NATURVÄRDESINVENTERING

Transkript

1 ASFALT & MARK AB NATURVÄRDESINVENTERING INFÖR NYTT PLANOMRÅDE PÅ FASTIGHETEN JÄRVSTA 16:

2 NATURVÄRDESINVENTERING Inför nytt planområde på Fastigheten Järvsta 16:20 Asfalt & Mark AB KONSULT WSP Environment al Sverige SE Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Anna Bergqvist (inventerare) anna.bergqvist@wspgroup.se Christina Borg (granskare) christina.borg@wspgroup.se Hanna Kulla (uppdragsansvarig) hanna.kulla@wspgroup.se PROJEKT UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning Järvsta UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Anna Bergqvist DATUM ÄNDRINGSDATUM Dagvattenutredning Järvsta

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING OMFATTNING 4 2 ALLMÄN BESKRIVNING 5 3 METODIK BEDÖMNINGSGRUNDER NATURVÄRDESKLASSER 6 4 FÖRUTSÄTTNINGAR NATURVÅRDSARTER NATURVÅRDSOMRÅDE/ NATURRESERVAT STRANDSKYDD MILJÖSTRATEGISKT PROGRAM 9 5 RESULTAT YTOBJEKT PUNKTOBJEKT 14 6 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER 15 7 REFERENSER Dagvattenutredning Järvsta 3

4 1 INLEDNING WSP har på uppdrag av Asfalt & Mark AB utfört en naturvärdesinventering av fastigheten Järvsta 16:20 inför ett nytt planområde i Järvsta. Fältinventeringen genomfördes den 28 juni 2017 och resultatet av denna samt en sammanställning av redan befintlig information presenteras i denna rapport. Syftet med naturvärdesinventeringen är att identifiera och avgränsa de geografiska områden som är av betydelse för biologisk mångfald, samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Inventering och kartläggning av arters förekomst, utöver vad som behövs för att göra en naturvärdesbedömning, ingår inte i redovisningen. Däremot kan naturvärdesinventeringen vid behov kompletteras med fördjupad artinventering. Fynd av tydligt avgränsade naturvårdsarter rapporteras dock. Rapportens mål är att belysa naturvärden och ge rekommendationer för att minimera risken att negativa konsekvenser uppstår till följd av planen. 1.1 OMFATTNING Naturinventeringen och naturvärdesbedömningen omfattar: En förstudie med inventering av befintlig information rörande riksintressen, Natura områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper, rödlistade arter, naturreservat, nyckelbiotoper, m.m. Denna information har bland annat hämtats från Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Artdatabanken, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Även orienteringskarta över området har använts som stöd vid förstudien. En naturvärdesinventering och systematisk naturvärdesbedömning i fält, som genomfördes den 28 juni på en detaljnivå motsvarande fältnivå detalj (Tabell 1). Inventeringen omfattar också tillägg Naturvärdesklass 4. Tabell 1. Naturvärdesinventering. Översikt detaljeringsnivåer, minsta karteringsenhet och exempel på användningsområde (Källa: SIS standard :2014). Nivå Minsta karteringsenhet Exempel på användningsområde 1. Fält översikt 1 ha eller 100*2 m större områden skogslandskap val av lokaliseringsalternativ vindkraftsetablering 2. Fält medel 0,1 ha eller 50*0,5 m mindre områden väg och järnvägsplaner vindkraftsetablering 3. Fält detalj 10 m 2 eller 10*0,5 m väg- och järnvägsplaner - mer detaljer detaljplaner skötselplaner Dagvattenutredning Järvsta

5 2 ALLMÄN BESKRIVNING Det aktuella planområdet är beläget i sydöstra Gävle vid Järvsta. Området gränsar i väster till Mårtsbovägen (väg 536) och till en kraftledning i norr, se Figur 1. Väster om Mårtsbovägen ligger Hemlingby naturvårdsområde. Figur 1. Översiktskarta över inventeringsområdets lokalisering ( Lantmäteriet). Planen möjliggör byggnation av småhusbebyggelse i ca tomter (1200 m 3 ) och ny bostadsgata (Figur 2). Planbestämmelserna tillåter förutom villor samt parhus och gruppbostad. Förslag till bebyggelsestruktur till planen redovisas i Figur 2. Figur 2. Förslag till bebyggelsestruktur till detaljplanen Järvsta 16: Dagvattenutredning Järvsta 5

6 3 METODIK Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och dels en systematisk bedömning av naturvärden enligt standardiserad metod, SIS standard : BEDÖMNINGSGRUNDER Aktuellt område har inventeras i fält med avseende på förkommande naturtyper och markanvändning. Den systematiska naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta förutsättningarna för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra naturvårdsarter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att mäta de egenskaper i naturen strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, bördighet, kulturpåverkan, m.m. som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedlevande svampar, fåglar, insekter och övriga djur, det vill säga biologisk mångfald. Figur 3. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass (SIS, 2014). Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop, se Figur 3 ovan. Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. 3.2 NATURVÄRDESKLASSER Inom området förekommande naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån naturvärde. Ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald, det vill säga graden av naturvärde bedöms enligt en fastställd skala utifrån fyra olika naturvärdesklasser (se Figur 3 och Figur 4) Dagvattenutredning Järvsta

7 HÖGSTA NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 1) STÖRST POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. HÖGT NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 2) STOR POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. PÅTAGLIGT NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 3) PÅTAGLIG POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängsoch betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. VISST NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 4) VISS POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, till exempel äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop. Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. Figur 4. Naturvärdesklasser, vad de innebär och vad de ungefär motsvaras av. (Källa: SIS standard :2014) Dagvattenutredning Järvsta 7

8 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 NATURVÅRDSARTER Naturvårdsart är ett samlingsbegrepp för skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. En naturvårdsart indikerar att ett område har högt naturvärde eller i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter har lanserats av ArtDatabanken som ett verktyg vid naturvärdesbedömning. Vid revidering av rödlistan (2015) har listor på användbara naturvårdsarter tagits fram för olika biotoper. Observera att arter som omfattas av begreppet naturvårdsart inte per automatik omfattas av lagskydd. Det gör däremot fridlysta arter, se nedan. ArtPortalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter som finansieras av ArtDatabanken och Naturvårdsverket. Den enskilde rapportören bestämmer själv vad som skall rapporteras. Alla fynd publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand. Huvuddelen av fynduppgifterna i ArtPortalen ligger öppet för fri visning, dock har ett fåtal arter bedömts vara så känsliga att de exakta lokaluppgifterna inte visas fritt på nätet, tillexempel häckningsplatser för rovfåglar och sällsynta orkidéer. Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område (Artdatabanken, 2015). De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade. De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade, se Figur 5. Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så dålig att de inte kan placeras i någon kategori. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Figur 5. Rödlistans kategorier Rödlistan, I det aktuella inventeringsområdet har inga naturvårdsarter tidigare rapporterats till Artdatabanken. 4.2 NATURVÅRDSOMRÅDE/ NATURRESERVAT Inga värdefulla naturobjekt finns registrerat inom det aktuella inventeringsområdet. Nära inventeringsområdet, väster om den väg som avgränsar planområdet ligger Hemlingby naturvårdsområde/naturreservat. Naturvårdsområdet bildades 1989 för att bevara ett område som är av stor betydelse för allmänheten som motions- och rekreationsområde samt för att skydda områdets landskapsbild och bevara kulturlandskapets karaktär. Området är till största delen skogbevuxet, främst av barrskog, men partier med lövskog förekommer. Inom områdets södra delar utbreder sig vidsträckta, delvis dikade, myrmarker. Inom våtmarksområdet finns även Dagvattenutredning Järvsta

9 fyra mindre sjöar. Gamla, delvis igenvuxna, ängsmarker förekommer i den nordvästra delen av naturvårdsområdet (Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989; Gävle kommun, 2016). Vad innebär skyddsformen naturvårdsområde? Skyddsformen naturvårdsområde som infördes i naturvårdslagen 1974, upphörde i och med införandet av miljöbalken De områden som inrättats ska vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat, men det finns skillnader. Föreskrifterna får inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet. Skyddsformen förekommer främst i marina miljöer och skogsområden avsedda för friluftsliv (Naturvårdsverket, 2016). 4.3 STRANDSKYDD Stränder vid hav, sjöar och vattendrag omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt miljöbalken (7 kap. 13 ). Strandskyddet ska långsiktigt trygga att medborgarna har tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla (Naturvårdsverket, 2012). Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300 meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. För att tillgodose syftet med strandskyddet är det enligt huvudregeln förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, bl.a. att uppföra nya byggnader. Dispens kan dock sökas från strandskyddet enligt 7 kap. 18 miljöbalken. 4.4 MILJÖSTRATEGISKT PROGRAM Gävle kommun har tagit fram ett miljöstrategiskt program för kommunen. Övergripande mål avseende natur är att den biologiska mångfalden ska bevaras och förstärkas. Enligt delmål 2 för natur ska alla Gävles tätortsnära parker och naturområden ska år 2020 skötas och utvecklas på ett sådant sätt att biologisk mångfald och god tillgänglighet främjas (Gävle kommun, 2014) Dagvattenutredning Järvsta 9

10 5 RESULTAT Området utgörs huvudsakligen av brukad barrskog. Skogen domineras huvudsakligen av produktionsskog av ca årig tall. I centrala samt östliga delar, längs befintligt dike förekommer också ca 30- årig tät granskog. Nyplantering av barrskog finns även i nordöstra delen av inventeringsområdet. Tallskogens markskikt inom inventeringsområdet, som är relativt frodigt, domineras av blåbärsris men även örter som ekorrbär, ormbunkar, älggräs, stenbär, ormbär och midsommarblomster förekommer spritt i området. Längs ett par befintliga fuktstråk som pekas ut i Skogsstyrelsens markfuktighetskarta, Figur 9, finns rester av tidigare lövsumpskogar med klena träd, sumpskogsmiljöer som är starkt påverkade av dränering och under igenväxning av gran. Figur 6. Tallskog inom området, tät granskog skymtar i bakgrunden (t.v.). Vissa partier är frodigare i anslutning till vattendraget (t.h.). Genom inventeringsområdet rinner ett vattendrag som bedöms vara ett markavvattningsdike som också tidigare har rensats enligt uppgifter från markägaren. Diket varierar i karaktär, i sina västra delar är topografin ganska låg och diket bredare (ca 1-2 meter) medan det i sin östra del ligger djupare ner i topografin och därmed också smalnar av ca 0,3-0,5 meter). Större delen av diket saknade vid fältbesöket vatten, dock var diket vid dessa platser fuktigt vilket tyder på att diket även här tidvis håller vatten. Marken i anslutning till diket är dock på sina ställen mycket fuktig. Det var enbart ca 100 meter av dikets västra sträckning samt en liten del av dess östra sträckning som vid fältbesöket var vattenfyllt. Diket är på flera ställen kulverterat och längs diket finns även mindre tvärgående utdikningar vilket syns tydligt i orienteringskartan över området, se Figur 8. Diket leder vatten vidare västerut mot våtmarksområdet Kvarnmuren och därefter till Järvstabäcken inom Hemlingby naturvårdsområde. Figur 7. Stora delar av diket ser ut som bilden till vänster, en mindre del av diket i öster har även karaktären av diket till höger, båda saknade vatten vid fältbesöket Dagvattenutredning Järvsta

11 Figur 8. Orienteringskarta över området, orange polygon visar inventeringsområdets avgränsning. Mörkgröna ytor visar på områden med tät granplantering Gävle OK. Figur 9. Markfuktighetskarta över inventeringsområdet (Skogsstyrelsen, 2017). I området har totalt två naturvärdesobjekt med vissa värden karterats. Endast den västra delen av vattendraget med omkringliggande fuktskog har tagits upp som ett ytobjekt som bedöms ha vissa värden. Därtill har enstaka träd med värde för naturvården mätts in samt två artfynd. Resultatet av inventeringen redovisas i Figur 10 samt i text nedan Dagvattenutredning Järvsta 11

12 Figur 10. Inventeringsresultat naturvärdesinventering ( Lantmäteriet). 5.1 YTOBJEKT Område Y01 Naturvärdesklass 4 Motivering Naturvårdsarter Sumpskog Lövsumpskog som domineras av björk och al men med inslag av tall. Objektet står under viss igenväxning av gran. Träden är klena. Många träd med tydliga mossbeklädda socklar. Marken fuktig men bedöms tidvis kunna vara översvämmad. Ett par rotvältor förekommer inom objektet. Spår av hackspettar noterades i klen högstubbe av al. Arter som blåbär och kråkklöver noterades i fältskiktet. Områdets hydrologi bedöms vara påverkad av omgivande skogsbruk och bedöms därför enbart uppnå en klassning av visst naturvärde. Inga naturvårdsarter identifierade Dagvattenutredning Järvsta

13 Figur 11. Objekt Y01. Objektid Y02 Naturvärdesklass 4 Motivering Naturvårdsarter Fuktig lövskog/blandskog med vattenförande dike Fuktig lövskog/blandskog bestående av huvudsakligen björk, enstaka videbuskar, enstaka yngre alar samt gran. I markskiktet arter såsom starr-arter, älggräs, smultron, blodrot, kråkklöver. Vattenfyllt dike med tämligen stillastående vatten, skär igenom objektet. Bottenmaterial utgörs av finare sediment och organiskt material, men i västra delen där vattnet korsas av en liten gångbro förekommer mer sten på botten. Delvis mycket övervuxet med vattenväxter, starr och ormbunkar. Vattendraget noteras som struktur ingående i ett ytobjekt istället för ett separat linjeobjekt då vattendraget övergår i annan karaktär österut. Övrig sträcka bedöms utgöras av ett vatteförande dräneringsdike. Inga naturvårdsarter identifierade. Figur 12. Objekt Y02, visar diket som rinner igenom objektet. Närmast gångbron är vattnet öppet men längre österut blir det rejält igenväxt Dagvattenutredning Järvsta 13

14 Figur 13. Igenväxt del av diket. 5.2 PUNKTOBJEKT Tre punktobjekt identifierades även under inventeringen. ID Typ av objekt Motiv P01 Artfynd - tvåblad Flertalet exemplar av orkidéen tvåblad observerade (Neottia ovata). Enligt rödlistan bedöms arten som livskraftig (LC) men är dock fridlyst enligt 8 Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). P02 Artfynd - domherre Observation av domherre (LC). Fridlyst enl. 4 Artskyddsförordningen. P03 Värdefulla träd Två sälgar, varav en grövre. Spår av hackspett i den ena. Sälg är mycket värdefull för pollinerande insekter under våren Dagvattenutredning Järvsta

15 Figur 14. Observation av orkidén tvåblad. 6 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Totalt sett har två ytobjekt identifierats och tilldelats naturvärdesklass 4. Tre artfynd har gjorts inom inventeringsområdet, dock berörs inga av fynden av den planerade planen. Det dike med omgivande fuktig lövskog/blandskog som rinner igenom fastigheten bedöms enbart ha vissa värden längs den sträckning som omfattas av ett ytobjekt. Längs denna sträckning och även en bit österut är marken mycket fuktig och här rekommenderas en skyddszon gentemot planområdet på ca meter från vattendraget. Längre österut utgörs diket av ett tydligt skogsdike genom trivial granskog, dock omges denna av fuktig mark. En skyddszon gentemot denna bedöms kunna vara betydligt smalare. Mellan vattendragets två utlöpare som rinner söderut befinner sig vattendraget topografiskt lägre än omgivande mark bestående av huvudsakligen tallproduktionsskog. Även här bedöms en skyddszon kunna vara smalare än den vid det upptagna ytobjektet Dagvattenutredning Järvsta 15

16 7 REFERENSER Artdatabanken. Rödlistan, ISBN: Gävle kommun, Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern. Antagningsdatum 17 juni Utgivningsdatum 18 mars Gävle kommun, (16) Hemlingby naturreservat. Tillgänglig [ ]: Naturvårdsverket, 2009: Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket, Strandskydd en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4. Utgåva 2. Februari Naturvårdsverket, Beskrivning av former för naturskydd. Daterad Tillgänglig [ ]: Skogsstyrelsen, Skogskartan. Tillgänglig [ ]. Svensk standard SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Teknisk rapport SIS - TR :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Dagvattenutredning Järvsta

17 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Dagvattenutredning Järvsta 17