Laboration. 2I1026 Intro-IT 2B1110 Intro-ME. Kretskorttillverkning

Transkript

1 Kungliga Tekniska Högskolan Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik LECS/SAM Morgan Düring, Stefan Lindvall Version 1.4 Last Revision Laboration 2I1026 Intro-IT 2B1110 Intro-ME Kretskorttillverkning Namn:... Personnummer:... Godkänd:... Assistent:...

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Förberedelse uppgifter Vad går labben ut på? Hur fungerar ljusorgeln? Starta OrCAD Capture OrCAD Layout Plus Lödning av kretskort HexCAD Lysdiodsmall...23 Kretskorttillverkning

4

5 1. Inledning Laborationen utförs i laborationssal B52, Electrum huset hiss B våning fem. Observera att det inte finns kontakt med radiolan i laborationssalen se därför till att skriva ut eller spara laborationspeket i din dator. Vid laborationstillfället tillämpas inte akademisk kvart utan labben startar heltimme. Eventuella förberedelseuppgifter skall om inte annat anges utföras individuellt och före labborationstillfället. Var alltid beredd att redovisa förberedelse uppgifterna, har du inte utfört förberedelseuppgifterna eller inte kan redovisa dem så kan du avvisas från laborationssalen. 2. Förberedelse uppgifter Innan du kommer till labben skall du göra ett blink mönster till din Ljusorgel. Om du inte gör blink sekvensen hemma kan du inte få ditt EPROM programmerat och din ljusorgel blir oanvändbar. Skapa ditt mönster mha HexCAD instruktionen i detta labpek. När du är nöjd med din blink sekvens så sparar du den på en diskett med ändelsen hex. Skriv namn och personnummer och filnamnet på disketten. När du kommer till labben lämnar du din diskett till labbassen. Kretskorttillverkning

6 3. Vad går labben ut på? I kretskortlabben skall du få prova att rita ett kretskort mha ett CAD-program, och sedan löda ihop och programmera en ljusorgel som du kan bära tex till din gasqueoverall. Ljusorgeln består av en klockgenerator, en 12-bitars räknare, ett 8k EPROM med 8-bitars utgångar, två 8-bitars register, 16 st resistorer och 16 st lysdioder. Lysdioderna formar bokstäverna IT. 4. Hur fungerar ljusorgeln? Varje lysdiod är kopplat till en datapinne på EPROMet. Om värdet på EPROMets utgång är 0 (~0.4V) lyser dioden. Om värdet är 1 (~3.3V) lyser den inte. Värdet på EPROMets Adresspinnar avgör vilket data som presenteras på datautgången och därmed vilka lysdioder som lyser. För att få lysdioderna att blinka måste EPROMet programmeras med en sekvens av värden. För att veta var i sekvensen man är kopplas adressingångarna till en räknare. Räknaren pekar ut vilket värde som för tillfället skall presenteras på EPROMets utgångar. Om sedan räknaren räknar tillräckligt fort upplevs sekvens som ett rinnande ljus. Detta är samma princip som en tecknad film bygger på: en sekvens av bilder som byts ut tillräckligt fort för att ögat inte skall hinna uppfatta bytet utan istället se sekvensen som en sammanhängande enhet. Men här står vi inför ett litet designproblem. Eftersom EPROMet bara har 8-bitars datautgångar, och vi har 16 st lysdioder, måste vi komma på ett sätt att uppdatera lysdioderna varannan gång. Men göra det så fort att ögat inte hinner upptäcka att vi inte bytte ut alla lysdioder samtidigt. Genom att koppla den lägsta (och snabbast ändrande) adress-biten på räknaren (R0) till den lägsta adressbiten på EPROMet (A0), så kommer ett nytt värde hela tiden att skrivas ut på utgången. Men, varje databit var ju kopplad till två lysdioder. För att undvika att lysdioderna bara står och blinkar mellan två värden måste vi koppla in två register som håller kvar datat. Ett register för varje 8 st lysdioder (1 lysdiod per registerutgång). Den adressbit som vi kopplade in på lägsta adressbiten på EPROMet använder vi till att styra vilket register som skall uppdateras. Här uppkommer ytterligare ett problem. Om vi kopplar in räknaren direkt till EPRO- Met så kommer registren att byta värde så snabbt att vi inte hinner se någonting (räknaren måste ju byta adress så fort att ögat inte hinner med). Samtidigt måste den räkna tillräckligt långsamt för att vi skall hinna med sekvensen. Hur göra? Lösningen på problemet är helt enkelt att hoppa över några bitar i räknaren. Eftersom skillnaden i frekvens mellan varje adress- pinne på räknaren är två (vi använder ju det binära talsystemet) kan vi lätt räkna ut hur många bitar vi måste hoppa över för de resterande adresserna till EPROMet. Klockfrekvensen på klockgeneratorn ligger någonstans mellan khz (justerbart med en vridpotentiometer). Om vi delar med (65536=2^16 => 16 bitar) så uppdateras lysdioderna ca fyra till åtta gånger i sekunden samtidigt som skillnaden mellan uppdateringarna av de två registren blir ca 2-5 mikrosekunder. Problemet är därmed löst. För att få lysdioderna att blinka lite lugnare (2-4 ggr i sekunden) kan vi för säkerhets skull lägga till en extra bit som delar med två innan vi kopplar in vår räknare. Denna bits utgång använder vi för att uppdatera registren samt också för EPROMets adress A Kretskorttillverkning

7 2 x stegs frekvensräknare/dividerare 555 Clk Steg 1 till 12 Steg 13 till 24 R<0> R<0> R<13..24> A<0> A<1..12> D<0..7> 8kx8 EPROM Enable Enable Register Register Resistorer Lysdioder o<0> o<7> o<8> o<15> Figure 1. Schematisk ritning av Ljusorgeln Vår design är nu färdig. Ritningen visas i Figur 1 ovan. Det enda som återstår är att rita kretskortet och tillverka det. För att spara tid så har vi redan gjort ett kretskort åt dig. Återstår att löda fast komponenterna på det färdiga kretskortet, programmera EPRO- Met med en tjusig sekvens, koppla in batterierna och se om det fungerar. Kretskorttillverkning

8 5. Starta OrCAD Capture Starta programmet OrCAD Capture från Windows startmeny. Från listen i Capture välj File -> New -> Project. I rutan "Namn" anger ni vad er layout skall heta, exempelvis någon klurig kombination av era namn. Markera valet "PC Board Wizard" Skriv in Location = c:\temp Klicka på: OK! Klicka på: Nästa! För tillfället behöver vi inga bibliotek då vi kan inkludera dessa efterhand. Alltså klicka på: Slutför! 5.1. OrCAD Capture Lägga till bibliotek Nu befinner ni er i OrCAD Capture CIS och kan börja rita! För att placera en komponent markera först schematics fönstret och klicka på Place Part ikonen, i form av en gate. Om ni mot förmodan inte skulle hitta ikonen tryck shift+p (på tangentbordet!). Rutan längst ned till vänster i Place Part fönstret visar vilka komponent bibliotek som finns laddade. Finns det andra bibliotek än Design Cache så markera dessa och tryck på remove library, nu finns inga bibliotek laddade. Ladda nödvändiga bibliotek genom att klicka på add library. Markera biblioteken nämnda nedan och klicka på öppna. discrete.olb counter.old prom.olb latch.olb Pspice/Anl_misc.olb Kretskorttillverkning

9 5.1.2 Lägga till komponenter I OrCAD Capture skapar vi en representation för hur kretsen skall kopplas alltså inte hur komponenterna kommer att placeras på kretskortet. Till er hjälp när ni drar ledningar mellan komponenterna så kan ni använda er av det färdiga kopplingsschemat längst bak i labbhäftet, Obs! kopiera inte din krets rakt av från kopplingsschemat längst bak, utan följ labbhäftet och jämför med kopplingsschemat längst bak då detta känns befogat, annars vet vi av erfarenhet att risken för felkopplingar är överhängande Timerkrets, 555B Första komponenten vi skall använda är Timerkretsen "555B" den skall vi använda som klocka i konstruktionen. 1. Markera alla bibliotek i listrutan, 2. skriv 555B i Part rutan, 3. markera komponenten 555B/ANL_MISC och klicka på OK En komponent fäst på muspekaren har nu skapats, placera komponenten nära det nedre vänstra hörnet på ert schematic fönster genom att klicka. Efter som vi bara skall placera ut en 555B-komponent så trycker vi på escape (esc). Glöm inte att spara ofta! Vippa, 7474 Nästa steg är att placera ut en vippa, vippan skapar två utgångar Q och Q dessa utgångar skall switcha varannan gång klockan switchar, d.v.s. Hastigheten har halverats. (tänk efter hur vippan borde kopplas för att uppnå detta resultat) 1. klicka igen på place part symbolen 2. markera alla bibliotek 3. skriv 74HC74 i part rutan, 4. markera 74HC74/LATCH Uppmärksamma att rutan Packaging innehåller information om hur många vippor den fysiska komponenten innehåller. Testa gärna och ändra från "A" till "B" i rullgardinsmenyn och observera att ben numreringen i bilden ändras, detta motsvarar ben numreringen på den riktiga komponenten som alltså innehåller två vippor. 5. Välj "A" från rullgardinsmenyn och klicka på OK. Placera vippan strax till höger om timerkretsen. Nu skall vi testa och dra en ledning från utgången på timerkretsen 555B och vippan. För att dra en ledning så klicka på place wire symbolen eller tryck shift+w. Kretskorttillverkning

10 Med markörkorset klicka på timerkretsens OUTPUT utgång, dra ledningen till vippans clock ingång (CLK), en röd plupp visar när ledningen har fått kontakt fäst ledningen med musklick. Sluta dra ledningar genom att trycka på escape. Vippans ingång måste även kopplas in gör detta genom att klicka på place wire och dra ledningen från vippans ingång D till vippans utgång Q, det kan ibland vara praktiskt att "svänga" med ledningen gör detta genom att klicka på arbetsytan där du vill svänga Räknare, 4040 Dags att placera ut två 12-stegs binär räknare. De två räknarna räknar hur många gånger vippans utgång switchar, 1. Klicka på place part symbolen 2. markera alla bibliotek 3. skriv 74HC4040 i part rutan, 4. markera 74HC4040/COUNTER Som ni kan se i packaging så finns det tyvärr bara en räknare i varje fysisk komponent därför måste vi använda oss av två fysiska komponenter. 5. Klicka OK 6. Placera komponenten uppe till vänster på schematics sidan med vänsterklick. Den andra räknaren hänger redan fast vid muspekaren, placera räknare två till höger om den första räknaren. För att sluta placera ut räknare tryck escape. Dags att ansluta vippan till första räknaren tryck på place wire symbolen och anslut Q på vippan till CLK på första räknaren. Anledningen till att vi har två 12-bitars räknare är för att vi egentligen önskar en 24-bitars räknare. Koppla ihop Q12 (ben 1) från den första räknaren med CLK på den andra räknaren, detta skapar en 24-bitars räknare. (Hur?) Minne, M27C64A 1. Klicka på place part symbolen 2. markera alla bibliotek 3. skriv M27C64A i part rutan, 4. markera M27C64A/PROM som ni kan se i packaging så finns det ett minne i varje fysisk komponent. 5. Klicka OK Höger klicka och välj mirror vertically från menyn för att vända minnet enligt ritningen på näst sista sidan Kretskorttillverkning

11 Placera minnet med vänsterklick och tryck escape. För att spara tid på sammankopplingen mellan räknare två och minnet så tryck ner vänster musknapp över räknare två. Med musknappen nedtryckt kan ni dra räknare två till den plats där utgångarna på räknare två passar in mot ingångarna A1 till A12 på minnet. Korrekt placering indikeras genom att en varnings triangel visas, släpp räknare två genom att släppa upp musknappen. Den uppmärksamme teknologen upptäcker nu att ingången A0 inte är inkopplad, klicka på place wire och dra ledningen från vippans utgång Q till minnets ingång A0. Avbryt med escape Register, Klicka på place part symbolen 2. markera alla bibliotek 3. skriv 74HC377 i part rutan, 4. markera komponenten 74HC377/LATCH. 5. Klicka OK Använd spegla och rotera kommandona för att vända registret enligt bilden. Placera registret med ingångarna "D" mot minnets utgångar "O". Klicka och dra registret nedanför och till höger om minnet släpp musknappen och tryck escape. Höger klicka på registret och välj copy, Placera registret med ingångarna "D" mot minnets utgångar "O", röda "bollar" indikerar när och med vilka ben komponenten har fått kontakt, akta så att CLK och ENG ingångarna inte ansluts. Avbryt med escape för att inte placera ut flera register. Klicka och dra registret åt höger ovanför det första registret släpp musknappen och tryck escape. Registerkretsarna måste även vara anslutna till klocka, För att ordna detta så klicka på place wire och dra ledningen från utgången (OUTPUT) på timerkretsen 555b till respektive CLK ingång på registerkretsarna. Registerkretsarna delar upp signalen så att ena klockperioden så lyser "I" och andra perioden så lyser "T", detta åstadkommer vi genom att koppla nedre registers ingång ENG till vippans utgång Q och den övre ENG till vippans utgång Q Resistanser Nu skall vi placera ut resistanser, för att inte få så många lösa kretsar på layouten så ersätter vi de 16 resistorerna med två resistans bryggor. Dessa är dock som komponenter avsevärt mycket dyrare än lösa resistorer och skall här endast användas för att representera lösa resistorer. Kretskorttillverkning

12 1. Klicka på place part symbolen 2. markera alla bibliotek 3. skriv R-pack i part rutan, 4. markera R-pack/DISCRETE 5. Klicka OK Placera en resistansbrygga var på utgångarna Q till den övre och undre registerkretsen Lysdioder Lysdioderna är grundläggande för att få kretsen att kunna blinka och lysa, dags att lägga till dessa! 1. Klicka på place part symbolen 2. markera alla bibliotek 3. skriv SSL-LXA228/SM i part rutan, 4. markera SSL-LXA228/SM/DISCRETE 5. Klicka OK Rotera dioden och anslut en diod var till alla av de två resistansbryggornas utgångar. När alla dioder är utplacerade så välj place wire och koppla ihop alla dioder Timerkomponenter Nu är det dags att lägga till nödvändiga komponenter för att kunna ställa in timerkretsens ut frekvens, vi behöver (namnen som står inom parantes är komponent namnet): Två kondensatorer,( cap np ) 1. En kondensator placeras mellan timerkretsens ben; GND (1) och CONTROL (5), 2. den andra kondensatorn placeras mellan ben; GND (1) och TRIGGER (2), 3. TRIGGER (2) kopplas även till THRESHOLD (6) med en ledning. En resistor, ( r ) 1. placeras mellan; DISCHARGE(7) och RESET (4) 2. dra även en ledning från RESET (4) till VCC (8) En trimpotentiometer,( resistor var ) 1. placeras enligt ritning efter kondensatorn ansluten till GND, och sedan till DIS- CHARGE(7), Kretskorttillverkning

13 5.1.3 Testning Dags att testa om alla kopplingar lyckats. Markera Project Manager Window, under katalogen Design resources markerar ni filen "projektnamn".dsn Från tools menyn väljer ni annotate, välj alternativ enligt bilden: Klicka OK Klicka även OK i nästa ruta för att fortsätta. Från tools menyn väljer ni nu Design rules check, välj inställningar enligt bilden nedan, undantaget rapportfilen vilken är inställd automatiskt för ert projektnamn. Kretskorttillverkning

14 Klicka OK Nu har OrCAD hittat fel i er krets, ni får valet att titta på session log, är någon ansluten pinne markerad med grönt klicka Ja och om nödvändigt tillkalla asse, annars så kan ni klicka Nej och fortsätta nedan. Timerkretsen borde vara ok, men vippan kräver anslutning på clear(cl) och preset(pr), använd place wire och anslut bägge dessa ben med Vcc hämtat från timerkretsen. 1. Räknarna saknar inkoppling på master reset (RST) bägge dessa kopplas till jord (GND) från timerkretsen. 2. Minnet har fyra ben vilka inte är inkopplade, koppla OE och CE till jord (GND) från timerkretsen och VPP och PGM till VCC även det från timerkretsen. Testa att köra design rules check igen, om inga fel kvarstår så stängs design rules check fönstret direkt. Kvarstår fortfarande fel så försök lösa dessa själv eller tillkalla asse. Det återstår ända några få saker som måste kopplas in. 3. VCC på bägge registerkretsarna måste kopplas in, dra en ledning till timerkretsens VCC Kretskorttillverkning

15 4. Lysdioderna skall anslutas till matningsspänning, dra en ledning från ledningen som ansluter alla lysdioder till VCC på timerkretsen. 5. Kör design rules check för att verifiera att allt är ok, Glöm inte att spara kretsen Kretskorttillverkning

16 6. OrCAD Layout Plus 6.1. Skapa kretskortets layout I OrCAD Layout Plus skapas det faktiska kretskortet, var krets ni använt i OrCAD Capture ersätts nu av komponentens fysiska kapsel s.k. footprint och där ni placerar detta footprint kommer också komponenten att placeras på ert kretskort. 1. Markera Project Manager Window i OrCAD Capture, under katalogen Design resources markerar ni filen "projektnamn".dsn 2. Från tools menyn väljer ni Create netlist 3. Välj fliken layout 4. Välj inställningar enligt bilden nedan, undantaget Netlist file vilken är inställd automatiskt för ert projektnamn. 5. Klicka OK. Öppna programmet Layout plus, från Windows startmeny. 1. I Layout plus klickar ni File->New, 2. I Load template file väljer ni metric.tch Kretskorttillverkning

17 3. Klicka på Öppna. 4. I nästa dialogruta Load netlist source så går ni till katalogen c:\temp\ 5. Markera er fil: "projektnamn".mnl 6. Klicka på Öppna. 7. I nästa dialogruta Save File as så får ni möjlighet att ändra namn på layoutfilen (.max), för enkelhetens skull behåll föreslaget namn 8. Klicka på Spara. OrCAD Layout Plus försöker nu hitta footprint till alla komponenter ni använt, misslyckas detta, vilket det ofta gör så frågar programmet efter hjälp. OrCAD namnger komponenterna efter antal ben och komponentens referens beteckning, jämför med schemat i OrCAD Capture för att identifiera aktuell komponent. Om OrCAD misslyckas med identifiering så visas dialogrutan Link Footprint to Component, 1. Klicka på: Link Existing Footprint to Component 2. I dialogrutan Footprints for DIPxx välj bibliotek "itkrets", 3. Markera rätt footprint för aktuell komponent enligt tabell nedan. 4. Klicka OK, 5. Upprepa punkt 1-4 tills alla komponenter är valda. Komponent: Timerkrets 555B/DIP8 Vippan 74HC74 Räknare 74HC4040 Minnet M27C64A Registerkrets 377 R-brygga Lysdioder/SSL-LXA228/SM Kondensator Resistans R-variabel Footprint: DIP.100/8/W.300/L.400 DIP.100/14/W.300/L.800 DIP.100/16/W.300/L.900 DIP.100/28/W.600/L1.475 DIP.100/20/W.300/L1.050 DIP.100/16/W.400/L.900 LYSDIOD BLKCON.100/VH/TM1SQ/W.100/2 AX/.400X.100/.031 PT-15NV Komponenterna placeras nu ut godtyckligt på arbetsytan av Layout plus. För att kunna flytta runt komponenterna så avmarkera Online Design Rules Check i Layout plus verktygsfält. Flytta lysdioderna så dessa bildar bokstäverna "I" och "T", det är inte noga med vilken av lysdioderna ni placerar vart utan bara att de bildar "IT". Placera komponenterna med avstånd (luftigt) och försök gärna att undvika allt för många korsande ledningar. Dags att routa, alltså dra ledningar. Klicka Auto->Autoroute->Board, Att routa kan ta lång eller kort tid, Tillkalla asse för att få komponenter. Kretskorttillverkning

18 7. Lödning av kretskort I detta kapitel ska vi försöka förklara hur du löder. Först kommer en liten snabbkurs sedan förler en lite mer teoretisk och utförligare istruktion i konsten att löda. Se även instruktionsvideo på kursens hemsida Före lödning Se till att temperaturen på lödkolven är inställd på 350 o C och står i lödkolvsstället. Se även till att det inte ligger något på lödkolven, tex sladden till lödkolven, innan du sätter på lödkolven. Innan du börjar löda bör du veta exakt vart varje komponent skall sitta. Det är mycket lättare att sätta en komponent rätt på en gång än att behöva löda lös komponenten med risk att förstöra kretskortet eller komponenten bara för att du hade bråttom. Observera du får bara ett kretskort, en uppsättning komponenter. Sätt fast komponenten du skall löda på rätt plats, rätt sida av kretskortet (Component side) och rätt vänd på kretskortet. Kontrollera gärna en extra gång innan du sätter fast komponenten för lödning. För att sätta fast komponenten kan du bocka benen en aning så komponenten kilas fast Snabb kurs i lödning Se till att lödspetsen är ren från föroreningar, och att det finns lite lod på lödspetsen. Sätt lödspetsen mot komponentbenet och lödön på kretskortet på ett sådant sätt att maximal yta värms upp. För sedan till lod mot lödplatsen, ej mot lödspetsen. Tillför så mycket lod att det flyter ut jämt på lödplatsen. Ta då först den lodet och sedan lödspetsen. Nu kan du löda! 7.3. Introduktion till begrepp inom lödning (överkurs) Tillverka lödförband För att kunna tillverka ett lödförband behövs följande: lödställe (komponenter, lödyta) lod flussmedel värme Vad är lod? Lod är en legering (blandning) av tenn och bly. Den vanligaste legeringen har en smältpunkt på ca 183 o C. Denna låga temperatur har valts för att skydda komponenter och kretskort från skador. Temperaturskillnaden mellan det fasta och flytande tillståndet kallas smältintervall. Under smältintervallet, medan lodet stelnar, får man inte utsätta lödfogen för vibrationer då fås en spröd fog med låg hållfasthet och dålig elektrisk ledningsförmåga Kretskorttillverkning

19 7.3.3 Flussmedel Då de flesta metaller oxiderar snabbt måste man tillsätta ett flussmedel, som tar bort den existerande oxiden och även förhindrar återoxidation. Detta bidrar till lodets vätning. De vanligaste förekommande flussmedlen idag är av lågfastmassehalttyp. Denna typ av flussmedel lämmnar ytterst små mängder flussrester efter lödning. Resterna behöver ej avlägsnas från kretskortet Att löda (överkurs) Se till att lödspetsen är ren från föroreningar, och att det finns lite lod på lödspetsen, detta påskyndar uppvärmningen av lödstället. Sätt lödspetsen mot komponentbenet och lödön på kretskortet på ett sådant sätt att maximal yta värms upp. Detta gör att hela lödstället blir ordentligt uppvärmt och man minimerar risken för kalllödningar. För sedan till lod mot lödplatsen, ej mot lödspetsen. Sätter man lodet direkt mot den uppvärmda lödspetsen förångas flusset utan att nå fram till lödstället. Tillför så mycket lod att det flyter ut jämt på lödplatsen. Ta då först den lodet och sedan lödspetsen. De hoplödda delarna får inte rubbas ur sitt läge innan lodet har stelnat. Hela detta arbetsmoment, från det att lödspetsen placerats mot lödstället tills det att lodet har stelnat kallas lödtid. Vid för lång lödtid kan komponentuttagens lödbara yta förstöras och lodet kan oxidera, dessutom kan ledare och lödyta lossna från mönsterkortet, sk foliesläpp. Vid för kort lödtid kan man få en ofullständig lödning eller kallödning. Om man har för hög temperatur på lödspetsen eller anbringar lödspetsen så att flusskanalerna i lodtråden täpps till, riskerar man att det instängda flussmedlet stänker ut på kretskortet tillsammans med smält lod. Lodmängden är beroende av lödställets utseende, t ex komponentuttaget och lödytans storlek. För liten lodmängd ger en relativt god elektrisk kontakt, men sämre mekanisk hållfasthet. För mycket lod, sk fet lödning, försvårar inspektion av lödstället men den godkännes om det är uppenbart att lödstället är vätt. Viktigt, håll i komponentbenen när du klipper av dem. Vi vill inte behöva hålla för våra ögon när du klipper av dina ben för att inte på pieracade ögon. Även tangentbord, skärmar o.dyl kan ta skada av det kommit komponent ben flygande. Kretskorttillverkning

20 8. HexCAD HexCAD genererar den kod som behövs för att programmera den EPROM som skall användas i denna lab Starta Öppna din webbläsare, gå till adressen: för IT-programmet för ME-programmet Programmet initieras i din dator, detta kan ta några sekunder beroende på hur snabb din dator är och hur många state du har valt Använda... Nedan kommer en utförlig beskrivning av HexCADs knappar Max number of states En EPROM lagrar inmatade värden på totalt 8192 st olika adresser, då dessa adresser totalt kan innehålla 8 bitar och vi behöver 16 bitar så använder vi maximalt 4096 st states. Med Max number of states så får ni möjligheten att minska antalet states för att minska arbetsbördan och snabba upp generering av kod <Prev Gå till föregående state Next> Gå till nästa state Goto state Gå till valfritt state från 1 till IT dioder Ett klicka på en lysdiod ändrar hur vida lysdioden skall vara tänd eller släckt i aktuellt state Set all Tänder alla lysdioder i aktuellt state Clear all Släcker alla lysdioder i aktuellt state Invert all Släcker alla tända och tänder alla släckta lysdioder i aktuellt state Kretskorttillverkning

21 8.2.9 Insert previous state Kopierar föregående state till aktuellt state Copy/Paste/Multiply sequence Kopierar en sekvens av states till en annan del av intervallet, ger er också möjlighet att sträcka ut sekvensen så den går långsammare. (Här beskrivet som multiplicitet) 1. Klicka på Copy/Paste/Multiply sequence 2. Ange vart sekvensen ni önskar kopiera börjar. 3. Ange vart sekvensen ni önskar kopiera slutar. 4. Ange vart ni önskar att kopierad sekvens skall börja. 5. Ange om kopian skall vara identisk (1), eller dubbelt så lång (2) o.s.v Run Simulerar inmatad sekvens i: Ett klick -> 10Hz Två klick -> 20Hz osv Stop Stannar simulering alternativt minska hastigheten Generate code Skapar HEX-kod av det ni matat in. (OBS! Det tar lång tid att generera kod, detta borde endast göras när ni är klara) Select all Denna knapp behöver bara användas om spara-knappen inte fungerar. När koden har genererats klart så klicka på Select all, all kod markeras och nu är det bara att kopiera koden och klistra in till ett vanligt text dokument (exempelvis i notepad, INTE i MS Word). (EPROM brännaren klarar endast Windows radbrytning, tänk på det om ni använder UNIX...) Spara När koden har genererats klart så klicka på Spara. Du får nu upp en dialogruta med fråga om du vill spara filen eller öppna den. Välj att spara den på diskett och välj ett filnamn enligt mönstret "epost.hex" där epost är din kth adress (exempelvis it02_xyz.hex). Kretskorttillverkning

22 Kretskorttillverkning

23 9. Lysdiodsmall Figure 2. Här sätter IT-studenter sina lysdioder! Figure 3. Här sätter ME-studenter sina lysdioder! Använd denna sida då ni hämtar era lysdioder. Lysdioderna är vad man kallar av klar typ vilket innebär att alla färger ser likadana ut vi en snabb titt. Därför är det smidigt att använda denna sida och sticka in lysdioderna i så får du dina lysdioder i rätt position och med rätt färg. Kretskorttillverkning