Tid Tisdagen den 27 mars 2018 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Socialnämnden Tid Tisdagen den 27 mars 2018 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten S, V, C tisdagen den 27 mars kl. 8:00, sammanträdesrum plan 3. M, L, KD tisdagen den 27 mars kl. 8:00, grupprum 410 plan 3. Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon eller e-post martina.eriksson@kalmar.se. Välkomna! Enligt uppdrag Martina Eriksson Nämndsekreterare Föredragningslista Behandling av mötesärende 1 Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Joachim Almeke (L) Beslutsärenden Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess Yttrande till Kriminalvårdsanstalten Norrtälje. Sekretess Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt. Sekretess Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt. Sekretess Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt. Sekretess Medborgarförslag om att barn och ungas behov av LSS inte ska jämföras med vuxnas vid behovsprövning

2 Socialnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Informationsärende Information LSS Barn Beslutsärenden Ekonomisk rapport efter februari 2018 Strategi för jämställdhet Omedelbar justering Förslag till överenskommelse om samverkan mellan socialnämnden och omsorgsnämnden Föreningsbidrag Unga KRIS 2018 Informationsärenden Information från förvaltningschef och ordförande Årlig bedömning av verksamhetsledningssystemet Patientsäkerhetsberättelse 2017 Information ekonomiskt bistånd Rapport resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Anmälan av delegationsärenden Anmälan av kännedomsärenden Övrigt

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Carina Björkman SN 2018/ Socialnämnden Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i familjehem och det är uppenbart bäst för barnet att förhållandet får bestå ska rätten utse familjehemsföräldrarna såsom särskilt förordnade vårdnadshavare att utöva vårdnaden om barnet enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. Carina Björkman Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Utredning daterad Socialförvaltningen Enhetschef Mott o Utredning ad Tel vx Carina.Bjorkman@kalmar.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Ulestedt SN 2018/ Socialnämnden Yttrande till Kriminalvårdsanstalten Norrtälje Förslag till beslut Socialnämnden antar upprättat förslag till yttrande och överlämnar detta till Kriminalvårdsanstalten Norrtälje. Bakgrund Kriminalvårdsanstalten Norrtälje inkom med skriftlig begäran om yttrande, avseende lämpligheten av att en där intagen medges umgänge med biologiskt barn. Samtycke till yttrande har inhämtats från den intagne. Socialförvaltningen har företagit utredning och upprättat förslag till yttrande. Linda Ulestedt Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Utredning (yttrande) Socialförvaltningen Enhetschef Mott o Utredning ad Tel vx linda.ulestedt@kalmar.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2018/ Socialnämnden Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Upprättat förslag till stämningsansökan dnr 2018/ antas och överlämnas till Kalmar tingsrätt. Bakgrund Socialnämnden har enligt 5 kap. 2 socialtjänstförordningen skyldighet att göra en anmälan eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver göras i fråga om vårdnad. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd skall socialnämnden i den kommun där barnet vistas, väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos domstolen, om inte särskilda skäl talar emot det (10 Lgeb). De grunder som främst kan komma i fråga för ett sådant förordnande är att barnets föräldrar är döda (6 kap. 9 FB) eller varaktigt förhindrande att utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8 a FB). En prövning av vad som är bäst för barnet ska alltid ske. Ny vårdnadshavare ska förordnas av tingsrätten. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Utredning daterad Socialförvaltningen Enhetschef Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2018/ Socialnämnden Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Upprättat förslag till stämningsansökan dnr 2018/ antas och överlämnas till Kalmar tingsrätt. Bakgrund Socialnämnden har enligt 5 kap. 2 socialtjänstförordningen skyldighet att göra en anmälan eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver göras i fråga om vårdnad. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd skall socialnämnden i den kommun där barnet vistas, väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos domstolen, om inte särskilda skäl talar emot det (10 Lgeb). De grunder som främst kan komma i fråga för ett sådant förordnande är att barnets föräldrar är döda (6 kap. 9 FB) eller varaktigt förhindrande att utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8 a FB). En prövning av vad som är bäst för barnet ska alltid ske. Ny vårdnadshavare ska förordnas av tingsrätten. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Utredning daterad Socialförvaltningen Enhetschef familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

7 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2018/ Socialnämnden Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Upprättat förslag till stämningsansökan dnr 2018/ antas och överlämnas till Kalmar tingsrätt. Bakgrund Socialnämnden har enligt 5 kap. 2 socialtjänstförordningen skyldighet att göra en anmälan eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver göras i fråga om vårdnad. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd skall socialnämnden i den kommun där barnet vistas, väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos domstolen, om inte särskilda skäl talar emot det (10 Lgeb). De grunder som främst kan komma i fråga för ett sådant förordnande är att barnets föräldrar är döda (6 kap. 9 FB) eller varaktigt förhindrande att utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8 a FB). En prövning av vad som är bäst för barnet ska alltid ske. Ny vårdnadshavare ska förordnas av tingsrätten. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor Stämningsansökan daterad Socialförvaltningen Enhetschef Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

8 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2017/ Socialnämnden Medborgarförslag om att barn och ungas behov av LSS inte ska jämföras med vuxnas vid behovsprövning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget. Bakgrund Marie Torstensson, Runtorp Påryd, har den 12 oktober 2017 inkommit med ett medborgarförslag om att kommunfullmäktige ska driva frågan att barn och unga inte ska behovsprövas efter en vuxen persons dom ( HFD). Yttrande Alla människor ska, oavsett funktionsförmåga, ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhällets gemenskap och leva som andra. Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Socialtjänsten har utifrån Socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till uppgift att med olika typer av insatser stödja personer med funktionsnedsättning till att kunna leva ett självständigt liv. Vid en ansökan om insatser enligt LSS görs det en rättighetsprövning. Prövningen eller bedömningen sker i två steg. Först görs det en prövning av om personen tillhör någon av de målgrupper/personkretsar som har rätt till insatser enligt LSS. Om prövningen leder fram till att en person bedöms tillhöra någon av personkretsarna så görs det ytterligare en prövning av rätten till själva insatsen. Den dom från Högsta förvaltningsdomstolen som förslagsställaren hänvisar till är prejudicerande för vilka som ska bedömas tillhöra personkrets punkt 3 i LSS. När det gäller personkrets punkt 3 är det samma kriterier för bedömning av tillhörighet för barn som för vuxna personer. Föräldraansvar för barn blir aktuellt först vid bedömning av rätten till insats enligt LSS vilket sker i steg två efter att barnet bedömts tillhöra någon av personkretsarna. Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

9 SN 2017/ (2) För närvarande pågår det en statlig översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen. Det finns inte vad vi känner till några direktiv eller uttalanden som tyder på att lagstiftaren har för avsikt att göra någon åtskillnad mellan barn och vuxna när det gäller att bedöma personkretstillhörighet. Det skulle kräva stora förändringar i LSS för att ändra det förhållandet. Om en person inte tillhör någon av de målgrupper som har rätt till insatser enligt LSS finns det andra insatser enligt SoL som personen kan ansöka om. Insatser som beviljas enligt SoL för barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är vanligtvis ledsagarservice och avlösarservice. Cecilia Frid Socialchef Bilaga Medborgarförslag daterat

10

11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2017/ Socialnämnden Ekonomisk rapport efter februari 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den ekonomiska rapporten efter februari Bakgrund Årets första ekonomiska rapport inklusive helårsprognos redovisas efter februari månad. Rapporten finns i bilaga. Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Ekonomisk rapport efter februari Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

12 Uppföljning Utgåva: Ekonomiuppföljning efter februari Rapportperiod: Organisation: Socialnämnd

13 Socialnämnd Prognosen för Socialnämnden visar ett underskott på -10,5 mnkr, vilket beror på underskott för verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar (-3,5 mnkr) samt utebliven besparingseffekt under 2018 för övergång till entreprenaddrift av verksamheten för personlig assistans (-7,0 mnkr). Inom övriga verksamheter för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg visar prognosen budget i balans. Omställningsarbetet inom verksamheten för ensamkommande barn för att anpassa sig till minskat antal barn och ungdomar, samt sänkta ersättningsnivåer från Migrationsverket, fortsätter. Svårigheter finns att upprätthålla en fortsatt god och jämlik vård samt komma i fas med den lägre ersättningsnivån p g a kostnader för omställning av personalresurser, långa hyresavtal och kostsamma externa placeringar. Upphandling av verksamheten för personlig assistans försenades och nu pågår planering för övergång till entreprenör. Övergången beräknas ske successivt från juni till september. Vissa omställningskostnader kommer att uppstå i samband med verksamhetsövergången, varför full besparingseffekt förväntas först under senare delen av Försäkringskassans förändrade tillämpning av lagstiftningen kring personlig assistans, med anledning av vägledande rättsfall, har lett till att flera personer blivit av med sina beslut från Försäkringskassan. Förändringen innebär att det ställs krav på kommunen att utreda och verkställa andra typer av insatser, vilket medför förändringar för de personer som berörs men också ökad arbetsbelastning och ökade kostnader för Socialnämnden. I slutet av 2017 presenterade Socialdepartementet en rad åtgärder för den statliga assistansersättningen som ska träda i kraft under Det råder fortfarande en stor osäkerhet kring vilka konsekvenserna av dessa åtgärder blir. För 2018 är inte dessa förändringar inräknade i anslaget för volymökningar. Effekterna kommer att redovisas kommande månader. Prognos driftredovisning År: 2018 Ansvar: 20 SOCIALNÄMND Projekttyp: Drift Driftredovisning Budget VR feb 2018 Prognos VR feb 2018 Avvikelse nämnd Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa KOSTNADER Summa RESULTAT Prognos investeringsredovisning År: 2018 Ansvar: 20 SOCIALNÄMND Projekttyp: Investering Investeringsredovisning Budget VR feb 2018 Prognos VR feb Avvikelse nämnd 2018 Inkomster Utgifter Summa NETTOINVESTERINGAR :14 2

14 Åtgärder med konsekvenser Omställning av verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar för att minska kostnaderna till den lägre ersättningsnivån påbörjades under 2017 och väntas inte få helårseffekt förrän år Förseningen av övergången till entreprenaddrift av personlig assistans har gjort att effekten av besparingen förskjutits och ger inte ekonomiskt resultat förrän under senare delen av :14 3

15 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2018/ Socialnämnden Strategi för jämställdhet Förslag till beslut Socialnämnden ställer sig bakom Strategi för jämställdhet Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Kommunledningskontoret har uppdraget att revidera Kalmar kommuns jämställdhetsprogram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 23 januari 2018 att skicka bifogat förslag på strategi för jämställdhet i Kalmar kommun på remiss. Förslaget föreslås ersätta kommunens jämställdhetsprogram , anger mål och insatser för att säkerställa en jämställd kommunal verksamhet och stärka insatserna för att Kalmar ska bli en jämställd kommun att verka och leva i. Den föreslagna strategin är anpassad till Sveriges nya jämställdhetspolitik och det av kommunfullmäktige fastslagna målet att den kommunala verksamheten ska vara jämställdhetssäkrad år Strategin innebär att Kalmar kommuns verksamheter ska säkerställa: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd fördelning av makt och inflytande Till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Syftet med strategin är att skapa hållbarhet i arbetet för en jämställd verksamhet och en jämställd kommun. Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

16 SN 2018/ (2) I strategin har följande mål tillsammans med målbeskrivning och rekommendationer tagits fram: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället 2. Ekonomisk jämställdhet 3. Jämställd utbildning 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 5. Jämställd hälsa 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Socialnämnden ser positivt på strategin. Den ligger i linje med och kommer stödja det arbete som påbörjats när det gäller socialnämndens mål om att socialtjänsten ska vara jämlik och jämställd. Cecilia Frid Socialchef Bilaga Strategi för jämställdhet

17 Strategi för jämställdhet

18 Kalmar kommun ska leverera likvärdig service och fördelning av resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Att arbeta med jämställdhet ur ett medborgaroch brukarperspektiv handlar om att säkerställa en jämställd samhällsservice. Det innebär att verksamheten kvalitetsäkras för att garantera att den svarar mot båda könens behov och villkor.

19 Innehåll Strategi för jämställdhet Den jämställda verksamheten 5 Mål 5 Ansvar och organisation 5 Genomförande 7 Det jämställda Kalmar 8 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället 8 2. Ekonomisk jämställdhet 8 3. Jämställd utbildning 9 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 9 5. Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 10 Så här ska vi göra Planera Genomföra Analysera och utvärdera Utveckla 11

20 Strategi för jämställdhet ska Kalmar kommuns verksamheter och bolag vara kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att alla verksamheter ska säkerställa likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och en jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Varje förvaltning och bolag vill och arbetar även för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkterna för Kalmar kommuns jämställdhetsarbete är att jämställdhet är en fråga om rättvisa och demokrati, men att det också är en drivkraft för tillväxt, hållbar utveckling och kvalitet i våra verksamheter. Arbetet handlar om att integrera jämställdhet i verksamheternas externa arbete gentemot Kalmar kommuns invånare. Syftet med strategin är att skapa hållbarhet i arbetet för en jämställd verksamhet och en jämställd kommun. 4

21 Den jämställda verksamheten Mål Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år Målbeskrivning Att jämställdhetssäkra verksamheten innebär att kvalitetssäkra verksamheten så att den svarar mot båda könens villkor och behov samt att säkerställa att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor och män, flickor och pojkar. Alla verksamheter ska säkerställa att: likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och jämställd fördelning av makt och inflytande ges till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Utdrag ur Verksamhetsplan med budget 2018 och ekonomisk plan för Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling och genom beslut där både kvinnor och män deltar. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av verksamhet. Genom jämställdhetsintegrering synliggörs olika förhållanden och villkor vem får vad och på vilka villkor, analyseras konsekvenser av hur beslut påverkar kvinnor, män, flickor och pojkar, utformas rutiner och ledningssystem för att säkerställa jämställda verksamheter och införlivas jämställdhetsperspektiv i alla beslut och processer. Hur väl vi lyckas att uppnå målen ska mätas genom könsuppdelad statistik och brukarundersökningar, genom internrevision, analyser med stöd av SKLs uppföljningssystem Makeequality samt Öppna jämförelser jämställdhet. Ansvar och organisation Det krävs en tydlig organisation, ansvarsfördelning och ett aktivt ledarskap för att säkra långsiktigheten och kvaliteten i kommunens och bolagens jämställdhetsarbete. Under perioden ska det finnas en organisation för att utveckla jämställda verksamheter på varje förvaltning och bolag. Kommunstyrelsen har ett kommunövergripande ansvar för jämställdhetsfrågorna. Ansvaret för att konkretisera övergripande mål, aktiviteter och åtgärder samt uppföljningsindikatorer åligger nämnder och styrelser. Förvaltningarnas och bolagens ledningsgrupper leder arbetet och fattar beslut i samspel med uppdragsgivare och jämställdhetsutvecklare. Medarbetarna är de som genomför förändringar. Kommunstyrelsen ansvarar för styrning och uppföljning av koncernens jämställdhetsarbete. De ansvarar även för det opinionsbildande arbetet. Kommundirekören ansvarar för att hålla sig informerad om förankring, utveckling och genomförande av strategin. 5

22 Kommunledningskontoret ansvarar för övergripande utvecklings- uppföljnings- och samordningsinsatser. Förvaltningen ska bistå med stöd, rådgivning och information till övriga förvaltningar och kommunala bolag samt för omvärldsbevakning inom jämställdhetsområdet. Inom förvaltningen finns en jämställdhetsstrateg som är en nyckelperson med expertkunskap som stödjer kommunens verksamheter i det förändrings- och utvecklingsarbete som jämställdhetsarbetet innebär. Jämställdhetstrategen är sammankallande för kommunens jämställdhetsnätverk med ansvar för att stödja kontaktpersonerna i deras uppdrag som utvecklare. Nämnder och kommunala bolagsstyrelser ansvarar för beslut, genomförande och uppföljning av insatser för ökad jämställdhet inom sina respektive ansvarsområden. Politiskt förtroendevalda ska i sin roll som arbetsgivare uppträda som tydliga representanter för kommunens hållning i jämställdhetsfrågor. Förvaltningschefer och VD i kommunala bolag ansvarar för att jämställdhetsarbetet genomförs enligt Kalmar kommuns strategi för jämställdhet och gällande lagstiftning. Jämställdhetsutvecklare inom varje förvaltning och bolag ansvarar för att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsmålen och implementering och uppföljning av riktlinjer. Jämställdhetsutvecklaren deltar i ett kommunövergripande jämställdhetsnätverk, vars syfte är att skapa förutsättningar för ett erfarenhetsoch kunskapsutbyte. Ledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för jämställdhetsarbetet. Varje medarbetare har ett eget ansvar för sin medverkan i jämställdhetsarbetet. Aktivt ägarskap Sätta ramar, följa utvecklingen, implentera resultat Professionell styrning Strategiska beslut i samspel med ägarna Kompetent ledning Organisera nätverk, engagera, motiva, föra dialog Engagerade medarbetare Prova idéer, genomföra förändringar 1.1 Stykekedja för hållbart förbättringsarbete Jämställdhetsarbetet involverar alla nivåer i en organisation. Alla har sin roll och eget ansvar - medarbetare, chefer och politiker. Rollfördelningen visas genom en styrkedja. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. 6

23 Genomförande För att uppnå ett hållbart jämställdhetsarbete behövs ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete, där målen och styrningen är tydliga. Det krävs att chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap och tillgång till verksamhetsanpassade metoder, arbetssätt och stöd för att i sitt dagliga arbete bedriva en jämställd verksamhet. Följande aktiviteter ska genomföras för att skapa en jämställdhetssäkrad verksamhet: Mål och styrning Nämnder och styrelser ansvarar för att målet om jämställd verksamhet uppnås inom sina respektive ansvarsområden. Det innebär att beslut om genomförande ska tas i nämndernas och styrelsernas verksamhetsplaner och internbudget och revideras årligen. I verksamhetsplanen specificeras hur arbetet med jämställdhet ska ske under året och vilka områden som ska prioriteras. Utbildning Kommunledningskontoret ska erbjuda kompetensutveckling som är anpassad för förtroendevalda politiker, chefer och medarbetare. Varje förvaltning och bolag ska ta fram en verksamhetsspecifik kompetensplan för jämställdhet. Metoder och arbetssätt All statistik som rör individer ska genomgående presenteras, kommenteras och analyseras efter kön, exempelvis i årsredovisningen. Konsekvenser av förslag och förslag till beslut ska analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Verksamheternas resursfördelning ska utgå från genomförda jämställdhetsanalyser. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla styrdokument och uppföljningar. Tjänste- och varuupphandlingar ska genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. Kommunledningskontoret ska ansvara för framtagning och spridning av kommungemensamma verktyg och metoder. Varje förvaltning och bolag ska ta fram verksamhetsanpassade metoder och arbetssätt. Stöd och samordning Kommunledningskontoret ansvarar för övergripande uppföljning- och samordningsansvar, för stöd, rådgivning och information till förvaltningarna och bolagen. För att säkerställa processen med jämställdhetsintegrering ska det finnas en jämställdhetsutvecklare centralt placerad i varje förvaltning och bolag. Funktionen har ansvar för att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsmålen och implementering och uppföljning av riktlinjer. Detta förutsätter att jämställdhetsutvecklaren har goda kunskaper om jämställdhet kopplat till respektive verksamhetsområde. 7

24 Det jämställda Kalmar Alla förvaltningar och bolag vill och arbetar för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkten med ett jämställt Kalmar är att arbeta efter de nationella målen för jämställdhetspolitiken. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målbeskrivning Målet tar sikte på formella politiska rättigheter möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också inflytande över vilka frågor som ska tas upp respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på alla politiska nivåer både inom och utanför det formella demokratiska systemet. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemet, till exempel inom det civila samhället, företag, medier, idrott och trossamfund. Målet handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom media, kultur, forskning, fortbildning och utbildningsväsende. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet ingen garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i en mer jämställd riktning. Rekommendationer Verka för en jämställd representation i politiskt tillsatta nämnder och ledningar. Verka för en jämn representation av kvinnor och män på ledande positioner. Verka för en jämn könsfördelning i arbetsgrupper. Verka för att jämställdhet beaktas vid fördelning av föreningsstöd. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Målbeskrivning Tyngdpunkten i målet ligger på de ekonomiska villkor kvinnor och män har som individer. Delmålet tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och omfattar inkomster i form av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital. Vidare omfattas ersättningar och bidrag från transföreringssystemen samt effekter av skatter och avgifter. Begreppet ekonomisk självständighet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor att försörja sig själva och sina eventuella barn. En utgångspunkt är att kvinnor och män ses som individuellt ansvariga för sin försörjning. Att skatter och socialförsäkringar är knutna till individen främjar en jämn fördelning av både betalt och obetalt arbete. Rekommendationer Verka för att minska ofrivilligt deltidsarbete. Verka för att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 8

25 3. Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Målbeskrivning Målet omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och högskola inklusive vuxenutbildning och yrkeshögskolan. Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, till exempel folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet. Arbetet med att motverka könsbundna studieval omfattar alla utbildningsnivåer och delar och ger ett strategiskt fokus till arbetet för en jämställd utbildning. Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller personlig utveckling handlar om jämställda förutsättningar att utveckla intressen, ambitioner och att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar utifrån kön. Det finns ett särskilt ansvar inom skolväsendet att främja personlig utveckling. Målsättningen om en jämställd personlig utveckling omfattar även andra arenor utanför den formella och icke-formella utbildningssektorn, till exempel föreningslivet. Rekommendationer Verka för att förstärka insatserna i syfte att minska könssegregeringen inom utbildningssystemet. Verka för att erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval. Verka för att öka insatserna för att uppnå jämställda resultat i grundskolan. Verka för ökade insatser för att stötta föreningsliv och icke-formell utbildningssektor. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att få omsorg på lika villkor. Målet omfattar inte endast fördelningen av obetalt hemarbete inom ett heterosexuellt par i ett hushåll, utan avser fördelningen mellan kvinnor och män av obetalt arbete på samhällsnivå. Målet omfattar även obetalt hemarbete, omsorg av barn, äldre och andra närstående. Målet inbegriper både den som ger omsorg och den som tar emot den. Med hemarbete avses det hushålls- och underhållsarbete som utförs i hemmet. Den äldreomsorg och barnomsorg som inte är obetaldomfattas av delmål fem, jämställd hälsa. Rekommendationer Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn. Verka för att erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar. Verka för att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Underlätta för medarbetare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 9

26 5. Jämställd hälsa Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och ska erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Delmålet hälsa avser fysisk, psykisk och sexuell hälsa och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård. När det gäller omsorg tar målet sikte på offentligt finansierad omsorg. Rekommendationer Verka för att skapa en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar på arbetsplatser. Verka för att minska den psykiska ohälsan bland kvinnor och män, flickor och pojkar. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målbeskrivning Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Delmålet omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Det andra ledet i delmålet om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Delmålet omfattar också mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet. Delmålet har även ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Vidare omfattas att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att återskapa föreställningar om kvinnors underordning. I målet ingår även trakasserier, hot och annat våld som sker på Internet och i digitala kanaler. Delmålet är mer omfattande än våld i nära relationer. Rekommendationer Verka för att vidareutveckla ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor. Arbeta för att säkerställa rutiner för tidigt upptäckt av våldsutsatthet. Verka för att förbättra tillgången till stödinsatser för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Verka för en effektivare brottsbekämpning. Verka för att stärka kunskaps- och metodutvecklingen. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 10

27 Så här ska vi göra 1. Planera Alla nämnder och styrelser ska redovisa förbättringsområden i verksamhetsplaneringen: 1. Vad börja med att kartlägga verksamheten och beskriva problemet. Ta fram könsuppdelad statistik, mätningar och annat som ger en tydlig bild av förbättringsområden. 2. Varför beskriv varför ändringen ska ske, vad är anledningen? Ta fram prioriterade områden. 3. Hur utifrån de prioriterade förbättringsområdena formulera mål och aktiviteter i den ordinarie verksamhetsplaneringen. 4. Vem bestäm vem är ansvarig för respektive åtgärd eller förändring. 4. Utveckla 3. Analysera & utvärdera 1. Planera 2. Genomföra 2. Genomföra Säkerställ i verksamhetsplaner vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska göras. Jämställdhetsanalyser ska vara en naturlig del i Kalmar kommunkoncerns samtliga verksamheter. 3. Analysera och utvärdera Utvärdera mål, indikatorer och genomförda aktiviteter. Detta bör kombineras med att undersöka vilka effekter som aktiviteterna medfört och hur de bidragit till måluppfyllelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Avrapportering ska ske till nämnd och styrelse. 4. Utveckla Att löpande se över och revidera verksamhetens processer och rutiner är en viktig del i det ständiga förbättringsarbetet. Analysera det som inte blev lika bra och gör en ny planering. Lärandet utgör ett stöd för att analysera förutsättningarna, följa utvecklingen, kritiskt granska verksamheten och kommunicera erfarenheter. Vad ska göras för att hela tiden erbjuda en jämställd verksamhet till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet? Könsuppdelad statistik Tillgång till grundläggande fakta om kvinnors, mäns, flickors och pojkars situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Därför ska kön vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Könsuppdelad statistik synliggör kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov. Individbaserad statistik ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön samt spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. Statistiken måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att vara meningsfull. Nyckeltal Nyckeltalen ger viktig bakgrundsinformation för planering och utvärdering av verksamheter. Hur väl stämmer resurserna med uppdraget, de lokala målen och behovet av stöd, service, vård och omsorg? Vilka resultat ger verksamhetens insatser i förhållande till målen och kostnaderna? 11

28 Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling.

29 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2018/ Socialnämnden Förslag till överenskommelse om samverkan mellan socialnämnden och omsorgsnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta förslag till överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Bakgrund Ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen styrs övergripande av respektive nämnds reglemente. I nämndernas reglementen står det att nämnderna ska ha ett nära samarbete och att de tillsammans ska ta fram en skriftlig ansvarsfördelning som ett komplement till reglementet. Syftet med en skriftlig överenskommelse är att kommuninvånarna ska känna sig trygga med att få sina behov och rättigheter tillgodosedda och att de inte riskerar bli hänvisade mellan nämndernas förvaltningar. Överenskommelsen ska underlätta samverkan och det dagliga arbetet för medarbetarna. Det finns sedan 2016 en skriftlig ansvarsfördelning avseende Hälso- och sjukvård mellan nämnderna. Denna ansvarsfördelning har med några mindre justeringar införlivats i bilagt förslag till överenskommelse. Cecilia Frid Socialchef Bilagor Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

30 SN 2018/ (2) Socialnämndens reglemente Omsorgsnämndens reglemente Nuvarande ansvarsfördelning gällande Hälso- och sjukvård

31 Handläggare Datum Cecilia Frid Samverkansöverenskommelse mellan Socialförvaltningen och Omsorgsförvaltningen Inledning och syfte Ansvarsfördelningen mellan Socialförvaltningen och Omsorgsförvaltningen styrs övergripande av respektive nämnds reglemente. För att kommuninvånarna ska känna sig trygga med att få sina behov och rättigheter tillgodosedda och inte riskera bli hänvisade mellan Socialförvaltningen och Omsorgsförvaltningen, har ytterligare förtydliganden gjorts genom en samverkansöverenskommelse. Överenskommelsen ska underlätta det dagliga arbetet för medarbetarna både i mötet med klienter/brukare/omsorgstagare och i samverkan tjänstemän emellan. En anda av samverkan för de enskildas bästa, tillsammans med ett kommunövergripande ekonomiskt perspektiv, ska prägla överenskommelsen och samarbetet mellan förvaltningarna. Uppföljning av samverkansöverenskommelsen Presidierna och förvaltningscheferna träffas en gång per år för att stämma av hur samverkan fungerar. Inför överläggningarna mellan presidierna träffas förvaltningscheferna med tjänstemän på strategisk ledningsnivå för att följa upp samverkansöverenskommelsen och förbereda mötet med presidierna. Förvaltningarna följer kontinuerligt upp ärenden som ligger i gränsdragningen mellan omsorgsförvaltningens och socialförvaltningens ansvarsområden. Uppföljning görs kvartalsvis gemensamt av förvaltningarnas respektive handläggarchefer och rapporteras till verksamhetschefer/förvaltningschefer. Samordning i enskilda ärenden Samordning i enskilda ärenden ska ske mellan handläggare i respektive förvaltning. När nya personer aktualiseras av t ex sjukvården, och det i ett inledningsskede är oklart kring vilken förvaltning som kommer att ansvara för insatserna, ska handläggare från båda förvaltningarna delta i det inledande mötet. Vid tveksamheter om vilken förvaltning som bär ansvaret för att bedöma och verkställa insats, ska ärendet lyftas till närmaste chef inom respektive förvaltning. Nyttan utifrån både den enskildes och kommunens perspektiv ska vara vägledande vid beslut om vilken förvaltning som ska verkställa insatsen. VO Funktionsnedsättning och HSL Socialförvaltningen Adress Box 834, Kalmar Besök Nygatan 36 Tel vx niklas.hermansson@kalmar.se

32 2 (4) Psykiska funktionsnedsättningar Socialförvaltningen ansvarar för boendestöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, i enlighet med socialförvaltningens riktlinjer Boendestöd funktionsnedsättning. Ansvaret gäller även personer med samsjuklighet, dvs ett samtidigt missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Omsorgsförvaltningen ansvarar för stöd till personer med lindrig psykisk ohälsa. Vid bedömning av omfattning av psykisk ohälsa hänvisas till SOUrapport 2006:5. Definition: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. Missbruk Socialförvaltningen ansvarar för boendestöd till personer med missbruk eller beroende, i enlighet med riktlinjer Boendestöd missbruk. Ansvaret gäller även personer med samsjuklighet, dvs ett samtidigt missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Beslut om bistånd boendestöd missbruk, ersätter inte hemtjänstens insatser. Riktlinjerna är beslutade av SN , vilka överensstämmer med Socialstyrelsens klassifikation (KSI). Personlig assistans Personer över 65 år med beslut om personlig assistans enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialförsäkringsbalken (SFB) och som har behov av utökade insatser: Antalet beviljade timmar för personlig assistans kan inte utökas efter fyllda 65 år. När ytterligare omvårdnadsinsatser behövs, kan den enskilde beviljas Hjälp i hemmet enligt Socialtjänstlagen (SoL) utifrån skälig levnadsnivå. Avgift tas ut i enlighet med fastställd taxa för Hjälp i hemmet. Med brukarens medgivande lämnas tidigare utredning till handläggare på Omsorgsförvaltningen för att underlätta för både brukare och beslutsfattare. Tjänsteköp mellan omsorgs- och socialförvaltningen Beviljade insatser utifrån SoL eller LSS, och som bedöms kunna utföras mer kostnadseffektivt ur ett kommunövergripande koncernperspektiv, ska utföras av den förvaltning som har bäst förutsättningar för att kunna göra det. Detta under förutsättning att kvaliteten för den enskilde kan bibehållas. Bedömning görs i varje enskilt ärende. När omsorgsförvaltningen eller socialförvaltningen verkställer beslut fattade av den andra förvaltningen, debiteras beslutande förvaltning. Berörd enhetschef inom respektive förvaltning skall alltid kontaktas innan insatser/verkställighet kan genomföras för att säkerställa möjligheteten i åtagandet. Om insatsen av någon anledning inte kan utföras, kontaktar utförande verksamhet ansvarig förvaltning snarast. Ersättning mellan förvaltningarna görs enligt överenskommen timersättning och regleras årligen. Ersättningen för 2018 uppgår till 307 kr. Debitering sker kvartalsvis.

33 3 (4) Trygghetslarm Omsorgsförvaltningen fattar beslut om och ansvarar för verkställighet av trygghetslarm enligt SoL. Vid behov av trygghetslarm i Bostad med särskild service enligt 9 9 LSS, i socialförvaltningens ansvarsområde, kan beställning av sådant larm göras av enhetschef på Socialförvaltningen, till Omsorgsförvaltningens teknikenhet, som installerar larmet och säkerställer larmkedjan. Socialförvaltningen besvarar dessa larm och debiteras installationskostnad, behov av extra tillbehör och löpande kostnad för larmet. Framtagen beställningsrutin används. Våld i nära relationer Se särskild överenskommelse om samverkan avseende våld i nära relationer mellan Socialnämnden och Omsorgsnämnden i Kalmar kommun. Hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvårdsinsatser menas insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast. Gemensam process för Socialförvaltningen, Omsorgsförvaltningen och Södermöre är framtagen och finns i kommungemensamma verksamhetshandboken. Kommungemensamma dokument, rutiner och riktlinjer kring hälso- och sjukvård, fastställs gemensamt av utsedd HSL-grupp (verksamhetschefer HSL samt MAS). Omsorgsförvaltningens ansvar Omsorgsförvaltningen ansvarar för de hälso- och sjukvårdsinsatser som enligt lag eller hemsjukvårdsöverenskommelse med landstinget åligger kommunen, förutom för de målgrupper Socialförvaltningen ansvarar för. Omsorgsförvaltningen ansvarar för bemanningen av samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser under jourtid, kvällar, nätter och helger även för de målgrupper Socialförvaltningen har huvudansvar för. Socialförvaltningen kan använda sig av Omsorgsförvaltningens poolverksamhet för sjuksköterskor vid behov. Se överenskommelse i flik Hälso- och sjukvård i kommungemensamma verksamhetshandboken. I Omsorgsförvaltningens ansvar för jourtid, kvällar, nätter och helger ingår också bevakning i Cosmic Link/Messenger, utifrån Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Omsorgsförvaltningen ska skyndsamt meddela inkomna meddelanden till Socialförvaltningen, vilket görs till chef i beredskap. Samtalet går via SOS Alarm på tel.nr , med begäran om att komma till chef i beredskap på Socialförvaltningen. Socialförvaltningens ansvar 1. Socialförvaltningen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt personer som bor i bostad med särskild service enligt SoL eller LSS; när de tillhör personkrets 1 eller 2 enligt LSS eller när de har psykiska funktionsnedsättningar

34 4 (4) Ansvaret gäller även när brukaren är i daglig verksamhet/annan sysselsättning eller, om brukaren är över 18 år, i skolan. 2. Socialförvaltningen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt personer som bor i ordinärt boende utifrån hemsjukvårdsöverenskommelsen; när de tillhör personkrets 1 enligt LSS eller när de har psykiska funktionsnedsättningar och antingen har insatsen boendestöd enligt SoL eller personlig assistans. Ansvaret gäller även när brukaren är i daglig verksamhet/annan sysselsättning eller, om brukaren är över 18 år, i skolan. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Omsorgsförvaltningen ansvarar för att MAS finns anställd och har arbetsgivaransvar för funktionen. Socialförvaltningen har möjlighet att för sin verksamhet använda 20 % av en heltidstjänst av omsorgsförvaltningens MAS-funktion. Vårdkoordinator Ansvarar för mottagning av omsorgsförvaltningens avvikelser från landstinget via systemet LISA och för att fördela dessa vidare i organisationen. Vårdkoordinator tillhör omsorgsförvaltningen. MAS ansvarar för mottagande och vidarebefordran av socialförvaltningens LISA avvikelser. Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Omsorgsförvaltningens MAR berörs inte av denna överenskommelse. Verksamhetssystem Socialnämnden och Omsorgsnämnden är var för sig personuppgiftsansvariga för Procapita HSL utifrån sina ansvarsområden. Omsorgsförvaltningen åtar sig att bemanna systemförvaltarrollen för Procapita HSL. Omsorgsförvaltningen ansvarar för utbildning i systemet även för socialförvaltningens HSL-personal, vilket ingår i systemförvaltarrollen. Omsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen har en gemensam dokumentationsgrupp (HSL) kopplad till Pro capita och som tillsammans med systemförvaltaren arbetar med utveckling av systemet och vid behov genomför förändringar. Smittförande/stickande/skärande avfall Omsorgsförvaltningen ansvarar för uppsamlingsplatserna för smittförande/ stickande/skärande avfall. Transport till uppsamlingsplatserna ansvarar respektive förvaltning för.

35 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Kanslichef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (2) Reglemente för socialnämnden Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för socialnämnden följande bestämmelser. 1 Socialnämndens uppgifter Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. I nämndens uppgifter ingår också ansvar för de uppgifter som kommunen har enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ansvar för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar, ansvar för kommunens uppgifter enligt alkohollagen, ansvar för kommunens tillsyn av handel m.m. enligt c i tobakslagen och anmälan av försäljning av tobaksvaror enligt 12 c i samma lag. För övrig kommunal tillsyn enligt tobakslagen ansvarar samhällsbyggnadsnämnden, ansvar för kommunens tillsyn av handel m.m. enligt 26 i lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt anmälan av försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt 20 i samma lag, ansvar för den kommunala kontrollen enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel, samordningsansvar för kommunens förebyggande arbete med alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT), samt ansvar för hälso- och sjukvård inom socialnämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget samt enligt skriftlig ansvarsfördelning med omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd.

36 2 (2) Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska nära samarbeta med omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Nämnderna ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning. Historik Antaget av kommunfullmäktige den 26 september 2016 att gälla fr.o.m. den 1 oktober Ändringar beslutade den 25 september 2017, 175.

37 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Kanslichef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (1) Reglemente för omsorgsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 26 september 2016 att gälla fr.o.m. den 1 oktober Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för omsorgsnämnden följande bestämmelser. 1 Omsorgsnämndens uppgifter Nämndens ansvarsområde är socialtjänst och hälso- och sjukvård avseende: socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och vård- och omsorgsboende övriga insatser för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt uppföljning och tillsyn av nämndens beslutade insatser om vård och omsorg oavsett utförare hälso- och sjukvård inom omsorgsnämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget samt enligt skriftlig ansvarsfördelning med socialnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska nära samarbeta med socialnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Nämnderna ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning. I omsorgsnämndens ansvar ingår att omsorgsförvaltningen ska utgöra värdkommun för länets hjälpmedelsverksamhet.

38

39

40 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson SN 2018/ Socialnämnden Föreningsbidrag Unga KRIS 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inte bevilja föreningsbidrag för tillfället till Unga KRIS. Bakgrund Enligt riktlinjer för föreningsbidrag inom socialtjänstens område ska socialnämnden årligen ta ställning till fördelning av föreningsbidrag till sociala föreningar. Ansökan från Unga KRIS inkom i tid för Socialförvaltningen har nyligen utsett ett särskilt stöd/kontaktperson till föreningen. Vid kontakt med föreningens ordförande har nedanstående brister uppmärksammats och påtalats. att styrelsemöte hålls kvartalsvis säkerställa att det finns verksamhetsledare inom föreningen anteckna vilka personer som deltar i föreningens verksamhet säkerställa föreningens öppettider beskriva målsättningen med föreningen Utifrån dessa brister anses föreningen för tillfället inte kvalificera sig för föreningsbidrag Då Unga KRIS utför sociala aktiviteter som till viss del kompletterar socialförvaltningens uppdrag, bedöms det vara av vikt att föreningen ges möjlighet till förnyad omprövning av föreningsbidrag under För att socialnämnden ska kunna ta ett nytt beslut om föreningsbidrag för 2018 behöver föreningen åtgärda ovanstående brister och redovisa dem till utsedd kontaktperson. Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Laila.Andersson@kalmar.se

41 SN 2018/ (2) Övergripande krav Socialnämndens föreningsbidrag är ett riktat bidrag till verksamheter för kommunens invånare. Föreningens verksamhet ska ge förutsättningar för frivilligt socialt arbete som kompletterar insatserna inom socialnämndens ansvarsområden när det gäller kamratstöd för en drogfri och icke kriminell livsstil. Laila Andersson Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef

42 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Lagerlund SN 2018/ Socialnämnden Årlig bedömning av verksamhetsledningssystemet Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Den övergripande ledningen för kommunens verksamhetsledningssystem skall varje år göra en samlad bedömning av verksamhetsledningssystemet och utifrån denna fastställa om systemet är lämpligt, tillräckligt och väl fungerande. Därutöver skall den övergripande ledningen ta ställning till om kravet på ständiga förbättringar är uppfyllt och fatta nödvändiga beslut om eventuella förändringar av det fortsatta arbetet. Som underlag för detta arbete skall de lokala ledningarnas genomgång (förvaltningsledningarna) i februari varje år svara på ett antal frågor om förvaltningens arbete med ledningssystemet. I bifogad handling redogörs för de svar som lämnats från socialförvaltningen till den övergripande ledningen. Kerstin Lagerlund Verksamhetsutvecklare Cecilia Frid Socialchef Bilaga Årlig bedömning av verksamhetsledningssystemet Socialförvaltningen Administrativa enheten Tel vx kerstin.lagerlund@kalmar.se

43 Svarsjournal Publikationsnamn Utvärdering av verksamhetsledningssystemet 2017 Namn Datum :25:33 1. Välj förvaltning Socialförvaltningen 2. Internrevision - Hur har planeringen och Föredömligt genomförande av internrevisionen fungerat? 2. Internrevision - Hur har stödfrågorna till Föredömligt internrevisionen fungerat? 2. Internrevision - Hur upplevs antalet Bra internrevisorer? 2. Internrevision - Hur upplevs kvaliteten på OK men med vissa brister revisionsrapporterna? 2. Internrevision - Hur fungerade stängningen OK men med vissa brister av avvikelserna? 2. Internrevision - Hur har internrevisionen OK men med vissa brister fångat förbättringsområden? 2. Internrevision - Något som kan förbättras? 2. Förvaltningens upplägg för internrevision och de öppna Kommentera alltid när svaren på något av stödfrågorna uppskattas av ledningen. 4. Vi behöver koppla alternativen blir: avvikelser med avsnitt i standarden. Kvalitetssamordnare kommer att vara behjälplig med det. En rapport kommer att "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa läggas som "gott exempel i gemensam mapp. Analys av brister" avvikelse av chef kan förbättras 5. Vissa olikheter i hur och när man stänger revisionen. 6. Vi har fokuserat på avvikelser. 3. Lagbevakning och lagefterlevnad - Hur Bra fungerar rutiner för lagbevakning och uppföljning av lagar och andra krav? 3. Lagbevakning och lagefterlevnad - Har Bra personalen kännedom om de miljölagar andra krav som de berörs av? 3. Lagbevakning och lagefterlevnad - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" Uppfyller förvaltningen de lagar och andra krav inom miljöområdet som den omfattas av? 4. Extern revision - Hur har planeringen av den externa revisionen fungerat? 4. Extern revision - Hur fungerade genomförandet av den externa revisionen (inklusive revisorernas kompetens)? 4. Extern revision - Hur upplevs kvaliteten på revisionsrapporten? 4. Extern revision - Hur fungerade stängningen av avvikelserna? 4. Extern revision - Hur upplevs den tid som avsatts för extern revision? 4. Extern revision - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" Vi kan förbättra utbildningsnivån till samtlig personal när det gäller kännedom om miljölagar. Ja Föredömligt OK men med vissa brister Bra OK men med vissa brister Föredömligt 1. Bra att kvalitetssamordnare träffade verksamhet före och efter revision och att VC var med 2. Synpunkter har framförts via Kvalitets- och miljönätverket 4. Vid de uppföljande mötena kan vi bli bättre på att prata åtgärder så att det man uppger att man ska göra görs Något som kan förbättras är att externrevisor ger mer konstruktiv kritik på hur man kan utveckla sitt kvalitetsarbete.

44 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Hur har arbetet med utrymningsövningar, brandskyddsronder och utbildning följt rutinen? 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Är rutinen för rapportering via blankett Incident- och händelserapport vid brand känd bland de anställda? 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Sker rapportering av tillbud och olyckor gällande brand? 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 6. Systematiskt miljöarbete - Hur tar vi hänsyn till livscykelperspektivet i beslutsunderlag som lyfts till politiken? 6. Systematiskt miljöarbete - Hur har basarbetet inom miljö fungerat (t ex kemikaliehantering, avfallshantering, miljöutbildning)? 6. Systematiskt miljöarbete - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 7. Processarbetet - Hur fungerar mätningen av förvaltningens processer? 7. Processarbetet - Hur har behovet av utbildning kring processer täckts in? 7. Processarbetet - Hur upplevs förvaltningens processer - är rätt processer beskrivna? 7. Processarbetet - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 8. Intressenter - Hur fungerar förvaltningens arbete med att kartlägga intressenter och deras krav? 8. Intressenter - Hur fungerar förvaltningens arbete med att följa upp intressenterna och deras anspråk? 8. Intressenter - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" OK men med vissa brister Bra OK men med vissa brister utbildningar har genomförts av ett behov på boenden har inte registrerat utrymningsövningar 3. Vi har fått sju incident- och händelserapporter. Det finns ett troligt mörkertal när det gäller tillbud. Det blir otydligt när det frågas om tillbud och olyckor och rapportering av incident och händelser - vad är vad - eller är det samma? Något som kan förbättras: Den lokala rutinen behöver ses över så att boenden gör en utrymningsövning per halvår. Miljösamordnare ändrar i rutinen Ej tillfredsställande Bra 1. Livscykelperspektiv känns inte helt aktuellt i beslutsunderlag inom socialnämndens politikområde. Ej tillfredsställande OK men med vissa brister OK men med vissa brister 1. Arbete pågår med processorientering. Kartläggningar är påbörjade och arbete fortsätter. De tre som kartlades under 2017 har tydliga mätpunkter och ska följas upp under Under 2017 påbörjades förvaltningens ökade processinriktning. Information och gemensamt arbete pågick på olika sätt. Under 2018 kommer processägare, processledare och stödfunktioner utbildas inom processorientering och processledning. Alla medarbetare kommer att få grundläggande kunskaper. 3. Huvudprocess och de processer som kartlagts under 2017 upplevs fungera väl då de är framtagna tillsammans med dem som arbetar i dem och det är rätt att de är beskrivna. OK men med vissa brister OK men med vissa brister 9. Risker och möjligheter - Hur fungerar förvaltningens systematiska arbete med risker? 9. Risker och möjligheter - Hur fungerar OK men med vissa brister 1. I förvaltningens processkartläggning fungerar intressentanalysen väl. Men flera viktiga processer återstår att kartlägga 2. Uppföljning av brukares och ägares anspråk fungerar väl. Uppföljning av övriga intressenters anspråk behöver utvecklas OK men med vissa brister

45 förvaltningens systematiska arbete med möjligheter? 9. Risker och möjligheter - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 10. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Finns det en röd tråd mellan förvaltningens miljöaspekter och målarbetet? 10. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur väl bidrar valda aktiviteter till att målen uppfylls? 10. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur ser måluppfyllelsen ut? 10. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 11. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Hur fungerar förvaltningens synpunktshantering när det gäller att fånga synpunkter från de anställda? 11. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Hur fungerar förvaltningens synpunktshantering när det gäller att fånga synpunkter från externa synpunktslämnare? 11. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Något som kan förbättras? Kommentera alltid när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 12. Utifrån svaren om de olika områdena ovan gör nu följande analys: Ser ni några trender i enkätsvaren? 12. Utifrån svaren om de olika områdena ovan gör nu följande analys: Ser ni några trender i enkätsvaren? - Om ni svarar "Ja" kommentera orsak och behov av åtgärd. 13. Kvalitetspolicyn - Är kvalitetspolicyn relevant och aktuell? 13. Kvalitetspolicyn - Vid svar "Nej" lämna kommentar. 14. Miljöpolicyn - Är miljöpolicyn relevant och aktuell? 14. Miljöpolicyn - Vid svar "Nej" lämna kommentar. 15. Förändringar i verksamheten - Har det skett Nej 1. I processkartläggning och vid förändringar fungerar förvaltningens systematiska arbete med risker väl. Förvaltningen har dock svårigheter att få detta att kugga i arbetet med Internkontrollplanen på ett smidigt och logiskt sätt. Det blir dubbelarbete till viss del. 2. Förvaltningen gör varje år SWOT-analyser inom alla nedbrutna huvudprocesser för att inventera både risker och möjligheter. För att få systematik och ett naturligt ställe för dokumentation av risker och möjligheter är ett förslag att mallen för VP har ett avsnitt som heter Risker och möjligheter (istället för "Utmaningar och prioriteringar") som följs av ett avsnitt som heter Prioriteringar där prioriteringar görs utifrån de inventerade riskerna och möjligheterna. Bra OK men med vissa brister Bra 2. Aktiviteterna kan fortfarande bli mer träffsäkra. I instruktionen till indikatorn beskrivs i år syftet med indikatorn - det kan förhoppningsvis bidra till mer träffsäkra aktiviteter 3. Nämndens ambition är hög så andelen helt uppfyllda mål är inte så hög men andelen delvis uppfyllda är det - vilket ledningen ser som ett bra resultat Bra OK men med vissa brister 2. Ofta löses för många saker på plats utan att det rapporteras så att det kan bli ett systematiskt lärande. Ja Förvaltningen är på god väg i sitt kvalitetsarbete och med att förtydliga hur ledningssystemet kan tjäna denna utveckling. Att synliggöra processerna är grunden för att sedan kunna jobba med ständiga förbättringar. Mycket arbete återstår men stora framsteg har gjorts sedan förra året och görs hela tiden. Ja Kvalitetspolicyn uppfyller inte riktigt de krav som ISO 9001:2015 ( Upprättande av kvalitetspolicy) ställer framförallt vad gäller kravet på ständiga förbättringar av systemet men även i att vara ett ramverk utifrån vilket kvalitetsmål sätts. Den fungerar mer som en värdegrund än en kvalitetspolicy. Nej Miljöpolicyn bör inriktas mot miljö och inte de andra delarna; ekonomisk- och social hållbarhet.

46 några förändringar i verksamheten som påverkar bedömningen av de betydande miljöaspekterna? 16. Uppfyller vi kraven på ständiga förbättringar? 17. Är systemet lämpligt, tillräckligt och väl fungerande? 17. Är systemet lämpligt, tillräckligt och väl fungerande? - Något som kan förbättras? Om ni svarar "Nej" på någon av frågorna 15 eller 16 kommentera orsak och behov av åtgärd. 18. Förändringar i verksamheten - Har det skett några förändringar i verksamheten som påverkar bedömningen av de betydande miljöaspekterna? 19. Har vi tillräckligt med kompetens/utbildning/resurser för systemet? 19. Har vi tillräckligt med kompetens/utbildning/resurser för systemet? - Om ni svarar "Nej" kommentera orsak och behov av åtgärd. 20. Ge förslag på områden till nästa internrevision som er förvaltning önskar revidera. Nej Ja Att arbeta med ständiga förbättringar är en hörnsten i offensiv kvalitetsutveckling som vi inte uppfyller. I ledningssystemet skulle vi kunna ta hjälp av hörnstensmodellen (Bergman & Klefsjö) för att förstå hur de olika delarna hänger ihop och är beroende av varandra: Med ett engagerat ledarskap för kvalitet som grund kan framgångsrik kvalitetsutveckling skapas genom värderingarna; sätt kunderna i centrum, basera beslut på fakta, arbeta med processer, arbeta med ständiga förbättringar, skapa förutsättningar för delaktighet. Nej Ja Kunskap om vad ledningssystemet är och hur det ska användas ökar hela tiden inom förvaltningen med anledning av ledningens engagemang kring dessa frågor. Fokus på dessa frågor läggs i olika sammanhang och en riktad utbildningssatsning kommer att göras för att öka kunskapen om processorienterat arbetssätt och ledning (se mer under fråga 7). Mål, mätning, analys, resultat, avvikelser, förbättringar

47 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson SN 2018/ Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2017 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (SOSFS 2011:9). Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen för socialnämndens hälso- och sjukvårdsverksamhet beskriver hur det gångna årets arbete bedrivits avseende kvalitet och säkerhet samt vilka strategiska frågor som finns inför kommande år. Niklas Hermansson Verksamhetschef, HSL Eva Hildeblom Darrell Enhetschef, HSL Bilaga Patientsäkerhetsberättelse 2017 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Niklas.Hermansson@kalmar.se