Handbok för rapportering av elnätsverksamhet

Transkript

1 Handbok 2019 Handbok för rapportering av elnätsverksamhet Årsrapporter avseende 2018

2 Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna

3 Förord Handboken är framtagen för att underlätta rapporteringen av elnätsföretagens årsrapporter. Handboken uppdateras vid behov. Senaste upplagan finns alltid för nedladdning på Energimarknadsinspektionens webbplats, För tillfället fungerar E-tjänsten Neon bäst i webbläsaren Internet Explorer. Ver.nr Datum Ansvarig Ändringar Förtydliganden Anna Elfwén Språkliga ändringar och förtydliganden Ändringar i allmänhet för att förtydliga innehållet Avsnitt 2.2 Förtydligande Avsnitt 3.1 Omformulerat Avsnitt 3.5 Förtydligande Avsnitt Omarbetad utifrån nya rekommendationer Avsnitt Förtydligande Avsnitt Förtydligande Delrapporterna har anpassats till K-regelverken Avsnitt Not Resultaträkning har förtydligats avseende skillnaden mellan anslutnings- och engångsintäkt Avsnitt 3.12 har uppdaterats på grund av ändring i förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet Avsnitt 1.3, Förtydligande Avsnitt 2.2.1, Förtydligande kring korrigerar i årsrapporten Avsnitt 3.3.1, Anslutningsintäkter, är omskrivet Avsnitt Leasing, är nytt Avsnitt 3.10 Not Leasing, är omarbetat Avsnitt 3.12 Styrelsens underskrifter, Förtydligande Avsnitt 3.13 Revisorsintyg och revisors hänvisning till revisorsintyget, är omarbetat En bilaga har lagts till, Bilaga 1. I denna bilaga presenteras vilka poster som ska stämma överens mellan delrapporterna Materiella anläggningstillgångar och Eldistributions- och elproduktionsanläggningar. Avsnitt och Förtydligande Mathilda Lindersson Nytt kapitel 4 där historiska förändringar är samlade Förtydligande om likvida medel i kassaflödesanalysen Avsnitt 1.6 omarbetat 2.2 Ändringar av inlämnade uppgifter har förtydligats Avsnitt om rapportering överförd energi för regionnät uppdaterad Ändringar i allmänhet för att förtydliga innehållet har genomförts. Vidare har följande ändringar skett:

4 Ver.nr Datum Ansvarig Ändringar Avsnitt 1.6 Vad används uppgifterna i årsrapporterna till Avsnitt 2.2 Ändring av inlämnande uppgifter Avsnitt 3.3 Ändrad resultaträkning i Neon efter årsredovisningslagen Avsnitt 3.4 Posten övriga externa kostnader kan specificeras i Tilläggsupplysning 3. Avsnitt S.R 2.1 Leveranssäkerhet har ändrats vad det gäller inrapporteringen om avbrott. Inrapportering om avbrottstid och avbrottsfrekvens har tagits bort. Särskild rapport engångsrapportering inför förhandsregleringen har tagits bort Ändringar i allmänhet för att förtydliga innehållet har genomförts. Vidare har i huvudsak nedanstående ändringar skett. Avsnitt 1.4 När uppstår inrapporteringsskyldigheten Avsnitt 1.6 Vad används uppgifterna i årsrapporterna till Förklaring till disposition av årsrapport Avsnitt 3.3 Ändrad resultaträkning i Neon efter årsredovisningslagen Avsnitt 3.3 Nettoomsättning och krediteringar Avsnitt Övrigt har tagits bort under nettoomsättning och under total kostnad för transitering och inköp av kraft Avsnitt 3.4 Förtydligande avseende övriga externa kostnader och övriga rörelsekostnader Avsnitt 3.5 Ändrat reservfond till andra fonder Avsnitt 3.5 Ej fördelningsbara tillgångar och skulder förtydligande Avsnitt och Avsnitt om fjärravlästa system har tagits bort Särskild rapport engångsrapportering inför förhandsregleringen Avsnitt 3.11 Ev. komplettering av tilläggsupplysningar med egna dokument, förtydligande av obeskattade reserver Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter ska från och med i år enbart avse den särredovisade verksamhetens åtaganden. Flera förändringar i särskilda rapporten Not 9 Bokslutsdispositioner är obligatorisk

5 Innehåll 1 Lagar, förordningar och föreskrifter Översikt regelverk Vem är skyldig att redovisa årsrapport? Vad avses med nätverksamhet? När uppstår inrapporteringsskyldigheten? Tidpunkt för rapportering och förseningsavgift Vad används uppgifterna i årsrapporterna till? Inrapportering Elektronisk inrapportering via Neon Bestyrkt kopia av årsrapporten och revisorsintyg Ändring av inlämnade uppgifter Frågor och svar Årsrapportens innehåll Förvaltningsberättelse Noter Materiella anläggningstillgångar Eldistributions- och elproduktionsanläggningar Immateriella och finansiella anläggningstillgångar Resultaträkning Not Resultaträkning Balansräkning Fördelning av tillgångar och skulder Leasing Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter Räntebärande skulder Finansieringsanalys/kassaflödesanalys Särskild rapport för lokalnätsföretag Ekonomiska data Tekniska data Särskild rapport för regionnätsföretag Särskild rapport ekonomiska data Tekniska data Redovisnings- och värderingsprinciper Koncernföretag och intresseföretag Nätverksamheten bedrivs av en kommun Not Leasing Tilläggsupplysningar Styrelsens underskrifter Revisorsintyg och revisors hänvisning till revisorsintyget Exempel på revisorsintyg... 30

6 1 Lagar, förordningar och föreskrifter 1.1 Översikt regelverk Redovisning av nätverksamhet regleras i ellagen (1997:857) 1, i förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet 2 och i Energimarknadsinspektionens (Ei) föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2012:4) om redovisning av nätverksamhet 3. Enligt förordningen ska de uppgifter som redovisas vara framtagna enligt god redovisningssed. Ellagen och förordningen publiceras på riksdagens webbplats, och i svensk Lagsamling, Ellagen, förordningen och föreskriften publiceras också på Ei:s webbplats, under rubriken Om Ei/Lagar och regler. 1.2 Vem är skyldig att redovisa årsrapport? Enligt 2 förordningen är den som bedriver nätverksamhet skyldig att för varje räkenskapsår upprätta en särskild årsrapport för nätverksamheten. Enligt 3 kap. 2 ellagen ska nätverksamhet redovisas ekonomiskt skilt från annan verksamhet. I 3 kap. 3 ellagen anges hur nätkoncession för område ska redovisas ekonomiskt. Varje nätkoncession för område, inklusive ingående linjekoncessioner, ska redovisas i en separat årsrapport. Nätmyndigheten (Ei) ska dock besluta att en koncessionshavares samtliga områden som ligger geografiskt nära varandra ska redovisas samlat om inte områdena sammantaget utgör en för nätverksamheten olämplig enhet. 1.3 Vad avses med nätverksamhet? I 1 kap. 4 ellagen framgår vad som avses med nätverksamhet: Med nätverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Till nätverksamheten hör också projektering, byggande och underhåll av ledningar, ställverk och transformatorstationer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning av överförd effekt och energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra el på det elektriska nätet. De mest typiska åtgärderna som behövs för att nätverksamhet ska kunna bedrivas exemplifieras i lagtexten. Därutöver innefattar begreppet exempelvis ansökan om nätkoncession, ingående av avtal om överföring av el samt de administrativa åtgärder, t.ex. anställning av personal, som behövs för att systemet för överföring av el ska fungera. Notera att gatubelysning inte ingår i nätverksamhet då belysningsnät är undantaget från koncessionsplikt enligt 22 förordning (2007:215) om undantag från koncessionsplikt enligt ellagen (1997:857). 1 Hädanefter enbart benämnd som ellagen 2 Hädanefter enbart benämnd som förordningen 3 Hädanefter enbart benämnd som föreskriften 6

7 1.4 När uppstår inrapporteringsskyldigheten? Inrapporteringsskyldigheten uppstår när företaget fått nätkoncession inför en nybyggnation av starkströmsledning. En elektrisk starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession), enligt 2 kap. 1 ellagen. Det är Ei som har regeringens bemyndigande att pröva frågor om nätkoncession som inte avser en utlandsförbindelse. Till byggandet av en ledning räknas även schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen. 1.5 Tidpunkt för rapportering och förseningsavgift Enligt 16 förordningen ska en bestyrkt kopia av årsrapporten inklusive revisorsintyg ha inkommit till Ei senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Om ett företag som bedriver nätverksamhet inte skickar in bestyrkt kopia av årsrapport samt revisorsintyg inom sju månader efter räkenskapsårets utgång fattar Ei beslut om att företaget ska betala en förseningsavgift om kr till staten. För ytterligare information om förseningsavgift och undantagsregler se 12 kap ellagen. Observera att Ei inte har möjlighet att lämna anstånd för inlämning av bestyrkt årsrapport samt revisorsintyg. 1.6 Vad används uppgifterna i årsrapporterna till? Av 3 kap. 1 a ellagen framgår att en juridisk person som bedriver nätverksamhet inte får bedriva produktion av eller handel med el. Det innebär att det ska finnas en klar avgränsning mellan nätverksamhet och produktion av eller handel med el. Vidare framgår det av 3 kap. 2 ellagen att nätverksamhet ekonomiskt ska redovisas för sig och skilt från annan verksamhet. Det innebär att om nätverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet, så ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten enligt 6 förordningen. Syftet med bestämmelsen om särredovisning är att förhindra korssubventionering, dvs förhindra att nätverksamheten tar kostnader även för andra verksamheter samt att möjliggöra en effektiv tillsyn. Nätföretagen bör sammanställa fördelningsgrunderna så att de är uppdaterade och aktuella i samband med årsrapportens upprättande då uppgifterna ligger till grund för räkenskapsåret. För att Ei ska kunna utöva en effektiv tillsyn är det viktigt att nätföretagen dokumenterar sina fördelningsgrunder så att Ei vid kontroller i efterhand ser vilka fördelningsgrunder nätföretagen har samt kan göra en bedömning av dessa. Uppgifterna i årsrapporten används vid tillsynsarbete och till ekonomiska analyser. Ett exempel på hur dessa uppgifter används är att de delvis ligger till grund för beräkningen av intäktsramarna. De redovisade uppgifterna i årsrapporterna publiceras också på Ei:s webbplats. 7

8 2 Inrapportering 2.1 Elektronisk inrapportering via Neon Neon är Ei:s webbaserade inrapporteringsverktyg för årsrapporter. För rapportering via Neon krävs inloggningsuppgifter. Dessa distribueras per brev till företagen i samband med att Neon öppnas för inrapportering. Årsrapporten i Neon är uppbyggd av mallar där det framgår vilka uppgifter som är obligatoriska. Ytterligare uppgifter kan krävas av företaget för att årsredovisningslagens krav ska uppfyllas, se vidare avsnitt 3.11 tilläggsupplysningar. Årsrapporten kan fyllas i och sparas eller skrivas ut i PDF-format innan den skickas till Ei. PDF-formatet gör det möjligt att skicka årsrapporten till revisor och styrelse för granskning, innan den slutgiltiga versionen lämnas in elektroniskt. En utförligare beskrivning av Neon finns i handboken för Neon. Den finns att ladda ner från Ei:s webbplats, Gå in via Rapportera och välj sedan Elnät Bestyrkt kopia av årsrapporten och revisorsintyg Observera att den elektroniskt inlämnade årsrapporten ska kompletteras med en bestyrkt kopia av årsrapporten med den, vid tillfället för underskrift, sittande styrelsens och vd:s underskrifter samt ett revisorsintyg. Ei föreslår att företaget använder den slutgiltiga versionen av årsrapporten med checksumma 4, som skapas i Neon, som originalhandling. Notera att årsrapporten och revisorsintyget ska postas som original alternativt som vidimerade kopior. Observera att om kopior skickas ska dessa alltså vara vidimerade/bestyrkta av någon och att vidimeringen ska vara i original. Årsrapporten skickas till: Energimarknadsinspektionen Box ESKILSTUNA 2.2 Ändring av inlämnade uppgifter När årsrapporten skickats in elektroniskt till Ei blir den låst och företaget har inte längre möjlighet att ändra i rapporten via Neon. Behöver rapporten justeras utförs korrigeringarna av Ei i samråd med företaget. Kontakta Ei via mail på neon@ei.se eller ring om ni upptäcker fel efter att rapporten skickas in. Vid ändringar i resultat- och balansräkning som inte påverkar resultatet eller förändrar balansomslutningen, samt vid ändringar i den särskilda rapporten, ska en skriftlig förklaring lämnas till varför korrigeringen ska göras. Förklaringen ska undertecknas av vd. 4 Checksumman finns längst ned i högra hörnet på respektive sida i årsrapporten. 8

9 Vid ändringar i resultat- och balansräkning som påverkar resultatet eller förändrar balansomslutningen ska en ny rapport med underskrifter från sittande styrelse och vd samt ett nytt revisorsintyg lämnas in till Ei. Ändringar i noter och tilläggsupplysningar samt ändringar av enklare slag, exempelvis slarvfel, kan utföras av Ei:s handläggare i samråd med företaget. Observera att Ei inte har möjlighet att göra förändringar i avslutade rapporter. Årsrapporten blir avslutad i samband med att avslutsbrev skickas ut till företagen. Skulle företaget uppmärksamma fel i årsrapporten efter att denna blivit avslutad kan företaget notera detta i nästföljande årsrapport eller i samband med inlämnandet av den nya årsrapporten. 2.3 Frågor och svar Ei har inte möjlighet att besvara mer detaljerade frågor om redovisning utan hänvisar här till nätföretagens revisorer. Övriga frågor som rör inrapportering och Neon skickas företrädesvis via e-post och besvaras i turordning. Ambitionsnivån är att lämna svar så snart det är möjligt och publicera frågor av allmänt intresse på Neons startsida. För att underlätta hanteringen vill vi att ni märker all korrespondens med ert ärendes diarienummer. E-post: neon@ei.se Fax:

10 3 Årsrapportens innehåll I detta kapitel finns anvisningar för årsrapportens innehåll. Mallarna i Neon är också ett stöd för att upprätta en överskådlig årsrapport. Läs mer om Neon i avsnitt 2.1 och i handboken för Neon som finns att ladda ner från Ei:s webbplats. En årsrapport ska enligt 2 förordningen innehålla förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Till förvaltningsberättelsen ska en särskild rapport bifogas. Därutöver ska, för de fall som regleras i 3 förordningen, en separat finansieringsanalys/kassaflödesanalys ingå, se detaljerad beskrivning i avsnitt 3.5. Mallarna i årsrapporten är anpassade efter K-regelverket. Det är olika mallar beroende på om företaget tillämpar K2 eller K3. Om årsrapporten inte är komplett kommer Ei att skicka ut en underrättelse om brist eller saknat material. Det kan dessutom leda till att Ei fattar beslut om en förseningsavgift på kronor, enligt 12 kap ellagen. En komplett årsrapport som rapporterats i Neon ska bestå av: Förvaltningsberättelse Not över materiella anläggningstillgångar Specifikation av eldistributionsanläggningar och mätare Specifikation av elproduktionsanläggningar Not resultaträkning Resultat- och balansräkning Kassaflödesanalys Särskild rapport ekonomiska data Särskild rapport tekniska data Redovisnings- och värderingsprinciper Not över leasingavtal av materiella anläggningstillgångar Tilläggsupplysningar Styrelsens underskrifter Revisorsintyg Härtill kan tillkomma ytterligare egna dokument som företaget skickar tillsammans med den bestyrkta årsrapporten, se avsnitt 3.5 och Not över materiella anläggningstillgångar, specifikation av eldistributionsanläggningar och mätare, specifikation av elproduktionsanläggningar och not resultaträkning är placerade före resultat- och balansräkning. Anledningen är följande: I noten för materiella anläggningstillgångar är redovisat värde för samtliga sex anläggningskategorier länkade till balansräkningen. I noten för resultaträkningen är total nettoomsättning och totala kostnader för transitering och inköp av kraft länkade till resultaträkningen. Specifikationen av eldistributionsanläggningar och mätare samt specifikationen av elproduktionsanläggningar är inte länkad till resultat- eller balansräkning. Ei anser däremot att det 10

11 är naturligt att ha dessa specifikationer i direkt anslutning till noten för materiella anläggningstillgångar. Länkningen 5 innebär att företaget inte behöver fylla i värdet i resultat- och balansräkning utan de värden företaget har redovisat i respektive not följer automatiskt med. Syftet med länkningen är att underlätta för företaget att fylla i årsrapporten. Ei har därför ansett att det har funnits skäl att frångå uppställningen enligt årsredovisningslagen. Skälet har vägt starkare än att placera dessa tre noter tillsammans med övriga tilläggsupplysningar. 3.1 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska enligt 6 kap. 1 första stycket årsredovisningslagen ge en rättvisande översikt över utvecklingen av nätföretagets verksamhet, ställning och resultat. Följande upplysningar ska lämnas i förvaltningsberättelsen i årsrapporten: koncessionsnummer allmänt om verksamheten 6 väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret egna aktier flerårsöversikt resultatdisposition. Följande upplysningar är frivilliga att lämna i förvaltningsberättelsen: byte av redovisningsprincip miljöinformation förväntningar avseende den framtida utvecklingen övriga upplysningar. 3.2 Noter Materiella anläggningstillgångar Specifikationen över materiella anläggningstillgångar har anpassats efter de krav som ställs enligt 5 kap. 3 årsredovisningslagen och BFNAR 2008:1 7. Materiella anläggningstillgångar ska specificeras i not per tillgångsslag uppdelat på eldistributionsanläggningar och mätare elproduktionsanläggningar byggnader och mark maskiner och andra tekniska anläggningar inventarier, verktyg och installation pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar. Se figur 1. 5 Med länkning menas att vissa poster i en delrapport är kopplade till en annan delrapports poster i Neon och att dessa poster automatiskt fylls i av systemet. 6 Även allmän information om annan verksamhet som bedrivs i samma företag som elnätsverksamheten kan vara av intresse. 7 Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag 11

12 Figur 1 Materiella anläggningstillgångar Eldistributions- och elproduktionsanläggningar Det redovisade värdet för eldistributions- och elproduktionsanläggningar ska specificeras ytterligare enligt 6 3 föreskriften. Planenligt restvärde ska även anges för elproduktionsanläggningar som är avsedda för att täcka nätförluster samt mobila reservkraftverk avsedda för strömavbrott (6 4 föreskriften). Delrapporterna följer samma upplägg som delrapporten materiella anläggningstillgångar, se figur 1. 12

13 Figur 2 Eldistributionsanläggningar för lokalnät Figur 3 Eldistributionsanläggningar för regionnät 13

14 Figur 4 Elproduktionsanläggningar Immateriella och finansiella anläggningstillgångar Liksom tidigare år ska inte immateriella och finansiella anläggningstillgångar redovisas i not utan direkt i balansräkningen. Anledningen är att endast ett fåtal verksamheter har denna typ av anläggningstillgångar. Dessa företag kan istället komplettera den bestyrkta årsrapporten med egna dokument för att uppfylla de krav som återfinns i 5 kap. 3 årsredovisningslagen och 6 föreskriften. 3.3 Resultaträkning Enligt föreskriften ska företaget tillämpa en kostnadsslagsindelad resultaträkning. 8 I resultaträkningen ska samtliga till nätverksamheten direkt hänförliga intäkter och kostnader redovisas. Om nätverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet, ska gemensamma intäkter och kostnader redovisas efter fördelning enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan rörelsegrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten (6 förordningen). Det innebär att kostnader för gemensamma funktioner som till exempel kundservice, marknadsföring, kommunikation, ekonomi, HR och it ska fördelas på de verksamheter som nyttjar funktionerna. 8 Se Bilaga 2 i Årsredovisningslagen 14

15 Kostnaderna kan delas upp efter olika fördelningsgrunder så som exempelvis uppskattad tid, faktiskt tid, antal kunder, antal anställda eller omsättning beroende på vad som ger den mest rättvisa bilden. I förarbetena till årsredovisningslagen framgår att begreppet rättvisande bild bör förstås som ett överordnat krav på att balansräkningen, resultaträkningen och noterna i det enskilda fallet ska innehålla sådan ekonomisk information att läsaren kan få en så riktig bild som möjligt av bolagets ekonomiska situation (2 kap. 3 andra stycket och 2 kap. 4 andra stycket årsredovisningslagen). 9 Varje post i resultaträkningen ska vara sammanställd så att de är jämförbara med motsvarande post från föregående räkenskapsår. Mallen i Neon hämtar automatiskt uppgifter för jämförande år. Resultaträkningen har en egen kolumn för noter som hänvisar till de olika tilläggsupplysningarna där uppgifterna specificeras, se vidare avsnitt Det är obligatoriskt med specifikationer på Total nettoomsättning och Totala kostnader för transiteringar och inköp av kraft. Särredovisning sker i noten till resultaträkningen och summan för respektive post länkas till resultaträkningen Not Resultaträkning Den totala nettoomsättningen fördelas enligt följande: transiteringsintäkter anslutningsintäkter engångsintäkter återbetalning till kund av tidigare års nätavgifter ersättning till kund för leveransavbrott myndighetsavgifter. Figur 5 Not resultaträkning Observera att det enligt 2 kap. 4 årsredovisningslagen inte är tillåtet att kvitta intäkter och kostnader mot varandra, såvida det inte finns särskilda skäl. För det fall det finns särskilda skäl och kvittning har gjorts ska företaget lämna upplysning om detta. 9 Prop. 1995/96 del 2 s

16 Anslutningsintäkter Vissa nätföretag debiterar avgifter för nyanslutning, återinkoppling och höjd effekt. Myndigheten anser att en inflyttningsavgift är att betrakta som en återkopplingsavgift och är därmed en anslutningsintäkt. För periodisering av erhållna anslutningsintäkter inför förhandsregleringen, se Handbok för inrapportering av uppgifter vid ansökan om intäktsram. Handboken finns att ladda ner från Ei:s webbplats, I de fall anslutningsintäkter har periodiserats ska förklaring till skälen att redovisa på detta sätt i delrapporten Redovisnings- och värderingsprinciper. Engångsintäkter Exempel på engångsintäkter är flyttavgifter, frånkopplingsavgifter och avgifter för att öka leveranssäkerhet. Återbetalning till kund av tidigare års nätavgifter Vissa företag har angivit att deras redovisningssystem saknar möjlighet att särredovisa krediteringarna. Om återbetalning har skett via krediteringar av transiteringsintäkten ska ändå, i möjligaste mån, den totala kostnaden för återbetalningar av tidigare års nätavgifter redovisas i fältet för återbetalning till kund i noten till resultaträkningen. Ersättning till kund för leveransavbrott Det totala beloppet för kostnad för leveransavbrott ska redovisas i detta fält. Om kostnaden krediteras kunden ska det totala krediterade beloppet redovisas i detta fält. Kostnaden ska inte frånräknas transiteringsintäkten. Observera att ersättning till kund för leveransavbrott ska redovisas i detta fält och inte som en kostnad i resultaträkningen. Eventuella skadestånd som utbetalas till en kund på grund av avbrott ska inte redovisas som kostnad för leveransavbrott. Myndighetsavgifter Med myndighetsavgifter avses avgifter enligt förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Enligt 6 i samma förordning ska elsäkerhets-, nätövervaknings- och elberedskapsavgiften betalas av nätinnehavaren. Avgifterna ska redovisas separat i nettoomsättningen, oavsett om nätföretaget i sin tur tar ut avgifterna av kunden eller inte. Totala kostnader för transiteringar och inköp av kraft Kostnader för transitering och inköp av kraft fördelas enligt följande: transitering och inköp av kraft återbetalning från överliggande nät avseende tidigare års nätavgifter ersättning från överliggande nät avseende leveransavbrott myndighetsavgifter. 3.4 Balansräkning Balansräkningen ska redovisa samtliga tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital som är direkt hänförliga till nätverksamheten. Tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital som är gemensamma för nätverksamheten och annan verksamhet ska fördelas enligt adekvata och dokumenterade fördelningsgrunder mellan rörelsegrenarna på ett sätt som ger en rättvisande bild av nätverksamheten (7 förordningen). 16

17 Det innebär att kostnader för gemensamma funktioner som till exempel kundservice, marknadsföring, kommunikation, ekonomi, HR och it ska fördelas på de verksamheter som nyttjar funktionerna. Kostnaderna kan delas upp efter olika fördelningsgrunder så som exempelvis uppskattad tid, faktiskt tid, antal kunder, antal anställda eller omsättning beroende på vad som ger den mest rättvisa bilden. I förarbetena till årsredovisningslagen framgår att begreppet rättvisande bild bör förstås som ett överordnat krav på att balansräkningen, resultaträkningen och noterna i det enskilda fallet ska innehålla sådan ekonomisk information att läsaren kan få en så riktig bild som möjligt av bolagets ekonomiska situation (2 kap. 3 andra stycket och 2 kap. 4 andra stycket årsredovisningslagen). 10 Varje post i balansräkningen ska vara sammanställd så att den är jämförbar med motsvarande post från föregående räkenskapsår. Mallen i Neon hämtar automatiskt upp uppgifter för föregående år. Nya redovisningsenheter som saknar jämförelseår får en särskild mall för balansräkning i Neon där företaget själv ska ange ingående balans som jämförelsetal Fördelning av tillgångar och skulder Företagen förutsätts göra fördelningen av tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital utifrån en fördelningsgrund som ger en så rättvisande bild som möjligt av nätverksamheten. Fördelning kan ske utifrån t.ex. omsättning, balansomslutning, resultat eller annan tillämplig fördelningsgrund. Ei är medveten om att det kan vara svårt att göra en fördelning när nätverksamheten bedrivs tillsammans med annan verksamhet. Den som bäst kan göra bedömningen är respektive företag utifrån dess specifika förutsättningar. Det går därför inte att ha en gemensam mall för hur företagen bäst ska göra fördelningen. Styrelsen, eller motsvarande, ansvarar för att en korrekt fördelning har gjorts. Vidare ska nätföretagets revisor göra en särskild granskning av särredovisningen. Företaget som erhåller en restpost vid fördelningen mellan nätverksamheten och annan verksamhet får redovisa denna under den post i balansräkningen som företaget anser vara lämpligast. Restposten på tillgångs- respektive skuldsidan ska i möjligaste mån specificeras i tilläggsupplysning Leasing Av 2 förordningen framgår att årsrapporten ska upprättas i enlighet med god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag. Av 8 förordningen framgår även att förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av nätverksamhetens ställning och resultat men som inte ska redovisas i resultat- eller balansräkning. Beroende av vilket regelverk som företaget har valt att tillämpa (K2/K3) så finns det olika sätt att redovisa leasing, därför ska det tydligt framgå i delrapporten Redovisnings- och värderingsprinciper vilket regelverk företaget har tillämpat Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter ska enbart avse nätverksamhetens åtaganden. Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter ska redovisas var för sig Räntebärande skulder Räntebärande skulder kan komma att användas i nyckeltalsberäkningar. Dessa uppgifter är därmed obligatoriska. Till räntebärande skulder ska samtliga skulder som genererar finansiella kostnader medräknas. Exempel på räntebärande skulder kan vara: 10 Prop. 1995/96 del 2 s

18 BR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser BR Summa långfristiga skulder BR Skulder till kreditinstitut. 3.5 Finansieringsanalys/kassaflödesanalys En finansieringsanalys/kassaflödesanalys visar nätföretagets in- och utbetalningar uppdelade i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. En finansieringsanalys/kassaflödesanalys ska upprättas i enlighet med 3 i förordningen om: nettovärdet av nätverksamhetens tillgångar enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar gånger det basbelopp som, enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken (2010:110) som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, antalet anställda i nätverksamheten under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200 eller nätverksamheten bedrivs i aktiebolag och bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. De företag som inte ska upprätta en finansieringsanalys/kassaflödesanalys ska ange detta i Neon genom att markera rutan ej tillämpbar. Observera att det inte är möjligt att redovisa negativa likvida medel vid årets slut (KF180). Det är då frågan om utnyttjad checkräkningskredit som ska redovisas på raden för upptagna lån under finansieringsverksamheten. Redovisningsrådets rekommendation 7 beskriver likvida medel så här: Likvida medel innehas i syfte att tas i anspråk för att fullgöra kortfristiga åtaganden. En placering kan klassificeras som likvida medel om den lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och om den är utsatt för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. En placering kan normalt klassificeras som likvida medel när den har en kort löptid från anskaffningstidpunkten, exempelvis tre månader eller mindre. 3.6 Särskild rapport för lokalnätsföretag I den särskilda rapporten ska information lämnas om nätkoncessionens område. Även linjekoncessionerna ska inkluderas i denna rapport. Den särskilda rapporten ska bifogas som en bilaga till förvaltningsberättelsen (2 2 andra stycket förordningen). Den särskilda rapporten ska innehålla uppgifter som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer samt för att kunna jämföra olika nätverksamheter (2 andra stycket förordningen). Notera att även den särskilda rapporten ska ingå i det dokument som ska skrivas under av styrelsen. Den behöver däremot inte granskas av nätföretagets revisor. Särskilda händelser som inträffat ska inte anges i särskilda rapporten utan i delrapporten "Redovisnings- och värderingsprinciper" eller förvaltningsberättelsen. Numreringen i den särskilda rapporten följer i stort 7 i föreskriften för lokalnät och 8 för regionnät. Samma numrering används i delrapportmallen för särskilda rapporten i Neon. Nedan förtydligas vissa av de begrepp som används i särskilda rapporten. 18

19 3.6.1 Ekonomiska data Intäkter och kostnader ska redovisas separerat från de tekniska uppgifterna i den särskilda rapporten. Se figur 6 för redovisningen av ekonomiska data för lokalnät. Figur 6 Ekonomisk data för lokalnät Summa transiteringsintäkter (TN620) i den särskilda rapporten ska överensstämma med vad som rapporteras i not till resultaträkningen under transiteringsintäkter (RR7101). Anslutningsintäkter, engångsintäkter, myndighetsavgifter mm. enligt not till resultaträkningen ska därmed inte ingå i transiteringsintäkter i delrapporten särskild rapport ekonomiska data. Summa kostnad för transitering och inköp av kraft (TN630) i den särskilda rapporten ekonomisk data ska överensstämma med vad som rapporteras i not till resultaträkningen under transitering och inköp av kraft (R7321). Myndighetsavgifter mm. ska därmed inte ingå i transitering och inköp av kraft i den särskilda rapporten ekonomisk data. Kostnader under koderna som beskrivs här nedanför (TN , TN , TN ) innehåller såväl personalkostnader som övriga relevanta kostnadsslag. Det är upp till företaget att göra en bedömning av vilka kostnader som ska ingå i dessa poster. Observera att det endast ska vara kostnader kopplade till nätverksamheten. Notera att avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen inte ska specificeras under dessa koder. Summa kostnader i resultaträkningen kommer därför inte att stämma överens med summan av 19

20 nedanstående poster. Dessutom ska totala kostnader på vissa rader i resultaträkningen inte specificeras, t.ex. personalkostnader avseende administrativa tjänster. Kostnader för drift och beredskap inkl. sociala avgifter (TN ) avser avhjälpande verksamhet. Kostnader för förebyggande underhåll (TN ) avser planerade insatser, som t.ex. görs med visst tidsintervall. Kostnader för mätning och rapportering (TN ) avser totala kostnaden för mätning och rapportering av mätvärden Tekniska data I delrapporten Särskild rapport ska företagen lämna tekniska uppgifter om anläggningarna Anläggningar Ledningslängden ska fördelas på låg- och högspänning. Därefter ska låg- och högspänningen specificeras på oisolerad luftledning, isolerad luftledning respektive jordkabel. Se figur 7. Figur 7 Ledningslängder Lågspänning definieras som spänning som nominellt uppgår till högst volt växelspänning mellan fasledare. Samtliga spänningsnivåer som överstiger volt definieras som högspänning. Företaget ska ange den verkliga ledningslängden inom redovisningsenheten. Om det finns dubbelmatning på vissa ledningssträckor anges följaktligen båda kabellängderna. Serviser ska ingå i ledningslängden. 1.3 Nätstationer Antal nätstationer i området och den totala installerade transformatoreffekten i nätstationerna ska anges, se figur 8. Med nätstation menas station som innehåller transformator för distribution. Även stolpstation är nätstation. Kopplingsstationer (station utan transformator) ska inte anges och inte heller fördelningsstationer (transformering mellan olika högspänningar). Observera att effekten är i MVA 11. Figur 8 Nätstationer och transformatoreffekt Nätabonnemang Totalt antal abonnemang för inmatning, i gränspunkt och i uttagspunkt ska anges och fastställas vid räkenskapsårets slut, se figur 9. Egna produktionsanläggningar för att täcka nätförluster redovisas inte i 11 Megavoltampere 20

21 detta segment. För en uttömmande definition av inmatnings-, gräns- och uttagspunkt se 1 förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Figur 9 Abonnemang 1.4 och 1.5 Med abonnemang för inmatning avses de inmatningspunkter där producerad el matas in till nätkoncession för område. Koppling mot regionnät ska inte ingå. Med småskalig produktion avses produktionsanläggningar om högst kw. 1.6 Med abonnemang i gränspunkt avses den punkt där nätkoncessionsområden eller ledningsnät med nätkoncession för linje ansluter till varandra och där områden eller linjer inte samredovisas. 1.7 och 1.8 Med abonnemang i uttagspunkt avses den punkt där el tas ut för konsumtion, vanligtvis där mätning sker. Tomma uttagspunkter ska inte ingå Överföring Figur 10 visar hur överföring ska redovisas. Figur 10 Överföring 1.10 Summan av redovisningsenhetens abonnerade effekt avseende överliggande/angränsande nät (samtliga gränspunkter). Om den abonnerade effekten har ändrats under året ska den högsta abonnerade effekten anges. Inmatningspunkter ingår inte. 21

22 1.11 Summan av inmatad effekt till redovisningsenheten från överliggande/angränsande nät (samtliga gränspunkter) samt från elproduktionsanläggningar anslutna till redovisningsenheten (inmatningspunkter) under den timme på året då den sammanlagda inmatade effekten är som högst. 1.13a Total summa inmatad energi till redovisningsenheten från gränspunkter och elproduktionsanläggningar anslutna till redovisningsenheten (oavsett storlek på produktionsanläggning). 1.13b Varav inmatad energi till redovisningsenheten från samtliga elproduktionsanläggningar anslutna till redovisningsenheten (oavsett storlek på produktionsanläggning). Denna rad utgör en delsumma av SR a Varav inmatad energi till redovisningsenheten från småskaliga elproduktionsanläggningar. Småskalig elproduktionsanläggning definieras som en anläggning med en effekt på högst kw. SR 1.12 utgör en delsumma av SR b Varav inmatad energi från mikroproduktionsanläggningar till redovisningsenheten. Mikroproduktionsanläggningar definieras som en elproduktionsanläggning med en effekt på högst 43,5 kw Total summa utmatad energi från redovisningsenheten till gränspunkter och uttagspunkter fördelat på låg- och högspänning Nätförluster utgör skillnaden mellan totalt inmatad energi i det lokala nätet och totalt utmatad energi i uttagspunkter och gränspunkter. Beräkning av nätförlust görs automatiskt av systemet. Observera att volymen i Under året producerad energi för att täcka nätförluster, ska motsvara den kostnad som redovisas i särskild rapport ekonomiska data Kostnader för egenproducerad energi för att täcka nätförluster (TN630451) Nyckeltal Redovisning av avbrottsstatistiken redovisas separat enligt Ei:s föreskrifter (EIFS 2015:4) om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranssäkerheten i elnäten. Rapportering av dessa uppgifter ska ske en gång per år, senast den 31 mars. På Ei:s webbplats finns anvisningar för rapporteringen. Nedan följer vad som ska redovisas i den särskilda rapporten i årsrapporten när det gäller leveranssäkerhet. Figur 11 Nyckeltal Enligt ellagen är nätföretagen skyldiga att betala ut en avbrottsersättning om överföring av el avbryts helt under en sammanhängande period om minst 12 timmar. I den särskilda rapporten ska det därför redovisas antal abonnenter med avbrott timmar samt antal abonnenter med avbrott längre än 24 timmar (4.1 och 4.2). 22

23 Vidare ska det även redovisas hur många abonnenter som har fått ersättning för leveransavbrott (4.3 och 4.4). Det totala beloppet i kronor, som har utbetalats för avbrott som skett under det aktuella räkenskapsåret, ska redovisas som en minskad intäkt i not resultaträkning, se avsnitt Uppgifterna i punkterna 4.1 och 4.2 (TN och TN641402) ska motsvara det totala antalet abonnenter som har haft avbrott under det kalenderår som rapporteringen avser. Uppgifterna i punkterna 4.3 och 4.4 (TN och TN641412) ska motsvara antalet abonnenter som har haft avbrott under det kalenderår som rapporteringen avser och som också erhållit avbrottsersättning för dessa avbrott. Medellastfaktorn ska anges i 4.5. För att beräkna medellastfaktorn behövs nätets medeleffekt och maxeffekt. De beräknas enligt nedan: Medellastfaktorn utgörs av medelvärdet av samtliga dygnslastfaktorer under ett kalenderår. Dygnslasfaktorerna summeras och värdet divideras därefter med antalet dagar under det aktuella kalenderåret (365 dagar om det inte är ett skottår). Dygnslastfaktorn är kvoten mellan dygnsmedeleffekten och dygnsmaxeffekten (dvs. dygnsmedeleffekten dividerat med dygnsmaxeffekten). Dygnsmedeleffekten är medelvärdet av timmedeleffekterna under ett dygn. Dygnets samtliga timmedeleffekter summeras och värdet divideras därefter med 24 (antalet timmar under ett dygn). Dygnsmaxeffekten är den högsta timmedeleffekten under ett dygn. För varje gränspunkt mot ett överliggande eller angränsande elnät ska medeleffekten beräknas för varje timme under kalenderåret. En inmatad medeleffekt från det andra elnätet till det egna elnätet ska anges med positivt tecken. En utmatad medeleffekt från det egna elnätet till det andra elnätet ska anges med negativt tecken. Medeleffekten i samtliga gränspunkter summeras för varje timme. Detta ger en summerad effekt för den timmen. Timmedeleffekten (ibland benämnt som summerat timeffektuttag ) är absolutbeloppet av den summerade effekten för den timmen. Se tabell för exempel med gränspunkter som under två exempeltimmar har olika tecken på den summerade effekten. Exempeltimme 1 Medeleffekt per timme Exempeltimme 2 Medeleffekt per timme Gränspunkt Gränspunkt Summerade effekten Timmedeleffekten (absolutbeloppet) Notera att medellastfaktorn är obligatorisk att fylla i. Observera även att ersättningen ska redovisas för det kalenderår som avbrottet avser, även om den i vissa fall kan ha betalats ut under nästkommande år. Ersättningen ska betalas utan oskäligt dröjsmål och aldrig senare än sex månader från utgången av den månad då den ersättningsskyldige fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet, enligt 10 kap. 14 ellagen. 23

24 3.7 Särskild rapport för regionnätsföretag Den särskilda rapporten ska bifogas som en bilaga till förvaltningsberättelsen (2 förordningen). Den särskilda rapporten ska innehålla uppgifter som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer samt för att kunna jämföra olika nätverksamheter (2 förordningen). Notera att även den särskilda rapporten ska ingå i det dokument som ska skrivas under av styrelsen. Den behöver däremot inte granskas av nätföretagets revisor. Nedan har vi har valt att förtydliga vissa av de begrepp som används i särskilda rapporten. Numreringen följer i stort 8 föreskriften. Samma numrering används i delrapportmallen för särskilda rapporten i Neon Särskild rapport ekonomiska data Intäkter och kostnader ska redovisas separerat från de tekniska uppgifterna i den särskilda rapporten. Se figur 12 för redovisningen av ekonomiska data för regionnät Figur 12 Ekonomisk data för regionnät Summa transiteringsintäkter (TN720) i den särskilda rapporten ska överensstämma med vad som rapporteras i not till resultaträkningen under transiteringsintäkter (RR7101). Detta innebär att anslutningsintäkter, engångsintäkter, myndighetsavgifter m.m. enligt not till resultaträkningen inte ska ingå i transiteringsintäkter i delrapporten särskild rapport ekonomiska data. 24

25 Summa transitering och inköp av kraft (TN730) i den särskilda rapporten ska överensstämma med vad som rapporteras i not till resultaträkningen under transitering och inköp av kraft (RR7321). Myndighetsavgifter m.m. ska därmed inte ingå i transitering och inköp av kraft i den särskilda rapporten ekonomisk data. Kostnader under nedanstående koder innehåller såväl personalkostnader som övriga relevanta kostnadsslag. Notera att avskrivningar, nedskrivningar och jämförelsestörande poster i resultaträkningen inte ska specificeras. Summa kostnader i resultaträkningen kommer därför inte att stämma överens med summan av nedanstående poster. Dessutom ska totala kostnader på vissa rader i resultaträkningen inte specificeras, t.ex. personalkostnader avseende administrativa tjänster. Kostnader för drift och beredskap (TN730201) avser avhjälpande verksamhet. Kostnader för förebyggande underhåll (TN730202) avser planerade insatser, som t.ex. görs med visst tidsintervall. Kostnader för mätning och rapportering (TN730300) avser den totala kostnaden för mätning och rapportering av mätvärden Tekniska data I delrapporten Särskild rapport ska företagen lämna tekniska uppgifter om anläggningarna Anläggningar Företaget ska ange den verkliga ledningslängden inom redovisningsenheten. Om det finns dubbelmatning på vissa ledningssträckor anges följaktligen båda kabellängderna. Serviser ska ingå i ledningslängden. Ledningslängden ska fördelas på luftledningar och jordkablar samt på spänningsnivå (1.1 och 1.2). Se figur 13. Figur 13 Anläggningar Nätabonnemang Totalt antal abonnemang för inmatning, i gränspunkt och uttagspunkt vid räkenskapsårets slut ska anges, se figur 14. Egna produktionsanläggningar för att täcka nätförluster redovisas inte i detta segment. För en uttömmande definition, se 1 förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. 25

26 Figur 14 Abonnemang 1.3 och 1.4 Med abonnemang för inmatning avses inmatningspunkt. Med småskalig produktion avses produktionsanläggningar om högst kw. 1.5 Med abonnemang i gränspunkt menas den punkt där ledningsnät med olika nättariffer ansluter till varandra. 1.6 Med abonnemang i uttagspunkt avses den punkt där el tas ut för konsumtion, vanligtvis där mätning sker. Tomma uttagspunkter och punkter i lokalnätet ska inte ingå Överföring Figur 15 visar hur överföring ska redovisas. Figur 15 Överföring 1.7 Summan av kundernas abonnerade effekt inom redovisningsenheten avseende spänningsintervall (samtliga uttags- och gränspunkter). Om den abonnerade effekten har ändrats under året ska den högsta abonnerade effekten anges. Inmatningspunkter ingår inte. 1.8a Summan av maximalt överförd effekt till redovisningsenheten från överliggande/angränsande nät (samtliga gränspunkter) samt från elproduktionsanläggningar anslutna till redovisningsenheten 26

27 (inmatningspunkter) under den timme på året då den sammanlagda överförda effekten är som högst. 1.8 b Totalt inmatad energi till redovisningsenheten från gränspunkter och elproduktionsanläggningar anslutna till redovisningsenheten (oavsett storlek på produktionsanläggning). 1.8 c Varav inmatad energi till redovisningsenheten från lokala elproduktionsanläggningar anslutna till redovisningsenheten (oavsett storlek på produktionsanläggning). 1.9 Varav inmatad energi till redovisningsenheten från småskaliga elproduktionsanläggningar. Småskalig elproduktionsanläggning definieras som en anläggning med en effekt på högst 1500 kw. 1.10a-c Total summa utmatad energi i uttagspunkter och gränspunkter, per spänningsnivå Skillnaden mellan inmatad energi och uttagen energi. 1.13a Under året inköpt energi för att täcka nätförluster 1.13b Under året producerad energi för att täcka nätförluster Nyckeltal Ett avbrott definieras som när en innehavare av abonnemang i en uttagspunkts elektriska anläggning är, helt eller delvis, spänningslös längre än tre minuter och att avbrottet inte är orsakat av fel i en elanvändares anläggning. Figur 16 Nyckeltal Avbrottsfrekvensen beräknas som summan av antal abonnemang i uttagspunkt som har haft avbrott dividerat med totalt antal abonnemang i uttagspunkt. 4.2 Överföringskostnad per utmatad energi (öre/kwh) avser summan av rörelsekostnader och avskrivningar enligt plan. 4.3 Medellastfaktor - se rubriken Nyckeltal under Teknisk data avseende lokalnät för en förklaring. 3.8 Redovisnings- och värderingsprinciper I det underlag som lämnas till Ei ska företaget ange de redovisningsprinciper, allmänna råd eller rekommendationer (BFN, RR, RFR eller FAR SRS), och värderings- och avskrivningsprinciper som tillämpas. Vidare ska tre olika tilläggsupplysningar lämnas (6 1 3 föreskriften): Fördelningsprinciper - Beskrivning av de principer som använts för att till nätverksamheten fördela intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder m.m. som inte är direkt hänförbara till en specifik rörelsegren. Internprissättningsprinciper - Beskrivning av de principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster som berör nätverksamheten, mellan såväl koncernbolag som rörelsegrenar. 27

28 Principer för gränsdragning - Beskrivning av de metoder som använts för gränsdragning mellan underhållskostnader och investeringar. Det är av yttersta vikt att rätt benämning används för att beskriva de allmänna redovisningsprinciperna för att inga missförstånd ska uppstå om vilket normgivande organs rekommendation/allmänt råd som använts. Om avvikelse görs från grundläggande principer, allmänna råd eller rekommendationer ska upplysning om detta samt skäl för avvikelsen också lämnas Koncernföretag och intresseföretag Med koncernföretag avses företag som enligt definitionen i 1 kap. 4 årsredovisningslagen ingår i samma koncern som det företag där nätverksamheten bedrivs. Med intresseföretag avses företag enligt definitionen i 1 kap. 5 årsredovisningslagen Nätverksamheten bedrivs av en kommun Om nätverksamheten bedrivs av en kommun avser inköpen och försäljningarna den egna kommunen och sådana juridiska personer som ingår i kommunens sammanställda redovisning enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning. 3.9 Not Leasing Enbart leasade anläggningstillgångar som ingår i kategorierna eldistributionsanläggningar och mätare samt elproduktionsanläggningar ska redovisas i denna not. Om samtliga eldistributionsanläggningar och mätare samt elproduktionsanläggningar utgör operationell leasing kan det för att ge en rättvisande bild krävas att dessa specificeras i noten om leasing. Specifikationen sker då under rubriken Beskrivning av väsentliga leasingavtal av materiella anläggningstillgångar som leasingtagaren har ingått. Följande uppgifter om leasingavtalet kan lämnas i noten: Beskrivning av väsentliga leasingavtal av materiella anläggningstillgångar som leasingtagaren har ingått. Redovisat värde per balansdagen för varje tillgångsslag (tkr). Detta gäller finansiell leasing där leasingtagaren ska redovisa objekt som anläggningstillgång i balansräkningen. Vid operationell leasing ska detta fält inte fyllas i. Variabla avgifter som ingår i periodens resultat (tkr). Med variabel avgift avses den del av leasingavgiften som inte är fast utan beräknas med utgångspunkt från andra faktorer än enbart att tid förflutit. Sådana faktorer kan vara t.ex. viss procent av försäljningen, utnyttjandenivå, prisindex eller marknadsräntor. Minileasingavgifter ska inte redovisas i denna not Tilläggsupplysningar För att årsrapporten ska uppfylla kravet på god redovisningssed och ge en rättvisande bild kan det krävas specifikationer till uppgifterna som lämnats i resultat- och balansräkningen. Resultat- och balansräkningen innehåller en egen kolumn för noter som hänvisar till de olika tilläggsupplysningarna där uppgifterna specificeras. Tilläggsupplysningarna ligger i slutet av årsrapporten. Mallarna bygger på årsredovisningslagen, förordningen, föreskriften och K-regelverken. För samtliga företag är det obligatoriskt att redovisa tilläggsupplysning 11 (förändring av eget kapital). Observera att belopp vid årets ingång är samma som utgående balans i föregående års balansräkning, 28

29 och belopp vid periodens utgång är samma som utgående balans i balansräkningen för detta räkenskapsår. För större företag 12, som tillämpar K3-regelverket, är det dessutom obligatoriskt att redovisa följande tilläggsupplysningar: Medeltal anställda Löner och andra ersättningar och sociala kostnader Av 5 kap. årsredovisningslagen framgår de tilläggsupplysningar som kan vara aktuella att specificera i årsredovisningen. I Neon-rapporten finns ett antal tilläggsupplysningar förtryckta med rubrik, såsom t.ex. not 5 Löner och andra ersättningar och sociala kostnader. Exempel på tilläggsupplysningar som inte är förtryckta är t.ex. uppgifter om taxeringsvärden, finansiella instrument, uppskrivningsfond m.m. För att uppfylla årsredovisningslagens krav finns därför möjlighet att själv lägga till tilläggsupplysningar i not Anser företaget att tilläggsupplysning inte möjliggör en tillräcklig specificering kan företaget även komplettera med egna dokument till den bestyrkta kopian av årsrapporten. Observera att tilläggsupplysningarna ska redovisas med samma tecken (+/-) som i resultat- och balansräkningen Styrelsens underskrifter Årsrapporten ska skrivas under av samtliga behöriga ställföreträdare för det företag som bedriver nätverksamheten, och dagen för underskrift ska anges (16 förordningen). Bedrivs nätverksamheten inom kommunal förvaltning anses styrelsen för den tekniska nämnden eller motsvarande utgöra samtliga behöriga ställföreträdare. Detta innebär att det är samtliga behöriga ställföreträdare vid tidpunkten då årsrapporten avges som ska skriva under denna. Notera att samtliga underskrifter som skickas in ska vara i original alternativt vidimerade kopior. Sidan för underskrift kan redigeras i Neon och skrivas ut tillsammans med övriga dokument, (se figuren nedan). Figur 17 Styrelsens underskrifter 3.12 Revisorsintyg och revisors hänvisning till revisorsintyget Enligt 3 kap. 5 ellagen ska revisor, hos den som bedriver nätverksamhet, göra en särskild granskning av redovisningen av verksamheten. Senast fem månader efter räkenskapsårets utgång ska 12 I årsredovisningslagen framgår det vilka kriterier som behöver vara uppfyllda för att ett företag ska betraktas som större 29