Har meddelandeflagga. Remissinstanser: Enligt sändlista. För ytterligare information se bifogade filer.

Transkript

1 Från: Berith Öhman Skickat: den 19 juni :33 Till: Regelrådet; remisser; Ämne: Remiss: Remittering av Energimarknadsinspektionens rapporter Ei R2018:03, Ei 2018:04 och Ei 2018:05 Bifogade filer: M Remisslista Inrapportering av Ei R och Ei 2018_04.pdf; M Bil. Inrapportering elnätsverksamhet Ei R pdf; M Bil. Inrapportering fjärrvärmeverksamhet Ei pdf; M Bil. Inrapportering överföring av naturgas Ei pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Remissinstanser: Enligt sändlista. För ytterligare information se bifogade filer. Remiss: Remittering av Energimarknadsinspektionens rapporter- Inrapportering av elnätsverksamhet (Ei R2018:03), inrappportering av fjärrvärmeverksamhet (Ei 2018:04) samt inrapportering av överföring av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggningar (Ei 2018:05). Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 20 september 2018 med kopia till Ange diarienummer M2018/01082/Ee och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Frågor under remisstiden besvaras av Anna Carlsson, Med vänlig hälsning Energienheten Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Stockholm

2 Remiss Regeringskansliet M2018/O1082/Ee Miljö- och energidepartementet Remittering av Energimarknadsinspektionens rapporter - Inrapportering av elnätsverksamhet (Ei R2018:03), inrapportering av fjärrvärmeverksamhet (Ei 2018:O4) samt inrapportering av överföring av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning (Ei 2018:05) Remissinstanser Affärsverket svenska kraftnät Bjärke Energi ek. för. Bokföringsnämnden Borås Energi och Miljö AB Datainspektionen Ellevio AB Elsäkerhetsverket Energiföretagen Sverige Energigas Sverige E.ON Energidistribution AB E.ON Gas Sverige AB FAR Finansinspektionen Förvaltningsrätten i Linköping Gasn'atet Stockholm AB Göteborgs energi AB Telefonväxel: Postadress: Stockholm Fax: Besöksadress: Malmtorgsgatan 3 Webb: E post: m.registrator@regeringskansliet.se

3 Kammarrätten ijönköping Kommerskollegium Näringslivets regelnämnd Regelrådet Revisorsinspektionen Riksbyggen Riksrevisionen Rådet för finansiell rapportering Srf konsulterna Statens energimyndighet Svenskt Näringsliv Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Sveriges kommuner och landsting Swedegas AB Tekniska verken i Linköping AB Umeå Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Remissvaren ska ha kommit in till lx/liljö och energidepartementet 20 september Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. senast den Wordformat) per e post till m.remissvar regeringskanslietse med kopia till annam.carlsson regeringskanslietse. Ange diarienummer M2018/ 01082/ Ee och remissinstansens namn i ämnesraden på efpostmeddelandet. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. 2 (3)

4 ., -!.. 5 (' -. (,, x!,. NN RobertAndrén Dep artementsråd 3 (3)

5 Ei R2 018:03 I nrapportering av elnätsverksamhet Regelförenkling för alla

6 Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet med uppdrag att arbeta för väl fungerande energimarknader. Det övergripande syftet med vårt arbete är att Sverige ska ha väl fungerande distribution och handel av el, fjärrvärme och naturgas. Vi ska också ta tillvara kundernas intressen och stärka deras ställning på marknaderna. Konkret innebär det att vi har tillsyn över att företagen följer regelverken. Vi har också ansvar för att utveckla spelreglerna och informera kunderna om vad som gäller. Vi reglerar villkoren för de monopolföretag som driver elnät och naturgasnät och har tillsyn över företagen på de konkurrensutsatta energimarknaderna. Energimarknaderna behöver spelregler vi ser till att de följs Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2018:03 Författare: Anna Elfwén. Elin Vidlund, Anneli Ljungkvist och Joachim Karlsson. Copyright: Energimarknadsinspektionen Rapporten är tillgänglig på

7 Förord Ei har identifierat att det finns ett behov av en översyn av de regler som finns kopplade till redovisning av nätverksamhet. I denna rapport beskriver Ei vilka ändringar som behöver göras och presenterar ett förslag på ny förordning om redovisning av nätverksamhet. Eskilstuna, april 2018 Anne Vadasz Nilsson Generaldirektör Anna Elfwén Analytiker

8 Innehåll Sammanfattning... 3 Författningsförslag Inledning Direkta hänvisningar till annan lagstiftning Förslag till ändringar jämfört med nuvarande förordning Hur påverkas föreskriften av föreslagen förordning? Översyn av inrapporterade uppgifter Endast nödvändiga uppgifter bör samlas in Finansieringsanalys Förtydliganden och likformighet Författningskommentar Konsekvensutredning Branschbeskrivning elnät i Sverige Bakgrund till projektet Konsekvenser för elnätsföretagen Konsekvenser för kunder på elmarknaden Konsekvenser för Energimarknadsinspektionen Konsekvenser för Sveriges domstolar Bilaga 1 Jämförelsetabell...26 Bilaga 2 Förslag på ny föreskrift...35

9 Sammanfattning Varje år rapporterar Sveriges elnäts-, fjärrvärme- och naturgasföretag in uppgifter om företagens verksamhet till Energimarknadsinspektionen (Ei). Rapporteringen, av framförallt årsrapporter, är av stor vikt eftersom uppgifterna från elnäts- och naturgasföretagen används som underlag till Ei:s beslut om intäktsramar. För att inrapporteringen ska hålla hög kvalitet krävs det att Ei ser över rapporternas utformning inför inrapporteringsperioden för att säkerställa att de är uppdaterade utefter gällande lagar och regler. Ei:s föreskrifter och årsrapportsmallar bygger till stor del på årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL). Idag finns ingen hänvisning till ÅRL varken i relevanta förordningar 1 eller föreskrifter 2, detta innebär att regeringens förordningar och Ei:s föreskrifter behöver revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Det är ett förhållande som vi vill förbättra och förenkla. Projektet har därför i syfte att analysera eventuella behov av ändringar i relevanta förordningar som rör inrapportering och vid behov lämna förslag på ändringar till regeringen. Projektet syftar även till att, om regeringen antar Ei:s förslag till förordningsändringar, göra relevanta ändringar i Ei:s rapporteringsföreskrifter gällande elnät, gasnät och fjärrvärme för att dessa bättre ska överensstämma med reglerna i ÅRL såväl nu som i framtiden. Ytterligare ett syfte med projektet har varit att se över vilka uppgifter som Ei behöver få in för att förenkla för företagen där det är möjligt. Ei presenterar i denna rapport ett förslag på en ny förordning om redovisning av nätverksamhet där kopplingen till ÅRL blir tydligare. Ei föreslår även att finansieringsanalysen tas bort eftersom myndigheten inte i tillräcklig utsträckning använder dessa uppgifter samt att de kan beräknas utifrån övriga lämnade uppgifter. I rapporten beskrivs också eventuella följdändringar i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhet med anledning av den föreslagna förordningen. Rapporten avslutas med en konsekvensanalys där Ei belyser eventuella konsekvenser som förslaget kan leda till. Eftersom ändringarna är förenklingar kommer konsekvenserna i stort att leda till kostnadsminskningar för framförallt elnätsföretagen. 1 Förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet; förordning (2006:1051) om redovisning och revision av överföring naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning; förordning (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. 2 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhet (konsoliderad version), Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning (STEMFS 2006:3) och Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (EIFS 2010:1). 3

10 Författningsförslag Förslag till förordning (2018: XXX) om redovisning av nätverksamhet Inledande bestämmelse 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om sådan redovisning och revision som anges i 3 kap. 2 och 3 kap. 5 första stycket ellagen (1997:857). Om inget annat följer av denna förordning ska årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning följas. Vid samtlig rapportering enligt denna förordning ska god redovisningssed tillämpas. 2 De termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i ellagen (1997:857) och årsredovisningslagen (1995:1554). Årsrapportens utformning och innehåll 3 Den som bedriver nätverksamhet ska särskilt för nätverksamheten upprätta årsrapport för varje räkenskapsår. Årsrapporten ska bestå av förvaltningsberättelse, en kostnadsslagsindelad resultaträkning, balansräkning, uppgifter om redovisnings- och värderingsprinciper och tilläggsupplysningar. I balansräkning och resultaträkning ska även jämförelsetal från närmast föregående räkenskapsår ingå. Årsrapporten ska också innehålla uppgifter om fördelning av materiella anläggningstillgångar, nettoomsättning, kostnader för transitering och inköp av kraft och ytterligare specifikation av resultaträkningen. I särskilda rapporten ska uppgifter lämnas som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer och för att kunna jämföra olika nätverksamheter. 4 Samtliga intäkter och kostnader som är direkt hänförliga till nätverksamheten ska redovisas i resultaträkningen. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet, ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. 4

11 5 Samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är direkt hänförliga till nätverksamheten ska redovisas i balansräkningen. Är dessa gemensamma för nätverksamheten och annan verksamhet ska de fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan verksamhetsgrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. 6 I de fall andra värderingsprinciper används i årsrapporten än vad som används i årsredovisningen ska uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena och orsaken till justeringen. 7 Utöver vad som följer av god redovisningssed, ska uppgifter lämnas om 1. principerna för den fördelning som avses i 4 och 5, 2. principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster mellan koncernbolag och verksamhetsgrenar, och 3. metoder för gränsdragning mellan underhåll och investeringar. Särskilda bestämmelser för vissa former av nätverksamhet 8 Årsrapport ska upprättas för varje nätkoncession för område. Om nätmyndigheten, enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), har beslutat att flera nätkoncessioner för område ska redovisas samlat ska dock en årsrapport upprättas för samtliga nätkoncessioner för område som omfattas av nätmyndighetens beslut. 9 Om en nätkoncessionshavare, som redovisar flera nätkoncessioner för område samlat med stöd av ett beslut enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), övergår till redovisning av ett eller flera koncessionsområden för sig, ska denne på begäran av nätmyndigheten kunna visa: 1. hur anläggningstillgångarnas planenliga restvärde har fördelats på vart och ett av de berörda koncessionsområdena, och 2. hur kostnaderna för avskrivning och ränta har beräknats för vart och ett av de berörda koncessionsområdena. Särskild granskning av nätverksamhet 10 Revisor som granskar redovisning av nätverksamhet ska vara auktoriserad eller godkänd. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten ska granskas av minst en auktoriserad revisor, ska den revisor som granskar nätverksamheten vara auktoriserad. Nätmyndigheten får medge undantag från första och andra stycket, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldigt att ha auktoriserad eller godkänd revisor. 5

12 11 Årsrapportshandlingar för nätverksamheten ska senast fem månader efter räkenskapsårets utgång lämnas till revisor för granskning. 12 Revisorn ska granska hela årsrapporten förutom den särskilda rapporten som avses i 3 fjärde stycket. 13 I intyget som avses i 3 kap. 5 andra stycket ellagen (1997:857) ska revisorn ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed. Vid slutförd granskning ska revisorn också teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. Insändande av årsrapportshandlingar m.m. 14 Bestyrkt kopia av årsrapport och revisorsintyg ska ha kommit in till nätmyndigheten senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. 15 Årsrapporten ska undertecknas i enlighet med vad som gäller för undertecknande av årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om nätverksamheten bedrivs av en kommun, ska årsrapporten beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. Om någon årsredovisning inte upprättas, ska årsrapporten undertecknas av den som bedriver nätverksamheten eller av behörig ställföreträdare för den som bedriver nätverksamheten. Årsrapporten ska innehålla uppgift om vilken dag den undertecknades. Bemyndiganden 16 Nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om 1. hur anläggningstillgångar ska specificeras, 2. kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning och metoder för gränsdragning mellan underhåll och investering, 3. upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått, 4. uppgifter som ska ingå om fördelning av nettoomsättning och fördelning av kostnader för transitering och inköp av kraft som upprättas enligt 3 tredje stycket, 5. uppgifter som ska lämnas in enligt 3 fjärde stycket, och 6. vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas. Övergångsbestämmelser 2018: XXX 1. Denna förordning träder i kraft den XX 2018, då förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet ska upphöra att gälla. 6

13 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om årsrapport för nätverksamhet avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om årsrapport avseende det räkenskapsår som inletts före den 1 januari

14 1 Inledning Varje år rapporterar Sveriges elnäts-, fjärrvärme- och naturgasföretag in uppgifter om företagens verksamhet till Energimarknadsinspektionen (Ei). En stor del av dessa uppgifter lämnas till avdelningen för nätreglering. I tabellen nedan framgår vilka rapporter som företagen årligen ska lämna in till Ei och som avdelningen ansvarar för. Tabell Rapportering som avdelningen för nätreglering ansvarar för Typ av rapport Företag Inrapporteras senast Tariffrapport Elnätsföretagen 31 januari Rapport om åtgärder enligt övervakningsplan Elnäts- och naturgasföretagen 15 mars Årsrapport Elnäts-, naturgas- och fjärrvärmeföretagen 31 juli Drift- och affärsförhållande Fjärrvärmeföretagen 31 juli Rapporteringen av årsrapporter är av stor vikt eftersom uppgifterna från elnätsoch naturgasföretagen används som underlag till Ei:s beslut om intäktsramar. För att inrapporteringen ska hålla hög kvalitet krävs det tydliga rutiner. Det krävs även att Ei ser över rapporternas utformning inför inrapporteringsperioden för att säkerställa att de är uppdaterade i enlighet med gällande lagar och regler. Den 1 januari 2016 infördes omfattande ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL). Idag finns ingen hänvisning till ÅRL varken i relevanta förordningar eller föreskrifter. Det innebär att förändringar i ÅRL inte per automatik slår igenom i de regler som styr inrapporteringen till Ei. Detta behöver ändras för att regeringens förordningar och Ei:s föreskrifter inte ska behöva revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Ei:s föreskrifter är idag onödigt omfattande och detaljerade. Projektet innebär att Ei nu tar ett helhetsgrepp om gällande bestämmelser för inrapportering av uppgifter från el-, gas- och fjärrvärmeverksamheter. Avsikten är också att säkerställa att företagen inte behöver rapportera in samma uppgifter två gånger, t.ex. uppgifter om avbrott. Projektet kommer alltså att medföra förenklingar för företagen, eftersom de uppgifter som ska lämnas enligt ÅRL och Ei:s föreskrifter i många delar kommer vara desamma. Om den föreslagna förordningen antas kommer det även leda till att Ei, utan föregående föreskriftsändringar, kan göra ändringar i inrapporteringssystemet ifall någonting i ÅRL har ändrats. 8

15 Syftet med projektet är att analysera eventuella behov av ändringar i relevanta förordningar 3 som rör inrapportering och vid behov lämna förslag till ändringar till regeringen. Projektet syftar även till att i förlängningen göra relevanta ändringar i Ei:s rapporteringsföreskrifter 4 gällande elnät, gasnät och fjärrvärme för att dessa bättre ska överensstämma med ÅRL:s bestämmelser, såväl nu som i framtiden. Projektet har resulterat i en rapport per energislag. I denna rapport beskrivs ändringarna som föreslås i förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet (förordningen) och eventuella följdändringar i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhet (föreskriften). Ei har analyserat alla regler i förordningen men i rapporten beskrivs dock endast i detalj de ändringar som Ei anser behöver genomföras i förordningen. Eftersom ändringarna är omfattande föreslår Ei att en ny förordning utfärdas (se författningsförslag). För det fall förslaget till ny förordning antas avser Ei även att utfärda nya föreskrifter. I rapporten beskrivs även skälen till och vilka ändringar som Ei avser att göra i föreskriften om förslaget på ny förordning godkänns (se bilaga 2 för förslag på ny föreskrift). Rapporten avslutas med en beskrivning av de konsekvenser som en ny förordning kan leda till. Ei har inom ramen för projektet haft en referensgrupp där representanter från samtliga berörda energislag varit med. Deltagarna har under arbetets gång fått möjlighet att lämna synpunkter på förslagen vid ett flertal tillfällen. Dialogmöten har genomförts två gånger. Det första mötet skedde när projektet startade och det andra mötet genomfördes efter att Ei arbetat fram ett första utkast på nya förordningar och föreskrifter. Referensgruppen har fått ta del av denna rapport, det slutliga förslaget på ny förordning och även förslaget till hur en ny föreskrift skulle kunna se ut om förordningen antas. I referensgruppen har företrädare från Eon Energidistribution AB, Ellevio AB, Vattenfall Eldistribution AB, Bjärke Energi ek. för., Tekniska Verken i Linköping AB, Swedegas AB, Gasnätet Stockholm AB och Energiföretagen Sverige ingått. Arbetet på Ei har genomförts i en projektgrupp som bestått av Anna Elfwén, Elin Vidlund, Anneli Ljungkvist och Joachim Karlsson. Projektägare har varit Rebecka Thuresson. 3 Förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet; förordning (2006:1051) om redovisning och revision av överföring naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning; förordning (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. 4 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhet (konsoliderad version), Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning (STEMFS 2006:3) och Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (EIFS 2010:1). 9

16 2 Direkta hänvisningar till annan lagstiftning Den 1 januari 2016 infördes ändringar i ÅRL. Ändringarna har skett med anledning av ett nytt EU-direktiv som syftar till att minska administrationen för mindre företag. Eftersom grunden för uppgifterna i årsrapporterna och Ei:s rapporteringsföreskrifter bygger på ÅRL innebär förändringar i lagen också att Ei:s föreskrifter, mallar och inrapporteringssystem bör ses över. På grund av avsaknad av hänvisning till ÅRL kommer förändringar i den lagen inte per automatik slå igenom i de inrapporteringsregler som styr Ei:s verksamhet. Detta gäller både relevanta förordningar och föreskrifter. Istället för direkta hänvisningar finns idag rena avskrivningar av vissa paragrafer i ÅRL. Detta behöver ändras så att förordningen och föreskriften inte behöver revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Förslaget till ny förordning (och ny föreskrift) innehåller därför inte längre några rena avskrivningar från ÅRL utan istället direkta hänvisningar dit eftersom syftet med avskrivningarna endast var att reglerna i ÅRL skulle följas. Det är också viktigt att ändringar i andra lagar får direkt genomslag i förordningen. Dessa är bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning. Den föreslagna förordningen kommer därför att hänvisa direkt till dessa lagar. 2.1 Förslag till ändringar jämfört med nuvarande förordning I förslaget till ny förordning har generella hänvisningar införts till att vissa lagar ska följas om inget annat anges. De lagar där hänvisningar gjorts till är årsredovisningslagen, bokföringslagen och lagen om kommunal redovisning. Detta förenklar och förtydligar där det tidigare funnits möjligheter till flera olika tolkningar om hur regeln ska tillämpas. Det har hittills inte uppstått några tolkningssvårigheter men det är ändå lämpligt att minimera tolkningsutrymmet om det någon gång blir aktuellt att tillämpa reglerna i ett beslut eller i en domstolsprocess. Även en generell hänvisning till terminologin i ÅRL och ellagen (1997:857) föreslås. Termerna bör ha samma betydelse som de i ÅRL och ellagen för att undvika flera tolkningsmöjligheter och eventuella missförstånd. Ei har inte funnit någon term som behöver ha en annan definition än de som finns i de lagar som den föreslagna förordningen och föreskriften hänvisar till. Referensgruppen har uttryckt att uppgifterna i balansräkningen bör kunna minskas och då framförallt att eget kapital och skulder bör tas bort ur inrapporteringen eftersom dessa uppgifter inte används av Ei i regleringen. Balansräkningen bör dock vara kvar i sin helhet för att Ei ska kunna få en bra sammanfattning av företagens verksamhet. Ei har till uppgift att följa och analysera utvecklingen på elmarknaden, årsrapporterna är en viktig 10

17 informationskälla om företagens verksamhet. För att få en bra bild över företagens verksamhet anser Ei därför att årsrapporten ska bestå av en fullständig balansräkning vilket innebär att Ei behöver få in uppgifter om företagens tillgångar, skulder och eget kapital. Dessutom kan uppgifterna användas för analyser av eget kapital och skulder kopplat till beslut om intäktsram och då speciellt för beräkning av rimlig avkastning. 2.2 Hur påverkas föreskriften av föreslagen förordning? Ei presenterar i denna rapport ett förslag på ny föreskrift, i de fall förslaget om ny förordning antas avser Ei att utfärda en ny föreskrift. I detta avsnitt redogör Ei för hur föreskriften kan komma att påverkas av förslaget på ny förordning. Även föreskriften bör vara utformad så att ändringar i andra styrande lagar direkt slår igenom även i den. I förslaget till ny föreskrift har samtliga definitionerna tagits bort och istället hänvisas till följande lagar: ellagen (1997:857), årsredovisningslagen, förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el, Energimarknadsinspektionens föreskrifter (2015:4) om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranssäkerhet i elnäten, och Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2015:6) om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid fastställande av intäktsram. Det finns inga skäl att frångå de definitioner som redan är vedertagna i de andra regelverken. Genom att använda samma definitioner minskar risken för missförstånd. Genom att hänvisa till ÅRL kan detaljer lyftas bort ur föreskrifterna. Bland annat föreslås nu en skrivning om att uppställningen i årsrapporten ska följa uppställningen enligt ÅRL. I nuvarande föreskrift är regler rena avskrivningar av regler ur ÅRL med vissa tillägg som gäller noter som ska redovisas särskilt. Med en hänvisning till ÅRL räcker det att beskriva vad som behöver specificeras ytterligare vid redovisning av just nätverksamhet. Föreskriften blir på detta sätt mer lättläst och det saknas skäl att frångå regeln om uppställningen i ÅRL varför en hänvisning både är lämpligare och på det sättet också blir mer korrekt om en förändring görs. 11

18 3 Översyn av inrapporterade uppgifter En viktig del i projektet har varit att se över den data som företagen lämnar i årsrapporterna. I kapitlet beskrivs vilka ändringar som föreslås i förordningen och föreskriften kopplat till detta. 3.1 Endast nödvändiga uppgifter bör samlas in Det har framförts synpunkter både under projektets gång men även tidigare från flera företag att endast uppgifter som verkligen behövs i Ei:s verksamhet ska rapporteras in i årsrapporterna. Ett syfte med projektet är därför att se över mängden uppgifter som nätföretagen rapporterar in och vilka inrapporterade uppgifter som verkligen analyseras av Ei. Vid översynen har Ei därför i detalj sett över vilka uppgifter som rapporteras in i den årliga inrapporteringen av årsrapporter och vad dessa uppgifter används till hos Ei. Genom den granskningen har kunnat utskiljas vilka uppgifter som analyseras vid intäktsramsregleringen eller vid ordinarie tillsyn och vilka som inte gör det. Uppgifter som inte används av Ei kan tas bort från den årliga inrapporteringen. Ytterligare ett syfte med projektet är att säkerställa att nätföretagen inte ska behöva rapportera in samma uppgifter mer än en gång. Ett exempel på dubbelrapportering är inrapporteringen av uppgifter gällande antalet avbrott. Antal avbrott rapporteras i dagsläget in i samband med den årliga inrapporteringen av årsrapporten, men uppgifterna finns redan tillgängliga för Ei via avbrottsrapporteringen. I översynen har det därför även ingått att identifiera vilka uppgifter som rapporteras in eller går att få tillgång till via annan rapportering inom myndigheten. Förslag till ändringar jämfört med nuvarande förordning Förslaget till ny förordning innebär inga ändringar gällande mängden uppgifter som rapporteras i den årliga inrapporteringen. De detaljerade uppgifterna om vad som ska rapporteras in framgår av föreskrifterna (se bilaga 2). Företagen rapporterar i årsrapporterna in en särskild rapport med tekniska uppgifter och en särskild rapport med ekonomiska uppgifter. Det har under projektets gång framkommit från företagen att den särskilda rapporten för tekniska data bör ses över och eventuellt tas bort. Särskilda rapporterna kommer dock att behållas eftersom information från denna delrapport har till syfte att användas i intäktsramsregleringen och vid ordinarie tillsyn. Mängden uppgifter i dessa rapporter kommer dock minska till följd av de föreskriftsändringar som Ei kommer att föreslå. Hur påverkas föreskriften av föreslagen förordning? Idag finns detaljerade och omfattade regler om vilka uppgifter som ska rapporteras in till Ei. Vid översynen av reglerna har projektgruppen i detalj studerat vilka uppgifter som verkligen analyserats av Ei men också vilka som Ei inte heller ser behov av att analysera i den närmaste framtiden. Vid detta arbete observerades uppgifter som inte haft något syfte i varken intäktsramsregleringen eller i den 12

19 ordinarie tillsynen. I förslaget till ny föreskrift har dessa uppgifter tagits bort och alla uppgifter i förslaget har ett syfte i Ei:s verksamhet. I förslaget har även sådana uppgifter som rapporteras in till andra avdelningar tagits bort, exempelvis rapporterar företagen in liknande uppgifter om inmatad energi till avdelningen för teknisk analys. Antalet poster som rapporteras in i årsrapporten kommer alltså att minska till följd av förslaget till föreskriftsändringar. Detta förenklar både för nätföretagen som får en minskad inrapportering och för Ei som inte behöver hantera uppgifter som inte är nödvändiga. Om Ei behöver få tillgång till några specifika uppgifter med anledning av t.ex. en särskild tillsynsinsats kan istället regeln i 12 kap. 2 ellagen användas. Där stadgas det att Ei har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. För det fall förslaget till ny förordning antas avser Ei att utfärda nya föreskrifter. De uppgifter som Ei föreslår ska tas bort från den särskilda rapporten i föreskriftsändringar presenteras nedan, i parentesen framgår vilka koder dessa har i årsrapporten: kostnader för drift och beredskap inkl. sociala avgifter (regionnät TN730201, lokalnät TN ) kostnader för förebyggande underhåll (regionnät TN730202, lokalnät TN ) kostnader för mätning och rapportering (regionnät TN730300, lokalnät TN ) totalt antal abonnemang för inmatning från produktionsanläggningar (lokalnät TN610400) varav abonnemang för småskalig produktion lågspänning (lokalnät TN610502) varav abonnemang för småskalig produktion högspänning (lokalnät TN610501) totalt antal abonnemang för inmatning från produktionsanläggningar (regionnät TN710300) varav abonnemang för inmatning från småskaliga produktionsanläggningar (regionnät TN710400) abonnemang i gränspunkt (regionnät TN710500, lokalnät TN610600) varav inmatad energi från elproduktionsanläggningar anslutna till redovisningsenheten (lokalnät TN611201) varav inmatad energi från småskaliga elproduktionsanläggningar till redovisningsenheten (lokalnät TN611200) varav inmatad energi från mikroproduktionsanläggningar till redovisningsenheten (lokalnät TN611300) varav inmatad energi för lokala elproduktionsanläggningar (regionnät TN710950) varav inmatad energi från småskaliga elproduktionsanläggningar (regionnät TN710900) Även uppgifter rörande antal abonnenter med avbrott på respektive mer än 24 timmar föreslås tas bort från den särskilda rapporten för lokalnätsföretagen (TN641401, TN641402). Motsvarigheten till antal avbrott för regionnäten är 13

20 avbrottsfrekvens, även denna uppgift föreslås tas bort från den särskilda rapporten för regionnätsföretagen (TN740501, TN740502, TN740504). Uppgifterna om antalet avbrott rapporteras också in i samband med den avbrottsrapportering som görs till Ei (avdelningen för teknisk analys) och uppgifterna finns alltså redan tillgängliga på myndigheten. Även uppgifter om koncessionsnummer som idag anges i årsrapporten föreslås tas bort från den årliga inrapporteringen eftersom uppgifterna finns tillgängliga via Ei:s koncessionsregister. I förslaget på ny föreskrift har posten under året inköpt energi för att täcka nätförluster (MWh) lagts till för lokalnät, uppgiften finns idag endast för regionnäten. Både lokalnäten och regionnäten lämnar idag uppgifter om kostnader för inköpt energi för att täcka nätförluster, det kan därför vara av intresse för Ei att kunna jämföra mängden inköpt energi med kostnaden. I förslaget på ny föreskrift har den tidigare posten intäkter från abonnemang i inmatningspunkt och gränspunkt för region- och stamnät delats upp och dessa ska enligt förslaget nu redovisas uppdelat. Detta för att skapa en enhetlighet med hur lokalnäten redovisar. 3.2 Finansieringsanalys Av 2 i förordningen framgår att den som bedriver nätverksamhet ska upprätta en finansieringsanalys särskilt för nätverksamheten (i årsrapporten benämnd kassaflödesanalys) om följande är uppfyllt 5 : 1 nettovärdet av nätverksamhetens tillgångar enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, 2 antalet anställda i nätverksamheten under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, eller 3 nätverksamheten bedrivs i aktiebolag och bolagets aktier eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Finansieringsanalysen upprättas med stöd i uppgifter som bland annat finns i företagens resultat-, balansräkningar och noter. Det är alltså fråga om en sammanställning som till väsentlig del baseras på uppgifter i resultat- och balansräkningarna. Det finns inga bestämmelser i ÅRL om sättet att uppföra en finansieringsanalys, däremot har Bokföringsnämnden gett ut rekommendationer på området. Den finansieringsanalys som Ei tillämpar i nuvarande bestämmelser avser en så kallad indirekt metod. Den uppställning som Ei idag tillämpar är mycket detaljerad. Ei har inte heller fastställt några närmare instruktioner om hur posterna ska beräknas i detalj. I sammanhanget har det framkommit att flera företag upplever problem med att fördela de uppgifter som ska redovisas i finansieringsanalysen på ett korrekt sätt då anvisningar saknas. Detta gäller särskilt för de företag som har s.k. blandad verksamhet, eftersom årsrapporten endast ska omfatta nätverksamheten och dessa företag då måste nyckla ut värdena som ska rapporteras. Problem uppstår även för de företag som har flera 5 3 förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet 14

21 redovisningsenheter då dessa måste fördela exempelvis obeskattade reserver, utdelningar och koncernbidrag på varje redovisningsenhet. Det är därför sannolikt att finansieringsanalyserna som idag upprättas av nätföretagen inte är jämförbara. En viktig del inom detta projekt har varit att rensa årsrapporterna på sådana uppgifter som rapporteras dubbelt eller som inte har ett värde för analyser och uppföljningar av nätföretagens verksamheter. Att analysera hur företagens kassaflöden utvecklas är intressant. Den detaljeringsnivå som finansieringsanalyserna idag erbjuder är dock inte nödvändig för att kunna göra de analyser som Ei kan tänkas behöva göra. Ei kan på ett enkelt sätt använda de uppgifter som framgår av resultat- och balansräkningar samt noter. Det framstår därför som onödigt betungande för företagen att åläggas att redovisa en finansieringsanalys och Ei föreslår därför att finansieringsanalysen tas bort från förordningen. Finansieringsanalysen regleras endast i förordningen, ingen ändring behövs därför i föreskriften. 15

22 4 Förtydliganden och likformighet Vid översynen av reglerna har språket setts över och ålderdomliga uttryck rensats bort. Eftersom projektet även omfattar en översyn av förordningarna och föreskrifterna för inrapportering av naturgas och fjärrvärme har också ändringar föreslagits för att öka likformigheten mellan de olika energislagens regler. Orden som har bytts ut är: samt och skall. Samt har dock använts när ordet och redan förekommer i samma mening och behov av ett till bindeord finns. Andra ordval har setts över med en strävan att göra texten mer könsneutral. Ett exempel på detta är att man tidigare refererat till revisorn som han vilket nu har ändrats. Förordningen har setts över så att samma systematik används i den och i förordningarna som rör inrapportering av uppgifter om naturgas och fjärrvärme. De tre förordningarna innehåller många regler som är likartade och vissa regler som är precis likadana. Eftersom de tre förordningarna var utfärdade vid olika tidpunkter uttrycks ibland samma sak på olika sätt. Projektgruppen har, så långt det har varit möjligt, ändrat skrivningarna så att de är likadana. Med en likformighet kommer det bli lättare att tolka reglerna för alla som ska använda dem. Det finns här även skäl att nämna att också föreskrifterna bör vara uppställda på ett systematiskt sätt, även dessa är utfärdade vid olika tidpunkter vilket gör att samma regler har uttryckts på olika sätt. Vid en översyn av föreskrifterna bör också de allmänna råden lyftas ut och placeras i en handbok istället. Detta för att öka läsbarheten och på så sätt få en tydligare och mer lättanvändbar föreskrift. Ei presenterar i bilaga 2 ett förslag på ny föreskrift, i denna har ovanstående beaktats. 16

23 5 Författningskommentar I detta kapitel lämnas författningskommentarer på de föreslagna ändringarna. Nuvarande bestämmelser som föreslås utan större korrigering har inte särskilt motiverats. Utgångspunkten har varit att inte ska vara strängare regler i denna förordning än vad som följer av annan redovisningslagstiftning för företagsformen. Inledande bestämmelse 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om sådan redovisning och revision som anges i 3 kap. 2 och 3 kap. 5 första stycket ellagen (1997:857). Om inget annat följer av denna förordning ska årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning följas. Vid samtlig rapportering enligt denna förordning ska god redovisningssed tillämpas. Paragrafen motsvarar delar av 1 första stycket i nuvarande förordning. I tidigare paragraf har avskrivningar från ellagen funnits med. Nu har allt som redan framgår i ellagen rensats bort. Stycke två och tre har lagts till och utformats för att förtydliga att om inget annat framgår av förordningen så ska årsredovisningslagen, bokföringslagen och god redovisningssed följas. Årsrapporten liknar till stor del en årsredovisning och de regler som gäller årsredovisning gäller även årsrapporten. Dessa tillägg innebär att en återupprepning av samtliga regler som gäller både årsrapporten och årsredovisningen inte behöver göras. 2 De termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i ellagen (1997:857) och årsredovisningslagen (1995:1554). Paragrafen är ny och har ett syfte att förtydliga var definitioner och uttryck kan återfinnas. Det har tidigare inte funnits varken utskrivna definitioner eller hänvisningar. Ei anser att hänvisningar behövs då skilda meningar kan uppkomma om tolkningen av en term såsom förordningen nu är utformad. I denna paragraf inryms nu också det som tidigare var 1 andra stycket (angående definitionen av nätmyndighet). Årsrapportens utformning och innehåll 3 Den som bedriver nätverksamhet ska särskilt för nätverksamheten upprätta årsrapport för varje räkenskapsår. 17

24 Årsrapporten ska bestå av förvaltningsberättelse, en kostnadsslagsindelad resultaträkning, balansräkning, uppgifter om redovisnings- och värderingsprinciper och tilläggsupplysningar. I balansräkning och resultaträkning ska även jämförelsetal från närmast föregående räkenskapsår ingå. Årsrapporten ska också innehålla uppgifter om fördelning av materiella anläggningstillgångar, nettoomsättning, kostnader för transitering och inköp av kraft och ytterligare specifikation av resultaträkningen. I särskilda rapporten ska uppgifter lämnas som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer och för att kunna jämföra olika nätverksamheter. Paragrafen motsvarar 2 i nuvarande förordning. Paragrafen är omskriven och tydliggör vilka uppgifter som företagen ska rapportera in. Stycke tre har lagts till eftersom Ei behöver ha ytterligare specificering av anläggningarna än vad som krävs enligt årsredovisningslagen, uppgifterna används vid granskning av årsrapporten. Årsrapporten innehåller även ytterligare specifikation av resultaträkningen, uppgifterna används för beräkning av intäktsram. Uppgifterna i stycke tre medför ingen förändring för företagen eftersom de redan rapporterar in dessa uppgifter. Språkliga justeringar är gjorda. 4 Samtliga intäkter och kostnader som är direkt hänförliga till nätverksamheten ska redovisas i resultaträkningen. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet, ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. Paragrafen motsvarar 6 i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. 5 Samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är direkt hänförliga till nätverksamheten ska redovisas i balansräkningen. Är dessa gemensamma för nätverksamheten och annan verksamhet ska de fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan verksamhetsgrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. Paragrafen motsvarar 7 i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. 6 I de fall andra värderingsprinciper används i årsrapporten än vad som används i årsredovisningen ska uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena och orsaken till justeringen. Paragrafen motsvarar 7a nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. 18

25 7 Utöver vad som följer av god redovisningssed, ska uppgifter lämnas om 1. principerna för den fördelning som avses i 4 och 5, 2. principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster mellan koncernbolag och verksamhetsgrenar, och 3. metoder för gränsdragning mellan underhåll och investeringar. Regeln har tidigare varit formulerad som ett bemyndigande. Ei har aldrig utnyttjat denna föreskriftsrätt utan använt bemyndigandet som ett stöd vid inrapporteringen. Eftersom uppgifterna redan idag rapporteras in blir detta inget utökande av rapporteringsskyldigheten. Eftersom uppgifterna används i granskningen är det lämpligare att detta regleras på denna plats i förordningen. Särskilda bestämmelser för vissa former av nätverksamhet 8 Årsrapport ska upprättas för varje nätkoncession för område. Om nätmyndigheten, enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), har beslutat att flera nätkoncessioner för område ska redovisas samlat ska dock en årsrapport upprättas för samtliga nätkoncessioner för område som omfattas av nätmyndighetens beslut. Paragrafen motsvarar 9a i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. 9 Om en nätkoncessionshavare, som redovisar flera nätkoncessioner för område samlat med stöd av ett beslut enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), övergår till redovisning av ett eller flera koncessionsområden för sig, ska denne på begäran av nätmyndigheten kunna visa: 1. hur anläggningstillgångarnas planenliga restvärde har fördelats på vart och ett av de berörda koncessionsområdena, och 2. hur kostnaderna för avskrivning och ränta har beräknats för vart och ett av de berörda koncessionsområdena. Paragrafen motsvarar 10 i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. Särskild granskning av nätverksamhet 10 Revisor som granskar redovisning av nätverksamhet ska vara auktoriserad eller godkänd. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten ska granskas av minst en auktoriserad revisor, ska den revisor som granskar nätverksamheten vara auktoriserad. Nätmyndigheten får medge undantag från första och andra stycket, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldigt att ha auktoriserad eller godkänd revisor. 19

26 Paragrafen motsvarar 13 i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. 11 Årsrapportshandlingar för nätverksamheten ska senast fem månader efter räkenskapsårets utgång lämnas till revisor för granskning. Paragrafen motsvarar 14 i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. 12 Revisorn ska granska hela årsrapporten förutom den särskilda rapporten som avses i 3 fjärde stycket. Paragrafen motsvarar del av 15 i nuvarande förordning, resterande skrivning återfinns i 13 i detta förslag. Ändringar är gjorda för att förtydliga och göra paragrafen mer lättläst. Språkliga justeringar är gjorda. 13 I intyget som avses i 3 kap. 5 2 ellagen (1997:857) ska revisorn ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed. Vid slutförd granskning ska revisorn också teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. Paragrafen motsvarar del av 15 i nuvarande förordning, resterande skrivning återfinns i 12 i detta förslag. Ändringar är gjorda för att förtydliga och göra paragrafen mer lättläst. Språkliga justeringar är gjorda. Insändande av årsrapportshandlingar m.m. 14 Bestyrkt kopia av årsrapport och revisorsintyg ska ha kommit in till nätmyndigheten senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Paragrafen motsvarar 16 i nuvarande förordning. En språklig justering gjord. 15 Årsrapporten ska undertecknas i enlighet med vad som gäller för undertecknande av årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om nätverksamheten bedrivs av en kommun, ska årsrapporten beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. Om någon årsredovisning inte upprättas, ska årsrapporten undertecknas av den som bedriver nätverksamheten eller av behörig ställföreträdare för den som bedriver nätverksamheten. Årsrapporten ska innehålla uppgift om vilken dag den undertecknades. 20

27 Paragrafen motsvarar 16 a i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. Bemyndiganden 16 Nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om 1. hur anläggningstillgångar ska specificeras, 2. kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning och metoder för gränsdragning mellan underhåll och investering, 3. upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått, 4. uppgifter som ska ingå om fördelning av nettoomsättning och fördelning av kostnader för transitering och inköp av kraft som upprättas enligt 3 tredje stycket, 5. uppgifter som ska lämnas in enligt 3 fjärde stycket, och 6. vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas. Paragrafen motsvarar 17 i nuvarande förordning. Punkt fyra är tillagd för att myndigheten har ett behov av att kunna utfärda föreskriver även om hur nettoomsättningen och kostnader för transitering och inköp av kraft ska specificeras. Detta eftersom de posterna utgör underlag för reglering av nätföretagens intäktsramar. Punkt sex är tillagd för att myndigheten ska kunna utfärda föreskrifter om vilka särskilda tilläggsupplysningar som kan komma att behövas i årsrapporten. Språkliga justeringar är gjorda. Övergångsbestämmelser 2018: XXX 1. Denna förordning träder i kraft den XX 2018, då förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet ska upphöra att gälla. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om årsrapport för nätverksamhet avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om årsrapport avseende det räkenskapsår som inletts före den 1 januari

28 6 Konsekvensutredning I detta kapitel redogör Ei för de konsekvenser som förslaget på en ny förordning kan innebära för elnätsföretagen, kunderna, Ei och Sveriges domstolar. Kapitlet inleds med en branschbeskrivning och bakgrunden till projektet. 6.1 Branschbeskrivning elnät i Sverige Det svenska elnätet består av km ledning, varav ungefär km är jordkabel och km är luftledning. Elnätet kan delas in i tre nivåer: stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet transporterar el långa sträckor med höga spänningsnivåer. Regionnäten transporterar el från stamnätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elanvändare. Lokalnäten ansluter till regionnäten och transporterar el till hushåll och andra slutkunder. Lokal- och regionnätsföretagen ansvarar för att nivån på underhållet av det egna nätet är tillräcklig för att garantera att leveranssäkerheten upprätthålls. Det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med angränsande länder, särskilt Norge, Danmark och Finland, men även med Tyskland, Polen och Litauen. Stamnätet i Sverige förvaltas av Affärsverket svenska kraftnät och regionnäten ägs i huvudsak av Ellevio (f.d. Fortum), Eon och Vattenfall. Lokalnäten ägs till cirka 60 procent av Ellevio, Eon och Vattenfall och resterande del av olika privata och kommunala aktörer. Sammanlagt finns det cirka 180 elnätsföretag i Sverige. Av dessa bedriver cirka 160 företag lokalnätsverksamhet och 20 företag regionnätsverksamhet. Två stycken bedriver stamnätsverksamhet eller enbart utlandsförbindelse 6. Fem företag har både lokalnät och regionnät 7. Det krävs tillstånd, så kallad nätkoncession, för att få bygga och använda elektriska starkströmsledningar (kraftledningar). Förutsättningarna för att meddela tillstånd framgår av ellagen (1997:857), elförordningen (2013:208) och miljöbalken. Det finns två typer av nätkoncession. Nätkoncession för linje avser en kraftledning med en i huvudsak bestämd sträckning. Nätkoncession för område är ett tillstånd att inom ett visst geografiskt område bygga och använda kraftledningar upp till en viss bestämd spänning. Den som har nätkoncession för område har i princip ensamrätt att inom det området bygga och använda kraftledningar upp till och med den högsta tillåtna spänningen för området. För kraftledningar över den högsta tillåtna spänningsnivån krävs nätkoncession för linje. En nätkoncession för område får inte sammanfalla med en annan nätkoncession för område. Det krävs också särskilda 6 Svenska kraftnät och Baltic Cable 7 Eon Eldistribution, Ellevio, Skellefteå Kraft Elnät, Vattenfall Eldistribution, Öresundskraft 22

29 skäl för att någon annan ska få nätkoncession för linje för en kraftledning med en spänning som understiger den för området högsta tillåtna. I syfte att förhindra korssubventionering mellan företag som bedriver olika typer av elverksamhet får nätverksamhet inte bedrivas av samma juridiska person som bedriver produktion av eller handel med el. Inom samma juridiska person ska nätverksamheten redovisas ekonomiskt skilt från all annan verksamhet. Detta innebär att elnätsverksamhet både måste vara legalt och redovisningsmässigt åtskild från företag som bedriver produktion av eller handel med el. Produktion av el får dock ske i ett elnätsföretag om den är avsedd för att täcka nätförluster eller för att ersätta utebliven el vid elavbrott. Utöver detta finns ett krav på att vissa nätföretag ska vara funktionellt åtskilda 8 från företag som bedriver produktion av eller handel med el. Den funktionella åtskillnaden gäller företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern vars samlade elnät har minst elanvändare. Ei reglerar elnätsföretagens intäkter på förhand under en fyraårsperiod. Intäkterna ska täcka skäliga kostnader för att driva nätverksamhet och ge en rimlig avkastning på investerat kapital. Syftet med tillsynsmodellen är dels att företagens kunder ska få förutsägbara avgifter, dels att göra det möjligt för företagen att investera och underhålla näten. 6.2 Bakgrund till projektet Som nämnts i ovanstående avsnitt ska nätverksamheten redovisas skilt från annan verksamhet. Denna särredovisning sker till Ei genom så kallade årsrapporter som för varje enskild redovisningsenhet ska lämnas till Ei senast sju månader efter räkenskapsårets utgång 9. En stor del av uppgifterna i årsrapporten bygger på årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Den 1 januari 2016 infördes omfattande ändringar i ÅRL. Ändringarna har skett med anledning av ett nytt EU-direktiv som syftar till att minska den administrativa bördan för mindre företag. Eftersom ÅRL ligger till grund för en stor del av de uppgifter som ska redovisas i årsrapporterna innebär förändringar i årsredovisningslagen också att Ei:s föreskrifter, mallar och inrapporteringssystem bör ses över. Idag finns ingen hänvisning till ÅRL i varken relevanta förordningar eller föreskrifter vilket innebär att förändringar i ÅRL inte per automatik slår igenom i de regler som styr företagens inrapportering till Ei. Detta behöver ändras för att regeringens förordning och Ei:s föreskrifter inte ska behöva revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Ei:s föreskrifter är dessutom onödigt omfattande och detaljerade idag varför behov finns av en översyn av samtliga regler. Projektet innebär alltså ett helhetsgrepp om gällande el-, gas- och fjärrvärmebestämmelser beträffande inrapporteringen av årsrapporter till Ei. Avsikten är också att säkerställa att företagen inte behöver rapportera in samma uppgifter två gånger, t.ex. uppgifter om avbrott. Projektet kommer därför att leda till förenklingar för 8 I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet 23

30 företagen eftersom de uppgifter de ska lämna enligt ÅRL och Ei:s föreskrifter nu kommer att vara desamma. Projektet kommer även att leda till att Ei, vid behov, kan göra ändringar i inrapporteringssystemet utan föregående föreskriftsändringar. De ändringar som Ei föreslår i förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet (nedan förordningen) innebär förenklingar för företagen. Nedan beskrivs vilka konsekvenser som den nya förordningen kan tänkas medföra för respektive intressent. 6.3 Konsekvenser för elnätsföretagen Ett av syftena med detta projekt är att skapa en tydligare koppling mellan ÅRL och förordningen samt Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av nätverksamhet (EIFS 2012:4) (nedan föreskriften) i de fall samma typ av uppgift avses. Denna ändring borde underlätta för företagen eftersom reglerna kopplade till ÅRL och årsrapporterna blir mer enhetliga. Ei har utifrån referensgruppens inlämnade uppgifter om kostnaden för årsrapporten uppskattat att dessa ändringar kan leda till en kostnadsminskning på kr i snitt per företag, vilket skulle ge en total kostnadsminskning på kr per år för samtliga elnätsföretag. Ytterligare ett syfte med projektet är att rensa årsrapporten på sådana uppgifter som inte används av myndigheten. Här föreslår Ei att bland annat finansieringsanalysen ska tas bort. I dagsläget ska företagen upprätta en finansieringsanalys om följande är uppfyllt 11 : 1 nettovärdet av nätverksamhetens tillgångar enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, 2 antalet anställda i nätverksamheten under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller 3 nätverksamheten bedrivs i aktiebolag och bolagets aktier eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För rapportering av 2016 års uppgifter har 165 st redovisningsenheter 12 upprättat en finansieringsanalys. En del av dem är inte skyldiga att göra det men har ändå valt att upprätta finansieringsanalysen. Utifrån de uppgifter om kostnaden för årsrapporten som referensgruppen har lämnat in uppskattar Ei att företag som rapporterar in finansieringsanalysen kommer minska sina kostnader med i snitt kr per år med denna ändring. Det innebär en besparing på totalt kr*180 st 11 3 förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet 12 Årsrapport ska upprättas för varje redovisningsenhet, ett företag kan ha flera redovisningsenheter. 24

31 kr per år (utifrån antagandet att de som upprättat finansieringsanalys för år 2016 även hade fortsatt göra det). 6.4 Konsekvenser för kunder på elmarknaden De kostnadsbesparingar som har beskrivits i ovanstående avsnitt om konsekvenser för elnätsföretagen borde kunna leda till marginellt lägre elnätsavgifter för kunderna. I snitt är företagens kostnad för årsrapporten kr, förslaget innebär en kostnadsbesparing på cirka 2 procent (3 064 kr) för företag som inte tidigare rapporterat finansieringsanalys och cirka 10 procent ( kr) för företag som rapporterat finansieringsanalys. Det är svårt att uppskatta vilken skillnad detta skulle leda till för kunderna, det går dock att konstatera att ändringarna i vart fall inte bör leda till ökade kostnader för kunderna. 6.5 Konsekvenser för Energimarknadsinspektionen Färre data att hantera för Ei resulterar i både en tids- och en kostnadsbesparing. När finansieringsanalysen tas bort försvinner behovet av eventuella kompletteringar och förtydliganden beträffande den delrapporten. En generell hänvisning till ÅRL i förordningen får till konsekvens att även Ei:s föreskrift på området bör ha denna typ av hänvisning. Detta är positivt på så sätt att Ei inte kommer att behöva revidera föreskriften lika ofta som annars hade kunnat bli aktuellt vid ändring i ÅRL. 6.6 Konsekvenser för Sveriges domstolar Det som hittills har varit föremål för domstolsprocesser beträffande inrapportering är frågan om förseningsavgift. De rättsliga reglerna om förseningsavgiften finns inte i förordningen utan i ellagen (se 12 kap ellagen). Av 12 kap. 7 ellagen framgår att en förseningsavgift ska betalas om ett företag som bedriver nätverksamhet inte ger in bestyrkt kopia av årsrapport och revisorsintyg som anges i förordningen. Det stadgas alltså i ellagen vilka handlingar som kan ligga till grund för en förseningsavgift och även om regeln i ellagen hänvisar till förordningen så rör det sig om årsrapporten och revisorsintyget som helhet vilket det inte föreslås några ändringar kring. Sammantaget medför detta inte någon förändring i antalet förväntade domstolsprocesser om den föreslagna förordningen skulle antas. Eftersom det bara är förseningsavgiften (inom inrapportering) som varit föremål för domstolsprocess är det därför rimligt att anta att införandet av de nya reglerna troligtvis inte skulle få någon konsekvens alls för domstolarna kr*165 st 14 Ett snitt som är beräknat på referensgruppens underlag. 25

32 Bilaga 1 Jämförelsetabell Nuvarande lydelse Förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet Föreslagen lydelse Förordning (2018: XXX) om redovisning av nätverksamhet Inledande bestämmelser 1 Enligt 3 kap. 2 ellagen (1997:857) skall nätverksamhet ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Redovisningen skall, enligt 3 kap. 5 första stycket ellagen, särskilt granskas av revisor. Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om sådan redovisning och revision. Med nätmyndighet avses i förordningen nätmyndigheten enligt 1 kap. 6 ellagen. 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om sådan redovisning och revision som anges i 3 kap. 2 och 3 kap. 5 första stycket ellagen (1997:857). Om inget annat följer av denna förordning ska årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning följas. Vid samtlig rapportering enligt denna förordning ska god redovisningssed tillämpas. 2 De termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i ellagen (1997:857) och årsredovisningslagen (1995:1554). 26

33 Redovisning av nätverksamhet Årsrapport 2 Den som bedriver nätverksamhet skall särskilt för nätverksamheten upprätta årsrapport för varje räkenskapsår. Denna består av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. I årsrapporten skall även ingå en finansieringsanalys om det krävs enligt 3. I årsrapporten skall balansräkning och resultaträkning från närmast föregående räkenskapsår ingå, sammanställda så att de är jämförbara med motsvarande redovisning för året. Årsrapporten skall i övrigt upprättas enligt god redovisningssed som den tilllämpas [sic] av aktiebolag. Årsrapportens utformning och innehåll 3 Den som bedriver nätverksamhet ska särskilt för nätverksamheten upprätta årsrapport för varje räkenskapsår. Årsrapporten ska bestå av förvaltningsberättelse, en kostnadsslagsindelad resultaträkning, balansräkning, uppgifter om redovisnings- och värderingsprinciper och tilläggsupplysningar. I balansräkning och resultaträkning ska även jämförelsetal från närmast föregående räkenskapsår ingå. Årsrapporten ska också innehålla uppgifter om fördelning av materiella anläggningstillgångar, nettoomsättning, kostnader för transitering och inköp av kraft och ytterligare specifikation av resultaträkningen. I en bilaga till förvaltningsberättelsen skall en särskild rapport bifogas. Den särskilda rapporten skall innehålla uppgifter som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer samt för att kunna jämföra olika nätverksamheter. I särskilda rapporten ska uppgifter lämnas som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer och för att kunna jämföra olika nätverksamheter. 27

34 3 Årsrapporten ska innehålla en finansieringsanalys om 1. nettovärdet av nätverksamhetens tillgångar enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, 2. antalet anställda i nätverksamheten under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller 3. nätverksamheten bedrivs i aktiebolag och bolagets aktier eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. I finansieringsanalysen ska nätverksamhetens investeringar och finansiering under räkenskapsåret redovisas. 4 I årsrapporten skall upplysning lämnas om koncernbidrag till eller från det företag som bedriver nätverksamheten samt uppgift om ägartillskott i den mån det berör nätverksamheten. 28

35 4 a I noter till årsrapporten ska upplysning lämnas om följande uppgifter om intresseföretag och sådana gemensamt styrda företag som det rapporterande företaget är delägare i: 1. inköp och försäljning som avser intresseföretag och gemensamt styrda företag, 2. intäkter från övriga värdepapper och fordringar som avser intresseföretag och gemensamt styrda företag som utgör anläggningstillgångar, 3. övriga ränteintäkter och liknande intäkter som härrör från intresseföretag och gemensamt styrda företag, 4. räntekostnader och liknande kostnader som avser intresseföretag och gemensamt styrda företag, 5. andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag som avser kortfristiga placeringar, och 6. ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för intresseföretag och gemensamt styrda företag. Uttrycken intresseföretag och gemensamt styrda företag har samma betydelse som i årsredovisningslagen (1995:1554). 5 Har upphävts genom förordning (1997:865). Årsrapportens utformning 6 Samtliga till nätverksamheten direkt hänförliga intäkter och kostnader skall redovisas i resultaträkningen. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet, skall gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. 4 Samtliga intäkter och kostnader som är direkt hänförliga till nätverksamheten ska redovisas i resultaträkningen. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet, ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. 29

36 7 Samtliga till nätverksamheten direkt hänförliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital skall redovisas i balansräkningen. Tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är gemensamma för nätverksamheten och annan verksamhet skall fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan rörelsegrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. 5 Samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är direkt hänförliga till nätverksamheten ska redovisas i balansräkningen. Är dessa gemensamma för nätverksamheten och annan verksamhet ska de fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan verksamhetsgrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten. 7 a I de fall god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag innebär andra värderingsprinciper i årsrapporten än vad som gäller i den officiella årsredovisningen skall uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena samt orsaken till justeringen. 8 I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas dels om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av nätverksamhetens ställning och resultat men som inte skall redovisas i resultaträkning eller balansräkning, dels om händelser som inträffat under räkenskapsåret eller därefter om de är av väsentlig betydelse för nätverksamheten. 6 I de fall andra värderingsprinciper används i årsrapporten än vad som används i årsredovisningen ska uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena och orsaken till justeringen. 7 Utöver vad som följer av god redovisningssed, ska uppgifter lämnas om 1. principerna för den fördelning som avses i 4 och 5, 2. principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster mellan koncernbolag och verksamhetsgrenar, och 3. metoder för gränsdragning mellan underhåll och investeringar. 30

37 Anläggningsregister 9 Ett anläggningsregister för nätverksamheten skall upprättas och hållas aktuellt. Registret skall upprättas enligt god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag och för varje tillgång, som helt eller delvis är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i nätverksamheten, innehålla uppgift om anskaffningstidpunkt, anskaffningsvärde, avskrivningsplan, årets planenliga och ackumulerade planenliga avskrivningar. Nätmyndigheten får i det enskilda fallet medge undantag från första stycket. Särskilda bestämmelser för vissa former av nätverksamhet 9 a Årsrapport skall upprättas för varje nätkoncession för område. Om nätmyndigheten, enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), har beslutat att flera nätkoncessioner för område skall redovisas samlat skall dock en årsrapport upprättas för samtliga nätkoncessioner för område som omfattas av nätmyndighetens beslut. 8 Årsrapport ska upprättas för varje nätkoncession för område. Om nätmyndigheten, enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), har beslutat att flera nätkoncessioner för område ska redovisas samlat ska dock en årsrapport upprättas för samtliga nätkoncessioner för område som omfattas av nätmyndighetens beslut. 10 Om en nätkoncessionshavare, som redovisar flera nätkoncessioner för område samlat med stöd av ett beslut enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), övergår till redovisning av ett eller flera koncessionsområden för sig, skall han på begäran av nätmyndigheten kunna visa dels hur anläggningstillgångarnas planenliga restvärde har fördelats på vart och ett av de berörda koncessionsområdena, dels hur kostnaderna för avskrivning och ränta har beräknats för vart och ett av de berörda koncessionsområdena. 11 Har upphävts genom förordning (2015:261). 9 Om en nätkoncessionshavare, som redovisar flera nätkoncessioner för område samlat med stöd av ett beslut enligt 3 kap. 3 första stycket ellagen (1997:857), övergår till redovisning av ett eller flera koncessionsområden för sig, ska denne på begäran av nätmyndigheten kunna visa: 1. hur anläggningstillgångarnas planenliga restvärde har fördelats på vart och ett av de berörda koncessionsområdena, och 2. hur kostnaderna för avskrivning och ränta har beräknats för vart och ett av de berörda koncessionsområdena. 31

38 12 Vid redovisning av nätverksamhet som avser regionledningar skall av nätkoncessionshavarens redovisning framgå 1. kostnader för varje anslutning till annan nätkoncessionshavares ledning, ställverk eller anslutning direkt till en transformator fördelade på varje region enligt 4 kap. 8 andra stycket ellagen (1997:857), 2. kostnader för varje nedtransformering, och 3. övriga kostnader inom varje normalt spänningsintervall för nätkoncessionshavarens samtliga regionledningar. Särskild granskning av nätverksamhet 13 Revisor som granskar redovisning av nätverksamhet enligt 3 kap. 5 ellagen (1997:857) skall vara auktoriserad eller godkänd. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten enligt de föreskrifter som gäller för associationsformen skall granskas av minst en auktoriserad revisor, skall den revisor som granskar nätverksamheten vara auktoriserad. Nätmyndigheten får i det enskilda fallet medge undantag från föreskriften i första stycket, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldigt att ha auktoriserad eller godkänd revisor. 14 Årsrapportshandlingarna för nätverksamheten skall senast fem månader efter räkenskapsårets utgång avlämnas till revisor för sådan granskning som avses i Revisor som granskar redovisning av nätverksamhet ska vara auktoriserad eller godkänd. Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten ska granskas av minst en auktoriserad revisor, ska den revisor som granskar nätverksamheten vara auktoriserad. Nätmyndigheten får medge undantag från första och andra stycket, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldigt att ha auktoriserad eller godkänd revisor. 11 Årsrapportshandlingar för nätverksamheten ska senast fem månader efter räkenskapsårets utgång lämnas till revisor för granskning. 12 Revisorn ska granska hela årsrapporten förutom delrapporten särskild rapport som avses i 3 fjärde stycket. 32

39 15 Revisorn skall i det intyg som skall ges in till nätmyndigheten enligt 3 kap. 5 andra stycket ellagen (1997:857) ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag. Sedan revisorn slutfört sin granskning skall han teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. Revisorns granskning omfattar inte den särskilda rapport som enligt 2 skall biläggas förvaltningsberättelsen. 13 I intyget som avses i 3 kap. 5 andra stycket ellagen (1997:857) ska revisorn ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed. Vid slutförd granskning ska revisorn också teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. Insändande av årsrapportshandlingar m.m. 16 Bestyrkt kopia av årsrapporten samt revisorsintyg ska ha kommit in till nätmyndigheten senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. 16 a Årsrapporten ska undertecknas i enlighet med vad som gäller för undertecknande av årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om nätverksamheten bedrivs av en kommun, ska årsrapporten i stället beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. Om någon årsredovisning enligt årsredovisningslagen eller kommunallagen (1991:900) inte upprättas, ska årsrapporten undertecknas av den som bedriver nätverksamheten eller av behöriga ställföreträdare för den som bedriver nätverksamheten. Årsrapporten ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. 14 Bestyrkt kopia av årsrapport och revisorsintyg ska ha kommit in till nätmyndigheten senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. 15 Årsrapporten ska undertecknas i enlighet med vad som gäller för undertecknande av årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om nätverksamheten bedrivs av en kommun, ska årsrapporten beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. Om någon årsredovisning inte upprättas, ska årsrapporten undertecknas av den som bedriver nätverksamheten eller av behörig ställföreträdare för den som bedriver nätverksamheten. Årsrapporten ska innehålla uppgift om vilken dag den undertecknades. 33

40 Bemyndiganden 17 Nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om 1. hur anläggningstillgångar skall specificeras, 2. kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning och metoder för gränsdragning mellan underhåll och investering, 3. upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått, och 4. de uppgifter som skall ingå i den särskilda rapport som skall bifogas förvaltningsberättelsen, såsom ekonomiska uppgifter, uppgifter om leveranssäkerhet, nättäthet, personalresurser och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna jämföra olika nätverksamheter. 16 Nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om 1. hur anläggningstillgångar ska specificeras, 2. kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning och metoder för gränsdragning mellan underhåll och investering, 3. upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått, 4. uppgifter som ska ingå om fördelning av nettoomsättning och fördelning av kostnader för transitering och inköp av kraft som upprättas enligt 3 tredje stycket, 5. uppgifter som ska lämnas in enligt 3 fjärde stycket, och 6. vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas. 18 Nätmyndighetens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1998:1151). Överklagande Övergångsbestämmelser 1997:865 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången i fråga om årsrapport för nätverksamhet avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december :1151 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet 1999:11 Denna förordning träder i kraft den 3 februari 1999 och tillämpas första gången i fråga om årsrapport för nätverksamhet avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december : XXX 1. Denna förordning träder i kraft den XX 2018, då förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet ska upphöra att gälla. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om årsrapport för nätverksamhet avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om årsrapport avseende det räkenskapsår som inletts före den 1 januari

41 Bi laga 2 Försl ag på ny föreskri ft I de fall Ei:s förslag på ny förordning godkänns planerar Ei att beslu ta om ny föreskrift. För att skapa en helhetsbild om hur Ei tänker att förordningen och föreskriften ska hänga ihop presenteras nedan ett förslag på hur en sådan förskrift skulle kunna utformas ifall förslaget på ny förordning godkänns. Energimarknadsinspe ktionens författningssamling Utgivare: [Namn] (chefsjurist) ISSN: X EIFS 20 [år] : [nr] Utkom från trycket den [dag - månad - år] Energimarknadsinspektionens föreskrifter om redovisning av nätverksamhet; Beslutade den [dag - månad - år]. Energimarknadsinspektionen föreskriver följande med stöd av 1 6 förordningen (2018: XXX) om redovisning av nätverksamhet. In ledande bestämmelser Dessa föreskrifter gäller för redovisning av nätverksamhet enligt 3 kap. 4 ellagen (1997:857). Definitioner I dessa föreskrifter avses med 1 Lågspänningsnät: ett elnät med nominell spänning upp till och med volt växelspänning ell er upp till och med volt likspänning. 2 Högspänningsnät: ett elnät med nominell spänning över volt växelspänning eller över volt likspänning. Övriga termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har, om inget annat anges, samma betydelse som i ellagen (1997:857), år sredovisningslagen (1995:1554), förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el, Energimarknadsinspekt ionens föreskrifter (EIFS 2015:4) om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranssäkerhet i elnäten, Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2015:5) om vad som avses med kvaliteten i nätkoncessionshavarens sätt att bedriva nätverksa mheten vid fastställande av intäktsram och Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2015:6) om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid fastställande av intäktsram. Redovisning av nätverksamhet Årsrapporten ska upprättas i svenska t usentals kronor, om inget annat anges. Årsrapporten ska innehålla balansräkning och resultaträkning vars uppställning ska följa uppställningen enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och upprättas enligt god redovisningssed. Utöver denna 35

42 uppställning ska ä ven särskilda uppgifter lämnas i balansräkning och resultaträkning enligt nedan: 1 Eldistributionsanläggningar och mätare samt elproduktionsanläggningar ska specificeras i balansräkningen. 2 Totala kostnader för transitering och inköp av kraft ska specificeras i resultaträkningen. Årsrapporten ska även innehålla särskilda uppgifter enligt nedan: Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Väsentliga händelser under räkenskapsåret Flerårsöversikt Förändring av eget kapital Resultatdisposition Materiella anläggningstillgångar 15 Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Återförda avskrivnin gar på försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående uppskrivningar Återförda uppskrivningar på försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets uppskrivningar Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående ackumulerade uppskrivningar netto Ingående nedskrivningar Återförda nedskrivningar på försäljningar/utrangeringar Återförda nedskrivningar Omklassificeringar Årets nedskrivningar (anskaffningsvärde) Utgående ackumulerade nedskrivningar (anskaffningsvärde) Redovisat värde Eldistributionsanläggningar 16 Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning/utrangeringar Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Återförda avskrivningar p å försäljningar/utrangeringar 15 Med materiella anläggningstillgångar avses eldistributionsanläggningar och mä tare, elproduktionsanläggningar, byggnader och mark, maskiner och andra tekniska anläggningar, inventarier, verktyg och installation, pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar. 16 Med eldistributionsanläggningar lokalnät avses mätare och styrutrustning, ledningar inklusive kabelskåp, ledningar högspänning, nätstationer och transformatorer, mottagnings - och fördelningsstationer anslutna i lokalnät, övrigt. Med eldistributionsanlägg ningar regionnät avses regionnätsledningar, stationer regionnät, transformatorer regionnät och övrigt. Med eldistributionsanläggningar stamnät avses stamnätsledningar, stationer stamnät, transformatorer stamnät och övrigt. 36

43 Omklassificeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående ackumulerade uppskrivningar/övervärden netto Utgående ackumulerade nedskrivningar (anskaffningsvärde) Redovisat värde Elproduktionsanläggningar 17 Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning/utrangeringar Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Återförda avskrivningar på försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående ackumulerade uppskrivningar/övervärden netto Utgående ackumulerade nedskrivningar (anskaffningsvärde) Redovisat värde Not resultaträkning Nettoomsättning Transiteringsintäkter Anslutningsintäkter Engångsintäkter Ersättning till kund för leveransavbrott Myndighetsavgifter Nettoomsättning Kostnad för transitering och inköp av kraft Transitering och inköp av kraft Ersätttning från överliggande nät avseende leveransavbrott Myndighetsavgifter Total kostnad för tranistering och inköp av kraft Särskild rapport ekonomisk data lokalnät Intäkter Intäkter från abonnemang i inmatningspunkt Intäkter från abonnemang i gränspunkt Intäkter från högspänningsabonnemang i uttagspunkt Intäkter från lågspänningsabonnemang i uttagspunkt Summa tranisteringsintäkter Kostnader Kostnader för anslutning till överliggande och angränsande nät Kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät Kostnader för inköpt energi för att täcka nätförluster Kostnader för egenproducerad energi för att täcka nätförluster Ersättning till innehavare av produktionsanläggning för inmatning av el Summa transitering och inköp av kraft Särskild rapport ekonomisk data regionnät Intäkter Intäkter från abonnemang i inmatningspunkt Intäkter från abonnemang i gränspunkt Intäkter från abonnemang i uttagspunkt Summa tranisteringsintäkter Kostnader Kostnader för anslutning till överliggande och angränsande nät 17 Med elproduktionsanläggningar avses elproduktionsanläggningar uteslutande avsedda för att täcka nätförluster och mobila reservaggregat avsedda för tillfälligt bruk vid elavbrott. 37

44 Kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät Kostnader för inköpt energi för att täcka nätförluster Kostnader för egenproducerad energi för att täcka nätförluster Ersättning till innehavare av produktionsanläggning för inmatning av el Summa transitering och inköp av kraft Särskild rapport ekonomisk data stamnät Intäkter Intäkter från abonnemang i inmatningspunkt Intäkter från abonnemang i gränspunkt Intäkter från abonnemang i uttagspunkt Övrigt (ska specificeras) Summa tranisteringsintäkter Kostnader Kostnader för anslutning till överliggande och angränsande nät Kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät Kostnader för inköpt energi för att täcka nätförluster Kostnader för egenproducerad energi för att täcka nätförluster Ersättning till innehavare av produktionsanläggning för inmatning av el Övrigt (ska specificeras) Summa transitering och inköp av kraft Särskild rapport lokalnät Anläggningar Ledningslängd lågspänning - oisolerad lufledning (km) Ledningslängd lågspänning - isolerad luftledning (km) Ledningslängd lågspänning - jordkabel (km) Ledningslängd högspänning - oisolerad luftledning (km) Ledningslängd högspänning - isolerad luftledning (km) Ledningslängd högspänning - jordkabel (km) Nätstationer inom området (antal) Totalt installerad transformatoreffekt i nätstationerna (MVA) Nätabonnemang Högspänningsabonnemang i uttagspunkt (antal) Lågspänningsabonnemang i uttagspunkt (antal) Totalt antal abonnemang i uttagspunkt Överföring Nätets sammanlagda abonnerade effekt 18 (MW) - överliggande och angränsande nät Sammanlagd maximal inmatad effekt (MW) till redovisningsenheten Totalsumma inmatad energi till redovisningsenheten (MWh) Utmatad energi till slutkund - lågspänning (MWh) Utmatad energi till slutkund - högspänning (MWh) Utmatad energi i gränspunkt (MWh) Årets nätförlust (MWh) Under året inköpt energi för att täcka nätförluster (MWh) Under året producerad energi för att täcka nätförluster (MWh) Nyckeltal Antal ersatta abonnenter med avbrott timmar Antal ersatta abonnenter med avbrott längre än 24 timmar Medellastfaktor Särskild rapport regionnät och stamnät Anläggningar Ledningslängd luftledning 50 kv (km) Ledningslängd luftledning kv (km) Ledningslängd luftledning >130 kv (km) Ledningslängd jordkabel 50 kv (km) Ledningslängd jordkabel kv (km) Ledningslängd jordkabel >130 kv (km) Nätabonnemang Abonnemang i uttagspunkt (antal) 18 Med sammanlagd abonnerad effekt menas den avtalade effekten för inmatning i inmatningspunkt och gränspunkt. 38

45 Överföring Sammanlagd abonnerad effekt 50 kv (MW) Sammanlagd abonnerad effekt kv (MW) Sammanlagd abonnerad effekt >130 kv (MW) Maximalt överförd effekt (MW) Totalt inmatad energi (MWh) Utmatad energi 50 kv (MWh) Utmatad energi kv (MWh) Utmatad energi >130 kv (MWh) Årets nätförluster (MWh) Under året inköpt energi för att täcka nätförluster (MWh) Under året producerad energi för att täcka nätförluster (MWh) Nyckeltal Medellastfaktor Redovisnings - och värderingsprinciper Redovisnings - och värderingsprinciper. Avskrivningsprinciper. Beskrivning av de principer som använts för att till nätverksamheten fördela intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital som inte är direkt hänförbara till specifik rörelsegren. Beskrivning av de principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster som berör nätverksamheten, mellan koncernbolag och rörelsegr enar. Beskrivning av de metoder som använts för gränsdragning mellan underhållskostnader och investeringar. V id kombinerat underhåll och värderingshöjande förbättringar ska de principer som används för gränsdragning mellan underhållskostnader och investeringar beskrivas. Tilläggsupplysningar Leasing Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Övriga externa kostnader Medelantal anställda Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Resultat från andelar i koncernföretag och/eller intresseför etag och gemensamt styrda företag Ränteintäkter och liknande intäkter Räntekostnader och liknande kostnader Skatt på årets resultat Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Långfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppgifter som lämnas i årsrapport avseende nätkoncession för område ska även innefatta sådan nätkoncession för linje som avses i 3 kap. 3 a andra stycket ellagen (1997:857). Övriga bestämmelser Nätmyndigheten kan efter ansökan medge undantag från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger. Dessa föreskrifter träder i kraft den [dag - månad - år] och ska tillämpas första gången i fråga om årsrapport för nätverksamhet avseende det räkenskapsår som inletts närmast efter den 31 december G enom dessa föreskrifter upphävs Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhe. 39

46 På Energimarknadsinspektionens vägnar [Beslutsfattande] [Föredragande] 40

47 á

48 Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna. Tel

49 Ei R 2018:04 Inrapportering av fjärrvärmeverksamhet Regelförenkling för alla

50 Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet med uppdrag att arbeta för väl fungerande energimarknader. Det övergripande syftet med vårt arbete är att Sverige ska ha väl fungerande distribution och handel av el, fjärrvärme och naturgas. Vi ska också ta tillvara kundernas intressen och stärka deras ställning på marknaderna. Konkret innebär det att vi har tillsyn över att företagen följer regelverken. Vi har också ansvar för att utveckla spelreglerna och informera kunderna om vad som gäller. Vi reglerar villkoren för de monopolföretag som driver elnät och naturgasnät och har tillsyn över företagen på de konkurrensutsatta energimarknaderna. Energimarknaderna behöver spelregler vi ser till att de följs Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2018:04 Författare: Anna Elfwén, Elin Vidlund, Anneli Ljungkvist och Joachim Karlsson. Copyright: Energimarknadsinspektionen Rapporten är tillgänglig på

51 Förord Ei har identifierat att det finns ett behov av en översyn av de regler som finns kopplade till redovisning av fjärrvärmeverksamhet. I denna rapport beskriver Ei vilka ändringar som behöver göras och presenterar ett förslag på ny förordning om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. Eskilstuna, mars 2018 Anne Vadasz Nilsson Generaldirektör Anna Elfwén Analytiker

52 Innehåll Sammanfattning... 3 Författningsförslag Inledning Direkta hänvisningar till annan lagstiftning Förslag till ändringar jämfört med nuvarande förordning Hur påverkas föreskriften av föreslagen förordning? Översyn av inrapporterade uppgifter Endast nödvändiga uppgifter bör samlas in Finansieringsanalys Förtydliganden och likformighet Författningskommentar Konsekvensutredning Branschbeskrivning av fjärrvärmemarknaden i Sverige Bakgrund till projektet Konsekvenser för fjärrvärmeföretagen Konsekvenser för kunder på fjärrvärmemarknaden Konsekvenser för Energimarknadsinspektionen Konsekvenser för Sveriges domstolar Bilaga 1 Jämförelsetabell...24 Bilaga 2 Förslag på ny föreskrift...34

53 Sammanfattning Varje år rapporterar Sveriges elnäts-, fjärrvärme- och naturgasföretag in uppgifter om företagens verksamhet till Energimarknadsinspektionen (Ei). Rapporteringen, av framförallt årsrapporter, är av stor vikt eftersom uppgifterna från elnäts- och naturgasföretagen används som underlag till Ei:s beslut om intäktsramar. Vad gäller fjärrvärme är Ei den myndighet som ser till att fjärrvärmeföretagen följer fjärrvärmelagen, Ei analyserar även utvecklingen på fjärrvärmemarknaden. Årsrapporterna har en central roll i möjligheten att följa utvecklingen på marknaden. Årsrapporterna bidrar till en ökad insyn i företagen och möjliggör jämförelser mellan företag vilket stärker kundernas förhandlingsläge. För att inrapporteringen ska hålla hög kvalitet krävs det att Ei ser över rapporternas utformning inför inrapporteringsperioden för att säkerställa att de är uppdaterade utefter gällande lagar och regler. Ei:s föreskrifter och årsrapportsmallar bygger till stor del på årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL). Idag finns ingen hänvisning till ÅRL varken i relevanta förordningar 1 eller föreskrifter 2, detta innebär att regeringens förordningar och Ei:s föreskrifter behöver revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Det är ett förhållande som vi vill förbättra och förenkla. Projektet har därför i syfte att analysera eventuella behov av ändringar i relevanta förordningar som rör inrapportering och vid behov lämna förslag på ändringar till regeringen. Projektet syftar även till att, om regeringen antar Ei:s förslag till förordningsändringar, göra relevanta ändringar i Ei:s rapporteringsföreskrifter gällande elnät, gasnät och fjärrvärme för att dessa bättre ska överensstämma med reglerna i ÅRL såväl nu som i framtiden. Ytterligare ett syfte med projektet har varit att se över vilka uppgifter som Ei behöver få in för att förenkla för företagen där det är möjligt. Ei presenterar i denna rapport ett förslag på en ny förordning om redovisning av fjärrvärmeverksamhet där kopplingen till ÅRL blir tydligare. Ei föreslår även att finansieringsanalysen tas bort eftersom myndigheten inte i tillräcklig utsträckning använder dessa uppgifter samt att de kan beräknas utifrån övriga lämnade uppgifter. I rapporten beskrivs också eventuella följdändringar i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (EIFS 2010:1) med anledning av den föreslagna förordningen. Rapporten avslutas med en konsekvensanalys där Ei belyser eventuella konsekvenser som förslaget kan leda till. Eftersom ändringarna är förenklingar kommer konsekvenserna i stort att leda till kostnadsminskningar för framförallt fjärrvärmeföretagen. 1 Förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet; förordning (2006:1051) om redovisning och revision av överföring naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning; förordning (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. 2 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhet (konsoliderad version), Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning (STEMFS 2006:3) och Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (EIFS 2010:1). 3

54 Författningsförslag Förslag till förordning (2018: XXX) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om sådan redovisning och revision som anges i 40 första stycket och 42 fjärrvärmelagen (2008:263). Om inget annat följer av denna förordning ska årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning följas. Vid samtlig rapportering enligt denna förordning ska god redovisningssed tillämpas. 2 De termer och uttryck som används i förordningen har samma betydelse som i fjärrvärmelagen (2008:263), fjärrvärmeförordningen (2008:526) och årsredovisningslagen (1995:1554). Årsrapportens utformning och innehåll 3 Den som bedriver fjärrvärmeverksamhet ska särskilt för fjärrvärmeverksamheten upprätta en årsrapport för varje räkenskapsår. Årsrapporten ska bestå av förvaltningsberättelse, en kostnadsslagsindelad resultaträkning, balansräkningen, uppgifter om redovisnings- och värderingsprinciper och tilläggsupplysningar. I balansräkning och resultaträkning ska även jämförelsetal från närmast föregående räkenskapsår ingå. Årsrapporten ska också innehålla uppgifter om fördelning av materiella anläggningstillgångar och nettoomsättningen. I särskilda rapporten och rapport om drift- och affärsförhållande ska uppgifter lämnas som behövs för att bedöma utvecklingen av fjärrvärmeverksamheten och för att kunna jämföra olika fjärrvärmeverksamheter. 4 Samtliga intäkter och kostnader som är direkt hänförliga till fjärrvärmeverksamheten ska redovisas i resultaträkningen. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet, ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt 4

55 adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av fjärrvärmeverksamheten. 5 Samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är direkt hänförliga till fjärrvärmeverksamheten ska redovisas i balansräkningen. Är dessa gemensamma för fjärrvärmeverksamheten och annan verksamhet ska de fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan verksamhetsgrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av fjärrvärmeverksamheten. 6 I de fall andra värderingsprinciper används i årsrapporten än vad som används i årsredovisningen ska uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena och orsaken till justeringen. 7 Utöver vad som följer av god redovisningssed, ska uppgifter lämnas om 1. principerna för den fördelning som avses i 4 och 5, och 2. principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster mellan koncernbolag och verksamhetsgrenar. Särskild granskning av fjärrvärmeverksamheten 8 Revisor som granskar redovisning av fjärrvärmeverksamhet ska vara auktoriserad eller godkänd. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten ska granskas av minst en auktoriserad revisor, ska den revisor som granskar fjärrvärmeverksamheten vara auktoriserad. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun ska årsrapporten i stället granskas av de revisorer som granskar den årsredovisning som kommunen upprättar enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från första och andra stycket, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldig att ha auktoriserad eller godkänd revisor. 9 Årsrapportshandlingar för fjärrvärmeverksamheten ska senast fem månader efter räkenskapsårets utgång lämnas till revisor för granskning. 10 Revisorn ska granska hela årsrapporten förutom delrapporten särskild rapport och rapporten om drift- och affärsförhållande som avses i 3 fjärde stycket. 11 Det yttrande som avses i 42 fjärrvärmelagen (2008:263) ska ges in till tillsynsmyndigheten. I intyget ska revisorn ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed. Vid slutförd granskning ska revisorn också teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. 5

56 Undertecknande av årsrapport 12 Årsrapporten ska undertecknas i enlighet med vad som gäller för undertecknande av årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun, ska årsrapporten beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. Om någon årsredovisning inte upprättas, ska årsrapporten undertecknas av den som bedriver fjärrvärmeverksamheten eller av behörig ställföreträdare för den som bedriver fjärrvärmeverksamheten. Årsrapporten ska innehålla uppgift om vilken dag den undertecknades. Bemyndiganden 13 Tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om 1. hur anläggningstillgångar ska specificeras, 2. kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning, 3. upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått, 4. uppgifter som ska ingå om fördelning av nettoomsättning som upprättas enligt 3 tredje stycket, 5. uppgifter som ska lämnas in enligt 3 fjärde stycket, 6. vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas, och 7. elektronisk överföring av rapport om drift- och affärsförhållanden enligt 43 fjärde stycket fjärrvärmelagen. Övergångsbestämmelser 2018: XXX 1. Denna förordning träder i kraft den XX 2018, då förordningen (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet ska upphöra att gälla. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om årsrapport för fjärrvärmeverksamhet avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om årsrapport avseende det räkenskapsår som inletts före den 1 januari

57 1 Inledning Varje år rapporterar Sveriges elnäts-, fjärrvärme- och naturgasföretag in uppgifter om företagens verksamhet till Energimarknadsinspektionen (Ei). En stor del av dessa uppgifter lämnas till avdelningen för nätreglering. I tabellen nedan framgår vilka rapporter som företagen årligen ska lämna in till Ei och som avdelningen ansvarar för. Tabell - Rapportering som avdelningen för nätreglering ansvarar för Typ av rapport Företag Inrapporteras senast Tariffrapport Elnätsföretagen 31 januari Rapport om åtgärder enligt övervakningsplan Elnäts- och naturgasföretagen 15 mars Årsrapport Elnäts-, naturgas- och fjärrvärmeföretagen 31 juli Drift- och affärsförhållande Fjärrvärmeföretagen 31 juli Rapporteringen av årsrapporter är av stor vikt eftersom uppgifterna från elnätsoch naturgasföretagen används som underlag till Ei:s beslut om intäktsramar. Fjärrvärme bedrivs som monopol där du som kund är hänvisad till det företag som finns där du bor. Ei är den myndighet som ser till att fjärrvärmeföretagen följer fjärrvärmelagen, Ei analyserar även utvecklingen på fjärrvärmemarknaden. Årsrapporterna har en central roll i möjligheten att följa utvecklingen på marknaden. Öppenheten om de ekonomiska förhållandena ska motverka en oskälig prissättning och öka förtroendet hos kunderna. Årsrapporterna bidrar till en ökad insyn i företagen och möjliggör jämförelser mellan företag vilket stärker kundernas förhandlingsläge. För att inrapporteringen ska hålla hög kvalitet krävs det tydliga rutiner. Det krävs även att Ei ser över rapporternas utformning inför inrapporteringsperioden för att säkerställa att de är uppdaterade i enlighet med gällande lagar och regler. Den 1 januari 2016 infördes omfattande ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL). Idag finns ingen hänvisning till ÅRL varken i relevanta förordningar eller föreskrifter. Det innebär att förändringar i ÅRL inte per automatik slår igenom i de regler som styr inrapporteringen till Ei. Detta behöver ändras för att regeringens förordningar och Ei:s föreskrifter inte ska behöva revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Ei:s föreskrifter är idag onödigt omfattande och detaljerade. Projektet innebär att Ei nu tar ett helhetsgrepp om gällande bestämmelser för inrapportering av uppgifter från el-, gas- och fjärrvärmeverksamhet. Avsikten är också att säkerställa att företagen inte behöver rapportera in samma uppgifter två gånger. Projektet kommer alltså att medföra förenklingar för företagen, eftersom de uppgifter som ska lämnas enligt ÅRL och Ei:s föreskrifter i många delar kommer vara desamma. Om den föreslagna förordningen antas kommer det även leda till att Ei, utan 7

58 föregående föreskriftsändringar, kan göra ändringar i inrapporteringssystemet ifall någonting i ÅRL har ändrats. Syftet med projektet är att analysera eventuella behov av ändringar i relevanta förordningar 3 som rör inrapportering och vid behov lämna förslag till ändringar till regeringen. Projektet syftar även till att i förlängningen göra relevanta ändringar i Ei:s rapporteringsföreskrifter 4 gällande elnät, gasnät och fjärrvärme för att dessa bättre ska överensstämma med ÅRL:s bestämmelser, såväl nu som i framtiden. Projektet har resulterat i en rapport per energislag. I denna rapport beskrivs ändringarna som föreslås i förordning (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (förordningen) och eventuella följdändringar i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (EIFS 2010:01) (föreskriften). Ei har analyserat alla regler i förordningen men i rapporten beskrivs dock endast i detalj de ändringar som Ei anser behöver genomföras i förordningen. Eftersom ändringarna är omfattande föreslår Ei att en ny förordning utfärdas (se författningsförslag). För det fall förslaget till ny förordning antas avser Ei även att utfärda nya föreskrifter. I rapporten beskrivs även skälen till och vilka ändringar som Ei avser att göra i föreskriften om förslaget på ny förordning godkänns (se bilaga 2 för förslag på ny föreskrift). Rapporten avslutas med en beskrivning av de konsekvenser som en ny förordning kan leda till. Ei har inom ramen för projektet haft en referensgrupp där representanter från samtliga berörda energislag varit med. Deltagarna har under arbetets gång fått möjlighet att lämna synpunkter på förslagen vid ett flertal tillfällen. Dialogmöten har genomförts två gånger. Det första mötet skedde när projektet startade och det andra mötet genomfördes efter att Ei arbetat fram ett första utkast på nya förordningar och föreskrifter. Referensgruppen har fått ta del av denna rapport, det slutliga förslaget på ny förordning och även förslaget till hur en ny föreskrift skulle kunna se ut om förordningen antas. I referensgruppen har företrädare från Eon Energidistribution AB, Ellevio AB, Vattenfall Eldistribution AB, Bjärke Energi ek. för., Tekniska Verken i Linköping AB, Swedegas AB, Gasnätet Stockholm AB och Energiföretagen Sverige ingått. Arbetet på Ei har genomförts i en projektgrupp som bestått av Anna Elfwén, Elin Vidlund, Anneli Ljungkvist och Joachim Karlsson. Projektägare har varit Rebecka Thuresson. 3 Förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet; förordning (2006:1051) om redovisning och revision av överföring naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning; förordning (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. 4 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhet (konsoliderad version), Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd (STEMFS 2006:3) om redovisning av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning och Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2010:1) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. 8

59 2 Direkta hänvisningar till annan lagstiftning Den 1 januari 2016 infördes ändringar i ÅRL. Ändringarna har skett med anledning av ett nytt EU-direktiv som syftar till att minska administrationen för mindre företag. Eftersom grunden för uppgifterna i årsrapporterna och Ei:s rapporteringsföreskrifter bygger på ÅRL innebär förändringar i lagen också att Ei:s föreskrifter, mallar och inrapporteringssystem bör ses över. På grund av avsaknad av hänvisning till ÅRL kommer förändringar i den lagen inte per automatik slå igenom i de inrapporteringsregler som styr Ei:s verksamhet. Detta gäller både relevanta förordningar och föreskrifter. Istället för direkta hänvisningar finns idag rena avskrivningar av vissa paragrafer i ÅRL. Detta behöver ändras så att förordningen och föreskriften inte behöver revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Förslaget till ny förordning (och ny föreskrift) innehåller därför inte längre några rena avskrivningar från ÅRL utan istället direkta hänvisningar dit eftersom syftet med avskrivningarna endast var att reglerna i ÅRL skulle följas. Det är också viktigt att ändringar i andra lagar får direkt genomslag i förordningen. Dessa är bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning. Den föreslagna förordningen kommer därför att hänvisa direkt till dessa lagar. 2.1 Förslag till ändringar jämfört med nuvarande förordning I förslaget till ny förordning har generella hänvisningar införts till att vissa lagar ska följas om inget annat anges. De lagar där hänvisningar gjorts till är årsredovisningslagen, bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning. Detta förenklar och förtydligar där det tidigare funnits möjligheter till flera olika tolkningar om hur regeln ska tillämpas. Det har hittills inte uppstått några tolkningssvårigheter men det är ändå lämpligt att minimera tolkningsutrymmet om det någon gång blir aktuellt att tillämpa reglerna i ett beslut eller i en domstolsprocess. Även en generell hänvisning till terminologin i ÅRL och fjärrvärmelagen (2008:263) föreslås. Hänvisning har också gjorts till att tillsynsmyndighet har samma betydelse som i fjärrvärmeförordningen (2008:526). Termerna bör ha samma betydelse som de i ÅRL och fjärrvärmelagen för att undvika flera tolkningsmöjligheter och eventuella missförstånd. Ei har inte funnit någon term som behöver ha en annan definition än de som finns i de lagar som den föreslagna förordningen och föreskriften hänvisar till. Referensgruppen har uttryckt att uppgifterna i balansräkningen bör kunna minskas och då framförallt att eget kapital och skulder bör tas bort ur inrapporteringen eftersom dessa uppgifter inte används särskilt av Ei. Balansräkningen bör dock vara kvar i sin helhet för att Ei ska kunna få en bra 9

60 sammanfattning av företagens verksamhet. Ei har till uppgift att följa och analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaden, årsrapporterna är en viktig informationskälla om företagens verksamhet. För att få en bra bild över företagens verksamhet anser Ei därför att årsrapporten ska bestå av en fullständig balansräkning vilket innebär att Ei behöver få in uppgifter om företagens tillgångar, skulder och eget kapital. 2.2 Hur påverkas föreskriften av föreslagen förordning? Ei presenterar i denna rapport ett förslag på ny föreskrift, i de fall förslaget om ny förordning antas avser Ei att utfärda en ny föreskrift. I detta avsnitt redogör Ei för hur föreskriften kan komma att påverkas av förslaget på ny förordning. Även föreskriften bör vara utformad så att ändringar i andra styrande lagar direkt slår igenom även i den. I förslaget till ny föreskrift har samtliga definitionerna tagits bort och istället hänvisas till följande lagar: fjärrvärmelagen, årsredovisningslagen, och anläggningslagen (1973:1149). Det finns inga skäl att frångå de definitioner som redan är vedertagna i de andra regelverken. Genom att använda samma definitioner minskar risken för missförstånd. Genom att hänvisa till ÅRL kan detaljer lyftas bort ur föreskrifterna. Bland annat föreslås nu en skrivning om att uppställningen i årsrapporten ska följa uppställningen enligt ÅRL. I nuvarande föreskrift är regler rena avskrivningar av regler ur ÅRL med vissa tillägg som gäller noter som ska redovisas särskilt. Med en hänvisning till ÅRL räcker det att beskriva vad som behöver specificeras ytterligare vid redovisning av just fjärrvärmeverksamhet. Föreskriften blir på detta sätt mer lättläst och det saknas skäl att frångå regeln om uppställningen i ÅRL varför en hänvisning både är lämpligare och på det sättet också blir mer korrekt om en förändring görs. 10

61 3 Översyn av inrapporterade uppgifter En viktig del i projektet har varit att se över den data som företagen lämnar i årsrapporterna. I kapitlet beskrivs vilka ändringar som föreslås i förordningen och föreskriften kopplat till detta. 3.1 Endast nödvändiga uppgifter bör samlas in Det har framförts synpunkter både under projektets gång men även tidigare från flera företag att endast uppgifter som verkligen behövs i Ei:s verksamhet ska rapporteras in i årsrapporterna. Ett syfte med projektet är därför att se över mängden uppgifter som fjärrvärmeföretagen rapporterar in och vilka inrapporterade uppgifter som verkligen analyseras av Ei. Vid översynen har Ei därför i detalj sett över vilka uppgifter som rapporteras in i den årliga inrapporteringen av årsrapporter och vad dessa uppgifter används till hos Ei. Ytterligare ett syfte med projektet är att säkerställa att fjärrvärmeföretagen inte ska behöva rapportera in samma uppgifter mer än en gång. I översynen har det därför även ingått att identifiera vilka uppgifter som rapporteras in eller går att få tillgång till via annan rapportering inom myndigheten. Förslag till ändringar jämfört med nuvarande förordning Förslaget till ny förordning innebär inga ändringar gällande mängden uppgifter som rapporteras i den årliga inrapporteringen. De detaljerade uppgifterna om vad som ska rapporteras in framgår av föreskrifterna (se bilaga 2). Eftersom årsrapporten och drift- och affärsförhållanderapporten 5 är de enda rapporterna som Ei får in från fjärrvärmeföretagen kommer uppgifterna som rapporteras i dessa att behållas. Informationen från dessa rapporten har till syfte att användas för att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden och vid ordinarie tillsyn. Hur påverkas föreskriften av föreslagen förordning? Idag finns detaljerade och omfattade regler om vilka uppgifter som ska rapporteras in till Ei. Vid översynen av reglerna har projektgruppen i detalj studerat vilka uppgifter som verkligen analyseras av Ei och vilka som rapporteras in men inte analyseras. Om Ei behöver få tillgång till några specifika uppgifter med anledning av t.ex. en särskild tillsynsinsats kan istället regeln i 53 fjärrvärmelagen användas. Där stadgas det att Ei har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Den föreslagna 5 Fjärrvärmeföretagen rapporterar årligen även in en tillhörande drift- och affärsförhållanderapport där de rapporterar in uppgifter om prisinformation, produktion, distribution och leveranser i näten. 11

62 förordningen kommer inte att påverka vilka uppgifter företaget rapporterar enligt föreskriften idag. 3.2 Finansieringsanalys Av 4 femte punkten förordningen framgår att årsrapporten ska innehålla en finansieringsanalys om den som bedriver fjärrvärmeverksamhet är skyldig att upprätta en finansieringsanalys enligt ÅRL eller lagen (1997:614) om kommunal redovisning (i årsrapporten benämnd kassaflödesanalys). Finansieringsanalysen upprättas med stöd i uppgifter som bland annat finns i företagens resultat-, balansräkningar och noter. Det är alltså fråga om en sammanställning som till väsentlig del baseras på uppgifter i resultat- och balansräkningarna. Det finns inga bestämmelser i ÅRL om sättet att uppföra en finansieringsanalys, däremot har Bokföringsnämnden gett ut rekommendationer på området. Den finansieringsanalys som Ei tillämpar i nuvarande bestämmelser avser en så kallad indirekt metod. Den uppställning som Ei idag tillämpar är mycket detaljerad. Ei har inte heller fastställt några närmare instruktioner om hur posterna ska beräknas i detalj. I sammanhanget har det framkommit att flera företag upplever problem med att fördela de uppgifter som ska redovisas i finansieringsanalysen på ett korrekt sätt då anvisningar saknas. Detta gäller särskilt för de företag som har s.k. blandad verksamhet, eftersom årsrapporten endast ska omfatta fjärrvärmeverksamheten och dessa företag då måste nyckla ut värdena som ska rapporteras. Det är därför sannolikt att finansieringsanalyserna som idag upprättas av nätföretagen inte är jämförbara. En viktig del inom detta projekt har varit att rensa årsrapporterna på sådana uppgifter som rapporteras dubbelt eller som inte har ett värde för analyser och uppföljningar av företagens verksamheter. Att analysera hur företagens kassaflöden utvecklas är intressant. Den detaljeringsnivå som finansieringsanalyserna idag erbjuder är dock inte nödvändig för att kunna göra de analyser som Ei kan tänkas behöva göra. Ei kan på ett enkelt sätt använda de uppgifter som framgår av resultat- och balansräkningar samt noter. Det framstår därför som onödigt betungande för företagen att åläggas att redovisa en finansieringsanalys och Ei föreslår därför att finansieringsanalysen tas bort från förordningen. Finansieringsanalysen regleras endast i förordningen, ingen ändring behövs därför i föreskriften. 12

63 4 Förtydliganden och likformighet Vid översynen av reglerna har språket setts över och ålderdomliga uttryck rensats bort. Eftersom projektet även omfattar en översyn av förordningarna och föreskrifterna för inrapportering av naturgas och fjärrvärme har också ändringar föreslagits för att öka likformigheten mellan de olika energislagens regler. Orden som har bytts ut är: samt och skall. Samt har dock använts när ordet och redan förekommer i samma mening och behov av ett till bindeord finns. Förordningen har setts över så att samma systematik används i den och i förordningarna som rör inrapportering av uppgifter om el och naturgas. De tre förordningarna innehåller många regler som är likartade och vissa regler som är precis likadana. Eftersom de tre förordningarna var utfärdade vid olika tidpunkter uttrycks ibland samma sak på olika sätt. Projektgruppen har, så långt det har varit möjligt, ändrat skrivningarna så att de är likadana. Med en likformighet kommer det bli lättare att tolka reglerna för alla som ska använda dem. Det finns här även skäl att nämna att också föreskrifterna bör vara uppställda på ett systematiskt sätt, även dessa är utfärdade vid olika tidpunkter vilket gör att samma regler har uttryckts på olika sätt. Vid en översyn av föreskrifterna bör också de allmänna råden lyftas ut och placeras i en handbok istället. Detta för att öka läsbarheten och på så sätt få en tydligare och mer lättanvändbar föreskrift. Ei presenterar i bilaga 2 ett förslag på ny föreskrift, i denna har ovanstående beaktats. 13

64 5 Författningskommentar I detta kapitel lämnas författningskommentarer på de föreslagna ändringarna. Nuvarande bestämmelser som föreslås utan större korrigering har inte särskilt motiverats. Utgångspunkten har varit att inte ska vara strängare regler i denna förordning än vad som följer av annan redovisningslagstiftning för företagsformen. Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om sådan redovisning och revision som anges i 40 första och andra styckena och 42 fjärrvärmelagen (2008:263). Om inget annat följer av denna förordning ska årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning följas. Vid samtlig rapportering enligt denna förordning ska god redovisningssed tillämpas. Paragrafen motsvarar 1 och delar av 2 nuvarande förordning. Stycke två och tre har lagts till och utformats för att förtydliga att om inget annat framgår av förordningen så ska årsredovisningslagen, bokföringslagen och god redovisningssed följas. Årsrapporten liknar till stor del en årsredovisning och de regler som gäller årsredovisning gäller även årsrapporten. Dessa tillägg innebär att en återupprepning av samtliga regler som gäller både årsrapporten och årsredovisningen inte behöver göras. 2 De termer och uttryck som används i förordningen har samma betydelse som i fjärrvärmelagen (2008:263), fjärrvärmeförordningen (2008:526) och årsredovisningslagen (1995:1554). Paragrafen är ny och har till syfte att förtydliga var definitioner och uttryck kan återfinnas. Det har tidigare inte funnits varken utskrivna definitioner eller hänvisningar. Ei anser att hänvisningar behövs då skilda meningar kan uppkomma om tolkningen av en term såsom förordningen nu är utformad. Årsrapportens utformning och innehåll 3 Den som bedriver fjärrvärmeverksamhet ska särskilt för fjärrvärmeverksamheten upprätta en årsrapport för varje räkenskapsår. Årsrapporten ska bestå av förvaltningsberättelse, en kostnadsslagsindelad resultaträkning, balansräkningen, uppgifter om redovisnings- och 14

65 värderingsprinciper och tilläggsupplysningar. I balansräkning och resultaträkning ska även jämförelsetal från närmast föregående räkenskapsår ingå. Årsrapporten ska också innehålla uppgifter om fördelning av materiella anläggningstillgångar och nettoomsättningen. I särskilda rapporten och rapport om drift- och affärsförhållande ska uppgifter lämnas som behövs för att bedöma utvecklingen av fjärrvärmeverksamheten och för att kunna jämföra olika fjärrvärmeverksamheter. Paragrafen motsvarar 4 i nuvarande förordning förutom att punkt fem och sex i nuvarande föreslås att tas bort. Uppgifterna som anges i punkt fem och sex i nuvarande förordning används inte av Ei och har därför tagits bort. Stycke tre har lagts till eftersom Ei behöver ha ytterligare uppgifter om anläggningarna än vad som krävs enligt årsredovisningslagen, uppgifterna används vid granskning av årsrapporten. Årsrapporten innehåller även ytterligare specifikation av nettoomsättningen. Uppgifterna medför ingen förändring för företagen eftersom de redan rapporterar in dessa uppgifter. Stycke fyra är delvis nytt. Angående den särskilda rapporten har krav på att lämna in dessa uppgifter redan funnits (10 tredje punkten). Tidigare var regeln mer detaljerad, Ei anser att dessa detaljer ska vara på föreskriftsnivå. Detta medför ingen skillnad för fjärrvärmeföretagen vad gäller kraven på vilka uppgifter som ska lämnas in eftersom uppgifterna i särskilda rapporten motsvarar vad som lämnas enligt nuvarande förordning. Uppgifterna behövs för att kunna följa utvecklingen på marknaden och används vid granskningen av årsrapporten. Skrivningen om rapport om drift- och affärsförhållanden är tillagd, det framgår av 41 fjärrvärmelagen att en dessa uppgifter ska lämnas. Tidigare har ingenting nämnts om denna rapport i förordningen utan reglerna har endast funnits i lag och i Ei:s föreskrifter. Denna ordning anser Ei blir otydlig och det kan bli svårt för fjärrvärmeföretagen att förstå att Ei granskar denna rapport tillsammans med årsrapporten som en helhet. Med denna skrivning anser Ei att det blir tydligare och dessutom är regeln om revisorns granskning korrigerad (se 10 i detta förslag) varför det krävs en tydlighet även här. Språkliga justeringar är gjorda. 4 Samtliga intäkter och kostnader som är direkt hänförliga till fjärrvärmeverksamheten ska redovisas i resultaträkningen. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet, ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av fjärrvärmeverksamheten. 15

66 Paragrafen motsvarar 9 i nuvarande förordning. Ändringar är gjorda för att tydliggöra vilka krav som ställs om företagen gör en fördelning. Språkliga justeringar är gjorda. 5 Samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är direkt hänförliga till fjärrvärmeverksamheten ska redovisas i balansräkningen. Är dessa gemensamma för fjärrvärmeverksamheten och annan verksamhet ska de fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan verksamhetsgrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av fjärrvärmeverksamheten. Paragrafen motsvarar 7 i nuvarande förordning. Ändringar är gjorda för att tydliggöra vilka krav som ställs om företagen gör en fördelning. Språkliga justeringar är gjorda. 6 I de fall andra värderingsprinciper används i årsrapporten än vad som används i årsredovisningen ska uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena och orsaken till justeringen. Paragrafen är tillagd för att Ei ska få information om när företagen har frångått principerna i ÅRL. Det är viktigt för Ei i granskningsprocessen att få veta hur uppgifterna har justerats och varför. I normalfallet ska inga justeringar behöva göras varför det är viktigt att Ei särskilt uppmärksammas på detta. 7 Utöver vad som följer av god redovisningssed, ska uppgifter lämnas om 1. principerna för den fördelning som avses i 4 och 5, och 2. principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster mellan koncernbolag och verksamhetsgrenar. Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 11, uppgifter har tagits bort som Ei inte använder i granskningen av årsrapporten. Särskild granskning av fjärrvärmeverksamheten 8 Revisor som granskar redovisning av fjärrvärmeverksamhet ska vara auktoriserad eller godkänd. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten ska granskas av minst en auktoriserad revisor, ska den revisor som granskar fjärrvärmeverksamheten vara auktoriserad. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun ska årsrapporten i stället granskas av de revisorer som granskar den årsredovisning som kommunen upprättar enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning. 16

67 Tillsynsmyndigheten får medge undantag från första och andra stycket, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldig att ha auktoriserad eller godkänd revisor. Paragrafen motsvarar delar av 12 i nuvarande förordning, resterande skrivning återfinns i 9 i detta förslag. Ändringar är gjorda för att tydliggöra vilka uppgifter som avses att rapportera in. Stycke fyra har lagts till eftersom Ei inte tycker att det är rimligt att ställa högre krav vad gäller granskningen av årsrapporten än vad som gäller för granskning av årsredovisningen. Språkliga justeringar är gjorda. 9 Årsrapportshandlingar för fjärrvärmeverksamheten ska senast fem månader efter räkenskapsårets utgång lämnas till revisor för granskning. Paragrafen motsvarar del av 12 i nuvarande förordning, övriga delar i nuvarande 12 är flyttade till 8 i detta förslag. Ei anser att det är tydligare att reglera vilka krav som ställs på revisorn och när revisorn ska få ta del av handlingarna i separata paragrafer. 10 Revisorn ska granska hela årsrapporten förutom delrapporten särskild rapport och rapporten om drift- och affärsförhållande som avses i 3 fjärde stycket. Paragrafen är tillagd för att tydliggöra vilka uppgifter som revisorn ska granska. Ei anser att det inte är mjöligt för revisorn att granska de tekniska uppgifterna som redovisas i dessa delrapporter, denna bestämmelse finns i nuvarande förordning på el och där föreslår Ei ingen ändring. 11 Det yttrande som avses i 42 fjärrvärmelagen (2008:263) ska ges in till tillsynsmyndigheten. I intyget ska revisorn ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed. Vid slutförd granskning ska revisorn också teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. Paragrafen är tillagd för att tydliggöra vilka uppgifter som ska finnas med i revisorsintyget. Sista meningen är tillagd för att Ei ska kunna säkerställa att revisorn faktiskt fått tagit del av årsrapporten, denna bestämmelse finns i nuvarande förordning på el och där föreslår Ei ingen ändring. Undertecknande av årsrapport 12 Årsrapporten ska undertecknas i enlighet med vad som gäller för undertecknande av årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun, ska årsrapporten beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. 17

68 Om någon årsredovisning inte upprättas, ska årsrapporten undertecknas av den som bedriver fjärrvärmeverksamheten eller av behörig ställföreträdare för den som bedriver fjärrvärmeverksamheten. Årsrapporten ska innehålla uppgift om vilken dag den undertecknades. Paragrafen motsvarar 6 i nuvarande förordning. Språkliga justeringar är gjorda. Bemyndiganden 13 Tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om 1. hur anläggningstillgångar ska specificeras, 2. kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning, 3. upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått, 4. uppgifter som ska ingå om fördelning av nettoomsättning som upprättas enligt 3 tredje stycket, 5. uppgifter som ska lämnas in enligt 3 fjärde stycket, 6. vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas, och 7. elektronisk överföring av rapport om drift- och affärsförhållanden enligt 43 fjärde stycket fjärrvärmelagen. Paragrafen motsvarar 16 i nuvarande förordning. Punkt 6 är tillagd för att myndigheten ska kunna utfärda föreskrifter om vilka särskilda tilläggsupplysningar som kan komma att behövas i årsrapporten. Språkliga justeringar är gjorda. Övergångsbestämmelser 2018: XXX 1. Denna förordning träder i kraft den XX 2018, då förordningen (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet ska upphöra att gälla. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om årsrapport för fjärrvärmeverksamhet avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om årsrapport avseende det räkenskapsår som inletts före den 1 januari

69 6 Konsekvensutredning I detta kapitel redogör Ei för de konsekvenser som förslaget på en ny förordning kan innebära för fjärrvärmeföretagen, kunderna, Ei och Sveriges domstolar. Kapitlet inleds med en branschbeskrivning och bakgrunden till projektet. 6.1 Branschbeskrivning av fjärrvärmemarknaden i Sverige I ett fjärrvärmesystem sker produktionen av värme centralt genom att vatten värms upp i en eller flera produktionsanläggningar som därefter distribueras i ett slutet rörledningssystem, till de kunder som är anslutna till fjärrvärmesystemet. Fjärrvärmen används främst för uppvärmning av byggnader och för varmvatten, men fjärrvärme levereras också till industrier för olika processbehov. Fjärrvärmeverksamhet har sådana stordriftsfördelar som är utmärkande för ett naturligt monopol, vilket innebär att det i de flesta fall endast är lönsamt att ha ett rörsystem för fjärrvärme per distributionsområde. De allra flesta företag som bedriver fjärrvärmeverksamhet gör det integrerat, det vill säga att produktion, distribution och handel sker inom samma företag. Det krävs ingen koncession (tillstånd) för att bygga och använda fjärrvärmeledningar och inte heller några tillstånd eller licenser för att driva fjärrvärmeverksamhet. Fjärrvärmen är inte heller prisreglerad. Däremot ska fjärrvärmeverksamheten särredovisas. År 2016 fanns det 197 fjärrvärmeföretag. 6 Fjärrvärmens utbyggnad i Sverige inleddes i slutet av 1940-talet och har sedan dess pågått kontinuerligt. Fjärrvärme utgör i dag den dominerande uppvärmningsformen på centralorten i mer än 240 av totalt 290 kommuner i landet. Fjärrvärmen i Sverige har i huvudsak byggts ut och utvecklats i kommunal regi, eftersom det ansågs ligga i det kommunala allmänintresset. Fram till i början av 1980-talet bedrevs de flesta fjärrvärmeverksamheter i kommunal förvaltningsform. I samband med elmarknadsreformen 1996 omreglerades också fjärrvärmen då det beslöts att kommunala fjärrvärmeföretag ska drivas på affärsmässiga grunder. 7 Detta ledde till strukturella förändringar i och med att många kommuner förändrade driften av fjärrvärme från kommunal förvaltning till aktiebolag. En del kommuner valde också att sälja sina verksamheter till privata aktörer. Knappt 65 procent av fjärrvärmenäten drivs idag av kommunala bolag. Resterande dryga 35 procent av näten drivs av privata eller statliga energikoncerner eller i kommunala förvaltningar. 6 Enligt de årsrapporter som fjärrvärmeföretagen ska lämna till Ei. Årsrapporterna ska lämnas senast sju månader efter räkenskapsårets utgång och avser verksamhetens föregående år fjärrvärmelagen (2008:263) anger att kommunala företag enligt 3 kap kommunallagen (1991:900) som bedriver fjärrvärmeverksamhet ska bedrivas affärsmässigt. 19

70 Över 90 procent av alla flerbostadshus, runt 83 procent av övriga byggnader och lokaler förutom småhus 8 och runt 15 procent av alla småhus värms med fjärrvärme levererades cirka 52 TWh, vilket motsvarar ungefär 50 procent av uppvärmningen i Sverige totalt sett. Företagens nettoomsättning var totalt 38,6 miljarder kronor under 2016, varav de sju största företagen står för ungefär halva omsättningen. Fjärrvärmeföretag kan också producera el i så kallade kraftvärmeverk och dessutom ha vissa intäkter från annan verksamhet. En kraftvärmeanläggning kan i princip drivas med vilket bränsle som helst och produktionen av el sker när en elgenerator drivs runt. Detta kan antingen ske med hjälp av ångturbin, gasturbin eller en kombination av båda (kombikraftvärmeverk). Den äldsta och mest använda tekniken är ångturbinen. Bränsle eldas och kokar upp vatten till ånga som driver en turbin. Denna driver i sin tur en generator som alstrar elektricitet. Elen matas ut på elnätet medan den kvarvarande värmen i ångan efter turbinen värmer upp hetvattnet i fjärrvärmenätet. Fjärrvärmen distribueras till mottagaren och vattnet cirkulerar därefter avkylt tillbaka till kraftvärmeanläggningen, där det värms upp på nytt. Kraftvärmens effektivitet bygger på att det finns ett fjärrvärmenät som kan ta emot den värme som blir över vid produktionen av el. Jämfört med så kallade kondenskraftverk, kraftverk som endast producerar el, är kraftvärmeverk väldigt energieffektiva. Både värme och el utvinns ur ett och samma bränsle och så mycket som 90 procent av energin i bränslet används. Huvudbränslet för kraftvärmeanläggningar i Sverige är biobränsle producerades 14,3 TWh el i svenska kraftvärmeanläggningar. Av Sveriges 197 fjärrvärmeföretag har 62 gemensam produktion av el och värme. Sedan 1996 råder fri prissättning på fjärrvärmemarknaden. Kombinationen av att prissättningen är fri, att en fjärrvärmekund inte kan byta leverantör, att byte av uppvärmningsform ofta är förenat med en relativt hög kostnad och att fjärrvärmeverksamhet kan bedrivas av vinstmaximerande aktörer innebär att kundens ställning gentemot leverantören är svag. Priset för fjärrvärme varierar därför mycket beroende på vilket fjärrvärmenät en kund ansluter sig till. Företagen har olika förutsättningar och strategier för sin verksamhet och också olika prissättningsfilosofier som baseras på till exempel alternativkostnader eller avkastningskrav från ägarna. Detta tillsammans med olika bränsleanvändning bidrar till den relativt höga prisspridning som föreligger på fjärrvärmemarknaden. En studie beställd av Ei visar att de viktigaste faktorerna som påverkar fjärrvärmepriset är kraftvärmeproduktion och styckkostnad för värmeproduktion. En stor andel fjärrvärmeföretag prissätter fjärrvärmen i relation till alternativa uppvärmningsformer. Fjärrvärmen punktbeskattas inte i kundledet, men däremot i producentledet i de fall den produceras med fossila bränslen. Ei har idag tillsynsansvar för företagens skyldighet att särredovisa fjärrvärmeverksamheten samt rapportering av drift- och affärsinformation vari viss prisinformation ingår. Ei publicerar informationen på Bristen på konkurrens och rörlighet på marknaden gör att kunderna har en svag ställning gentemot leverantörerna. Flera regeringar har gett i uppdrag att utreda 8 Offentliga lokaler, affärsbyggnader och liknande, kontorslokaler, samt industrier som använder fjärrvärme för uppvärmning. 20

71 möjligheterna att stärka kundernas ställning. Dessa utredningar har lett till att det sedan år 2013 pågår ett branschgemensamt initiativ för prövning av prisändring på fjärrvärme och kallas för Prisdialogen. Prisdialogens tre huvudmän är Energiföretagen Sverige, SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) och Riksbyggen och syftar till ökad dialog med kunderna samt att prissättningen ska bli stabilare och mer förutsägbar. 6.2 Bakgrund till projektet Fjärrvärmeverksamheten ska redovisas skilt från annan verksamhet. Denna särredovisning sker till Ei genom så kallade årsrapporter som för varje enskild redovisningsenhet ska lämnas till Ei senast sju månader efter räkenskapsårets utgång 9. En stor del av uppgifterna i årsrapporten bygger på årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Den 1 januari 2016 infördes omfattande ändringar i ÅRL. Ändringarna har skett med anledning av ett nytt EU-direktiv som syftar till att minska den administrativa bördan för mindre företag. Eftersom ÅRL ligger till grund för en stor del av de uppgifter som ska redovisas i årsrapporterna innebär förändringar i årsredovisningslagen också att Ei:s föreskrifter, mallar och inrapporteringssystem bör ses över. Idag finns ingen hänvisning till ÅRL i varken relevanta förordningar eller föreskrifter vilket innebär att förändringar i ÅRL inte per automatik slår igenom i de regler som styr företagens inrapportering till Ei. Detta behöver ändras för att regeringens förordning och Ei:s föreskrifter inte ska behöva revideras varje gång förändringar görs i ÅRL. Ei:s föreskrifter är dessutom onödigt omfattande och detaljerade idag varför behov finns av en översyn av samtliga regler. Projektet innebär alltså ett helhetsgrepp om gällande el-, gas- och fjärrvärmebestämmelser beträffande inrapporteringen av årsrapporter till Ei. Avsikten är också att säkerställa att företagen inte behöver rapportera in samma uppgifter två gånger. Projektet kommer därför att leda till förenklingar för företagen eftersom de uppgifter de ska lämna enligt ÅRL och Ei:s föreskrifter nu kommer att vara desamma. Projektet kommer även att leda till att Ei, vid behov, kan göra ändringar i inrapporteringssystemet utan föregående föreskriftsändringar. De ändringar som Ei föreslår i förordning (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (nedan förordningen) innebär förenklingar för företagen. Nedan beskrivs vilka konsekvenser som den nya förordningen kan tänkas medföra för respektive intressent. 6.3 Konsekvenser för fjärrvärmeföretagen Ett av syftena med detta projekt är att skapa en tydligare koppling mellan ÅRL och förordningen samt Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om redovisning av fjärrvärmeverksamhet (EIFS 2010:1) (nedan föreskriften) i de fall samma typ av uppgift avses. Denna ändring borde underlätta för företagen eftersom reglerna kopplade till ÅRL och årsrapporterna blir mer enhetliga. Ei har utifrån referensgruppens inlämnade uppgifter om kostnaden för årsrapporten 9 43 fjärrvärmelagen 21

72 uppskattat att dessa ändringar kan leda till en kostnadsminskning på kr i snitt per företag, vilket skulle ge en total kostnadsminskning på kr per år för samtliga fjärrvärmeföretag. Ytterligare ett syfte med projektet är att rensa årsrapporten på sådana uppgifter som inte använts av myndigheten. Här föreslår Ei att bland annat finansieringsanalysen ska tas bort. I dagsläget ska företaget upprätta en finansieringsanalys i årsrapporten om företaget är skyldig att upprätta en finansieringsanalys enligt ÅRL eller lagen (1997:614) om kommunal redovisning. För rapportering av 2016 års uppgifter har 144 st fjärrvärmeföretag upprättat en finansieringsanalys. En del av dem är inte skyldiga att göra detta men har ändå valt att upprätta en finansieringsanalys. Utifrån de uppgifter om kostnaden för årsrapporten som referensgruppen lämnat in uppskattar Ei att företag som rapporterar in finansieringsanalys kommer minska sina kostnader med i snitt kr per år med denna ändring. Det innebär en besparing på totalt kr per år (utifrån antagandet att de som upprättat finansieringsanalys för år 2016 även hade fortsatt göra det). 6.4 Konsekvenser för kunder på fjärrvärmemarknaden De kostnadsbesparingar som har beskrivits i ovanstående avsnitt om konsekvenser för fjärrvärmeföretagen borde kunna leda till marginellt lägre pris för kunderna. I snitt är företagens kostnad för årsrapporten kr, förslaget innebär en kostnadsbesparing på cirka 2 procent (3 064 kr) för företag som inte tidigare rapporterat finansieringsanalys och cirka 10 procent ( kr) för företag som rapporterat finansieringsanalys. Det är svårt att uppskatta vilken skillnad detta skulle leda till för kunderna, det går dock att konstatera att ändringarna i vart fall inte bör leda till ökade kostnader för kunderna. 6.5 Konsekvenser för Energimarknadsinspektionen Färre data att hantera för Ei resulterar i både en tids- och en kostnadsbesparing. När finansieringsanalysen tas bort försvinner behovet av eventuella kompletteringar och förtydliganden beträffande den delrapporten. En generell hänvisning till ÅRL i förordningen får till konsekvens att även Ei:s föreskrift på området bör ha denna typ av hänvisning. Detta är positivt på så sätt att Ei inte kommer att behöva revidera föreskriften lika ofta som annars hade kunnat bli aktuellt vid ändring i ÅRL. 6.6 Konsekvenser för Sveriges domstolar Det som hittills har varit föremål för domstolsprocesser beträffande inrapportering är frågan om förseningsavgift. De rättsliga reglerna om förseningsavgiften finns inte i förordningen utan i fjärrvärmelagen (se fjärrvärmelagen). Av 44 fjärrvärmelagen framgår att ett fjärrvärmeföretag ska betala en förseningsavgift om årsrapporten och yttrandet över granskningen av årsrapporten inte har kommit in kr*197 st kr* Ett snitt som är beräknat på referensgruppens underlag. 22

73 till tillsynsmyndigheten på ett föreskrivet sätt och i föreskriven tid. Det stadgas alltså i fjärrvärmelagen vilka handlingar som kan ligga till grund för en förseningsavgift. Sammantaget medför detta inte någon förändring i antalet förväntade domstolsprocesser om den föreslagna förordningen skulle antas. Eftersom det bara är förseningsavgiften (inom inrapportering) som varit föremål för domstolsprocess är det därför rimligt att anta att införandet av de nya reglerna troligtvis inte skulle få någon konsekvens alls för domstolarna. 23

74 Bilaga 1 Jämförelsetabell Nuvarande lydelse Förordning (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet Skyldighet att redovisa med en årsrapport 1 I denna förordning meddelas ytterligare föreskrifter om redovisning av fjärrvärmeverksamhet enligt 40 första och andra styckena fjärrvärmelagen (2008:263). Föreslagen lydelse Förordning (2018: XXX) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om sådan redovisning och revision som anges i 40 första stycket och 42 fjärrvärmelagen (2008:263). Om inget annat följer av denna förordning ska årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:1078) och lag (1997:614) om kommunal redovisning följas. Vid samtlig rapportering enligt denna förordning ska god redovisningssed tillämpas. 2 Om annat inte följer av denna förordning skall årsrapporten upprättas i enlighet med god redovisningssed som den tillämpas vid upprättande av årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Detta gäller även om den som bedriver fjärrvärmeverksamheten inte upprättar någon årsredovisning. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun skall årsrapporten i stället upprättas i enlighet med god redovisningssed som den tillämpas vid upprättande av årsredovisning enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning. 24

75 2 De termer och uttryck som används i förordningen har samma betydelse som i fjärrvärmelagen (2008:263), fjärrvärmeförordningen (2008:526) och årsredovisningslagen (1995:1554). 3 Årsrapporten skall ge en rättvisande bild av fjärrvärmeverksamhetens ställning och resultat. Årsrapportens utformning och innehåll 4 Årsrapporten skall bestå av 1. en balansräkning för räkenskapsåret och för det föregående räkenskapsåret, 2. en kostnadsslagsindelad resultaträkning för räkenskapsåret och för det föregående räkenskapsåret, 3. noter, 4. en förvaltningsberättelse, 5. en finansieringsanalys upprättad enligt en indirekt metod, om den som bedriver fjärrvärmeverksamheten är skyldig att upprätta en finansieringsanalys enligt årsredovisningslagen (1995:1554) eller lagen (1997:614) om kommunal redovisning, och 6. en kopia av årsredovisningen eller årsbokslutet för räkenskapsåret som upprättats enligt årsredovisningslagen, lagen om kommunal redovisning eller bokföringslagen (1999:1078). 3 Den som bedriver fjärrvärmeverksamhet ska särskilt för fjärrvärmeverksamheten upprätta årsrapport för varje räkenskapsår. Årsrapporten ska bestå av förvaltningsberättelse, en kostnadsslagsindelad resultaträkning, balansräkning, uppgifter om redovisnings- och värderingsprinciper och tilläggsupplysningar. I balansräkning och resultaträkning ska även jämförelsetal från närmast föregående räkenskapsår ingå. Årsrapporten ska också innehålla uppgifter om fördelning av materiella anläggningstillgångar och nettoomsättningen. I särskilda rapporten och rapport om driftoch affärsförhållande ska uppgifter lämnas som behövs för att bedöma utvecklingen av fjärrvärmeverksamheten och för att kunna jämföra olika fjärrvärmeverksamheter. 25

76 5 Årsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar eller elektronisk form. 4 Samtliga intäkter och kostnader som är direkt hänförliga till fjärrvärmeverksamheten ska redovisas i resultaträkningen. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet, ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av fjärrvärmeverksamheten. (se 9 nuvarande lydelse) 5 Samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital som är direkt hänförliga till fjärrvärmeverksamheten ska redovisas i balansräkningen. Är dessa gemensamma för fjärrvärmeverksamheten och annan verksamhet ska de fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan verksamhetsgrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av fjärrvärmeverksamheten. (se 7 nuvarande lydelse) 26

77 6 Årsrapporten skall skrivas under av dem som undertecknar den årsredovisning som upprättas enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun skall årsrapporten i stället beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. Om någon årsredovisning enligt årsredovisningslagen eller lagen (1997:614) om kommunal redovisning inte upprättas, skall årsrapporten undertecknas av den som bedriver verksamheten eller av behöriga ställföreträdare för den som bedriver verksamheten. Årsrapporten skall innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. (se 13 föreslagen lydelse) 6 I de fall andra värderingsprinciper används i årsrapporten än vad som används i årsredovisningen ska uppgift lämnas om vilka justeringar som skett av värdena och orsaken till justeringen. 7 I balansräkningen skall tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital som är gemensamma för fjärrvärmeverksamheten och annan verksamhet redovisas efter en fördelning mellan verksamheterna. (se 5 föreslagen lydelse) 8 I balansräkningen skall anläggningstillgångar som disponeras genom avtal om finansiell leasing redovisas. 7 Utöver vad som följer av god redovisningssed, ska uppgifter lämnas om 1. principerna för den fördelning som avses i 4 och 5, och 2. principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster mellan koncernbolag och verksamhetsgrenar. 27

78 Särskild granskning av fjärrvärmeverksamheten 8 Revisor som granskar redovisning av fjärrvärmeverksamhet ska vara auktoriserad eller godkänd. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet och den samlade verksamheten ska granskas av minst en auktoriserad revisor, ska den revisor som granskar fjärrvärmeverksamheten vara auktoriserad. (se 12 nuvarande lydelse) Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun ska årsrapporten i stället granskas av de revisorer som granskar den årsredovisning som kommunen upprättar enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning. (se 12 nuvarande lydelse) Tillsynsmyndigheten får medge undantag från första och andra stycket, om inte företaget enligt annan lagstiftning är skyldig att ha auktoriserad eller godkänd revisor. 9 I resultaträkningen skall intäkter och kostnader som är gemensamma för fjärrvärmeverksamheten och annan verksamhet redovisas efter en fördelning mellan verksamheterna. (se 4 föreslagen lydelse) 9 Årsrapportshandlingar för fjärrvärmeverksamheten ska senast fem månader efter räkenskapsårets utgång lämnas till revisor för granskning. (se 12 nuvarande lydelse) 28

79 10 Förvaltningsberättelsen skall innehålla 1. en rättvisande översikt över fjärrvärmeverksamhetens utveckling, ställning och resultat, 2. hänvisningar till eller ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsrapporten, när det behövs för förståelsen av årsrapporten, 3. uppgifter om hur mycket el och värme som har levererats, 4. upplysningar om andra förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av fjärrvärmeverksamheten samt utvecklingen av verksamhetens ställning och resultat, och 5. upplysningar om sådana händelser av väsentlig betydelse för fjärrvärmeverksamheten som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. 10 Revisorn ska granska hela årsrapporten förutom delrapporten särskild rapport och rapporten om driftoch affärsförhållande som avses i 3 fjärde stycket. 29

80 11 I noterna ska det, utöver vad som följer av god redovisningssed, lämnas uppgifter om 1. principerna för den fördelning som avses i 7 och 9, 2. det planenliga restvärdet för varje anläggningskategori, och 3. hur stor andel av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser koncernföretag, intresseföretag eller sådana gemensamt styrda företag som företaget som bedriver fjärrvärmeverksamheten är delägare i, med angivande av principerna för intern prissättning. Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun ska uppgifterna enligt första stycket 3 i stället avse andelen inköp och försäljningar som avser den egna kommunen eller sådana juridiska personer som ingår i kommunens sammanställda redovisning enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Uttrycken koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag har samma betydelse som i årsredovisningslagen (1995:1554). 11 Det yttrande som avses i 42 fjärrvärmelagen (2008:263) ska ges in till tillsynsmyndigheten. I intyget ska revisorn ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed. Vid slutförd granskning ska revisorn också teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten. 30

81 Granskning av årsrapporten m.m. 12 Den som bedriver fjärrvärmeverksamhet ska senast fem månader efter räkenskapsårets utgång lämna årsrapporten till en godkänd revisor för granskning enligt 42 fjärrvärmelagen (2008:263). (se 9 föreslagen lydelse) Om den årsredovisning eller det årsbokslut som upprättas enligt årsredovisningslagen (1995:1554) eller bokföringslagen (1999:1078) enligt lag eller annan förordning ska granskas av minst en auktoriserad revisor, ska årsrapporten i stället granskas av en auktoriserad revisor. (se 8 föreslagen lydelse) Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun ska årsrapporten i stället granskas av de revisorer som granskar den årsredovisning som kommunen upprättar enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning. (se 8 föreslagen lydelse) 13 Har upphävts genom förordning (2008:527). 14 Har upphävts genom förordning (2008:527) 31

82 Undertecknande av årsrapport 12 Årsrapporten ska undertecknas i enlighet med vad som gäller för undertecknande av årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Om fjärrvärmeverksamheten bedrivs av en kommun, ska årsrapporten beslutas av kommunfullmäktige eller av den som fullmäktige utsett. Om någon årsredovisning inte upprättas, ska årsrapporten undertecknas av den som bedriver fjärrvärmeverksamheten eller av behörig ställföreträdare för den som bedriver fjärrvärmeverksamheten. Årsrapporten ska innehålla uppgift om vilken dag den undertecknades. (se 6 nuvarande lydelse) 15 Årsrapporten och revisorns intyg skall bevaras i en form som anges i 7 kap. 1 första stycket bokföringslagen (1999:1078) fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. 32

83 Bemyndiganden 16 Energimarknadsinspektionen får meddela föreskrifter om 1. de närmare uppgifter som ska finnas med i en förvaltningsberättelse enligt 10 3, 2. hur de uppgifter som avses i 11 första stycket 2 ska redovisas, 3. sättet för undertecknande av en årsrapport som upprättas elektroniskt, och 4. elektronisk överföring enligt 43 tredje stycket fjärrvärmelagen (2008:263). 13 Tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om 1. hur anläggningstillgångar ska specificeras, 2. kompletterande noter om fördelningsprinciper, principer för intern prissättning, 3. upprättande av nyckeltal för avkastningsmått och finansiella mått, 4. uppgifter som ska ingå om fördelning av nettoomsättning som upprättas enligt 3 tredje stycket, 5. uppgifter som ska lämnas in enligt 3 fjärde stycket, 6. vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas, och 7. elektronisk överföring av rapport om drift- och affärsförhållanden enligt 43 tredje stycket fjärrvärmelagen. Övergångsbestämmelser 2006:1203 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december : XXX 1. Denna förordning träder i kraft den XX 2018, då förordningen (2006:1203) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet ska upphöra att gälla. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om årsrapport för nätverksamhet avseende Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om årsrapport avseende det räkenskapsår som inletts före den 1 januari

84 Bilaga 2 Förslag på ny föreskrift I de fall Ei:s förslag på ny förordning godkänns planerar Ei att besluta om ny föreskrift. För att skapa en helhetsbild om hur Ei tänker att förordningen och föreskriften ska hänga ihop presenteras nedan ett förslag på hur en sådan förskrift skulle kunna utformas ifall förslaget på ny förordning godkänns. Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: [Namn] (chefsjurist) ISSN: X EIFS 20[år] :[nr] Utkom från trycket den [dag-månad-år] Energimarknadsinspektionens föreskrifter om redovisning av fjärrvärmeverksamhet; Beslutade den [dag-månad-år]. Energimarknadsinspektionen föreskriver följande med stöd av 13 förordningen (2018: XXX) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter gäller för redovisning av fjärrvärmeverksamhet enligt fjärrvärmelagen (2008:263). Definitioner 2 De termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har, om inget annat anges, samma betydelse som i fjärrvärmelagen (2008:263), årsredovisningslagen (1995:1554) och anläggningslagen (1973:1149). Redovisning av fjärrvärmeverksamhet Årsrapport 3 Årsrapporten ska upprättas i svenska tusentals kronor, om inget annat anges. Årsrapporten ska innehålla balansräkning och resultaträkning vars uppställning ska följa uppställningen enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och upprättas enligt god redovisningssed. 4 Årsrapporten ska även innehålla särskilda uppgifter enligt nedan: Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Väsentliga händelser under räkenskapsåret Flerårsöversikt Förändring av eget kapital Resultatdisposition 34

85 Materiella anläggningstillgångar 13 Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Återförda avskrivningar på försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående uppskrivningar Återförda uppskrivningar på försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Årets uppskrivningar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående ackumulerade uppskrivningar netto Ingående nedskrivningar Återförda nedskrivningar på försäljningar/utrangeringar Återförda nedskrivningar Omklassificeringar Årets nedskrivningar (anskaffningsvärde) Utgående ackumulerade nedskrivningar (anskaffningsvärde) Redovisat värde Anläggningskategori 14 Värmeproduktionsanläggningar Kraftvärmeproduktionsanläggningar Distributionsanläggningar Övrigt (ska specificeras) Summa materiella anläggningstillgångar Byggnadsår distributionsanläggningar 15 Procent av total ledningslängd Not resultaträkning Intäkter fjärrvärmeförsäljning för uppvärmning Intäkter el (som producerats i kraftvärmeverk) Intäkter anslutningsavgifter Intäkter elcertifikat Intäkter utsläppsrätter Övrigt (ska specificeras) Nettoomsättning Särskild rapport Leverans av värme för uppvärmning (MWh) Levererad värme inom koncernen Levererad värme till gemensamt styrda Levererad värme inom den juridiska personen Levererad värme externt Totalt levererad värme exkl. värmeförluster i nätet Leverans av el som ingår i fjärrvärmeverksamheten (MWh) Levererad el inom koncernen 13 Med materiella anläggningstillgångar avses byggnader och mark, maskiner och andra tekniska anläggningar, inventarier, verktyg och installation, pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar. 14 Materiella anläggningstillgångar ska specificeras per anläggningskategori och anges med anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar enligt plan och planenligt restvärde. 15 Procent av total ledningslängd fördelas på byggnadsår per årtionde. 35

86 Levererad el till gemensamt styrda Levererad el inom den juridiska personen Levererad el externt Totalt levererad el Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper. Avskrivnings principer. Beskrivning av de principer som använts för att till fjärrvärmeverksamheten fördela intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital som inte är direkt hänförbara till specifik rörelsegren. Beskrivning av de principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster som berör fjärrvärmeverksamheten, mellan koncernbolag och rörelsegrenar. Tilläggsupplysningar Leasing Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Övriga externa kostnader Medelantal anställda Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Resultat från andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag och gemensamt styrda företag Ränteintäkter och liknande intäkter Räntekostnader och liknande kostnader Skatt på årets resultat Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Långfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 Vid överlåtelse av en fjärrvärmeverksamhet i sin helhet eller del av den, övergår skyldigheten att lämna redovisning till den nya ägaren från och med överlåtelsedatumet. Den som övertagit fjärrvärmeverksamheten ska snarast upplysa tillsynsmyndigheten om de ändrade förhållandena. Redovisning av fjärrvärmeverksamhet Drift- och affärsförhållanden 6 För respektive nät eller prisområde ska följande uppgifter lämnas. Nätinformation Nätnamn Kontaktuppgifter 7 För respektive nät eller prisområde ska fjärrvärmeföretaget lämna samma uppgifter som det informerar allmänheten om enligt 4 tabell 1 4 i Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS (2009:3) om skyldigheten för fjärrvärmeföretag att lämna prisinformation till allmänheten. Det är de priser som gäller vid tidpunkten för kalenderårets slut som ska anges i kronor inklusive moms. 8 För respektive nät eller prisområde ska följande uppgifter lämnas om produktionen. Produktion i nätet Produktion i nätet Total tillförsel av värme (GWh) Producerad värme i kraftvärmeverk (GWh) Producerad värme i hetvattenpanna (GWh) Elproduktion i kraftvärmeverk (GWh) Investeringar i produktion Drift- och underhållskostnader för värmeproduktion inklusive kostnader för bränsle Tillfört bränsle till nätets produktion (GWh) Bränsle till kraftvärmeproduktion Bränsle till hetvattenproduktion Övrigt 36

87 9 För respektive nät eller prisområde ska följande uppgifter lämnas om distributionen. Distibution i nätet Distribution Investeringar i fjärrvärmenätet Investeringar i fjärrvärmecentraler Drift- och underhållskostnader för fjärrvärmenätet Distributionsnätets ledningslängd (km) Distributionsnätets ålder (%) Distributionsnätets ålder fördelat i procent per årtionde Kvalitet Antal aviserade avbrott Antal oaviserade avbrott 10 Följande uppgifter om distribution i respektive nät eller prisområde ska anges för kundkategorierna småhus, flerbostadshus, lokaler (offentliga och övriga lokaler), samfälligheter och övriga kundkategorier: Antal kunder vid räkenskapsårets början Antal kunder vid räkenskapsårets slut Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets början Antal leveranspunkter vid räkenskapsårets slut Såld värme (GWh) Intäkt från fasta anslutningsavgifter Intäkt för såld värme Totalt såld värme (GWh) Total intäkt för såld värme Övriga bestämmelser 11 Tillsynsmyndigheten kan efter ansökan medge undantag från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger. Dessa föreskrifter träder i kraft den [dag-månad-år] och ska tillämpas första gången i fråga om årsrapport för fjärrvärmeverksamhet avseende det räkenskapsår som inletts närmast efter den 31 december Genom dessa föreskrifter upphävs Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2010:1) om redovisning av fjärrvärmeverksamhet. På Energimarknadsinspektionens vägnar [Beslutsfattande] [Föredragande] 37

88 Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna. Tel

89 Ei R 2018 :0 5 I nrapportering av överföring av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning Regelförenkling för alla