KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 3, 5-14

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 3, 5-14

2 Kommunstyrelsen KALLELSE Datum Sida 1 (3) Ledamöter Dan Gabrielsson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Adam Johansson (M), 2:e vice ordf. Dan Hovskär (KD) Jonas Larsson (SD) Ingvor Bergman (S) Johanna Svensson (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Hans Johansson (C) Marita Ljus (SD) Niclas Hillestrand (S) Erik Kyrkander (V) Niclas Fällström (C) Tjänstepersoner Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Adam Johansson föreslås Ersättare Susanne Larsson (S) Wanja Wallemyr (C) Pema Malmgren (M) Vakant (KD) Arild Svensgam (SD) Roger Lundberg (S) Henric Hagberg (S) Sture Olsson (M) Zahra Igal (C) Gerhard Karlsson (SD) Kelesh Hussein (S) Camilla Funke (MP) Debora Josefsson (KD) Kommunstyrelsen Observera tiden! kallas till sammanträde onsdagen den 6 mars 2019 klockan 9:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Genomgång av kommunstyrelsens uppdrag och kommunledningsförvaltningens arbete 2. Information om den ekonomiska föreningen Falbygdens Mat och Kultur Gerth Bragnå, ordförande i föreningen, informerar

3 2 (3) Ärende Anteckningar 3. Information om projektet Platåbergens Geopark Dnr 2019/ Bilaga a) Turistchefens tjänsteutlåtande Turistchef Klara Börjesson och projektledare Anna Bergengren informerar 4. Information om arbetet med budgetförutsättningarna och investeringsplanen för flerårsplanen för åren Dnr 2019/ Ekonomichef Magnus Fleischer och ekonom Christoffer Eriksson informerar 5. Besvarande av motion från Laila Blom (MP) om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 7/2019 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Kultur- och fritidsnämnden 60/2018 d) Tekniska nämnden 120/2018 e) Barn- och utbildningsnämnden 111/2018 f) Kommunstyrelsen 140/2018 g) Motionen 6. Övergripande internkontrollplan för Falköpings kommun år 2019 Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 8/2019 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till internkontrollplan 7. Biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 9/2019 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Kommunstyrelsen 6/2019 d) Kommunledningsförvaltningens förslag till plan e) Kompetens- och arbetslivsnämnden 29/2018 f) Barn- och utbildningsnämnden 110/2018 g) Kultur- och fritidsnämnden 44/ Letter of intent mellan Falköpings kommun och BSJG AB om samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping Dnr 2019/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 10/2019 b) Kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Förslag till letter of intent med bilagor d) Förstudien

4 3 (3) Ärende Anteckningar 9. Genomförandeavtal med Jula Logistics AB avseende investering i två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg på Marjarps logistikområde Dnr 2019/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 11/2019 b) Kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Förslag till avtal med bilagor 10. Köp av fastigheten Falköping Friggeråker 24:9 samt rivning av byggnader på fastigheten Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 12/2019 b) Mark- och exploateringsansvarigs tjänsteutlåtande c) Förslag till köpeavtal 11. Tillägg till exploateringsavtal för Ranten 1:8 med flera med BSJG Holding AB samt överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 Dnr 2019/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 14/2019 b) Mark- och exploateringsansvarigs tjänsteutlåtande c) Förslag till tilläggsavtal d) Förslag till överenskommelse om fastighetsbildning 12. Drift av Mössebergs camping, stugby och vandrarhem år 2019 Dnr 2019/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 15/2019 b) Näringslivschefens tjänsteutlåtande 13. Delfinansiering av Aktiv Handels arrangemang "Falköpings Stadsfest 2019" Dnr 2019/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 16/2019 b) Näringslivschefens tjänsteutlåtande 14. Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2019/ Bilaga a) Förteckning 15. Information från Skaraborgs kommunalförbund Dan Gabrielsson Ordförande

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2019/ Kommunstyrelsen Information om projektet Platåbergens Geopark Information Kultur- och fritidsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen i Falköpings kommun gick år 2017 in som deltagare och samfinansiärer i en studie där geoparkstanken prövas i tillämpad verksamhet under en testperiod på tre år för att därefter utvärderas med sikte på att hitta en långsiktig driftsform som säkerställer fortsatt verksamhet. I studien deltar regionala aktörer och nio kommuner. Platåbergens Geopark ska etablera Sveriges första Unesco Globala Geopark i platåbergslandskapet i Västergötland. Projektet sträcker sig över nio kommuner (Trollhättan, Vänersborg, Grästorp, Lidköping, Götene, Mariestad, Skara, Skövde och Falköping), med Grästorps kommun som projektägare. Anställda i projektet är i dagsläget en projektledare (80 %) och en projektmedarbetare (20 %). Övrig organisation består av en styrgrupp, en referensgrupp inom lokal turism samt en vetenskaplig referensgrupp. Styrgruppen har en beslutande roll och är sammansatt av en representant från varje kommun (tjänstemän), plus en representant från Länsstyrelsen och en från Västarvet. En geopark är ett område där man har geologiska platser och landskap av internationell vetenskaplig betydelse något som är unikt i världen. Både platåbergen i sig, men även peneplanet, alltså urbergsytan som platåbergen vilar på, och de kvartärgeologiska istidsavsättningarna är speciella en naturresurs som borde uppmärksammas mer bl.a. inom besöksnäring. I tillägg har vi ett unikt kulturarv kopplat till platåbergen: megalitgravar, jordbruksmark, stenbrott, stenkyrkor mm. En geopark jobbar för att naturoch kulturarvet i platåbergslandskapet ska vara grund för en hållbar besöksnäring och komma en bred allmänhet till godo genom tex. projekt mot barn och unga. Platåbergens Geopark erbjuder föreläsningar, naturguidningar och andra aktiviteter runt om i platåbergslandskapet. Mer information finns på hemsidan Projektet finansieras idag av Skaraborgs och Fyrbodals kommunalförbund, Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionutvecklingsnämnd, Naturvårdsverket via LONA-medel, Sparbanksstiftelserna Åse-Viste, Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

6 2(2) Lidköping, Skaraborg och Alfa, Jordbruksverkets landsbygdsprogram samt de nio deltagande kommunerna. För att alla samverkande kommuner ska kunna ta beslut om långsiktig finansiering har styrgruppen för Platåbergens Geopark utrett frågan om kommunal finansiering och långsiktig organisering. Utredningen föreslår att de deltagande kommunerna går in med kronor årligen. Utredningen föreslår vidare Västarvet som projektägare på lång sikt och då med ett regionalt uppdrag att praktiskt arbeta med geoparken i tät samverkan med kommunerna. Ett beslutsärende planeras att skickas in till respektive kommunstyrelse i de nio kommunerna under maj månad 2019 gällande långsiktigt stöd till Platåbergens Geopark till och med En förutsättning för beviljandet av Platåbergens Geopark som en Unesco Globala Geopark i Sverige. Anna-Klara Börjesson Turistchef

7 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 7 Dnr 2018/ Besvarande av motion från Laila Blom (MP) om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser. Bakgrund Laila Blom (MP) har väckt en motion om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser. Av motionen framgår följande. "Undvik rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser Rökning är ohälsosamt och under de senaste decennierna har det också påvisats att även passiv rökning är skadligt. Fimpar är giftiga, de innehåller många olika skadliga ämnen, cigaretter vars filter är tillverkade av en form av plast fångar upp dessa ämnen. Tillsammans har vi en komponent som innehåller både gift och långsamt nedbrytande plast. Rökning i sig innebär också obehag för omgivningen i form av passiv rökning. Det finns också en ovana att trycka ner den färdigrökta cigarettens fimp i sanden, där den under en kort tid finns dold. Även andra tobaksvaror i form av snus, både lös och i form av portionsförpackningar går att finna på våra badstränder och lekplatser. Förutom bilden av allmän nedskräpning är det även en uppenbar risk att små barn råkar stoppa både fimpar och snus i munnen. Med rökning i detta sammanhang inräknas all form av rökning. Med hänvisning till ovanstående yrkar Miljöpartiet de Gröna i Falköping att: Skyltar med budskapet" rökning undanbeds" sätts upp på kommunens allmänna badplatser och lekplatser Där så är möjligt inrättas avlägsna "rökrutor" dit rökare kan hänvisas" Kommunfullmäktige beslutade den 27 augusti 2018, 116, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 5 september, 140, att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden för yttrande senast den 17 december Barn- och utbildningsnämnden behandlade ärendet den 30 oktober 2018, 111, och föreslår att motionens båda yrkanden ska avslås. Barn- och utbildningsnämnden framför bland annat följande. I barn- och utbildningsnämnden verksamhetsområde berör motionens innehåll de lekplatser som finns i anslutning till kommunens förskolor och Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

8 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) skolor. Under verksamhetstid är rökning förbjuden på förskolornas och skolornas lekplatser. Utanför verksamhetstid är dessa lekplatser att betrakta som allmänna lekplatser och eftersom det inte är förbjudet att röka på allmän plats så kan inte kommunen förbjuda det lokalt. Att sätta upp skyltar med Rökning undanbedes på förskolornas lekplatser skulle kunna tolkas som om rökning är tillåten men undanbedes under verksamhetstid. Nämnden tror inte heller att skyltarna skulle få någon effekt utanför verksamhetstid. Inrättande av särskilda rökrutor anser nämnden inte heller är ett bra sätt att komma tillrätta med rökningsproblemet. Nämnden föreslår därför kommunstyrelsen att avslå motionens båda yrkanden. Tekniska nämnden behandlade ärendet den 19 november 2018, 120. Nämnden föreslår att motionen ska avslås för att invänta hur denna fråga hanteras på nationell nivå då det finns många frågeställningar som måste lösas lokalt innan en sådan motion kan antas. Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet den 18 december 2018, 60. Nämnden föreslår att motionen ska avslås med motiveringen att skapandet av rökfria miljöer på allmänna platser kräver mer övergripande åtgärder som också ska överensstämma med nationella direktiv. De platser som kulturoch fritidsförvaltningen ansvarar för arbetar rutinmässigt med frågan och i de fall där rökning tillåts finns specifika ytor för dessa. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen noterar att samtliga remissinstanser är positiva till motionärens intentioner om att minska rökning och tobaksanvändningen i allmänhet och att skapa tobaksfria miljöer. Samtliga remissinstanser föreslår dock att motionen ska avslås. Kommunledningsförvaltningen noterar också att en ny lag om tobak träder i kraft den 1 juli 2019, vilket bland annat innebär förbud mot rökning på lekplatser. Den 12 december 2018 beslutade riksdagen att en ny lag om tobak och liknande produkter införs. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019 och innebär bland annat att nuvarande rökförbud utvidgas till att gälla vissa allmänna platser utomhus. Det nuvarande rökförbudet omfattar bland annat skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det kommande rökförbudet kommer även att omfatta inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottutövning och lekplatser som allmänheten har tillträde till. Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus som omfattas av rökförbudet ansvarar för att bestämmelserna följs. Den som är ansvarig ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Ovanstående förändring i tobakslagstiftningen bör innebära att motionärens intentioner delvis blir tillgodosedda, eftersom Falköpings kommun som fastighetsägare kommer att påverkas av den nya lagstiftningen. Motionärens förslag är dock inte helt i linje med den kommande lagen om tobak och liknande produkter. I remissinstansernas svar finns heller inget stöd från nämnderna för att genomföra de förslag som motionären föreslår. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen ska avslås. Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 februari 2019, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2018/ Kommunstyrelsen Motion från Laila Blom (MP) om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser. Bakgrund Laila Blom (MP) har väckt en motion om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser. Av motionen framgår följande. "Undvik rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser Rökning är ohälsosamt och under de senaste decennierna har det också påvisats att även passiv rökning är skadligt. Fimpar är giftiga, de innehåller många olika skadliga ämnen, cigaretter vars filter är tillverkade av en form av plast fångar upp dessa ämnen. Tillsammans har vi en komponent som innehåller både gift och långsamt nedbrytande plast. Rökning i sig innebär också obehag för omgivningen i form av passiv rökning. Det finns också en ovana att trycka ner den färdigrökta cigarettens fimp i sanden, där den under en kort tid finns dold. Även andra tobaksvaror i form av snus, både lös och i form av portionsförpackningar går att finna på våra badstränder och lekplatser. Förutom bilden av allmän nedskräpning är det även en uppenbar risk att små barn råkar stoppa både fimpar och snus i munnen. Med rökning i detta sammanhang inräknas all form av rökning. Med hänvisning till ovanstående yrkar Miljöpartiet de Gröna i Falköping att: Skyltar med budskapet" rökning undanbeds" sätts upp på kommunens allmänna badplatser och lekplatser Där så är möjligt inrättas avlägsna "rökrutor" dit rökare kan hänvisas" Kommunfullmäktige beslutade den 27 augusti 2018, 116, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 5 september, 140, att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden för yttrande senast den 17 december Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

11 2(3) Barn- och utbildningsnämnden behandlade ärendet den 30 oktober 2018, 111, och föreslår att motionens båda yrkanden ska avslås. Barn- och utbildningsnämnden framför bland annat följande. I barn- och utbildningsnämnden verksamhetsområde berör motionens innehåll de lekplatser som finns i anslutning till kommunens förskolor och skolor. Under verksamhetstid är rökning förbjuden på förskolornas och skolornas lekplatser. Utanför verksamhetstid är dessa lekplatser att betrakta som allmänna lekplatser och eftersom det inte är förbjudet att röka på allmän plats så kan inte kommunen förbjuda det lokalt. Att sätta upp skyltar med Rökning undanbedes på förskolornas lekplatser skulle kunna tolkas som om rökning är tillåten men undanbedes under verksamhetstid. Nämnden tror inte heller att skyltarna skulle få någon effekt utanför verksamhetstid. Inrättande av särskilda rökrutor anser nämnden inte heller är ett bra sätt att komma tillrätta med rökningsproblemet. Nämnden föreslår därför kommunstyrelsen att avslå motionens båda yrkanden. Tekniska nämnden behandlade ärendet den 19 november 2018, 120. Nämnden föreslår att motionen ska avslås för att invänta hur denna fråga hanteras på nationell nivå då det finns många frågeställningar som måste lösas lokalt innan en sådan motion kan antas. Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet den 18 december 2018, 60. Nämnden föreslår att motionen ska avslås med motiveringen att skapandet av rökfria miljöer på allmänna platser kräver mer övergripande åtgärder som också ska överensstämma med nationella direktiv. De platser som kulturoch fritidsförvaltningen ansvarar för arbetar rutinmässigt med frågan och i de fall där rökning tillåts finns specifika ytor för dessa. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen noterar att samtliga remissinstanser är positiva till motionärens intentioner om att minska rökning och tobaksanvändningen i allmänhet och att skapa tobaksfria miljöer. Samtliga remissinstanser föreslår dock att motionen ska avslås. Kommunledningsförvaltningen noterar också att en ny lag om tobak träder i kraft den 1 juli 2019, vilket bland annat innebär förbud mot rökning på lekplatser. Den 12 december 2018 beslutade riksdagen att en ny lag om tobak och liknande produkter införs. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019 och innebär bland annat att nuvarande rökförbud utvidgas till att gälla vissa allmänna platser utomhus. Det nuvarande rökförbudet omfattar bland annat skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det kommande rökförbudet kommer även att omfatta inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottutövning och lekplatser som allmänheten har tillträde till. Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus som omfattas av rökförbudet ansvarar för att bestämmelserna följs. Den som är ansvarig ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas.

12 3(3) Ovanstående förändring i tobakslagstiftningen bör innebära att motionärens intentioner delvis blir tillgodosedda, eftersom Falköpings kommun som fastighetsägare kommer att påverkas av den nya lagstiftningen. Motionärens förslag är dock inte helt i linje med den kommande lagen om tobak och liknande produkter. I remissinstansernas svar finns heller inget stöd från nämnderna för att genomföra de förslag som motionären föreslår. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen ska avslås. Beslutet ska skickas till Motionären Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Linda Karelid Kanslichef

13

14

15

16

17 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 140 Dnr 2018/ Remittering av motion från Laila Blom (MP) om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser remitteras till kultur- och fritidsnämnden, tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden för yttrande senast den 17 december Bakgrund Laila Blom (MP) har väckt en motion om att undvika rökning på alla allmänna badstränder och lekplatser. Av motionen framgår följande. "Undvik rökning på all allmänna badstränder och lekplatser Rökning är ohälsosamt och under de senaste decennierna har det också påvisats att även passiv rökning är skadligt. Fimpar är giftiga, de innehåller många olika skadliga ämnen, cigaretter vars filter är tillverkade av en form av plast fångar upp dessa ämnen. Tillsammans har vi en komponent som innehåller både gift och långsamt nedbrytande plast. Rökning i sig innebär också obehag för omgivningen i form av passiv rökning. Det finns också en ovana att trycka ner den färdigrökta cigarettens fimp i sanden, där den under en kort tid finns dold. Även andra tobaksvaror i form av snus, både lös och i form av portionsförpackningar går att finna på våra badstränder och lekplatser. Förutom bilden av allmän nedskräpning är det även en uppenbar risk att små barn råkar stoppa både fimpar och snus i munnen. Med rökning i detta sammanhang inräknas all form av rökning. Med hänvisning till ovanstående yrkar Miljöpartiet de Gröna i Falköping att: Skyltar med budskapet" rökning undanbeds" sätts upp på kommunens allmänna badplatser och lekplatser Där så är möjligt inrättas avlägsna "rökrutor" dit rökare kan hänvisas" Kommunfullmäktige beslutade den 27 augusti 2018, 116, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

18 FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen miljöpartiet de gröna M Diarienr Planbet Undvik rökning på all allmänna badstränder och lekplatser Rökning är ohälsosamt och under de senaste decennierna har det också påvisats att även passiv rökning är skadligt. Fimpar är giftiga, de innehåller många olika skadliga ämnen, cigaretter vars filter är tillverkade av en form av plast fångar upp dessa ämnen. Tillsammans har vi en komponent som innehåller både gift och långsamt nedbrytande plast. Rökning i sig innebär också obehag för omgivningen i form av passiv rökning. Det finns också en ovana att trycka ner den färdigrökta cigarettens fimp i sanden, där den under en kort tid finns dold. Även andra tobaksvaror i form av snus, både lös och i form av portionsförpackningar går att finna på våra badstränder och lekplatser. Förutom bilden av allmän nedskräpning är det även en uppenbar risk att små barn råkar stoppa både fimpar och snus i munnen. Med rökning i detta sammanhang inräknas all form av rökning. Med hänvisning till ovanstående yrkar Miljöpartiet de Gröna i Falköping att: Skyltar med budskapet" rökning undanbeds" sätts upp på kommunens allmänna badplatser och lekplatser Där så är möjligt inrättas avlägsna "rökrutor" dit rökare kan hänvisas För Miljöpartiet de Gröna o\ Laila Blom

19 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 8 Dnr 2018/ Övergripande internkontrollplan för Falköpings kommun år 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar förslaget till övergripande internkontrollplan som visar de kommungemensamma kontrollerna som ska ingå i alla nämnders internkontrollplaner. 2 Kommunstyrelsen beslutar att frångå riktlinjerna för internkontroll och ger nämnderna anstånd med att besluta om nämndernas internkontrollplaner till och med den 30 april Bakgrund Enligt Falköpings kommuns riktlinjer för internkontroll ska kommunstyrelsen upprätta en internkontrollplan med riskanalys som visar de kommungemensamma kontroller som ska ingå i alla nämnders internkontrollplaner. Den övergripande internkontrollplanen ska revideras årligen. Nämnderna ska upprätta en egen internkontrollplan med riskanalys. Internkontrollplanen ska revideras årligen och antas i nämnd senast i december månad varje år. De kommungemensamma kontrollerna ska ingå i nämndernas internkontrollplan som ett minimum. Förvaltningens bedömning Internkontrollgruppen, som består av representanter från varje förvaltning, har under år 2018 arbetat med att utveckla Falköpings kommuns internkontrollsprocesser. Målet är att få ett strukturerat och gemensamt arbetssätt för Falköpings kommuns arbete med internkontroll. Arbetet med att ta fram internkontrollplaner, baserade på genomförda riskanalyser, håller på att utvecklas. Detta är dock ett arbete som tar tid att genomföra. Internkontrollgruppens arbete är därför att betrakta som långsiktigt. En del av gruppens arbete har varit att se vilka kommungemensamma kontroller som bör finnas med i nämndernas internkontrollplaner för år Antalet punkter har sedan tidigare reducerats, då några av tidigare punkterna inte behöver vara med varje år, utan kan plockas in med några års mellanrum. År 2018 var antalet gemensamma punkter tre, nu förslår internkontrollgruppen att ytterligare en punkt läggs till. Se nedan. För år 2019 föreslår internkontrollgruppen följande fyra gemensamma kontroller. Nämndsbeslut (att fattade beslut verkställts) Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

20 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Avtalsbevakning (att ingångna avtal har bevakning avseende giltighets- och uppsägningstid) Avtalssignering (att behörig person undertecknat avtalet) Utbetalningar (kontroll av rutiner för utbetalningar av likvida medel ny punkt) Kommunledningsförvaltningen föreslår, mot bakgrund av internkontrollgruppens arbete, att kommunstyrelsen beslutar om de kommungemensamma kontrollerna för år 2019 och ger nämnderna anstånd med att besluta om nämndernas internkontrollplaner till och med den 30 april Tjänsteutlåtandet, daterat den 7 februari 2019, har utarbetats av ekonomichef Magnus Fleischer. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

21 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Övergripande internkontrollplan för Falköpings kommun år 2019 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar förslaget till övergripande internkontrollplan som visar de kommungemensamma kontrollerna som ska ingå i alla nämnders internkontrollplaner. 2 Kommunstyrelsen beslutar att frångå riktlinjerna för internkontroll och ger nämnderna anstånd med att besluta om nämndernas internkontrollplaner till och med den 30 april Bakgrund Enligt Falköpings kommuns riktlinjer för internkontroll ska kommunstyrelsen upprätta en internkontrollplan med riskanalys som visar de kommungemensamma kontroller som ska ingå i alla nämnders internkontrollplaner. Den övergripande internkontrollplanen ska revideras årligen. Nämnderna ska upprätta en egen internkontrollplan med riskanalys. Internkontrollplanen ska revideras årligen och antas i nämnd senast i december månad varje år. De kommungemensamma kontrollerna ska ingå i nämndernas internkontrollplan som ett minimum. Förvaltningens bedömning Internkontrollgruppen, som består av representanter från varje förvaltning, har under år 2018 arbetat med att utveckla Falköpings kommuns internkontrollsprocesser. Målet är att få ett strukturerat och gemensamt arbetssätt för Falköpings kommuns arbete med internkontroll. Arbetet med att ta fram internkontrollplaner, baserade på genomförda riskanalyser, håller på att utvecklas. Detta är dock ett arbete som tar tid att genomföra. Internkontrollgruppens arbete är därför att betrakta som långsiktigt. En del av gruppens arbete har varit att se vilka kommungemensamma kontroller som bör finnas med i nämndernas internkontrollplaner för år Antalet punkter har sedan tidigare reducerats, då några av tidigare punkterna inte behöver vara med varje år, utan kan plockas in med några års Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Magnus Fleischer Ekonomichef magnus.fleischer@falkoping.se Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

22 2(2) mellanrum. År 2018 var antalet gemensamma punkter tre, nu förslår internkontrollgruppen att ytterligare en punkt läggs till. Se nedan. För år 2019 föreslår internkontrollgruppen följande fyra gemensamma kontroller. Nämndsbeslut (att fattade beslut verkställts) Avtalsbevakning (att ingångna avtal har bevakning avseende giltighets- och uppsägningstid) Avtalssignering (att behörig person undertecknat avtalet) Utbetalningar (kontroll av rutiner för utbetalningar av likvida medel ny punkt) Kommunledningsförvaltningen föreslår, mot bakgrund av internkontrollgruppens arbete, att kommunstyrelsen beslutar om de kommungemensamma kontrollerna för år 2019 och ger nämnderna anstånd med att besluta om nämndernas internkontrollplaner till och med den 30 april Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Internkontrollgruppen Magnus Fleischer Ekonomichef

23 Övergripande internkontrollplan för Falköpings kommun år 2019 Område: Rutinen/kontrollpunktens namn: Kort beskrivning av rutinen Riskformulering Kontrollåtgärd Kontrollmetod Kontrollfrekvens Ansvararig för kontrollen Gemensam Nämndsbeslut Nämndsbeslut - Har beslut fattade av Risken att fattade beslut inte verkställs på Kontrollera att beslut fattade av nämnd Stickprov av fattade Löpande under året Utses av resp nämnd nämnd/au verkställts grund av att uppföljning saknas kan leda till att politiska intentioner inte uppfylls och/eller arbetsutskott är verkställda. beslut Gemensam Avtalssignering Avtal ska undertecknas av behöriga personer. Gemensam Avtalsbevakning Alla ingångna avtal ska ha bevakning av giltighetstid och uppsägningstid. Risken att avtal ingås felaktigt på grund av att obehörig person undertecknat vilket leder till ogilitiga avtal. Risken att avtal inte förlängs och/eller sägs upp vilket leder till avsaknad av avtal alternativt oönskade åtaganden Kontrollera att avtal undertecknats av en behörig person enligt deligationsordningen/delegationsbestä mmelse Stickprov av undertecknade avtal Löpande under året Utses av resp nämnd Kontrollera att avtal är under bevakning Stickprov Löpande under året Utses av resp nämnd Gemensam Utbetalningar Felaktiga utbetalningar görs på grund av bristande rutiner. Risken att felaktiga utbetalningar görs på grund av att rutiner saknas/ej följs vilket kan leda till felaktiga utbetalningar till obehöriga organisationer/personer. Vilka typer av utbetalningar görs på förvaltningen? Lista de olika utbetalningarna som görs. Lista de rutiner som finns för dessa. En gång per år Utses av resp nämnd D:\Ciceron\Server\Store\Preview\162092\Internkontrollplan kommungemensam 2019 Sidan (1) av (1)

24 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 9 Dnr 2018/ Biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva biblioteksplanen antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2008, Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet av kartläggningen om tillgång till skolbibliotek och vidta åtgärder för att skollagens krav ska uppfyllas. Bakgrund Enligt bibliotekslagen 2013:801, 17, ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sina verksamheter inom biblioteksområdet. Nu gällande biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige år En arbetsgrupp bestående av representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen har tagit fram en ny biblioteksplan som enligt förslag ska gälla under åren Biblioteksplanen innehåller en beskrivning av kommunens bibliotek och uppdrag samt anger utvecklingsområden. Planen omfattar folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning. I Falköping finns ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer i orter utanför tätorten. Bibliotek finns i grundskolorna, Ållebergsgymnasiet och Lärcenter samt på sjukhuset. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet på sitt sammanträde den 28 augusti 2018, 44, och beslutat att överlämna biblioteksplanen för antagande till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden och kompetens- och arbetslivsnämnden har genom en remiss från kommunledningsförvaltningen getts möjlighet att yttra sig i ärendet. Kompetens- och arbetslivsnämnden har behandlat ärendet den 24 oktober 2018, 29, och har beslutat att ställa sig bakom förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsnämnden har den 30 oktober 2018, 110, beslutat att tillstyrka förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsnämnden har även lämnat följande synpunkt. Resultatet som framkommit i den skolenkät som redovisas i biblioteksplanen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på tillgång till skolbibliotek ska uppfyllas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

25 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Återremiss av ärendet Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 9 januari 2109, 6. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet med motiveringen att det behöver utredas huruvida Adam Johanssons (M) yrkande är lämpligt att genomföra. Adam Johansson (M) yrkade på följande tillägg. På sidan 9 i Biblioteksplanen under Utvecklingsområden införa en ny punkt med följande lydelse: Under åren ska kommunen söka inträde i något av de två gemensamma samarbetena kring biblioteksdatasystem som finns i Skaraborg. Kultur- och fritidsförvaltningen har lämnat följande information i frågan. När det gäller frågan om att gå in i en samverkan om gemensam katalog har två samarbeten etablerats i Skaraborg: V6 (sex kommuner) och Mellansjö (åtta kommuner). Mellansjö använder sig av systemet Koha, vilket är ett system där köparen kodar och bygger en katalog på egen hand. Systemet administreras av Skövde kommun. V6-arbetet tog länge tid och där upphandlades till slut samma system som Falköpings kommun har med leverantören Axciell. När det blev skarpt läge att gå in i ett nytt system bedömde kultur- och fritidsförvaltningen att vinsterna för Falköpings kommun inte var tillräckligt stora. Kommunens bibliotekssystem är idag mycket effektivt och billigt. Utbudet är stort, avgifterna låga och möjligheterna för låntagarna är många. Alla böcker kan idag skickas till alla andra kommuner med hjälp av fjärrlån och alla kan låna från andra bibliotek redan idag. Kultur- och fritidsförvaltningen önskar själva bedöma när det är läge att gå in i den gemensamma katalogen och att det därför inte bör stå som ett krav i biblioteksplanen. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren sant att upphäva tidigare antagen plan. Arbetet med planen gjordes under år 2018, men eftersom att ärendet därefter varit på remiss kommer planen att börja gälla från år 2019, varför rubriceringen ändras. Resultatet av kartläggningen visar att det finns åtminstone en skola som inte anser sig ha tillgång till skolbibliotek. Kommunledningsförvaltningen delar barn- och utbildningsnämndens uppfattning att resultatet av kartläggningen behöver analyseras och att åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna uppfyllas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

26 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet och vidta nödvändiga åtgärder. Kommunledningsförvaltningens bedömning av det svar som kultur- och fritidsförvaltningen har lämnat, med anledning av återremissen, är att det inte bör göras någon ändring i framtaget förslag till biblioteksplan. Tjänsteutlåtandet, daterat den 7 februari 2019, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2018/ Kommunstyrelsen Biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva biblioteksplanen antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2008, Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet av kartläggningen om tillgång till skolbibliotek och vidta åtgärder för att skollagens krav ska uppfyllas. Bakgrund Enligt bibliotekslagen 2013:801, 17, ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sina verksamheter inom biblioteksområdet. Nu gällande biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige år En arbetsgrupp bestående av representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen har tagit fram en ny biblioteksplan som enligt förslag ska gälla under åren Biblioteksplanen innehåller en beskrivning av kommunens bibliotek och uppdrag samt anger utvecklingsområden. Planen omfattar folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning. I Falköping finns ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer i orter utanför tätorten. Bibliotek finns i grundskolorna, Ållebergsgymnasiet och Lärcenter samt på sjukhuset. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet på sitt sammanträde den 28 augusti 2018, 44, och beslutat att överlämna biblioteksplanen för antagande till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden och kompetens- och arbetslivsnämnden har genom en remiss från kommunledningsförvaltningen getts möjlighet att yttra sig i ärendet. Kompetens- och arbetslivsnämnden har behandlat ärendet den 24 oktober 2018, 29, och har beslutat att ställa sig bakom förslaget till biblioteksplan. Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

28 2(3) Barn- och utbildningsnämnden har den 30 oktober 2018, 110, beslutat att tillstyrka förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsnämnden har även lämnat följande synpunkt. Resultatet som framkommit i den skolenkät som redovisas i biblioteksplanen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på tillgång till skolbibliotek ska uppfyllas. Återremiss av ärendet Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 9 januari 2109, 6. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet med motiveringen att det behöver utredas huruvida Adam Johanssons (M) yrkande är lämpligt att genomföra. Adam Johansson (M) yrkade på följande tillägg. På sidan 9 i Biblioteksplanen under Utvecklingsområden införa en ny punkt med följande lydelse: Under åren ska kommunen söka inträde i något av de två gemensamma samarbetena kring biblioteksdatasystem som finns i Skaraborg. Kultur- och fritidsförvaltningen har lämnat följande information i frågan: När det gäller frågan om att gå in i en samverkan om gemensam katalog har två samarbeten etablerats i Skaraborg: V6 (sex kommuner) och Mellansjö (åtta kommuner). Mellansjö använder sig av systemet Koha, vilket är ett system där köparen kodar och bygger en katalog på egen hand. Systemet administreras av Skövde kommun. V6-arbetet tog länge tid och där upphandlades till slut samma system som Falköpings kommun har med leverantören Axciell. När det blev skarpt läge att gå in i ett nytt system bedömde kultur- och fritidsförvaltningen att vinsterna för Falköpings kommun inte var tillräckligt stora. Kommunens bibliotekssystem är idag mycket effektivt och billigt. Utbudet är stort, avgifterna låga och möjligheterna för låntagarna är många. Alla böcker kan idag skickas till alla andra kommuner med hjälp av fjärrlån och alla kan låna från andra bibliotek redan idag. Kultur- och fritidsförvaltningen önskar själva bedöma när det är läge att gå in i den gemensamma katalogen och att det därför inte bör stå som ett krav i biblioteksplanen. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren sant att upphäva tidigare antagen plan. Arbetet med planen gjordes under år 2018, men eftersom att ärendet därefter varit på remiss kommer planen att börja gälla från år 2019, varför rubriceringen ändras. Resultatet av kartläggningen visar att det finns åtminstone en skola som inte anser sig ha tillgång till skolbibliotek. Kommunledningsförvaltningen delar barn- och utbildningsnämndens uppfattning att resultatet av kartlögningen behöver analyseras och att åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna uppfyllas.

29 3(3) Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet och vidta nödvändiga åtgärder. Kommunledningsförvaltningens bedömning av det svar som kultur- och fritidsförvaltningen har lämnat, med anledning av återremissen, är att det inte bör göras någon ändring i framtaget förslag till biblioteksplan. Beslutet ska skickas till Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Linda Karelid Kanslichef

30 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 6 Dnr 2018/ Biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsens beslut 1 Ärendet om biblioteksplan för Falköpings kommun för åren återremitteras med motiveringen att det behöver utredas huruvida Adam Johanssons (M) yrkande är lämpligt att genomföra. Bakgrund Enligt bibliotekslagen 2013:801, 17, ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sina verksamheter inom biblioteksområdet. Nu gällande biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige år En arbetsgrupp bestående av representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen har tagit fram en ny biblioteksplan som enligt förslag ska gälla under åren Biblioteksplanen innehåller en beskrivning av kommunens bibliotek och uppdrag samt anger utvecklingsområden. Planen omfattar folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning. I Falköping finns ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer i orter utanför tätorten. Bibliotek finns i grundskolorna, Ållebergsgymnasiet och Lärcenter samt på sjukhuset. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet på sitt sammanträde den 28 augusti 2018, 44, och beslutat att överlämna biblioteksplanen för antagande till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden och kompetens- och arbetslivsnämnden har genom en remiss från kommunledningsförvaltningen getts möjlighet att yttra sig i ärendet. Kompetens- och arbetslivsnämnden har behandlat ärendet den 24 oktober 2018, 29, och har beslutat att ställa sig bakom förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsförvaltningen har den 30 oktober 2018, 110, beslutat att tillstyrka förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsnämnden har även lämnat följande synpunkt. Resultatet som framkommit i den skolenkät som redovisas i biblioteksplanen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på tillgång till skolbibliotek ska uppfyllas. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren samt att upphäva tidigare antagen plan. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

31 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Arbetet med planen gjordes under år 2018, men eftersom ärendet varit på remiss kommer planen att börjar gälla från år 2019, varför rubriceringen ändras. Resultatet av kartläggningen visar att det finns åtminstone en skola som inte anser sig ha tillgång till skolbibliotek. Kommunledningsförvaltningen delar barn- och utbildningsnämndens uppfattning att resultatet av kartläggningen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna uppfyllas. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultat och vidta nödvändiga åtgärder. Tjänsteutlåtandet, daterat den 22 november 2018, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 140/2018. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva biblioteksplanen antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2008, Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet av kartläggningen om tillgång till skolbibliotek och vidta åtgärder för att skollagens krav ska uppfyllas. Yrkanden Adam Johansson (M) yrkar på följande tillägg. "På sidan 9 i Biblioteksplanen under rubriken Utvecklingsområden införa en ny punkt med följande lydelse: Under åren ska kommunen söka inträde i något av de två gemensamma samarbetena kring biblioteksdatasystem som finns i Skaraborg." Dan Gabrielsson (S) yrkar att ärendet ska återremitteras med motiveringen att det behöver utredas huruvida Adam Johanssons (M) yrkande är lämpligt att genomföra. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Dan Gabrielssons (S) yrkande om återremiss och finner att kommunstyrelsen har beslutat att återremittera ärendet. Därmed faller övriga yrkanden. Paragrafen skickas till Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

32 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplan för Falköpings kommun

33 Typ av styrdokument Biblioteksplan Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd "Skriv t.ex , 10" Diarienummer KFN 2018/ , KS 2018/ Giltighetstid Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen Dokumentansvarig Avdelningschef bibliotek Tidpunkt för År 2021 aktualitetsprövning 2 (11)

34 Innehåll Syfte, planer och lagar, vision och mål... 4 Syfte... 4 Regionala och nationella planer och lagar... 4 Kommunala planer... 4 Från vision till handling... 4 Fyra mål för Falköping... 4 Folkbiblioteken... 5 Demokrati... 5 Infrastruktur... 5 Utbildning... 5 Läsning... 5 Digitalisering... 5 Tillgänglighet... 6 Det mångspråkiga biblioteket... 6 Biblioteken som upplevelsecentrum... 6 Folkbibliotekens verksamhetsmål... 6 Skolbibliotek på grundskolan... 7 Ållebergsgymnasiet... 8 Lärcenter vuxenutbildning... 8 Sjukhusbiblioteket... 9 Utvecklingsområden... 9 Bilaga (11)

35 Syfte, planer och lagar, vision och mål Syfte Falköpings kommuns biblioteksplan innehåller en beskrivning av kommunens bibliotek och uppdrag samt anger utvecklingsområden för Planen omfattar folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning. Sjukhusbibliotek nämns i planen men inget samarbete sker. Regionala och nationella planer och lagar Bibliotekslagen (2013:801) Skollagen (SFS 2010:800) Västra Götalandregionens biblioteksplan Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) UNESCO:s och IFLA:s folk och skolbiblioteksmanifest FN:s konvention om barnets rättigheter Från ord till handling På väg mot nationell biblioteksstrategi Utkast (Eric Fichtelius) Kommunala planer Falköpings kommuns vision och värdegrund Det goda livet Falköpings kommuns kulturstrategi Folkbibliotekens medieplan Från vision till handling Biblioteksplanens utgångspunkt är kommunens vision Det Goda Livet ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. I Falköping värnar vi om livskvalitetsfrågorna för att öka välbefinnande och trivseln för Falköpingsborna. Fyra mål för Falköping 1. Ett socialt hållbart Falköping 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvaliteten inom verksamheterna ska öka 4 (11)

36 Folkbiblioteken I Falköpings kommun finns ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer. Biblioteken erbjuder fri tillgång till ett bibliotek som främjar intresse för läsning och litteratur, ger kvalificerad informationsguidning och presenterar medier och teknik. Demokrati Biblioteken är både fysiska och digitala mötesplatser och erbjuder tillgänglighet för alla och har generösa öppettider. Biblioteken erbjuder information och kunskap, både fysiskt och digitalt, så att alla kommuninvånare kan delta i den demokratiska processen och utöva demokratiska rättigheter. Biblioteken deltar i samhällsutvecklingen och inspirerar till möten och debatt. Biblioteken är en demokratisk mötesplats i samverkan med studieförbund och andra aktörer. Infrastruktur Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska samverka enligt bibliotekslagen. Samverkan sker lokalt, regionalt och nationellt. Utbildning Biblioteken medverkar till att stödja det livslånga lärandet, spegla samhället genom omvärldsanalys och ta in ny teknik som bidrar till att människor utvecklas i det socialt hållbara samhället. Läsning Biblioteken inspirerar till läsning och till möten med litteratur. Utbudet är aktuellt, varierat och till för alla. Biblioteken arbetar läsfrämjande och stödjer språkutveckling. Digitalisering Det digitala utbudet är lika viktigt som det tryckta. Digitala medier medverkar till kunskap och information för människor som inte kan ta sig till biblioteken eller för de som behöver anpassade medier. Teknik för läsning, som inte alla har, erbjuds på biblioteken. Biblioteken erbjuder en anpassad och aktuell hemsida. Kommunens policy för digitalisering uttrycker Invånarna är allt mer vana att handla och utföra olika ärenden via internet. De förutsätter också i allt högre grad att de ska kunna utföra sina ärenden hos Falköpings kommun på samma sätt. En optimal e-tjänst leder både till en förenklad vardag för invånarna och en intern nytta i form av en besparing eller höjd kvalitét. 5 (11)

37 Tillgänglighet Biblioteken underlättar för personer med funktionsnedsättning genom att erbjuda anpassade medier och personlig hjälp av en läs- och skrivtekniker. Samkul är en samverkan mellan biblioteken och socialförvaltningens verksamheter för äldre och funktionsnedsatta. Samkul syftar till att öka tillgängligheten till bibliotekstjänster för dessa målgrupper samt att inspirera och väcka läslust. Det mångspråkiga biblioteket Biblioteken har ett anpassat utbud av medier och tjänster för personer med annat modersmål än svenska. Medieutbud och information uppdateras i takt med demografiska förändringar. Biblioteken stödjer integration och lyfter fram minoritetsspråken. Biblioteken som upplevelsecentrum Biblioteken är platser för kultur och kulturella upplevelser. Biblioteken skapar möten och kulturaktiviteter för barn och vuxna i samverkan med andra aktörer. Folkbibliotekens verksamhetsmål Ett social hållbart Falköping 1. Vi ska nå alla barn 2. Folkbiblioteken ska vara en mötesplats där lärande och läsning främjas, kulturer möts och informationsbehov inom olika områden tillgodoses Ett attraktivare Falköping Bibliotekens utbud ska finnas lättillgängligt och nära invånarna både fysiskt och digitalt 6 (11)

38 Skolbibliotek på grundskolan I skollagen står att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt Skolinspektionen ska följande krav vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informa-tionsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolbiblioteken på grundskolan i Falköpings kommun är av skiftande omfång utifrån skolornas storlek och elevernas ålder. Rektor på varje skolenhet har budgetansvar och styr över skolbibliotekets utformning och medieanslag vilket medför stora skillnader ifråga om t.ex. datasystem, lokaler, bemanning och tillgänglighet. För att få en bild av hur det förhåller sig med kommunens skolbibliotek på grundskolan genomfördes i april 2018 en kartläggning. En enkät med avseende på skolbibliotek besvarades av 14 av kommunens 16 grundskolor. Sammanställning av svaren finns i bilaga 1. Många skolbibliotek används till annan verksamhet under dagen såsom matsal, musikundervisning, grupp- och mötesrum. På grundskolan är det vanligtvis lärare som har som ansvarsuppgift att utöver sin tjänst sköta skolbiblioteket. Några skolor har elevmedverkan i form av biblioteksvärdar. Önskemål från elevernas sida är att skolbiblioteken ska vara trevliga mötesplatser, vara mer tillgängliga under skoltid och att bokbeståndet ska utökas och förnyas. Grundskolorna saknar i dagsläget målbeskrivning för skolbibliotekets verksamhet. Folkbiblioteket står för en stor del av skolornas litteraturbehov genom utlån av boklådor av skilda innehåll. 7 (11)

39 Ållebergsgymnasiet Biblioteket på Ållebersgymnasiet sorterar under Barn- och utbildningsförvaltningen. Bibliotekets användare lånar och läser böcker, studerar, söker information i böcker, tidskrifter och datorer samt deltar i kulturarrangemang och introduktioner. På Ållebergsgymnasiet kan ungdomar söka olika yrkeseller högskoleförberedande program. Skolan erbjuder även introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de nationella programmen. Bland dessa finns t ex IM-språk där nyanlända elever i gymnasieåldern, med annat modersmål än svenska, läser in grundskolan för att få behörighet till gymnasiet. På skolan finns även en gymnasiesärskola. Biblioteksverksamheten sköts av en bibliotekarie. Ett samarbete finns med Falköpings bibliotek, som kan reservera böcker på Ållebergsgymnasiet vid behov och omvänt. Biblioteket delar bibliotekssystem med folkbiblioteket och dess filialer samt Lärcenter. Bibliotekarien administrerar och ansvarar för bibliotekets budget, inköp av media och olika digitala tjänster. Bibliotekarien undervisar i källkritik och informationssökning, erbjuder bokprat och ger introduktion i bok- och bibliotekskunskap. Samarbete finns i viss mån med lärare där bibliotekarien bland annat deltar i ämneskonferenser. Ållebergsgymnasiets bibliotek är i första hand avsett för skolans elever och personal. Inköp av resurser till biblioteket bygger på en demokratiseringstanke genom att alla gymnasieungdomar ska ha rätt till en god utbildning oavsett bakgrund. Lärcenter vuxenutbildning Biblioteket på Lärcenter sorterar under Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. På detta bibliotek erbjuds lån och läsning av böcker och kurslitteratur, möjlighet att söka information med digitala resurser och plats för studier. Lärcenters verksamheter innefattar arbetsmarknadsenhet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, uppdragsutbildning och eftergymnasiala utbildningar. Lärcenters bibliotek är bemannat av en bibliotekarie samt en deltids biblioteksassistent. Biblioteket delar bibliotekssystem med folkbiblioteket och dess filialer samt Ållebergsgymnasiet. Bibliotekarien ägnar del av tjänst till utåtriktad och uppsökande verksamhet i form av bokprat, högläsning, teater, källkritik och olika temaprojekt. På Lärcenter finns en läs- och skrivgrupp där bland andra läs- och skrivteknikern från folkbiblioteket och bibliotekarien på Lärcenter ingår. En kväll i veckan har biblioteket kvällsöppet som en del i att öka tillgängligheten för elever som studerar på kvällstid. 8 (11)

40 Sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteket i Falköping, som består av en medicinsk och en allmän avdelning, har som uppdrag att serva personalen vid Skaraborgs sjukhus med medicinsk information, tillhandahålla kunskap och litteratur för patienterna och för personalen. Västra Götalandsregionen är ansvarig för sjukhusbiblioteken. Idag sker inget samarbete med sjukhusbiblioteket. Utvecklingsområden Biblioteken ska spegla samhällsdebatten genom omvärldsanalys och vara lyhörda för innovativa idéer om biblioteksutveckling. Biblioteken ska utvecklas som litterära upplevelsecentrum. Utredning görs om att skolbiblioteken och folkbiblioteken använder samma datasystem. Biblioteken ska stimulera till ökad läs- och skrivförmåga hos skolelever i Falköpings kommun. Biblioteken ska vara en viktig pedagogisk resurs för att höja utbildnings-nivån i Falköpings kommun. Bibliotekens media- och informationskunnighet (MIK) bland personalen ska öka genom kontinuerlig fortbildning. Utvecklingsområden följs upp i verksamhetsberättelser. 9 (11)

41 Bilaga 1 10 (11)

42 11 (11)

43 Kompetens- och arbetslivsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 29 Dnr 2018/ Remiss Biblioteksplan för Falköpings kommun år Kompetens- och arbetslivsnämndens beslut 1 Kompetens- och arbetslivsnämnden ställer sig bakom förslaget till Biblioteksplan för Falköpings kommun år Bakgrund Enligt bibliotekslagen, 2013:801, ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sina verksamheter inom biblioteksområdet. En arbetsgrupp bestående av representanter från Kultur- och fritidsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Kompetens- och arbetslivsförvaltningen har tagit fram en ny biblioteksplan för åren Biblioteksplanens utgångspunkt är kommunens vision Det goda livet ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Biblioteket på Lärcenter är en del av Kompetens- och arbetslivs förvaltningens verksamhet. Här erbjuds lån och läsning av böcker och kurslitteratur, möjlighet att söka information med digitala resurser och plats för studier. Lärcenters bibliotek är bemannat av en bibliotekarie samt en biblioteksassistent på deltid. Biblioteket delar bibliotekssystem med folkbiblioteket och dess filialer samt Ållebergsgymnasiet. Bibliotekarien ägnar del av tjänst till utåtriktad och uppsökande verksamhet i form av bokprat, högläsning, teater, källkritik och olika temaprojekt. På Lärcenter finns en läs- och skrivgrupp där bland andra läs- och skrivteknikern från folkbiblioteket och bibliotekarien på Lärcenter ingår. En kväll i veckan har biblioteket kvällsöppet som en del i att öka tillgängligheten för elever som studerar på kvällstid. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 oktober 2018, har utarbetats av rektor. Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 31. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

44

45

46 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 10 Dnr 2019/ Letter of intent mellan Falköpings kommun och BSJG AB om samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslag till Letter of Intent mellan BSJG och Falköpings kommun om samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Bakgrund Dagens underhållsstrukturer för fordon inom järnvägstrafik kommer kraftigt förändras i framtiden som ett resultat av ett antal faktorer. Västra Götaland och andra regioner i Sverige har en växande flotta av moderna motorvagnar. För att sköta det trafiknära, löpande underhållet har ett flertal depåer byggts och är under byggnation. Exempel på detta är Raus i Helsingborg, Boxholm och Depå Falköping. Eskilstuna har depå under byggnation. I takt med att de här flottorna utökas och åldras uppstår andra och större underhållsbehov som kräver ytor och tjänster skilda från det löpande underhållet. I nuläget finns en kapacitetsbrist på den typen av tyngre underhåll. Att expandera i befintlig lokalisering kan vara svårt då marken ofta är attraktiv för framtida stadsbebyggelse. Denna problematik finns såväl lokalt, regionalt som nationellt. Mot denna bakgrund har det genomförts en förstudie i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Falköpings kommun för att kunna identifiera framtidens underhållsbehov (se tjänsteutlåtandets bilaga 1). Förstudien visar på att det finns goda fysiska förutsättningar för en etablering av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Förstudien rekommenderar att man börjar med ett arbete för att presentera Falköpings förutsättningar som etableringsort för marknadens underhållsaktörer och de tillverkare och fordonshållare som är på gång att anskaffa nya fordon eller står inför större renoveringsbehov. Förvaltningens bedömning För att driva arbetet i koppling till förstudiens ambitioner och visioner har ett förslag till överenskommelse (Letter of Intent) arbetats fram mellan BSJG AB Och Falköpings kommun. Detta Letter of Intent tydliggör de båda aktörernas gemensamma ambitioner i det fortsatta arbetet med att etablera en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping på i förstudien särskilt utpekat område. Parternas gemensamma vision i detta arbete är att utveckla Falköping till att bli ett av Sveriges starkaste verkstadscentrum för järnvägsfordon senast år Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

47 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Förslaget till Letter of Intent redovisar respektive aktörs ambitioner i koppling till den gemensamma visionen. Parterna är överens om att dokumentet (Letter of Intent) endast visar parternas vilja och avsikt gentemot varandra. Dokumentet är inte ett bindande avtal. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner förslaget till Letter of Intent mellan BSJG och Falköpings kommun om samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Tjänsteutlåtandet, daterat den 5 februari 2019, har utarbetats av kommunstrateg Leif Bigsten. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

48 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Letter of intent mellan Falköpings kommun och BSJG AB om samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslag till Letter of Intent mellan BSJG och Falköpings kommun om samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Bakgrund Dagens underhållsstrukturer för fordon inom järnvägstrafik kommer kraftigt förändras i framtiden som ett resultat av ett antal faktorer. Västra Götaland och andra regioner i Sverige har en växande flotta av moderna motorvagnar. För att sköta det trafiknära, löpande underhållet har ett flertal depåer byggts och är under byggnation. Exempel på detta är Raus i Helsingborg, Boxholm och Depå Falköping. Eskilstuna har depå under byggnation. I takt med att de här flottorna utökas och åldras uppstår andra och större underhållsbehov som kräver ytor och tjänster skilda från det löpande underhållet. I nuläget finns en kapacitetsbrist på den typen av tyngre underhåll. Att expandera i befintlig lokalisering kan vara svårt då marken ofta är attraktiv för framtida stadsbebyggelse. Denna problematik finns såväl lokalt, regionalt som nationellt. Mot denna bakgrund har det genomförts en förstudie i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Falköpings kommun för att kunna identifiera framtidens underhållsbehov (se bilaga 1). Förstudien visar på att det finns goda fysiska förutsättningar för en etablering av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Förstudien rekommenderar att man börjar med ett arbete för att presentera Falköpings förutsättningar som etableringsort för marknadens underhållsaktörer och de tillverkare och fordonshållare som är på gång att anskaffa nya fordon eller står inför större renoveringsbehov. Förvaltningens bedömning För att driva arbetet i koppling till förstudiens ambitioner och visioner har ett förslag till överenskommelse (Letter of Intent) arbetats fram mellan BSJG AB Och Falköpings kommun. Detta Letter of Intent tydliggör de båda Kommunledningsförvaltningen Strateg infrastruktur och logistik Leif Bigsten Strateg infrastruktur och logistik leif.bigsten@falkoping.se Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

49 2(2) aktörernas gemensamma ambitioner i det fortsatta arbetet med att etablera en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping på i förstudien särskilt utpekat område. Parternas gemensamma vision i detta arbete är att utveckla Falköping till att bli ett av Sveriges starkaste verkstadscentrum för järnvägsfordon senast år Förslaget till Letter of Intent redovisar respektive aktörs ambitioner i koppling till den gemensamma visionen. Parterna är överens om att dokumentet (Letter of Intent) endast visar parternas vilja och avsikt gentemot varandra. Dokumentet är inte ett bindande avtal. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner förslaget till Letter of Intent mellan BSJG och Falköpings kommun om samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Beslutet ska skickas till Leif Bigsten, strateg infrastruktur och logistik Leif Bigsten Strateg infrastruktur och logistik

50 Letter of intent avseende samarbete kring etablerandet av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping

51 Parter Mellan Falköpings kommun ( ), och BSJG AB ( ) har följande gemensamma avsiktsförklaring träffats kopplat till arbetet med att etablera en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Avsiktsförklaringen bygger vidare på den förstudie som arbetats fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Falköpings kommun. Rapporten (förstudierapport ny järnvägsverkstad i Falköping) har analyserat förutsättningarna för en dylik etablering. Bakgrund Dagens underhållsstrukturer för fordon inom järnvägstrafik kommer kraftigt förändras i framtiden som ett resultat av ett antal faktorer. Västra Götaland och andra regioner i Sverige har en växande flotta av moderna motorvagnar. För att sköta det trafiknära, löpande underhållet har ett flertal depåer byggts och är under byggnation. Exempel på detta är Raus i Helsingborg, Boxholm och Depå Falköping. Eskilstuna har depå under byggnation. I takt med att de här flottorna utökas och åldras uppstår andra och större underhållsbehov som kräver ytor och tjänster skilda från det löpande underhållet. I nuläget finns en kapacitetsbrist på den typen av tyngre underhåll. Att expandera i befintlig lokalisering kan vara svårt då marken ofta är attraktiv för framtida stadsbebyggelse. Denna problematik finns såväl lokalt, regionalt som nationellt. Mot denna bakgrund har det genomförts en förstudie för att identifiera framtidens underhållsbehov. Förstudien visar på att det finns goda fysiska förutsättningar för en etablering av en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping. Förstudien rekommenderar att man börjar med ett arbete för att presentera Falköpings förutsättningar som etableringsort för marknadens underhållsaktörer och de tillverkare och fordonshållare som är på gång att anskaffa nya fordon eller står inför större renoveringsbehov. Syfte Avsiktsförklaringen syftar till att tydliggöra parternas gemensamma ambitioner i det fortsatta arbetet med att etablera en järnvägsverkstad för tyngre underhåll i Falköping på i förstudien särskilt utpekat område. Vision BSJG AB och Falköpings kommun har en gemensam vision att utveckla Falköping till att bli ett av Sveriges starkaste verkstadscentrum för järnvägsfordon senast Parternas framtida övergripande engagemang BSJG AB har för avsikt att: 1. Arbeta för att i samverkan med för ändamålet lämpliga branschaktörer etablera en järnvägsverkstad för tyngre underhåll inklusive kopplade funktioner på ett för ändamålet särskilt utpekat område (se bilaga 1 samt förstudiens lokaliseringsutredning, bilaga 2). 2. Arbeta för att, i samverkan med bl a Falköpings kommuns Lärcenter, etablera järnvägsteknisk utbildning. Falköpings kommun har för avsikt att: 1. Arbeta fram en detaljplan för område avsett för järnvägsverkstad för tyngre underhåll (se bilaga 1 samt genomförd förstudies lokaliseringsutredning, bilaga 2).

52 2. Arbeta för att erhålla en spåranslutning med kommande förbigångsspår i enlighet med förstudiens lokaliseringsutredning (bilaga 2). 3.Erbjuda BSJG AB markanvisning på i första hand två år avseende mark avsedd för en framtida järnvägsverkstad för tyngre underhåll (bilaga 1). Parterna är överens om att detta dokument endast visar parternas vilja och avsikt gentemot varandra. Detta dokument är inte ett bindande avtal. Falköping Falköpings kommun BSJG AB Dan Gabrielsson Kommunstyrelsens ordförande Fritiof Schiller Vd

53

54 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS Lokalisering av verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping Inledning Det finns behov att anlägga en ny verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i upptagningsområdet Södra Sverige. Eftersom verkstaden inte har dagliga transporter och inte ingår i den dagliga driften behöver inte verkstaden ligga i omedelbar närhet av de stora flödena. Dock är det lämpligt att det finns en järnvägskultur med bl.a. kompetens och annan servis som är knuten till järnvägen. Falköping kan vara en lämplig lokalisering bl.a. för att det finns en järnvägskultur där och det finns lämplig mark för denna etablering. Läs vidare om detta i huvudrapporten. Det finns en lämplig yta öster om Skaravägen och norr om stambanan. För att ansluta spår till verkstaden finns det två principiella anslutningsalternativ: 1 Via Det planerade förbigångsspåret på stambanan 2 Via BS verkstad Förutsättningar Dimensionering av verkstadshallen: Det finns två principer: Att ha genomkörningslösning eller inte. Längden på en verkstadshall bör vara minst motsvarande X61 eller UIC standardlängd för regionaltåg, i detta fall har vi antagit innermått 110 meter. Vidare har vi antagit en vagnhall med tre spår i bredd och utbyggbar till minst sex spår. Bredd mellan spår ska vara minst 7 meter fritt utanpå A-profil (1,7 m mellan spårmitt och A-profil). Detta medför en total bredd på 34 meter (6 spår 68 meter). Det bör finnas uppställningsspår utanför hallen med längd motsvarande ovan och fyra spår. Alla spår ska utrustas med kontaktledning och frånskiljare. Utgångspunkt för hallen är således 110 * 34 m2. Konsekvens med genomgående lösning: Denna lösning innebär att man kan köra in fordonet i den ena kortsidan av verkstadshallen och köra ut den i den andra kortsidan. Lösningen lämpar sig då genomströmningen av fordon är hög. Så är det inte i fallet med en verkstad för tyngre underhåll varför denna lösning strykes. Den innebär dessutom en högre anläggningskostnad.

55 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS Anslutningar: Följande förutsättningar finns för att ansluta till andra spår samt att avgöra på vilken höjdnivå verkstaden ska ligga. Km-tal stambanan Objekt Höjd rök (möh) Kommentar Mpk södra 1:9 växel skyddsväxeln avvikande huvudspår ,8 Ungefär höjden på Marjarpsterminalerna Mpk södra växeln till avvikande huvudspår 1:14 växel Skaravägen 210, ,6 Bergtäckningen ligger på ca möh vid Skaravägen. Alla höjdmått är i system RH70. Den planerade anslutningen från BS verkstad till stambanan passerar under Skaravägen ca 10 meter vid sidan om stambanan. Detta innebär att Verkstadsytan bör ligga på marknivå ca 208 möh i höjdsystem RH00 (207,7 möh i höjdsystem RH70). Aktuell yta: Den aktuella ytan framgår av nedanstående foton och figur. Det råder lite sumpmark i den nordöstra delen av ytan. Vidare lutar ytan mot nordost. Det innebär att bästa förutsättningar för att anlägga verkstadshallen finns i den södra delen mot Skaravägen. Aktuell yta vy mot Skaravägen

56 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS Aktuell yta vy mot Marjarp och stambanan Vy mot aktuellt område från Skaravägen

57 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS m 500 m Layout verkstad

58 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS Anslutning mot förbigångsspåret I Trafikverkets projektering av förbigångsspåret på stambanan ligger den sydvästra växeln på km 342, ca 180 meter norr om Skaravägen. Den tillhörande skyddsväxeln ligger ytterligare ca 110 m norrut. Detta medför att en anslutningsväxel till verkstaden kan placeras ca 380 meter norr om Skaravägen. Avståndet till den norra gränsen av aktuell yta blir för kort för att få plats med spårknippe och vagnhall i serie (efter varandra). Lösningen blir att lägga verkstadshallen och spårknippet åt andra hållet, mot Skaravägen. Ett utdragsspår med rundgångsmöjlighet läggs norr om anslutningsväxeln. Man kan således inte nå verkstadshallen direkt utan växling, dock är detta inget krav för en verkstad avsedd för tyngre underhåll. Utdragsspåret norra del måste läggas på den remsa som är förbigångsspårets järnvägsmark och detta måste säkerställas med Trafikverket. Fördelen med att placera verkstadshallen mot Skaravägen är att höjdnivån och de geotekniska förutsättningarna är goda för aktuell anläggning. Utrymme finns även en utbyggnad av verkstadshallen.

59 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS Verkstad Verkstad

60 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS Anslutning mot BS verkstad BS verkstad ligger på andra sidan Skaravägen. BS verkstad har pianer på att bygga en anslutning norrut mot stambanan. Tanken är att ansluta till förbingångsspårets skyddsväxel med ett spår under Skaravägen ca 10 meter vid sidan om stambanan. Med denna lösning kan BS-spårets skyddsväxel även bli anslutningsspår mot verkstaden. Om BS verkstad inte bygger detta spår får det bli ett spår som tillhör verkstaden. Oavsett lösning blir verkstaden beroende av BS verkstad rörande hur BS Verkstads spår ska disponeras. Med denna lösning, jämfört med anslutning till förbigångsspåret, kan verkstadens spårområde för en smidigare layout på grund av att verkstadens bangård får längre hinderfria spår. Avståndet till den norra gränsen av aktuell yta blir även i det här fallet för kort för att få plats med spårknippe och vagnhall i serie (efter varandra). Lösningen blir, liksom i fallet med anslutning till förbigångsspåret, att lägga verkstadshallen och spårknippet åt andra hållet, mot Skaravägen. Ett utdragsspår med rundgångsmöjlighet läggs på den nora delen. Man kan således inte nå verkstadshallen direkt utan växling, dock är detta inget krav för en verkstad avsedd för tyngre underhåll. Fördelen med att placera verkstadshallen mot Skaravägen är att höjdnivån och de geotekniska förutsättningarna är goda för aktuell anläggning. Utrymme finns även en utbyggnad av verkstadshallen.

61 Verkstad för tyngre underhåll av järnvägsfordon i Falköping GS Verkstad Verkstad

62 (Foto BNSF) Förstudierapport ny järnvägsverkstad i Falköping 1

63 RAPPORT Förstudierapport ny järnvägsverkstad i Falköping Uppdraget och frågeställningar Att analysera dagens och framtidens underhållsbehov ur ett regionalt perspektiv med utgångspunkt från etablering av depå/verkstad för tyngre underhåll i Falköping. Vilka fordonsägare finns idag med större flottor av fordon som ligger inom rimligt avstånd från Falköping? Hur ser dessa flottors behov av revisioner, komfortupprustningar, inre uppfräschning, målning ut? (1) Vilka lokaliteter finns idag där de här åtgärderna utförs och vem har rådighet över dem? Eftersom upphandling av tjänster sker i konkurrens är detta av betydelse för konkurrenssituationen på marknaden. (2) Vilka potentiella leverantörer av tjänster av den här typen finns idag och hur ser deras tillgång till verkstadsyta ut? (3) Kan sådan lokal med tillhörande spårområde fördel placeras i Falköping i anslutning till befintlig underhållsdepå? (4) Om ja på föregående fråga, hur bör då en sådan depå utformas och vilka tjänster bör ingå? Kan den utvecklas i olika etapper? När kan etablering påbörjas och hur lång etableringstid kommer troligen krävas? Kan detta arbete synkas med förmodad byggstart/färdigställande av förbigångsspår vid Marjarp 2019/2020? (översiktlig analys) (5) Hur bör och kan järnvägsinfrastrukturen i Falköping anpassas och förberedas på bästa sätt utifrån perspektivet depå för tyngre underhåll? (översiktlig analys) (6) Uppdragsgivaren Uppdraget givet av Falköpings kommun. Västra Götalandsregionen som ansvarar för det statliga uppdraget från Riksdagen, regional utveckling, har givit kommunen ekonomiskt stöd mot bakgrund att bland annat främja fortsatt klusterbildning, ökad sysselsättning samt en hållbar utveckling. Uppdraget är en fortsatt del i regionalt utvecklingsarbete kring Skaraborg Logistic Center med stark järnvägsanknytning över lång tid. Utförarna Uppdraget har utförts av de fristående konsulterna Tomas Arvidsson, RailLog, och Göran Sewring, Sewring Konsult, Båda konsulterna har förutom lång branscherfarenhet från järnvägssektorn mycket god förtrogenhet med det hitintills genomförda lokala utvecklingsarbetet med järnvägsanknytning i Falköping. Metod Främst informations- och kunskapsinhämtning genom muntliga intervjuer men även studier av tidigare utredningsarbeten inom Trafikverket samt egen förvärvad kunskap genom bedriven forskning och innovation gällande järnvägsfordonsunderhåll. 2

64 RAPPORT Avgränsningar, antaganden samt noterade svårigheter Avgränsningar Trafikaktörernas behov av omloppsnära tjänster och service som utförs i normal depå för service och underhåll såsom fekalietömning, vattentryckning, städning, komponentjustering och enklare felavhjälpning har ej beaktats. Trafikaktörernas och fordonsägarnas behov av faciliteter för tvätt och sanering har inte heller beaktats. Trafikaktörernas, fordonsägarnas och tillverkarnas behov av faciliteter för framtida höghastighetståg (över 250 km/h) har inte heller beaktats då dessa bedöms vara intimt länkade till de tänkta höghastighetsbanornas lokalisering. Antaganden Hjulsvarvning som kan ske förebyggande eller felavhjälpande är ett segment som både kan utföras vid normala underhållsdepåer eller vid verkstäder för tyngre underhåll, detta har beaktats. Normalt tyngre fordonsunderhåll som omfattande översyner och omfattande revisioner där fordon bedöms anspråkstas under flera veckor har beaktats. Såväl lok, motorvagnar och person- och godsvagnar samt fordon med särskilda krav har beaktats. Noterade svårigheter Bristen på gemensam normerad terminologi inom segmentet är märkbar. Samma benämning kan ha olika betydelse hos olika aktörer liksom samma företeelse kan ha olika benämningar. Detta är en effekt av att Trafikverket vid dess bildande inte erhöll sektorsansvar och att branschen inte därefter formerat sig till överenskommelser inom sektorn. Bristen på uttalade och synbara strategier för fordonsunderhåll (exklusive rent tekniska) hos såväl trafikutövare som fordonsägare är märkbar. Alla är medvetna om det ökade behovet av tyngre underhåll men synes också något underskatta detta möjligen beroende på en ännu så länge i flera fall, med järnvägsmått mätt, relativt ung fordonsflotta. Segmentet omges också av ett visst hemlighetsmakeri som möjligen kan förklaras av bristen på strategier. Beroende på valt affärsupplägg kring fordonsanskaffningar samt trafikupphandlingar så är ofta underhållsansvaret uppdelat på flera händer med i sin tur avtalat utförande av flera aktörer Arbetsunderlag Ett relativt omfattande referensmaterial i form av noteringar från intervjuer samt bakgrundsrapporter finns hos utföraren och kan konsulteras framgent vid behov. Sammantaget har 63 intervjuer och samtal genomförts. 3

65 RAPPORT Studerade frågeställningar (1) Vilka fordonsägare finns idag med större flottor av fordon som ligger inom rimligt avstånd från Falköping? Hur ser dessa flottors behov av revisioner, komfortupprustningar, inre uppfräschning, målning ut? => intervjuer, sammanställningar, analys; volymuppskattning per segment Västtrafik har 101 motorvagnsfordon för järnvägstrafik som idag erhåller underhåll och service främst i Göteborg, Malmö, Helsingborg, Falköping och Lidköping. Ytterligare fordon tillförs och bedömningen är behov av såväl periodiskt underhåll och service som större översyner och revisioner kommer att öka. Behovet av ytterligare depå i Göteborgsområdet är uttalat och beläggningen, tillsammans med andra aktörer, på befintliga nyttjande verkstäder är stort. Västtrafik bedriver utvecklingsarbete vid den befintliga depån i Falköping. Om en byggnation av höghastighetsjärnväg blir aktuellt för Göteborg kommer bristen på underhållsresurser i Storgöteborg att bli än mer ansträngd. Behov av hjulsvarvskapacitet på nära avstånd föreligger. Jönköpings Länstrafik (tillsammans med andra länstrafikbolag i den så kallade Krösatågsfamiljen) har dels ett nyinvesteringsbehov som kan komma att under en knapp tjugoårsperiod uppgå till cirka 50 fordon varav i en första omgång drygt tio. För närvarande äger man själva 18 motorvagnsfordon och dessa underhålls i stort vid depån i Nässjö som har kapacitetsbrister, diskussioner om ny depå i Nässjö har påbörjats men avser inte tyngre underhåll. Hjulsvarvskapacitet på nära avstånd är ett stort önskemål då fordon idag får köras till Skåne eller Mälardalen vilket ger ökade kostnader och minskade intäkter. Skånetrafiken har idag 109 motorvagnsfordon för Pågatågstrafiken samt äger en del av den 104 motorvagnar stora gemensamma flottan som utgör Öresundstågen tillsammans med DSB, Hallandstrafiken, Blekingetrafiken och Transitio AB. Ytterligare fordonsanskaffningar är planerade och i Region Skåne tågstrategi finns även införande av lokdragna tåg med tvåvåningsvagnar. Skånetrafikens fordon underhålls framför allt i Malmö, Helsingborg samt i Köpenhamn och etablerar nyttjande av ny depå i Hässleholm. Skånetrafiken ser ett ökat behov av tyngre underhåll samt renoveringar och man har påbörjat renoveringen av Öresundstågsflottan. Mälardalstrafik driver idag trafik där fordonen ägs av trafikutövaren men anskaffar genom Transitio AB 42 nya tvåvånings motorvagnståg som kommer att förvaltas i gemensamt avtal. I framtiden kommande tyngre underhåll och översyner samt revisioner ser man i dagsläget som en fråga för leverantören och Transitio AB. Underhåll kommer till största delen att ske i Eskilstuna, Tillberga och Stockholm. SJ AB är Sveriges största tågtrafikföretag för persontrafik och disponerar en stor flotta av såväl lok, vagnar och motorvagnar av olika typer och ålder. Stort behov av både nyanskaffning och modernisering och har påbörjat modernisering av bl.a. sovvagnar och X2000-tågen. Underhåller främst i Stockholm, Göteborg och Malmö men även tyngre underhåll i Örebro samt utomlands. Befinner sig i vägvalssituation obetingat höghastighetstågssatsning eller inte. 4

66 RAPPORT Transitio AB är bolag som tillhandhåller motorvagnsfordon för uthyrning till trafikföretag och har för närvarande 119 motorvagnsfordon som tyngre underhåll och översyner görs idag ibland annat Västerås, Tillberga och Motala. Bolaget ser ökat behov av tyngre underhåll och har nyanskaffningsprojekt som pågår, se även Mälardalstrafik. Green Cargo har idag cirka 360 lok och cirka 5000 godsvagnar och Hector Rail har idag cirka 50 lok i den svenska verksamheten. Tyngre lokunderhåll bedrivs främst i Eskilstuna, Malmö, Stockholm, Luleå, Ånge och Örebro samt utomlands. Båda dessa ledande godstågsföretag har nyanskaffningsplaner samt ökat behov av tyngre underhåll för den befintliga flottan. Ökning per år av den svenska persontrafikmarknaden och fordonsflotta Transportarbete Antal vagnar Utbudskm Vagnkm Lokal och regional trafik 5,3% 6,6% 3,7% Interregional trafik 1,3% 0,9% 3,2% Totalt 2,9% 4,1% 3,2% Ökningen har tilltagit 2012 och till dags dato och prognosen är fortsatt tillväxt intill 2025! Region Skåne räknar i sitt medelscenario med en genomsnittlig trafikökning på 5-6 % per år (2007-) Stadigt så har det tillförts cirka 10 motorvagnar per år och utskrotningen så gott som obefintlig på senare år, sedan tillkommer en måttlig ökning av personvagnar, lok och godsvagnar (ökat omsättningsbehov) Fordonsflottan i Sverige för persontrafik 2012 (utveckling till 2018) Lok för persontrafik 103 (-) Lokdragna sittvagnar 363 (svagt minskande) Sov- och liggvagnar 117 (ungefär samma) Övriga lokdragna vagnar 33 (svagt minskande) Eldrivna motorvagnssätt (exkl sådana med snabbtågskapacitet) 453 (++) Eldrivna motorvagnssätt med snabbtågskapacitet 151 (+) 5

67 RAPPORT Sammanfattning och analysresultat; mot bakgrund av identifierat omsättningsbehov samt befintliga tyngre järnvägsverkstäders kapacitet så bedöms ett marknadssegment av i första hand 10 till 20 motorvagnsfordon per år samt 6-12 lok per år för större översyner och revisioner finnas. Hjulsvarvsetablering är en nyckelfaktor. Godsvagnssegmentet skall inte underskattas. Kan samarbete ske tidigt med de tillverkare som tillför nya fordon är detta till stor nytta varvid marknadssegmentet kan väl öka mot det dubbla. (Foto Green Cargo) Bilden visar den senaste nya loktypen på svensk järnväg. Green Cargo s littera Mb som är ett tungt godstågslok som levererats av rumänska Softronic. Loket är dock från början en konstruktion av Asea från 1960-talet som licenstillverkades av Electroputere i Rumänien. Det gemensamma med ursprunget idag sträcker sig dock till ram och delvis utseende vilket ger en bild av på hur långa livslängder järnvägsfordon har och hur omfattande renoveringar, modifieringar och översyner som görs i en aktiv livscykel. 6

68 RAPPORT (2) Vilka lokaliteter finns idag där de här åtgärderna utförs och vem har rådighet över dem? Eftersom upphandling av tjänster sker i konkurrens är detta av betydelse för konkurrenssituationen på marknaden. Följande lokaliseringar finns idag i Sverige för tyngre verkstäder och driftställen för underhåll som är spåranslutna. Utöver detta kan och görs givetvis så att enstaka delar och komponenter såväl underhålls som modifieras genom isärtagning och transport till annan anläggning såväl inom Sverige som utlandet. EuroMaint; Malmö, Landskrona, Nässjö, Göteborg, Åmål, Linköping, Hallsberg, Hagalund, Örebro, Västerås, Borlänge, Gävle, Sundsvall, Vännäs, Luleå, (Blackvreten, Arlanda Express) Av dessa lokaliseringar så är Malmö, Göteborg, Örebro och Hagalund de större anläggningarna samt Åmål avseende specialfordon för järnvägens eldrift. SweMaint; Malmö, Helsingborg, Varberg, Göteborg, Norrköping, Hallsberg, Borlänge, Gävle, Umeå, Luleå, Kiruna Av dessa så är Malmö, Göteborg, Hallsberg de största och SweMaint utför främst underhåll på godsvagnar. Midwaggon; Ånge, Borlänge, Helsingborg => Malmö Midwaggon utför främst underhåll på godsvagnar. NetRail; Helsingborg, Malmö NetRail utför främst underhåll på godsvagnar Motala Train; Motala, Västerås Mantena Sverige AB; Norrköping, Boxholm, Umeå, Helsingborg Alstom; Västerås (SJs dubbeldäckare), SL pendeltåg Södertälje, Upplands-Bro, Älvsjö Bombardier; Hässleholm, Göteborg, Lidköping, Nässjö, Kalmar, Stockholm, Västerås, Gävle Stadler (Swedtrack); Tillberga Svensk Tågkraft; Nässjö BS Verkstäder; Falköping Tågab; Kristinehamn 7

69 RAPPORT Flertalet anläggningar är ålderstigna och ägs av statliga Jernhusen eller är friköpta från denne eller fd Affärsverket Statens Järnvägar. Den största järnvägsverkstaden, f.d. SJ Huvudverkstad i Örebro, är hårt ansatt av exploateringstryck från kommun och landsting och behöver relokaliseras för att bara nämna någon. Ett mindre antal verkstäder ägs av verksamhetsutövaren. I flera fall återfinns flera aktörer vid samma anläggning som hyresgäster. 8

70 RAPPORT (3) Vilka potentiella leverantörer av tjänster av den här typen finns idag och hur ser deras tillgång till verkstadsyta ut? Se svar på frågeställning (2) där samtliga idag större leverantörer (exklusive underentreprenörer eller leverantörer av komponentunderhåll såsom t.ex. ABB) av underhåll finns uppräknande. Av tidigare nämnda så är aktörerna Train Alliance och Jernhusen endast fastighetsägare till underhålls- och verkstadsfaciliteter. Nytillverkning av järnvägsfordon sker inte längre idag i Sverige. Generellt så kan sägas att de äldre anläggningarna inte är yteffektiva, inte hållbarhetsanpassade och i flera fall med stort släpande underhållsbehov samt i några fall ligger trafikalt fel. Vidare gör bristen på hjulsvarvningsanläggningar (Malmö, Helsingborg, Hässleholm (byggs nu), Tillberga, Hagalund) att väntetider uppstår samt att kapacitet upptas för tjänstetågskörningar med vidhängande kostnader. En ytterligare anläggning för hjulsvarvning, investeringsvolym cirka 50 MSEK, skulle vara hela järnvägssektorn till nytta och i stort nästan gagnelig var den än lokaliseras i Götaland eller Svealand. Falköping är en bra tillkommande lokaliseringsort med tanke på nära till trafikgenererande fordonsflottor samt befintlig underhållsdepå. (4) Kan sådan lokal med tillhörande spårområde fördel placeras i Falköping i anslutning till befintlig underhållsdepå? Ja, men skiljt från nuvarande underhållsdepå för att inte störa flöden med kort omloppstid till och från underhållsdepån men med egen spårförbindelse samt lokalväg genom Skaravägens vägbank för synergier. Fordon som går till tyngre järnvägsverkstad för översyner, revisioner och modifieringar har betydligt längre omloppstider. Då utbyggnadsområde i västlig riktning från nuvarande lokstallsområde är begränsat så är lokalitet norr om Skaravägens vägbank längs med Västra stambanan och blivande förbigångspår vid Marjarp att föredra. (5) Om ja på föregående fråga, hur bör då en sådan depå utformas och vilka tjänster bör ingå? Kan den utvecklas i olika etapper? När kan etablering påbörjas och hur lång etableringstid kommer troligen krävas? Kan detta arbete synkas med förmodad byggstart/färdigställande av förbigångsspår vid Marjarp 2019/2020? (översiktlig analys) Förslag på skiss och lösning bifogas i bilaga med kommentarer och lokaliteten möjliggör t.ex. olika etapper där en verkstad kan byggas ut etappvis samt kompletteras fristående med hjulsvarvsanläggning, högvärdeskomponentlager samt underhållsbas för mobilt underhåll. Möjligheten att göra eller beställa tilläggsarbeten för t.ex. anslutningar med anledning av Trafikverkets projekt förbigångspår vid Marjarp är inte möjligt med hänsyn till ledtider för gjorda upphandlingar samt beställning av signaltekniska åtgärder. Emellertid medger denna anläggnings blivande konfiguration att sådana arbeten senare kan göras utan allt för stora kostnadspåslag. En översiktlig anläggningskostnadsanalys (AKK) kommer att delges parterna efter att denna 9

71 RAPPORT kollationerats med Trafikverket, en försiktig kostnadsuppskattning är cirka MSEK för spåranslutning och MSEK för passage genom Skaravägens vägbank. Ytterligare kommunalt industristamspår är en liten komponent i sammanhanget, någon enstaka MSEK. Löptid från beställning (beslut) till färdig anläggning bedöms till månader beroende på underhandssamråd om aktuell plantyp. Detta kan ske stegvis för att så att säga höja den administrativa beredskapen när intressent är beredd. Byggtid är kort, under sex månader för anslutningar m.m. men förutsätter tillgång till tid i spår och väg. Byggtiden för en verkstadsfacilitet ligger i samma tidsintervall och bedöms starta på en investeringsvolym om MSEK beroende på inriktning. Intentions-/genomförandeavtal avseende anslutningar och arbeten i statlig anläggning bör ingås tidigt liksom ansökan om olika offentliga stöd. (6) Hur bör och kan järnvägsinfrastrukturen i Falköping anpassas och förberedas på bästa sätt utifrån perspektivet depå för tyngre underhåll? (översiktlig analys) (6 En anslutning utan genomgång av Skaravägens vägbank blir visserligen billigare men man missar då möjligheten att få en ingång/utgång till underhållsdepåområdet från norrläge (Skövde) vilket väsentligen avlastar Falköpings bangård som är trångsektor. Möjligheten till synergier vid fordonsflyttningar mellan underhållsdepåområdet (samt BS Verkstäders övriga verksamhet) och det nya verkstadsområdet ökar inte minst om en hjulsvarsanläggning förläggs till det nya området och hela underhållsklustret får något ökad uppställningskapacitet. Således bör funktionsutredningar och förberedande handlingar tas fram i syfte att korta ledtider för etablering. =>Det som måste säkerställas, genom reglering i säkerhetsdokument och järnvägsnätsbeskrivningar samt avtal, är interoperabilitet genom nuvarande underhållsdepåområde som har BS Verkstäder som infrastrukturförvaltare så att trafiksäkerhet garanteras och inlåsningar undviks. BS Verkstäder har meddelat sig positiva till detta. Marjarpsområdet 2017, ytterligare verksamheter har tillkommit 10

72 RAPPORT Den svenska flottan av järnvägsfordon kommer att fortsätta att öka, drivet inte minst av ett ökat kollektivtrafikutbud och ett ökat arbets- och studiependlande i storstadsregionerna. (Foto Västtrafik) Slutord och fortsatta rekommendationer Falköping kan sammanfattningsvis erbjuda mycket goda utvecklingsmöjligheter för en tyngre järnvägsverkstad beroende på tillgänglig och ur anslutningssynpunkt fördelaktig etableringsmark, ett bra läge ur omloppsaspekt för de fordon och utrustning den skall betjäna, god tillgång till utbildad och erfaren arbetskraft från fordonsindustrin samt existensen av ett vitalt kluster med järnvägsanknytning samt ett innovativt arbetssätt mellan näringsliv, akademi och det offentliga. Det kan tilläggas att vid intervjuer och samtal framkommit att det föreligger ett klart behov av ökad verkstadskapacitet i hela Norden och att Falköping skulle vara en bra plats i södra delen av Sverige för ny sådan kapacitet. En presentation av Falköping som etableringsort för marknadens underhållsaktörer, var för sig, bör ske samt till de tillverkare och fordonshållare som är på gång att anskaffa nya fordon eller står inför större renoveringsbehov bör göras. Likaledes gäller detta de etablerade fastighetsaktörer inom segmentet och dito intresserade lokala aktörer. Under tiden kan de offentliga aktörerna tillsammans med befintliga aktörer i klustret Skaraborg Logistic Center stödja detta genom marknadsföring, marknadsbearbetning inklusive att ingå avsiktsförklaring/optionsavtal t.ex. med BSJG Holding AB men vad gäller de offentliga aktörerna som nämnts ovan även ta fram planer, underlag samt söka gagneliga stöd. 11

73 RAPPORT BILAGA Intervjuer, samtal och dialog vid inhämtande av uppgifter för denna rapport har gjorts i stort och smått för vilket rapportförfattaren är innerligt tacksam för. Utöver nedanstående nämnda har 25 personer bidragit från tågoperatörer, tågtillverkare, lok- och vagnuthyrare och verkstadsföretag såväl från Sverige som utlandet. Thomas Adelöf, JLT Peter Alsén, SkJB Henrik Andersson, Sweco Pelle Andersson, Green Cargo Hans Backman, Real Rail Jack Bårström, Trafikverket Lars Bäckström, Västtrafik Fredrik Bärthel, Trafikverket Johan Carlgren, Trafikverket Gustaf Engstrand, Tågoperatörerna Linus Eriksson, Skånetrafiken Bengt Fors, Green Cargo Christer Fritzon, SJ Peter Furenberg, CFL Cargo Sverige Mikael Hallberg, Jernhusen Kenth Högström, JLT Anders Johansson, BS Verkstäder Anders Jönsson, Region Skåne Per Konrad, Trafikverket Pia Lagerlöf, Swedtrain Christine Leppänen, JLT Anders Lindberg Anders Nilsson, Transwaggon Magnus Odlander, Trafikverket Caroline Ottosson, SL Olle Pettersson, Trätåg Jochum Ressel, Netrail Fritiof Schiller, BSJG Holding Michael Svensson, Jernhusen Olle Tiderman, Norrtåg Björn Westerberg, Tågoperatörerna Lars Yngström, Tågab Thomas Zarnhall, Trafikverket Stefan Åhman, Sweco Mats Åkerfeldt, Trafikverket Mats Önner 12

74 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 11 Dnr 2019/ Genomförandeavtal med Jula Logistics AB avseende investering i två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg på Marjarps logistikområde Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner förslag till genomförandeavtal med Jula Logistics AB om byggnation av två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg. 2 Kommunstyrelsen godkänner investering i två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg inom bruttoramen 16,3 miljoner kronor. 3 Kommunstyrelsen godkänner försäljning av två spår till Jula Logistics AB till självkostnadspris, preliminärt 8,3 miljoner kronor, i enlighet med genomförandeavtalet med Jula Logistics AB. 4 Kommunstyrelsen beslutar att nettoinvestering om 8,0 miljoner kronor (bruttoinvestering om 16,3 miljoner kronor minus försäljning om 8,3 miljoner kronor) för anläggandet av två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg finansieras inom ramen för kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering för åren Projektet startas dock år 2019 och beräknas vara pågående in på år Kommunstyrelsen beslutar att budgetera för driftskostnader, det vill säga kapitalkostnader och skötsel, motsvarande 5 procent av nettoinvesteringen, kronor (8 miljoner kronor gånger 5 procent). Denna påverkan på driftsbudgeten läggs in från och med budgeten för år Bakgrund Jula Logistics AB önskar bygga två nya industrispår på av företaget ägd fastighet på Marjarp, Dryport Skaraborg. Spåren ska byggas i idag befintlig kraftledningsgata och kommer i tomtgräns att ansluta till två anslutningsspår från områdets huvudspår, vilka Falköpings kommun kommer att bygga (se bilaga 1 till avtalet). Falköpings kommuns spårbyggnation genomförs i enlighet med områdets princip där kommunen, vid behov och utifrån möjlighet i enlighet med framtagen spårplan, bygger spår fram till företags tomtgräns. För nyttjandet av kommunens anslutningsspår tecknas sedan ett anslutningsavtal med reglerad ersättning mellan företaget i fråga och Falköpings kommun. Jula Logistics AB och Falköpings kommun behöver således båda bygga spår i omedelbar anslutning till varandra. Parterna är ense om att det mest ekonomiskt fördelaktiga och rationella upplägget är att kommunen i egenskap av spårförvaltare upphandlar och genomför byggnationen av egen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

75 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) spåretablering fram till tomtgräns, inklusive växlar och elektrifiering, samt därutöver lägger ut två spår på av Jula Logistics AB iordningsställd spårunderbyggnad på av företaget ägd fastighet. Falköpings kommun ansvarar därmed för att spåren erhåller godkännande av transportstyrelsen. Jula Logistics AB tar sedan genom köp till självkostnadspris över spåren på sin fastighet då spåren är till fullo betalda. Jula Logistics AB har dock inte behov av att permanent nyttja spår 2 förrän tidigast år Betydande samordningsvinster talar dock för att hela projektet genomförs i en enda totalentreprenad. Falköpings kommun har under denna tid behov av att tillgodose olika företags generella behov av uppställningsspår varför kommunen ser ett värde i att spåret överlämnas vid en senare tidpunkt. Jula Logistics AB:s köp av spår 2 senareläggs därför till januari Under tiden mellan förfallodagen för fakturan för spår 1 mm (se avtalet) och förfallodagen för fakturan för spår 2 har Falköpings kommun rätt att upplåta spår 2 till envar annan aktör till en på förhand fastställd taxa. Jula Logistics AB har vid sådan uthyrning rätt till ersättning i förhållande till sina nedlagda investeringskostnader som har direkt koppling till spårentreprenaden (av Jula Logistics AB utförda markarbeten i förhållande till av Falköpings kommun utförda spårarbeten). För det fallet Jula Logistics AB själva skulle vilja använda spåret för uppställning innan förfallodagen för fakturan för detta spår har Falköpings kommun rätt att debitera Jula Logistics AB kostnader enligt samma principer. Administrationen av denna uthyrning ska hanteras av Jula Logistics AB, i egenskap av markägare. Särskild överenskommelse avseende denna del ska tecknas mellan Jula Logistics AB och Falköpings kommun innan godkänd slutbesiktning föreligger. En förutsättning för avtalets giltighet är att Jula Logistics AB och Falköpings kommun tecknar särskilt servitutsavtal. Servitutsavtalet ska möjliggöra för Falköpings kommun att vederlagsfritt erhålla servitut för elektrifiering fram till Gudrunbrygga samt att anlägga, använda och upplåta spår 1 och 2 som uppställningsspår samt underhålla järnväg med tillhörande anläggning (se tjänsteutlåtandets bilaga 1). När betalning av spår 1 respektive spår 2 har skett ska servituts-avtalet mellan Jula Logistics AB och Falköpings kommun skrivas om så att Falköpings kommun slutligen erhåller servitut för elektrifiering av Gudrunbrygga. Ytterligare förutsättning för avtalets giltighet är att kommunen erhåller servitut för anlägga, använda, upplåta och underhålla spår med tillhörande anläggningar över Södra Skogsägarnas fastighet Timmerstapeln 1. Tjänsteutlåtandet, daterat den 18 februari 2019, har utarbetats av kommunstrateg Leif Bigsten. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2019/ Kommunstyrelsen Genomförandeavtal med Jula Logistics AB avseende investering i två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg på Marjarps logistikområde Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner förslag till genomförandeavtal med Jula Logistics AB om byggnation av två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg. 2 Kommunstyrelsen godkänner investering i två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg inom bruttoramen 16,3 miljoner kronor. 3 Kommunstyrelsen godkänner försäljning av två spår till Jula Logistics AB till självkostnadspris, preliminärt 8,3 miljoner kronor, i enlighet med genomförandeavtalet med Jula Logistics AB. 4 Kommunstyrelsen beslutar att nettoinvestering om 8,0 miljoner kronor (bruttoinvestering om 16,3 miljoner kronor minus försäljning om 8,3 miljoner kronor) för anläggandet av två nya terminalspår på kombiterminalen Dryport Skaraborg finansieras inom ramen för kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering för åren Projektet startas dock år 2019 och beräknas vara pågående in på år Kommunstyrelsen beslutar att budgetera för driftskostnader, det vill säga kapitalkostnader och skötsel, motsvarande 5 procent av nettoinvesteringen, kronor (8 miljoner kronor gånger 5 procent). Denna påverkan på driftsbudgeten läggs in från och med budgeten för år Bakgrund Jula Logistics AB önskar bygga två nya industrispår på av företaget ägd fastighet på Marjarp, Dryport Skaraborg. Spåren ska byggas i idag befintlig kraftledningsgata och kommer i tomtgräns att ansluta till två anslutningsspår från områdets huvudspår, vilka Falköpings kommun kommer att bygga (se bilaga 1). Falköpings kommuns spårbyggnation genomförs i enlighet med områdets princip där kommunen, vid behov och utifrån möjlighet i enlighet med framtagen spårplan, bygger spår fram till företags tomtgräns. För nyttjandet av kommunens anslutningsspår tecknas sedan ett anslutningsavtal med reglerad ersättning mellan företaget i fråga och Falköpings kommun. Kommunledningsförvaltningen Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

77 2(2) Jula Logistics AB och Falköpings kommun behöver således båda bygga spår i omedelbar anslutning till varandra. Parterna är ense om att det mest ekonomiskt fördelaktiga och rationella upplägget är att kommunen i egenskap av spårförvaltare upphandlar och genomför byggnationen av egen spåretablering fram till tomtgräns, inklusive växlar och elektrifiering, samt därutöver lägger ut två spår på av Jula Logistics AB iordningsställd spårunderbyggnad på av företaget ägd fastighet. Falköpings kommun ansvarar därmed för att spåren erhåller godkännande av transportstyrelsen. Jula Logistics AB tar sedan genom köp till självkostnadspris över spåren på sin fastighet då spåren är till fullo betalda. Jula Logistics AB har dock inte behov av att permanent nyttja spår 2 förrän tidigast år Betydande samordningsvinster talar dock för att hela projektet genomförs i en enda totalentreprenad. Falköpings kommun har under denna tid behov av att tillgodose olika företags generella behov av uppställningsspår varför kommunen ser ett värde i att spåret överlämnas vid en senare tidpunkt. Jula Logistics AB:s köp av spår 2 senareläggs därför till januari Under tiden mellan förfallodagen för fakturan för spår 1 mm (se bilagda avtal) och förfallodagen för fakturan för spår 2 har Falköpings kommun rätt att upplåta spår 2 till envar annan aktör till en på förhand fastställd taxa. Jula Logistics AB har vid sådan uthyrning rätt till ersättning i förhållande till sina nedlagda investeringskostnader som har direkt koppling till spårentreprenaden (av Jula Logistics AB utförda markarbeten i förhållande till av Falköpings kommun utförda spårarbeten). För det fall Jula Logistics AB själva skulle vilja använda spåret för uppställning innan förfallodagen för fakturan för detta spår har Falköpings kommun rätt att debitera Jula Logistics AB kostnader enligt samma principer. Administrationen av denna uthyrning ska hanteras av Jula Logistics AB, i egenskap av markägare. Särskild överenskommelse avseende denna del ska tecknas mellan Jula Logistics AB och Falköpings kommun innan godkänd slutbesiktning föreligger. En förutsättning för avtalets giltighet är att Jula Logistics AB och Falköpings kommun tecknar särskilt servitutsavtal. Servitutsavtalet ska möjliggöra för Falköpings kommun att vederlagsfritt erhålla servitut för elektrifiering fram till Gudrunbrygga samt att anlägga, använda och upplåta spår 1 och 2 som uppställningsspår samt underhålla järnväg med tillhörande anläggning, se bilaga 1. När betalning av spår 1 respektive spår 2 har skett ska servitutsavtalet mellan Jula Logistics AB och Falköpings kommun skrivas om så att Falköpings kommun slutligen erhåller servitut för elektrifiering av Gudrunbrygga. Ytterligare förutsättning för avtalets giltighet är att kommunen erhåller servitut för anlägga, använda, upplåta och underhålla spår med tillhörande anläggningar över Södra Skogsägarnas fastighet Timmerstapeln 1. Beslutet ska skickas till Leif Bigsten, kommunstrateg Leif Bigsten Kommunstrateg

78 Genomförandeavtal 1 PARTER Falköpings kommun, org. nr , Falköping, nedan kallad Kommunen Jula Logistics AB, org. nr , nedan kallat Företaget. Kontaktpersoner Kommunen: Tomas Berg, , tomas.berg@falkoping.se Företaget: Lennart Karlsson, Vd, lennart.karlsson@jula.se 2 BAKGRUND Företaget önskar bygga två nya industrispår på av företaget ägd fastighet på Marjarp, Dryport Skaraborg. Spåren ska byggas i idag befintlig kraftledningsgata och kommer i tomtgräns att ansluta till två anslutningsspår från områdets huvudspår, vilket Kommunen kommer att bygga (se bilaga 1). Kommunens spårbyggnation genomförs i enlighet med områdets princip där Kommunen, vid behov och utifrån möjlighet i enlighet med framtagen spårplan, bygger spår fram till Företagets tomtgräns. För nyttjandet av Kommunens spårdel tecknas sedan ett anslutningsavtal med reglerad ersättning mellan Företaget och Kommunen. Båda parterna behöver således bygga spår i omedelbar anslutning till varandra. Parterna är ense om att det mest ekonomiskt fördelaktiga och rationella upplägget är att kommunen i egenskap av spårförvaltare upphandlar och genomför byggnationen av egen spåretablering fram till tomtgräns, inklusive växlar och elektrifiering, samt därutöver lägger ut två spår på av företaget iordningsställd spårunderbyggnad på av företaget ägd fastighet. Kommunen ansvarar därvid för att spåren erhåller godkännande av transportstyrelsen. Företaget tar genom köp över spåren på sin fastighet då spåren är betalda.

79 Företaget har inte behov av att nyttja spår 2 förrän tidigast Betydande samordningsvinster talar dock för att hela projektet genomförs i en enda totalentreprenad. Kommunen har under denna tid behov av att tillgodose företags generella behov av uppställningsspår varför kommunen ser ett värde i att spåret överlämnas vid en senare tidpunkt. Företagets köp av spår 2 senareläggs därför till Under tiden mellan förfallodagen för fakturan för spår 1 m.m (se nedan) och förfallodagen för fakturan för spår 2 har kommunen rätt att upplåta spår 2 till envar annan aktör till en på förhand fastställd taxa. Företaget har vid sådan uthyrning rätt till ersättning i förhållande till sina nedlagda investeringskostnader som har direkt koppling till spårentreprenaden (av företaget utförda markarbeten i förhållande till av kommunen utförda spårarbeten). För det fall Företaget skulle vilja använda spår innan förfallodagen för fakturan för detta spår har kommunen rätt att debitera Företaget kostnader enligt samma principer. Parternas intention är att administrationen av denna uthyrning ska hanteras av företaget, i egenskap av markägare. Särskild överenskommelse avseende denna del ska tecknas mellan företaget och kommunen innan godkänd slutbesiktning föreligger. Särskilt villkor En förutsättning för avtalets giltighet är att beslut om att godkänna avtalet fattas av kommunstyrelsen senast den 31 maj 2019 och att beslutet vinner laga kraft. Övriga förutsättningar för avtalets giltighet är att parterna tecknar särskilt servitutsavtal. Servitutsavtalet ska möjliggöra för kommunen att vederlagsfritt erhålla servitut för elektrifiering fram till Gudrunbrygga samt att anlägga, använda och upplåta spår 1 och 2 som uppställningsspår samt underhålla järnväg med tillhörande anläggning, se bilaga 1. När betalning av spår 1 respektive spår 2 har skett ska servitutsavtalet mellan parterna skrivas om så att kommunen slutligen erhåller servitut för elektrifiering av Gudrunbrygga. Ytterligare förutsättning för avtalets giltighet är att kommunen erhåller servitut för anlägga, använda, upplåta och underhålla spår med tillhörande anläggningar över Södra Skogsägarnas fastighet, Timmerstapeln 1. 3 FÖRPROJEKTERING, UPPHANDLING OCH BYGGNATION Kommunen åtar sig att förprojektera samt i form av totalentreprenad upphandla och genomföra byggnation av spår inklusive växlar och elektrifiering på egna fastigheten samt del av elektrifiering samt spåröverbyggnad (makadam, slipers, räls och belysningsanläggning) på företagets fastighet i enlighet med bilaga 1. Företaget åtar sig att bygga spårunderbyggnad på egen fastighet och garanterar att denna del är klar innan kommunens upphandlade entreprenad startar. Företaget ansvarar fullt ut för de eventuella merkostnader som kan drabba projektet på grund av eventuella brister i den av företaget genomförda spårunderbyggnaden. 5 SÄRSKILT OM GENOMFÖRANDE styrgrupp

80 Kommunen är beställare och ansvarar för genomförandet av byggnationen. Företaget har rätt att utse högst två representanter till en särskilt bildad arbetsgrupp vars huvuduppgift är att ta ställning till de löpande beslut som erfordras för entreprenadens färdigställande, t ex beställandet av s k ÄTA-arbeten. Företaget ansvarar för att varje representant har fullmakt att binda företaget i aktuellt avseende. Kommunen är sammankallande i arbetsgruppen. 6 EKONOMI KOSTNADSFÖRDELNING Full öppenhet mellan parterna skall råda om de ekonomiska konsekvenser som olika ställningstaganden under projektets genomförande kan leda till. Parternas kostnadsfördelning ska göras enligt följande, och vid fakturering hänföras till angivna rubriker. Förprojektering, upphandling och Kommunens projektledning Företaget står för kostnad i relation till företagets del av projektets totalkostnad. Posten faktureras samtidigt som spår 1 men i särskild faktura, med angivande av kostnader respektive nedlagd tid. Kontraktssumma vid upphandling av totalentreprenad, konsultkostnader i utförandedelen samt övriga kostnader som inte är hänförliga till särskild rubrik Företaget står för samtliga kostnader som är hänförliga till spåröverbyggnad (makadam, slipers, räls, belysningsanläggning) på företagets fastighet. Belopp för dessa poster ska anges särskilt i anbud. Kommunen står för resterande del av kontraktssumman. För konsultkostnader i utförandedelen samt övriga kostnader som inte är hänförliga till särskild rubrik står företaget för kostnad i relation till företagets del av projektets totalkostnad. ÄTA-arbeten Varje part står för ÄTA-arbeten hänförliga till av respektive part ägd mark. Ej färdigställt projekt Om projektet av någon anledning inte skulle komma att färdigställas ersätter den part som vill avbryta samarbetet den andra parten för de dokumenterade kostnader som projektet föranlett. För det fall projektet måste avbrytas till följd av myndighets beslut eller av skäl hänförligt till force majeure står varje part sina respektive kostnader. 7 EKONOMI BETALNING Företaget är skyldig att erlägga entreprenadkostnader (kontraktssumma + eventuella ÄTAarbeten) för spår 1 samt kostnader för förprojektering, upphandling och kommunens projektledning vid den tidpunkt då godkänd slutbesiktning föreligger för båda spåren, dock senast

81 Entreprenadkostnader för spår 2 samt slutfaktura (exempelvis omfattande kostnader kopplade till tillståndsprocessen) ska erläggas senast ÖVERLÅTELSE Då betalning för respektive spår har skett ska äganderätten till respektive spår beläget på Företagets mark överlåtas till Företaget. Detta ska bekräftas genom särskilt köpeavtal som ska undertecknas av behöriga företrädare för respektive part. Av avtalet ska särskilt framgå i vilken utsträckning parterna har ekonomiska fordringar på varandra. I och med överlåtelsen övergår risker, ansvar m.m. till Företaget. Garantier och andra rättigheter kommer i möjligaste mån att överlåtas till Företaget. Där så inte är möjligt åtar sig Kommunen att administrera dessa åtaganden upp till 12 timmar per år utan särskild kostnad. 8 TIDSPLAN En preciserad tidsplan arbetas fram under våren 2019 för projektets olika delfaser. Tidsplanen upprättas med målsättning att spåren kan tas i bruk senast under december ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändringar och tillägg till detta avtal skall upprättas skriftligen och undertecknas av behöriga företrädare för vardera parten. 10 TVISTELÖSNING Tvist i anledning av detta avtal ska avgöras i Kommunens tvistemålsforum, med tillämpande av svensk rätt. Detta avtal har upprättats i två (2) exemplar av vilka parterna tagit varsitt. FALKÖPINGS KOMMUN Falköping den: JULA LOGISTICS AB Skara den: Namnförtydligande: Namnförtydligande: Namnförtydligande: Namnförtydligande:

82

83

84 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 12 Dnr 2018/ Köp av fastigheten Falköping Friggeråker 24:9 samt rivning av byggnader på fastigheten Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner Köpeavtal Friggeråker 24:9 genom vilket Falköpings kommun förvärvar fastigheten Falköping Friggeråker 24:9 för en köpeskilling om kronor. 2 Kommunstyrelsen beslutar att riva byggnader på fastigheten Friggeråker 24:9 till en beräknad kostnad om cirka kronor. 3 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera ovanstående förvärv, lagfartskostnad knuten till förvärvet och rivning av byggnader med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Bakgrund Fastigheten Friggeråker 24:9 ingår i framtida verksamhetsområde enligt den översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige i Falköpings kommun den 26 februari 2018, 44. Falköpings kommun har under år 2018 sålt stora delar av tillgänglig mark för industriändamål inom Marjarps industriområde. Ett förvärv av fastigheten Friggeråker 24:9 innebär att Falköpings kommun har möjlighet att fortsätta att utveckla Marjarps industriområde och planera för ytterligare cirka kvadratmeter industrimark inom området. Förvaltningens bedömning Falköpings kommun har i översiktsplanen för åren pekat ut bland annat fastigheten Friggeråker 24:9 (se figur 1 i tjänsteutlåtandet) för framtida verksamhetsområde. Fastigheten består till största delen av jordbruksmark, men innefattar även en gårdsbild med byggnader som behöver rivas. Rivning planeras att utföras under år 2019 till en beräknad kostnad om cirka kronor. En grov kalkyl visar att kostander för anskaffande och exploatering uppgår till cirka 6,5 miljoner kronor. Intäkter vid framtida försäljning av industrimark uppgår till cirka 7,5 miljoner kronor. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen godkänner Köpeavtal Friggeråker 24:9 genom vilket Falköpings kommun förvärvar fastigheten Falköping Friggeråker 24:9 för en köpeskilling om kronor, att riva byggnader på fastigheten Friggeråker 24:9 till en beräknad kostnad om cirka kronor samt att finansiera ovanstående förvärv, lagfartskostnad knuten till förvärvet och rivning av byggnader med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

85 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Finansiering Förvärv med tillhörande lagfartskostnader och rivning av byggnader finansieras med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Tjänsteutlåtandet, daterat den 18 januari 2019, har utarbetats av mark- och exploateringsansvarig Alexander Järkeborn. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Köp av fastigheten Falköping Friggeråker 24:9 samt rivning av byggnader på fastigheten Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner Köpeavtal Friggeråker 24:9 genom vilket Falköpings kommun förvärvar fastigheten Falköping Friggeråker 24:9 för en köpeskilling om kronor. 2 Kommunstyrelsen beslutar att riva byggnader på fastigheten Friggeråker 24:9 till en beräknad kostnad om cirka kronor. 3 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera ovanstående förvärv, lagfartskostnad knuten till förvärvet och rivning av byggnader med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Bakgrund Fastigheten Friggeråker 24:9 ingår i framtida verksamhetsområde enligt den översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige i Falköpings kommun den 26 februari 2018, 44. Falköpings kommun har under år 2018 sålt stora delar av tillgänglig mark för industriändamål inom Marjarps industriområde. Ett förvärv av fastigheten Friggeråker 24:9 innebär att Falköpings kommun har möjlighet att fortsätta att utveckla Marjarps industriområde och planera för ytterligare cirka kvadratmeter industrimark inom området. Finansiering Förvärv med tillhörande lagfartskostnader och rivning av byggnader finansieras med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Förvaltningens bedömning Falköpings kommun har i översiktsplanen för åren pekat ut bland annat fastigheten Friggeråker 24:9 (se Figur 1) för framtida verksamhetsområde. Kommunledningsförv. Stadsbyggnadsavdelningen Alexander Järkeborn Mark- och exploateringsansvarig alexander.jarkeborn@falkoping.se Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

87 2(2) Figur 1 - Karta över Marjarps industriområde, Friggeråker 24:9 markerat med blått. Fastigheten består till största delen av jordbruksmark, men innefattar även en gårdsbild med byggnader som behöver rivas. Rivning planeras att utföras under år 2019 till en beräknad kostnad om cirka kronor. En grov kalkyl visar att kostander för anskaffande och exploatering uppgår till cirka 6,5 miljoner kronor. Intäkter vid framtida försäljning av industrimark uppgår till cirka 7,5 miljoner kronor. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen godkänner Köpeavtal Friggeråker 24:9 genom vilket Falköpings kommun förvärvar fastigheten Falköping Friggeråker 24:9 för en köpeskilling om kronor, att riva byggnader på fastigheten Friggeråker 24:9 till en beräknad kostnad om cirka kronor samt att finansiera ovanstående förvärv, lagfartskostnad knuten till förvärvet och rivning av byggnader med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Beslutet ska skickas till Erna Pezic, stadsbyggnadschef Alexander Järkeborn, mark- och exploateringsansvarig Jan Aurén, fastighetschef Elin Ståhl Tingbratt, redovisningsansvarig Alexander Järkeborn Mark- och exploateringsansvarig

88 FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Dfarienr Planbet Köpeavtal - Friggeraker 24:9 Avtalsparter Namn & adress: Falköpings kommun Stadshuset FALKÖPING Brit Irene Karlén Alströmsvägen Falköping Mellan parterna träffas avtal om köp enligt nedan: 2 Villkor Följande villkor gäller för detta avtals giltighet: - att detta avtal godkänns av kommunstyrelsen i F alköpings kommun senast den 31 mars 2019 och att beslutet vinner laga kraft. Om denna förutsättning inte uppfylls är detta avtal till alla delar förfallet utan rätt för någondera part att i anledning därav kräva den andra parten på ekonomisk ersättning. Förfaller avtalet skall vardera parten således bära sina egna kostnader. 3 Överlåtelseförklaring och fastighet Säljaren överlåter härmed till köparen på nedanstående villkor följande fasta egendom (nedan benämnd fastigheten): fastigheten Falköping Friggeråker 24:9. 4 Köpeskilling Köparen betalar till säljaren för fastigheten följande köpeskilling: (TVÅMILJONERETTHUNDRATJUGOFEMTUSEN) SEK. 5 Avgifter Köparen svarar för samtliga kostnader som är förknippade med köpet: statliga avgifter (lagfart, fastighetsbildning m.m.), kommunala avgifter (planavgift, bygglov, utsättning m.m.) och anslutningsavgifter (VA, el, tele, opto m.m.). Alla kommunala avgifter bestäms utifrån gällande taxa vid tidpunkten för uttaxering. Organisations- /personnummer: Andel: Benämning i a vtalet: /1 Köparen /1 Säljaren 'U- 1 (5)

89

90 Köpeavtal - Falköping Friggeråker 24:9 6 Tillträde Tillträde sker den första dagen i m ånaden närmast efter att villkor under punkten 2 "Villkor" ovan har uppfyllts (tillträdesdagen). Köparen äger rätt att, på egen risk och bekostnad från dagen för sitt undertecknande av detta avtal disponera den överlåtna marken för undersökningar, mätningar och utsättning (förtida tillträde). Om köpet inte fullföljs förbinder sig köparen att återställa marken i sådant skick som säljaren godkänner. 7 Äganderättens övergång Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först då säljaren överlämnat köpebrev till köparen. 8 Betalning av köpeskilling Köparen betalar köpeskillingen kontant genom insättning på anvisat konto senast på tillträdesdagen. Beloppet uppgår till SEK. Om inte villkoren under 2 uppfylls skall betald köpeskilling till fullo återbetalas till köparen. Ränta utgår ej. 9 Dröjsmål med betalning Vid dröjsmål med betalning av köpeskilling (se 8 Betalning av köpeskilling) utöver en (1) månad äger säljaren rätt att häva köpet. Dröjsmål som inte föranleder hävning berättigar säljaren till dröjsmålsränta enligt lag. 10 Köpebrev När köparen betalat köpeskilling överlämnar säljaren ett kvitterat köpebrev. 11 Lagfart Kvitterat köpebrev krävs för att köparen skall fa lagfart. Köparen söker lagfart inom tre (3) månader från det att köpebrev har utfärdats. 12 Lagfartskostnader m.m. Med köpet förenade lagfarts- och inteckningskostnader, såsom stämpelskatt m.m., betalas av köparen. 13 Inteckningar Säljaren garanterar att fastigheten vid tillträdesdagen inte besväras av några inteckningar som är pantsatta. Samtliga pantbrev/datapantbrev ska överlämnas till köparen senast på tillträdesdagen. Säljaren förbinder sig att från dagen för säljarens undertecknande av detta avtal till tillträdedagen ej uttaga nya inteckningar i fastigheten. 2(5)

91

92 Köpeavtal - Falköping Friggeråker 24:9 14 Servitut, nyttjanderätter m.m. Säljaren garanterar att fastigheten vid tillträdesdagen inte besväras av servitut, nyttjanderätt eller annan rätt än vad som framgår nedan eller av fastighetsregistret. - Arrendekontrakt tecknat den 1 mars 2018 med Sabina Persson (se bilaga 2). 15 Stödrätter Fastighetsägaren innehar stödrätter for 14,85 ha (se bilaga 3). Stödrätterna ingår i köpet och säljaren ska senast på tillträdesdagen föra över stödrätterna till köparen. 16 Fördelning av utgifter och inkomster Utgifter för och inkomster av fastigheten betalas av respektive tillfaller säljaren fram till tillträdesdagen. Köparen träder in vad avser tid därefter. 17 Försäkring Säljaren garanterar att fastigheten har erforderligt försäkringsskydd fram till tillträdesdagen. Skulle skada inträffa på fastigheten före tillträdesdagen skall köpet ändå stå fast och köparen vara berättigad att erhålla utfallande försäkringsersättning mot att köpeskilling betalas. Vid förtida tillträde (se 6 Tillträde) tar köparen fullt skadeansvar för person-, sakoch förmögenhetsskada enligt 32 kapitlet miljöbalken. Ansvaret innefattar de skador som kan uppstå vid verksamhet på de berörda fastigheterna genom förorening av vattenområde, förorening av grundvatten, ändring av grundvattennivå, luftförorening, markförorening, buller, skakning eller annan liknande störning. Skador som orsakats genom sprängsten eller andra lössprängda föremål ingår likaså i ansvaret. 18 Faran för fastigheten Säljaren står faran om fastigheten skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och tidpunkten för tillträdesdagen. Faran övergår på köparen från och med tillträdesdagen även om fastigheten ej tillträtts på grund av köparens dröjsmål. 19 Fastighetens skick Köparen godtar fastigheten i det skick den befann sig vid avtalsdagen. Den av parterna överenskomna köpeskillingen har bestämts med hänsyn taget till innehållet i och betydelsen av nedanstående stycken. Köparen har beretts tillfälle att själv eller genom sakkunnigt ombud undersöka fastigheten. Köparen är medveten om undersökningsplikten enligt 4 kap. 19 jordabalken. Köparen har med anledning av denna undersökning godkänt fastigheten och dess skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot säljaren på grund av alla slags fel och brister i fa stigheten, även innefattande dolda fel. 1 samband med 3(5)

93

94 Köpeavtal - Falköping Friggeråker 24:9 marköverlåtelsen följer ej heller något åtagande från säljaren för del i grundberednings- eller grundförstärkningsåtgärder. Om det innan eller senast tillträdesdagen framkommit något i m arkens geotekniska beskaffenhet som köparen inte anser sig kunna acceptera, äger köparen senast tillträdesdagen utan kostnad, skadestånd eller annan ersättning eller påföljd häva köpet. Köparen skall till säljaren senast tillträdesdagen skriftligen redogöra för framkommen geoteknisk olägenhet. Vattenprov har tagits av Miljösamverkan Östra Skaraborg 2014 (se bilaga 4). 20 Muntliga utfästelser Detta avtal reglerar uttömmande allt som parterna överenskommit rörande överlåtelsen av fastigheten. Några muntliga utfästelser härutöver förekommer inte. 21 Ändringar och tillägg Ändringar eller tillägg till detta avtal skall upprättas skriftligt och undertecknas av parterna för att kunna göras gällande. 22 Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i tv å likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. 4(5)

95

96 23 Underskrifter och bevittning Falköping den 2018 Säljaren Falköping den ' / / 2018 Falköpings kommun, kommunstyrelsen, köparen Brit Irene Karlén Dan Gabrielsson Ordförande kommunstyrelsen Falköping den / W i Z, 2018 Falköpings kommun, kommunstyrelsen, köparen Katarina Andersson Kommundirektör Brit Irene Karléns egenhändiga namnteckning bevittnas: JLs Jy\ T Namnförtydligafide Namnförtydligande ^ \ ^ Bilaga: / 1. Utdrag ur fastighetsregistret 2. Arrendekontrakt - Sabina Persson 3. Förteckning-Stödrätter 4. Information om vattenprov MÖS 5(5)

97

98 Fastighetsrapport: FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 \ Sida 1 av 8 Fastighetsinformation FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 Distrikt: Friggeråker Riksnyckel: Internnyckel: Status: SOKIGO ADDNODFGROUP Levande Ajourdatum IM: Ajourdatum FR: m Officiella noteringar Redovisning av rättigheter kan vara ofullständig Anmärkning församling SOCKEN: FRIGGERÅKER Tidigare beteckning Upphörde Beteckning R-FRIGGERÅKER MARJARP 1: R-FALKÖPING STG FRM-akt Ursprung Fastighet MARJARP 1:2 FALKÖPING Avregistrerad till Adress Gata/väg FRIGGERÅKER MARJARP 5 Areal Totalt/Område Landareal (Kvm) Totalt: Koordinater Fiske Samfallighet/Gemensamhetsanläggning Ingår i FRIGGERÅKER S: J_i FA LKÖPING (Av reg.) FRIGGERÅKER S: 33 FALKÖPING (A v reg.) FRIGGERÅKER S. 36 FALKÖPING (Avreg.) FRIGGERÅKER S. 37 FALKÖPING (A v reg.) FRIGGERÅKER S: 38 FALKÖPING (Avreg.) FRIGGERÅKER S. 40 FALKÖPING (Avreg.) FRIGGERÅKER S. 41 FALKÖPING (Avreg.) FRIGGERÅKER S. 42 FALKÖPING (Avreg.) FRIGGERÅKER S: 43 FALKÖPING Samfallighetsforening (Uppgifter saknas) Distrikt Friggeråker Vattenareal (Kvm) 0 (Uppgifter saknas) (Uppgifter saknas) Kommundel FRIGGERÅKER Totalareal (Kvm) Skattetal Sort Mantal Skattetal 1/6 Åtgärder Datum FRM-akt Egen aktbeteckning Littera \/t\t j

99 Fastighetsrapport: FALKÖPING FR1GGERÅKER 24:9 Sida 2 av 8 Åtgärder: Fastighetsreglering Gäller i fastighet FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING FR1GGERÅKER GA:5 FALKÖPING RANTEN 1:1 FALKÖPING Datum FRM-akt Egen aktbeteckning Littera Åtgärder: Fastighetsreglering Gäller i fastighet FRIGGERÅKER 23:1 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING FRIGGERÅKER 25:8 FALKÖPING FRIGGERÅKER GA:4 FALKÖPING Datum FRM-akt Egen aktbeteckning Littera Åtgärder: Fastighetsreglering Gäller i fastighet BALLTORP 1:3 FALKÖPING BALLTORP 1:6 FALKÖPING BALLTORP 1:31 FALKÖPING BALLTORP 3:4 FALKÖPING BALLTORP 5:13 FALKÖPING BERGA 1:6 FALKÖPING BERGA 1:7 FALKÖPING BRUNNHEM 1:8 FALKÖPING BRUNNHEM 4:5 FALKÖPING BRUNNHEM 5:17 FALKÖPING BRUNNHEM 11:5 FALKÖPING BRUNNHEM 11:8 FALKÖPING BRUNNHEM 11:9 FALKÖPING BRUNNHEM 19:5 FALKÖPING BRUNNHEM 19:6 FALKÖPING FRIGGERÅKER 18:1 FALKÖPING FRIGGERÅKER 23:1 FALKÖPING FRIGGERÅKER 23:2 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:1 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING FRIGGERÅKER 25:8 FALKÖPING FRIGGERÅKER 27:7 FALKÖPING FRIGGERÅKER 28:1 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:23 FALKÖPING FRJGGERÅKER S:24 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:25 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:26 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:27 FALKÖPING GIMMERSTORP 2:1 FALKÖPING GIMMERSTORP 3:1 FALKÖPING INTAKAN 1:2 FALKÖPING INTAKAN 1:3 FALKÖPING KLÖVATOMTEN 1:6 FALKÖPING KYRKETORPS-ÖJA 3:17 FALKÖPING KYRKETORPS-ÖJA 4:11 FALKÖPING KYRKETORPS-ÖJA 6:12 FALKÖPING LILLA BORGUNDA 3:3 FALKÖPING LILLA BORGUNDA 4:3 FALKÖPING LILLA BORGUNDA 5:2 FALKÖPING LILLA BORGUNDA 5:6 FALKÖPING LILLA BORGUNDA 6:6 FALKÖPING NOLHEDEN 1:9 FALKÖPING

100 Fastighetsrapport: FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 Sida 3 av 8 RANSTAD 2:3 FALKÖPING RANSTAD 2:4 FALKÖPING RANSTAD 2:22 FALKÖPING RANSTAD 2:26 FALKÖPING RANSTAD 2:27 FALKÖPING RANSTAD 5:3 FALKÖPING RANSTAD 5:20 FALKÖPING RANSTAD 8:5 FALKÖPING RANSTAD 10:1 FALKÖPING RANSTAD 12:1 FALKÖPING RANTEN 1:1 FALKÖPING RÖRSBERGA 1:8 FALKÖPING SEGERSTAD 2:14 FALKÖPING SEGERSTAD 2:20 FALKÖPING SEGERSTAD 3:5 FALKÖPING SEGERSTAD 7:3 FALKÖPING SEGERSTAD 7:8 FALKÖPING SEGERSTAD 8:17 FALKÖPING SEGERSTAD 8:20 FALKÖPING SEGERSTAD 18:16 FALKÖPING SEGERSTAD 30:1 FALKÖPING SEGERSTAD 32:2 FALKÖPING STENSTORP 2:53 FALKÖPING STENSTORP 25:1 FALKÖPING STENSTORP 38:1 FALKÖPING STOREGÅRDEN 6:1 FALKÖPING SYSTRAKVARN 2:1 FALKÖPING TORBJÖRNTORP 1:2 FALKÖPING TORBJÖRNTORP 1:14 FALKÖPING TORBJÖRNTORP 7:6 FALKÖPING TORBJÖRNTORP 10:2 FALKÖPING TORBJÖRNTORP 12:1 FALKÖPING TORBJÖRNTORP 13:1 FALKÖPING TORBJÖRNTORPS-VÄSTERBO 11:2 FALKÖPING VALTORP 1:5 FALKÖPING VALTORP 1:7 FALKÖPING VALTORP 4:1 FALKÖPING VALTORP 5:4 FALKÖPING VÄSTERBOKVARN 3:1 FALKÖPING Datum FRM-akt Egen aktbeteckning Littera Åtgärder: Fastighetsreglering Gäller i fastighet FRIGGERÅKER 21:4 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:1 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:2 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING FRIGGERÅKER 25:1 FALKÖPING FRIGGERÅKER 25:8 FALKÖPING FRIGGERÅKER GA:3 FALKÖPING FRIGGERÅKER GA:4 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:37 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:43 FALKÖPING JÄTTENE 26:1 FALKÖPING TÅSTORP 7:7 FALKÖPING Datum FRM-akt Egen aktbeteckning Littera FRÅ-61 Åtgärder: Ägoutbyte Anmärkning: AV 7,8-16 MFL,AV 1,AV 2, AV 4, A V 5 Gäller i fastighet

101 Fastighetsrapport: FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 Sida 4 av 8 FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING FRIGGERÅKER 25:1 FALKÖPING Datum FRM-akt FRÅ-40 Åtgärder: Hemmansklyvning Gäller i fastighet FRJGGERÅKER 24:7 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:8 FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING FRIGGERÅKER S: 11 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:41 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:42 FALKÖPING FRIGGERÅKER S:43 FALKÖPING Avskild mark Fastighet FRIGGERÅKER 24:10 FALKÖPING MARJARP 1:14 FALKÖPING Rättigheter Egen aktbeteckning Åtgärd (Uppgifter saknas) Littera C Planer, bestämmelser och fornlämningar Planer Detaljplan: FÖR FRIGGERÅKER 25:8M.FL.SKARABORG LOGISTIC CENTER ETAPP 2 FRM-akt: I499-P298 Beslutsdatum: Laga kraft: Genomforandetid: till Berör Inom planområdet: Annan myndighetsinformation Akt: A 353 Myndighet: 1499 Hänvisningar DOTORP 6:28 FALKÖPING ELDAREN 1 FAL KÖPING FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING FRIGGERÅKER 25:8 FALKÖPING TIMMERSTAPELN 3 FALKÖPING TÅSTORP 7:7 FALKÖPING Hänvisning Akt Beslutsdatum för hänvisat planbeslut Ändrar 1499-P Kommunspecifika uppgifter Plannummer A 353 Fornlämningar Fornlämning FRM-akt: 1898:0021:0001 Koordinatpar X-Koord Y-Koord Lokalt - Lokalt system , ,1 SWEREF 99 TM , ,8 RT90 2,5 G Väst , ,0 Ajourhålles i: SWEREF Berör Inom planområdet: Annan myndighetsinformation FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING

102 Fastighetsrapport: FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 Sida 5 av 8 Akt: Fornlämning FRM-akt: Koordinatpar Lokalt - Lokalt system SWEREF 99 TM RT90 2,5 G Väst Ajourhålles i: Berör Inom planområdet: Annan myndighetsinformation Akt: Fornlämning FRM-akt: Koordinatpar Lokalt - Lokalt system SWEREF 99 TM RT90 2,5 G Väst Ajourhålles i: Berör Inom planområdet: Annan myndighetsinformation Akt: Fornlämning FRM-akt: Koordinatpar Lokalt - Lokalt system SWEREF 99 TM RT90 2,5 G Väst Ajourhålles i: Berör Inom planområdet: Annan myndighetsinformation Akt: Fornlämning FRM-akt: Koordinatpar Lokalt - Lokalt system SWEREF 99 TM RT90 2,5 G Väst Ajourhålles i: Berör Inom planområdet: Annan myndighetsinformation Akt: Fornlämning FRM-akt: Koordinatpar Lokalt - Lokalt system SWEREF 99 TM RT90 2,5 G Väst Ajourhålles i: :0021:0002 X-Koord , , ,0 SWEREF FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING :0021:0003 X-Koord Y-Koord , , ,0 Y-Koord , , , ,0 SWEREF FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING :0060:0001 X-Koord Y-Koord , , , ,0 SWEREF FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING :0060:0002 X-Koord Y-Koord , , , , , ,0 SWEREF FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING :0060:0003 X-Koord Y-Koord , , , , ,0 SWEREF

103 Fastighetsrapport: FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 Sida 6 av 8 Berör Inom planområdet: Annan myndighetsinformation Akt: Fornlämning FRM-akt: 1898:0114:0000 FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING Koordinatpar X-Koord Y-Koord Lokalt - Lokalt system , ,8 SWEREF 99 TM , ,0 RT90 2,5 G Väst , ,4 Ajourhålles i: Berör Inom planområdet: SWEREF 99 TM Annan myndighetsinformation Akt: FRIGGERÅKER 24:9 FALKÖPING Taxering Årtal/Taxår 2018/2017 Taxeringsenhet: Uppgiftsår: 2017 Skattemynd/kontor: 1423 Areal i kvm: Taxeringsvärde tkr: 906 Markvärde: 63 Typkod: 113 Lantbruksenhet, bostadsbyggnadsvärde under kr Beskrivning: Utgör taxeringsenhet och omfattar hel registerfastighet Industritillbehör: Uppgift saknas Enhet: Normal enhet (utan samtaxering) Taxerad ägare Karlén,Brit Irene ALSTRÖMSVÄGEN 12 (FB) FALKÖPING Ägandetyp: Andel: 1/1 Taxeringsenheten gäller även för FRIGGERÅKER 24:9 Hus 1 Värderingsenheter Typ: 00 Total för taxeringsenhet av typ lantbruk VE id: 00 Areal övrig mark (ha): 2 Typ: 15 Åkermark Markvärde (tkr): 664 VE id: Åker areal (ha): 12 Brukningsvärde: Normalt Dränering: Tillfredställande/Självdränerad Samfälld mark: Nej Riktvärdeområde: Basvärde före justering (tkr): 664 Basvärde före korrigering (tkr): 660 Basvärde (tkr): Uppgift saknas Typ: 20 Betesmark Markvärde (tkr): 74 VE id: Betesarea (ha): 3 Beskaffenhet: Normal avkastn och kvalitet avviker max 30 % Samfälld mark: Nej Riktvärdeområde: Basvärde före justering (tkr): 74 Basvärde före korrigering (tkr): 74 Basvärde (tkr): Uppgift saknas Typ:25 Ekonomibyggnad Byggnadsvärde (tkr): 105 VE id: Byggnadskategori: Djurstall, maskinhall mm, värdeår före 1980 Årtal till grund för värdering: Uppgift saknas Byggnadsyta (kvm): 376 Byggnadsvolym (kbm): Uppgift saknas Beskaffenhetsklass: Normalt

104 Fastighetsrapport: FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 Sida 7 av 8 Beskaffenhetspoäng: Under byggnad: Riktvärdeområde: Justeringsorsak: Basvärde före justering (tkr): Basvärde före korrigering (tkr): Basvärde (tkr): Typ: 42 Småhusmark på lantbruk Markarea (kvm): Belägenhet: Tillgång V/A: Antal lika: Riktvärdeområde: Justeringsorsak: Basvärde före justering (tkr): Basvärde före korrigering (tkr): Basvärde (tkr): Uppgift saknas Nej Uppgift saknas Markvärde (tkr): Ej strand (eller strandnära mer än 150 m) Vatten saknas, avlopp saknas Uppgift saknas VE id: Lagfaren ägare Karlén, Brit Irene ALSTROMS VÄGEN 12 (FB) FALKÖPING Namn enligt lagfart: Karlén,Brit Irene Aktnummer: D :1 Inskrivningsdatum: Bouppteckning Ingen köpeskilling redovisad. Andel: 1/1 Tomträttsinnehavare Tomträttsupplåtelse (Uppgifter saknas) (Uppgifter saknas) Inskrivningar Inteckningar (RiksSök) Akt Inskrivningsdatum Beslut 78/ Beviljad Typ: Datapantbrev Företrädesordning: 1 Belopp: Anteckningar Noteringar (kommunspecifika) (Uppgifter saknas) (Uppgifter saknas) Område Typ Område Beskrivning Nyckelkodsområden Del av Friggeråker Ingår i Typ Område Beskrivning Nivå Biståndsområden BI03 Gudhem/Torbjörntorp 2 Skola & barnomsorg BU02 Mösseberg 2 Hälso- och sjukvårdsområden HS02 Mösseberg inkl. Gudhem och Torbjörntorp 2 Hemtjänstområden HT01 Mösseberg 2 Äldreomsorgsområden ÄO01 Västra ÄO 3 Byggnader Husnr Byggnadstyp Byggnadsstatus Senaste ajourföring 1 Bostad Gällande Adress Gata/väg Kommundel

105 Fastighetsrapport: FALKÖPING FRIGGERÅKER 24:9 Sida 8 av 8 FRIGGERÅKER MARJARP 5 Alternativnamn (Uppgifter saknas) Husnr Byggnadstyp Komplementbyggnad Adress (Uppgifter saknas) Alternativnamn (Uppgifter saknas) Husnr Byggnadstyp Komplementbyggnad Adress (Uppgifter saknas) Alternativnamn (Uppgifter saknas) Husnr Byggnadstyp 4 Komplementbyggnad Adress (Uppgifter saknas) Alternativnamn (Uppgifter saknas) Byggnadsstatus Gällande Byggnadsstatus Gällande Byggnadsstatus Avregistrerad FRIGGERÅKER Senaste ajourföring Senaste ajourföring Senaste ajourföring Listan slut

106 1.(3) ARRENDEKONTRAKT Jordägare: Britt Karlén, Alströmsvägen 12, FALKÖPING Arrendator: Sabina Persson, Friggeråker Stora Rännagården 1, FALKÖPING Arrendeställe: Falköping Friggeråker 24:9 Arrendets omfattning Upplåtelsen som avser jordbruk omfattar ca 14 ha åker och ca 1 ha betesmark. Arrendetid Upplåtelsen gäller för en tid av 1 år, med tillträdesdag och avträdesdag Uppsägning o villkorsändring Uppsägningen eller begäran om villkorsändring skall ske skriftligt senast ett år före arrendetidens utgång om avtalstiden är minst fem år och senast åtta månader före arrendetidens utgång om avtalstiden är mindre än fem år men minst ett år. Uppsäges inte avtalet förlängs det med en tid motsvarande arrendeperioden, dock längst fem år. Arrendeavgift och betalning Arrendeavgiften är kronor. Betalning Betalning av arrendeavgiften jämte lagstadgad mervärdeskatt skall ske Vägar Arrendatorn svarar för de enskilda icke samfallda vägar som erfordras för jordbruksdriften. För kostnader eller förpliktelser avseende vägsamfälligheter, samfällda dikningsföretag och andra samfalligheter svarar jordägaren. fr.

107 2.(3) Jordens brukning Arrendatorn har fri brukningsrätt. Vid arrendets upphörande skall jorden avlämnas på följande sätt: Lämnas i skick som vid övertagande. Underhåll och syn Arrendatorn skall vårda och underhålla arrendestället. Försämras det genom att arrendatorn eftersätter vad som sålunda åligger honom har jordägaren rätt till ersättning. Avhjälper arrendatorn brist som fanns vid tillträdet har arrendatorn rätt till ersättning. Syn skall hållas för bestämmande av arrendeställets skick vid av- och frånträdet och skall utgöra grund för avräkning. Stängsel I fråga om stängselhållning gäller att brukaren sköter stängslen. Röjning Den del av jordägaren tillhörig skogsmark som gränsar till arrendeställets åker, far av arrendatorn hållas fri från träd och buskar. Utforsling av skogsprodukter Jordägaren förbehåller sig rätt att för utforsling av skogsprodukter mm nyttja arrendeställets vägar samt efter samråd med arrendatorn taga tillfällig väg över arrendestället och göra tillfälliga upplag, allt mot ersättning till arrendatorn för härigenom uppkomna skador. Stödrätter Vid arrendets upphörande skall arrendatorn till jordägaren, eller till den som denne sätter i sitt ställe, överlåta utan ersättning följande stödrätter: Stödrätter för åkermark 14 ha " betesmark avseende "långliggande vall" ha " betesmark avseende "naturbete" ha " " uttagen areal ha Summa stödrätter 15 ha

108 3.(3) Om stödrätterna även omfattar så kallat tilläggsbelopp skall jordägaren erbjudas dessa till ett pris motsvarande mellanskillnaden i marknadspris på dessa och motsvarande utan tilläggsbelopp. Om jordägaren inte önskar lösa stödrätter med tilläggsbelopp står det arrendatorn fritt att sälja dessa stödrätter och i stället till jordägaren utan ersättning överlämna stödrätter med endast grundbelopp. Övriga villkor Arrendatorn äger inte rätt att upplåta arrendet i andra hand utan markägarens tillstånd. För arrendet gäller härutöver följande villkor: Tvister Tvister med anledning av det genom detta kontrakt uppkomna arrendeförhållandet skall i den utsträckning som 8:28 JB medger avgöras enligt lag om skiljemän. Länets arrendenämnd skall vara skiljenämnd. Ändring eller tillägg Ändring eller tillägg i detta kontrakt skall ske skriftligen samt dateras och undertecknas av parterna för att gälla. Detta kontrakt är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt. den / ~ O / den Jordägare Arrendator

109

110 Jordbruk9 verket t # 2/2 Jordbruksskiften som är godkända för gårdsstöd 2014 Om det saknas arealer för skiftena beror det i de flesta fall på att det fanns fler än ett skifte på blocket 2014 eller att skiftesarealen var större än blockarealen. Skiftesbeteckning Grödkod/Gröda Areal, ha HHHNHH SÖ Slåtter och betesvall på åker A 52 Betesmark (ej åker) 0.58 ' 5C~ 3 Havre, - 5Ä 3 Havre 5B 3;Havre- 8A 3 Havre v :" " ' 9A 50 Slåtter och betesvall på åker A 52 Betesmark (ej åker) Ä 50 Slåtter och betesvall på åker Stödrättsinnehav I tabellen ser du värdet för år 2014 på dina stödrätter. I september 2015 kommer du få ett preliminärt besked om hur mycket dina stödrätter är värda efter att värdet har sänkts och börjat utjämnas. Senast jregion Stödrättsnr. from - tom Totalt antal ha i in tervallet Totalt antal DE Ägd/ Värde per stödrätt, euro Totalt värde, curo 3 i'. ' i använd Hyrd ,00 iwhhy " 2D14 Äod S - 0( ) G H».' ; Ö14 :' / ;L v 30ÖQ :86 225,86 2P p.oo , Aad Summa region: J Summa: «1 1 Här visas kundnummer eller personnummer/organisationsnummer på den du hyr stödrätten av. I tabel len ser du i vilken region dina stödrätter finns. Men år 2015 försvinner de olika regionerna för stödrätterna. Det betyder att du kan föra över stödrätter till lantbrukare överallt i land et. N b

111

112 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Datum Diarienummer Handläggare Kjerstin Frank Uno Karlén Alströmsvägen Falköping Hej! Tack för besöket på din fastighet Friggeråker 24:9 den 7 april. Vattenprovet som var grumligt på ytan när jag tog det, var helt klart dagen efter. Lite skräp och grus hade då sjunkit till botten på flaskan. Vattnet luktade ingenting. Det grumliga vattnet kan bero på att brunnsringarnas fogar inte är täta och att det läcker in vatten med organiskt material. Jag bedömer att vattnet i vattensamlingen/dammen nära stora vägen inte är förorenat, eftersom det fanns så mycket grodyngelsrom där. Vattnet i b äcken vid skogsdungen skummade något, men det är något som är naturligt när vattenflödet är kraftigt. På våren bildas ofta skum på det sättet, eftersom nedbrytningen av organiskt material ökar på grund av varmare väder kombinerat med kraftiga flöden och/eller stark vind. Om du är orolig för att ditt dricksvatten är förorenat, så rekommenderar jag att du tar prov på det. Kontakta ett laboratorium som är ackrediterat för dricksvattenanalys och hör efter vilka provtagningspaket de kan erbjuda. Livsmedelsverket rekommenderar att man tar prov på sitt vatten minst vart tredje år. Man bör välja både mikrobiologisk och kemisk analys. I vissa fall kan det vara befogat att göra en utökad analys med fler provtagningsparametrar. Rådgör med labbet före provtagning. Labbet ger även anvisningar för hur provet ska tas och när det senast ska vara inlämnat. Tänk på att prover för mikrobiologisk analys ska vara inne på labbet så snart som möjligt efter provtagningstillfället (helst inom 8 timmar och senast inom 24 timmar). Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Miljösamverkan östra Skaraborg Hertig Johans torg miljoskaraborg@skovde.se Skövde Skövde Webbplats

113 2(2) Kontaktuppgifter till ett par laboratorier i närområdet: Alcontrol tfn kundservice: webbadress: se.alcontrol.com Alcontrol har inlämningsställen i Skara och Jönköping. Eurofins tfn kundsupport: webbadress: Eurofins har inlämningsställen i Lidköping och Jönköping. Jag skickar över en del informationsmaterial från Livsmedelsverket där du kan läsa lite om enskilt drickvatten. Där står bland annat lite om föroreningar i vattnet (orsaker och hur man kan åtgärda det) och om provtagning. MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Kjerstin Frank Miljöinspektör

114 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 14 Dnr 2019/ Tillägg till exploateringsavtal för Ranten 1:8 med flera med BSJG Holding AB samt överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. mellan Falköpings kommun och BSJG Holding AB. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 mellan Falköpings kommun och Depå Falköping AB. Bakgrund Falköpings kommun har tidigare ingått exploateringsavtal samt ett kompletterande avtal till detta med BS Verkstäder AB, numera BSJG Holding AB, där bland annat anläggande av vatten- och avloppsledningar, dagvattendamm och fastighetsförvärv regleras. Förutsättningarna för genomförande och utbyggnad av bolagets verksamhet har sedan avtalens ingående förändrats vilket ställer nya krav på placering av dagvattendamm samt ledningar och diken till och från dammen varför ett tillägg till befintligt avtal behövs för att reglera dessa ändringar (se figur 1 i tjänsteutlåtandet samt Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. ). Bolaget förvärvade genom det kompletterande avtalet del av den mark som avsågs i det ursprungliga exploateringsavtalet och erhöll samtidigt en option på förvärv av resterande yta. Optionen gäller fram till den 14 april Bolaget har meddelat att de vill genomföra förvärv av resterande mark enligt optionen samt ytterligare cirka 900 kvadratmeter i anslutning till den mark som omfattas av optionen. Förvärv av marken sker mellan Falköpings kommun och Depå Falköping AB. Särskild överenskommelse om fastighetsreglering tecknas mellan parterna för att reglera marköverlåtelsen samt bildande av ledningsrätter för nya och befintliga VA-ledningar (se avtal "Överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 ). Överlåtelsen omfattar en yta om totalt kvadratmeter. För fastighetsregleringen erhåller kommunen en ersättning om kronor. Bolaget betalar lantmäterikostnader i samband med förvärvet och bildande av ledningsrätter. Förvaltningens bedömning Falköpings kommun har ingått avtal med BS Verkstäder AB, numera BSJG Holding AB, som reglerar utbyggnad enligt detaljplan Ranten 1:8 m.fl. som Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

115 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) antogs av kommunfullmäktige i Falköpings kommun den 24 februari 2014, 16. Avtalet reglerar bland annat anläggande av dagvattendamm inom planområdet. Bolagets expansionsplaner har sedan avtalets ingående ändrats vilket medför att dagvattendamm med tillhörande anläggningar måste omlokaliseras. Bolaget står för genomförande och kostnader i samband med flytt av dagvattendamm och övriga anläggningar. Genom tidigare tecknat exploaterings- och kompletterande avtal har BS Verkstäder AB förvärvat del av den mark som omfattades av exploateringsavtalet (se littera C och D i figur 2 i tjänsteutlåtandet). Bolaget har i samband med detta erhållit option på köp av resterande yta (se littera A och B i figur 2 i tjänsteutlåtandet). Optionen gäller fram till den 14 april Bolaget har meddelat att de önskar genomföra förvärv enligt optionen samt ytterligare cirka 900 kvadratmeter (se littera H i figur 3 i tjänsteutlåtandet). Genom överenskommelse om fastighetsreglering förvärvar Depå Falköping AB kvadratmeter för en överenskommen ersättning om kronor. Ersättningen baseras på tidigare överenskommen ersättning om 35 kronor per kvadratmeter. Hänsyn har tagits till markens läge och att den svårligen kan säljas till någon annan. Mot bakgrund av tidigare fattade beslut samt det ovan anförda föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige godkänner Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. mellan Falköpings kommun och BSJG Holding AB samt godkänner Överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 mellan Falköpings kommun och Depå Falköping AB. Tjänsteutlåtandet, daterat den 12 februari 2019, har utarbetats av mark- och exploateringsansvarig Alexander Järkeborn. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

116 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) KS 2019/ Kommunfullmäktige Tillägg till exploateringsavtal för Ranten 1:8 med flera med BSJG Holding AB samt överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. mellan Falköpings kommun och BSJG Holding AB. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 mellan Falköpings kommun och Depå Falköping AB. Bakgrund Falköpings kommun har tidigare ingått exploateringsavtal samt ett kompletterande avtal till detta med BS Verkstäder AB, numera BSJG Holding AB, där bland annat anläggande av vatten- och avloppsledningar, dagvattendamm och fastighetsförvärv regleras. Förutsättningarna för genomförande och utbyggnad av bolagets verksamhet har sedan avtalens ingående förändrats vilket ställer nya krav på placering av dagvattendamm samt ledningar och diken till och från dammen varför ett tillägg till befintligt avtal behövs för att reglera dessa ändringar (se Figur 1 samt Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl.). Kommunledningsförv. Stadsbyggnadsavdelningen Alexander Järkeborn Mark- och exploateringsansvarig alexander.jarkeborn@falkoping.se Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan Falköping Telefon Bankgiro Plusgiro Org nr

117 2(4) Figur 1 - Karta över åtgärder som regleras i Tillägg till exploateringsavtal. Bolaget förvärvade genom det kompletterande avtalet del av den mark som avsågs i det ursprungliga exploateringsavtalet och erhöll samtidigt en option på förvärv av resterande yta. Optionen gäller fram till den 14 april Bolaget har meddelat att de vill genomföra förvärv av resterande mark enligt optionen samt ytterligare cirka 900 kvadratmeter i anslutning till den mark som omfattas av optionen. Förvärv av marken sker mellan Falköpings kommun och Depå Falköping AB. Särskild överenskommelse om fastighetsreglering tecknas mellan parterna för att reglera marköverlåtelsen samt bildande av ledningsrätter för nya och befintliga VA-ledningar (se avtal Överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8). Överlåtelsen omfattar en yta om totalt kvadratmeter. För fastighetsregleringen erhåller kommunen en ersättning om kronor. Bolaget betalar lantmätierkostnader i samband med förvärvet och bildande av ledningsrätter. Förvaltningens bedömning Falköpings kommun har ingått avtal med BS Verkstäder AB, numera BSJG Holding AB, som reglerar utbyggnad enligt detaljplan Ranten 1:8 m.fl. som antogs av kommunfullmäktige i Falköpings kommun den 24 februari Avtalet reglerar bland annat anläggande av dagvattendamm inom planområdet. Bolagets expansionsplaner har sedan avtalets ingående ändrats vilket medför att dagvattendamm med tillhörande anläggningar måste omlokaliseras. Bolaget står för genomförande och kostnader i samband med flytt av dagvattendamm och övriga anläggningar. Genom tidigare tecknat exploaterings- och kompletterande avtal har BS Verkstäder AB förvärvat del av den mark som omfattades av exploateringsavtalet (se littera C och D i Figur 2 nedan). Bolaget har i

118 3(4) samband med detta erhållit option på köp av resterande yta (se littera A och B i Figur 2). Optionen gäller fram till den 14 april Figur 2 - Ytor från tidigare tecknade avtal. Bolaget har meddelat att de önskar genomföra förvärv enligt optionen samt ytterligare cirka 900 kvadratmeter (se littera H i Figur 3). Figur 3 - Ytor som förvärvas genom överenskommelse om fastighetsreglering.

119 4(4) Genom överenskommelse om fastighetsreglering förvärvar Depå Falköping AB kvadratmeter för en överenskommen ersättning om kronor. Ersättningen baseras på tidigare överenskommen ersättning om 35 kronor per kvadratmeter. Hänsyn har tagits till markens läge och att den svårligen kan säljas till någon annan. Mot bakgrund av tidigare fattade beslut samt det ovan anförda föreslår kommunledninigsförvaltningen att kommunfullmäktige godkänner Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. mellan Falköpings kommun och BSJG Holding AB samt godkänner Överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 mellan Falköpings kommun och Depå Falköping AB. Beslutet ska skickas till BSJG Holding AB Erna Pezic, stadsbyggnadschef Magnus Sundén, näringslivschef Stig Säll, VA-chef Alexander Järkeborn, mark- och exploateringsansvarig Alexander Järkeborn Mark- och exploateringsansvarig

120 Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. 1 Avtalsparter Namn & adress: Organisationsnr: Fastighet Benämning i avtalet: Falköpings kommun Anneborg 1:5, Kommunen FALKÖPING Friggeråker 25:8 BSJG Holding AB Box FALKÖPING Ranten 1:8 Exploatören Mellan parterna träffas avtal om exploatering enligt nedan: Detta avtal utgör ett tillägg till det exploateringsavtal samt kompletterande avtal som tecknats mellan parterna och gäller från och med detta tilläggsavtals undertecknande. 2 Syfte Förutsättningarna för BSJG ABs expansion har ändrats sedan avtalen tecknades vilket medför att ändringar i VA-anläggningar erfordras. 3 Villkor Följande villkor gäller för detta avtals giltighet: - att kommunfullmäktige i Falköpings kommun godkänner detta avtal senast den 30 april 2019 och att beslutet vinner laga kraft, Om dessa förutsättningar ej uppfylles är detta avtal till alla delar förfallet utan rätt för någondera parten att i anledning därav kräva den andra parten på ekonomisk ersättning. Förfaller avtalet skall parterna således bära sina egna kostnader. 4 VA-anläggningar Exploateringsavtalets 9 punkt (9 VA-anläggningar) ersätts i sin helhet av följande: Inom den norra delen av kvartersmark för järnvägstrafik påverkas ett fördröjningsmagasin med tillhörande dagvattenledning. För att möjliggöra exploatörens byggnation behöver dagvattendammen flyttas västerut (se 1 på bilaga 4) och dagvattenledningar samt dike till och från dagvattendammen behöver flyttas/nyanläggas (se 2 och 3 på bilaga 4). Exploatören svarar för projektering och produktion av, samt kostnader för dessa anläggningar. Kommunens anvisningar ska följas. Vid utförande av dagvattendammen ska dammvallen vara väl packad, inget organiskt material ska förekomma inne i vallarna. Dammen ska kläs om med jord och gräs ska sås på hela dammens yta. Anläggningar ska utföras i enlighet med ARBETSBESKRIVNING OCH MATERIALPOLICY FÖR VA-ARBETE I FALKÖPINGS KOMMUN Signatur: / / / 1 (3)

121 Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl i första hand och i andra hand enligt materialtillverkarens anvisningar samt AMA anläggning 17. Relationshandlingar i enlighet med MÄTNINGSANVISNINGAR FÖR FALKÖPINGS KOMMUN ska lämnas till kommunen efter slutförandet. Anläggningarna ska vara utförda senast I annat fall har Falköpings kommun rätt att utföra anläggningarna och fakturera exploatören kommunens självkostnad för anläggandet. 5 Flytt av ledning Följande tillägg görs till exploateringsavtalet: Skanova har en optoledning (se Optoledning som ska flyttas på bilaga 5) som sträcker sig över området där den nya dagvattendammen ska placeras. Denna behöver flyttas för att möjliggöra anläggningen. Den nya sträckningen framgår av markering Ny optoledning Skanova i bilaga 5 och svart linje i bilaga 6. Exploatören ska samverka med ledningsägaren (Skanova) vid flytt av ledningen och bekostar flytt av denna. 6 Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Signatur: / / / 2 (3)

122 Tilläggsavtal Ranten 1:8 m.fl. 7 Underskrifter och bevittning Falköping den / 2019 Falköping den / 2019 Falköpings kommun, kommunstyrelsen BSJG Holding AB Dan Gabrielsson Ordförande kommunstyrelsen Fritiof Schiller VD och firmatecknare Falköping den / 2019 Falköping den / 2019 Falköpings kommun, kommunstyrelsen BSJG Holding AB Katarina Andersson Kommundirektör Lars-Göran Schiller Firmatecknare Dan Gabrielsson & Katarina Anderssons egenhändiga namnteckningar bevittnas: Namnförtydligande Namnförtydligande Bilaga: 4. Karta 5. Karta Optoledning Skanova 6. Karta Nytt läge för optoledning Skanova 3 (3)

123 Bilaga 4

124 FJÄRRV VÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME Bilaga 5 N FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FRIGGERÅKER 25:8 FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME Väg Väg Väg 184 FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME / DIKE Vagnsgatan Vagnsgatan Vagnsgatan / DIKE 450/ BTG 1 /400 PVC 2 450/ BTG / BTG D Annebrog dagvattendam 450/ BTG / BTG 2005 K Koordinatsystem Sweref RH2000 Ritad av, konstruerad av Datum Adela Kapetanovic Konto-Gata Konto-VA A V P F / DIKE Skala VA ritning 1:200. Ritningsnummer RITNINGSNR

125 Bilaga 6

126 Överenskommelse om fastighetsreglering del av Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 1 Avtalsparter Namn & adress: Depå Falköping AB Box Falköping Falköpings kommun Falköping Person- & Fastighet Benämning i organisationsnr: avtalet: Anneborg 2:4 Köparen Anneborg 1:5, Friggeråker 25:8 Kommunen Mellan parterna träffas nedanstående avtal om fastighetsreglering. 2 Villkor Följande villkor gäller för detta avtals giltighet: - att detta avtal godkänns av kommunfullmäktige i Falköpings kommun senast den 30 april 2019 och att beslutet vinner laga kraft och - att tilläggsavtal till det exploateringsavtal som tecknats den 1 april 2015, mellan Falköpings kommun och BS verkstäder godkänns av kommunfullmäktige i Falköpings kommun senast den 30 april 2019 och att beslutet vinner laga kraft samt - att fastighetsbildning i enlighet med detta avtal medges. Om dessa förutsättningar inte uppfylls är detta avtal till alla delar förfallet utan rätt för någondera parten att i anledning därav kräva den andra parten på ekonomisk ersättning. Vardera parten skall således bära sina egna kostnader. 3 Fastighetsreglering Fastighetsreglering skall genomföras enligt följande: - Del av Falköping Anneborg 1:5 om ca m 2, markerat med röd skraffering och littera I på bifogad karta (bilaga 1), ska överföras till Anneborg 2:4. Sign: / / / 1 (5)

127 Överenskommelse om fastighetsreglering - Del av Friggeråker 25:8 om ca respektive 880 m 2, markerat med röd skraffering och littera G och H på bifogad karta (bilaga 1), ska överföras till Anneborg 2:4. 4 Jämkning av gränser Parterna accepterar att utan ytterligare vederlag finna sig i sådana mindre jämkningar beträffande gränser, särskilda rättigheter och dylikt, som inte strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av detta avtal och som vid lantmäteriförrättningen bedömts erforderliga för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning. 5 Tillträdesdag Tillträde sker när förrättningen vunnit laga kraft. 6 Ersättning Köparen ska betala (TREHUNDRATRETUSENNIOHUNDRAFYRTIO) SEK i ersättning till kommunen för marken. 7 Betalning av ersättning Ersättning för marken betalas på uppmaning av förrättningslantmätaren i förrättningens slutskede innan beslut i ärendet fattas. Ersättning skall sättas in på nedan angivet konto: - Plusgirokonto, nummer Som betalningsmottagare ska Falköpings kommun, ekonomiavdelningen, anges. Vid inbetalning skall köparens namn, organisationsnummer samt fastighetsbeteckning anges. 8 Avgifter Köparen svarar för samtliga kostnader som är förknippade med fastighetsregleringen: statliga avgifter (fastighetsbildning m.m.), kommunala avgifter (planavgift, bygglov, utsättning m.m.) och anslutningsavgifter (el, tele, opto, va m.m.). Alla kommunala avgifter bestäms utifrån gällande taxa vid tidpunkten för respektive åtgärd. 9 Servitut, nyttjanderätter m.m. Säljaren garanterar att fastighetsdelen på tillträdesdagen ej besväras av servitut, arrende-/hyresrätt eller annan nyttjanderätt än vad som framgår av anteckningar och inskrivningar i fastighetsregistret vid den tidpunkt då avtalet undertecknats av båda parter eller vad som framgår i detta avtal. Säljaren förbinder sig att från Sign: / / / 2 (5)

128 Överenskommelse om fastighetsreglering dagen för detta avtals undertecknande ej teckna nya avtal av nämnda slag. Rättigheterna ska fortsätta att gälla i de överförda fastighetsdelarna. 10 Omprövning av befintlig ledningsrätt Ledningsrätt 16-FAF ska omprövas, alternativt ska ledningsrätt nybildas i det fall omprövning ej kan genomföras, för att innefatta sträckning inom område som regleras i denna överenskommelse enligt grön linje och text 4. Kommunens ledning blir kvar på fastighetsmark på bilaga 2. Motsvarande omfattning, ändamål och bestämmelser som gäller för ledningsrätten i dagsläget (16-FAF- 1279) ska även gälla i den kompletterande sträckningen. Ledning med tillbehör som omfattas av ledningsrättsupplåtelsen ska inte höra till de fastigheter där de är belägna. Äganderätten till ledningarna ska övergå till innehavare av ledningsrätten. Köparen står för lantmäterikostnader vid omprövning av ledningsrätten. 11 Ny ledningsrätt Ny ledningsrätt ska bildas till förmån för Falköpings kommun för dagvattenledning som markerats med lila linje och 3. Nytt utlopp från dammen BTG1000 enligt nedan. Köparen förbinder sig att, utan intrångsersättning, säkerställa ledningsägares (Falköpings kommun) rätt att bibehålla, underhålla och förnya denna ledning med tillhörande anläggningar. Köparen förbinder sig även att, utan intrångsersättning, biträda ledningsägare vid ansökan om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten samt att bekosta denna ledningsförrättning. Ledningsrättens omfattning utgörs av det berörda u-områdets fulla utsträckning utmed plangräns i norr enligt detaljplan med plannummer A 345 (se bilaga 3). Ledningsrättshavaren får ta bort buskar och träd inom ledningsområdet, utföra arbeten med ledningen och utföra tillsyn av den. Ledningshavaren får utöva de befogenheter som följer med ledningsrätten så att belastade fastigheter inte betungas mer än nödvändigt. Ledningshavaren ska sedan ledningsarbete avslutats i görligaste mån återställa marken i förut befintligt skick. Ledningshavaren ska kostnadsfritt anvisa lämpliga skyddsåtgärder när fastighetsägarna behöver utföra arbete i ledningens närhet. Fastighetsägaren får inte uppföra byggnad eller annan större anläggning, plantera träd eller eljest vidta åtgärder så att skador på ledningen kan uppstå eller så att ledningshavaren avstängs eller hindras vid tillsyn, underhåll eller ombyggnad av ledningen. Den ledning med tillbehör som omfattas av ledningsrättsupplåtelsen ska inte höra till de fastigheter där de är belägna. Äganderätten till ledningarna ska övergå till innehavare av ledningsrätten. Sign: / / / 3 (5)

129 Överenskommelse om fastighetsreglering Om ledningsrätt enligt ovan inte kan bildas ska köparen, utan intrångsersättning, biträda kommunen vid ansökan om servitut motsvarande ledningsrätten. Köparen står för kostnaderna vid sådan förrättning eller inskrivning. 12 Övriga ledningar Kommunen har markavtal med FEAB, FENAB, Skanova och IP-only. Köparen förbinder sig att upplåta ledningsrätt eller servitut för befintliga ledningar inom fastighetsdelar som regleras i detta avtal utan att intrångsersättning erläggs samt biträda ansökan om ledningsrätt eller servitut. Kända ledningar vid tiden för denna överenskommelse framgår av bilaga Fastighetsbildning Undertecknade parter ansöker om fastighetsbildning i överensstämmelse med detta avtal. Kommunen ansvarar för att avtalet överlämnas till Lantmäteriet. Köparen skall betala förrättningskostnaden. Sign: / / / 4 (5)

130 Överenskommelse om fastighetsreglering 14 Ändringar och tillägg Ändringar eller tillägg till detta kontrakt skall upprättas skriftligt och undertecknas av parterna för att kunna göras gällande. 15 Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ett tillställs Lantmäterimyndigheten vid ansökan om fastighetsbildning. 16 Underskrifter Falköping den / 2019 Köparen, Depå Falköping AB Falköping den / 2019 Köparen, Depå Falköping AB Fritiof Schiller VD och firmatecknare Lars-Göran Schiller Firmatecknare Falköping den / 2019 Kommunen Falköpings kommun, kommunstyrelsen Falköping den / 2019 Kommunen Falköpings kommun, kommunstyrelsen Dan Gabrielsson Ordförande kommunstyrelsen Katarina Andersson Kommundirektör Bilagor: 1. Karta Anneborg 1:5 och Friggeråker 25:8 2. Karta Ledningsrätt 3. Detaljplan Ranten 1:8 m.fl. A Befintliga ledningar FEAB, FENAB och Skanova 5 (5)

131 Falköpings kommun Torbjörntorp Falköping Norra Tvärvägen Norra Tvärvägen FRIGGERÅKER 25:8>1 G H ANNEBORG 1:5>1 FRIGGERÅKER 25:8>2 I Anneborgsgatan Anneborgsgatan ANNEBORG 2:4>1 RANTEN 1:1>1 FRIGGERÅKER 25:8>2 DOTORP 6:28>1 Skala: 1: Meter ± Bialga 1 - Karta Kartan skapad: Copyright Falköpings kommun Stadsbyggnadsavdelningen. Kopiering, digitalisering eller avritning är inte tillåtet.