LOKALA NÄMNDEN HALMSTAD

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista LOKALA NÄMNDEN HALMSTAD Tid: kl. 08:30 Plats: Scandic Hotell OBS! HELDAG! Ledamöter Marita Johansson (S), vice ordförande Möllefors Eva-Karin (M) Jenny Håkansson (C) Lars Nordgren (L) Mirko Lukic (S) Hüseyin Mirza Karagöz (S) Ersättare Övriga Janet Harrysson, Nämndtjänsteman Anna Lindskog, Strateg Hans Leghammar (MP), ordförande Yvonne Wijk, Sekreterare 1(146)

2 Kallelse/föredragningslista Justering LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att utse Marita Johansson att jämte ordföranden justera protokollet 2. Godkännande av föredragningslistan LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att godkänna den utsända föredragningslistan 3. Dialogmöte med regionstyrelsens arbetsutskott LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att godkänna och anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Dialogmöte mellan lokala nämnden och regionstyrelsens arbetsutskott är ett samrådsorgan där lokala nämnders presidier, utifrån lokala nämndens uppdrag, samråder och bereder gemensamma frågeställningar. Återkoppling efter mötet den 10 oktober och diskussion inför mötet 1 december. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Dialogmöte med regionstyrelsens arbetsutskott Expedieras till Beslut ska inte delges 2(146)

3 Kallelse/föredragningslista Gemensamt dialogarbete, unga och unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa Genomförande i Halmstad LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att fortsätta arbetet efter framtagen plan för genomförande i Halmstad godkänna och anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Lokala nämnders uppdrag är bland annat att föra dialog med invånarna och andra aktörer för att samla in, analysera och skapa sig en bild av det lokala behovet med utgångspunkt i social hållbarhet och i behovet av hälso- och sjukvård. Ett av lokala nämnders tilldelade mål är att Halland ska erbjuda alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar. Med bakgrund i uppdraget och det av regionstyrelsen, tilldelade målet samt med bakgrund i tidigare identifierade behov och prioriteringar, har länspresidiet enats om att genomföra en dialogprocess om ungas livsvillkor med fokus på psykisk hälsa. Syftet med dialogprocessen är att samla in kunskap och perspektiv på ungas livsvillkor och psykiska hälsa för att skapa en tydligare bild av behov, finna förslag till lösningar samt att förstärka kunskapsunderlaget inför mål- och budgetarbetet Halmstadsnämnden har prioriterat att fokusera på psykisk hälsa och livsvillkor hos unga och unga vuxna (16-29 år) med psykisk funktionsnedsättning. Under sammanträdet i november diskuteras nuläget i processen och de erfarenheter man fått på vägen samt hur man vill arbeta vidare utifrån dialogprocessens resultat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Gemensamt dialogarbete-genomförande Halmstad Expedieras till Beslut ska inte delges. 5. Månadsrapport september LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att anteckna den lämnade informationen till protokollet 3(146)

4 Kallelse/föredragningslista Sammanfattning Uppföljning gällande Halmstadsnämndens ekonomi och aktiviteter under perioden januari till september Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse-månadsrapport Manadsrapport september 2017 (Halmstad) 6. Sammanträdesplan för 2018 LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att anta framtaget förslag till sammanträdesplan för 2018 Sammanfattning Förslag till sammanträdesplan för Halmstadsnämnden 2018 har tagits fram, onsdagar med starttid klockan 08:30: 7 februari 7 mars 11 april (heldag) 23 maj 5 september 10 oktober 14 november (heldag)? 11 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanträdesplan för 2018 Expedieras till Beslut ska inte delges 4(146)

5 Kallelse/föredragningslista Genomförda och planerade aktiviteter 2017 LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att notera genomförda och planerade aktiviteter arbeta efter föreslagen planering Sammanfattning Vid dagens sammanträde redovisas och diskuteras Halmstadsnämndens genomförda och planerade aktiviteter Genomförda aktiviteter Nätverksträff Healthy cities, 3-4 oktober - Hans och Anna 2. Den nationella funktionshinderpolitiken - en "demokratifråga", 4 oktober - Mirko 3. Dialogmöte med RS-au, 10 oktober 4. Återkoppling från Second Health innovation, 12 oktober - Hans 5. Temadag Regionpensionärsrådet, 20 oktober - Hans och Marita Folkhälsan en del av framtiden! - Länsstyrelsen, 26 oktober - Marita Planerade aktiviteter Konferens Hur går det för Halland?! 9 november - Marita, Hüseyin 2. Länspresidiet Halmstad, 1 december 3. Regional konferens - Förebyggande kring brott och sociala risker för social hållbarhet, 14 december - Marita Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Genomförda och planerade aktiviteter Genomförda och planerade aktiviteter (okt) Expedieras till Beslut delges ej 5(146)

6 Kallelse/föredragningslista Information av tjänsteman och presidiet LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att godkänna och anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Information lämnas från: 1. Återkoppling konferens digitalisering i samhället - Marita 2. Information om Trafiksäkerhetsarbetet på Andersberg, återkopppling budget Anna 3. Språkstart Halland för asylsökande och nyanlända familjer i Halmstad - återkoppling från pilotprojektet - Janet 4. Seniormässan återkoppling från dialogen med besökarna - Janet 5. Folkhälsorådet - information om gemensam konferens i maj presidiet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Information av tjänsteman och presidiet Expedieras till Beslut ska ej delges 9. Anmälan av inkomna skrivelser, protokoll m m LN HSTD Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att anteckna skrivelserna till protokollet Sammanfattning Följande inkomna skrivelser anmäls till protokollet: 1. Delårsrapport januari - juni 2017, Patientnämnden Halland Resursfördelning (146)

7 Kallelse/föredragningslista Sammanträdesplanering 2018 för regionstyrelsen Komplettering av tillväxtstrategi Handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat 6. Föreläsning Efter cancern, Falkenberg, 25 november Beslutsunderlag Delårsrapport januari-juni 2017, Patientnämnden Halland 111, Resursfördelning , Sammanträdesplanering 2018 för regionstyrelsen 139, Komplettering av tillväxtstrategi , Handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat Föreläsningen Efter cancern, Falkenberg Expedieras till Beslut ska inte delges 7(146)

8 Dialogmöte med regionstyrelsens arbetsutskott 3 LN HSTD (146)

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN HSTD Regionkontoret Styrning och stöd Yvonne Wijk Administrativ assistent Lokala nämnden Halmstad Dialogmöte med regionstyrelsens arbetsutskott Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att - godkänna och anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Dialogmöte mellan lokala nämnden och regionstyrelsens arbetsutskott är ett samrådsorgan där lokala nämnders presidier, utifrån lokala nämndens uppdrag, samråder och bereder gemensamma frågeställningar. Återkoppling efter mötet den 10 oktober och diskussion inför mötet 1 december. Regionkontoret Jörgen Preuss Bitr regiondirektör Janet Harrysson nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Beslut ska inte delges 9(146)

10 Gemensamt dialogarbete, unga och unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa Genomförande i Halmstad 4 LN HSTD (146)

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN HSTD Regionkontoret Avdelningen för social hållbarhet Janet Harrysson Nämndtjänsteman Halmstadsnämnden Gemensamt dialogarbete, unga och unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa Genomförande i Halmstad Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att - fortsätta arbetet efter framtagen plan för genomförande i Halmstad - godkänna och anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Lokala nämnders uppdrag är bland annat att föra dialog med invånarna och andra aktörer för att samla in, analysera och skapa sig en bild av det lokala behovet med utgångspunkt i social hållbarhet och i behovet av hälso- och sjukvård. Ett av lokala nämnders tilldelade mål är att Halland ska erbjuda alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar. Med bakgrund i uppdraget och det av regionstyrelsen, tilldelade målet samt med bakgrund i tidigare identifierade behov och prioriteringar, har länspresidiet enats om att genomföra en dialogprocess om ungas livsvillkor med fokus på psykisk hälsa. Syftet med dialogprocessen är att samla in kunskap och perspektiv på ungas livsvillkor och psykiska hälsa för att skapa en tydligare bild av behov, finna förslag till lösningar samt att förstärka kunskapsunderlaget inför måloch budgetarbetet Halmstadsnämnden har prioriterat att fokusera på psykisk hälsa och livsvillkor hos unga och unga vuxna (16-29 år) med psykisk funktionsnedsättning. Under sammanträdet i november diskuteras nuläget i processen och de erfarenheter man fått på vägen samt hur man vill arbeta vidare utifrån dialogprocessens resultat. Bakgrund Psykisk ohälsa är ett angeläget folkhälsoproblem och den negativa utvecklingen bland unga är särskilt oroväckande. Ökningen av psykisk ohälsa för också med sig 11(146)

12 att fler ungdomar förutom sin sjukdom även får försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. Unga som lider av psykisk ohälsa avviker från gruppen unga som mår bra, genom att de i mycket högre utsträckning har en betydligt mer problematisk livssituation. Psykisk ohälsa samvarierar med en rad olika faktorer, bland annat familjesituation, skolsituation, ekonomiska förutsättningar, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och identitet, individens samhällsideal, tillit till vuxensamhället och tillgång till resursstarka personer. Självmordsförsök och självmord hos unga är ett område som ofta uppmärksammas för dess könsparadox. Statistiken visar tydliga könsskillnader där en högre andel unga kvinnor rapporterar psykisk ohälsa, försöker begå självmord och får vård inom psykiatrin samtidigt som det är en större andel unga män som genomför självmord. Ungas psykiska ohälsa är en fråga som är komplex i sin karaktär, en fråga där flera olika parter berörs och där det inte finns en enkel universell lösning. Frågan påverkas även av andra komplexa frågor på både samhällelig och individuell nivå. Att arbeta med dialog som verktyg för att samla in perspektiv och synliggöra perspektiv på en fråga, är ett sätt att säkerställa inkludering och att skapa ökad förståelse för komplexa frågor och dess lösningar. Det är viktigt att arbeta för att dialogen ska inkludera en bredd av perspektiv i frågan där syftet är att uppnå perspektivmättnad. Dialogen är ett bra verktyg för att samla in kunskap och belysa olika perspektiv på psykisk ohälsa, men det är viktigt att vara medveten om känsligheten i ämnet och därför ha en beredskap för att ta hand om de reaktioner som kan uppstå. Lokala nämnders gemensamma dialogarbete Med utgångspunkt i målet om att Halland ska erbjuda alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar har länspresidiet enats om att genomföra en gemensam dialogprocess under verksamhetsåret Syftet med dialogprocessen är att samla in kunskap och perspektiv på ungas livsvillkor och psykisa hälsa för att skapa en tydligare bild av behovet, finna förslag till lösningar samt att förstärka kunskapsunderlaget inför mål- och budgetarbetet Lokala nämnder har valt olika fokusområden på psykisk hälsa i dialogarbetet. Halmstadsnämnden har fokuserat på psykisk hälsa och livsvillkor hos unga och unga vuxna (16-29 år) med psykisk funktionsnedsättning. Gemensamt har lokala nämnder under våren träffat 287 unga och unga vuxna i åldersspannet år. Nämnderna genomförde även 63 dialoger med olika intressenter och verksamheter som på olika sätt arbetar med frågor som berör unga. Tidplan Dialogprocessen påbörjades efter beslut vid nämndssammanträdet i februari och en gemensam slutrapport överlämnas i oktober i samband med att lokala nämnder lämnar över kunskapsunderlag till RS-au inför mål- och budgetarbetet I övrigt anpassas planen efter lokala förutsättningar. Under sammanträdet i november diskuteras nuläget i processen och de erfarenheter man fått på vägen samt hur man vill arbeta utifrån dialogprocessens resultat. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet innebär inga betydande ekonomiska konsekvenser. 12(146)

13 Regionkontoret Jörgen Preuss Bitr regiondirektör Janet Harrysson Nämndtjänsteman Bilaga: Beslutet ska skickas till Beslut ska inte delges. 13(146)

14 Månadsrapport september 5 LN HSTD (146)

15 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN HSTD Regionkontoret Social hållbarhet Janet Harrysson Nämndtjänsteman Lokala nämnden Halmstad Månadsrapport september Förslag till beslut anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Uppföljning gällande Halmstadsnämndens ekonomi och aktiviteter under perioden januari till september Regionkontoret Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Janet Harrysson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till 15(146)

16 Månadsrapport september 2017 Halmstadsnämnden 16(146)

17 Innehållsförteckning Ekonomi...3 Redovisning av aktiviteter...4 Redovisning av grunduppdrag...6 Halmstad, Månadsrapport september (6) 17(146)

18 Ekonomi Nämnden har i användandet av tilldelade medel utgått ifrån Region Hallands övergripande mål. Nedan presenteras det ekonomiska resultatet per ansvarsområde, se tabell. Halmstadsnämndens Månadsrapport september Belopp i tkr Uppdrag Halmstadsnämnden Budget Utfall jan-sep Utfall % Avvikelse [periodiserad] Prognos Avvikelse B-P Politiker % Arvoden och ersättningar % 88 Kurs och konferens % 7 Kringkostnader % 51 Hälso främjande insatser % Folkhälsoresurs/köpt tjänst % 62 Omkostnader % 31 Utvecklings medel folkhälsa % Varav intecknade % 189 Healthy Cities, årsavgift samt omkostnader Trafiksäkerhet Andersberg % % 46 Språkstart Halland 0 Event möte invånare. Seniormässan september Välmående ger resultat processledarutbildning, 14 personer, utvecklings medel m.m % % 38 Invånardialog % 10 FaR nivå % 14 Event Folkhälsorådet med politik som målgrupp. Delfinansiering, förtätning av Hälsa på lika villkor 0 % Övrigt, ej fördelat 0 % 0 Total % Halmstadnämnden har som mål att ha en ekonomi i balans. Detta sker genom en kontinuerlig uppföljning och stor uppmärksamhet inom de områden som nämnden ansvarar för. Nämnden har totalt sett en ekonomi i balans. Nämndens resultat för perioden januariseptember är plus 660 tkr. Prognosen är en positiv budgetavvikelse om 150 tkr. Halmstad, Månadsrapport september (6) 18(146)

19 Politisk verksamhet Anslaget till politiken visar överskott för perioden januari-september. Sammanträdesarvoden och kringkostnader är de poster som varierar mest över året. Prognosen är ett utfall enligt budgeterat anslag Hälsofrämjande insatser Utfallet för perioden är enligt budget. Prognosen förväntas bli enligt budget. Utvecklingsmedel folkhälsa Utvecklingsmedel visar stort överskott på grund av att enstaka större kostnadskrävande projekt har belastat resultatet för perioden. Utfallet varierar över året. Prognosen är ett överskott om 150 tkr. Redovisning av aktiviteter Aktiviteter Delfinansiera Hälsa på lika villkor "Folkhälsan i Halland" samt bidra i det lokala förankringsarbetet Yttrande över samrådsremiss detaljplan Flygaregatan kv Bonden m fl Följa och bidra i utvecklingsarbetet Språkstart Halland med inriktning på asylsökande och nyanlända barn och familjer. Samordna och genomföra utvecklingsarbetet Välmående ger resultat Kommentar Förankring och information delgavs på Folkhälsorådets möte i september Förutom ett generellt socialt hållbarhetsperspektiv betonades även vikten av kultur-värden och ekosystemtjänster i ärendet. I granskningsremissen framgick att nämndens yttrande tagits tillvara och förmedlats vidare till berörda exploatörer. Webbutbildningen med fyra utbildningsfilmer färdigställdes under februari Studiehandledning, informationsmaterial på olika språk, loggbok och utvärderingsplan är framtagna, ABF har haft språkträffar med två familjer. Folkuniversitetet har varit i kontakt med några familjer men ej kommit igång än. Studieförbundet Vuxenskolan har fyra utbildade språkstartare och genomfört träffar med fem familjer under våren och tre familjer på Spenshult under sommaren. Träffarna med familjerna på Spenshult har följts upp med loggboken med text och bild. Barn- och fritidsprogrammet på Sannarpsgymnasiet har utbildat 20 elever under vårterminen vissa elever har mött familjer på Öppen förskola på Andersberg under våren medan andra elever fortsätter under höstterminen. Två bibliotekarier i Oskarström har introducerat pedagoger på Öppen förskola på Spenshult. Dessa pedagoger kommer under hösten att arbeta vidare med språkträffar bland familjerna på Spenshult. Planering för uppföljning av pilotprojektet pågår. Lokalt förankringsarbete och processtöd pågår. Kontakt med skoledare och pedagoger gällande förskoleperspektivet i utvärderingen. 14 processledare i Halmstad deltar i utbildning. Ett informationstillfälle har genomförts den 6 september för Getingeskolans elevhälsa, ledning och specialpedagoger i syfte att öka kunskapen om Välmående ger resultat. Halmstad, Månadsrapport september (6) 19(146)

20 Aktiviteter Genomföra dialoger i syfte att samla in kunskap och perspektiv på ungas livsvillkor och psykiska hälsa för att skapa en tydligare bild av behovet, finna förslag till lösningar samt att förstärka kunskapsunderlaget inför mål- och budget arbetet 2019 Följa och bidra i utvecklingsarbeten kring de Yngsta barnen 0-5 år. Sprida resultatet av LUPP Delfinansiera och följa Trafiksäkerhetsprojektet på Andersberg Delta och bidra i referensgruppen barn och unga med och utan funktionsnedsättning. Dialog med invånarna om hälsa och sjukvård Verka för utvecklingsarbete i syfte att fler vårdenheter skriver ut Fysisk aktivitet på recept. Föra dialog med civilsamhällets aktörer utifrån behov. Följa och verka för en utveckling och spridning av FaR för barn i Halland. Genomföra och sprida fördjupningar utifrån befolkningsstudien Folkhälsan i Halland gällande tillitsbrist och socioekonomi Öka kunskaper om insatser som minskar skillnader i hälsa Kommentar Gemensamt kunskapsunderlag och plan för lokal och regional förankring är framtagen. Prioriterad målgrupp i Halmstadsnämnden är unga och unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning från 16 år. Plan för lokal och regional förankring är framtagen. Lokal plan för genomförande av dialoger med målgrupp och intressenter är framtagen. Ett omfattande förankringsarbete med verksamhetsföreträdare har genomförts. Under perioden Feb-Juni har tio dialoger genomförts med sammanlagt med 36 personer. Spridning och återkoppling av delresultat har påbörjats. Arbetsgruppsmöten har genomförts med uppdatering kring projektet "Bäst för barnet" med sina tre olika inriktningar. Öppen förskola Andersberg, förstärkta hembesök, ROSmetod och kvinnohälsovård. Luppresultatet utgör en del i kunskapsunderlaget som är framtaget inför Lokala nämnders gemensamma dialogarbete samt som underlag vid dialogerna i Halmstad NTF har utbildat skolpersonal i trafiksäkerhet. Observation gällande cykelhjälmsanvändning har genomförts i Andersbergsområdet. Maj 2017 var det 12 % som använde cykelhjälm motsvarande siffra under 2016 var 4,5 %. (Att jämföra med 39 % i Halland och 44 % i riket) Cykelhjälmstävlingen "Piggelinloppet" med 300 barn genomfördes under vecka 18. Ett samlat svar har skrivits ihop från finansiärerna gällande synpunkter på projektet från en invånare. Arbetet pågår enligt plan Nämnden deltog på Seniormässan i Halmstad den sep. Nämnden förde dialog om hälsa med besökarna samt förmedlade information om Halmstadsnämnden och om Dialogmöte med verksamhetsföreträdare inom närsjukvården har genomförts. Dialog med Regionpensionärsrådet har genomförts. Information och återkoppling kring Halmstadsnämndens genomförda dialoger samt information om nämndens avsikt att påbörja planeringen av en dialogprocess 2018 om äldres hälsa (såväl friska som multisjuka). Dialog med civilsamhället ingår även som en del i pilotprojektet Språkstart Halland för asylsökande och nyanlända familjer och i Trafiksäkerhetsarbetet på Andersberg. Arbetet pågår enligt plan Utgör en del i det gemensamma kunskapsunderlaget och som underlag vid dialogerna i Halmstad Arbetet pågår enligt plan Halmstad, Månadsrapport september (6) 20(146)

21 Aktiviteter Genom länspresidiet föra dialog med driftnämnd psykiatri. Genomföra lokala uppföljningsdialoger med den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH). Kommentar Ett dialogtillfälle med driftsnämnd psykiatri är genomfört under Länspresidiets sammanträde i augusti Ett dialogtillfälle med GNHH är planerat att genomföras till våren 2018 Redovisning av grunduppdrag Avdelningens grunduppdrag Genom dialogarbete och kartläggningar av befolkningens behov bidra till strategisk utveckling, ledning och styrning. Tillhandahålla behovsbedömningar till lokal nämnd och Regionsstyrelsen för bedömning av hälsa och sjukvård. Ta del av analyser och kunskapsunderlag samt delta i nätverk. Ta fram bokslut, uppföljningsrapporter och verksamhetsplaner. Delta och bidra i Folkhälsoråden eller motsvarande och i kommunernas strategiska folkhälsoarbete. Samordning, beredning och utveckling av länspresidiets arbete. Utifrån Tillväxtstrategi för Halland och Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland bidra till lokal förankring. Kommentar Ingår främst i Lokala nämnders gemensamma dialogarbete kring Unga och Unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa. Halmstad har fokuserat på personer med psykisk funktionsnedsättning. Förberedelsearbete pågår kring "Folkhälsan i Halland/Hälsa på lika villkor" inför genomförande 2018 Ingår främst i Lokala nämnders gemensamma dialogarbete kring Unga och Unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa. Halmstad har fokuserat på personer med psykisk funktionsnedsättning. Förberedelsearbete pågår kring "Folkhälsan i Halland/Hälsa på lika villkor" inför genomförande 2018 Sker löpande utifrån nämndens verksamhetsplan. Halmstadsnämnden deltar även i nationella nätverk/forum, så som Healthy Cities, Uppdrag hälsa, Mötesplats för social hållbarhet och Medborgardialogsnätverk. Sker löpande utifrån budget och uppföljningsprocessen Sker löpande utifrån nämndens verksamhetsplan Sker löpande enligt Lokala nämnders årshjul Sker löpande utifrån nämndens verksamhetsplan Halmstad, Månadsrapport september (6) 21(146)

22 Sammanträdesplan för LN HSTD (146)

23 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN HSTD Regionkontoret Styrning och stöd Yvonne Wijk Administrativ assistent Halmstadsnämnden Sammanträdesplan för 2018 Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att - anta framtaget förslag till sammanträdesplan för 2018 Sammanfattning Förslag till sammanträdesplan för Halmstadsnämnden 2018 har tagits fram, onsdagar med starttid klockan 08:30: 7 februari 7 mars 11 april (heldag) 23 maj 5 september 10 oktober 14 november (heldag)? 11 december Regionkontoret Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Janet Harrysson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Beslut ska inte delges 23(146)

24 Genomförda och planerade aktiviteter LN HSTD (146)

25 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN HSTD Regionkontoret Styrning och stöd Yvonne Wijk Administrativ assistent Lokala nämnden Halmstad Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att - notera genomförda och planerade aktiviteter - arbeta efter föreslagen planering Sammanfattning Vid dagens sammanträde redovisas och diskuteras Halmstadsnämndens genomförda och planerade aktiviteter Genomförda aktiviteter Nätverksträff Healthy Cities, 3 4 oktober 2. Den nationella funktionshinderpolitiken en demokratifråga 4 oktober Mirko 3. Dialogmöte med RS-au, 10 oktober 4. Återkoppling från Second Health Innovation, 12 oktober - Hans 5. Temadag Regionpensionärsrådet, 20 oktober Hans och Marita 6. Folkhälsan en del av framtiden! - Länsstyrelsen, 26 oktober Marita Planerade aktiviteter Konferens Hur går det för Halland!? 9 november Marita och Hüseyin 2. Länspresidiet Halmstad, 1 december 3. Region konferens Förebyggande kring brott och sociala risker för social hållbarhet, 14 december Marita Regionkontoret 25(146)

26 Jörgen Preuss. Bitr. regiondirektör Janet Harrysson Nämndtjänsteman Bilaga: Genomförda och planerade aktiviteter Beslutet ska skickas till Beslut delges ej 26(146)

27 Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Halmstadsnämnden Uppdaterad Datu m 18 jan 25 jan Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas: Laholm Dagordning: Fortsatt diskussion om det gemensamma dialogarbetet Utvecklingsdag i mars, förslag till upplägg och innehåll Start process av analysunderlag Gemensam internkontrollplan Bredband, information Erfarenhetsutbyte samt likheter och skillnader lokala nämnders arbetet. Tema denna gång är Folkhälsoråd eller motsvarande Länspresidiets roll och dess förankring hos lokala nämnder Inför dialog med dritsnämnd psykiatri Reflektioner efter dialogen med Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH) Övriga frågor Presidium Presidiet träffas inför nämnden Böcklingen Halmstadsnämnden Regionkontoret 1 feb Folkhälsorådet Samverkansmöte med Halmstad kommun kring folkhälsofrågor: Folkhälsorådets prioriteringar 2017 Pilotprojektet Bäst för barnet Halmstad Ansvarig/ deltagare Presidiet Strateg Nämndtjänsteman Presidiet Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Ordförande Vice ordförande Strateg 27(146) 1

28 3 feb Möte med handikappkonsul ent Möte med handikappkonsulent Torbjörn Lagergren kring LUPP-resultat, definitioner av funktionsnedsättning och läget i Halmstad inför gemensam dialogprocess 7 feb Suicidkonferens Suicidkonferens arrangerad av Laholmsnämnden 8 feb Halmstadsnämnden Se protokoll feb Årsmöte Healthy Cities Årsmöte med Nationella Healthy Cities nätverket (ordförande, vice ordförande och strateg för social hållbarhet åker för Folkhälsorådet) Böcklingen Regionkontoret Laholm Böcklingen Regionkontoret Malmö Ordförande Vice ordförande Strateg Vice ordförande Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Ordförande Vice ordförande Strateg f 23 feb 28 feb 1 mars 9 mars Dialog med handikappkonsulent Region Halland Dialog med Region Hallands handikappkonsulent Yvonne Arvidsson Emanuelsson Regionkontoret Strateg Yvonne Arvidsson Emanuelsson Folkhälsorådet Folkhälsorådet besöker Kommunstyrelsen Rådhuset Ordförande Strateg Presidium Presidiet träffas inför nämnden Böcklingen Presidiet Halmstadsnämnden Regionkontoret Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Dialog med Högskolan Dialog med handläggare för studenter med funktionsnedsättningar Stadskontoret Strateg Handläggare 15 mars 15 mars Halmstadsnämnden Dialog med handikapp- Se protokoll I anslutning till sammanträdet dialog med Yvonne Arvidsson Emanuelsson, Böcklingen Regionkontoret Böcklingen Regionkontoret Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Nämnden Nämndtjänsteman 28(146) 2

29 16 mars konsulent handikappkonsulent, m fl kring psykisk funktionsnedsättning hos unga och unga vuxna Strateg Nämndsekreterare Yvonne Arvidsson Emanuelsson m fl Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas 8:30 9:30 Varberg Vice ordförande Nämndtjänsteman 16 mars 23 mars 23 mars Utvecklingsdag lokala nämnder Dialog med individsamverkansteamet i Halmstad ochhylte Dialog med Moving on Gemensam utvecklingsdag för lokala nämnder (9:30 16:00) Dialog med koordinator och handledare samt representanter från kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och RegionHalland. Det vi gör gör skillnad, det vet vi. Vill gärna med med oss! Dialog med projektledare och kurator Varberg Halmstad Arbetsmarknadsenheten Halmstad Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Nämndtjänsteman Strateg 29 mars 29 mars 6 april Presidium Halmstadsnämn den Dialog med Sturegymnasiet Funktionshinder i tiden Presidiet träffas inför nämnden Dialog med pedagoger på Sturegymnasiet spår 1 Böcklingen Regionkontoret Sturegymnsiet Presidiet Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Ordförande Vice ordförande Nämndtjänsteman Strateg Lars Nordgren EvaKarin Möllefors Konferens Funktionshinder i tiden Stockholm Vice ordförande Strateg 29(146) 3

30 10 april 11 april 11 april 12 april 12 april 13 april 18 april Dialog med Studenthälsan Dialog med person ur vår målgrupp Dialog med person ur vår målgrupp Halmstadsnämnden (heldagsmöte) Dialog med kommunens handikappkonsulent Dialog med person ur vår målgrupp Dialogmöte med RS au Dialog med Studenthälsan Högskolan som nu heter Studentsupport Hans träffade en tjej i en dialog ur vår målgrupp (ADHD och epilepsi) Janet träffade och hade en dialog med kille med (ADHD och ADD) Heldag nämndsmöte med anledning av verksamhetsplanering 2018 I anslutning till nämndsmötet dialog med handikappkonsulent Torbjörn Lagergren Dialog med person ur vår målgrupp Dialogmöte mellan lokala nämnders presidier och RS arbetsutskott 1. Budgetprocessen RS ger återkoppling Högskolan Arbetsmarknadsenheten Halmstad Arbetsmarknadsenheten Halmstad Föreningshuset Husknuten Föreningshuset Husknuten Arbetsmarknadsenheten Halmstad Borgsalen Regionkontoret Ordförande Vice ordförande Nämndtjänsteman Strateg Ordförande Nämndtjänsteman Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Torbjörn Lagergren Ordförande Presidiet Nämndtjänsteman RS-au 2. Dialogarbetet 2017 LN beskriver det pågående dialogarbetet med fokus ungas livsvillkor och psykiska hälsa. Resonemang om hur resultaten kan tillvaratas 3. Folkhälsoråden (eller motsvarande) som samverkansform gemensamt resonemang 19 april Dialog med person ur vår målgrupp Dialog med student ur vår målgrupp Strateg 30(146) 4

31 19 Dialog med person Dialog med person ur vår målgrupp Vice ordförande april ur vår målgrupp Synapsen Synapsen ledarskapsdagar i Halland Hållbart ledarskap (ordförande och vice ordförande Halmstad Vice ordförande Strateg april representerar nämnden) 26 Healthy Cities Healthy Cities möte (för strateger) Stockholm Strateg april 28 Dialog med person Dialog med student ur vår målgrupp Strateg april ur vår målgrupp 2 maj Beredningsgrupp Möte med beredningsgruppen för Barn och unga Strateg Barn och unga 3maj Dialog med student Dialog med student ur vår målgrupp Strateg ur målgrupp 8 maj Presidium Halmstadsnämnden Presidiet träffas inför nämnden Böcklingen Regionkontoret Presidiet Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare 10 maj Strategi för hälsa SKL bjuder in till workhop Strategi för hälsa Stockholm Ordförande Vice ordförande 11 maj Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas Hylte Presidiet Strateg Nämndtjänsteman 12 maj Dialognätverket SKL Dialognätverket SKL Stockholm Vice ordförande 19 maj Seminarium Social upphandling Seminarium Social upphandling vad är det och hur gör man den 19 maj Falkenberg Vice ordförande 31(146) 5

32 23 maj Möte med skolledarna VGR Träff med skolledarna Välmående ger resultat Strateg 24 maj Halmstadsnämnden Se protokoll 31 maj Folkhälsorådet Samverkansmöte med Halmstad kommun kring folkhälsofrågor: Böcklingen Regionkontoret Rådhuset Halmstad Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Ordförande Vice ordförande Strateg 1 juni Dialog Ungdomsmottagningen Dialog med Ungdomsmottagningen Ordförande Nämndtjänsteman Strateg 2 juni Regionpensionärsrådet Regionpensionärsrådets sammanträde Fataburen Regionkontoret Vice ordförande Nämndtjänsteman 9 juni Studiebesök Folkhälsorådet Studiebesök från Karlskrona till Folkhälsorådet Rådhuset Halmstad Ordförande Strateg 13 juni Dialogmöte med RS au Dialogmöte mellan lokala nämnders presidier och RS arbetsutskott Borgsalen Regionkontoret Presidiet Nämndtjänsteman RS-au juni Nationell konferens Sverige i världen 2030 Nationell konferens, Sverige i världen 2030 vägval för en socialt hållbar framtid Umeå Ordförande Strateg 32(146) 6

33 26 juni Dialog med Habiliteringen Dialog med Habiliteringen Strateg Lars Nordgren 16 aug Presidium Halmstadsnämnden Presidiet träffas inför nämnden Böcklingen Regionkontoret Presidiet Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare 28 aug Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas Falkenberg Presidiet Nämndtjänsteman 30 aug Halmstadsnämnden Se protokoll 7 sep Folkhälsorådet Samverkansmöte med Halmstad kommun kring folkhälsofrågor 13 sep Presidium Halmstadsnämnden 14 sep Att leda in i framtiden Presidiet träffas inför nämnden Falkenbergsnämnden arrangerar årets upplaga av utvecklingsdagen Att leda in i framtiden! 19 sep Seniormässan News 55 Seniormässa en mässa för seniorer och pensionärer 20 sep Seniormässan News 55 Seniormässa en mässa för seniorer och pensionärer Böcklingen Regionkontoret Rådhuset Halmstad Böcklingen Regionkontoret Laxbutiken Heberg Halmstad Arena Halmstad Arena Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Ordförande Vice ordförande Nämndtjänsteman Strateg Presidiet Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Ordförande Vice ordförande Eva Karin Möllefors Lars Nordgren Hüseyin Karagöz Nämndsekreterare Nämndtjänsteman Strateg Vice ordförande Lars Nordgren Hüseyin Karagöz Ordförande Vice ordförande Hüseyin Karagöz 33(146) 7

34 21 sep Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas Kungsbacka Ordförande Strateg 27 sep Halmstadsnämnden 4 okt Konferens Den nationella funktionshinderpolitiken Se protokoll Den nationella funktionshinderpolitiken en demokratifråga Böcklingen Regionkontoret Klarasalen Stadsbiblioteket Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Mirko Lukic 3-4 okt Healthy cities Nätverksträff Healthy cities Stockholm Ordförande Strateg 10 okt Dialogmöte med RS au Dialogmöte mellan lokala nämnders presidier och RS arbetsutskott Borgsalen Regionkontoret Presidiet Nämndtjänsteman RS-au 11 okt Presidium Halmstadsnämnden Presidiet träffas inför nämnden Böcklingen Regionkontoret Presidiet Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare 20 okt Regionpensionärsrådet Temadag Regionpensionärsrådet Katrinebergs folkhögskola Ordförande Vice ordförande 26 okt Folkhälsan, del av framtiden 8 nov Halmstadsnämnden Heldag 9 nov Konferens Hur går det för Halland? Länsstyrelsen bjuder in till Folkhälsan, en del av framtiden! Fokusområde alkohol, narkotika, dopning och tobak Se protokoll Obs! Heldagsmöte Konferensen Hur går det för Halland?! - Ett strategiskt forum NBV:s lokaler Andersbergsringen Vice ordförande Scandic Hotell Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Strandbaden Falkenberg Vice ordförande Hüseyin Karagöz 27 nov Presidium Halmstadsnämnden Presidiet träffas inför nämnden Sammanträdesrum Helheten Södra vägen 5 Presidiet Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare 34(146) 8

35 1 dec Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas Halmstad Presidiet Strateg Nämndtjänsteman 13 dec Halmstadsnämnden Se protokoll 14 dec Regional konferens Regional konferens Förebyggande kring brott och sociala risker för social hållbarhet Böcklingen Regionkontoret Varbergs stadshotell Nämnden Nämndtjänsteman Strateg Nämndsekreterare Vice ordförande 19 dec Dialogmöte med RS au Dialogmöte mellan lokala nämnders presidier och RS arbetsutskott Borgsalen Regionkontoret Presidiet Nämndtjänsteman RS-au 35(146) 9

36 Information av tjänsteman och presidiet 8 LN HSTD (146)

37 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN HSTD Regionkontoret Styrning och stöd Yvonne Wijk Administrativ assistent Lokala nämnden Halmstad Information av tjänsteman och presidiet Förslag till beslut Halmstadsnämnden beslutar att - godkänna och anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Information lämnas från: 1. Återkoppling från konferens om digitalisering Marita 2. Information om Trafiksäkerhetsarbetet på Andersberg, återkoppling budget Anna 3. Språkstart Halland för asylsökande och nyanlända familjer i Halmstad återkoppling från pilotprojektet Janet 4. Seniormässan 2017 återkoppling från dialogen med besökarna Janet 5. Folkhälsorådet information om gemensam konferens i maj 2018 Janet och Anna Regionkontoret Jörgen Preuss Bitr regiondirektör Janet Harrysson nämndtjänsteman Bilaga: Beslutet ska skickas till Beslut ska ej delges 37(146)

38 Anmälan av inkomna skrivelser, protokoll m m 9 LN HSTD (146)

39 39(146)

40 40(146)

41 41(146)

42 42(146) Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum

43 43(146) Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum

44 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen 111 Resursfördelning 2018 RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att anta budgetramar för nämnder och styrelser inom Regionstyrelsens ansvarsområde, inklusive uppdrag, i enlighet med regionfullmäktiges beslut om resursfördelning i Mål och budget 2018 anta investeringsanslag för utrustning och inventarier 2018 för nämnder och styrelser I beslutet deltar ej Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), Per Stané Persson (S), Margit Bik (S), Therese Stoltz (S), Jonas Strand (S) och Lars Fritzon (S). Ärendet Resursfördelningen förutsätter att förslaget kring Mål och Budget 2018 beslutas i regionfullmäktige den 21 juni Om annat beslut än regionstyrelsens förslag beslutas i regionfullmäktige, kommer ett nytt beslut att fattas kring resursfördelning Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskotts majoritet beslutar att föreslå regionstyrelsen besluta att anta budgetramar för nämnder och styrelser inom Regionstyrelsens ansvarsområde, inklusive uppdrag, i enlighet med regionfullmäktiges beslut om resursfördelning i Mål och budget 2018 anta investeringsanslag för utrustning och inventarier 2018 för nämnder och styrelser Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) och Per Stané Persson (S) deltar inte i behandlingen av detta ärende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Resursfördelning 2018 Resursfördelning och priorteringar 2018 vers Expedieras till Samtliga nämnder Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson 44(146) 1(1)

45 Louise Lindstedt Budgetchef Regionkontoret Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Resursfördelning och uppdrag 2018 inklusive ekonomisk plan Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att Att anta budgetramar för nämnder och styrelser inom Regionstyrelsens ansvarsområde, inklusive uppdrag, i enlighet med regionfullmäktiges beslut om resursfördelning i Mål och budget Att anta investeringsanslag för utrustning och inventarier 2018 för nämnder och styrelser. Sammanfattning Resursfördelningen förutsätter att förslaget kring Mål och Budget 2018 beslutas i Regionfullmäktige den 21 juni Om annat beslut än Regionstyrelsens förslag beslutas i Regionfullmäktige, kommer ett nytt beslut att fattas kring resursfördelning Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör Beslutet delges Samtliga nämnder 45(146)

46 1(36) Datum Diarienummer RS Prioritering och resursfördelning utifrån Regionfullmäktiges beslut om mål och budget 2018 och plan (146)

47 2/36 Innehållsförteckning Inledning...3 Styrkedjan...3 Läsanvisning...4 Riktade statsbidrag och stimulansmedel...4 Förändringar av teknisk karaktär...4 Avropsmedel...4 Regionfullmäktiges budgetfördelning...5 Prioriteringar och tilldelade resurser till Regionstyrelsen, lokala nämnderna och driftnämnderna...6 Övergripande uppdrag...6 Prioriteringar och resurser...6 Resurser för Regionstyrelsen inom tillväxtområdet...9 Resurser inom hälso- och sjukvård...10 Resurser för Regionstyrelsens övriga verksamhet...14 Regiongemensamma kostnader...15 Prioriteringar och resursfördelning för de lokala nämnderna...15 Prioriteringar och resurser för Driftnämnd kultur och skola...17 Gemensamma prioriteringar och resurser för samtliga driftnämnder inom hälso- och sjukvårdsområdet samt driftnämnden Regionservice...19 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Hallands sjukhus...23 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Närsjukvård...25 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa...26 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Psykiatri...27 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Regionservice...28 Investeringar...30 Bilaga 1- Resursfördelning planperioden (146)

48 3/36 Inledning Regionfullmäktige beslutade om Mål och budget 2018 vid sitt sammanträde i juni Regionstyrelsens uppdrag är att utifrån de övergripande och strategiska besluten i Regionfullmäktige fördela resurser och uppdrag till Regionstyrelsens egna verksamhet, driftnämnderna, lokala nämnderna och de gemensamma nämnderna. Regionfullmäktiges budgetbeslut har sin utgångspunkt från regionens övergripande strategier men förhåller sig också till beslutade program och policys. I vissa fall åtföljs dessa av specificerade riktlinjer som kan vara regiongemensamma men i vissa fall enbart beröra en nämnds verksamhet. Samtliga nämnder har att i samband med den interna verksamhetsplaneringen att förhålla sig till beslutade regiongemensamma riktlinjer. Ett exempel på detta är att de prioriteringar som är beslutade i mål- och budget inom miljö- och klimatområdet också förhåller sig och samspelar med den kompletterade tillväxtstrategin, regionens miljöpolicy och handlingsprogram samt de mer specificerade riktlinjerna inom området. Styrkedjan Prioriterings- och resursdokumentet är en del av Region Hallands planeringsprocess. Regionstyrelsen ska inför 2018 fatta beslut om resursfördelning mellan utifrån Regionfullmäktiges budgetbeslut. Detta beslut ska arbetas in i Regionstyrelsens samlade ansvar för att leda, styra och samordna Region Hallands ansvarsområden Beslutet i regionstyrelsen innebär därmed en konkretisering målen i Regionfullmäktiges beslut genom priorteringar. Dessa prioriteringar och nämndernas grunduppdrag kostnadssätts genom att en ram sätts till nämnderna för att kunna genomföra sin verksamhet. Dokumentet är alltså en del i styrningen av den övergripande prioriteringen men ska bidra till en förankrad verksamhetsplanering som utgår från Regionfullmäktiges mål- och budgetbeslut och som förhåller sig till beslutade strategier och policys. Mål och budget Prioriterings och Resursfördelning Verksamhets planer Uppföljning Från och med verksamhetsplaneringen för 2018 kommer Region Halland att tillämpa samma form av verksamhetsplanering. Detta innebär bland annat att regiongemensamma prioriteringar och eventuella aktiviteter fördelas till nämnderna. Den regiongemensamma verksamhetsplaneringen kommer inte minst att underlätta uppföljningen på samtliga nivåer. Detta dokument är därmed ingen slutprodukt utan är Regionstyrelsens inriktning för den egna verksamheten men också nämndernas verksamhetsplanering för att Regionfullmäktiges mål- och budgetbeslut ska återspeglas i verksamhetsplaneringen och i aktiviteter för att nå uppsatta mål. 48(146)

49 4/36 Respektive nämnd ansvarar för att planering och genomförande av aktiviteter som styr mot målen, sker inom respektive verksamhet. Att mål, prioriteringar och aktiviteter ska implementeras i verksamhetsplaner och budget på olika nivåer i organisationen är en avgörande faktor för framgång i hållbarhetsarbetet inom regionen. Läsanvisning Kapitel 1 innehåller en inledning, en översiktlig beskrivning av dokumentets plats i styrkedjan samt förtydliganden av medels- och resursfördelning samt återrapportering. Kaptiel 2 innehåller en kort sammanfattning av regionfullmäktiges beslut rörande budgettilldelning. Kapitel 3 är indelad i olika nivåer; övergripande uppdrag som gäller all verksamhet inom Region Halland, gemensamma prioriteringar för driftnämnderna inom hälso- och sjukvård samt nämndsspecifika priorteringar. Driftnämnden ska ta hänsyn till samtliga nivåer i sin verksamhetsplanering och detaljbudget. Observera att vissa av de utpekade priorteringarna även kan innehålla en inriktning på kommande aktiviteter. Dessa härrör sig från det beslutade Mål och budgetdokumentet och innebär att regionfullmäktige speciellt har pekat ut en inriktning på aktivitetsnivå. Eftersom regionfullmäktiges mål och budgetbeslut innefattar hela Region Hallands verksamhet inleds varje delkapitel för driftnämnderna med en kort sammanfattning av respektive nämnds grunduppdrag enligt reglemente och beslut om politisk organisation. Kapitel 4 innehåller fördelning av investeringsmedel. Riktade statsbidrag och stimulansmedel Efter att överenskommelse för riktade statsbidrag är klar mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedöms Region Hallands insats för överenskommelsen av hälso- och sjukvårdsutskottet. Eventuella stimulansmedel (projektfinansiering) ingår i beslutet. Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning handlägger insatserna och Region Hallands verksamheter kan avropa eventuella medel av regionkontoret inom ramen av respektive beslutat projekt. När stimulansmedel upphör att utbetalas ska driftnämnderna ha planerat verksamheten på så sätt att fortsatt drift möjliggörs i de fall det är befogat. Förändringar av teknisk karaktär Förändring av resurstilldelning under verksamhetsåret av teknisk karaktär, som inte innebär en budgetökning för Region Halland, kan beslutas av ekonomidirektör enligt delegation. Avropsmedel Medel som markerats som avropsmedel i budgeten kan avropas av berörda nämnder hos regionstyrelsen. Det rekommenderas att nämnden delegerar till förvaltningschefen att rekvirera 49(146)

50 5/36 avropsmedlen. Regionstyrelsen delegerar till berörd direktör att handlägga och besluta om avropsmedlen. Regionfullmäktiges budgetfördelning Regionfullmäktiges beslut om mål och budget 2018 ligger till grund för resursfördelningen. Den övergripande fördelningen framgår av nedanstående tabell. Sedan fullmäktiges beslut har omdisponering av lönerevision 2017 gjorts. Anslag till Gemensama nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden, revisionen samt anslag till Hallandstrafiken AB fördelas av Regionfullmäktige. Sammanställning nettokostnader mnkr Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel 68,1 69,5 Patientnämnd 0,9 0,9 Revision 4,9 4,9 Anslag till övriga nämnder (Lokala nämnder och Kultur och skola) 134,4 141,0 Regionstyrelsen Tillväxt 32,5 48,3 Regionstyrelsens övriga verksamhet 309,1 343,5 Anslag till Hallandstrafiken 438,4 458,0 Regiongemensamma kostnader 244,0 300,2 Hälso- och sjukvård 7 691, ,3 Eu-projekt 4,0 4,0 S:a nettokostnader 8 927, ,5 50(146)

51 6/36 Prioriteringar och tilldelade resurser till Regionstyrelsen, lokala nämnderna och driftnämnderna Övergripande uppdrag Det är av största vikt att tillvarata ekonomiska såväl verksamhetsmässiga effekter i genomförande av strategierna för att uppnå en ekonomi i balans och minska kostnadsutvecklingstakten. I arbetet med ständiga förbättringar ska digitaliseringens möjligheter integreras med digitala verktyg och förhållningssätt. Driftnämnderna inom hälso- och sjukvård ska identifiera inom vilka medicinska områden och processer respektive nämnd och dess verksamheter har störst förbättringspotential när det gäller medicinska resultat och följsamhet till riktlinjer. De regiongemensamma indikatorerna ska följas upp. Prioriteringar och resurser Samtliga nämnder ska långsiktigt arbeta med de till nämnden/styrelsen utpekade prioriteringar som fastslagits i Tillväxtstrategin och Hälso- och sjukvårdsstrategin men också i fastslagda policys som kompetensförsörjningspolicy, miljöpolicy etc. För att få genomförandekraft och uppnå målen i strategierna är en tidsmässig prioritering nödvändig. Hur olika prioriteringar tidssätts är en politisk avvägning. Varje prioritering ska, där det i möjligt, konkretiseras i form av aktiviteter i verksamhetsplaneringen. Arbetet inom hälso- och sjukvårdssystemet, bland annat vad gäller genomförandet av komptensförsörjningspolicyn, kommer att samordnas av den gemensamma beredningen och genom koordinering av Regionkontoret. Regionstyrelsens prioriteringar och resurser Regionstyrelsen ska i sitt arbete förhålla sig till tillväxtstrategins samtliga prioriteringar. I Regionfullmäktiges mål och budgetbeslut har särskilt utpekat följande aktiviteter inom de strategiska valen: Inom det strategiska valet De halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäring i området ska kriterier för basfinansiering till strategiskt partnerskap tydliggöras. Inom det strategiska valet De halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäring ska det fastställas hur resurser, motsvarande skogens budgeterade avkastning, kan riktas till utveckling inom grön tillväxt. Inom det strategiska valet En ökning av offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling: 51(146)

52 7/36 1. arbeta med att forskning och utveckling kopplar till näringslivets behov och utmaningar kan stimuleras och öka i Halland 2. samordna och koordinera arbetet med att tillhandahålla testmiljöer (inklusive kliniska tester). Inom det strategiska valet Ökad anställningsbarhet hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden: 1. Arbeta med att Region Halland erbjuder fler möjligheter till rehabilitering 2. Söka samarbete med andra aktörer för att, bland annat inom grön rehab, skapa hållbar rehabilitering utifrån människors behov. 3.arbeta för hur Region Halland som arbetsgivare kan erbjuda feriearbeten samt praktik- och traineeplatser. 4.tydliggöra hur Region Halland kan bidra till hur processen kring hur validering av kunskap kan bli snabbare och effektivare än idag samt kombineras med praktik eller arbete. Regionstyrelsen ska utifrån hälso- och sjukvårdsstrategin prioritera nedanstående först tidsatta prioriteringar: Stimulera till ökat eget ansvar genom utveckling och spridning av stöd bland annat genom 1177 Vårdguiden, digitala och medicintekniska lösningar Möta fler behov nära patienten genom att bland annat gå från slutenvård till olika öppna vårdformer och hemsjukvård. För 2018 ska även arbetet kring nationell hälsokommission mötas upp. Samla specialiserad vård för kvalitet och samordningsvinster Hålla samman somatisk och psykiatrisk vård utifrån patientens behov Koordinera och följa upp breddinförandet av utvecklad arbetsfördelning och utvärdera behovet av nya kompetenser Säkerställa att läkemedel är en intregrerad delav hälso- och sjukvården Införa framtidens vårdinformationssystem och etablera digitala kanaler för kommunikation och samverkan Styra och följa upp utifrån kvalitet, produktion och ekonomi, detta ska bland annat ske genom att: 1. säkra att ekonomiska ersättningar stödjer förändringar inom hälso- och sjukvården i enlighet med hälso- och sjukvårdsstratergins mål, 2. genom att ta fram underlag på hur bemanning för hur primärvårdsjour och hemsjukvård kvällar, nätter och helger kan utföras av en upphandlad partner 3. En tydlig styrning av investeringar och utveckling av regionens fastighetsbestånd. Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården 52(146)

53 8/36 Samverka kring forskning, utbildning och innovationer, bland annat genom högskola, universitet, företag och kommuner. Gemensamt utveckla vården inom kommunala boenden och i hemmet Säkerställa en sammanhållen vård, bland annat genom att använda Samordnad Individuell plan (SIP) för alla åldrar. Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa. Skapa förutsättningar för en effektiv och ömsesidig kommunikation mellan aktörer för att möta behoven hos invånarna bland annat genom att vid lämpligt tillfälle leda en informationskampanj angående vårdutbudet för att guida invånarna till att söka vård på olika vårdnivåer Fortlöpande vidareutveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer. Utifrån riktilinjerna för det interna miljö- och klimatarbetet ska nedanstående prioriteras. Detta innebär bland att att regionstyrelsen ska intiera, koordinera och beställa likväl som att driva utredningar och utvecklingsprojekt. Koldioxidutsläppen från Region Hallands interna transporter minskas med 80% till år 2025, enligt mål och budget för Region Halland. För 2018 ska laddinfrastruktur för interna och publika behov tillgodoses. Arbeta för att minska Region Hallands klimatpåverkan och öka andelen förnybar energi. Detta innebär bland annat att investera i förnybar energi som producerar minst kwh/år. Stimulera Region Hallands verksamheter att delta i miljövänliga innovationer i näringslivet bland annat genom att minst två prototyper i ett fossilfritt material som ersätter fossila produkter ska tas fram där Region Hallands verksamheter fungerat som testmiljöer. År 2020 ska fler invånare i Halland vara medvetna om läkemedelspåverkan och hur man själv kan bidra till att minska miljöpåverkan. All kassering ska ske på rätt sätt. Miljöaspekterna ska beaktas i samband med läkemedelsupphandlingar. Ekologiska-, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter på livsmedel ska utvecklas och synliggöras genom nyckeltal och beräkningar i samarbete med andra regioner och nationella aktörer Arbeta för en minska användning av miljöbelastande engångsmaterial och kemikalier. Utifrån kompetensförsörjningspolicyn ska följande prioriteras: 53(146)

54 9/36 Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens och faktabaserade beslut Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov vilket bland annat innebär att koordinera och samordna behovet av ST för Region Halland, där särskild uppmärksamhet ska riktas till geriatrisk kompetens. Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet. Utifrån inköpspolicyn ska följande prioriteras: Att styra, leda och koordinera inköpspolitiken så att de samhällspolitiska och organisatoriska strategierna för inköpsverksamheten följs, vilket bland annat innebär att ta hänsyn till de tre hållbarhetsprinciperna sociala, ekologiska och ekonomiska. Resurser för Regionstyrelsen inom tillväxtområdet tkr Regionstyrelsens tillväxtområde Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Regional medfinansiering EU-projekt ALMI Indexuppräkning 233 Utvecklingsmedel Indexuppräkning 550 Beslutad förändring Avropsmedel för det regionala utvecklingsarbetet Totalt (146)

55 10/36 Resurser inom hälso- och sjukvård mnkr Hälso- och sjukvård Budget 2017 Förändring Budget 2018 Den nära vården- Vårdval Halland Somatisk vård Avtal- och taxevård Valfrihetsvård Vårdval specialiserad vård Riktade statsbidrag Psykiatri Läkemedel Tandvård (inkl moms) Övrig hälso- och sjukvård Utveckling hälso- och sjukvård (146)

56 11/36 Resurser (Negativt tecken innebär intäkter) tkr Regionstyrelsen hälso- och sjukvård Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Den nära vården Hälso- och sjukvårdspeng indexuppräkning beslutade förändringar , varav befolkningsökning och ökad vårdtyngd beslutade förändringar 2018, varav: Förstärkning utifrån befolkningsökning Tekniska förändringar, varav: Kostnadsökning Taxeläkare/Fysioterap Listad ZZ indexuppräkning -88 Hemsjukvårdsavtal indexuppräkning Tekniska förändringar, varav: Minskning enl. nytt samv. avtal kommuner ST-utbildning inklusive SK-kurser indexuppräkning Studierektorsuppdrag indexuppräkning 39 Tekniska hjälpmedel inkl inkontinesenheten indexuppräkning 331 Tekniska förändringar, varav: Ökade hjälpmedelskostnader Uppdrag läkarmedverkan råd och stöd indexuppräkning 312 Vaccinationer asylbarn samt pneumo/influensa indexuppräkning 230 Tekniska förändringar, varav: överbudgeterade vaccinationskostnader Kommunala läkemedel indexuppräkning 0 Tekniska förändringar, varav: tilläggsbudgeterad 700 Tolkersättningar VVH indexuppräkning (146)

57 12/36 Avtals- och taxevård indexuppräkning Tekniska förändringar, varav: Vårdgaranti Vårdavtal Reumatologi Valfrihetsvård indexuppräkning Budgetprop 2016, varav ökning statsbidrag patientrörlighet (EU-vård) Tekniska förändringar, varav: EU-vård Valfrihetsvård somatik Valfrihetsvård psykiatri Utomlänsintäkter somatik Utomlänsintäkter psykiatri Vårdval specialiserad vård indexuppräkning Riktade statsbidrag indexuppräkning 26 Budgetprop 2016, varav Tillskott tillgänglighet Förlossningsvård/kvinnors hälsa tillskott Psykisk ohälsa extra tillskott övriga beslut, varav vårdkostnad asyl (samlas på ett ställa) -808 Läkemedel indexuppräkning beslutade förändringar , varav effekt av läkemedelgenomlysning uppräkning förskrivningsläkemedel utöver index beslutade förändringar 2018, varav: ökning av statsbidrag för läkemedel inom förmånen Tandvård indexuppräkning Budgetprop 2016, varav Ökning avgiftsfri tandvård beslutade förändringar 2018, varav: effekt av befolkningsökning samt fri tandvård för unga Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet indexuppräkning beslutade förändringar , varav utbildningsinsats palliativ vård - utbildningsinsats SVF -50 Budgetprop 2016, varav Förändrat högkostnadsskydd (Mammografi/85+) -160 Tekniska förändringar, varav: HPV-vaccinationer Nationella register Samordningsförbundet Tolkkostnader (146)

58 13/36 Utveckling Hälso- och sjukvård indexuppräkning beslutade förändringar , varav Höjda avskrivningar MD Volymökningar Slutenvård/Dagkir/öppenvård Somatik 1% Avropsmedel Budgetprop 2016, varav Glasögonbidrag beslutade förändringar 2018, varav: Avropsmedel PCI/Angiografi Avropsmedel Hjälpmedelskostnader HFS Omdisponeringar jour PCI, ambulansflyg och IT-kostnader HS ingående obalans somatisk vård sänkt kostnadsökningstakt sänkt budget inom HoS övriga beslut, varav Avropsmedel trygg och effektiv utskrivning Hyreskompensation enl. LRP-beslut psykiatri avd 24 kommundel Tekniska förändringar, varav: Ingående obalands från Ramförstärkning tidigare avropsmedel för KUB/Nipt Omdisponering inom HoS Finansiering Totalt tkr Avropsmedel Screening osteoporos (sceeningkostnad) Screening osteoporos (behandlingskostnad) Blodtrycksscreening Tarmncancerstudie Läkarmedverkan i hemsjukvården HS: Kapitalkostnader och investeringskostnader utrustning Hälsofrämjande arbete utvecklingspott 616 Hälsosamtal i närsjukvården Öppenvårdsteam Missbruk 870 Särskilt uppdrag 1.a linjens psykiisk ohälsa BoU Kardiologi Sprutbyte PET-CT PCI-Angiografi Fastighetsanpassning MR Avskrivningskostnader MD Hjälpmedelskostnader HFS Trygg och effektiv utskrivning Summa Avropsmedel (146)

59 14/36 Resurser för Regionstyrelsens övriga verksamhet tkr Regionstyrelsens övriga verksamhet Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Regionkontoret Indexuppräkning Teknisk förändring Utbildningsanställningar Beslutade förändringar , varav: Skyltning Kattegattleden % projektledare Arena Grön Tillväxt -400 Eplan 400 Regional etableringsfunktion Beslutade förändringar 2018, varav: Forskarskola Arbete med kompetensförsörjningspolicy Samordningsförbundet Företagshälsovård Digitalt lab Utbildningskostnader till professionsmiljarden Ökat uppdrag till patientnämndens kansli 640 Politisk verksamhet Indexuppräkning 799 Oförutsedda kostnader teknisk justering kultur och skola anslag Utvecklingsmedel Digitalisering och Eplan Indexuppräkning 517 Totalt (146)

60 15/36 Regiongemensamma kostnader tkr Regiongemensamma kostnader Budget 2017 Förändringar Budget 2018 LÖF Förändring utifrån prel premie Strategiskt tomställda lokaler Förändring av strategiskt tomställda lokaler Regionbidrag Naturbruk (RGS FA) Indexuppräkning -332 Övriga beslut Skuldförändring semester jour mm Indexuppräkning 700 Pensioner Indexuppräkning Intern pensionsavgift Uppdaterad beräkning inför Höjda arbetsgivaravgifter Beslutad förändring inför Regional medfinansiering Beslutad förändring inför 2018 Bidrag till statlig infrastruk tur Bredbandsutbyggnad Kostnader kopplat till hög skatteprognos Beslutad förändring inför Medel för avskrivningskostnader och hyrestillägg Lönerevision Indexuppräkning Internränta Indexuppräkning Skogsverksamhet Obalans från Teknisk justering, till RS Hälso- och sjukvård Effekt framtidsarbetet Korrigering av kostnadsminskning, se RS Hälso- och sjukvård Totalt Prioriteringar och resursfördelning för de lokala nämnderna 60(146)

61 16/36 Enligt lokala nämnders reglemente så ska nämnderna verka på uppdrag av Regionfullmäktige och Regionstyrelsen. I uppdraget ingår bland annat att bidra till utveckling av hälsans bestämningsfaktorer i samhället, för en jämlik och positiv hälsoutveckling. Nämnderna ska även bidra med inventeringar och bedömningar av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. De lokala nämnderna ska med social hållbarhet som utgångspunkt ansvara för att stimulera och utveckla ett lokalt och regionalt gränsöverskridande strategiskt folkhälsoararbete. Region Hallands beslutade strategier; Tillväxtstrategi för Halland samt Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland anger inriktningen för arbetet. Genom kartläggningar och dialoger ska lokala nämnder identifiera befolkningens behov. Kunskapen om befolkningens behov ska ligga till grund för strategisk utveckling, ledning och styrning av verksamhet inom Region Halland och i samverkan med kommunerna och andra lokala aktörer. Arbetet 2018 tar sin utgångspunkt i det omfattande dialogarbete kring unga och unga vuxnas psykiska hälsa och livsvillkor som genomfördes under Lokala nämnderna ska särskilt prioritera: En god start i livet Insatser som utjämnar hälsoskillnader Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa Resurser tkr Anslag till Lokala nämnder Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Lokala nämnder Indexuppräkning 185 Fördelning per nämnd - Halmstad Hylte Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka (146)

62 17/36 Prioriteringar och resurser för Driftnämnd kultur och skola Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella kultursamverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. Driftnämnden ska säkerställa implementering, prioritering och genomförandet av Hallands kulturplan Driftnämnden ska också säkerställa att regionens skolor utvecklar ett utbildningsutbud som främjar målen i Tillväxtstrategin. Vuxenutbildningen utgör en viktig resurs gällande integrationsfrågorna och behöver, på Regionstyrelsens initiativ, vara förberedda på ytterligare uppdrag. Under 2018 ska särskilt prioriteras: Förebyggande, inkluderande och hälsofrämjande insatser. Tidigare beslutad satsning på små barns språkutveckling ingår i denna prioritering. Utifrån Tillväxtstrategin ska driftnämnden särskilt prioritera: Inom det strategiska valet Ökad anställningsbarhet hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden:att medverka till att erbjuda feriearbeten samt praktik- och traineeplatser, Driftnämnden ska förhålla sig till de prioriteringar, aktiviteter och uppföljningsindikatorer som finns i regiongemensamma strategier, program, policys och riktlinjer som är relevanta. Utifrån kompetensförsörjningspolicyn särskilt prioritera: Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet 62(146)

63 18/36 Resurser Tkr Anslag till Driftnämnd kultur och skola Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Kultur Indexuppräkning Beslutade förändringar Tillbyggnad av Hallands konstmuseum Små barns språkutveckling Sydsvenska danssatsningen Teater Halland -150 Beslutad förändring Förstärkning för förebyggande, hälsofrämjande och inkludernade insatser Teknisk justering Små barns språkutveckling Skolverksamhet Gymnasieskola Indexuppräkning 71 Teknisk justering Vuxenutbildning Internatersättning -470 Skolverksamhet Folkhögskola Indexuppräkning -150 Teknisk justering - Vuxenutbildning Internatersättning 470 Totalt Driftnämnd kultur och skola (146)

64 19/36 Gemensamma prioriteringar och resurser för samtliga driftnämnder inom hälso- och sjukvårdsområdet samt driftnämnden Regionservice Hallands sjukvårdssystem står inför en stor utmaning då kostnadsökningstakten i sjukvården är högre än skatteintäkterna sen ett par år tillbaka. Sjukvårdssystemet har betydande bemanningssvårigheter och behöver arbeta med att rätt kompetens gör rätt saker. I det politiska beslutet om en Hälso- och sjukvårdsstrategi har ett antal förändringsfrågor pekats ut och en del av dem bygger på analysen i Framtidsarbetet där man på olika nivåer i systemet såg behov av att förändra systemet som helhet. Sen regionens analys och politiska beslut har många nationella utredningar pekat på samma systemförändring som man vill åstadkomma med Framtidsarbetet, som nu är en integrerad del i Hälso- och sjukvårdsstrategin. Närmast patienten, flödesorienterat arbetssätt med utvecklad arbetsfördelning Systemförändringen behöver arbetas med på olika nivåer i sjukvården. I verksamheten närmast patienten används alltmer hyrpersonal. I Sverige och Halland finns målet att bli oberoende av bemanningsföretag. I framtidsarbetet beslutades genomförandet av utvecklad arbetsfördelning och detta breddinförs som en del av Hälso- och sjukvårdsstrategin. Det handlar om att fördela arbetsuppgifter i teamet mellan professionerna i vården så att man arbetar på toppen av sin kompetens med de uppgifter man är utbildad för. Andra arbetsuppgifter fördelar teamet till andra kompetenser. Dessutom ska teamets arbetssätt, personalplanering och dimensionering anpassas till patientflödets variationer över dygn, vecka, månad och år. Det finns också nya digitala hjälpmedel som stärker utvecklad arbetsfördelning, ett sådant exempel är att införa webtidboken för patienterna i syfte att avlasta vården telefonsamtal mm. I pilotarbetet i Framtidsarbetet arbetade Region Hallands verksamheter fram gemensamma verktyg som alla vårdteam kan använda sig av för att arbeta med utvecklad arbetsfördelning. Ett systematiskt arbete med genomförandet är ett uppdrag varje driftnämnd fick i Mål och Budget samt resursfördelning inför Arbetet med detta ska fortsatt genomföras systematiskt med hög takt i samtliga verksamheter för att möta personalbristen i sjukvården. Flödesorienterad planering av vården på bästa möjliga omhändertagandenivå förflyttning mellan nämnder I Framtidsarbetet och i Hälso- och sjukvårdsstrategin har det beslutats om mer vård nära patienten. Det avser den vård som inte kräver sjukhusets resurser. På olika sätt och med ny teknik ska mer öppenvård bedrivas i den nära vården. Det innebär att det pågår regiongemensamma aktiviteter som ska möta vårdbehovet utanför sjukhusen. Detta ska resultera i minskat tryck på slutenvård och minska undvikbar inläggning av patienter. Aktiviteterna måste genomföras regiongemensamt efter beslut i Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) eller Regionstyrelsen. Förberedelser, kompetensfrågor och ekonomisk kalkyl effekthemtagning ska planeras och beredas i bred delaktighet med politiken. För detta har redan 2017 beslutats om att HSU genomför gemensam beredning i en beredningsgrupp som inkluderar driftnämndsledamöter för ökad delaktighet och styrning av helheten. Samla specialiserad vård Hälso- och sjukvårdsstrategin pekar på vikten av att bedriva specialiserad vård i enlighet med nationella riktlinjer och dess krav på volym för kvalitet. I arbetet med att föra ut öppenvård från sjukhuset kommer följdbeslut att behöva utredas. Frågan om, med vilken kvalitet en del av den 64(146)

65 20/36 specialiserade vården fortsatt kan bedrivas vid flera utbudspunkter när öppenvården bedrivs i närsjukvårdsliknande former måste analyseras. De begrepp som nu är självklara dvs akutsjukhus, specialistsjukhus, vårdcentral mm kommer att förändras och det handlar om hur utbud av slutenvård kan levereras för att optimera våra specialistkompetenser på bästa möjliga sätt. Vårdens leverans i vårdkedjan behöver i större utsträckning designas med patienten som medskapare av tjänsten. Detta förändrar traditionella former för att leverera vård och skapar möjligheter att bättre möta patienters förväntan på en modern hälso- och sjukvård. Särskilda insatsområden 2018 Fem av Regionfullmäktiges mål för hälso- och sjukvårdsområdet utgår från Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland Målen är långsiktiga och följs upp genom långsiktiga indikatorer. För varje mål finns definierat det resultat som de olika indikatorerna ska visa för målnivåerna utgångsläge, på väg mot målet och på målet. För de samtliga indikatorer gäller att det finns en jämförbarhet med andra regioner och landsting och/eller sig själv över tid. Vid valet av indikatorer har Socialstyrelsens kriterier för indikatorer varit utgångspunkten. Indikatorerna följs upp årligen, och utifrån en analys av resultatet identifieras ett antal områden med förbättringspotential och utifrån politisk inriktning kan ytterligare områden identifieras. Dessa områden utgör tillsammans särskilda insatsområden för året, som behöver förbättras för att måluppfyllelse ska komma till stånd. För varje insatsområde och i dialog med verksamheter och politik definieras årliga målvärden som anger den ambitionsnivå som är rimlig att nå under året och en rörelse i riktning mot slutlig måluppfyllelse år Arbetet med förbättring av de särskilda insatsområdena tillsammans med genomförande av de politiskt beslutade prioriteringarna är förutsättningar för att nå målen år För 2017 identifierades nedan angivna särskilda insatsområden. Dessa kvarstår preliminärt för 2018, men kommer att veriferas och vid behov kompletteras efter uppföljning av 2017 års resultat. 65(146)

66 21/36 Driftnämnderna ska utifrån hälso- och sjukvårdsstrategin prioritera nedanstående först tidsatta prioriteringar: Stimulera till ökat eget ansvar genom utveckling och spridning av stöd såsom bland annat 1177 Vårdguiden, digitala och medicintekniska lösningar Möta fler behov nära patienten genom att bland annat gå från slutenvård till olika öppna vårdformer och hemsjukvård Optimera och skapa nya flöden, med anpassade resurser genom hela hälso- och sjukvårdssystemet: fokus 2018 är multisjuka Samla specialiserad vård för kvalitet och samordningsvinster Införa framtidens vårdinformationsstöd och etablera digitala kanaler för kommunikation och samverkan Breddinföra utvecklad arbetsfördelning och utvärdera behovet av nya kompetenser Styra och följa upp utifrån kvalitet, produktion och ekonomi bland annat genom att medverka till en utvecklad styrning rörande fastighetsstrukturen. Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården 66(146)

67 22/36 Gemensamt vidareutveckla vården inom kommunala boenden och i hemmet bland annat genom att utveckla Region Hallands satsning på läkarmedverkan i hemsjukvården för att möta behov av vård nära patienten dygnet runt. Säkerställa en sammanhållen vård, bland annat genom att systematiskt använda samordnad individuell plan (SIP) för alla åldrar Skapa förutsättningar för en effektiv och ömsesidig kommunikation mellan aktörer för att möta behoven hos invånare bland annat genom att förbättra bemötandet i mötet med hälso- och sjukvården till människor med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Fortlöpande vidareutveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa bland annat genom att ta fram underlag på hur samverkan med elevhälsovården kan förbättras Hålla samman somatisk och psykiatrisk vård utifrån patientens behov Säkerställa att läkemedel är en intregrerad delav hälso- och sjukvården Samverka kring forskning, utbildning och innovationer, bland annat genom högskola, universitet, företag och kommuner. Utifrån Tillväxtstrategin ska driftnämnderna inom hälso- och sjukvård särskilt prioritera: Inom det strategiska valet En ökning av offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling arbeta med med att tillhandahålla testmiljöer (inklusive kliniska tester). Inom det strategiska valet Ökad anställningsbarhet hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden:att medverka till att erbjuda feriearbeten samt praktik- och traineeplatser, Driftnämnderna ska utifrån kompetensförsörjningspolicyn särskilt prioritera. Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet. Bidra till det regiongemensamma arbetet med att inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens och faktabaserade beslut Bidra till det regiongemensamma arbetet med att styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Driftnämnderna ska förhålla sig till och medverka i de prioriteringar, aktiviteter och uppföljningsindikatorer som finns i regiongemensamma strategier, program, policys och riktlinjer som expempelvis interna riktlinjer för klimat och miljö och inköpsriktlinjer. 67(146)

68 23/36 Detta innebär bland annat att följa de samhällspolitiska och organisatoriska strategierna för inköpsverksamheten. Styrprocess för verksamheter som ingår i vårdvalet De driftnämnder som är leverantörer i Vårdval Halland inom närsjukvård eller specialiserad öppenvård har utöver ägarstyrningen genom uppdraget även en styrning genom uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag för vårdval. Uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag styr Vårdval Halland. Uppdragsbeskrivning utgår från Hälso- och sjukvårdsstrategin. Tandvårdstaxa Den referensprislista som Tandvård- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ger ut avseende tandvårdstaxa är styrande. Det innebär att referensprislistans totala förändring är den prisändring som Region Halland skall förhålla sej till. Berörda förvaltningar ska inkomma med förslag på tandvårdstaxa utifrån ovanstående regler. Beslut bereds av Regionstyrelsen 8 novemeber innan beslut fattas av Regionfullmäktige 29 november. Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Hallands sjukhus Driftnämnden Hallands sjukhus grundupprag är bland annat att ansvara för den av regionstyrelsen beställda vården som bedrivs inom Hallands sjukhus i Halmstad, Varberg och Kungsbacka. Utöver de gemensamma prioriteringarna ska nämnden särskilt: Utifrån det särskilda insatsområdet hjärtsjukvård säkra tillgången till koronarangiografi och PCI dygnet runt. Detta för att säkerställa efterlevnaden till nationella riktlinjer, öka tillgängligheten och höja kvaliteten samt att minimera behovet av regionvård. 68(146)

69 24/36 Resurser Fördelning av DRG-poäng till Driftnämnd Hallands sjukhus kan komma att justeras beroende av förändrad viktlista tkr Driftnämnd Hallands sjukhus Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Somatisk vård Slutenvård indexuppräkning beslutade förändringar 2018, varav: överflyttning slutenvård - öppenvård Dagkirurgi indexuppräkning Cytostatikaläkemedel indexuppräkning 646 beslutade förändringar 2018, varav: ökad finansiering pga. dyrare läkemedel Mottagningsverksamhet öppen specialistvård samt ab. Käk indexuppräkning beslutade förändringar , varav neddragning glukosmätning enl. tidigare beslut förstärkning läkemedel utöver index beslutade förändringar 2018, varav: överflyttning till cytostatikafinansiering ökade IT-kostnader kontinuerlig glukosmätning överflyttning slutenvård - öppenvård övriga beslut, varav hyreskompensation enl LRP-beslut hyreskorrigering enl. underlag från HS Tekniska förändringar, varav: centralisering av kostnader för utbildningsanställningar Regionvård indexuppräkning beslutade förändringar 2018, varav: Förstärkning regionvård minskning av PCI/Angiografi på regionvård Kunskapscentrum för smärta indexuppräkning 91 AT läkare indexuppräkning 811 Tandvård Specialisttandvård HS indexuppräkning beslutade förändringar 2018, varav: 55 - effekt av fri tandvård unga 55 Totalt Driftnämnd Hallands sjukhus (146)

70 25/36 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Närsjukvård Driftnämnden Närsjukvårds grunduppdrag är bland att ha ansvaret för den intäktsfinansierade verksamheten vad gäller närsjukvård och tandvård i egen regi. Uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag styr Vårdval Halland. Uppdragsbeskrivning utgår från Hälso- och sjukvårdsstrategin. Utöver de gemensamma prioriteringara har nämnden inga specifika prioriteringar. Resurser tkr Driftnämnd Närsjukvård Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Den nära vården Palliativ vård Falkenberg indexuppräkning 269 Teambaserad neurorehabilitering indexuppräkning 241 Tandvård Tandvård indexuppräkning 613 beslutade förändringar 2018, varav: effekt av fri tandvård unga 128 Totalt Driftnämnd Närsjukvård Hälso och sjukvårdspeng fördelas efter antal listade invånare. Barntandvårdspeng fördelas efter vald tandvårdsklinik. Utvärdering av den differentierade barntandvårdspengen kommer att ske (146)

71 26/36 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsas grundupprag är bland annat att utöva för den av regionstyrelsen och gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beställda vården inom ansvarsområdet och som bedrivs i egen regi. Driftnämnden har också ansvaret för ambulans och övriga sjuktransporter, medicinsk diagnostik. Utöver de gemensamma prioriteringarna ska nämnden särskilt: Inom ramen för prioriteringen Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården, utföra en översyn av prislistorna för lab och röntgen med inriktning att anpassa dessa så att de är maknadsmässiga och på en lägre prisnivå än 2016 utifrån ökande volymer. Inom ramen för prioriteringen Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat genom för att främja barn och ungas hälsa, genom att bland annat ta fram beslutsunderlag på hur ungdomsmottagningarna kan, genom uppsökande verksamhet, arbeta för att minska den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna. Arbetet ska ske i dialog med regionstyrelsen. Resurser tkr Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Somatisk vård Uppdrag medicinsk service bla mammografi indexuppräkning 665 Kvinnohälsovård indexuppräkning 756 Tekniska förändringar, varav: Ramförstärkning tidigare avropsmedel för KUB/Nipt Ungdomsmottagning indexuppräkning 268 Ambulanssjukvård indexuppräkning beslutade förändringar , varav 360 -ökad finansierning ambulansflyg 360 beslutade förändringar 2018, varav: Arbetstidssänkning enl. HÖK-avtal ökad finansierning ambulansflyg 40 Sjukresor indexuppräkning Sjukvårdsrådgivning indexuppräkning 338 Handikappverksamhet indexuppräkning Budgetprop 2016 (ökning glasögonbidrag) Totalt Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa (146)

72 27/36 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Psykiatri Driftnämnden Psykatri grundupprag är bland annat att ha ansvaret för den av regionstyrelsen beställda vården inom sitt ansvarsområde och som bedrivs i egen regi. Utöver de gemensamma prioriteringarna ska nämnden särskilt: Inom ramen för prioriteringen att Fortlöpande utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer, genomföra de åtgärder som beskrivs i förbättringsprogramet för psykiatrin. Inom ramen för prioriteringen Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat genom för att främja barn och ungas hälsa, i samverkan med de halländska kommunerna arbeta med hur barn och unga i missbruksmiljöer kan stödjas. Inom ramen för prioritieringen Införa framtidens vårdinformationstöd och etablera digitala kanaler för kommunikation och samverkan arbeta med hur KBT/iKBT kan genomföras. Resurser tkr Driftnämnd Psykiatri Budget 2017 Förändringar Budget 2018 Psykiatri Psykiatrisk vård indexuppräkning beslutade förändringar , varav Förstärkning volymökning Missbruk och beroende, öppenvård övriga beslut, varav missbruksavd hyreskompensation enl LRP-beslut 600 Tekniska förändringar, varav: centralisering av kostnader för utbildningsanställningar -146 Remiterad rättsvård indexuppräkning Totalt Driftnämnd Psykiatri (146)

73 28/36 Prioriteringar och resurser till Driftnämnd Regionservice Driftnämnden Regionservice grunduppdrag är bland att att tillhandahålla försörjningsfunktioner och administrativt stöd inom Region Halland. Driftnämnden ska utöver att medverka i genomförandet av de tidsatta priorteringarna i hälso- och sjukvårdsstrategin efter samråd med Regionstyrelsen särskilt prioritera åtgärder inom riktlinjerna för det interna klimat och miljöarbetet samt inköpspolicyn Koldioxidutsläppen från Region Hallands interna transporter minskas med 80% till år 2025, enligt mål och budget 2018 för Region Halland. För 2018 ska regionservice medverka till att laddinfrastruktur för interna och publika behov tillgodoses. Arbeta för att minska Region Hallands klimatpåverkan och öka andelen förnybar energi som producerar minst kwh/år. År 2020 ska alla uppvärmning i Region Hallands anläggningar vara förnybar. Andelen egenproducerad förnybar energi ska öka. Stimulera Region Hallands verksamheter att delta miljövänliga innovationer i näringslivet bland annat genom att ta fram minst två prototyper i ett fossilfritt material som ersätter fossila produkter där Region Hallands verksamheter fungerat som testmiljöer. År 2020 ska fler invånare i Halland vara medvetna om läkemedels påverkan och hur man själv kan bidra till att minska miljöpåverkan. All kassering ska ske på rätt sätt. Miljöaspekterna ska beaktas i samband med läkemedelsupphandlingar. Ekologiska-, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter på livsmedel ska utvecklas och synliggöras genom nyckeltal och beräkningar i samarbete med andra regioner och nationella aktörer Arbeta för en minska användning av miljöbelastande engångsmaterial och kemikalier. Ovanstående prioriteringar styrs genom särskilda uppdrag och beställning från Regionstyrelsen. Driftnämnden ska förhålla sig till och medverka i de prioriteringar, aktiviteter och uppföljningsindikatorer som finns i regiongemensamma strategier, program, policys och riktlinjer som expempelvis interna riktlinjer för klimat och miljö och inköpsriktlinjer. Detta innebär bland annat att följa de samhällspolitiska och organisatoriska strategierna för inköpsverksamheten samt att tillhandahålla en central upphandlingsfunktion DN RGS ansvarar därför för att på RS uppdrag genomföra beslutade behov av upphandling. Driftnämnden ansvarar vidare för att hela inköpsprocessen sker på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt. Nämnden ska bistå övriga nämnder i deras behov av tjänster inom inköp och upphandling. Driftnämnden har också möjlighet att besluta vid regionövergripande upphandlingar. Driftnämnden har regionstyrelsens riktlinjer som stöd i förvaltningens arbete med inköp och upphandling. 73(146)

74 29/36 Driftnämnden Regionservice ska i sitt arbete särskilt prioritera att: Inom ramen för prioriteringen Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården: 1. bland annat standardisera tjänsteutförandet, att Regionservice ska gå ifrån att leverera individuellt kundanpassad service till att leverera standardiserade tjänster med samma jämna kvalitet för alla förvaltningar samt undvika extrabeställningar. 2. leverera en prissättning baserad på leverans/nyckeltal. Regionservice ska i större utsträckning ta betalt baserat på levererad/konsumerad tjänst och nyckeltal hellre än nyttjad resursförbrukning. Det ska vara en prissättningsmodell som är lika för alla förvaltningar. 3. Regionservice ska i större utsträckning styras mot att förbättra sin effektivitet och hålla en jämnare kvalitet exempelvis genom att det blir obligatoriskt att ansluta sig till och använda Regionservice tjänster där deras tjänster behövs på förvaltningarna. Driftnämnden ska beakta och värdera de aktiviteter och uppföljningsindikatorer som finns i regiongemensamma strategier, program, policys och riktlinjer och är knutna till respektive prioritering. Resurser Driftnämnd Regionservice är intäktsfinansierad och får därför inga tilldelade resurser. För Finansiering av de miljödrivna utvecklingsprojekten kan, efter beslut av styrelsen, avropas från tillväxtutskottet. 74(146)

75 30/36 Investeringar Arbetet med genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att påverka och styra Region Hallands fastighetsfrågor framöver. Samtliga fastighets- och utrustningsinvesteringar inom hälso- och sjukvården ska därför samordnas och beredas av den nya gemensam beredningen inför respektive nämnds och Regionstyrelsens beslut. Syftet är att hålla samman de tre utvecklingsnivåerna av hälso- och sjukvårdsystemet i en resurseffektiv helhet. Nedan tabell visar fördelning av investeringsanslag per nämnd. Nämnd/Styrelse, mnkr Hallands sjukhus 140,0 140,0 Ambulans Diagnostik och Hälsa 110,0 108,4 Psykiatri 3,3 3,3 Närsjukvård 14,6 13,9 Regionvservice 33,0 37,7 Kultur och Skola 2,8 2,8 Regionstyrelsen 260,8 489,6 - varav fastigheter 220,0 369,1 - varav bidrag till infrastruktur 30,0 110,0 - varav oförutsedda behov 9,0 10,0 - varav utrustningsinvesteringar 1,8 0,5 TOTALT 564,5 795,6 Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör 75(146)

76 31/36 Bilaga 1- Resursfördelning planperioden mnkr Sammanställning nettokostnader Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel 69,5 71,4 73,4 Patientnämnd 0,9 0,9 0,9 Revision 4,9 5,0 5,2 Anslag till övriga nämnder (Lokala nämnder och Kultur och skola) 141,0 147,8 152,2 Regionstyrelsen Tillväxt 48,3 50,7 52,9 Regionstyrelsens övriga verksamhet 343,5 345,9 347,6 Anslag till Hallandstrafiken 458,0 474,0 488,2 Regiongemensamma kostnader 300,2 439,4 622,5 Hälso- och sjukvård 8 010, , ,7 Eu-projekt 4,0 4,0 4,0 S:a nettokostnader 9 380, , ,5 Resurser för övriga nämnder tkr Anslag till Lokala nämnder Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 Lokala nämnder Indexuppräkning Anslag till Driftnämnd kultur och skola Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 Kultur Indexuppräkning Beslutade förändringar Tillbyggnad av Hallands konstmuseum Små barns språkutveckling Sydsvenska danssatsningen Skolverksamhet internatboende naturbruksgymnasie Indexuppräkning Skolverksamhet Folkhögskola Indexuppräkning Beslutade förändringar Socialt företagande -200 Totalt Driftnämnd kultur och skola (146)

77 32/36 Resurser för Regionstyrelsen Tillväxtområde tkr Regionstyrelsens tillväxtområde Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 Regional medfinansiering EU-projekt Beslutade förändringar ALMI Indexuppräkning Utvecklingsmedel Indexuppräkning Beslutade förändringar Science park Totalt Resurser för Regionstyrelsen övrig verksamhet tkr Regionstyrelsens övriga verksamhet Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 Regionkontoret Indexuppräkning Beslutade förändringar E-plan 400 Politisk verksamhet Indexuppräkning Oförutsedda kostnader Utvecklingsmedel Eplan Indexuppräkning Totalt (146)

78 33/36 Regiongemensamma kostnader tkr Regiongemensamma kostnader Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 LÖF Förändring utifrån prel premie Strategiskt tomställda lokaler Indexuppräkning Gymnasieskola Indexuppräkning Skuldförändring semester jour mm Indexuppräkning Pensioner Indexuppräkning Intern pensionsavgift Indexförändring inkl förändrad intern PO-avgift Regional medfinansiering Bredbandsutbyggnad Medel för avskrivningskostnader och hyrestillägg Medel för avskrivningskostnader Lönerevision Indexuppräkning Internränta Indexuppräkning Skogsverksamhet Totalt (146)

79 34/36 Tilldelade resurser till Regionstyrelsens Hälso- och sjukvård Tkr Regionstyrelsen hälso- och sjukvård Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 Den nära vården Hälso- och sjukvårdspeng indexuppräkning beslutade förändringar , varav befolkningsökning och ökad vårdtyngd Listad ZZ indexuppräkning Hemsjukvårdsavtal indexuppräkning ST-utbildning inklusive SK-kurser indexuppräkning Studierektorsuppdrag indexuppräkning Tekniska hjälpmedel inkl inkontinesenheten indexuppräkning Uppdrag läkarmedverkan råd och stöd indexuppräkning Vaccinationer asylbarn samt pneumo/influensa indexuppräkning Kommunala läkemedel indexuppräkning 0 21 Tolkersättningar VVH indexuppräkning Avtals- och taxevård indexuppräkning Valfrihetsvård indexuppräkning Budgetprop 2016, varav ökning statsbidrag patientrörlighet (EU-vård) Vårdval specialiserad vård indexuppräkning Riktade statsbidrag Läkemedel indexuppräkning beslutade förändringar , varav effekt av läkemedelgenomlysning 0 0 Tandvård indexuppräkning beslutad förändring volymökning Budgetprop 2016, varav Ökning avgiftsfri tandvård beslutade förändringar 2018, varav: effekt av befolkningsökning samt fri tandvård för unga Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet indexuppräkning beslutade förändringar , varav utbildningsinsats palliativ vård utbildningsinsats SVF Budgetprop 2016, varav Förändrat högkostnadsskydd (Mammografi/85+) Utveckling Hälso- och sjukvård indexuppräkning beslutade förändringar , varav Volymökningar Slutenvård/Dagkir/öppenvård Somatik 1% Avropsmedel Budgetprop 2016, varav Glasögonbidrag beslutade förändringar 2018, varav: sänkt kostnadsökningstakt Totalt Resurser till Driftnämnd Hallands Sjukhus tkr 79(146)

80 35/36 Driftnämnd Hallands sjukhus Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 Somatisk vård Slutenvård indexuppräkning Dagkirurgi indexuppräkning Cytostatikaläkemedel indexuppräkning beslutade förändringar 2018, varav: ökad finansiering pga. dyrare läkemedel Mottagningsverksamhet öppen specialistvård samt ab. Käk indexuppräkning beslutade förändringar , varav förstärkning läkemedel utöver index beslutade förändringar 2018, varav: överflyttning till cytostatikafinansiering Regionvård indexuppräkning Kunskapscentrum för smärta indexuppräkning AT läkare indexuppräkning Tandvård indexuppräkning Specialisttandvård HS indexuppräkning Totalt Driftnämnd Hallands sjukhus Resurser för Driftnämnd Närsjukvård tkr Driftnämnd Närsjukvård Budget 2018 Förändringar Budget 2019 Förändringar Budget 2020 Den nära vården Palliativ vård Falkenberg indexuppräkning Teambaserad neurorehabilitering indexuppräkning Tandvård indexuppräkning Tandvård indexuppräkning Totalt Driftnämnd Närsjukvård Resurser för Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa tkr 80(146)

81 36/36 Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Budget 2018 Förändringar Budget 2018 Förändringar Budget 2018 Somatisk vård Uppdrag medicinsk service bla mammografi indexuppräkning Kvinnohälsovård indexuppräkning Ungdomsmottagning indexuppräkning Ambulanssjukvård indexuppräkning Sjukresor indexuppräkning Sjukvårdsrådgivning indexuppräkning Handikappverksamhet indexuppräkning Totalt Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Resurser för Driftnämnd Psykiatri tkr Driftnämnd Psykiatri Budget 2018 Förändringar Budget 2018 Förändringar Budget 2018 Psykiatri Psykiatrisk vård indexuppräkning beslutade förändringar , varav Förstärkning volymökning Remiterad rättsvård indexuppräkning Totalt Driftnämnd Psykiatri Investeringar Nämnd/Styrelse, mnkr Hallands sjukhus 140,0 130,0 135,2 Ambulans Diagnostik och Hälsa 108,4 64,6 66,7 Psykiatri 3,3 3,3 3,3 Närsjukvård 13,9 7,8 5,9 Regionvservice 37,7 21,1 17,6 Kultur och Skola 2,8 2,8 2,8 Regionstyrelsen 489,6 418,8 476,3 - varav fastigheter 369,1 374,3 435,8 - varav bidrag till infrastruktur 110,0 30,0 30,0 - varav oförutsedda behov 10,0 14,0 10,0 - varav utrustningsinvesteringar 0,5 0,5 0,5 TOTALT 795,6 648,4 707,8 81(146)

82 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen Plats och tid Borgsalen, klockan 09:00-13:15 Ledamöter Ersättare Övriga Mats Eriksson (M) (ordförande) Stefan Bengtsson (C) (vice ordförande) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) (2:a vice ordförande, kl 09:00-09:40, 13:00-13:15) Dag Hultefors (M) GunMarie Stenström (M) Tommy Rydfeldt (L) Elisabeth Falkhaven (MP) Niklas Mattsson (KD) (Kl 09:20-13:15) Per Stané Persson (S) Therese Stoltz (S) Jonas Strand (S) Lars Fritzon (S) Jerzy Golowkin (-) Gösta Bergenheim (M) ersätter Ulrika Jörgensen (M) Gustaf Kristensson (S) ersätter Margit Bik (S) Per Stenberg (M) Kristina Karlsson (C) Niclas Erlandsson (L) Stefan Edlund (MP) Camilla Gustavsson (S) Agnes Hultén (V) (Kl 09:00-11:10) Thord Brynielsson (SD) (Kl 09:00-11:10) Catarina Dahlöf (regiondirektör), Jörgen Preuss (biträdande regiondirektör), William Hedman (ekonomidirektör), Haleh Lindqvist (hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör), Staffan Johansson (kanslichef) Paragrafer 112 Utses att justera Lise-Lotte Bensköld Olsson Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare... Maria Fransson Ordförande... Mats Eriksson Justerare.... Lise-Lotte Bensköld Olsson Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 82(146) 1(3)

83 Sida 2 av 3 Anslag/Bevis Organ Sammanträdesdatum Paragrafer Justeringsdatum Datum för anslagets uppsättande Datum för anslagets nedtagande Protokollets förvaringsplats Regionkontoret Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Regionstyrelsen Underskrift... Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 83(146) 2(3)

84 Sida 3 av Sammanträdesplanering 2018 för regionstyrelsen RS Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anta sammanträdestider enligt förslag Ärendet Regionkontoret föreslår sammanträdestider för regionstyrelsen 2018 enligt följande: 17 januari 14 februari 7 mars 4 april 2 maj 30 maj 27 juni 12 september 10 oktober 7 november 28 november Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anta sammanträdestider enligt förslag Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse sammanträdesplanering 2018 Expedieras till Samtliga nämnder Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 84(146) 3(3)

85 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen 139 Komplettering av tillväxtstrategi RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslår Regionfullmäktige beslutar att anta förslag till komplettering av tillväxtstrategin Ärendet Under 2016 fattades ett inriktningsbeslut om att nu gällande Tillväxtstrategi skulle kompletteras med ekologisk hållbarhet. Den föreslagna kompletteringen blir därmed grunden för Region Hallands arbete inom området både internt och på ett Hallandsperspektiv. Kompletteringen innebär bland annat att prioriteringen En koldioxidneutral ekonomi och fossiloberoende transporter stryks och ersätts med två nya prioriteringar: En koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering samt Insatser för förnyelsebar energi och fossilfria transporter. Priorteringarna innebär att formerna för samverkan och samplanering utvecklas och konkretiseras med ett tydligare fokus på ekologisk hållbarhet och grön omställning och där arbetet för en koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering kan bidra till innovationsutveckling, utveckling av förnybara energikällor och energieffektivisering. Förslaget till komplettering introducerar också den halländska bioekonomin, dvs. den kretsloppsekonomi som använder förnybara naturresurser från jord, skog och vatten för att skapa energi, varor och tjänster utan att skapa varaktiga avtryck på de gemensamma resurserna. Kompletteringen ingår i det gemensamma arbetet som genomförts för att förstärka och komplettera styrdokumenten inom Region Hallands arbete vad gäller ekologisk hållbarhet. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslår Regionfullmäktige beslutar att anta förslag till komplettering av tillväxtstrategin Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse komplettering av tillväxtstrategin Kompletterad tillväxtstrategi RS Expedieras till Samtliga nämnder, Länsstyrelsen i Hallands län, samtliga kommuner i Halland Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson 85(146)

86 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Förvaltning Verksamhet/avdelning Staffan Johansson Kanslichef Regionfullmäktige Komplettering av tillväxtstrategi Förslag till beslut Regionstyrelsen förslag till Regionfullmäktige: Regionfullmäktige beslutar att anta förslag till komplettering av tillväxtstrategin Sammanfattning Under 2016 fattades ett inriktningsbeslut om att nu gällande Tillväxtstrategi skulle kompletteras med ekologisk hållbarhet. Den föreslagna kompletteringen blir därmed grunden för Region Hallands arbete inom området både internt och på ett Hallandsperspektiv. Kompletteringen innebär bland annat att prioriteringen En koldioxidneutral ekonomi och fossiloberoende transporter stryks och ersätts med två nya prioriteringar: En koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering samt Insatser för förnyelsebar energi och fossilfria transporter. Priorteringarna innebär att formerna för samverkan och samplanering utvecklas och konkretiseras med ett tydligare fokus på ekologisk hållbarhet och grön omställning och där arbetet för en koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering kan bidra till innovationsutveckling, utveckling av förnybara energikällor och energieffektivisering. Förslaget till komplettering introducerar också den halländska bioekonomin, dvs. den kretsloppsekonomi som använder förnybara naturresurser från jord, skog och vatten för att skapa energi, varor och tjänster utan att skapa varaktiga avtryck på de gemensamma resurserna. Kompletteringen ingår i det gemensamma arbetet som genomförts för att förstärka och komplettera styrdokumenten inom Region Hallands arbete vad gäller ekologisk 86(146)

87 hållbarhet. Bakgrund Under våren 2017 har ett arbete genomförts för att förstärka och komplettera styrdokumenten inom Region Hallands arbete vad gäller ekologisk hållbarhet. Under 2016 fattades ett inriktningsbeslut om att nu gällande Tillväxtstrategi skulle kompletteras med ekologisk hållbarhet. Den föreslagna kompletteringen blir därmed grunden för Region Hallands arbete inom området både internt och på ett Hallandsperspektiv. Arbetet har resulterat i fyra olika dokument. Förslag till komplettering av Tillväxtstrategi för Halland som antas av Regionfullmäktige. Policy för Region Hallands interna miljö- och klimatarbetet. Som antas av Regionfullmäktige. Handlingsplan för grön tillväxt/energi och klimat plan för att skapa handling av ekologisk hållbarhet i tillväxtstrategin. Handlingsplanen ska beslutas i regionstyrelsen. Handlingsplanen ska sändas till regeringen som en del i det uppdrag som givits till aktörer med regionalt utvecklingsansvar att ta fram och genomföra en regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet Riktlinjer för Region Hallands interna miljö- och klimatarbetet. Beslut tas i Regionstyrelsen. Genom att arbetet med de fyra styrdokumenten har skett parallellt har de kunnat baseras på samma kunskapsunderlag och analyser. Samma möjligheter, utmaningar och analysunderlag, vad gäller ekologisk hållbarhet, ligger till grund för alla fyra dokumenten. Innehållet och förslag på genomförande är sedan anpassat efter det sammanhang som styrdokumentet ska fungera i. Internt i Region Hallands verksamheter där besluten helt ligger i den egna beslutsprocessen eller extern i Halland där den regionala rollen är att leda och samordna arbetet. Arbetet har skett inom regionstyrelsens politiska programgrupp med stöd av regionkontoret. Arbetet har också skett i dialog och med inspel från både övriga offentliga, privata och ideella aktörer i Halland som har kunnat påverka utformning och innehåll. Detta arbete har pågått sedan våren 2016 i flertaliga möten och utbyte av dokument. Vad gäller riktlinjerna för det interna arbetet har regionkontoret lett ett processarbete tillsammans med miljösamordnarna i Region Hallands egna verksamheter för att ta fram förslaget till riktlinjerför det interna miljö- och klimatarbetet. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Mål och aktiviteter är förankrade i verksamheterna och kopplas till budget. Samordnande delar i riktlinjerna finansieras via Regionstyrelsen. Årlig anpassning och finansiering av innehåll och budget sker i den ordinarie budgetprocessen. 87(146)

88 Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Bilaga: Förslag till kompletterad tillväxtstrategi Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder, Länsstyrelsen i Hallands län, samtliga kommuner i Halland 88(146)

89 89(146) 1

90 Innehåll Förord... 4 En tillväxtstrategi för Halland... 6 Det strategiska ramverket... 8 Mål och strategiska val... 8 En hållbar tillväxt och utveckling... 8 Sammanfattning av mål, strategiska val och prioriteringar... 9 Hallands möjligheter och utmaningar Fjorton sammanfattande slutsatser Hög attraktivitet Halland, en region med god tillgänglighet Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boendeoch livsmiljöer Stark konkurrenskraft Halland, en region som stimulerar innovation, förnyelse och ökat företagande Halland, en stark kunskapsregion Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Fler i arbete Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad En hållbar tillväxt i samverkan Tillväxtstrategi för Halland kompletteras årligen på beslut av regionstyrelsen och regionstyrelsens tillväxtutskott utifrån behov i omvärlden och årlig uppföljning av strategin. Under år 2015 har Tillväxtstrategi för Halland kompletterats med ett fördjupat perspektiv på social hållbarhet med fokus på integration samt god och jämlik hälsa. Nya analyser ligger till grund för ett nytt strategiskt val och tre nya prioriteringar i den kompletterade versionen för år Översikt finns att läsa på sidan 9. Ett omfattande dialogarbete har genomförts under hösten år 2015, såväl regionalt som lokalt, med inriktning på integration och god och jämlik hälsa. Region Halland har träffat en mängd halländska aktörer, offentliga myndigheter och civilsamhälle i syfte att få en gemensam plattform av kunskap och skapa delaktighet, ägarskap och genomförandekraft till en positiv och hållbar utveckling av Halland. Komplettering av Tillväxtstrategi för Halland, version år 2015 beslutades av regionstyrelsen i november och av regionfullmäktige i december (146)

91 Förord Tillväxtstrategi för Halland är en värdefull kompass och ett viktigt verktyg för Hallands framtida utveckling och tillväxt. Det konstaterar regionstyrelsens ordförande Mats Eriksson och Dag Hultefors, ordförande i tillväxtutskottet, när de ser tillbaka på det första årets arbete med strategin som vägvisare. Strategin utvecklas nu ytterligare med ett socialt hållbarhetsperspektiv som lyfts fram tydligare. Det känns verkligen att Tillväxtstrategin har fått genomslag och blivit väl förankrad. Man använder strategin som en del av planering och arbete och har nytta av den på många olika håll, säger Mats Eriksson. Det är väldigt glädjande att strategin används så mycket till exempel i kommunerna, men även av andra aktörer. Det är imponerande, menar Dag Hultefors. Det är genom att samla alla olika aktörers krafter mot gemensamma mål som Halland kan utvecklas mot visionen den bästa livsplatsen, och bli en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Ett tätare samarbete har stärkt den Hallandsanda som man ofta talar om: I den verksamhetsplan som vi nu gör tillsammans med kommunerna konkretiseras hur vi ska förverkliga ambitionerna i Tillväxtstrategin, säger Dag Hultefors. Där pekas satsningar ut för det närmaste året. Vi har också haft många bra möten kring olika utvecklingsfrågor, där länets olika aktörer samlats och fört engagerade och givande samtal. Det blir allt mer samarbete över organisatoriska gränser där vi tillsammans ser till helheten och det är glädjande, anser Mats Eriksson. Det finns en enorm kraft i att vi nu är överens om tagen. Ju fler som omfattas av en idé, desto större chans är det att det blir verkstad av orden. Och mycket av det som lyfts fram i Tillväxtstrategin håller på att bli verklighet. En regiongemensam satsning på höjd kvalitet i skolorna är på gång och tätare tågtrafik söderut kommer snart underlätta för pendlare. Gemensam satsning på besöksnäringen, kraftsamling kring asylmottagande och integration liksom en satsning på grön tillväxt är andra exempel. Och en gemensam halländsk bredbandsstrategi är klar. Ett väl utbyggt, stabil bredband med snabb uppkoppling har lika stor betydelse för Halland som när man en gång fick elektricitet eller när järnvägarna byggdes, säger Dag Hultefors. Den fortsatta utvecklingen av Västkustbanan är en annan viktig infrastrukturfråga, där möjligheterna att pendla till och från utbildning och arbete är avgörande. Här handlar det om att fortsätta våra täta samarbeten med andra regioner och aktörer så att vi tillsammans kan skapa morgondagens stabila infrastruktur som gynnar hela sydvästra Sverige. Hallands läge är gynnsamt och vi har en stadigt ökande befolkning, landets högsta förvärvsfrekvens och en väl utvecklad samhällsservice. Samtidigt finns det naturligtvis utmaningar. Att fortsätta att utveckla hälso- och sjukvården med en ekonomi i balans är en viktig uppgift. Den halländska hälso- och sjukvården är bland de bästa i Sverige vilket visar sig i nationella jämförelser och det är en grundbult i utvecklingen av den bästa livsplatsen. Genom det åtgärdsarbete som nu går in i skarpt läge ska vi bli ännu bättre på att möta invånarnas behov, men med koll på kostnaderna, säger Mats Eriksson. En annan är utmaning är att minska utanförskapet. I den nya versionen av Tillväxtstrategin tydliggörs därför social hållbarhet särskilt. Trots att vi ligger bra till nationellt när det gäller andelen som är i arbete, är ju ändå nästan var femte människa i Halland utanför i någon mening, säger Mats Eriksson. Det handlar om att våra ungdomar ska få en bra start i livet och klara skolan och därmed komma in i samhället, men också om att vi ska bli bättre på att ta hand om människor som kommer till oss utifrån och jämna ut skillnader i till exempel hälsan mellan olika grupper. 3 91(146)

92 Det skulle få mycket stor betydelse om vi kunde öka förvärvsfrekvensen med ytterligare tio procent, säger Dag Hultefors. Naturligtvis på det mänskliga planet, men också samhällsekonomiskt. Och vi behöver, med gemensamma krafter, bli bättre på arbetet med integration och inkludering. Alla vinner på att Halland får nytta av all den kompetens, drivkraft och kreativitet som dessa människor bär på. Halland har alla förutsättningar för en fortsatt god tillväxt, och ett nyckelord är samarbete inom länet så väl som med våra goda grannar, säger Mats Eriksson. Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Dag Hultefors Ordförande regionstyrelsens tillväxtutskott Halland har alla förutsättningar för en fortsatt god och hållbar tillväxt, och ett nyckelord är samarbete inom länet så väl som med våra goda grannar 4 92(146)

93 Tillväxtstrategi för Halland ger god ledning och styrning i det regionala tillväxtarbetet som inkluderar många olika aktörer. Utifrån var och ens ansvar och roll arbetar vi med insatser som på olika sätt bidrar till att uppnå strategins mål. 5 93(146)

94 Det strategiska ramverket Region Halland har ett regionalt utvecklingsuppdrag att samordna, koordinera och leda processer som bidrar till en hållbar regional tillväxt och utveckling. De strategiska ramarna för det politiska uppdraget beslutas på europeisk, nationell och regional nivå. Det övergripande styrdokumentet i Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland - bästa livsplatsen 1 med fokus att förverkliga bodrömmar, bygga företag med kunskap och skapa fördelar av läget. Andra viktiga strategier för det regionala tillväxtarbetet i Halland är Europa 2020, den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft och den nu framtagna tillväxtstrategin för Halland Tillväxtstrategin konkretiserar RUS:ens mål och strategier. Dessa strategier bildar även en grund för samarbetet med andra regioner i Sverige och övriga Europa. Mål och strategiska val Mål för Tillväxtstrategin i Halland är: Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 Tre mål, åtta strategiska val och 30 prioriteringar har identifierats för att Halland ska bli en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Att Halland är en attraktiv region innebär en hög inflyttning, det vill säga att fler människor väljer att flytta till och bosätta sig i Halland. Att Halland är en inkluderande region betyder att invånarna i regionen har ett högt deltagande på arbetsmarknaden. En konkurrenskraftig region innebär att det finns goda förutsättningar att starta och utveckla företag, att främja innovationer, att utveckla kunskap och kompetens samt att arbeta för goda kontakter med omvärlden. En hållbar tillväxt och utveckling Det regionala tillväxtarbetet ska leda till en hållbar regional tillväxt och utveckling. Det innebär att dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter. En hållbar tillväxt och utveckling tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för utveckling, men är inte hållbar om den äventyrar miljön eller om grundläggande mänskliga behov inte uppfylls. Det handlar bland annat om att hantera olika samhällsutmaningar, så som en åldrande befolkning, inkluderande tillväxt och klimatförändringar, samtidigt som konkurrenskraften utvecklas. Till exempel genom att använda samhällsutmaningarna, såsom behovet av en grön omställning, som drivkraft för innovationer. En socialt hållbar utveckling förutsätter ett mer jämlikt samhälle. Det finns ett tydligt samband mellan befolkningens hälsotillstånd och ekonomisk tillväxt. För individen är hälsa en av de mest eftertraktansvärda kvaliteterna i livet. Utbildning är en kraftfull insats som samhället kan satsa på för att bidra till en jämlik hälsa. Det ökar möjligheterna till arbete som bidrar till att stärka och utveckla individer och minska sociala skillnader. Arbete bidrar till faktorer som skapar välmående, så som inkomst, status, identitet, meningsfullhet och struktur, medan arbetslöshet syns negativt i mätningar av människors psykiska hälsa. Ett socialt hållbart samhälle arbetar för att förebygga och förhindra hot och våld, såväl i hemmet som i offentliga miljöer. En frisk befolkning är en förutsättning för en hållbar tillväxt och för en god arbetskraftförsörjning 2. Jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och ett tolerant samhälle som ser mångfald som en tillgång är också förutsättningar för att uppnå en hållbar tillväxt. I attraktiva, inkluderande och konkurrenskraftiga regioner ska alla ges samma möjligheter till inflytande och tillgång till tillväxtresurser oavsett ålder, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller bostadsort. Ett tolerant och tillåtande klimat är bland annat viktigt för att en region ska kunna locka till sig spetskompetenser (146)

95 Mål för tillväxtstrategin i Halland är: Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år (146)

96 Hög attraktivitet MÅL STRATEGISKA VAL PRIORITERINGAR Halland, en region med god tillgänglighet Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastuktur, såväl söderut som norrut. Fortsatt arbete för goda förbindelser med Stockholm Utvecklade former för samverkan och samplanering mellan kolletivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering Planering utifrån långsiktiga infrastrukturbehov för att stärka det regionala näringslivet God tillgång till bredband med hög hastighet Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boende- och livsmiljöer Stadsmiljöer med mötesplatser som främjar hälsa, företagsamhet, innovationer och kultur Utveckling av livsmiljön för boende och arbete på landsbygden En god och jämlik offentlig samhällsservice Insatser som utjämnar hälsoskillnader Kultur för ett socialt hållbart samhälle En koldioxidneutral ekonomi och fossilbereoende transporter En koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering Insatser för förnyelsebar energi och fossila transporter Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Ett generellt långsiktigt finansierat regionalt innovationssystem Innovationsdriven upphandling som drivkraft för förnyelse, social inkludering, jämlikhet, jämställdhet och innovationer De halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäring En ökning av offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling Omställning och förnyelse i existerande företag Entreprenörskap och ökat företagande Stark konkurrenskraft Halland, en stark kunskapsregion Högre studier och yrkesstudier som ett naturligt val samt möjligheten till ett livslångt lärande Den senaste tekniken, där Halland ska ligga i framkant avseende kunskap, tillgänglighet och användning för hållbar tillväxt Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Strategiska allianser med viktiga aktörer i omvärlden Fler och växande internationella företag i Halland God internationellt tillgänglighet Ökad kännedom om Hallands attraktivitet Fler i arbete Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar En god start i livet Goda förutsättningar för alla elever att fullfölja grund- och gymnasieskolan Utveckla barns och ungas entreprenöriella förmågor och kompetenser Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet En regional struktur för matchning mellan arbetsmarknad och utbildning Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad En jämställd arbetsmarknad Ökad anställningsbarnhet hos invånare som står lång ifrån arbetsmarknaden Utveckling av sociala innovationer och socialt företagande för fler i arbete 8 96(146)

97 Hallands möjligheter och utmaningar Halland är en välmående region som har en positiv befolkningsutveckling, god hälsa, hög medelinkomst, hög förvärvsfrekvens och växande lokala marknader. Det finns dock skillnader som innebär utmaningar för Halland. I detta kapitel sammanfattas flera analyser 4 som ligger till grund för den regionala tillväxtpolitiken i Halland. Slutsatserna pekar på strategiska val och prioriteringarna som behövs för att Halland ska bli en än mer attraktiv region att leva, bo och arbeta i. I detta kapitel sammanfattas flera analyser 4 som ligger till grund för den regionala tillväxtpolitiken i Halland. Slutsatserna pekar på strategiska val och prioriteringarna som behövs för att Halland ska bli en än mer attraktiv region att leva, bo och arbeta i. Fjorton sammanfattande slutsatser Slutsats 1 Samhällsutmaningar och smart specialisering Region Halland formulerar och genomför den regionala tillväxtpolitiken i ett strategiskt ramverk som beslutas på europeisk och nationell nivå. Ramverket utgörs av Europa 2020-strategin och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Dessa sätter fokus på ökad sysselsättning, ökad konkurrenskraft, minskat utanförskap samt att reducera utsläppen av växthusgaser. Det strategiska ramverket betonar också betydelsen av att den regionala tillväxtpolitiken hanterar globala samhällsutmaningar som demografi och hälsa, miljö och klimat samt en ökad konkurrens om naturresurser. Företrädesvis genom att använda samhällsutmaningar som drivkraft för ett innovationsarbete. Nya produkter, tjänster och lösningar på behov som kan härledas till en global samhällsutmaning möter en stor och växande efterfrågan. Att bygga upp kompetens inom ett styrkeområde med en koppling till en samhällsutmaning kan därför bidra till regional tillväxt och sysselsättning. Ramverket betonar även smart specialisering, en metod för att ta fram regionala innovationsstrategier. Syftet är att regioner i Europa bättre än tidigare ska peka ut styrkeområden baserat på sina relativa styrkor och svagheter och därmed stödja innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt. Slutsats 2 Bygg vidare på tidigare tillväxtarbete Regional tillväxtpolitik behöver bygga vidare på tidigare tillväxtarbete. För Halland innebär det bland annat att innovationssystemet behöver utvecklas när det gäller styrning, ledning och finansiering. Och det behöver bättre kunna stödja förnyelse och omställning i befintligt näringsliv. Vidare finns det ett stort behov av att utveckla det regionala tillväxtarbetet avseende kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Här behövs ett tydligare politiskt uppdrag och en förstärkt regional organisation. 9 97(146)

98 Att peka ut och koncentrera resurser till styrkeområden är ett sätt att stödja innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt. Att arbeta långsiktigt är nödvändigt eftersom det tar tid att förändra strukturer och därmed uppnå resultat. Därför är det viktigt att bygga vidare på arbetet med de identifierade styrkeområdena från tillväxtprogrammet som är besöksnäring, livsmedel, bioenergi och hälsoteknik. Arbetet med styrkeområdena har visat på varierande resultat. Svaga resultat för besöksnäringen och bioenergi förklaras av att det saknades en strategi för hur resultat från utvecklingsarbetet skulle tas om hand. Det tyder på ett svagt ägarskap. Vidare finns ett behov av en bredare ansats inom bioenergi och livsmedel. Det handlar om att tydligare hantera samhällsutmaningen klimat och miljö, samt att koppla livsmedel till landsbygd, hälsa, regional profilering och destinationsutveckling. Satsningarna på hälsoteknik behöver fortsätta så att de resultat som uppnåtts tillvaratas och växlas upp. Slutsats 3 God utveckling och flera jämnstarka kommuner I Halland har flera kommuner en god utveckling med en växande folkmängd, ökande sysselsättning och höga medelinkomster. Dessutom är flera kommuner förhållandevis jämnstarka Halmstad, Varberg och Kungsbacka och ingen är tillräckligt dominerande för att vara ett självklart regionalt centrum för hela Halland. Detta beror också på att Halland inte är en gemensam arbetsmarknad. Södra länsdelen är en egen arbetsmarknad, medan norra Halland både är en egen och integrerad i Göteborgsregionens arbetsmarknad. Skillnaden är stor jämfört med exempelvis Kronobergs och Jönköpings län, där Växjös och Jönköpings kommuner är självklara regionala centralorter. Strukturen med flera jämnstarka kommuner sätter spelplanen för den regionala tillväxtpolitiken. Ett regionalt perspektiv behöver identifiera behov och utmaningar i olika delar av Halland, så att delarna kan förstärka varandra på ett sätt som gör att hela Halland utvecklas positivt. Slutsats 4 Storstadskoncentration och Halland, olika utgångslägen i norr och söder Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige koncentreras allt mer till Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen. Denna storstadskoncentration bedöms fortsätta. Därmed finns det ett stort och växande behov att både Göteborgs och västra Skånes arbetsmarknader knyts närmre Halland. De senaste decennierna har goda boendemiljöer i kombination med en hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad bidragit till en stor inflyttning. För en fortsatt god utveckling i Halland behövs goda boendemiljöer, fler bostäder för olika målgrupper och hög tillgänglighet till storstadsregioners arbetsmarknader i både norra och södra Halland. Idag har södra och norra länsdelen skilda utgångslägen avseende tillgänglighet till en storstadsregions arbetsmarknad. Norra Halland, företrädesvis Kungsbacka och Varberg, har en hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad, medan södra Halland har svaga kopplingar till både västra Skånes och Göteborgsregionens arbetsmarknader. Södra Halland behöver öka sin tillgänglighet till dessa arbetsmarknader, men också utveckla det som storstadsregionerna har, innovationskraft och en växande lokal arbetsmarknad. En sådan utveckling gynnar södra Halland men driver även på en positiv utveckling österut, där man redan har bra kopplingar till bland annat entreprenörsregionen i Västra Småland. Det finns en risk att de skilda utgångslägena mellan norra och södra Halland ger en mer polariserad utveckling. De senaste åren har norra Halland utvecklats bättre än södra i termer av sysselsättning och skatteunderlag. Med en fortsatt storstadskoncentration riskerar södra Halland att hamna i en utvecklingskugga. Slutsats 5 Skillnader mellan kommuner, inom kommuner och mellan kust och inland Halland har sammantaget en god utveckling, men det finns också stora skillnader inom regionen. Folkmängdsoch sysselsättningsutvecklingen har varit betydligt starkare i Kungsbacka än i exempelvis Laholms och Hyltes kommuner. Hur enskilda kommuner kan dra fördel av storstadskoncentrationen är en faktor som bidrar till 10 98(146)

99 mellankommunala skillnader. I detta avseende finns skilda utgångslägen mellan norra och södra länsdelen. Halland är generellt sätt en välmående region när det gäller befolkningens hälsa, men det finns skillnader mellan kommuner och inom kommuner. Samma skillnader kan ses när det gäller utanförskap och skolavhopp. En ytterligare skiljelinje i Halland är mellan kust och inland. Hallands kustområde har en god befolkningsutveckling och en hög tillgänglighet till stora befolkningskoncentrationer. Stora delar av inlandet har däremot en sämre befolkningsutveckling och tillgänglighet till stora tätorter. Låg tillgänglighet är en förklaring till att delar av Hallands inland har en svag utveckling. Stora delar av Hallands landsbygd saknar också tillgång till snabbt bredband, vilket försämrar förutsättningarna för inflyttning, företagande och offentlig service. Slutsats 6 Hälsan i Halland är generellt god men ojämlik Hallänningarnas hälsa är genomgående god, bland den bästa i landet, och den blir allt bättre. Men det finns skillnader i hälsoläget mellan olika grupper i befolkningen, exempelvis avseende kön, socioekonomi, etnicitet, funktionsnedsättning, boendeområde, sexuell läggning och ålder. Mätningar av dödlighet, sjuklighet, självskattad hälsa och levnadsvanor visar att skillnader i hälsa i Halland ökat. Skillnaderna i hälsa går att undvika eftersom de har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Skillnader i förutsättningar påverkar vuxenlivet och ålderdomen, vilket talar för att uppväxtvillkoren har stor betydelse för befolkningens hälsa. För att hälsan i Halland ska bli mer jämlik behövs insatser för att minska skillnader i hälsa. Slutsats 7 Invandring har ökat antal sysselsatta i Halland, men många med utrikes bakgrund har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Halland har haft en historiskt stor invandring de senaste åren. Det har varit avgörande för en ökad sysselsättning. Sedan år 2007 har antal sysselsatta i Halland med inrikes bakgrund minskat med 169 personer. Samtidigt har antal sysselsatta med utrikes bakgrund ökat med Utvecklingen förklaras av åldersstruktur. De personer med inrikes bakgrund som slutar arbeta på grund av ålder är ungefär lika många som dem som påbörjar sitt arbetsliv. För personer med utrikes bakgrund är det betydligt fler som påbörjar sitt arbetsliv än som avslutar det. Detta eftersom de flesta migranter är i förvärvsarbetande åldrar. Allt fler blir tillgängliga för arbetsmarknaden. Invandring mildrar därmed den demografiska utvecklingens negativa konsekvenser på skatteunderlag och kompetensförsörjning. Även om antal sysselsatta ökar har många med utrikes bakgrund i Halland svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. År 2013 var andelen förvärvsarbetande kvinnor och män med utrikes bakgrund 62 respektive 68 procent. Motsvarande andelar för inrikes bakgrund var 84 procent respektive 86 procent. Ett annat perspektiv är matchning. Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund och en eftergymnasial utbildning har svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. 67 procent med inrikes bakgrund och en eftergymnasial utbildning har ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Matchningen för förvärvsarbetande med utrikes bakgrund och samma utbildningsnivå är 48 procent. Fler med utrikes bakgrund behöver komma in på arbetsmarknaden, och fler med en eftergymnasial utbildning behöver få ett arbete som motsvarar deras kompetens. Skillnader i deltagande och matchning förklaras av att personer med utrikes bakgrund möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Utmaningarna har sin grund i diskriminering, bristande språkkunskaper, mindre effektiva sociala nätverk, svårigheter att validera meriter förvärvade utomlands samt att kraven för samma yrke kan skilja mellan länder. Dessa faktorer behöver hanteras för att minska skillnaderna i deltagande och matchning. Slutsats 8 - Hög förvärvsfrekvens, men vissa grupper exkluderas från arbetsmarknaden Halland har bland de högsta förvärvsfrekvenserna i landet, men det finns grupper som är underrepresenterade på arbetsmarknaden. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle och för att hantera 11 99(146)

100 den demografiska utvecklingen. Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på välfärd. De grupper som är underrepresenterade är personer med endast förgymnasial utbildning och utrikesfödda. Förvärvsfrekvensen för personer utan gymnasieutbildning i Halland är drygt 15 procentenheter lägre än för personer med gymnasial utbildning. Låga förvärvsfrekvenser för utrikesfödda visar att det finns ett integrationsproblem i Halland, och indikerar att det finns en diskriminering på den halländska arbetsmarknaden. Särskilt låg är förvärvsfrekvensen för utrikes födda som varit i Sverige en kort tid, samt för utrikes födda från Afrika eller Asien. För att höja förvärvsfrekvensen behövs riktade insatser till grupper som är underrepresenterande på arbetsmarknaden. Slutsats 9 Ojämställd och ojämlik arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Halland är ojämställd och ojämlik. Män har högre inkomster än kvinnor. Män med inrikes bakgrund har högre inkomster än män med utrikes bakgrund. Allra lägst inkomster har kvinnor med utrikes bakgrund. Inkomstnivåerna för förvärvsarbetande samvarierar alltså med både kön och bakgrund. Halland är dessutom det län i Sverige med störst inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Detta beror delvis på en uppdelad arbetsmarknad. Kvinnor och personer med utrikes bakgrund arbetar i en större utsträckning i branscher och yrken med låga inkomster jämfört med män med inrikes bakgrund. Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är överrepresenterade inom hotell och restaurang och vissa tjänstebranscher med låga inkomster. Att kvinnor i större utsträckning tar ansvar för familj och hushåll bidrar också till deras lägre inkomster. Män med inrikes bakgrund pendlar också i större utsträckning än övriga grupper. Därmed har de tillgång till en större arbetsmarknad. Halland har en befolkning och en lokal arbetsmarknad som inte riktigt passar ihop. Befolkningen tenderar att växa ifrån arbetsmarknaden, vilket leder till att många människor har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden lokalt. Därför är det många som bor i företrädesvis norra Halland som pendlar till ett arbete i Göteborg. Det är en styrka för Halland att ha en hög tillgänglighet till en storstadsregions arbetsmarknad, men det är önskvärt med en utveckling av arbetsmarknaden inom Halland så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar lokalt. Slutsats 10 Globaliseringen förändrar efterfrågan på arbetskraft och skapar målkonflikter Globaliseringen i form av internationell konkurrens och teknisk utveckling innebär en ständig omvandling av arbetslivet. Detta ökar efterfrågan på kunskap och höjer trösklarna till arbetsmarknaden, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Här finns en målkonflikt för en hållbar tillväxt - mellan behovet av ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv och behovet av en inkluderande arbetsmarknad. Det finns en risk att denna målkonflikt förstärks. Allt kraftfullare datorer skapar nya möjligheter till automation, vilket förr eller senare kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft inom en rad olika branscher och yrken. En uppskattning är att cirka häften av dagens anställda kan komma att ersättas av digital teknik inom två decennier. Det handlar om allt från försäljare, kassapersonal till företagsekonomer, personaltjänstemän och marknadsförare. Som vid alla teknikskiften är nyckelfrågan hur många nya arbeten som uppstår när de gamla försvinner. Att rusta individer för den framtida arbetsmarknaden handlar i hög utsträckning om att se till att alla elever klarar gymnasiet, samt att det finns goda förutsättningar för vidareutbildning och ett livslångt lärande. Slutsats 11 Den demografiska utvecklingen ökar efterfrågan på kompetens och innovation i välfärdssektorn Den demografiska utvecklingen innebär en åldrande befolkning. Den leder till en ökad försörjningsbörda för den förvärvsarbetande befolkningen, ett ökat behov av välfärdstjänster och ett ökat kostnadstryck på offentlig sektor. Den ökade efterfrågan på välfärd ökar även behovet av personal inom hälso- och sjukvård, (146)

101 äldreomsorg och social omsorg. Stora pensionsavgångar och en svag utveckling av antalet i förvärvsarbetande åldrar innebär kompetensförsörjningsproblem för välfärdssektorn. Det ökar också behovet av nya välfärdsrelaterade produkter, tjänster och lösningar. Slutsats 12 Transporter, energiförsörjning och jordbruket står för merparten av utsläppen av växthusgaser I Europa 2020-strategin finns de globala samhällsutmaningarna klimat och en ökad konkurrens om naturresurser. Där finns också europeiska mål om att reducera utsläppen av växthusgaser. I Halland står transportsektorn, energiförsörjningen och jordbruket för merparten av utsläppen av växthusgaser. Detta avspeglar Hallands geografiska läge med stora transport- och godsvolymer, liksom den stora produktionen av livsmedel som finns i regionen. Transportsektorn behöver öka sin användning av fossilfria bränslen, och inom jordbruket behövs en ökad kunskap om hur utsläppen av växthusgaser kan begränsas från djurhållning. Slutsats 13 Globalisering ställer det halländska näringslivet inför stora och olika utmaningar Det halländska näringslivet är diversifierat, men med en viss dominans av olika handelsbranscher, tillverkning och bygg. Handel och bygg är branscher som växt kraftigt de senaste åren som ett resultat av en positiv befolkningsutveckling och växande lokala marknader. Däremot finns det relativt få företag i Halland som efterfrågar mycket kunskap och anställer högutbildade. Många högutbildade som bor i Halland pendlar till Göteborg. Vidare ser Hallands näringsliv olika ut i kommunerna. Hylte kommuns stora tillverkningsindustri innebär andra utmaningar och omställningsbehov än de behov som finns i Kungsbackas kommun. Att det inte på samma sätt som i storstadsregionerna finns starka kluster i Halland med multinationella företag och stor forskning innebär låga FoU-investeringar, liten export och få sysselsatta i kunskapsintensiva företag. En ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling riskerar därför att ställa till problem för Halland på lång sikt. Att endast förlita sig på att näringslivet i Göteborg utvecklas ger en allt för enbent och sårbar position. Det behöver finnas flera regionala motorer i Halland som skapar en näringslivsutveckling baserad på kunskap och innovation. Ska Halland fortsätta att vara ett attraktivt län att bo i behövs det fler företag i Halland med internationell konkurrenskraft, som utnyttjar affärsmöjligheter på växande internationella marknader och erbjuder arbeten för högutbildade. Slutsats 14 Hallands näringsliv är specialiserat inom branscher med svag sysselsättningsutveckling Specialisering avser hur många anställda som finns i en bransch i Halland i förhållande till antalet anställda i riket. Ur det perspektivet är Halland framförallt specialiserat på branscher inom jord- och skogsbruk och tillverkningsindustrin. Flera av dessa specialiserade branscher är dessutom relaterade i den meningen att de använder liknande kompetenser. I dessa branscher finns det därför goda förutsättningar för produktion och vidareutveckling. Vidare går det att konstatera att många av de specialiserade branscherna har en svag eller negativ sysselsättningsutveckling. Bland branscher som är underrepresenterade finns några som har en stark sysselsättningsutveckling, exempelvis rese-, bevaknings- och kontorstjänster, teknisk konsultverksamhet och datakonsult- och informationsverksamhet. De branscher som är överrepresenterade i Halland har en svag eller negativ sysselsättningsutveckling. Samtidigt har tjänstesektorn, som är mer eller mindre underrepresenterad i Halland, en stark sysselsättningsutveckling. Långsamt närmar sig Hallands arbetsmarknad en sammansättning som liknar det svenska genomsnittet (146)

102 102(146) 14

103 Hög attraktivitet Hög attraktivitet har fokus på en ökad nettoinflyttning. Nettoinflyttning över tid leder till högre medelinkomst, ökat skatteunderlag, högre utbildningsnivå, växande lokala marknader och ökad rörlighet (146)

104 Inledning Attraktivitet kan beskrivas som förmågan att locka och behålla olika målgrupper 5. Det finns många faktorer som påverkar attraktiviteten i en region. Bland annat ett gott företagsklimat, god samhällsservice, ett rikt kulturliv, naturtillgångar och hög kompetens 6. Forskningsinstitutet för Samhälls- och Informationsstudier (FSI 7 ) har undersökt viktigaste parametrar som avgör varför man trivs på den plats man bor. År 2012 var det viktigaste: bekväma och bra bostadsförhållanden, goda kommunikationer, lugnt och fridfullt samt goda arbets- och inkomstmöjligheter. Samordnade insatser behövs inom flera områden. Insatser som även bidrar till en hållbar utveckling. De strategiska valen utifrån området hög attraktivitet är: Halland, en region med god tillgänglighet Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boende- och livsmiljöer Halland, en region med god tillgänglighet Hallands tillväxt bygger på att fler ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan. För näringslivet är det viktigt att det finns goda möjligheter till utbyte med andra företag och att transportera gods, såväl korta som långa sträckor. Med tanke på Hallands geografiska läge, mitt i ett starkt växande sydvästsverige, är den framtida utmaningen för Halland att kollektivtrafiken och infrastrukturen kan hantera det ökade transportbehovet med en växande befolkning. Med en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik skapas goda kommunikationsmöjligheter och hög tillgänglighet. Bredband med hög kapacitet är grundläggande för näringslivets konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det ger också möjlighet till deltagande i samhället genom e-tjänster. Vi prioriterar Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur, såväl söderut som norrut. Fortsatt arbete för goda förbindelser med Stockholm Det finns ett stort pendlingsutbyte och tågresande norrut mot Göteborgsregionen som kommer att fortsätta öka. Söderut mot Helsingborg och Öresundsområdet finns det en stor potential i att förstora och knyta ihop arbetsmarknaderna. Därför behövs en kollektivtrafik som bidrar till vidgade arbetsmarknader genom goda möjligheter till arbetspendling med konkurrenskraftiga restider och hög turtäthet. Kuststråket, med framförallt Västkustbanan och E6:an, är det högst prioriterade stråket och flaskhalsar utmed hela Västkustbanan behöver byggas bort. Det är också av stor vikt att arbeta för fortsatt goda och snabba förbindelser med Stockholm, utifrån de huvudstads- och huvudkontorsfunktioner som finns i Stockholmsregionen. Utvecklade former för samverkan och samplanering mellan kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering För ökad tillgänglighet behövs samverkan mellan aktörer på statlig, regional och lokala nivå. Planering av kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering behöver gå hand i hand. Därför behöver former för samverkan och samplanering utvecklas. I samhällsplaneringen bör sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer integreras och i stadsmiljön får kulturen en allt viktigare roll, för att stärka platsens attraktivitet (146)

105 Samverkan mellan kollektivtrafik-, infrastruktur-, samhälls- och bebyggelseplanering kan bidra till stärkt ekologisk hållbarhet och en grön omställning bland annat genom ett ökat kollektivt fossilfritt resande och satsningar i de stråk som sammanfaller med pendlingsbehov och undanröjande av trängsel samt utveckling av fossilfria transporter. Planering utifrån långsiktiga infrastrukturbehov för att stärka det regionala näringslivet För att stärka det regionala näringslivet och öka konkurrenskraften är det viktigt att identifiera dagens och framtidens behov av infrastrukturåtgärder till ett hållbart transportsystem, för gods- och persontrafik. Detta görs både utifrån ett nord-sydligt perspektiv som utifrån ett öst-västligt perspektiv. God tillgång till bredband med hög hastighet Utbyggnad av bredband handlar om att stärka förutsättningar för fler att ta del av digitaliseringens möjligheter. Tillgången till bredband med hög överföringshastighet är viktigt för att förbättra kommunikationsmöjligheterna, för både offentlig sektor, näringsliv och invånare. God tillgång till bredband stärker näringslivets konkurrenskraft samt bidrar till attraktiva boendemiljöer i hela Halland. Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boende- och livsmiljöer Människors val av boende styrs alltmer av en önskan om en god boende- och livsmiljö och allt mindre av arbetsplatsens lokalisering. Samhällets utformning påverkar välbefinnande, hälsa och dess sociala fördelning i flera avseenden. Att bygga ett socialt hållbart samhälle som är inkluderande innebär utveckling där människor är i fokus. I staden lockar ett modernt stadsliv, en spännande och modern stadsmiljö, mångfald och tolerans samt stadens kulturliv. Med större kulturutbud ökar stadens möjlighet att växa och locka till sig kreativa människor. Det är främst människorna som bor och verkar i staden som medverkar till att staden blir attraktiv, vilket i sin tur attraherar och behåller spetsföretag och som utvecklar en region till att bli mer attraktiv på sikt 8. I Halland är landsbygden en attraktiv boendemiljö på grund av jämförelsevis god tillgänglighet till arbetsmarknad och service samt närhet till naturen. Både stad och land är viktiga för den regionala utvecklingen. Städernas roll som mötesplatser för hälsa, företagsamhet, innovationer och kultur, gör att de spelar en betydande roll för hela regionen som tillväxtmotorer och utveckling av konkurrenskraft. Genom förändrade boendemönster med ökad flyttning till den tätortsnära landsbygden stärks sambanden mellan stad och land. Hallands framtida utmaning inom detta område är att fortsatt erbjuda attraktiva, hållbara och inkluderande boende- och livsmiljöer i såväl städer som på landsbygd. När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott samhälle. Ett mer jämlikt samhälle fungerar bättre än samhällen med stora klyftor. Samhällets gemensamma resurser kan användas till annat än att åtgärda negativa effekter av stora skillnader i förutsättningar. Jämlik hälsa är därmed både ett mål och ett medel för social hållbarhet. Vi prioriterar Attraktiva stadsmiljöer med mötesplatser som främjar hälsa, företagsamhet, innovationer och kultur De halländska städerna erbjuder attraktiva bostads- och livsmiljöer. En fortsatt hållbar och inkluderande utveckling av innerstäderna är viktig för att de ska fungera som levande mötesplatser. Attraktiva stadsmiljöer påverkar inflyttningen positivt, vilket i sin tur innebär att marknaden för tjänster och företagande ökar. Det ökar också behovet av fler bostäder för olika målgrupper i städerna. Kultur är en bidragande kraft för kreativitet, attraktivitet, delaktighet och samhällsutveckling i Halland och (146)

106 kulturaktiviteter skapar naturliga mötesplatser för många människor. Genom att förstärka kulturens kraft i Halland ökar attraktionskraften i boende- och stadsmiljöer. Utveckling av livsmiljön för boende och arbete på landsbygden De mindre tätorterna och den halländska landsbygden med jämförelsevis små avstånd och goda kommunikationsmöjligheter ger förutsättningar för att utveckla en attraktiv livsmiljö i hela Halland. Att satsa på social utveckling som grundar sig på lokalt engagemang är viktigt. Samarbetet mellan ideella organisationer, företag och samhälle skapar ett lokalt engagemang som ger arbetet både kompetens och drivkraft. Här är Lokalt ledd utveckling Halland, LLUH enligt Leadermetoden 9 beprövad och har stor utvecklingspotential. Genom innovativa lösningar för transporter, modern kommunikationsteknik och flexibla arbetsformer ökar möjligheterna att bo och driva företag på landsbygden. Halland har ett starkt jord- och skogsbruk med de goda förutsättningar som naturen ger såsom mark, vatten och fungerande ekosystem. God kompetens finns inom området och Hallands geografiska läge ger logistiska fördelar. Detta ger goda möjligheter att tillgodose efterfrågan av biobaserade produkter för exempelvis livsmedel och förädlad skogsråvara. En god och jämlik offentlig samhällsservice En god och jämlik samhällsservice för alla invånare bidrar till upplevelsen av en trygg och attraktiv livsmiljö. Samhällsservice kan innefatta kollektivtrafik, bredband, förskola och skola, hälso- och sjukvård, kultur- och fritidsverksamhet med mera. Samhällsservicen ska ha en god kvalitet och upplevas som tillgänglig även om samhällsservicen inte finns i närområdet. Insatser som utjämnar hälsoskillnader Jämlikhet i möjligheter ger inte nödvändigtvis jämlikhet i hälsoutfall. I arbetet med att utjämna hälsoskillnader bör generella insatser anpassas på ett sådant sätt att de motsvarar människors behov och förutsättningar, så kallad proportionell universalism. Det betyder att insatserna kompenserar för olikheter genom att behov av extra insatser och stöd har identifierats. Behoven kan utgå från kön, ålder, etnicitet, socioekonomi, sexuell läggning, funktionsnedsättning och boendeområde. Alla individer ska bemötas likvärdigt utifrån dennes förutsättningar samtidigt som alla har samma rättigheter att få sina behov tillgodosedda. Kultur för ett socialt hållbart samhälle Kultur utgör en viktig dimension för hallänningens möjligheter till utveckling och meningsfullhet, insyn och inflytande, samhörighet och delaktighet. Genom språkutveckling, kultur i skolan, kultur i omsorgsverksamhet, civilsamhällets kultur- och bildningsverksamhet, i mottagandet av nya hallänningar eller i stads- och landsbygdsutveckling kan ett jämlikare och mer demokratiskt samhälle byggas. Kulturens potential behöver tas tillvara inom olika samhällssektorer. Skillnaderna mellan grupper med olika levnadsvillkor ska minskas och ett mer jämlikt kulturutövande och kulturdeltagande i hela Halland behöver prioriteras. En koldioxidneutral ekonomi och fossiloberoende och hållbar resurshantering En koldioxidneutral ekonomi tar hänsyn till både utsläpp och upptagande av koldioxid. Utsläppen är i huvudsak resultatet av förbränning av fossila bränslen och upptaget i huvudsak växtlighet i skogs- och jordbruksmark. Prioritering av ett hållbart bruk av förnybara naturresurser från jord och skog för att skapa energi, varor och tjänster, har en stor potential att bidra till en grön omställning och ökad ekologisk hållbarhet genom att både ersätta fossil råvara och ta upp koldioxid. Koldioxidneutral ekonomi har liksom hållbar resurshantering generellt goda förutsättningar att vara drivkrafter för innovation. Samtidigt som det är utmaning att hålla sig inom ramarna vad ekosystemet klarar av att hantera och minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären (146)

107 9 Lokalt ledd utveckling enligt Leadermodellen ingår som en del i Landsbygdsprogrammet Leadermodellen innebär ett underifrånperspektiv som bärande idé och samverkan ska ske i ett trepartnerskap mellan ideella, privata och offentliga aktörer. Ny rubrik Insatser för förnyelsebar energi och fossiloberoende transporter Transportsektorn är den enskilt största spridningskällan av koldioxid i Halland. En utmaning är att minska utsläppen i transportsektorn genom att effektivisera och öka användningen av fossilfria, förnyelsebara bränslen. Det finns också ett behov av att utveckla förnybara energikällor för andra sektorer samt att arbeta med energieffektivisering för att minska utsläppen. Denna prioritering ligger i linje med de nationella och internationella energi- och klimatmålen och innebär en möjlighet att utveckla innovationer och att arbeta med grön tillväxt (146)

108 108(146) 20

109 Stark konkurrenskraft En konkurrenskraftig region innebär att det finns goda förutsättningar att starta och utveckla företag, det finns möjligheter att ta tillvara och utveckla innovationer, det finns tillgång till utbildningar med såväl bredd och spets samt möjligheter till ett livslångt lärande (146)

110 Inledning Ett ökat företagande är nödvändigt för tillväxten och en långsiktigt god utveckling av välfärden. Därför bör alla människor som vill och kan driva företag få rätt förutsättningar, oavsett kön och etnisk bakgrund. En annan viktig faktor för ett konkurrenskraftigt näringsliv är en regions innovationskraft. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för individer, företag och samhälle. Värdet kan vara ekonomiskt, socialt eller miljömässigt och skapas vanligtvis genom kommersialisering av en ny produkt eller tjänst, men kan även vara införandet av nya eller bättre arbetssätt eller organisationsformer i en verksamhet. Det finns en klar koppling mellan hög utbildning och kompetens samt en hög grad av innovation i en region. Ett jämlikt, jämställt och inkluderande samhälle med välutbildade människor samt offentliga och privata investeringar i FoU ger goda förutsättningar för ett gott innovationsklimat. Genom att ta tillvara kunskap och erfarenhet från en mångfald av människor berikas produkt- och tjänsteutvecklingen. Det finns även en stor potential i att använda samhällsutmaningar, som demografi och hälsa samt klimat och ökad konkurrens om naturresurser, som drivkraft för innovation. För att stärka konkurrenskraften behövs samverkan mellan näringsliv, utbildningsaktörer och offentliga aktörer och en arbetskraft med förmåga till kreativitet, nytänkande och samarbete. Dessutom ställs det också högre krav på goda kontakter med omvärlden genom samarbete, handel, utbyte och god tillgänglighet. De strategiska valen under stark konkurrenskraft är: Halland, en region som stimulerar innovationer, förnyelse och ökat företagande Halland, en stark kunskapsregion Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Halland, en region som stimulerar innovation, förnyelse och ökat företagande Halland är en region som har god tillväxt, vilket ger bra förutsättningar att utveckla innovationer. För att koppla ihop kompetenser och kapital, som behövs för att innovationer och idéer ska kunna kommersialiseras, krävs en tydlig struktur för detta. Denna struktur kallas ofta innovationssystem. I Halland består detta idag av aktörer som, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg, affärsänglar, Almi, Connect och andra aktörer inom affärsutveckling. Dagens innovationssystem behöver utvecklas för att både ha förmåga att stimulera innovationer i ett brett perspektiv och vårda och utveckla styrkeområden samt kluster 10 som har särskilt goda förutsättningar i Halland. Ett dynamiskt och växande näringsliv präglas av både ett inflöde av nya företag och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Eftersom det halländska näringslivet karaktäriseras av många små företag är det en särskild utmaning att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling. 10 Samverkan mellan företag, forskare och offentliga organisationer, bolag och myndigheter inom ett tematiskt område. En strategisk och målinriktad satsning för att skapa eller stärka befintliga kluster kallas klusterinitiativ (146)

111 111(146) 23

112 Inledning Ett ökat företagande är nödvändigt för tillväxten och en långsiktigt god utveckling av välfärden. Därför bör alla människor som vill och kan driva företag få rätt förutsättningar, oavsett kön och etnisk bakgrund. En annan viktig faktor för ett konkurrenskraftigt näringsliv är en regions innovationskraft. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för individer, företag och samhälle. Värdet kan vara ekonomiskt, socialt eller miljömässigt och skapas vanligtvis genom kommersialisering av en ny produkt eller tjänst, men kan även vara införandet av nya eller bättre arbetssätt eller organisationsformer i en verksamhet. Det finns en klar koppling mellan hög utbildning och kompetens samt en hög grad av innovation i en region. Ett jämlikt, jämställt och inkluderande samhälle med välutbildade människor samt offentliga och privata investeringar i FoU ger goda förutsättningar för ett gott innovationsklimat. Genom att ta tillvara kunskap och erfarenhet från en mångfald av människor berikas produkt- och tjänsteutvecklingen. Det finns även en stor potential i att använda samhällsutmaningar, som demografi och hälsa samt klimat och ökad konkurrens om naturresurser, som drivkraft för innovation. För att stärka konkurrenskraften behövs samverkan mellan näringsliv, utbildningsaktörer och offentliga aktörer och en arbetskraft med förmåga till kreativitet, nytänkande och samarbete. Dessutom ställs det också högre krav på goda kontakter med omvärlden genom samarbete, handel, utbyte och god tillgänglighet. De strategiska valen under stark konkurrenskraft är: Halland, en region som stimulerar, innovationer, förnyelse och ökat företagande Halland, en stark kunskapsregion Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Halland, en region som stimulerar, innovation, förnyelse och ökat företagande Halland är en region som har god tillväxt, vilket ger bra förutsättningar att utveckla innovationer. För att koppla ihop kompetenser och kapital, som behövs för att innovationer och idéer ska kunna kommersialiseras, krävs en tydlig struktur för detta. Denna struktur kallas ofta innovationssystem. I Halland består detta idag av aktörer som, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg, affärsänglar, Almi, Connect och andra aktörer inom affärsutveckling. Dagens innovationssystem behöver utvecklas för att både ha förmåga att stimulera innovationer i ett brett perspektiv och vårda och utveckla styrkeområden samt kluster 10 som har särskilt goda förutsättningar i Halland. Ett dynamiskt och växande näringsliv präglas av både ett inflöde av nya företag och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Eftersom det halländska näringslivet karaktäriseras av många små företag är det en särskild utmaning att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling. Vi prioriterar Ett generellt långsiktigt finansierat regionalt innovationssystem Mångfald och kreativitet är grogrunder för ett innovativt samhälle. Genom att arbeta med mötesplatser och arenor där människor kan mötas för att utbyta kunskap och idéer, kan en kultur som främjar innovationer stimuleras. Förutom mötesplatser finns det ett behov att skapa ett effektivt stödsystem som kan medverka till att göra (146)

113 vägen från god idé till kommersialiserad produkt eller tjänst kortare och mindre riskfylld för innovatören. Det halländska innovationsstödsystemet behöver bli tydligare och mer hållbart genom långsiktiga finansieringslösningar kopplade till styrning. På så vis säkerställs att stödsystemet levererar den nytta som förväntas av det. Innovationsstödsystemet ska klara av att ta tillvara och utveckla idéer från alla typer av branscher om det finns goda tillväxtmöjligheter. En ingrediens i stödsystemet handlar om att koppla kunskap från forskningsmiljöer eller andra kunskapsbärare till företagen eller enskilda individer som behöver ny kunskap in i utvecklingsprocesserna. En annan ingrediens som behöver utvecklas är tillgången till riskvilligt kapital både i väldigt tidiga skeden i innovationsprocessen som till de senare delarna i kommersialiseringsfasen. Det behövs ett stödsystem som både erbjuder möjlighet till en regional inkubationsverksamhet 11 samt tillgång till utvecklingsmiljöer där företag och individer kan få tillgång till rätt kompetens för att utveckla sina idéer. Dessa utvecklingsmiljöer bör matchas med de styrkeområden som pekats ut. För nya klusterbildningar ska stödsystemet ha förmågan att ge stöd för utveckling av samverkan och kunskapsbyggnad. För att hela Halland ska kunna dra nytta av stödsystemet bör det verka både i norr och söder och dessutom ha goda kopplingar till stödsystem i Västra götalandsregionen och Skåne. Innovationsdriven upphandling som en drivkraft för förnyelse, social inkludering, jämställdhet och innovationer Med nya upphandlingsregler skapas möjlighet till samverkan mellan innovatörer och offentliga aktörer. Detta ger tillväxtmöjligheter för företag som tidigare inte kommit ifråga på grund av storlek eller bristande kompetens i handläggningsfrågor. Det ger också utveckling av mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva produkter, tjänster och metoder. Innovationsdriven upphandling uppmuntrar till innovationer som bland annat kan förbättra hälso- och sjukvården, vilket är till nytta för Hallands invånare. Även andra offentliga aktörer inom flera olika områden kan använda sig av innovationsdriven upphandling. Det kan bland annat handla om att bidra till social inkludering genom att ställa krav på praktikplatser för unga, krav på antal personer med utländsk bakgrund eller krav på jämställdhetsintegrering. De halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäring Ett regionalt styrkeområde är ett tematiskt område där det i regionen finns särskilt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Där möts näringsliv, högskola, offentlig sektor och andra aktörer för att tillsammans utveckla nya lösningar på marknadsbehov och samhällsutmaningar. Kännetecknande är att ett styrkeområde är bransch- eller sektorsöverskridande. I Halland har tre styrkeområden identifierats hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäring. Hälsoinnovation Sedan flera år har hälsoteknik i Halland utvecklats i samarbete mellan Högskolan i Halmstad, näringslivet och den offentliga sektorn. Det har bidragit till att Högskolan i Halmstad profilerar sig inom det tvärvetenskapliga området hälsoinnovation. Nya företag har startats och ett flertal nya produkter och tjänster har kommersialiserats. Hälsoteknikcentrum är på god väg att etableras som en betydelsefull nationell och internationell miljö för hälsoinnovationer. En fortsatt utveckling av hälsoinnovationsområdet i nära samverkan med Högskolan i Halmstad är därför viktig. Grön tillväxt Med grön tillväxt avses här främst förnybar energi och råvaror, högkvalitativa livsmedel samt produkter och tjänster från jord, skog och vatten (146)

114 Halland har goda naturgivna förutsättningar, hög kunskapsnivå och en välutvecklad struktur för industri, logistik och företagande inom områdena jord, skog och vatten. Flera kompetenta aktörer finns i Halland som kan utföra aktiva insatser för innovation och förnyelse inom grön tillväxt. Med nationell kompetens i länet inom exempelvis förnybar energi och med logistiska fördelar kan högskola och samhälle tillsammans med den storskaliga och småskaliga företagsstrukturen öka förädlingsgraden och skapa tillväxt inom det gröna området. Detta utgör innehållet i den halländska bioekonomin. Bioekonomi är en kretsloppsekonomi som använder förnybara naturresurser från jord, skog och vatten för att skapa energi, varor och tjänster därmed ekonomisk aktivitet. Bioekonomi ger oss bra möjlighet till fakta-, datainsamling och analys inom området och därmed ett bättre underlag för strategiska val för stärkt ekologisk hållbarhet. Inom grön tillväxt ska Halland dra nytta av kompetens och finansiering på nationell nivå och EU nivå, kombinera tillgängliga stödresurser så att det samverkar i strategisk riktning samt att utveckla offentlig verksamhet som test- och pilotmiljöer för innovation. Livsmedelssektorn står inför stora utmaningar. Från övergripande globala frågor som livsmedelsförsörjning, livsmedelssäkerhet och hållbarhetsfrågor till konsument- och andra samhällsefterfrågade mervärden. Mat med spårbarhet, äkthet, ekologiskt, lokalt och hälsosamt är några exempel på områden med ökad efterfrågan och tillväxtpotential. Den halländska livsmedelssektorn har goda tillväxtmöjligheter längs hela kedjan från råvaruproduktion till högförädlade livsmedel och tjänster. Goda möjligheter till samverkan och innovationsutveckling finns också med angränsande sektorer som upplevelse- och hälsosektorn. Besöksnäring Besöksnäringen är på väg att bli Sveriges nya basnäring då den visar på mycket god tillväxt. Besöksnäringen är en intressant näring så till vida att den är platsbunden och ofta erbjuder arbetstillfällen för unga människor. Genom att utveckla Halland som destination skapas förutsättningar för nya besökare, fler företag, ökade investeringar och fler inflyttare som söker sig till Halland för att leva, bo och arbeta. Destinationsutveckling är alltså ett sätt att bidra till regionens attraktionskraft. Inom ramen för detta sammanförs tematiska områden såsom mat, landsbygdsutveckling, kultur/idrott och kreativa näringar. Halland har ett gott utgångsläge som attraktiv destination vilket ger oss goda möjligheter inför framtiden. En ökning av offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling Idag investerar Hallands näringsliv förhållandevis lite i forskning och utveckling. Genom att aktivt delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram och använda medfinansiering kan forskning, kompetensutveckling på avancerad nivå och befintliga forskargrupperingar förstärkas samt bidra till ökad tillgång till forskningskompetens inom näringslivet. Högskolan i Halmstad har en viktig roll för regionen i detta arbete. Lärosätet samarbetar redan idag med företag inom och utanför regionen genom exempelvis KK-miljön Forskning för Innovation 12. Genom ytterligare insatser skulle fler halländska företag kunna ges möjligheter till samarbete. För att tillgängliggöra forskning och utveckling som är relevant för Hallands styrkeområden behövs en ökad koppling till näraliggande, större regioners inkubatorer, projektarenor och forskningsinstitut. Högskolan i Halmstads samverkan med svenska och internationella lärosäten möjliggör strukturerade utvecklingssamarbeten utanför regionen. Särskilt viktig är kopplingen till de nationella så kallade RISEinstituten 13. Inte minst för att få tillgång till de finansieringsmöjligheter som finns för kunskapsintensiva företag. På detta sätt ökar förutsättningarna för fler kunskapsintensiva företag i det halländska näringslivet. Omställning och förnyelse i existerande företag Den internationella konkurrensen och den tekniska utvecklingen ökar kraven på omställning och förnyelse hos företagen. Företagen kan behöva stöd i att bli mer innovativa gällande både organisation, teknik och kunskap (146)

115 Därför finns det behov av att stärka det företagsfrämjande systemets 14 förmåga att fånga upp idéer och agera pådrivare för förändring och lärande i organisationer. Bland annat genom stöd och lotsning till kunskap och kompetensutveckling. Entreprenörskap och ökat företagande I Halland finns ett relativt högt nyföretagande som det är viktigt att fortsätta att stimulera, men även etablerade företag med tillväxtpotential behöver få goda förutsättningar att utvecklas. Det finns behov av en generell utveckling av kooperativt och socialt företagande samt av produktions- och tjänsteföretag inom en bredd av branscher. Insatser kan behövas för att främja ett mer kunskapsintensivt företagande i Halland. Dessutom krävs fortsatt satsning på ungas, kvinnors och utlandsföddas företagande, där det finns stor potential. För att lyckas med detta är det nödvändigt med långsiktig och effektiv finansiering av nyckelaktörer inom det företagsfrämjande systemet. Utvecklingen av Timbanken 15 och liknande initiativ behöver fortsätta. Halland, en stark kunskapsregion Ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling ökar efterfrågan på kunskap och höjer trösklarna till arbetsmarknaden. Detta missgynnar individer och grupper som inte har rätt kompetens. Parallellt pågår en demografisk utveckling som ökar efterfrågan på kompetens inom vissa yrken, till exempel i välfärdssektorn. Detta sammantaget sätter press på de skol- och utbildningssystem som ska förse och stödja arbetslivet med kompetent arbetskraft. Hur invånarnas kompetens stärks och används på arbetsmarknaden är en avgörande framtidsfråga för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att utvecklas. Tillgången till eftergymnasial utbildning är nödvändig. För att möta både nuvarande och framtida behov av utbildning behövs tillgång till och mångfald av olika utbildningsformer. Såväl högskolesektorn som yrkeshögskolan är viktiga aktörer i detta sammanhang. Vi prioriterar Högre studier och yrkesstudier som ett naturligt val samt möjligheten till ett livslångt lärande Behov finns av insatser som bidrar till att högre studier och yrkesstudier blir ett naturligt val för fler. Bland annat genom att skapa förutsättningar för ungdomar att göra medvetna karriärsval. Insatser behöver även göras för att höja yrkesutbildningarnas status samt för att ge ungdomar en bild av arbetsmarknaden nu och på lång sikt. Avståndet mellan utbildning och arbetsliv behöver minska. Teknikutvecklingen gör att arbetsmarknaden och yrkesroller förändras snabbt. Det blir därför viktigt att på olika sätt arbeta i nära samverkan mellan skola och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledning och samverkan kring yrkesstudier och arbetsplatsförlagd utbildning spelar en viktig roll. Kompetensutveckling för de som har arbete behöver stärkas för att öka individernas valmöjligheter, öka rörligheten på arbetsmarknaden, öka arbetsplatsernas attraktivitet och för att stärka näringslivets konkurrenskraft. Insatser behövs för att minska könstraditionella val. Den senaste tekniken, där Halland ska ligga i framkant avseende kunskap, tillgänglighet och användning Den tekniska utvecklingen omdefinierar begreppet teknisk kompetens från att tillverka tekniken till att använda den i kreativa sammanhang. Användandet av teknik i till exempel kulturellt och kreativt skapande ökar och (146)

116 teknikutvecklingen har förändrat hur kultur produceras och konsumeras. Det har medfört att människor i större utsträckning har blivit medskapare av kulturen och inte bara passiva mottagare. Att använda IKT (informations- kommunikationsteknik) i utbildningen är viktigt. Halland ska ta tillvara på de möjligheter som den nya tekniken bidrar med. Våra barn och ungdomar ska vara väl rustade att möta en global verklighet där denna tekniska kompetens är nödvändig. Det är en förutsättning för framtida sysselsättning och företagande. Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Den ökade mobiliteten över gränser av människor, kunskap, idéer, företagande och kapital ger möjligheter för tillväxt. För att ta del av de möjligheterna behöver människor, organisationer och företag i Halland ha goda kontakter med omvärlden. En avsaknad av kompetens och kapacitet för internationalisering hos företag och det regionala stödsystemet kan bli ett hinder för ekonomisk tillväxt. Genom att stimulera till nya samarbeten och utbyten mellan människor och organisationer i Halland, nationellt och internationellt ökar kunskap och affärsmöjligheter för halländska företag på internationella marknader. Eftersom vi konkurrerar om kompetens och kapital med andra delar av världen är det viktigt att vi har goda kontakter med omvärlden. Samtidigt som vi tar tillvara de kompetenser som människor med olika bakgrund kan tillföra vår arbetsmarknad och vårt samhälle. Det gäller bland annat möjligheterna att nå nya marknader, förbättrade marknadspositioner, breddat rekryteringsunderlag, ökad kreativitet, bättre arbetsklimat och förbättrad image 17. Enligt forskning ökar företag som anställer utlandsfödda sin export. Speciellt när det gäller välutbildade utlandsfödda som varit kort tid i Sverige. De har både språket, kunskapen om affärskulturen och nätverk som är viktiga 18. Därför finns det en betydande tillväxtpotential i att rekrytera utlandsfödda som kunskapsbro till marknader i sina hemländer. Satsning på att attrahera internationell kompetens och arbetskraft parallellt med att vi bättre tillvaratar den internationella kompetens som redan finns här ökar sysselsättningen och motverkar en framtida brist på arbetskraft i Halland. Högskolan i Halmstads nationella och internationella utbyten och nätverk utgör en viktig resurs med möjligheter till samarbeten. En bra internationell tillgänglighet liksom ökat internationellt utbud inom exempelvis utbildning och kultur gör dessutom Halland attraktivt för inflyttning både nationellt och internationellt. Vi prioriterar Strategiska allianser med viktiga aktörer i omvärlden För att ta tillvara de möjligheter som globaliseringen ger, med rörlighet över gränser för människor, kunskap, företag, varor och kapital, behövs strategiska allianser med såväl närliggande regioner som nationellt och internationellt. Inte minst för att tillgodose näringslivets behov av spetskompetens och olika forskningsmiljöer. Möjligheter finns för ökad samverkan med aktörer i tillväxtbältet Oslo-Göteborg-Halland-Malmö-Köpenhamn- Hamburg. Att delta i EU- och internationella organisationer, nätverk, projekt och andra former för gränsöverskridande utbyten är betydelsefullt. Ett tätare samarbete med andra som har liknande utmaningar ger viktigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte och att vara en del av europeiska och internationella kunskapsflöden är viktigt för Hallands tillväxt och utveckling. Internationella samarbeten är också viktiga instrument för att värna de attraktiva halländska livsmiljöerna, (146)

117 speciellt vårt gemensamma hav och vår kust. Ett ökat samarbete nationellt och internationellt skapar förutsättningar för att utveckla den halländska kultursektorn och bredda utbud och publik. Med kulturens hjälp skapas relationer och kontakter som Halland kan dra nytta av på många olika sätt. Det finns ett extra fokus på kultursamarbeten i Norden samt inom olika EU-program. Fler och växande internationella företag i Halland Det finns behov att stödja det halländska näringslivet för att bli bättre rustat att ta tillvara potentialen som finns i internationella marknader, inklusive nya tillväxtmarknader. Bland annat genom att bevaka tillväxtpotentialen i internationella marknader för Hallands identifierade styrkeområden samt att bidra till spridning av kunskap om dessa marknader. Insatser behövs som syftar till att människor med bakgrund i andra länder i högre grad anställs, startar internationella företag, studerar samt utgör samarbetspartners. Att stärka de innovationsmiljöer som finns i Halland skapar förutsättningar för att attrahera internationella investeringar och internationell kompetens. God internationell tillgänglighet En god internationell tillgänglighet påverkar Hallands attraktivitet. Den fysiska infrastrukturen är viktig i detta sammanhang såsom snabbare tågförbindelser i tillväxtbältet Oslo-Göteborg-Halland-Malmö-Köpenhamn- Hamburg, som utgör en del av EU:s utpekade transportstråk TEN-T (Trans European Network for Transport). De halländska hamnarna spelar en stor roll som strategiska noder med import- och exportmöjligheter och det är viktigt att arbeta för god tillgänglighet till internationella flygplatser utanför Halland. En god internationell tillgänglighet är en förutsättning för att vara en del av en gränsöverskridande arbets- och utbildningsmarknad och för att locka internationell kompetens. Detta gör att Halland blir mer attraktivt både som boendemiljö och som besöksmål både för svenska och internationella målgrupper. Ökad kännedom om Hallands attraktivitet Halland associeras främst med vacker natur och attraktivt boende. Bilden av Halland är idag positiv men som region relativt okänd. För att sticka ut i konkurrens med andra regioner finns ett behov av specialisering och tematisering av upplevelser. Utvecklingen av internationellt attraktiva halländska destinationer kommer att prioriteras. För fortsatt inflyttning och för att Halland ska kunna ta del av satsningar som görs nationellt och internationellt är det viktigt att våra tillgångar och vår attraktivitet blir känd på olika sätt och i många sammanhang. Det kan handla om strategiska allianser för påverkan, goda myndighetskontakter och att ha god kontakt med media (146)

118 118(146) 30

119 Sysselsättningen i Halland är hög, men vissa grupper är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Insatser behövs för att öka anställningsbarheten och arbetsdeltagandet hos underrepresenterade grupper (146)

120 Inledning Utbildning är en kraftfull insats för att bidra till jämlika förutsättningar och till en hög förvärvsfrekvens. Att skapa goda förutsättningar för alla elever att fullfölja grund- och gymnasieskolan leder till en hållbar tillväxt och en god arbetskraftförsörjning. Globaliseringen i form av internationell konkurrens och teknisk utveckling innebär en ständig omvandling av arbetslivet. Allt kraftfullare datorer skapar nya möjligheter till automation, vilket förr eller senare kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft inom en rad olika branscher och yrken. En uppskattning är att cirka häften av dagens anställda kan komma att ersättas av digital teknik inom två decennier. Befolkningen i Halland blir allt äldre. Detta innebär utmaningar för kompetensförsörjning, inte minst inom vårdoch omsorgssektorn. Det behövs insatser som bidrar till högre sysselsättning i grupper som idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Det behövs också en bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad. Arbetsmarknaden behöver öppna sig för fler unga, fler utlandsfödda och bli mer jämställd samtidigt som äldre behöver arbeta längre. De strategiska valen i kapitlet fler i arbete är: Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar Barns möjligheter att lyckas i livet påverkas av socioekonomisk situation, livsstil, sociala sammanhang samt individuella faktorer. En viktig uppgift för samhället är därför att ge varje barn goda och jämlika förutsättningar för att få en bra uppväxt och att få utveckla de förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Det är av stor vikt att skolan ger alla elever goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning och få med sig de kunskaper och förmågor de behöver för framtiden. Utbildning förbättrar chanserna att få ett arbete. Ett arbete stärker och utvecklar individen och minskar sociala skillnader. En välutbildad befolkning med god hälsa är grundförutsättningar för ett väl fungerande samhälle. Det finns viktiga inomregionala skillnader i utbildningsnivå och skolresultat som behöver minska för att Halland ska vara en attraktiv region. Därför är det viktigt att genomföra särskilda satsningar där det finns störst behov. Vi prioriterar En regional struktur för matchning mellan arbetsmarknad och utbildning Skola, arbetsgivare och samhälle behöver utveckla en gemensam syn på de kompetensbehov, den kunskap och kompetens som krävs i morgondagens arbetsliv för att skapa de utbildningar som matchar behoven. Det krävs såväl för branscher med bristyrken som för branscher med tillväxtpotential. För detta behövs kunskapsunderlag och analyser som stödjer ett sådant arbete. För att uppnå detta finns behov av att arbetsgivare och utbildningsanordnare utvecklar sin samverkan. Det kan handla om att utveckla de metoder och verktyg som används inom exempelvis Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege, mellan arbetslivet och akademin eller i programråd för yrkesutbildningar på gymnasienivå/yrkeshögskolor samt arbetslivskunskap och studie- och yrkesvägledning (146)

121 Halland en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Mångfalden är en resurs för att säkra kompetensförsörjningen och möta de demografiska utmaningarna. För en hållbar tillväxt måste möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka för grupper som idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken, inom olika sektorer och på olika nivåer i hierarkierna. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelad mellan kvinnor och män. Vi prioriterar En god start i livet Att investera i barns utveckling är en viktig väg till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Verksamheter som påverkar barn och unga behöver hålla den kvalitet som krävs för att tillgodose alla barns behov, oavsett deras sociala och ekonomiska förutsättningar. De första åren i ett barns liv har en stor påverkan på framtida hälsoutveckling. Tidiga och samordnade insatser från samhället kompenserar och utjämnar konsekvenserna av olika förutsättningar. Positiva effekter kan ses under en lång tid. Goda förutsättningar för alla elever att fullfölja grund- och gymnasieskolan Alla elever behöver fullfölja grund- och gymnasieskolan och lämna skolan med de kunskaper och förmågor de behöver för framtiden. Kompetensutveckling för pedagoger i skolan har visat sig viktigt för elevers resultat. Vårt komplexa samhälle gör att förmågor som handlingskraft, att kunna hantera motgångar, självtillit och inre motivation blir allt mer viktiga för individen. Skolan är en viktig arena för att rusta våra barn och ungdomar även med dessa förmågor. Positiva relationer i skolan är avgörande för att minska avhoppen från grund- och gymnasieskolan och därmed minska risken för framtida utanförskap. Därför behövs en fungerande stödstruktur för individer och grupper som står långt ifrån måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan. En stödstruktur som inte gör skillnad på vem du är eller var du bor. Utveckla barns och ungas entreprenöriella förmågor och kompetenser Ett entreprenöriellt förhållnings- och undervisningssätt utvecklar den kreativa förmågan, lusten att skapa, förmågan att ta initiativ och att omsätta idéer till handling. Förmågor som är viktiga i alla typer av arbeten. Ett fortsatt arbete med ett entreprenöriellt förhållningssätt och undervisningssätt är därför viktigt. Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetsgivare ska kunna fortsätta utvecklas. Därför behövs samverkansytor och metoder för att bättre förutse framtida kompetensbehov, för att bättre matcha kompetens och arbetsmarknadens behov samt för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Efterfrågan på arbetskraft inom skogsbruk, skogsnäring och industrin har minskat samtidigt som det fortsättningsvis finns behov av kompetent arbetskraft inom de tillverkande sektorerna. Såväl nationellt som i Halland ser man en ökad efterfrågan på olika kompetenser inom tjänstesektorn, inte minst inom vård och omsorg. Samverkan på regional nivå behövs för att arbeta med denna matchning (146)

122 Det råder en obalans då den halländska arbetsmarknaden inte motsvarar den höga utbildningsnivån. I Halland finns det relativt få företag som efterfrågar mycket kunskap. Det behövs regionala motorer i Halland som skapar en näringslivsutveckling baserad på kunskap och innovation. Ska Halland bli en än mer attraktivt region att bo i behövs det fler arbetsställen i Halland med internationell konkurrenskraft som erbjuder arbeten med krav på hög utbildning. Vi prioriterar En regional struktur för matchning mellan arbetsmarknad och utbildning Skola, arbetsgivare och samhälle behöver utveckla en gemensam syn på de kompetensbehov, den kunskap och kompetens som krävs i morgondagens arbetsliv för att skapa de utbildningar som matchar behoven. Det krävs såväl för branscher med bristyrken som för branscher med tillväxtpotential. För detta behövs kunskapsunderlag och analyser som stödjer ett sådant arbete. För att uppnå detta finns behov av att arbetsgivare och utbildningsanordnare utvecklar sin samverkan. Det kan handla om att utveckla de metoder och verktyg som används inom exempelvis Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege, mellan arbetslivet och akademin eller i programråd för yrkesutbildningar på gymnasienivå/yrkeshögskolor samt arbetslivskunskap och studie- och yrkesvägledning. Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Mångfalden är en resurs för att säkra kompetensförsörjningen och möta de demografiska utmaningarna. För en hållbar tillväxt måste möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka för grupper som idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken, inom olika sektorer och på olika nivåer i hierarkierna. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelad mellan kvinnor och män. Vi prioriterar En jämställd arbetsmarknad Hallands arbetsmarknad är starkt segregerad efter kön. Därför behövs insatser för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Jämställdhetsintegrering19 är den huvudsakliga strategin som används för att uppnå en ökad jämställdhet. Strategin utgår från att jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där vi tar våra beslut i vardagen, där resurser fördelas och normer skapas. Exempelvis ska de beslut skolor och arbetsgivare tar kring ungas lotsning in i arbetslivet präglas av ett jämställdhetsperspektiv, oavsett om det gäller allmän arbetslivsorientering, arbetsplatsförlagt lärande, studie- och yrkesvägledning eller andra aktiviteter. Det handlar såväl om löner som om utbildningsval och anställningar. Detta är grunden för en långsiktigt mer jämställd arbetsmarknad. Ökad anställningsbarhet hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden Det behövs insatser som underlättar inträdet på arbetsmarknaden och som motverkar att invånare hamnar i ett utanförskap. Behov finns också att kraftsamla för att stödja dem som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden en längre tid. Vikten av samverkan mellan samhällssektorer och aktörer kan inte underskattas. Ett exempel på verktyg är validering som handlar om att synliggöra en individs kompetens genom olika (146)

123 bedömningsmetoder, i de fall personen inte har betyg eller andra intyg. Ett annat exempel är att erbjuda praktikplatser som kan ge individer arbetslivserfarenhet. Det kan också handla om vägledning till studier och yrkesval. För att alla invånare ska ha goda möjligheter på arbetsmarknaden så är det viktigt att öka den digitala kompetensen. Utveckling av sociala innovationer och socialt företagande för fler i arbete Sociala företag präglas av att alla medarbetare kan bidra efter sin egen förmåga och att vinster återinvesteras i verksamheten. Organisationsformen stimulerar till företagande och bidrar till sysselsättning. Tidigare erfarenheter visar att sociala företag har fungerat som en bra plats för arbetsträning även för personer som exempelvis har nedsatt arbetsförmåga. Sociala innovationer omfattar nya idéer, produkter, tjänster och modeller som kan öka den sociala hållbarheten i samhället. Eftersom sociala innovationer utvecklas för att möta sociala behov och samhällsproblem så är det inte enbart ekonomisk vinning som står i centrum. Det ställer speciella krav på finansiärer och andra som ger stöd. Framtagandet av sociala innovationer kan ske tvärsektoriellt och med fördel i samverkan mellan flera olika aktörer inom både ideella, privata och offentliga sektorn. Matchningsprocesserna är av stor betydelse och mötesplatser kan behöva utvecklas (146)

124 En hållbar tillväxt i samverkan Det är alla människor som bor och verkar i Halland som tillsammans kan skapa den framtid vi vill ha. Många olika aktörer kan utifrån var och ens roll medverka och samverka för att ge goda förutsättningar för människor att utveckla och utvecklas. Tillväxtstrategin för Halland pekar ut riktningen för att Halland ska bli en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Det är ett ramverk att förhålla sig till och består av politiska prioriteringar. Prioriteringar som i sin tur är styrande för projekt och tilldelning av medel. EU-programmen är viktiga verktyg för genomförandet. De olika aktörernas roller Region Halland har en central roll utifrån det regionala utvecklingsuppdraget att samordna, koordinera och leda processer som bidrar till regional tillväxt och utveckling i samverkan och i samråd med offentlig sektor, högskolan, organisationer, näringsliv och ideella sektorn. De halländska kommunerna har en central roll som pådrivare av utveckling mot attraktivitet, konkurrenskraft och fler i arbete. Kommunerna driver bland annat utvecklingen för en god och hög kvalitet i grund- och gymnasieskolan, arbetar aktivt för att skapa ett gott företagsklimat samt ansvarar för att människor inte ska hamna i långvarigt utanförskap. Tillväxtstrategin för Halland ger Hallands sex kommuner stöd i utvecklingen mot ökad attraktivitet och tillväxt i respektive kommun. Engagemang, samverkan och insatser från offentlig-, privat- och ideell sektor är avgörande för hur Hallands tillväxt utvecklas. Också engagemang hos företag, näringslivsorganisationer och företagsfrämjande organisationer är av stor vikt för utvecklingen av Halland. Hallands viktiga utbildningsaktörer är Högskolan i Halmstad, Campus Varberg, Försvarsmaktens tekniska skola och Militärhögskolan. De har en uppenbar roll att höja utbildningsnivån och är kompetensförsörjare i regionen. De bidrar med kontakter till näringsliv, samhälle och andra lärosäten såväl i som utanför Sverige. Utbildningsaktörerna bidrar också med en omvärldsbevakning som berikar utvecklingen i Halland (146)

125 Högskolans uppdrag att bedriva forskning och högre utbildning är en viktig del i att möta framtida utmaningar. Högskolan bidrar med sin forskningskompetens och är en viktig del i skapandet av en stark kunskapsregion. Samverkan Redan idag finns det upparbetade samarbeten mellan aktörer inom flera olika områden. Dessa är viktiga att stärka ytterligare. Inom en del områden finns det däremot behov av att utveckla nya samarbeten. Samverkan med statliga verk och myndigheter, inklusive EU, är väsentlig. Andra viktiga samarbeten är med närliggande regioner, såväl nationellt som internationellt. Också samverkan inom regionen mellan kommuner och över kommungränser är väsentlig för Hallands tillväxt. Uppföljning Det kommer att genomföras årliga uppföljningar hur Halland utvecklas, utifrån tillväxtstrategins övergripande mål. Dessa ligger sedan till grund för samtal och diskussion på såväl regional som nationell nivå. Målet för tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 än Hur Halland utvecklas mot detta övergripande mål kommer att följas upp utifrån tre huvudindikatorer; inflyttning, lönesumman och förvärvsfrekvensen, se nedan (146)

126 126(146) 38

127 Huvudindikatorerna speglar Hallands befolkningsutveckling, ekonomiska utveckling och sysselsättningsutveckling. För befolkningsutvecklingen har det inrikes flyttningsöverskottet valts eftersom det bäst avspeglar regionens attraktivitet i ett nationellt perspektiv. Den ekonomiska utvecklingen mäts genom att följa utvecklingen av lönesumman per sysselsatt (dagbefolkning 20 ) i Hallands län. Sysselsättningsutvecklingen mäts med förvärvsfrekvensen för både kvinnor och män, vilken definieras som andelen förvärvsarbetande av befolkningen i åldersgruppen 20 till 64 år. Indikatorerna är beroende av varandra. Flyttningsöverskottet från övriga Sverige är ett uttryck för Hallands attraktivitet för boende, men påverkas också av arbetsmarknadens utveckling. Hallands ekonomiska utveckling, uttryckt som den totala lönesumman, påverkas av att regionens folkmängd växer, av näringslivets ekonomiska tillväxt och antalet förvärvsarbetare. Arbetsmarknadens utveckling, slutligen, påverkas dels av att den växande befolkningen leder till ökad efterfrågan på varor och tjänster och dels av att näringslivet växer och stärker sin konkurrenskraft på nationella och internationella marknader. Huvudindikatorerna kommer att kompletteras med ytterligare indikatorer. Detta eftersom det inte finns någon enskild indikator som beskriver regionens utveckling. Regional tillväxt och utveckling är en komplex process där en mängd olika faktorer samverkar, vilket gör att valet av indikatorer får stor betydelse för resultatet och den bild av utvecklingen som målas upp. Komplettering av tillväxtstrategin Tillväxtstrategin ska följas upp årligen för möjlighet till komplettering. Beslut om behov av komplettering tas i tillväxtutskottet (146)

128 128(146) 40

129 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen 140 Handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att anta förslag till handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat Ärendet Regeringen beslutade den 22 december 2016 om att aktörer som har ett regionalt utvecklingsansvar ska ta fram och genomföra en regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet Handlingsplanen ska redovisas till regeringen senast den 3 oktober Ett förslag till handlingsplan har nu utarbetats och följer de direktiv som regeringen har ställt upp men har ett regionalt fokus. Detta innebär att planen innehåller insatser och inriktningar inom samtliga prioriteringar i den nationella strategin och som kan genomföras på det regionala planet. Det ska också göras en analys utifrån de regionala förutsättningarna som identifierar vilka utvecklingsbehov som finns för att bidrag till att stärka arbetet med miljö- och klimatperspektiv. På övergripande nivå följs handlingsprogrammet upp inom ramen för uppföljning av indikatorer i Tillväxtstrategin inom områdena Energieffektivisering Andel förnyelsebar energi Koldioxidutsläpp Innovationer för grön omställning Målen i planen är i huvudsak formulerade som aktivitetsmål. Ambitionsnivån på dessa kan efterhand justeras utifrån utveckling av indikatorerna. Handlingsplanen bör därför ses över och kompletteras årligen efter beslut i Regionstyrelsens tillväxtutskott. Handlingsplanen ingår i det gemensamma arbetet som genomförts för att förstärka och komplettera styrdokumenten inom Region Hallands arbete vad gäller ekologisk hållbarhet. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att anta förslag till handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 129(146) 1(2)

130 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse handlingsplan för klimat och miljöperspektivet Handlingsplan för grön tillväxt Expedieras till Samtliga nämnder, Länsstyrelsen i Hallands län, samtliga kommuner i Halland Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 130(146) 2(2)

131 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Förvaltning Verksamhet/avdelning Staffan Johansson Kanslichef Regionfullmäktige Handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att anta förslag till handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat Sammanfattning Regeringen beslutade den 22 december 2016 om att aktörer som har ett regionalt utvecklingsansvar ska ta fram och genomföra en regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet Handlingsplanen ska redovisas till regeringen senast den 3 oktober Ett förslag till handlingsplan har nu utarbetats och följer de direktiv som regeringen har ställt upp men har ett regionalt fokus. Detta innebär att planen innehåller insatser och inriktningar inom samtliga prioriteringar i den nationella strategin och som kan genomföras på det regionala planet. Det ska också göras en analys utifrån de regionala förutsättningarna som identifierar vilka utvecklingsbehov som finns för att bidrag till att stärka arbetet med miljö- och klimatperspektiv. På övergripande nivå följs handlingsprogrammet upp inom ramen för uppföljning av indikatorer i Tillväxtstrategin inom områdena Energieffektivisering Andel förnyelsebar energi Koldioxidutsläpp Innovationer för grön omställning Målen i planen är i huvudsak formulerade som aktivitetsmål. Ambitionsnivån på dessa kan efterhand justeras utifrån utveckling av indikatorerna. Handlingsplanen bör därför ses över och kompletteras årligen efter beslut i Regionstyrelsens tillväxtutskott. Handlingsplanen ingår i det gemensamma arbetet som genomförts för att förstärka och komplettera styrdokumenten inom Region Hallands arbete vad gäller ekologisk 131(146)

132 [Skriv text] hållbarhet. Bakgrund Under våren 2017 har ett arbete genomförts för att förstärka och komplettera styrdokumenten inom Region Hallands arbete vad gäller ekologisk hållbarhet. Under 2016 fattades ett inriktningsbeslut om att nu gällande Tillväxtstrategi skulle kompletteras med ekologisk hållbarhet. Den föreslagna kompletteringen blir därmed grunden för Region Hallands arbete inom området både internt och på ett Hallandsperspektiv. Arbetet har resulterat i fyra olika dokument. Förslag till komplettering av Tillväxtstrategi för Halland som antas av Regionfullmäktige. Policy för Region Hallands interna miljö- och klimatarbetet. Som antas av Regionfullmäktige. Handlingsplan för grön tillväxt/energi och klimat plan för att skapa handling av ekologisk hållbarhet i tillväxtstrategin. Handlingsplanen ska beslutas i regionstyrelsen. Handlingsplanen ska sändas till regeringen som en del i det uppdrag som givits till aktörer med regionalt utvecklingsansvar att ta fram och genomföra en regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet Riktlinjer för Region Hallands interna miljö- och klimatarbetet. Beslut tas i Regionstyrelsen. Genom att arbetet med de fyra styrdokumenten har skett parallellt har de kunnat baseras på samma kunskapsunderlag och analyser. Samma möjligheter, utmaningar och analysunderlag, vad gäller ekologisk hållbarhet, ligger till grund för alla fyra dokumenten. Innehållet och förslag på genomförande är sedan anpassat efter det sammanhang som styrdokumentet ska fungera i. Internt i Region Hallands verksamheter där besluten helt ligger i den egna beslutsprocessen eller extern i Halland där den regionala rollen är att leda och samordna arbetet. Arbetet har skett inom regionstyrelsens politiska programgrupp med stöd av regionkontoret. Arbetet har också skett i dialog och med inspel från både övriga offentliga, privata och ideella aktörer i Halland som har kunnat påverka utformning och innehåll. Detta arbete har pågått sedan våren 2016 i flertaliga möten och utbyte av dokument. Vad gäller riktlinjerna för det interna arbetet har regionkontoret lett ett processarbete tillsammans med miljösamordnarna i Region Hallands egna verksamheter för att ta fram förslaget till riktlinjerför det interna miljö- och klimatarbetet. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Mål och aktiviteter är förankrade i verksamheterna och kopplas till budget. Samordnande delar i riktlinjerna finansieras via Regionstyrelsen. Årlig anpassning och finansiering av innehåll och budget sker i den ordinarie budgetprocessen. 132(146)

133 [Skriv text] Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Bilaga: Förslag till handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder, Länsstyrelsen i Hallands län, samtliga kommuner i Halland 133(146)

134 Handlingsplan för grön tillväxt/energi och klimat plan för att integrera och stärka klimatoch miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet. Inledning Till grund för handlingsplanen ligger Tillväxtstrategi för Halland och den politiska process i en särskilt tillsatt politisk programgrupp utsedd av Regionstyrelsen (RS), som genomförts under våren 2017 för att förstärka och komplettera Tillväxtstrategin vad gäller ekologisk hållbarhet och ta fram handlingsplanen. Dialog och inspel från både övriga offentliga, privata och ideella aktörer i Halland har påverkat utformningen och innehållet. Parallellt med framtagande av handlingsplanen och komplettering av Tillväxtstrategin har också genomförts en förnyelse av riktlinjer för Region Hallands interna miljö- energi- och klimatarbete. Det har varit en styrka att jobba med dessa tre dokument parallellt då samma möjligheter, utmaningar och analysunderlag, vad gäller ekologisk hållbarhet, ligger till grund för alla tre dokumenten. På övergripande nivå följs handlingsprogrammet upp inom ramen för uppföljning av indikatorer i Tillväxtstrategin inom områdena Energieffektivisering Andel förnyelsebar energi Koldioxidutsläpp Innovationer för grön omställning Målen i planen är i huvudsak formulerade som aktivitetsmål. Ambitionsnivån på dessa kan efterhand justeras utifrån utveckling av indikatorerna. Handlingsplanen bör därför ses över och kompletteras årligen efter beslut i Regionstyrelsens tillväxtutskott. Slutsatser till grund för mål och aktiviteter i handlingsplanen. Grön omställning som drivkraft för innovation Det globala samhället genomgår en grön omställning där begränsade naturresurser och miljöpåverkan förändrar hur och vad vi konsumerar och producerar. Att minimera klimatförändringen och dess konsekvenser är en central aspekt i denna samhällsutveckling. Halländsk tillväxt är på flera sätt beroende av sund grön omställning - dels genom ett hållbart brukande av de naturvärden som stora delar livsmiljön och det halländska näringslivet vilar på (t.ex. jordbruket, skogsbruket) och dels genom att de lokala företagen drar nytta av de marknadsmöjligheter som 134(146)

135 denna förändring medför. För att uppnå en ekologisk hållbarhet och minimera fossilberoendet kommer ett hållbart brukande av naturresurser som jord, skog och vatten och en fungerande infrastruktur för boende och arbete på landsbygden att vara viktigt. Andra närbesläktade aspekter på hållbarhet är exempelvis vårt samhälles förmåga att skapa beredskap i händelse av kris såsom brist på livsmedel, rent vatten, energi eller hälso- sjukvård. Bioekonomi Bioekonomin; en kretsloppsekonomi som använder förnybara naturresurser från jord, skog och vatten för att skapa energi, varor och tjänster och därmed ekonomisk aktivitet, har en stor potential i Halland. Halland har mycket goda naturgivna förutsättningar för jord- och skogsproduktion. Historiskt och fram till i dag har det gjorts stora investeringar i forskning, kompetens och infrastruktur i hela värdekedjan från råvara till slutprodukt. Utmaningen ligger i förmåga till anpassningen efter nya förutsättningar och omställning för att ta fram nya efterfrågade varor och tjänster. Ett bioekonomiskt synsätt utifrån halländska förutsättningar är ett verktyg för analys och genomförande av grön omställning som drivkraft för innovation. Länken mellan Hallands konkurrenskraft och omställningen till ett fossilfritt och resurseffektiv samhälle. Vedertagna konkurrensfördelar hos företag som fokuserar på ekologisk hållbarhet kan bland annat vara riskreduktion, minskade kostnader, högre marginaler/vinster, stärkta varumärken, ökad kundlojalitet och starkare attraktionskraft som arbetsgivare. Den gröna omställningen är en del i en större omställning av samhället som förändrar hur vi lever, konsumerar och producerar. Omställningen har en stark koppling till digitaliseringen av varor och tjänster och globaliseringen av produktvärdekedjor och kontakter mellan människor. Denna snabba samhällsutveckling påverkar i allra högsta grad konkurrenskraften. Det halländska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft består av förmågan att skapa och producera innovativa lösningar, tekniker och företag i en takt som kompenserar for allt det gamla som slås ut. Samtidigt som nya möjligheter växer fram för företag som har förmågan till nytänkt, innovation och arbetar med miljödriven affärsutveckling, begränsar den också tillväxten hos de aktörer som saknar dessa kvaliteter. De delar av näringslivet som är baserade på icke-förnybar energi eller materialintensiva processer baserade på ändliga resurser är extra utsatta. Förmågan hos företagen att utveckla nya produkter och nå de nya marknader som omställningen medför är fundamental för att stärka den halländska konkurrenskraften. Den senaste tidens investeringar i utveckling av nya biobaserade produkter hos både små och stora företag i Halland är ett exempel på en utveckling i denna riktning. Den globala gröna omställningen pågår och kommer att ske, eftersom alternativet är otänkbart. Bidraget till denna globala omställning påverkar den halländska ekonomins konkurrenskraft. Det regionala innovationssystemet ska därför skapa bästa förutsättningar för näringslivet att omsätta i praktik och därmed dra nytta av den gröna omställningen av det samhället på både global och lokal nivå. 135(146)

136 Omställningen driver utveckling av förnybar energi, produkter av förnybara material, snålare och mer resurseffektiva tjänster annan miljöteknik. I Halland har bioekonomin; en kretsloppsekonomi som på ett hållbart sätt använder förnybara naturresurser från jord, skog och vatten för att skapa energi, varor och tjänster, en stor potential. Historiskt stora investeringar i kompetens och infrastruktur i hela värdekedjan från råvara till slutprodukt inom jord- och skogsbruk samt goda naturgivna förutsättningar för produktion, skapar goda möjligheter för detta. Utmaningen ligger i förmåga till anpassningen till nya förutsättningar och omställning för att ta fram nya efterfrågade varor och tjänster. Man ska eftersträva en balans i uttaget av naturresurserna så att man inte äventyrar biologisk mångfald Innovation Halland har haft en mycket god tillväxt. Antalet sysselsatta i Halland växte med 8 procent mellan 2008 och I riket 6 procent. Under samma period ökade förädlingsvärdet i de halländska företagen med 20 procent. Samtidigt är halländska företag nästan sämst i klassen på forskningssatsningar. Sveriges riktlinje för privata och offentliga investeringar i forskning och utveckling är 4 procent av BNP. Under 2015 hade Halland 0,6 procent. I riket 3,3 procent Samtidigt är Halland nästan osynliga i Vinnovas statistik över deras utdelade innovationsstöd (totalt 25 Mkr under två senaste åren). För att i högre grad ta del av denna snabba utveckling behöver innovation främjas i halländska företag genom access till kompetens/utbildning, kapital, forskning och myndigheter. Samarbeten mellan det privata, akademiska och offentliga bör utvecklas. Dessa samarbeten kan med fördel vara företagsdrivna kluster i samarbete med de halländska innovationsstöds-aktörerna. Innovationsutvecklingen kan också stimuleras genom att använda de offentliga miljöerna som testmiljö för produktutveckling och som nischmarknad för unga produkter genom innovationsupphandling. Robusta hållbara ekosystem En förutsättning för att naturen och ekosystemen i framtiden inte bara behåller sin attraktivitet utan också kan leverera nytta för oss människor är att de hålls robusta och består av arter nödvändiga för olika funktioner.. Detta omfattar t.ex. levande produktiv skogs och jordbruksmark, levande hav och sjöar, pollinerande insekter, fungerande rent grundvatten. 136(146)

137 Klimatanpassning Klimatförändring är en av vår tids stora utmaningar. Forskare världen över är i dag överens om att dessa förändringar redan pågår och ökar i omfattning. Hur klimatet i Hallands län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Det finns flera möjliga utvecklingar och vilken av dem som slår in beror på människans förmåga att begränsa utsläppen. Klarar mänskligheten av att begränsa koldioxidutsläppen blir effekterna av klimatförändringarna inte lika stora. Klarar vi inte av det kommer vi inte heller att kunna anpassa samhället till effekterna. Detta betyder i klartext att vi måste jobba på båda fronterna. Sänka utsläppen och klimatanpassa samhället. Denna anpassning kräver ett strukturerat innovationsarbete med insatser av både företag, forskning o utveckling och offentliga aktörer på alla nivåer. Insatserna kan exempelvis bestå av nya innovativa lösningar i samhällsplanering som stöds av innovationer i företag inte minst vad gäller tekniska lösningar för att mildra effekterna av ett ändrat klimat. Handlingsplanens koppling till nationella prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. De nationella prioriteringarna för det regionala tillväxtarbetet är: Prioritering 1 Innovation och företagande. Detta område utgör en betydande och viktig del av det regionala programmet och finns tydligt representerat både i slutsatser, åtgärder och genomförande. Prioritering 2 Attraktiva miljöer och tillgänglighet. Området representeras i programmet av det som ligger inom ramen för Region Hallands ansvarsområde såsom infrastruktur, kollektivtrafik och destinationsutveckling. Att minska miljö- och klimatpåverkan utgör en av fem strategiska planeringsinriktningar som identifieras i den regionala systemanalysen för transportsystemet, Länsstyrelsens ansvarsområden biologisk mångfald och klimatanpassning finns beskrivna som särskilda åtgärdsområden och ingår inte i uppdraget. Prioritering 3 - Kompetensförsörjning. Ingår som en tydlig del i området Kunskap, fakta och analys inom vilket en kontinuerlig kartläggning görs av området grön tillväxt/bioekonomi. Insatser för spridning och process för matchning av erhållen kunskap beskrivs i åtgärder inom regeringsuppdraget Regionala kompetensplattformar och aktörssamverkan inom olika utbildningsformer. Prioritering 4 - Internationellt samarbete. Representeras både av enskilda större projekt som GREAT och inom ramen för prioriterade åtgärder i programmet som rör samarbete med Brysselkontoret och andra internationella samarbetspartners. 137(146)

138 Åtgärder och genomförande av handlingsplan Livsmedelsprogram Bakgrund: Livsmedel ingår som ett prioriterat område under Grön Tillväxt i Tillväxtstrategi för Halland. Under hösten 2016 har representanter för hela värdekedjan inom den halländska livsmedelsbranschen tillsammans med representanter för offentliga aktörer, akademin och olika stödaktörer gemensamt deltagit i en process för ett Livsmedelsprogram för Halland. Region Halland har varit ansvarig för processen i samarbete med Länsstyrelsen i Halland. Den första delen i processen avslutades i januari 2017med ett Handslag. Fyra gemensamma tematiska insatsområden har tagits fram som nu drivs vidare i arbetsgrupper. Ett programdokument kommer att presenteras i april Mer information finns på: Mål: Under 2017 ha arbetat fram ett livsmedelsprogram i ett brett samarbete med aktörer i den halländska livsmedelskedjan. Mål: Under kommer med koppling till Livsmedelsprogram för Halland minst två större projekt att genomföras inom livsmedelssektorn. Hallands Skafferi och Hallands Matgille. Projekten kommer att bidra till minskad klimatpåverkan och ökad hållbarhet genom bl.a. att samordning av logistik och distribution av närproducerade livsmedel, cirkulära affärsmodeller och andra innovativa insatser. Uppföljning: Återrapportering av mål i Regionstyrelse (RS)/Tillväxtutskottet (TU) Energikontor Bakgrund: Halland har länge sökt långsiktig lösning för ett halländskt energikontor för att främja energieffektivitet och förnybar energi på lokal och regional nivå. Utvecklingsarbetet har skett genom samverkan med Energimyndigheten och övriga svenska regionala energikontor. Kontakten med lokala nivån sker genom samverkan med de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Det krävs en operativ verksamhet från offentlig aktör för att föra dialog med företag och andra aktörer för att växla upp arbetet med energifrågor i regionen. Energimyndigheten är en viktig samverkanspart i det regionala arbetet. Mål : Utveckla energikontorets kapacitet och genomförandekraft för att integrera och stärka energieffektiviseringsarbetet i Halland Uppföljning: Återrapportering av mål i RS/TU 138(146)

139 Innovationsplattform för grön tillväxt Bakgrund: Under har ett samverkanprojekt delfinansierat av EU:s regionalfond genomförts. Projektets syfte har varit att leverera företagsdrivna innovationer med fokus på små och medelstora företag och att skapa en långsiktigt hållbar plattform för grön omställning som drivkraft för innovation. Mål: finns en eller flera etablerade kunskapsplattformar för grön tillväxt som initierar 3 samfinansierade utvecklingsprojekt om året baserad på samverkan mellan samhälle, akademi och företag. Plattformen ska ha en tydlig medverkan och drivkraft av företag med funktion och nytta för tillväxt i dessa. Uppföljning: Återrapportrering till RS/TU från kunskapsplattformens ledningsgrupp för de projekt som har delfinansiering från Region Halland Utveckla Plönninge, mötesplats för grön tillväxt -brukande, innovation och kunskap Bakgrund: Regionkontoret erhöll ett tre- årigt projektuppdrag av RS för att finna en långsiktig hållbar lösning för att använda Plönninge (fd. naturbruksgymnasium )som en resurs för grön tillväxt. I uppdraget ingår bl.a att erbjuda Plönninge som plattform för testmiljöer i samarbete med nationella FoU aktörer inom området. Mål : Åstadkomma en ekonomiskt hållbar lösning för en fysisk mötesplats för grön tillväxt enligt särskild projektplan Mål 2018: Genom en förstudie visualisera och beskriva hur en testmiljö för ett hållbart boende, ekoby, skulle kunna utvecklas på Plönninge Uppföljning : Återrapportering av mål i RS/TU. Samverkande stödformer Bakgrund: Det finns många finansiella stödformer inom området för ekologisk hållbarhet. Dessa finns tillgängliga både regionalt, nationellt och på EU nivå. För att optimera den regionala nyttan ska Regionkontoret arbeta för att finna konkreta samverkansformer för hur stöden kan kompletterar varandra inom ramen för Tillväxtstrategin. Mål 2018: Ta fram minst en konkret samverkansmodell där Länsstyrelsens finansiering inom området kompletterar Region Hallands Mål : Andelen utvecklingscheckar riktade mot ekologisk hållbarhet ökar under perioden med 2016 som basår. Mål: Under arbeta fram en gemensam målstruktur tillsammans med ALMI Halland för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. 139(146)

140 Utveckla tillgängliga och attraktiva naturvärden Bakgrund: Flyttstudien som Region Halland tog fram 2016 visar att Hallands natur och närhet till havet är en viktig faktor för inflyttning viktigt att utveckla och tillgängliggöra värdefulla naturområden. Länsstyrelsen arbetar med flera uppdrag kopplat till att stärka naturvärden för att bibehålla naturens ekosystemtjänster. Att bevara och utveckla naturvärden och möjligheten att bo och vistas i dessas närhet är en förutsättning för Hallands attraktivitet. Region Halland arbetar för att underlätta planering och uppförande av attraktiva boendemiljöer i alla delar av Halland. Tillgången till ett tätortsnära natur- och kulturlandskap som gynnar dagligt friluftsliv främjar både folkhälsan och den enskildes livskvalité. Det är av stor vikt med tätortsnära naturområden där barn ges möjlighet till naturupplevelser genom att det finns möjlighet för skolor att ta sig till naturområden och utnyttja naturen i utbildningen. Inte minst gäller detta närhet till hav och sjöar. För bibehållen attraktivitet är det också viktigt att vi kan erbjuda bra boende i närheten av dessa naturområden. För bibehållen attraktivitet krävs en balans och avvägning mellan naturvärden, markägande, och attraktiva bostadsmiljöer. Mål : Länsstyrelsen bildar naturreservat i enlighet med sin verksamhetsplan, förvaltar befintliga skyddade områden väl och tar fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Mål : Region Halland underlättar planering och uppförande av attraktiva boendemiljöer i alla delar av Halland. Detta görs bland annat genom infrastruktur- och kollektivtrafikplanering enligt riktlinjer beskrivna i regionalt trafikförsörjningsprogram samt regional infrastrukturplan och bredbandstrategi för Halland. Mål : Region Hallands årliga stöd till Västkuststiftelsen ska ge ökad tillgänglighet i elva namngivna naturreservat i Halland. Uppföljning: Länsstyrelsen följer upp antal bildade naturreservat (bildade både av Länsstyrelsen och kommunerna) Kartlägga och följa upp befolkningsutveckling, preferenser för val av boendemiljö och flyttmönster. Uppföljning av Västkuststiftelsens insatser för ökad tillgänglighet och besökare i de namngivna reservaten genom Västkuststiftelsens verksamhetsberättelse. Kunskap, fakta och analys är förutsättning för bra satsningar Bakgrund Kunskap, fakta och analys är en viktig del av handlingsplanen som har sex områden inom vilka insatser prioriteras. 140(146)

141 Utveckling för koldioxid. Koldioxidneutralitet. Utsläpp och upptag. Baserad på nationell beräkningsmodell. Energiläget i Halland. Energieffektivisering och andel fossilfri och förnyelsebar energi. Grön omställning drivkraft för innovation. Hur utvecklas innovationer inom området? Utveckling av Bioekonomin i Halland. En kretsloppsekonomi som på ett långsiktigt hållbart sätt använder förnybara naturresurser från jord, skog och vatten för att skapa energi, varor och tjänster. Internationell och nationell benchmarking. God havs- och landmiljö för bibehållen attraktiv livsmiljö i Halland Inhämta kunskap och erfarenhet vad gäller utveckling av biologisk mångfald En utmaning är att bli bättre på att utveckla samarbetet mellan offentliga aktörer inom de sex nämnda områden så att vi arbetar mot gemensamma mål men med kompletterande insatser eller insatser i samverkan. Exempel på insatser i samverkan mellan alla offentliga parter är att förnya statistik och kunskapsunderlag men också att följa omvärlden och att i takt med den ta fram helt nya kunskapsunderlag och ny data. Fakta och kunskapsunderlag ska ingå som en del av fortlöpande beskrivning av områdets status och utveckling tillsammans med underlag för social och ekonomisk hållbarhet så att det kan ligga till grund för politiska diskussioner, strategier och beslut. År årligen följa upp utveckling av koldioxidutsläpp i Halland. År 2019 följa upp utvecklingen av andel förnyelsebar energi och energieffektivisering År årligen följa upp innovationsutvecklingen inom grön omställning. År lämna bidrag till uppföljning av försurande nedfall och kust- och sötvattnens förändring. Under årligen i samarbete med Länsstyrelsen och Hallands kommuner följa upp statistik och analys för exempelvis utveckling av energiläge, status på biologisk mångfald och bioekonomi. Under stödja tillkomsten av en bred platsbunden forskningsplattform i landsbygdsmiljö för vatten och vattenkvalitet invid Bolmen i Hylte kommun Under delta i arbetet med Sveriges regioners kommunikationsplattform för bioekonomisk utveckling År ska tjänstemän inom sakområdet aktivt delta i Regionkontorets arbete för att utveckla analysunderlag för alla hållbarhetsperspektiven 141(146)

142 Uppföljning: Återrapportering av mål i RS/TU EU-samarbete Mål: ska Brysselkontoret (samfinansierat kontor mellan Halland, Blekinge och Småland ) i samarbete med Regionkontoret inom området hjälpa till med att: Finna sätt att introducera finansieringsformer som kompletterar de regionala utvecklingsmedlen. Genomföra analys av styrkeområdet grön tillväxt med verktyg från erfarenheterna med smart specialisering. Omvärldsbevaka utvecklingen av marknader kopplade till förnybar energi och resurseffektivitet. Mål : Undersöka möjligheter till samarbeten inom ramen för ekologisk hållbarhet i Interreg programmen Mål : Fortsatt samarbete inom projektet GREAT för utbyggnad av tankställe för el och gas mellan Oslo och Hamburg Uppföljning: Återrapportering av mål i RS/TU Kompetensutveckling Matchning av unga samt personer utanför arbetsmarknaden mot behov som finns eller på olika sätt uppkommer inom den gröna omställningen och bioekonomi är en förutsättning för att dra nytta de möjligheter som ligger i omställningen. Detta kan ske på många olika sätt. Inte bara genom traditionell utbildning. Halland behöver också göra insatser för att intressera unga människor för utbildning inom områden som berör ekologisk hållbarhet. Offentlig och privat verksamhet kan genom att utveckla tjänster och tydliggöra tjänstebeskrivningar inom området hjälpa till med vägledning och marknadsföring. Mål: Under stödja Högskolan i Halmstad och andra aktörer som vill utveckla insatser som underlättar för människor utanför arbetsmarknaden att få jobb inom grön tillväxt. Mål: Under stödja insatser som ökar ungdomars intresse för utbildningar inom området ekologisk hållbarhet och angränsade områden. Uppföljning: Återrapportering av mål i RS/TU Kommunikation 142(146)

143 Det primära syftet med kommunikationsinsatserna är att öka kunskapen om och förståelsen för det regionalpolitiska handlingsplanen för ekologisk hållbarhet. En hållbar tillväxt i Halland förutsätter en samverkan mellan aktörer från näringsliv, offentlig sektor, forskning, ideell sektor och privatpersoner. Region Halland bidrar med fakta och analys för att utveckla gemensamma kunskaps- och planeringsunderlag i denna samverkanprocess. Två huvudsakliga aktivitetsmål är identifierade för detta syfte: Mål : Genomföra en årlig spridningskonferens med regionalpolitisk avsändare Mål : Utveckla den digitala kunskapsplattformen för samverkansaktörerna inom den gröna omställningen Mål : Initiera och genomföra erfarenhets- och kunskapsutbyte med aktörer inom ekologisk hållbarhet i Halland 143(146)

144 Denna dag är ett samarrangemang mellan - Bröstcancerföreningen Johanna i Halland som har till uppgift att främja och tillvarata bröstcancerbehandlades intressen beträffande behandling, vård och rehabilitering samt att vara ett stöd bland annat genom samtal. - CaPriN Cancer Prostata i Halland vars mål är att man ska få en bra livskvalitet. CaPriN arbetar för att öka kunskapen och sprida information om prostatacancer. I samverkan med sjukvården utbildar CaPriN stödpersoner till vilka man kan vända sig. Föreningen arrangerar också föreläsningar av specialister och informerar om olika behandlingar, biverkningar, hjälpmedel och rehabilitering. - Gyncancerföreningen Anemonen i Halland som arbetar för en optimal sjukvård för alla kvinnor som har eller har haft gyncancer. Har också som sin uppgift att föra ut kunskap om gyncancer och vara ett stöd för drabbade och deras anhöriga bland annat genom samtal. - Regionhandikapprådet i Halland som är ett samrådsorgan för olika handikandikapporganisationer och myndigheter i Halland. Rådet sprider information om funktionsnedsättningar, behandlar remisser och bevakar frågor inom området funktionshinder. Livet med biverkningar efter strålbehandling Lördagen den 25 november 2017 kl Entré 50 kr Bröstcancerföreningen Johanna i Halland Regionhandikapprådet 144(146) Hamnkrogen Falkenberg Hamngatan 39