JIL Stockholms läns landsting

Transkript

1 JIL Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Kl Sammanträde med tillväxt- och Datum för justering: Datum för justering av 106,107,109,110 regionplanenämnden Emma Lideli Plats Roslagssalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Gustav Hemming (C) ordförande Charlotte Broberg (M) i:e vice ordförande (tom 111) Christina Eklund (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD) Jens Sjöström (S) 2:e vice ordförande Carina Paulsson (S) (tom 112) Emma Lidell (S) Tomas Eriksson (MP) Anna Sehlin (V) Ej närvarande ledamöter Pehr Granfalk (M) Mikael Igelström (M) Johnny Nadérus (S) Närvarande ersättare Kjell Jansson (M) tjg Nikolina Bucht (M) tjg Jan Holmberg (M) Tobias Davidsson (L) Bosse Andersson (C) Meeri Wasberg (S) tjg Malin Fijen Pacsay (MP) Lisa Rasmussen (V) Ej närvarande ersättare Mia Franzén (L) Carl Johan Schiller(KD) Freddie Lundqvist (S) Karl-Olov Jansson (S) Jan Valeskog (S) Politiska tjänstemän Patrik Lind David Winks Alfred Askeljung Therese Rosén Joachim Höggren Martin Richardsson Tjänstemän Hanna Wiik Evert Kroes Jessica Andersson Inger Lagerquist Cecilia Lindahl Jonas Edholm Ulrika Palm Anette Jansson Karin Styrenius Agneta Marmestrand Ruud Sekreterare Byeptffooes

2 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/ TRN Meddelande Protokoll för sammanträde den med tillväxt- och regionplanenämnden har justerats Bevis/Anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets anslagstavla Datum för justering För 106,107,109 Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstinghuset, kansliavdelningen Underskrift Bevis om anslag Underskrift

3 Stockholms läns landsting 3 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Innehåll 102 Justerare och justeringsdag Förteckning över inkomna ärenden Val av sekreterare i tillväxt- och regionplanenämnden Månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per september Tillväxt- och regionplanenämndens budget 2017 och planår Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun, granskningshandling 109 Läget i Stockholmsregionen uppföljningen av RUFS Remiss av regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Sammanträdestider Direktörens rapport inklusive framtagande av mål för tillväxt- och regionplanenämnden RUFS-information - muntlig redogörelse för synpunkter från samrådet Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

4 Stockholms läns landsting 4 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Justerare och justeringsdag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att utse Gustav Hemming (C) ordförande och Emma Lidell (S) till justerare, samt att protokollet justeras den 3 november Justerare Justerare Exp. datum Sign.

5 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/ TRN Förteckning över inkomna ärenden Tillväxt- och regionplanenämndens beslut att lägga anmälan till handlingarna Qtä SU Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

6 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/ TRN Val av sekreterare i tillväxt- och regionplanenämnden TRN Beslutsunderlag Ordförandes muntliga förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att utse Evert Kroes till sekreterare i tillväxt- och regionplanenämnden Beslutsexpediering Akt Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

7 Stockholms läns landsting 7 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltnmgen per september 2016 TRN Ärendebeskrivning Ekonomisk månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltnmgen per september Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 17 oktober 2016 Tillväxt- och regionplaneförvaltningens månadsrapport september 2016 Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att godkänna månadsrapporten för tillväxt- och regionplaneförvaltnmgen per september 2016 Beslutsexpediering Styrning och ekonomi Akt Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

8 Stockholms läns landsting 8 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Tillväxt- och regionplanenämndens budget 2017 och planår TRN Ärendebeskrivning Beslut om Tillväxt- och regionplanenämndens budget 2017 och planår Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 13 oktober 2016 Budget 2017 och planår för Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att fastställa slutlig budget för Tillväxt- och regionplanenämnden 2017 med plan för åren 2018 till 2021 i enlighet med bilaga, att överlämna slutlig budget till Landstingsstyrelsen samt att omedelbart justera beslutet Särskilt uttalande S-ledamöterna lägger ett särskilt uttalande och anmäler att de inte deltar i beslutet, bilaga 1 MP-ledamoten lägger ett särskilt uttalande och anmäler att de inte deltar i beslutet, bilaga 2 V-ledamoten lägger ett särskilt uttalande och anmäler att de inte deltar beslutet, bilaga 3 Beslutsexpediering: Styrning och ekonomi Akt Justerare Exp. datum Sign.

9 Stockholms läns landsting 9 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016 TRN Ärendebeskrivning Upplands-Bro kommun har tagit fram ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för kommunens landsbygdsdelar. Planen har arbetats fram i dialog med berörda aktörer och invånare på landsbygden och fokuserar på att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse. Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget, Landsbygdsplan FÖP 2016, som är utställd under perioden 13 juli till 19 oktober Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 10 oktober Förslag till yttrande den 10 oktober 2016 Utställningsförslaget finns på Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att avge yttrande över förslaget till fördjupning av översiktsplanen för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016, bilaga 4 att omedelbart justera beslutet Protokollsanteckning M, L, KD och C ledamöterna låter anteckna till protokollet att de ser positivt på Upplands-Bros ambition med landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LIS-områden bör ske i anslutning till befintlig bebyggelse och sysselsättningseffekter bör beskrivas tydligare. Beslutsexpediering: Upplands-Bro kommun Akt Justerare Justerare Exp. datum Sign.

10 Stockholms läns landsting 10 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun, granslmingshandling TRN Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över Tyresö översiktsplan, granskningshandling. Remisstiden pågår under perioden till Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 26 september Förslag till yttrande den 26 september 2016 Samrådsförslaget finns på Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att avge yttrande över förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun, granslaiingshandling, i enlighet med bilagt förslag till yttrande, bilaga 5 Beslutsexpediering: Tyresö kommun Akt Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

11 Stockholms läns landsting 11 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Läget i Stockholmsregionen uppföljningen av RUFS 2010 TRN Ärendebeskrivning Ärendet avser Tillväxt- och regionplanenämndens uppdrag i Mål och Budget 2016 att genomföra en uppföljning av regionens utveckling med utgångspunkt i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 11 oktober 2016 Läget i Stockholmsregionen uppföljningen av RUFS 2010 Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att godkänna 2016 års uppföljning av den regionala utvecldingsplanen för Stockholmsregionen - RUFS 2010 enligt bilagan att överlämna uppföljningen till landstingsfullmäktige att förklara paragrafen omedelbart justerad Särskilt uttalande S-ledamöterna lägger ett särskilt uttalande, bilaga 6 MP-ledamoten lägger ett särskilt uttalande, bilaga 7 V-ledamoten lägger ett särskilt uttalande, bilaga 8 Beslutsexpediering: Landstingsfullmäktige Akt Justerare Exp. datum Sign.

12 Stockholms läns landsting 12 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Remiss av regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län TRN Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting är som regional kollektivtrafilmiyndighet ansvarig för att ta fram ett regionalt trafimörsörjningsprogram. Det är landstingets trafikförvaltning som tar fram det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Trafiknämnden har remitterat ett förslag till reviderat Regionalt trafikförsörjningsprogram till Tillväxt- och regionplanenämnden. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till yttrande Handlingarna finns tillgängliga på landstingets hemsida: ht1p:// Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att avge yttrande över remissversionen av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län i enighet med bilagt yttrande, bilaga 9 att förldara paragrafen omedelbart justerad Särskilt uttalande S-ledamöterna lägger ett särskilt uttalande, bilaga 10 MP-ledamoten lägger ett särskilt uttalande, bilaga 11 V-ledamoten lägger ett särskilt uttalande, bilaga 12 Beslutsexpediering: Trafikförvaltningen Akt Justerare Exp. datum Sign.

13 Stockholms läns landsting 13 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN Sammanträdestider 2017 TRN Ärendebeskrivning Tillväxt- och regionplanenämnden fastställer nämndens sammanträdestider under Beslutsunderlag Förslag till sammanträdestider från flödesschema Förvaltningen har lämnat kommentar och datumen har justerats. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att fastställa följande dagar för nämndens sammanträden 2017: 2 februari 23 mars 18 april 8 juni 31 augusti 28 september 26 oktober 7 december att sammanträdena normalt börjar klockan Nämnden låter anteckna till protokollet att presidiet tillsammans med förvaltningen ska se över möjligheterna att ändra tid eller datum för sammanträdet den 18 april. Beslutsexpediering: Akt Justerare Exp. datum Sign.

14 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/ TRN Direktörens rapport inklusive framtagande av mål för tillväxt- och regionplanenämnden Hanna Wiik presenterar Inger Lagerquist som ny avdelningschef på Tillväxtavdelningen. Stockholms Europaförening organiserade den 18 oktober ett uppladdningsmöte inför kommande EU:s programperiod. SKL förbereder i detta sammanhang ett yttrande till kommissionen där även Stockholmsregionen bör lämna sina synpunkter och påpeka behovet av satsningar i storstadsregionerna med fokus på hållbar stadsutveckling. Nämndens presidium har genomfört en dialog med Stockholms stad angående regionbildning, kommunstyrelsens presidium deltog. Stadens presidium gjorde tydlig att landstinget bör ta sitt ansvar för befintligt uppdrag först, samordna sig bättre och satsa mer på tillväxtfrågorna. Det konstaterades att samarbetet mellan staden och landstinget har en stor utvecklingspotential vad gäller utbyggnad och gemensamma projekt. Presentation av det regionala cykelbokslutet genomfördes med utdelning av årets cykelprestation till Nacka kommun pga. sin satsning och utbyggnad av regionala cykelstråk. Inom ramen för arbetet med RUFS 2050 genomför förvaltningen en internationell Peer-Review den november. Den kollegiala granskningen genomförs med inbjudna europeiska kollegor från Amsterdam, Wien, Oslo/Akershus och Uusimaaregionen (Helsingfors) Genom workshops kommer deltagare bl.a. diskutera målstrukturen: utmaningar, den fysiska strukturen, planprocess och det internationella perspektivet. Peer-Review är ett konkret exempel på hur förvaltningen använder sitt internationella nätverk och medlemskap inom Metrex. Slutligen redovisar Hanna Wiik tidplanen och genomförandet av konsultuppdraget för att ta fram en modell för målstyrning och uppföljning för nämndens verksamhet. Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

15 Stockholms läns landsting 15 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 8/2016 TRN RUFS-information - muntlig redogörelse för synpunkter från samrådet Ulrika Palm informerar om de inkomna remissvaren för samrådsförslaget för RUFS 2050 Anette Jansson presenterar för förvaltningens arbete med beräkningen av det demografiska bostadsbehovet i Stockholms län Justerare Justerare Exp. datum Sign.

16 Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SÄRSKILT UTTALANDE 1(1) Bilaga 1 Tillväxt- och regionplanenämnden ärende 5 Tillväxt- och regionplanenämndens budget 2017 och planår Aktualitetsprövningen av RUFS 2010 och arbetet med framtagandet av RUFS 2050 har visat på vikten att den regionala utvecklingsplanen leder till konkret handling och genomförande. I Socialdemokraternas budgetförslag 2017 anslår vi därför 15 mnkr mer till Tillväxt- och regionplaneförvaltnmgen än den styrande alliansen. Detta för att möjligöra ett ännu mer aktivt arbete med genomförandefrågor, framförallt för att främja bostadsbyggandet genom inrättandet av ett bostadsbyggnadskansli. Vi konstaterar med oro att förslaget till slutgiltig budget för Tillväxt- och regionplanenämnden 2017 inte innehåller några medel för de merkostnader ett beslut om regionbildning innebär. I Socialdemokraternas budget för 2017 finns medel för detta avsatt. Vi förutsätter att ett beslut om regionbildning medför ett anslag till TRN för erforderligt förberedelse och utredningsarbete.

17 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden Miljöpartiet de gröna SÄRSKILT UTTALANDE TRN Bilaga 2 Tillväxt och regionplanenämndens budget 2017 och planår Aktualitetsprövningen av RUFS 2010 och arbetet med framtagandet av RUFS 2050 har visat på vikten att den regionala utvecklingsplanen leder till konkret handlingar för att bli verklighet. I Miljöpartiet de grönas budgetförslag 2017 anslår vi därför 10 mnkr mer till Tillväxt- och regionplaneförvaltnmgen än de styrande allians-partierna. Detta för att möjligöra ett ännu mer aktivt arbete med att göra Stockholmsregionen klimatneutral. Syftet är att just samordna och stödja kommunerna i arbetet med att minska utsläpp av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser. Vi konstaterar med oro att förslaget till slutgiltig budget för Tillväxt och regionplanenämnden 2017 inte innehåller några medel för de merkostnader ett beslut om regionbildning innebär. Vi förutsätter att ett beslut om regionbildning återkommer till TRN inom kort.

18 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden VÄNSTERPARTIET SÄRSKILT UTTALANDE TRN Ärende 5 Bilaga 3 Tillväxt- och regionplanenämndens budget 2017 och planår I vårt budgetförslag syns ett tydligare fokus på att regionplaneringen ska utgå från målet att minska klass- och könsklyftorna, öka mångfalden och skapa en hållbar utveckling i regionen. Bland annat anser vi att landstinget måste bli en tyngre aktör i den regionala planeringen och därför ansöka om att bilda region. Detta är en förutsättning för att samplaneringen mellan kollektivtrafikutbyggnad, gång- och cykeltrafik, bostäder och övrig fysisk planering ska kunna förbättras. Om majoriteten vill gå vidare med ansökan och förberedelsearbete för en regionbildning måste de anvisa nya medel för detta. Under 2016 har samrådshandlingen för RUFS 2050 tagits fram - tydligare mål och tydligare måluppföljning blir grundpelare. Detta är oerhört viktigt eftersom vi kan se att utmaningarna i RUFS 2010 är relevanta och än mer akuta idag än när RUFS 2010 skrevs. Vi hänvisar till vårt förslag till budget 2017.

19 Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1 (2) FORSLAG TILL YTTRANDE TRN Bilaga 4 Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen Kungsängen Yttrande över förslag till fördjupning av översiktsplanen för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016 Inledning Stockholms läns landsting har fått Upplands-Bro kommuns förslag till fördjupning av översiktsplanen för landsbygden på remiss i samband med utställning. Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning, som inte avger eget yttrande. Yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan för Stockholms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Synpunkter Landstinget är i allt väsentligt positiv till utställningsförslaget av Upplands- Bros landsbygdsplan. Planen följer i stort de inriktningar som anges i RUFS2010 och som även finns med i samrådsförslaget av RUFS2050, att bygga tätt, varierat och i kollektivtrafiknära lägen. Landstinget ser positivt på att ny bebyggelse föreslås tillkomma i utpekade landsbygdskärnor, bebyggelseutvecklingsstråk och -områden eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Detta gör att fragmentering av de gröna kilarna kan undvikas samt att möjlighet att behålla service och kollektivtrafik på landsbygden ökar. Landstinget noterar samtidigt att den beräknade befolkningsökningen på landsbygden i förslaget är blygsam i förhållande till nollalternativet, vilket har stor betydelse för ett bibehållet befolkningsunderlag för förskola, skola, kollektivtrafik och service. Det är positivt att kommunen lyfter fram frågor som behöver mellankommunal samordning, bland annat kollektivtrafikförsörjning, den regionala grönakilen Görvälnkilen samt Mälarens vattenmiljö och status. Däremot saknas ett förhållningssätt till hur de mellankommunala frågorna behöver hanteras, en synpunkt som kvarstår från samrådet (LS , 279).

20 Jill Tillväxt-och regionplanenämnden S^VS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(2) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 4 TRN Utpekade utvecklingsområden och -stråk för bebyggelseutveckling ligger till största del i områden definierade som uppbrutet slättlandskap eller mosaikartat odlingslandskap. Landstinget vill betona betydelsen av förekomst av högldassig jordbruksmark, vanligt förekommande i Upplands-Bro, för hela regionens resiliens. Landstinget ser också positivt på en planerad föreslagen utbyggnad av VA som stämmer överens med den planerade bebyggelseutvecklingen, och välkomnar därför också en kommande VA-plan. Landstinget noterar att kommunen reviderat tätortsavgränsningen från kommunens ÖP2010 och uteslutit det där prioriterade omvandlingsområdet med planerad förtätning Ålsta-Aspvik-Ensta på Lennartsnäshalvön. Samtidigt planeras likväl viss bebyggelse i området, som ligger inom Görvälnkilen. Det är då angeläget att kunna genomföra den planerade förtätningen med bevarande av den gröna kilens funktioner. Även Ådö-stråkets funktion som en grön koppling mellan värdefulla rekreations-, natur- och kulturmiljöer är viktigt att bevara, i relation till att stråket är utpekat som utvecklingsstråk för bebyggelse. Landstinget är positivt till att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop utan att koncentrera bebyggelsen inom och till respektive tätort. I plandokumentet ges en utförlig beslaivning av de geografiska förutsättningarna som gör att kommunen anser det tillämpbart att peka ut ett antal LIS-områden, utspridda över hela kommunen. Landstinget är fortsatt tveksam gällande kommunens bedömning av hur föreslagen landsbygdsutveckling i strandnära lägen skulle kunna bidra till positiva sysselsättningseffekter. En koncentrerad utveclding av landsbygdsbebyggelsen så som den i övrigt skisseras i samrådsförslaget har sannolikt större potential att bidra i den riktningen. Landstinget vill även fortsatt betona vikten av en tillgänglig strandzon med god kvalitet, både för länets rekreation och friluftsliv samt för att upprätthålla och förbättra vattenkvaliteten i Mälaren. Landstinget anser att en översyn av busshållplatser på glesbygden kan vara befogad, liksom av tillgängligheten till hållplatsen via gång- och eventuella cykelstråk. Landstinget vill också framföra att en ny bussförbindelse från norra kommundelarna till Bro tätort riskerar att leda till en utarmning av befintlig bussförbindelse mellan de norra delarna och Kungsängen då befolkningsunderlaget enbart är tillräckligt för en busslinje. En ny busslinje kan således riskera att resultera i glesare trafik jämfört med dagens turtäthet. Landsbygdsplanen skulle vinna i tydlighet genom att dess planeringsinriktningar, sammanvägda intressen, avvägningar och potentiella intressekonflikter redovisades på en sammanvägd karta.

21 Stockholms läns landsting 1(3) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TRN Bilaga 5 Tyresö kommun Tyresö Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun, granslmingshandling Inledning Stockholms läns landsting yttrar sig över remissen i egenskap av regionplaneorgan för Stockholms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som inte avger eget yttrande. Landstingets granskning av utställningsförslaget har skett med utgångspunkt från Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Landstinget är mycket positiv till granskningshandlingen. Översiktsplanen är i huvudsak i överensstämmelse med RUFS Synpunkter Markanvändning Landstinget finner det intressant att markanvändningen för bebyggelse uttrycks i olika täthetskaraktärer. I granskningshandlingen benämns kommuncentrum, kommundelscentrum, närcentrum och platsbildning som kärnor. Landstinget menar att det är en stor skillnad och ett stort spann från kommuncentrum till platsbildning och olika förutsättning för tillgänglighet och kollektivtrafikförsörjning. En vägledning för genomförande av planens intentioner skulle därför gynnas av ett mer nyanserat begrepp. Landstinget förordar i första hand förtätning i goda kollektivtrafiklägen. Bollmora redovisas i granskningshandlingen som stadsbygd. Det är förenligt med RUFS 2010, stadsbygd med utbyggnadspotential, vilket innebär att huvuddelen av kommunens nya bostäder bör lokaliseras här. Landstinget noterar att södra delen av Brevikshalvön redovisas som landsbygd. Detta är en vägledning i det fortsatta arbetet med ny RUFS. Landstinget anser att översiktsplanen skulle vinna på tydligare och mer lättorienterade kommundelskartor. Den slutliga planhandlingen bör därutöver kompletteras med en kommunövergripande plankarta.

22 Stockholms läns landsting 2(3) FORSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 5 TRN Bostadsbyggande Landstinget saknar information om hur stor befolkningen i Tyresö kommun är idag samt hur stor befolkning kommunen planerar för 2035, översiktsplanens horisontår. Det är positivt att kommunen utgår från ett genomsnittligt tillskott på 300 bostäder per år. Det överensstämmer med landstingets bedömning från 2012 av det regionala behovet av nya bostäder i Stockholmsregionen fram till arbetet med ny RUFS kommer befolkningsframskrivningarna att föranleda en revidering av behov av bostäder i länet. Det regionala bostadsbehovet kommer att ses över och dialog kommer att föras med kommunerna kring fördelningen. Kollektivtrafik Det är positivt att kommunens inriktning är att förtäta i kollektivtrafiknära lägen, vilket medför att bilberoendet därigenom kan minskas. Det är också positivt med en tydlig prioritering av trafikslagen för att underlätta efterföljande planering. Översiktsplanens ambition att få med globala perspektiv till den lokala nivån är mycket bra, dock skulle t. ex. kopplingen till kollektivtrafiken kunna stärkas av att även ha med landstingets regionala trafikförsörjningsprogram bland de strategier som hänsyn tas till. Bland översiktplanens planeringsstrategier finns ett avsnitt som handlar om att Tyresö styr mot hållbara transporter. Landstinget ser väldigt positivt på att det finns en tydlig koppling till bebyggelseplaneringen, lokaliseringen och innehållet i den för att åstadkomma hållbara transporter samt att översiktsplanen redovisar det regionala cykelstråket. Kommunen har också identifierat att en stor fråga för att göra kollektivtrafiken till ett attraktivt val är att öka framkomligheten för den, bl.a. genom fler busskörfält både inom kommunen och på andra platser mer centralt i regionen. Landstinget instämmer och ser att förutsättningarna för att åstadkomma detta ser väldigt olika ut i olika delar av kommunen. I de mer centrala delarna är det viktigt med framkomlighetsåtgärder på befintliga gator och vägar, eller att bygga nya som en förutsättning för en attraktiv konkurrenskraftig busstrafik. I ytterområdena krävs framförhållning och beredskap redan nu för att säkra mark för breddning av vägar i omvandlingsområden för att ha möjlighet att skapa en framtida attraktiv och konkurrenskraftig busstrafik. Granskningshandlingen anger att det finns planer för en utbyggd kollektivtrafik till Brevikshalvön. Varken landstingets trafikförvaltning eller Nobina har idag några sådana planer, då befolkningsunderlaget är för litet, och de infrastrukturella förutsättningarna att bedriva en attraktiv kollektivtrafik brister.

23 Stockholms läns landsting 3 (3) FORSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 5 TRN Stomtrafik En av de viktigaste strategierna för kollektivtrafikens utveckling är landstingets stomnätsplan. I granskningshandlingen omnämns stomnätsplanen med tillägg från kommunen. Landstinget framförde i samrådsyttrandet synpunkter på detta som inte har bemötts i samrådsredogörelsen. Synpunkterna på stomlinjernas linjeföring kvarstår således, undantaget synpunkten om stomlinje via Gudöbroleden. En sådan finns med i stomnätsplanen. Översiktsplanen anger att spårbunden kollektivtrafik, som är sammankopplad med regionens övriga trafikslag kan behövas på längre sikt. Någon sådan finns inte i landstingets planer, annat än att stomnätet är tänkt som stråk där man kan bygga upp resandeefterfrågan som möjligen på sikt skulle kunna motivera något annat än busstrafik. Företagande Att planera för integrerade företagslokaler, för handel och service inldusive företagstjänster är bra. Landstinget vill här hänvisa till aktuellt kunskapsunderlag från Tillväxt- och regionplaneförvaltnmgen. Rapporten "Strukturomvandlingens geografi i Stockholms län" (TRF 2016:10) visar två tydliga trender: Konsument- och kontorstjänster dominerar och ökar i Stockholms-regionen. Centraliseringen har förstärkts sedan Mellankommunal samordning Landstinget skulle välkomna en beskrivning av vad den regionala stadskärnan Haninge Centrum betyder för de boende och verksamma i Tyresö, till exempel för möjligheten till arbete och studier på Södertörn. Detta skulle med fördel kunna utvecklas i den slutliga planhandlingen. Den regionala grönstrukturen och det gröna svaga sambandet i Tyresökilen i RUFS 2010 hanteras på ett mycket bra sätt i översiktsplanen bland annat genom ett flertal planeringsstrategier. Det svaga sambandet i RUFS har i utställningshandlingen omsatts i den kommunala planeringen med ett flertal gröna samband.

24 ; Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SÄRSKILT UTTALANDE 1(2) Bilaga 6 Tillväxt och regionplanenämnden ärende 8 Läget i Stockholmsregionen uppföljning av RUFS 2010 Uppföljningen den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län pekar på en positiv utveckling inom flera viktiga områden och att Stockholmsregionen står stark inom flera områden i en jämförelse med andra huvudstadsregioner i Europa. Detta till trots, finns också ett antal indikationer på områden med en oroväckande utveckling där rapporten pekar på behov av stärkta insatser och åtgärder. Bland annat visar 2016 års uppföljning av RUFS att det behövs fler insatser på alla nivåer för att stärka regionens livsmiljö och skapa en mer jämlik region. De inomregionala skillnaderna är mycket tydliga inom bland annat utbildningsområdet där antalet personer som påbörjat högre utbildning inom 3 år efter slutförd gymnasieskola är hela 71,3% i Danderyd och endast 29,8% Norrtälje. Det är glädjande att bostadsbyggandet nu ökar men produktionen måste ligga på en hög nivå under långtid för att "bygga ifatt" samt möta den starka befolkningsökningen. Handelskammaren pekar i sin rapport på att regionen redan idag har ett ackumulerat underskott på drygt nya bostäder. Urban Audit Perrcepption Survey visar att endast 7 % av innevånarna i Stockholms län instämmer i påståendet: "att det är lätt att hitta en bostads till ett rimligt pris". Om inte utvecklingen bryts riskerar Stockholmsregionen en framtid med ökade sociala skillnader och en försämrad rörlighet som påverkar tillväxten negativt. Vi menar att landstinget behöver göra mer för att stimulera bostadsbyggandet och genomförandet av den regionala utvecklingsplanen och har därför föreslagit att TRN ska inrätta ett bostadsbyggnadskansli. Men det gäller inte bara att fortsätta öka byggandet, utan också att bygga en hållbar stad som skapar förutsättningar för stärkt social sammanhållning och jämlika livsförutsättningar. För att klara detta behöver staten, landstinget och kommunerna agera aktiva samhällsbyggare, genom att göra offentliga investeringar i områden där behoven är som störst och där igenom skapa fler attraktiva lägen för bostadsbyggande. Bostadsbristen drabbar de unga hårdast. Andelen ungdomar som bor i egen bostad var 2015,49 procent. Det är den lägsta andelen sedan detta började mätas. Detta hotar i förlängningen arbetsgivares möjligheter till rekrytering och söktrycket till våra högskolor och universitet. Vi anser därför att det framtida långsiktiga behovet av ungdoms- och studentbostäder bör analyseras på regional nivå.

25 Stockholms läns landsting SÄRSKILT UTTALANDE SOCIALDEMOKRATERNA 2 Det är också oroande att Stockholms regionen är den region i undersökningen där minst andel instämmer i påståendet att"utrikesfödda är välintegrerade". I OECDs rapport om Stockholmsregionen år 2009 konstaterades att vår region tillhör en av de som är mest exkluderande på arbetsmarknaden vad gäller människor med annan etnisk bakgrund. I en interkulturell utveckling måste Stockholmsregionen utformas för att människor ska se varandra som berikande tillgångar, där olikheter i perspektiv och ursprung berikar en kreativ samhällsutveckling. Att utgå från de gemensamma frågor som alla delar i livet måste bygga på att vi delar en gemensam vardag och gemensamma mötesplatser. Stereotypa bilder av "hur andra är" bygger ofta på fördomar. Sverige och Stockholmsregionen står inför stora utmaningar i kompetensförsörjningen. Rätt hanterat med snabba vägar in på arbetsmarknaden, bra fungerande validering och utbildningsinsatser har Stockholms regionen en unik möjlighet att bättre ta tillvara denna kompetens och berika och utveckla regionen. Som vi i tidigare uppföljningar påpekat är det för regionens utveckling och tillväxt allvarligt att regionen tappat i position vad gäller medel till forskning och utveckling som har sjunkit från 4,3% år 2003 till 3,9% av BNP Om Stockholmregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion måste vi ligga i framkant och satsa på forskning och utveckling. Det är också viktigt att SLL öppnar upp sin verksamhet för implementering av ny forskning i form av testbäddar m.m. I 2016 uppföljning saknas aktuella uppgifter om kollektivtrafikandelen års uppföljning visade dock att Kollektivtrafikandelen minskat senaste året. Vi saknar så väl i uppföljningen av RUFS som i trafikförsörjningsprogrammet resonemang kring hur kollektivtrafikandelen relaterar till uppfyllandet av de nationella klimatmålen i en region där bilåkandet beräknas öka. Vi kan också generellt konstatera att ojämlikheten i vår region tyvärr fortsätter att förstärkas. Inte bara inom utbildningsområdet och bostadssektorn utan också inom ramen för folkhälsan. Det visas inte minst av landstingets egen folkhälsorapport som pekar på ökade hälsoklyftor i Stockholms län. Extra oroväckande är att livslängden nu för första gången i modern tid minskar i några av våra stadsdelar. Slutligen kan konstateras att Stockholmsregionen generellt har en stark position i många avseenden och mycket går i rätt riktning. Samtidigt kan vi se att det finns flera områden där det behövs en tydlig politisk ledning, kraftfulla åtgärder och gemensamt ansvarstagande från alla aktörer för att den regionala utvecklingsplanens mål ska uppfyllas.

26 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden Miljöpartiet de gröna SÄRSKILT UTTALANDE 2016-IO-27 TRN Bilaga 7 Läget i Stockholmsregionen uppföljning av RUFS 2010 Tillväxt- och regionplanenämndens instämmer i förslaget om att besluta att godkänna 2016 års uppföljning av den regionala utvecklingsplanen RUFS Miljöpartiet vill därutöver anföra: Det är tydligt att regeringens politik har en positiv effekt på Stockholmsregionens utveckling. Bostadsbyggandet i regionen landade under förra året på rekordnivåer och sysselsättningen är fortsatt hög. När det gäller bostäder så blir det allt tydligare att ett bostadspolitiskt mål på mellan för Stockholmsregionen är för lågt och målet borde ligga på mellan Mer måste göras för att få fram fler bostäder snabbt. Det behövs insatser på alla nivåer. Regeringens 2 2-punktsprogram är ett bra första steg men fler åtgärder krävs för att den höga efterfrågan på bostäder ska kunna tillgodoses. Miljöpartiet delar visionen om Europas mest attraktiva storstadsregion. Öppenhet och tolerans har varit och är centrala värden för vår regions konkurrenskraft. Detta tydliggörs i RUFS 2010 mål om öppen och tillgänglig region, liksom i att målet att vara en ledande tillväxtregion kräver öppenhet mot omvärlden. Under 2015 kom rekordmånga flyktingar till Sverige vilket gjorde att regeringen kände sig tvingad att införa tillfälliga gränskontroller. Under 2016 har antalet flyktingar minskat betydligt. Att regeringen inte valt att avskaffa de tillfälliga gränskontrollerna i Öresund är beklagligt då de drabbar Sverige och Stockholm klart negativt. Fokus framåt ska nu i första hand riktas mot att genomföra åtgärder som möjliggör förbättrad och ökad kapacitet i etableringssystemen. Det är naturligtvis även upprörande att höra hur vissa M- styrda kommuner nu går ut och hävdar att de inte kan ta emot den mängd flyktingar med hänvisning till bostadsbrist, när den verkliga orsaken är att man under flera år underlåtit att bygga bostäder alternativt helt enkelt är emot att ta emot flyktingar. Stockholmsregionen är fortfarande tydligt Sveriges utvecklingsmotor med hög BNP per capita och produktivitet. Denna position är dock på intet sätt ohotad eller något som ska tas för självklar. Det är oroande att vi ser en utveckling där viktiga investeringar skjuts på framtiden och att andelen av BNP som går till forskning och utveckling fortsätter sjunka. Glädjande är att sysselsättningsgraden stiger. Möjligheten till egen försörjning via ett arbete är viktig inte bara för individen utan även för hela regionens utveckling. Däremot ser vi att mer insatser skulle behöva göras för att minska arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda. Aktiva åtgärder så som till exempel snabbspår inom sektorer som vård, bygg med flera, är centralt för att kunna möta inflyttningen av flyktingar. Landstinget bör både som arbetsgivare och som aktiv samarbetspartner till många av länets högskolor bidra till att utrikes föddas kompetens tas tillvara.

27 Stockholms läns landsting 2(2) Inom området för miljö och klimat ser vi en fortsatt oroande utveckling. Att fler åker i kollektivtrafiken är en naturlig följd av att fler flyttar in. Däremot ser vi att kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna minskar. En sådan utveclding är inte förenlig med målet om en klimatneutral region. På samma sätt är det tydligt hur den ökade biltrafiken också påverkar människors hälsa negativt genom ökade utsläpp av skadliga partiklar. Vi vidhåller även att regionens klimatpåverkan bör mätas också i ett konsumtionsperspektiv istället för som nu i rena produktionssiffror. I den senare modellen underskattas Stockholmsregionen på grund av sin låga andel industri och höga förvärvsinkomster. Till sist vill vi understryka behovet av att Stockholms läns landsting skyndsamt kommer vidare i arbetet med tillskapande av en region. En regionbildning skulle ge betydligt större muskler i arbetet med att hantera de utmaningar vi ser att regionen står inför de kommande åren.

28 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden VÄNSTERPARTIET SÄRSKILT UTTALANDE TRN Ärende 8 Bilaga 8 Läget i Stockholmsregionen uppföljning av RUFS 2010 Vänsterpartiet tackar för en bra uppföljning och ett bra kunskapsunderlag. Vi stödjer förvaltningens svar men väljer att kommentera några områden i uppföljningen av RUFS Bostäder Det är oerhört positivt att bostadsbyggandet ökar. Med färdigställda bostäder 2015 nås målet att bostäder ska byggas i regionen per år. Den takten måste nu hållas för att kompensera för de år av betydligt färre färdigställda bostäder och för att möta den ökande befolkningsmängden med ca nya invånare per år. För Vänsterpartiet är det inte bara viktigt att bygga nya bostäder, vi värnar verklig valfrihet och vill att det byggs hyresrätter i Stockholmsregionen. Dels för att kompensera för den stora omvandlingen av hyresrätter som skett, dels för att hyresrätten är en efterfrågad boendeform av många och passar i en urban region med stora flyttströmmar. Många hushåll kan inte efterfråga en bostadsrätt, och inte heller en nybyggd hyresrätt. För att skapa en flexibel bostadsmarknad är det viktigt att det byggs små yteffektiva bostäder likaväl som riktigt stora lägenheter. Många människor har sökt sig till Stockholmsregionen undan krig och förföljelse, de ska kunna efterfråga de framtida bostäderna. Många barn föds i Stockholmsregionen, de ska kunna efterfråga de framtida bostäderna. I Stockholmsregionen finns många singelhushåll och ensamstående föräldrar vilka också ska kunna efterfråga bostäder på marknaden. Så skapas en tillgänglig, blandad och attraktiv stad. Målet att bli Europas mest tillgängliga storstadsregion är omöjligt att nå om det inte finns bostäder. Klimat C02-utsläppen i regionen har minskat och målet på 3,4 ton C02ekv/capita har nåtts. Men, det målet innebär ändå att Stockholmsregionens befolkning lever över de planetära gränserna. Stockholmarnas konsumtion eller resor utanför länet räknas inte in och dessutom har koldioxidintensiva verksamheter flyttat från regionen. Sammantaget medför detta att det är långt kvar till att uppnå koldioxidneutralitet. Den största klimatnyttan Stockholmsregionen kan bidra med är att fler reser med kollektivtrafiken och färre med egen bil. Andelen som reser kollektiv i regionen ökar inte, och det finns inte från den styrande majoritetsminoritetens sida någon riktig plan för att få kollektivtrafikandelarna att öka. Detta innebär nämligen en enorm utmaning och kräver en helt annan inställning till infrastruktur, ägande, utrymme och strukturer. Det som sker nu är ett lappande och lagande och en utbyggnad enligt tidigare å

29 Stockholms läns landsting 2(2) mönster både när det gäller bostadsbyggande och infrastruktur - det kommer inte att räcka. Siffrorna på nybilsförsäljningen visar återigen det krassa faktum att det tar 1,9 gånger så lång tid att åka kollektivt som det tar att resa med bil i länet. Det är också en ekonomisk fråga, den som upplever sig ha behov av bil och köper bil, tjänar så klart på att använda bilen och att inte resa kollektivt. Målkonflikterna mellan minskad klimatpåverkan och utbyggnad av motorvägar finns i RUFS 2010 och i remissversionen av RUFS Hälsa Stockholms län är ett län där det är viktigt var du bor, ofta är det en av de första frågorna du får vid en ny bekantskap - var bor du? Det är viktigt som en statusmarkör men även viktigt för hälsa, livslängd och möjligheter på bostadsoch arbetsmarknad. Det skiljer 18 år i medellivslängd mellan de som bor i innerstaden och de som bor på Röda linjens södra delar. Detta visar att det finns mycket att arbeta med och stora utmaningar när det gäller jämlik vård, jämlika levnadsförhållanden och jämlika livschanser. Idag har de friskaste i Stockholmsregionen bäst tillgång till vård. För att ytterligare sätta fokus på dessa frågor behövs bättre indikatorer när det gäller olika typer av livsvillkor och integration. Ungas chanser En region som håller ihop, där alla invånare har chans att bo, studera och arbeta, är också en region som är just attraktiv, tillgänglig, och som kan leverera innovationer och kunskaper som kan exporteras både inom och utanför landet. Tyvärr är ungdomsarbetslösheten hög, Stockholmsregionen placerar sig på tredje högsta plats bland jämförelsestäderna. Unga Stockholmares kapacitet tas inte tillvara. Den som inte har ordnad bostad har mycket svårt att söka arbete, och den som är ung och inte har arbete har ingen chans att få en bostad i Stockholmsregionen. När det gäller studier och hur stor andel som går vidare till högre utbildning är det lika tydligt som sorgligt vilket ojämlikt län vi lever i. Andelarna är i genomsnitt mycket högre för rikare kommuner. Landstingets ansvar Det är positivt att landstinget och tillväxt- och regionplaneförvaltnmgen tar initiativ till möten och diskussioner med samhällsbyggnadsaktörerna i Stockholmsregionen. Det är oerhört viktigt att byggherrar, fastighetsägare, kommuner, universitet, företag etc. möts och diskuterar de dagsaktuella och långsiktiga frågorna kring regionens utmaningar. Vänsterpartiet är positivt till en regionbildning i Stockholm och övertygade om att en framtida regionbildning kan ge det mandat och den samordnande funktion som behövs för att möta regionens utmaningar inom bostad, infrastruktur, klimat, miljö hälsa, integration etc.

30 Stockholms läns landsting 1 (4) Tillväxt- och regionplanenämnden FÖRSLAG TILL YTTRANDE TRN Trafikförvaltningen Stockholm TN Bilaga 9 Yttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Inledning Tillväxt- och regionplanenämnden har fått Regionalt trafilcförsörjningsprogram för Stockholms län på remiss. Svaret har beretts utifrån landstingets uppdrag som regionplaneorgan. Synpunkter Stockholmsregionens långsiktiga utmaningar Tillväxt- och regionplanenämnden instämmer i den utmaning som programförslaget pekar på när det gäller möjligheterna att utveckla en attraktiv kollektivtrafik i en region med en snabbt växande befolloiing. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) pekar även på fler utmaningar som regionen står inför, en del av dessa är tydligt kopplade till transportsystemet och dess möjlighet att bidra till en attraktiv regionutveckling. I planarbetet med RUFS 2050 återfinns utmaningen att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad tillgängliget och ekonomisk tillväxt, där utmaningen är att möjliggöra rörlighet och skapa en god tillgänglighet med mindre Idimatpåverkan och som gynnar ekonomisk tillväxt. Men också att förändra resvanor, sättet att transportera varor och gods och i vissa avseenden påverka invånarnas livsstil. Andra utmaningar är inte lika tydligt kopplade till transportsystemet men det är ändå är en mycket viktig pusselbit, till exempel att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande, där utmaningen bland annat är att motverka inomregionala skillnader mellan innerstad och ytterstad, mellan stadsbygd och landsbygd och mellan den norra och södra länsdelen. Även det skärgårdspolitiska programmet för Stockholms läns landsting och den delregionala utvecklingsplanen för Stockholms kust och skärgård pekar på skärgårdens särskilda utmaningar. Tillväxt- och regionplanenämnden anser att det är bra om trafikförsörjningsprogrammet tydligare knyter an till även dessa utmaningar och tydlig-

31 Stockholms läns landsting 2(4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TRN gör kollektivtrafikens roll och betydelse för hela regionens utveckling. Det skulle sannolikt också ytterligare stärka förankringen hos regionens aktörer för både trafikförsörjningsprogram och RUFS som två av landstingets starkaste strategiska dokument, att de tar ett tydligt gemensamt avstamp i regionens långsiktiga utmaningar. När det gäller förankringen avviktiga strategiska dokument, däribland trafikförsörjningsprogrammet, vill Tillväxt- och regionplanenämnden också lyfta fram värdet av en bred politisk förankring bland länets aktörer. Kollektivtrafikens betydelse för en attraktiv storstadsregion Tillväxt- och regionplanenämnden skulle gärna se att trafikförsörjningsprogrammet innehöll ett mer utvecklat resonemang kring kollektivtrafiken som medel för att uppnå bibehållen och/eller ökad tillgänglighet till natur, kultur och anläggningar för rekreation och fritid. Att alla människor kan ta sig till olika typer av målpunkter med hjälp av hållbara transporter är en viktig del i att nå de övergripande regionala målen och att kunna vara en attraktiv storstadsregion. Detta kan göras genom att utveckla de nedbrutna målen som hör till det övergripande målet attraktiv region. Tillväxt- och regionplanenämnden vill också starkt betona vikten av internationell och nationell tillgänglighet för stockholmsregionen, och att detta bör lyftas fram i målen. Från ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv kan det också vara bra att belysa de differentierade rumsliga förutsättningarna för olika grupper att transportera sig. Därtill önskar Tillväxt- och regionplanenämnden också en diskussion kring kollektivtrafikens betydelse för, och potentiellt stora bidrag till, en förbättrad folkhälsa. Tillväxt- och regionplanenämnden stödjer bedömningen att den upphandlade kollektivtrafiken fortsatt behöver vara väl utbyggd och utgångspunkten att resenärerna ska erbjudas ett sammanhållet kollektivtrafiknät som är attraktivt och tillgängligt och överblickbart för alla. När det gäller de principer för vad som ska känneteckna ett länstäckande trafikutbud är det viktigt att dessa principer också utgår ifrån mål och förhållningssätt i RUFS 2050, som är under framtagande. Kollektivtrafikens betydelse för smart stadsutveckling Ett hållbart transportsystem bör, som programförslaget föreslår, utgå från att kollektivtrafikandelen av de motoriserade resorna ska öka men en lika viktig utgångspunkt bör också vara att kunna ersätta vissa resor med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, IKT, samt att utveckla arbetet med påverkansåtgärder. Med en kraftigt ökad befolkning och ansträngda finansiella ramar för utbyggnad av kollektivtrafiken, behöver kraftfulla in-

32 Stockholms läns landsting 3 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TRN satser göras för att effektivisera och digitalisera kollektrafikarbetet. Informations- och kommunikationsteknologiska aspekter saknas i nuvarande programförslag. Möjligheterna att samordna, optimera och kundanpassa kollektivtrafikförsörjningen har blivit större tack vare olika IKT-lösningar och starkt utökad kommunikations- och datakapacitet. Här kan landstinget samordna sina resurser och kompetenser inom forskning och innovation, regionplanering och trafikplanering. Detta skulle på ett mer påtagligt sätt kunna genomsyra trafmörsörjningsprogrammet. Tillväxt- och regionplanenämnden är positiv till att programförslaget lyfter fram och betonar vikten av "hela resan", det är även positivt att replipunkter nämns. Dock bör trafilcförsörjningsprogrammet i sammanhanget också lyfta fram cykeln och cykelns roll för ett hållbart resande. Möjligheten till kombinationsresor och smidiga byten mellan exempelvis cykel och kollektivtrafik är i många fall avgörande för kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det är därför oerhört viktigt att det finns tillgång till bra cykelförbindelser i form av regionala och lokala cykelstråk och goda cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken. Utbyggnaden av de regionala cykelstråken har en stor betydelse för kollektivtrafiken, vilket bör betonas i Trafikförsörjningsprogrammet. Stockholmsregionens rumsliga utveckling Tillväxt- och regionplanenämnden önskar, med utgångspunkt i de utmaningar regionen står inför, en tydligare problematisering av de rådande och framtida rumsliga förutsättningarna för transportsystemet i regionen. Det borde också vara angeläget att tydligare beskriva och problematisera hur resandet ser ut för olika transportslag och hur vardags- och fritidsresor skiljer sig åt. Detta skulle kunna leda till geografiskt nedbrutna mål liksom mål för viktiga reserelationer. Detta är viktigt med hänsyn till de olika förutsättningarna för en ökad kollektivtrafikandel i länets mer tätbebyggda delar i jämförelse med de mindre tätbebyggda områdena. Tillväxt- och regionplanenämnden ser positivt på att det finns måltal för restider mellan regionala stadskärnor. Ett av de övergripande målen i RUFS är att hålla samman hela regionen. Den övergripande rumsliga strukturen pekar också på vikten av tvärförbindelser i transportsystemet. Nämnden önskar därför ett resonemang kring varför måltalet enbart gäller stadskärnor på samma regionhalva. Samt kring måltalet om en restidskvot på 1,9, om huruvida det bedöms tillräckligt för att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftigt jämfört med bilen. Tillväxt- och regionplanenämnden är positiv till att trafikförsörjningsprogrammet särskilt lyfter fram sambandet mellan bebyggelse och kollektivtra-