kollegorna i Västra Frölunda om hjälp med förspaning och hörde om de kunde ta på sig ansvaret för att kolla om de höll på med narkotikaförsäljning även där, berättar Stefan Olsson. Våldet inte centralt Genom kollegornas fina arbete i Västra Frölunda kunde man på så sätt styrka underrättelsen om narkotikaförsäljning och man såg samma struktur i Västra Frölunda med en narkotikaproblematik. De unga män vi fann i Västra Frölunda var visserligen även de hårdföra men det var inte våldet som var centralt, menar han. Våld och rån var däremot det centrala i Biskopsgården, tillsammans med narkotika. I Västra Frölunda handlade det om bedrägerier och narkotika. Den gemensamma drivkraften för de här personerna är pengarna och spänningen. Det är unga män som är intresserade av ett liv med breda ramar. Hittade kärnpersonerna I första skedet tog polisen femton köpare mellan november och december Samtidigt analyserade de läget för att få fram den kriminella strukturen. Vi hittade kärnpersonerna och de som drev kriminaliteten genom spa- 6 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

7 Uppföljning ning, berättar Stefan Olsson. Parallellt med narkotikautredningen fann Bryggan att flera av dem även ägnade sig åt bedrägerier. Det var samma personer som fanns i toppen och som drev kriminaliteten, och de styrde såväl narkotikaaffärerna som bedrägerierna, men det var en grupp unga män som sedan hade hand om narkotikadelen och en annan grupp bedrägeridelen. Tecknade mobilabonnemang De män som ägnade sig åt bedrägerier tecknade, på olika bolags hemsidor på internet, över hundra mobiloch bredbandsabonnemang. Detta skedde i andra personers namn. En av de misstänkta hade med hjälp av en speciell programvara, och genom att använda sin egen legitimation som förlaga, konstruerat ett 40-tal oäkta ID-kort. Först kapade de andra personers identiteter på nätet genom öppna register för att sedan förfalska identitetshandlingar, berättar Stefan Olsson. De beställde därefter varorna i den personens identitet. Dessa kapitalvaror skickades till utlämningsställen i närheten av männens bostadsadresser. Meddelande om att paketen anlänt skickades via sms och godset hämtades ut med de förfalskade identitetshandlingarna. Varorna de beställt bestod av hemelektronik mobiltelefoner, bärbara datorer samt mobil- och bredbandsabonnemang som såldes till uppköpare. Mycket såldes även på nätet. Värdet på de sålda varorna låg på upp mot 1,5 till 2 miljoner kronor. Klargjort den kriminella strukturen Domstolsförhandlingen mot de 22 unga männen genomfördes av praktiska skäl i etapper. Åklagaren lämnade in sammanlagt 34 stämningsansökningar, där var och en innehöll åtalspunkter så som grova bedrägerier, narkotikabrott samt rån. Rättegången pågår i skrivande stund. Det förväntas domar på de flesta misstänkta i ärendet i och med att de erkänt. Domarna som förväntas är allt från skyddstillsyn till fängelsestraff. Vi har lyckats klargöra den kriminella strukturen i stadsdelen, vilket är viktigt för att nå långsiktigt resultat, säger Stefan Olsson. Det är från denna struktur och miljö som unga rekryteras till gängen och den grova kriminaliteten. Efter vår utredning har vi kunnat se att den grövre kriminalitet som den här gruppen stått för har avtagit markant. Vi har nått en bestående effekt. Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen 7

8 Tema Sökes: Goda praktiker text tomas seger / foto tomas seger och ragnar lilliestierna Polisens trafikkontroller räddar liv. Forskning har visat att ju fler kontroller av nykterhet, hastighet och bältesanvändning vi gör, desto fler liv sparas i trafiken. Alla uniformerade poliser i yttre tjänst förväntas därför delta i trafiksäkerhetsarbetet. Men en del av våra arbetsuppgifter i trafiken kräver specialkunskaper som bara finns hos trafikpolisen, och det gäller att rekrytera rätt för att behålla den kompetensen. Trafikpolisen står inför ett generationsskifte. Medelåldern hos personalen är hög, och med kommande pensionsavgångar riskerar enheten att gå miste om värdefull kunskap. Bengt Karlsson är chef för trafikpolisen i Västra Götaland. Han skulle gärna fylla på med personal som har en teknisk bakgrund och ett intresse för fordon. Problemet är bara att den sortens poliser är svårare att finna i dag än den var förr: Akademiska studier i all ära, men att en slaskig februaridag krypa in under en lastbil där fram och krypa ut där bak det är inte så många som strävar efter det. Jag skulle önska att fler ungdomar med en teknisk utbildning, gärna fordonsteknisk, sökte sig till Polisen. Då skulle trafikpolisen få lättare att rekrytera lämplig personal. Minskat utrymme för praktiker Erik Nord, chef för länsordningspolisen, håller med. Han menar att det inte är självklart att man ur de nya grupperna med poliser får fram lika många trafikpoliser som tidigare, och även han tror att en av förklaringarna går att finna i antagningsförfarandet till Polishögskolan. Under de senaste tio, femton åren har det blivit viktigare med en hög, teoretisk kunskapsnivå hos våra poliser. Det har gjort att utrymmet för goda praktiker inte är lika stort längre. Och jag tror att det var i den gruppen man tidigare hittade trafikpoliserna, de som är intresserade av tekniken och som har ett fordonsintresse. Behövs fler bilinspektörer Trafikpolisens kompetens är nödvändig för att kunna utföra sin huvuduppgift, nämligen kontrollen av den tunga, yrkesmässiga trafiken. Arbetet styrs till stor del av olika EG-direktiv som reglerar kontrollerna av köroch vilotider, flygande inspektioner (fordonskontroller) av tunga fordon och nyttotrafiken, samt kontroll av Bengt Karlsson, chef för trafikpolisen i Västra Götaland. tillstånd för såväl nationell som internationell trafik. Till detta kommer tillsynen av transporter med farligt gods och myndighetens egna mål när det gäller bland annat antalet alkoholutandningsprov och ordningsbot. I dag sköts inspektionerna av den tunga trafiken i länet av elva civila bilinspektörer. De har rekryterats från Vägverket och Bilprovningen och enligt Bengt Karlsson har de på grund av sina tekniska kunskaper ett gott rykte i åkeribranschen. Vi ställer krav på åkerierna men de ställer också krav på oss. Branschfolket förväntar sig att möta polisanställ- 8 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

9 Tema da som vet vad de talar om, och det finns ingen som ifrågasätter kompetensen hos våra bilinspektörer. Men för att klara våra åtaganden behöver vi rekrytera fler, och det är en av våra viktigaste frågor i dag. Ökade krav från EU När det gäller trafikpolisens roll i framtiden tror Bengt Karlsson att den kan komma att renodlas mot kontrollen av den yrkesmässiga trafiken. EU:s krav på antalet kontrollerade kör- och vilotider kommer att öka ytterligare de närmaste åren, och allt fler trafikpoliser utbildas därför i avläsning av kör- och vilotidsregistrering. Det har även förekommit diskussioner om att skapa en statlig, fristående trafikpolismyndighet, men det skulle vara en olycklig utveckling enligt Erik Nord: Trafikpolisen går att använda som en resurs i mycket annan polisverksamhet, framför allt ute i områdena. Den växelverkan skulle vi förlora om den blev en fristående myndighet. Så det finns väldigt många positiva sidor Trafikpolisen är en specialenhet under länsordningspolisen har drygt 180 medarbetare i Västra Götaland finns i Göteborg (Skår), Skara, Vänersborg och Tångudden (sjöpolisen) har ansvar för trafiksäkerhetsarbetet i huvudsak på det statliga vägnätet och större genomfartsleder arbetar med hastighetsövervakning, förar- och fordonskontroller, felbeteenden med hög risk, tillsyn av köroch vilotider för nyttotrafiken, kontroll av farligt gods, flygande inspektioner, vägning av fordon med mera arbetar med särskild inriktning mot drog- och rattfylleri efter KUTinformation av att ha en trafikpolis i länet, men det ställer samtidigt krav på att vi orkar avdela resurser för att hantera den tunga, yrkesmässiga trafiken. Sjöpolisen är sedan mars 2010 en del av trafikpolisenheten och har som verksamhetsområde hela västkusten från Halland i söder till Strömstad i norr samt våra större sjöar och vattendrag. har som främsta uppdrag ordning och säkerhet, samt tillsyn av fiskeoch naturskyddsområden (fågel- och sälskyddsområden) Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen 9

10 Tema När bilen blir en brottsplats text tomas seger / foto tomas seger och polisen i västra götaland En vinternatt för ett år sedan avled två unga människor i en våldsam bilolycka på Marieholmsleden i Göteborg. Ytterligare tre personer skadades allvarligt när föraren av bilen i hög fart förlorade kontrollen. En av de skadade häktades några dagar senare, misstänkt för bland annat grovt vållande till annans död och grovt rattfylleri. Men mannen nekade till att ha kört bilen och en omfattande utredning tog sin början. Ärenden som det ovanstående hör lyckligtvis inte till vardagen för trafikutredarna. Men de förekommer och kan liknas vid vilken brottsutredning som helst, enligt Hillevi Johansson, chef för trafikutredningen i Västra Götaland. Vid allvarliga olyckor i trafiken handlar det inledningsvis inte om en olycksplats, utan en brottsplats. Någon kan ha tagit risken att sätta sig i en bil, kanske berusad, och kört den för fort eller gjort något annat som lett till att en människa mist livet. Hillevi Johansson, chef för trafikutredningen i Västra Götaland. Misstänkt förare ofta brukare Vid dödsolyckor tas alltid fordonet i beslag och den tekniska undersökningen görs sedan av trafikpolisens egna bilinspektörer. De kontrollerar bland annat att fordonets tekniska delar fungerat som de ska. I mer komplicerade ärenden, som i exemplet med olyckan på Marieholmsleden, där det inte sitter någon bakom ratten när polis anländer till platsen och det därför är oklart vem som kört fordonet, tar trafikutredarna hjälp av expertis i form av länskriminalens tekniska rotel och SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium). I de fallen handlar det om att säkra spår i form av fibrer och dna som kan knyta en person till körningen. Ofta är den misstänkte föraren också brukare av fordonet i vanliga fall, säger Hillevi Johansson. Därför gäller det att kunna styrka att han eller hon var förare även vid olyckstillfället. Bevismaterial riskerar att förstöras Hillevi Johansson menar att vi har mycket kvar att lära när det gäller åtgärder på plats vid allvarliga trafikolyckor. Hon beskriver fall där räddningstjänsten, efter att ha sanerat olycksplatsen, har tömt skräp och skrotdelar direkt i det fordon som varit involverat i olyckan. Därmed riskerar inte bara värdefullt bevismaterial att förstöras, utan det blir även svårare för utredarna att avgöra vad som fanns i fordonet vid tidpunkten 10 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

11 Tema Räddningsarbetet efter olyckan på Marieholmsleden där två unga människor miste livet. för olyckan och vad som kommit dit i efterhand. Det har vållat oss mycket bekymmer. Det är viktigt att vakthavande befäl och kollegor som agerar insatschefer vid olycksplatsen förstår vilka konsekvenser det kan få för utredningen. Precis som en mordplats spärras av för undersökning ska även fordonet spärras av och ingenting ska in i bilen i efterhand. Efterlyser bättre it-verktyg En annan sak på Hillevi Johanssons önskelista är ett bättre it-verktyg. I dag har trafikutredarna inte tillgång till DurTvå, utan jobbar i t-diariet som är ett mycket mer begränsat och svårjobbat verktyg, enligt Hillevi Johansson. Jag hoppas att vi snabbt kommer in i pust (Polisens utredningsstöd) som på sikt är tänkt att ersätta de gamla systemen, för det behövs en modernisering av trafikutredningsverksamheten. Det skulle gynna alla, Länsmannen 4/2010 både kollegor och allmänhet, om vi kan göra trafikutredningarna snabbare och smidigare. Åtgärder på plats vid allvarliga trafikolyckor Fordon på olycksplatsen ska säkras genom avspärrning med band enligt RB 27:15. Inga skrotdelar eller rester från olycksplatsen får läggas i involverade fordon. Eventuella tillhörigheter från olycksoffren läggs separat i en säck och förvaras, om möjligt, i fordonets bagageutrymme eller i bärgningsbilen. Eventuella skrotdelar som sopas ihop på platsen bör läggas i en separat säck och medföras i annat utrymme med bärgningsbilen. Vid regn/snö bör fordonet täckas med presenning innan bilen bärgas till plats för teknisk undersökning. Enbart behörig personal ska ha tillgång till fordonet innan teknisk undersökning är utförd och spår säkrade. Du kan läsa mer om utredningen av olyckan på Marieholmsleden på nästa uppslag. Brottsplatsen/vägen förblir avstängd tills patrullen är klar med skiss, foton/ mätning av eventuella bromsspår. Trafikverket bör ges möjlighet att komma till platsen för att mäta eventuella träffpunkter, som sedan kan användas i en eventuell rekonstruktion. Trafikutredningssektionen Trafikutredningen består av 48 medarbetare i länet. Medarbetarna är placerade i Göteborg, Vänersborg och Skara. Trafikutredningen utredde under dödsolyckor i Västra Götaland. Parkeringsenheten hanterar parkeringsbestridanden i samarbete med kommunens trafikkontor. Sjöpolisen sköter sina egna utredningar. Tema: Trafikpolisen 11

12 Tema Många frågor söker svar efter dödlig färd text tomas seger / foto tomas seger och tore andersson Tidigt på morgonen den 27 december förra året satte sig fem unga människor i en Mercedes efter en utekväll på Restaurang Trädgår n i Göteborg. Färden gick norrut på E45:an. På Marieholmsleden gick något väldigt fel. När den första polispatrullen kom till platsen fanns bara en person kvar i bilvraket. De övriga hade slungats ut genom fordonets bakruta. De första poliserna på plats var från Kortedala. De råkade passera olycksplatsen vid halv fyratiden på söndagsmorgonen och fann flera personer liggande utanför bilen. Flera skador i vägräcket visade var föraren av fordonet i hög fart förlorat kontrollen. Två av passagerarna låg på vägbanan, en Ann Malmberg-Axelsson och Marie-Louise tredje utanför Abrahamsson, utredare på trafikpolisen. vägräcket och ytterligare en låg fastklämd under fordonet. Den femte personen, en man född 1988 som misstänks ha kört bilen, återfanns på passagerarplatsen. Tack vare att polispatrullen passerade platsen strax efter att olyckan skett kunde räddningsarbetet komma igång snabbt. De inblandade personerna fördes till Östra sjukhuset respektive Sahlgrenska sjukhuset. När Polisens trafikutredare Marie-Louise Abrahamsson och Ann Malmberg- Axelsson på måndagen fick ärendet var två av passagerarna, en man och en kvinna i 20-årsåldern, avlidna. De tre överlevande vårdades på Sahlgrenska sjukhuset. Den man som tros ha kört bilen var anhållen, misstänkt för bland annat grovt vållande till annans död och grovt rattfylleri. Han häktades på onsdagen. Ett så allvarligt ärende kräver mycket resurser inledningsvis, och det är viktigt att det blir rätt från början, säger Marie-Louise Abrahamsson. Kortedalapatrullen gjorde ett jättebra jobb på plats. Bland annat gjorde de en skiss som visade var de personer som kastats ut ur bilen påträffades. Den hade vi mycket nytta av för att skapa oss en bild av var och på vilket avstånd till bilen de inblandade låg. Dokumentationen viktig Inledningsvis gällde det att identifiera offren för att snabbt kunna underrätta de anhöriga. Det var även angeläget att så snart som möjligt höra de inblandade. Historier har nämligen en tendens att förändras över tid, berättar Marie-Louise Abrahamsson. Bra dokumentation från olycksplatsen är oerhört viktigt. Inte minst anteckningar över vad de inblandade säger och var de uppger att de har suttit. Det säger de ofta direkt, innan de har hunnit tänka till. Nekar till körningen Den man som misstänktes ha kört bilen hördes redan på sjukhuset. Svaren på de blodprover som skickades till Riksmedicinalverket bekräftade att han hade alkohol i blodet vid olyckstillfället. Men mannen har hela tiden nekat till att ha kört bilen, och 12 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

13 Tema Olycksbilen togs i beslag och undersöktes av tekniska roteln, SKL och trafikpolisens bilinspektörer. Utredningen visade att fyra personer kastats ut genom bilens bakruta. det gällde därför för utredarna att genom vittnesuppgifter och teknisk bevisning försöka binda honom till körningen. Vi talade bland annat med vakterna som jobbade på Restaurang Trädgår n den aktuella kvällen och kontrollerade övervakningskamerorna längst den väg de körde, säger Ann Malmberg-Axelsson. Sedan var en flicka i bilen obekant med de övriga. Hon hade bara följt med från krogen och hennes vittnesmål, tillsammans med vittnesmålet från den tredje överlevande, var förstås viktigt för utredningen. Forensisk undersökning Bilen togs i beslag och undersöktes av tekniska roteln och personal från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). De genomförde en forensisk undersökning för att säkra eventuella fibrer och dna-spår som kunde knyta den misstänkte mannen till körningen. Även trafikpolisens egna bilinspektörer gjorde en undersökning av fordonet, och både Trafikverkets ingenjörer och en inhyrd extern konsult hjälpte till med att göra en rekonstruktion av olyckan för att bland annat försöka fastställa hastigheten vid olyckstillfället. En tung del av jobbet En av de svårare bitarna under utredningen handlade om att tillsammans med de anhöriga gå igenom och sortera de omkomnas tillhörigheter, för att ta reda på vad som tillhörde vem. Det lade vi mycket tid på, och det måste få ta sin tid. Det är en tung del av jobbet, för det handlar om att möta anhöriga till unga människor som har mött en plötslig och oväntad död, säger Ann Malmberg-Axelsson. Både hon och Marie-Louise Abrahamsson och vill framhålla det goda samarbetet mellan alla aktörer som var inblandade i utredningen. Varje liten detalj utgjorde en viktig pusselbit i den förundersökning som överlämnades till åklagare den 24 juni. Två års fängelse Den man som misstänktes ha kört bilen dömdes den 3 december av Göteborgs tingsrätt till två års fängelse för grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada, grov vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri och grov olovlig körning. Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen 13

14 Tema Många blås påverkar trafikanter i rätt riktning text camilla jansson / foto maria hällqvist I genomsnitt genomförs alkoholutandningsprov om dagen i Västra Götaland. Sju av dessa ger utslag i snitt. Det kan verka magert, men forskning har visat att den brottsförebyggande effekten är stor och minst lika viktig. Trafiksäkerhetsforskare bedömer att per nykterhetskontroller räddas fyra personer från att omkomma i trafiken. Forskning visar också att många kontakter mellan trafikanter och polis ger störst effekter på människors beteende. Därmed är det en brottsförebyggande strategi att stoppa och låta många trafikanter göra alkoholutandningsprov, så kallade blås. Anpassar beteendet Alla poliser i yttre tjänst samt trafikpolisen har i uppdrag att göra ett visst antal blås. Därför tar polisen alkoholutandningsprov i stort sett alltid så snart ett fordon är stoppat. Bengt Karlsson är chef vid trafikpolisen: Den som ser en polisbil ute i trafiken anpassar sitt beteende där och då, berättar han. Den som blir stoppad påverkas i någon månad, medan den som även blir kontrollerad och kanske rapporterad minns det hela livet. Bild sprids om risk att åka fast Dessutom kommer den som har blivit stoppad och fått blåsa vid en kontroll att berätta om det för vänner och bekanta. På så vis blir många trafikanter medvetna om att polisen gör många kontroller, på mer eller mindre oförutsägbara platser och tider. Kort sagt: Många blir påminda om risken att åka fast och färre chansar därmed med att köra bil i samband med alkohol. Målet för 2011 är att vi totalt i myndigheten ska genomföra alkoholutandningsprov. Både trafikpolisen och polisområdena arbetar med uppdraget. Vi inom trafikpolisen står framför allt på de stora vägarna, Europa- och riksvägar, samt större genomfartsleder i städer, berättar Bengt Karlsson. IGV, hundpolis och piketpolis står ofta på mindre vägar. Positiva bieffekter av kontrollerna En trafikkontroll kan även placeras för att uppnå vissa bieffekter inte minst när det gäller arbetet för att minska våldet på gator och torg. På helger upprättar polisen ibland en kontroll där det finns nöjesliv och många människor. Bara närvaron har en dämpande effekt även på annan brottslighet. Källa: Uppgifterna om genomsnittligt antal alkoholutandningsprov samt positiva utslag per dag i länet baseras på resultatet för januari till september Uppgiften om att det per nykterhetskontroller räddas fyra liv kommer från Polisens nationella strategi för trafiksäkerhetsarbete (2006). 14 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

15 Tema Strategi för att stoppa kända rattfyllerister text camilla jansson / foto lennart willman Sedan en tid arbetar trafikpolisen målmedvetet för att förhindra att frekventa rattfyllerister kör omkring på våra vägar. Målet är även att erbjuda dem som vill stöd och hjälp med att ta itu med sitt missbruk. Polisinspektör Astrid Näslund vid trafikpolisen har samlat information om tio kända vaneförbrytare när det gäller framför allt rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning. Vi har gått igenom olika register, tidigare polisingripanden, fått information från andra myndigheter och samlat tips från allmänheten, berättar hon. Pusselbitarna har gett oss ett mönster för personernas vardag, exempelvis var och när de är ute på vägarna, som kan hjälpa oss att stoppa och kontrollera de aktuella rattfylleristerna. Många av dem som återkommande grips för rattfylla har missbruksproblem men lever ofta i övrigt ett ganska ordnat liv, med arbete, familj och vänner. De har ofta ingen annan brottsproblemtik än upprepade trafikbrott av olika slag. Detaljerad bild ger träffsäkra insatser Målet har varit att få en så detaljerad bild som möjligt av dessa personer och deras vanor. Med ett gediget underrättelsematerial kan polispatruller självständigt hitta de bästa metoderna, platserna och tidpunkterna för att stoppa och kontrollera rattfylleristerna. Underlaget finns nu med i den pum-a som hela Länsordningspolisen arbetar efter. Ett sätt att arbeta är att ha civila poliskontroller exempelvis längs den aktuella färdvägen till jobbet, samtidigt som en uniformerad patrull står i närheten för att dra normal uppmärksamhet till sig, säger Astrid Näslund. Men kreativiteten är stor hos patrullerna hur de kan och bör jobba för att stoppa de här rattfylleristerna. Det viktiga är att vi kan ge patrullerna ett gediget underrättelsematerial. Lärdomar inför framtiden Målet är att stoppa de tio identifierade rattfylleristerna minst tre gånger under den tid som uppdraget pågår. Vid sidan av målet att hålla dem borta från vägarna där de riskerar att förorsaka olyckor, är avsikten att polisen ska arbeta enligt den så kalllade smadit-modellen för att ge stöd till dem som är villiga att ta itu med sitt missbruk. Om den misstänkte ställer sig positiv till att ta emot hjälp och behandling för sitt missbruk kan det vara en förmildrande omständighet när domstolen senare tar ställning till påföljden. Arbetet kring just de här tio rattfylleristerna och resultatet av det ska utvärderas i december Lärdomarna kommer att ligga till grund för hur både trafikpolisen och polisområdena ska arbeta för att förhindra frekventa rattfyllerister i framtiden. Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen 15

16 Tema Vägen som arbetsplats TEXT OCH FOTO MARIA HÄLLQVIST Länsmannen följde med Polisens vägkontrollgrupp i Göteborg under ett vanligt arbetspass i november. Vi tittade närmare på den yrkesmässiga trafiken och fann otillåtna strålkastare, dåligt surrad last samt genomförde bromstester. Stenaterminalen i Göteborgs hamn Dagen börjar vid Stenaterminalen i Göteborgs hamn. Janne Sjöstrand, en av inspektörerna, berättar att det har kommit ett tips från Kustbevakningen om en långtradare som man vill titta lite närmare på, där lasten på släpet är dåligt förankrad. Fordonet är just nu på väg av en färja vid terminalen och vi ställer oss för att vänta in det. I väntan på det aktuella fordonet passar Janne Sjöstrand på att stanna en annan lastbil som har stora strålkastare i fronten, något som inte är tillåtet. En del av chaufförerna är förstående när vi stoppar dem och en del kan vara väldigt vrånga, säger han. Spännband till ingen nytta Nu dyker fordonet vi väntat på upp och blir vinkat åt sidan. Janne och hans kollegor, Lasse Ekblad och bilinspektören Stefan Karlsson, tittar på lasten och kan konstatera att den inte är säkrad på ett korrekt sätt. Bak i trailern ligger spännbanden prydligt hopsnurrade till ingen nytta. Chauffören får böter på kronor och blir tillsagd att surra fast lasten ordentligt innan han får fortsätta vidare. Kontroll av körkort och förarkort Janne har tagit chaufförens förarkort och körkort och går för att kontrollera förarkortet i datorn i sin bil. visar hans verksamhet och tider, förklarar pappersskiva som skjuts in i färdskrivaren i bilen samt ett modernare system där man använder ett plastkort. På kortet lagras uppgifter om hur och var bilen har rört sig, vilka tider den kört, vilat eller lastat. Kontrollplatsen på Hisingen Vi fortsätter vidare ut till VK-gruppernas fasta kontrollplats vid Skandiahamnen på Hisingen. troll. På kontrollplatsen har man ett litet kontor men också en besiktningsplats där man kan utföra bromstester och titta på fordonens underreden. 16 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

17 Tema Statuskontroll på kontoret Länsmannen hittar Ingela Blennsjö inne på det lilla kontoret, där hon sitter och kollar statusen på fordonen som tas in för kontroll. Hon arbetar i vanliga fall som civil utredare och handlägger de ärenden som VK-grupperna genererar, men just i dag hjälper hon till på kontrollplatsen. Jag slår i systemen på datorn och kollar om de är besiktigade, om de har brister eller anmärkningar. Jag brukar också slå på gängliga för Transsportstyrelsen. Bromstest under jord Bilinspektören Stefan Karlsson tar några trappsteg ner under jord och tittar närmare på en långtradares underrede samtidigt som han utför ett bromstest. Vanliga fel han stöter på är till exempel fel på lampor, dåliga bromsar, axlar som håller på att lossna och slitna däck. Det händer också ibland att det kommer hit chaufförer frivilligt och vill besiktiga fordonen på grund av att åkarna inte vill laga dem. Då underkänner vi dem och det blir böter till ägaren, berättar Stefan Karlsson. Kontroll av långtradare På en dag passerar cirka fordon, inklusive släp, kontrollplatsen. Det tar cirka min per bil. Enbart att plocka fram information från färdskrivaren kan ta tjugo minuter, förklarar Stefan Karlsson. Man har alltid en person som står ute vid vägen och väljer ut bilarna som sedan vinkas in för kontroll. Först tittar vi på körkortet, gör ett alkoblås och tar ut information från bilens färdskrivare. Sedan gör en bilinspektör en bedömning om fordonet ska besiktigas, säger Jonny Klintefjord. Vägkontrollgrupperna i Göteborg I Göteborg finns två grupper, VK1 och VK2. VK2 flyttades över från Borås och slogs ihop med Göteborg 1 februari I VK1 är man sex poliser och tre bilinspektörer. I VK2 är man tre poliser och en bilinspektör. På enheten arbetar även en civil utredare. Huvudinriktningen på verksamheten är den yrkesmässiga trafiken. Man utför flygande besiktningar, kontroll av arbetstider/vilotider, nykterhetskontroller, vägning av fordon samt bromstester. Arbetsområdet är hela länet, men i huvudsak Storgöteborg och Älvsborg. Man har flera fasta kontrollplatser, bland annat vid Skandiahamnen på Hisingen, på riksväg 40 vid Uddevalla, på riksväg 49 vid Borås samt i Mariestad. Länsmannen 4/2010 Tema: Trafikpolisen 17

18 Tema Mer att läsa på Intrapolis/Länsmannen. Trafikarbete ger resultat antalet dödade i trafiken sjunker stadigt text jan strannegård / foto ragnar lillestierna I EU-länderna inträffar det årligen cirka dödsfall i trafiken. I Sverige omkom 358 personer i trafiken förra året. Det är den lägsta siffran sedan 1945 och Sverige hör därmed till de bästa i världen på trafiksäkerhet. Enligt preliminära uppgifter har antalet dödade i trafiken minskat med ungefär 150 personer under de senaste tre åren. Då är vi nere på den lägsta siffran sedan mitten av det förra seklet. Det enträgna arbete som bedrivs av olika aktörer, och inte minst av Polisen, ger tydliga avtryck i olycksstatistiken. Nils-Åke Bergström, kommissarie på trafikpolisen, ser flera anledningar till varför statistiken ser så ljus ut. Det förbättrade vägnätet med åtskilda vägbanor och ett målmedvetet arbete med att ta bort trafikhinder i närheten av vägbanan tror jag haft stor inverkan. Styrkan är att fysiska förändringar i miljön blir bestående. Men även polisens synlighet och arbete med att lagföra bilister som begår trafikbrott är en viktig del. Glädjande resultat Trafikverket kunde i november berätta om ett stadigt sjunkande antal omkomna och svårt skadade i trafiken under perioden januari till september Dödsolyckorna har inom region väst, som även omfattar Halland och Värmland, minskat med 15,5 procent i jämförelse med samma period 2009 och med hela 45,5 procent jämfört med Antalet svårt skadade under samma perioder var 13,2 procent färre 2010 och i jämförelse med 2008 en minskning med 18,8 procent. Siffrorna är så pass stora att de inte kan hänföras till kategorin tillfälliga nedgångar beroende på till exempel konjunktursvängningar. Dålig respekt för hastigheten Hastigheten kan utgöra skillnaden mellan liv och död. En sänkning av medelhastigheten med fem procent ger 20 procent färre trafikdöda. Människan har mycket svårt att uppleva hastighet som farlig med all rätt det är det plötsliga stoppet som är farligt! Att kollidera i 90 km/h är som att falla fritt från 25 meters höjd. Acceptansen för gällande hastighetsgränser är i Sverige unikt låg i jämförelse med andra europiska länder. Mätningar visar att endast 43 procent 18 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010

19 Tema av trafikanterna färdas inom gällande hastighetsbegränsningar. När det gäller alkohol och trafik är trafikanterna konservativa medan man har en mer liberal inställning till ett visst mått av hastighetsöverträdelse. Målet att 80 procent av trafikanterna ska följa hastighetsgränserna år 2020 får ses som en stor utmaning. Automatisk hastighetskontroll På de vägar där det finns fasta trafiksäkerhetskameror har dödsolyckorna minskat med 20 till 30 procent. I Västra Götaland finns det 267 fasta kameror och det har gjorts över registreringar under perioden januari till september All hantering av ATK-ärenden (automatisk trafikkontroll) sköts via Kirunaenheten. Detsamma gäller ärenden från trafikpolisens två fordon för ATK som finns i Göteborg och Skara. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt även för poliser som inte jobbar på en trafikavdelning att ha laserkontroll för att kontrollera att hastighetsbegränsningarna följs. Långt kvar till önskemålet Magnus Lindholm, olycksanalytiker på Trafikverket, ser arbetet med att få ned hastigheten i trafiken som en viktig utmaning i framtiden. Vi har långt kvar för att nå de nivåer vi önskar oss. Men de tre senaste åren har vi sett att hastigheten går ned och i samma takt minskar antalet olyckor. Med den automatiska hastighetskontrollen, Polisens synlighet, ändrade hastighetsbegränsningar och en ökad medvetenhet kring miljö och risker hoppas vi få en fortsatt positiv effekt. Nya mål Det nya etappmålet är max 220 dödade i trafiken år Med fokus främst på hastighet, bälte, trafiknykterhet, säkra fordon och hjälmanvändning fortsätter det målmedvetna arbetet med att minska antalet skadade och dödade i trafiken. Källa: Trafikverket Länsmannen 4/2010 Automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK, har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att sänka hastigheten på våra vägar och därmed minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Polisen i Västra Götaland har även tillgång till två mobila ATK-enheter. Tema: Trafikpolisen 19

20 Delgivning i slott & koja text tomas cahier / foto tomas cahier och delgivningscentralen Polismyndighetens stämningsmän på delgivningscentralen utgör en länk mellan polisingripandet och lagföringen. De medverkar därmed till att rättsprocessen kan slutföras. Clarence Oredson Polismyndighetens delgivningscentral i Göteborg ansvarar för delgivningsuppdrag i hela Storgöteborg och är rådgivande för hela länet. Uppdragsgivare är olika myndigheter som själva inte lyckats nå den de söker. En stor uppdragsgivare är tingsrätten som behöver delge personer kallelse till rättegång. Innan en rättegång kan påbörjas måste den åtalade nämligen bevisligen ha blivit kallad. Vi är en viktig länk mellan polisingripandet och lagföringen. Rättsprocessen kan ofta inte slutföras förrän den som söks blir delgiven. Det finns även en risk för att brottet hinner preskriberas om personen inte blir delgiven i tid, säger Clarence Oredson, chef på delgivningscentralen. Delgivningscentralen består av fjorton befattningshavare uppdelade på en fältgrupp och en inre spaningsgrupp. Spaningsgruppen söker efter personer som inte kunnat nås eller återfinnas på den adress som angivits. De hämtar in uppgifter via våra polisregister samt från olika uppgiftslämnare som socialförvaltning, arbetsförmedling och skatteverket samt går igenom myndighetens arrestlistor varje morgon. Alla uppdrag riskbedöms De fältarbetande stämningsmännen arbetar för det mesta ensamma. Man riskbedömer samtliga uppdrag vilket ibland leder till dubbelbemanning till adresserna eller i extrema fall tillsammans med polispatrull för delgivningsuppdraget. Vi söker bland alla samhällsklientel, från de värsta kvartarna till direktörstoppar, säger Clarence Oredson. 20 Tema: Trafikpolisen Länsmannen 4/2010