Språkteknologiprogrammet

Transkript

1 Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet Beáta Bandmann Megyesi 1

2 Institutionen för lingvistik och filologi 3 grupper (1 januari 2004) 1. Klassiska språk 2. Afro asiatiska språk 3. Lingvistik och Datorlingvistik / Språkteknologiprogrammet ca 115 anställda 2

3 Språkteknologiprogrammet Ämnesansvarig: Professor Anna Sågvall Hein Programsamordnare: Beáta B. Megyesi 4 årig utbildning (3+1), drygt 60 studenter Personal: Anna Sågvall Hein, professor Joakim Nivre, Gästprofessor Mats Dahllöf, PhD, lektor (60% U, 20% A) Roussanka Loukanova, PhD, lektor (70% U, 10% A) Beata Bandmann Megyesi, PhD, vik. lektor (20% U, 30% A) Bengt Dahlqvist, PhD, första forskningsingenjör Per Starbäck, BA, systemadministratör (50% A) Eva Pettersson, forskningsassistent 3

4 Programmet Behörighet till programmet: Förutom grundläggande behörighet krävs kunskaper som motsvarar: Svenska B el Svenska som andraspråk B el 3åk HSENT el etapp 3 Matematik C eller 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3 Nytt fr.o.m. HT 2006 Matematik C avskaffas som behörighetskrav på försök Antagning: From 2005 två antagningstillfällen per år 4

5 Utbildningen Består av: ett basblock om 120p lingvistik, datorlingvistik/språkteknologi, datavetenskap/programmering valfria kurser om 20p/25p examensarbete om 20p för fil.mag. c uppsats om 10p för fil.kand. d uppsats om 10p för fil.mag. 5

6 Utbildningen 2 varianter: höstgrupp eller vårgrupp som gradvis samordnas 6

7 Vårvarianten: Utbildningens varianter Första terminen är identisk med kursen Lingvistik A. Fr.o.m. andra terminen samläses de datorlingvistiska kurserna med höstgruppen ger möjlighet till 5p mer utrymme för valbara kurser som kommer tidigare i utbildningen Höstvarianten: Börjar direkt med 2 datorlingvistiska kurser och 2 kurser i lingvistik och får en mer uttalat datorlingvistisk inriktning 7

8 Masterprogram och Bologna Idag: längd: 3+1 år Framtiden: Diskussioner pågår (inom gruppen, med studenter, arbetsgivare) 3+2 år Kandidatnivån mer yrkesinriktad där teori och tillämpning varvas Masternivån mer forskningsinriktad Ett slutgiltigt förslag kommer att läggas fram i mars 8

9 Masterprogram, forts. Vi är intresserade av samarbete mellan de olika lärosäten för att ordna gemensamma kurser på kandidatnivå med ett antal gemensamma webbföreläsningar på masternivå: genom GSLT tillsammans med närliggande lärosäten tillsammans med andra lärosäten med möjlighet till distanskurser 9

10 Kurser på masternivå Exempel på kurser på masternivå som kan ges på STP vid UU Maskinöversättning Fördjupningskurs i maskinöversättning Språkgranskning Fördjupningskurs i korpuslingvistik Språkteknologisk forskning och utveckling Datorlingvistisk semantik Maskininlärning Statistiska metoder i språkteknologin 10

11 Kurser på masternivå Vi kan också ge kurser inom andra områden där vi har specialistkunskap: flerspråkiga termdatabaser parallella korpusar ordlänkning och termextraktion datadriven taggning och chunkning läsning från små skärmar textsammanfattning baserad på retorisk struktur HPSG 11

12 Tidsplan för Bolognaarbetet Mars maj 2006: IS och FN beslutar om prel. förslag till utbildningsplan för program och dimensionering av grundutbildning och avancerad nivå Januari juni 2006: institutionerna utarbetar kursplaner för fristående kurser April september 2006: fakultetsnämnderna godkänner planerna 21/ manusstopp avseende kursutbud till katalogen 1/ skall alla utbildningar och kurser vara anpassade till principerna i Bolognaprocessen 12

13 Arbetsgrupp för vägledning Mål uttryckta som förväntade studieresultat en vägledning UFV 2005/2130 Vägledning för formulering av kurs och utbildningsmål i termer av förväntade studieresultat, tydliggöring av innebörden av begreppet progression, nivåbestämning av kurser 13

14 Mål som förväntade studieresultat i kursplaner Utbildningen skall formuleras som förväntade studieresultat Det skall framgå vilka kunskaper och färdigheter samt vilken kompetens studenten minst ska ha efter avslutad kurs eller utbildning målen skall vara begripliga för studenter, lärare och andra intressenter, t.ex. arbetsgivare målen kan vara utgångspunkt för planering, examination, uppföljning och kvalitetssäkring 14

15 Om progression Progression kan gälla 1. inom ett ämne/ämnesområde fördjupning och/eller breddning inom ämne och fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt 2. inom ett utbildnings /yrkesprogram en successivt bättre kompetens i relation till ett yrkesområde, parallellt med fördjupningen i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och traditionella ämneskunskaper. 15

16 Examina Kandidat, magister och masterexamen, samt yrkesexamina Profilering mot masterutbildningar om 80 p men öppna för magisterutbildningar om 40 p (efter särskild prövning) Det bör införas fördjupningskrav för examina så att Kandidatexamen: fördjupning i form av progression om 60 poäng inom ett ämnesområde, samt minst 20 poäng inom ett annat ämne Masterexamen: fördjupning i form av progression om 40 poäng på avancerad nivå inom ett ämne, som bygger på 60 poängs fördjupning på kandidatnivå Självständigt arbete i alla examina: minst 10 poäng på kandidatnivå och ytterligare 10 poäng på magisternivå och minst ytterligare 20 poäng för masterexamen. 16

17 Nivåbestämning av kurser Det är målen för en kurs som avgör kursens nivåtillhörighet. Alla kurser skall klassificeras på antingen grund eller avancerad nivå. Kurser på avancerad nivå skall präglas av: En högre grad av självständighet En högre grad av komplexitet i fråga om innehåll Ett större ansvar i relation till ämnesområdet En högre grad av intellektuell mognad och kompetens 17