Uppdrag att samordna och vidareutveckla prognos- och analysarbetet

Transkript

1 Rapport Diarienummer: DATUM Diarienummer: Uppdrag att samordna och vidareutveckla prognos- och analysarbetet Slutrapport

2 2 (17) Innehåll 1 Sammanfattning Syfte Bakgrund Projektorganisation Träffsäkerheten i lämnade prognoser Migrationsverkets prognoser för överlämnade ärenden Domstolsverkets prognoser för avgjorda mål Domstolsverkets ekonomiska prognoser Utveckla prognoser för inkommande mål för respektive migrationsdomstol Utveckling av prognosunderlaget till regeringen Effektivisera och samordna prognosarbetet... 17

3 3 (17) 1 Sammanfattning Denna rapport innehåller beskrivningar och förslag i de fyra delar som ingått i uppdraget. Uppdraget har bestått av fyra delar: Analysera träffsäkerheten i de prognoser som har lämnats under åren i förhållande till det faktiska utfallet. Migrationsverket har kartlagt antalet överlämnade asylärenden och Domstolverket har kartlagt avgjorda asylmål i både migrationsdomstol såväl som i Migrationsöverdomstolen. Domstolsverket har även kartlagt sin prognos på anslag 1.4 och 1.5. Kartläggningen har visat på relativt god träffsäkerhet för respektive prognos innevarande år, med en generellt högre träffsäkerhet ju senare på året som prognosen levereras. Prognosens efterföljande år har generellt en sämre träffsäkerhet än innevarande. Utveckla möjligheterna att prognostisera inkommande mål vid respektive migrationsdomstol i syfte att öka domstolarnas planeringsförutsättningar och prognosernas träffsäkerhet. Myndigheterna föreslår att - Migrationsverket kontinuerligt skickar över en prediktion för de kommande sex månaderna till Domstolsverket som visar förväntat utfall för de enheter som ingår i respektive domstols krets. - Domstolarna träffar representanter från Migrationsverket prövningsoch förvaltningsprocessenheter lokalt efter behov för den närmaste planeringen med utgångspunkt i prediktionen, och - Domstolsverket, domstolarna och Migrationsverket sammanträder i samband med myndigheternas prognostillfällen för den övergripande och långsiktiga planeringen. Utveckla prognosunderlaget till regeringen med tydliga analyser och konsekvensbeskrivningar som bl.a. innefattar centrala faktorer som påverkar ekonomin och osäkerhetsfaktorer Domstolsverket har för avsikt att utveckla den ekonomiska prognosmodell som används för prognoser på anslagen för migrationsdomstolarnas verksamhet. Det är framför allt sambandet mellan verksamhetsprognoser och de ekonomiska prognoserna på anslaget som behöver utvecklas. Idag bygger de ekonomiska prognoserna på anslagen främst på prognoser på antalet inkomna och avgjorda asylmål. Målsättningen är emellertid att även prognoser och antaganden om den framtida målutvecklingen för andra målkategorier ska få ett mer direkt eller modellbaserat genomslag på de ekonomiska prognoserna. Domstolsverket planerar också att utveckla den information som presenteras i samband med verksamhetsprognoserna och de ekonomiska prognoserna på anslagen.

4 4 (17) Effektivisera och samordna myndigheternas prognosarbete för att förhindra avvikelser i prognoserna vid ett och samma prognostillfälle. Domstolsverket har ändrat sin interna arbetsprocess och tidplan och avser att konsekvent överlämna samma underlag till Migrationsverket som används i sin egen prognos, så att det inte blir några avvikelser mellan den prognos som lämnas till regeringen och den prognos som lämnas till Migrationsverket. 2 Syfte Regeringen gav i november 2016 i uppdrag åt Domstolsverket och Migrationsverket att samordna och vidareutveckla prognos- och analysarbetet för migrationsdomstolarna i syfte att förbättra möjligheterna att göra tillförlitliga och rättvisande prognoser av den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen. 3 Bakgrund Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppdrag och verksamhet påverkas av ett stort antal omvärldsfaktorer. Måltillströmningen till migrationsdomstolarna är beroende av det antal ärenden Migrationsverket avgör, hur stor andel av dessa som utgör avslagsbeslut och överklagandefrekvensen från Migrationsverket till domstol. Migrationsverkets prognoser ligger till grund för Domstolsverkets bedömning av förväntad måltillströmning och det bemanningsbehov som kan förutses. Prognoser från Domstolsverket om när målen kommer att avgöras är i sin tur av avgörande betydelse för Migrationsverket och andra myndigheter som är involverade i t.ex. arbetet med återvändande. 4 Projektorganisation I Domstolsverket har fyra medarbetare från Ekonomiavdelningen, en analytiker och tre controllrar, varit engagerade i arbetet. Rapportering har skett regelbundet till avdelningschefen. Även en mindre referensgrupp från migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har varit involverade i uppdraget. I Migrationsverket har medarbetare från flera avdelningar deltagit med olika kompetens, en sektionschef för styrning av verksamhet, tre verksamhetsanalytiker och en projektledare för projekt om statistisk prediktion av kommande utfall. Domstolsverkets samordnare har även rapporterat regelbundet till kontaktpersonen på Justitiedepartementet under arbetets gång. 5 Träffsäkerheten i lämnade prognoser I uppdraget ingick att analysera träffsäkerheten i de prognoser som har lämnats under åren i förhållande till det faktiska utfallet. Migrationsverket prognostiserar antalet överlämnande asylärenden till migrationsdomstolarna och Domstolsverket prognostiserar antalet avgjorda asylmål vid domstolarna. Ett asylärende utgörs då av ett avslag på ansökan om uppehållstillstånd där den sökande åberopat skyddsbehov. Eftersom ett asylärende avser en individ och ett

5 5 (17) asylmål kan avse en hel familj konverteras asylärendena till asylmål genom en omräkningsfaktor. Domstolsverket och Migrationsverket har för kartläggningen av träffsäkerheten tagit fram och enats om en grafisk modell för denna analys som används i avsnitten nedan. För 2016 kan bara prognosernas träffsäkerhet för innevarande år redovisas, eftersom utfallet 2017 fortfarande bestäms. Prognoser görs fyra gånger per år (P2-P5), februari, maj, juli och oktober, och dessa redovisas från vänster till höger i diagrammen nedan. Dels redovisas prognos jmf med utfall för innevarande år (d.v.s års prognoser för 2012 jämfört med utfall 2012 o.s.v.), dels för nästkommande år (d.v.s års prognoser för 2013 jämfört med utfall 2013 o.s.v.). Mörkare färg anger tidigare prognos på året. Exempelvis är mörkaste grått februariprognosen 2012 (P2 2012) och ljusaste grått är oktoberprognosen 2012 (P5 2012). Vid en perfekt överensstämmelse är resultatet 100 procent. När prognosen var högre än utfallet är resultatet större än 100 procent och vice versa. 5.1 Migrationsverkets prognoser för överlämnade ärenden Kartläggningen av träffsäkerheten i Migrationsverkets prognos avser överklagade asylärenden, där antalet ärenden är att likställa med antalet individer. Prognosen tar sikte på hela perioden från innevarande år och fyra framåt. Den simuleringsmodell som prognosen grundar sig på vad avser asylprövning tar in antaganden om inkommande ärenden, personalresurser, produktivitet m.m. Därefter ger den ett utfall för en rad variabler som Migrationsverkets sedan bygger sin verksamhets- och kostnadsprognos på. Ett av dessa utfall är antalet överlämnade asylärenden till migrationsdomstolarna. Resultatet visar att träffsäkerheten för innevarande år är relativt god, och i regel blir än bättre ju senare på året prognosen lämnas. Denna trend beror på att en större del av bedömningen utgörs av utfall och den utveckling som behöver bedömas sker närmare i tid än vid inledningen av året. Undantaget är Förklaringen 2015 består i att mycket resurser fördelades om till den initiala hanteringen av asylsökande under flyktingsituationen som uppstod senhösten 2015 vilket verkade negativt på den totala mängden avgjorda ärenden. År 2016 fanns ny lagstiftning på plats från juli, vars effekter dels var svåra prognostisera och dels kan ha lett till att ärenden om överklagad skyddsklassning (främst de som beviljas asyl som alternativt skyddsbehövande) hanterats som överklagade avlägsnandebeslut. För varje prognos nästkommande år är bedömningen normalt mer osäker än innevarande, vilket är ett tecken på komplexiteten i planering av en verksamhet som snabbt kan tvingas ställa om på grund av svårbedömda yttre faktorer såsom ökning av asylsökande eller förändrad praxis. Faktorer som svårligen låter sig förutses så långt in i framtiden. Noterbart är att även här är årets sista prognos ofta den som ligger närmast utfallet.

6 6 (17) Diagram 1 Prognos överlämnade asylärenden jmf utfall överlämnade asylärenden från Migrationsverket P2-P Tabell 1 Prognos överlämnade asylärenden jmf utfall överlämnade asylärenden från Migrationsverket P2-P Utfall Prognos Prognos vs utfall P P % 101% 129% 127% 55% P P % 106% 123% 131% 60% P P % 100% 129% 136% 60% P P % 106% 156% 154% 67% P P % 137% 122% 54% P P % 141% 129% 57% P P % 141% 143% 61% P P % 133% 159% 66% P P % 146% 57% P P % 156% 61% P P % 144% 77% P P % 135% 82% P P % 81% P P % 78% P P % 80% P P % 78% P P % P P % P P % P P % 5.2 Domstolsverkets prognoser för avgjorda mål Träffsäkerhet migrationsdomstolarna Nedanstående diagram visar en jämförelse mellan prognos och utfall för avgjorda asylmål 1 vid migrationsdomstolarna för respektive prognostillfälle. Prognoserna på avgjorda asylmål tas fram utifrån en rad olika faktorer där Migrationsverkets prognos för överlämnade asylärenden är den viktigaste. Andra 1 Vad som betecknas som asylmål vid migrationsdomstolarna har varierat något över åren. För åren 2012 ingår samtliga avlägsnandemål. För måltyperna 6001, För måltyperna 6001, 6003, , 6024

7 7 (17) exempel på faktorer är utfall hittills under året, balansnivåer, bedömd kapacitet på domstolarna, övriga målkategoriers utveckling. Diagram 2 Prognos avgjorda asylmål jmf utfall avgjorda asylmål migrationsdomstolarna P2- P För innevarande år varierar träffsäkerheten mellan 91 procent (P2 2016) till 117 procent (P2 2015). I genomsnitt för respektive år varierar träffsäkerheten mellan 93 procent (2016) till 107 procent (2015). Totalt har 20 prognoser gjorts och vid 10 tillfällen var prognosen högre än utfallet och i resterande 10 var förhållandet det omvända. Av naturliga skäl är överensstämmelsen mellan prognos och utfall som bäst vid de senare prognostillfällena respektive år. För nästkommande år varierar träffsäkerheten mellan 101 procent (P5 2015) till 126 procent (P3 2014). I genomsnitt för respektive år varierar träffasäkerheten mellan 103 procent (2015) till 121 procent (2014). Vid samtliga 16 prognoser har prognosen varit högre än det slutliga utfallet, d.v.s. det har funnits en tro att fler asylmål skulle avgöras än vad som slutligen blev fallet. I tabellen nedan anges tre olika utfall. Detta beror att definitionerna av ett asylmål förändrats genom åren, se beskrivning i fotnot 1 ovan.

8 8 (17) Tabell 2 Prognos avgjorda asylmål jmf utfall avgjorda asylmål migrationsdomstolarna P2-P Utfall Utfall Utfall Prognos Prognos vs utfall P P % 110% 99% 102% 79% P P % 110% 99% 108% 82% P P % 108% 90% 98% 79% P P % 108% 96% 109% 85% P P % 102% 112% 81% P P % 103% 117% 87% P P % 111% 123% 91% P P % 113% 134% 104% P P % 123% 89% P P % 126% 96% P P % 117% 100% P P % 117% 100% P P % 103% P P % 103% P P % 105% P P % 101% P P % P P % P P % P P % Träffsäkerhet Migrationsöverdomstolen Utifrån prognos om avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna tillsammans med en förväntad överklagandeandel fås ett prognostiserat inflöde till Migrationsöverdomstolen. Utifrån denna tillsammans med bland annat utfall hittills under året, balansnivåer, bedömd kapacitet på domstolen, övriga målkategoriers utveckling mm görs prognoser över avgjorda asylmål. Träffsäkerheten för dessa illustreras i nedanstående diagram.

9 9 (17) Diagram 3 Prognos avgjorda asylmål jmf utfall avgjorda asylmål Migrationsöverdomstolen P2-P För innevarande år är träffsäkerheten för avgjorda mål vid Migrationsöverdomstolen i paritet med migrationsdomstolarna och varierar mellan 92 procent (P2- P4 2012) till 116 procent (P2 2013). I genomsnitt för respektive år varierar träffasäkerheten mellan 94 procent (2012) till 111 procent (2013). Bortsett från 2016 och de tre första prognostillfällena 2012 har prognosen överstigit utfallet för innevarande år. Av naturliga skäl är överensstämmelsen mellan prognos och utfall som bäst vid de senare prognostillfällena respektive år. Tilläggas ska att träffsäkerheten är betydligt bättre åren än tidigare år. För nästkommande år varierar träffsäkerheten mellan 111 procent (P2-P5 2015) till 127 procent (P4 2014). I genomsnitt för respektive år varierar träffsäkerheten mellan 111 procent (2015) till 123 procent (2014). Precis som vid migrationsdomstolarna har samtliga 16 prognoser varit högre än det slutliga utfallet, d.v.s. det har funnits en tro att fler asylmål skulle avgöras än vad som slutligen blev fallet.

10 10 (17) Tabell 3 Prognos avgjorda asylmål jmf utfall avgjorda asylmål Migrationsöverdomstolen P2- P Utfall Utfall Utfall Prognos Prognos vs utfall P P % 114% 110% 105% 97% P P % 114% 110% 109% 98% P P % 112% 103% 102% 96% P P % 113% 103% 102% 96% P P % 117% 118% 100% P P % 112% 127% 109% P P % 125% 132% 117% P P % 125% 136% 130% P P % 123% 109% P P % 123% 117% P P % 127% 114% P P % 118% 114% P P % 111% P P % 111% P P % 111% P P % 111% P P % P P % P P % P P % 5.3 Domstolsverkets ekonomiska prognoser Nedanstående tabeller visar en jämförelse mellan prognos och utfall för anslagen 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål och 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål för respektive prognostillfälle i februari, maj, juli och oktober (prognos P2-P5). Anslaget Domstolsprövning i utlänningsmål Prognosen på anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål baseras på flera olika faktorer. Den viktigaste faktorn är Migrationsverkets prognos för överlämnade asylärenden. Den största delen av kostnaderna på anslaget utgörs av lönekostnader för anställd personal. På grund av anställningsformerna för ordinarie domare är det inte möjligt att anpassa organisationerna enbart utifrån överlämnade asylärenden, utan prognosen på anslaget blir mer trögrörlig.

11 11 (17) Diagram 4 Träffsäkerhet anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål Träffsäkerheten för prognosen för innevarande år varierar mellan 94 procent (P2 2013) och 106 procent (P2 2016). Vid 11 av totalt 20 prognostillfällen var prognoserna högre än utfallet. Vid 6 tillfällen var prognosen lägre än utfallet och vid 3 tillfällen var prognosen och utfallet identiska. För prognosen för nästkommande år varierar träffsäkerheten mellan 90 procent (P2 2015) och 111 procent (P2 2013). Vid 8 av 16 prognostillfällen var prognoserna högre än utfallet och vid 8 tillfällen var de lägre än utfallet. Tabell 4 Träffsäkerhet anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål Utfall Prognos Prognos vs utfall P P % 130% 128% 152% 113% P P % 130% 128% 152% 113% P P % 130% 124% 146% 109% P P % 121% 132% 167% 128% P P % 128% 157% 109% P P % 128% 157% 109% P P % 128% 157% 109% P P % 128% 157% 109% P P % 141% 105% P P % 141% 105% P P % 141% 105% P P % 141% 105% P P % 105% P P % 105% P P % 105% P P % 105% P P % P P % P P % P P %

12 12 (17) Anslaget Rättsliga biträden Prognosen på anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål baseras huvudsakligen på Migrationsverkets prognos för överlämnade ärenden. Diagram 5 Träffsäkerhet anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Träffsäkerheten för prognosen för innevarande år varierar mellan 94 procent (P5 2013) och 121 procent (P2 2013). Vid 16 av totalt 20 prognostillfällen var prognoserna högre än utfallet. Vid 4 tillfällen var prognosen lägre än utfallet. För prognosen för nästkommande år varierar träffsäkerheten mellan 105 procent (P2 2015) och 141 procent (P2 2014). Vid samtliga 16 prognostillfällen var prognoserna högre än utfallet.

13 13 (17) Tabell 5 Träffsäkerhet anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utfall Prognos Prognos vs utfall P P % 130% 128% 152% 113% P P % 130% 128% 152% 113% P P % 130% 124% 146% 109% P P % 121% 132% 167% 128% P P % 128% 157% 109% P P % 128% 157% 109% P P % 128% 157% 109% P P % 128% 157% 109% P P % 141% 105% P P % 141% 105% P P % 141% 105% P P % 141% 105% P P % 105% P P % 105% P P % 105% P P % 105% P P % P P % P P % P P % 6 Utveckla prognoser för inkommande mål för respektive migrationsdomstol I uppdraget har också ingått att utveckla möjligheterna att prognostisera inkommande mål vid respektive migrationsdomstol i syfte att öka domstolarnas planeringsförutsättningar och prognosernas träffsäkerhet. För att underlätta domstolarnas planeringsförutsättningar, men till viss del även underlätta prognosarbetet, får Domstolsverket sedan 2016 uppgifter från Migrationsverket rörande produktion och prediktion per domstol/domsområde. Prediktionen är en annan beräkningsmodell än prognos. Den utgår från de senaste två årens utfall av överlämnade ärenden 2, vilken nivå antalet överlämnade ärenden har för närvarande, om det finns några återkommande säsongsvariationer de senaste två åren och vilken trend utvecklingen just nu har. Den uppdateras en gång per månad, och kan ske någon dag in i den nya månaden när föregående månads utfall står klart. Produktionsstatistiken innehåller uppgifter om innevarande och två senaste åren och prediktionen för kommande sex månader uppdelat per vecka. Data är uppdelade per domstol och ärendetyp. I materialet kan även ses uppgifter såsom ursprungsland, utfall och om ärendena rör barn och/eller vuxna. Även uppgifter om öppna ärenden erhålls. Prediktionen har dock en begränsning i att den idag inte kan ta i beaktande åtgärder eller beslut om åtgärder som ännu inte börjat ge effekt. Migrationsverket kommer att se över möjligheten att komplettera prediktionens utfall med sådana åtgärders effekter inom projekt Migrationsalgoritmer. Sedan tidigare får Domstolsverket prognos för innevarande och nästkommande år uppdelat per domstol och ärendetyp. Produktions- och prediktionsdata är ett viktigt komplement till detta och bistår vid planering på en kortare tidshorisont. Oavsett om planeringen utgår från den nationella prognosen eller prediktionen 2 Ärendeslagen som analyseras är de som motsvarar måltyp 6001, 6003, och 6024

14 14 (17) på respektive domstols krets, kan det inte uteslutas att det uppstår situationer, eller reaktioner på situationer som inte kunnat förutses och som får påverkan på antalet överlämnade ärenden. Domstolsverket bistår i att räkna om prediktionen från ärenden till mål för att underlätta för domstolarna. Domstolsverket och Migrationsverket har sedan en tid, tillsammans med migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen, telefonmöten efter varje prognostillfälle (tidigare mer sällan). Myndigheterna får där möjlighet att berätta om läget på den egna myndigheten, vad som väntas framöver och möjlighet att ställa frågor till varandra. Detta är ett bra komplement till domstolarnas och Migrationsverkets träffar på regional nivå. Domstolsverket har träffat representanter från migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen för att få deras syn på vad som kan förbättras avseende prognoserna. De synpunkter som framkommit är att domstolarna generellt är nöjda med den statistik över Migrationsverkets avgjorda ärenden ( prediktionen ) som Domstolsverket redan under hösten 2016 fick möjlighet att börja sända över till domstolarna. Migrationsdomstolarna har regelbundet möten regionalt med Migrationsverkets processförarenheter. Eftersom Migrationsverkets regioner inte överensstämmer med domstolarnas domsområden kan domstolarna ibland uppleva att informationen vid dessa möten inte alltid täcker hela domsområdet. Det gäller exempelvis särskilda prioriteringar inom regionerna eller omflyttningar av ärenden mellan regionerna. Domstolarna har därför framfört önskemål om att den processförarenhet som domstolen träffar i större utsträckning ska kunna lämna information från samtliga de prövningsenheter som ingår i domstolens domsområde. I den situation som nu råder har dessa möten blivit mer frekventa och sker i många fall varje månad vilket ses som positivt. Domstolsverket följer och publicerar på Sveriges Domstolars intranät sedan andra halvan av 2016 veckovis uppgifter rörande utfall vad avser inkomna, avgjorda och balanserade mål vid respektive migrationsdomstol inklusive Migrationsöverdomstolen. I uppföljningen ingår även en uppföljning av utvecklingen för omloppstider per månad. Genom detta får domstolarna och andra intressenter en tätare uppföljning, ett enkelt sätt att jämföra sig med övriga migrationsdomstolar och i och med att uppföljningen nu görs centralt sparar tid och resurser i domstol som kan ägnas åt annat. Inför varje prognostillfälle tar Domstolsverket numera in uppgifter från varje enskild migrationsdomstol inklusive Migrationsöverdomstolen vad de själva tror om antalet avgjorda mål innevarande och kommande år. Detta som ett komplement och kvalitetshöjande åtgärd till Domstolsverkets eget prognosarbete. Som utgångspunkt för domstolarnas prognoser används Migrationsverkets prognos över inkomna ärenden per domstol, vilket omräknas till mål av Domstolsverket. En ytterligare utvecklingspotential inför 2017 är att fokusera mer på det omräkningstalet mellan ärenden och mål. Sedan en tid används det av Migrationsverket framräknade omräkningstalet för de centrala prognoserna. För prognoser per domsområde skulle ett domstolsspecifikt omräkningstal kunna tas fram och användas. Detta då ärendesammansättning ser delvis olika ut vid olika domstolar vad avser ursprung och familjesammansättning.

15 15 (17) En faktor som redan underlättat Domstolverkets prognosarbete avseende verksamhetsprognoserna är att det numera översänds en preliminär uppskattning av antal överlämnade ärenden från Migrationsverket innan Domstolverket behöver lämna prognos för avgjorda asylmål. 7 Utveckling av prognosunderlaget till regeringen Domstolsverket har för avsikt att utveckla den ekonomiska prognosmodell som används för prognoser på anslagen för migrationsdomstolarnas verksamhet. Utvecklingsarbetet avser främst anslaget 1:4 Domstolsprövning inom utgiftsområde 8, men kan också till viss del beröra anslag 1:5 Rättsliga biträden vid domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8. Det är framför allt sambandet mellan verksamhetsprognoser och de ekonomiska prognoserna på anslaget som behöver utvecklas. Även information i samband med prognoser om antalet årsarbetskrafter och utveckling av produktivitet i målavverkningen m.m. kan förbättras. Utöver att utveckla sambandet mellan verksamhetsprognoser och de ekonomiska prognoserna på anslaget har Domstolverket utvecklat och kommer fortsätta sträva i att utveckla prognosunderlaget till regeringen vad avser verksamhetsprognoserna. Från att tidigare varit relativt kortfattat har Domstolsverket numera ambitionen att fylligare beskriva rådande situation på enskilda domstolar, särskilt vad avser personalsituationen, förmågan att omhänderta förväntad inströmning och en mer beskrivande redogörelse över de olika osäkerhetsfaktorerna som alltid finns kring ett prognosresultat. Genom detta blir det lättare för läsaren att förstå grunden till prognoserna och att göra en värdering av dess osäkerhet. I det följande redogörs för planerade åtgärder för att utveckla den ekonomiska prognosmodellen En tydligare koppling mellan verksamhetsprognoser och ekonomiska prognoser Idag bygger de ekonomiska prognoserna på anslagen främst på prognoser på antalet inkomna och avgjorda asylmål. Prognoser på antalet inkomna asylmål görs av Migrationsverket och prognoser på avgjorda asylmål görs av Domstolsverket. Målsättningen är emellertid att även prognoser och antaganden om den framtida målutvecklingen för andra målkategorier ska få ett mer direkt eller modellbaserat genomslag på de ekonomiska prognoserna. En naturlig utgångspunkt är att de ekonomiska prognoserna ska baseras på målutvecklingen för de målkategorier, som Migrationsverket gör prognoser på. Dessa målkategorier är asylmål, tillståndsmål, statusmål och verkställighetsmål. En förutsättning för detta är dock att migrationsdomstolarnas kostnader, och därmed också resursbehov, kan fördelas på ovan nämnda målkategorier. Kostnadsfördelningen idag baseras på tidredovisning, som genomförs dagligen året runt på samtliga migrationsdomstolar. Den indelning i olika målkategorier som finns i dagens tidredovisning motsvarar inte helt de definitioner av olika målkategorier som Migrationsverket använder i sina prognoser. Den nuvarande tidredovisningen är indelad i följande målkategorier: avlägsnademål asyl, verkställighetsmål, viseringsmål, medborgarskapsmål, omedelbar verkställighet, uppehållstillstånd/statusförklaring/avlägsnandemål ej asyl och övriga migrationsmål. Om målkategorierna avlägsnademål asyl och omedelbar

16 16 (17) verkställighet läggs samman överensstämmer detta i hög grad med Migrationsverkets definition av asylmål. Nedlagda resurser i statusmål och tillståndsmål kan dock inte särskiljas i dagens tidredovisning, då samma verksamhetskod används för båda dessa målkategorier. Domstolsverket kommer att analysera om tidredovisningens fördelning på olika målkategorier bör förändras eller om nuvarande fördelning på olika målkategorier ger tillräckligt god information för att utveckla den ekonomiska prognosmodellen i den riktning som beskrivits ovan. Nackdelarna med att förändra tidredovisningens fördelning på olika målkategorier är att det dels tar tid innan ny data blir tillgänglig, dels att det är ett omfattande informationsarbete för att få alla användare att registrera sin tid på ett nytt sätt. Domstolsverket avser också att utvärdera kvaliteten i dagens tidredovisning på migrationsdomstolarna, i syfte att säkerställa att den ekonomiska prognosmodellen kan utvecklas med tidredovisningen som underlag. Vilka möjligheter det finns att uppskatta skillnader i resursbehov för tillståndsmål och statusmål utifrån andra underlag än tidredovisning kommer också att utredas. I dagsläget kan det således inte fastställas exakt vilka målkategorier som den ekonomiska prognosmodellen ska baseras på. Det får det framtida utvecklingsarbetet utvisa. Målsättningen är dock att i så stor utsträckning som möjligt anpassa den ekonomiska prognosmodellen till de målkategorier som Migrationsverket gör prognoser på. För de målkategorier som slutligen kommer att ingå i den ekonomiska prognosmodellen kommer styckkostnader att beräknas. Dessa styckkostnader kan sedan användas för att beräkna de framtida kostnaderna på anslagen utifrån prognoser på målutvecklingen för de olika målkategorierna Information i samband med prognoser på anslagen Domstolsverket planerar att utveckla den information som presenteras i samband med de ekonomiska prognoserna på anslagen. Antalet årsarbetskrafter på migrationsdomstolarna och avgjorda mål per årsarbetskraft ska följas upp löpande och redovisas vid varje prognostillfälle, dvs. inte bara vid årsskiftet. En komplikation är dock att antalet årsarbetskrafter på migrationsdomstolarna inte kan beräknas exakt. Antalet årsarbetskrafter uppskattas med en schablon 3 om hur stor andel av personalen på de förvaltningsrätter, som också är migrationsdomstol, som arbetar med migrationsmålen. Schablonen som fastställs vid årets början kan komma att revideras under innevarande år, vilket då också påverkar antalet årsarbetskrafter och antalet avgjorda mål per årsarbetskraft. I den utsträckning som det kommande utvecklingsarbetet möjliggör det, bör även produktivitetstal redovisas för prognosåren, antingen i form av avgjorda mål per årsarbetskraft eller i form av styckkostnader. Vid prognostillfällena kommer också osäkerhetsfaktorer för de ekonomiska beräkningarna att redovisas. I förekommande fall kommer det också tydliggöras om planerade reformer inom migrationsområdet beaktats eller inte. 3 Schablonen baseras på budgeten för migrationsverksamheten i förhållande till budgeten för den övriga verksamheten på respektive förvaltningsrätt.

17 17 (17) Tidplan och ytterligare utvecklingsmöjligheter Utvecklingsarbetet kommer att påbörjas under våren Planen är sedan att successivt börja tillämpa den nya ekonomiska prognosmodellen med start från hösten Om utvecklingsarbetet faller väl ut kan resultatet även komma att utgöra grunden för en resursfördelningsmodell mellan de olika migrationsdomstolarna. Idag finns det inte någon sådan modell. För att den framtida resursfördelningen ska bli så effektiv och ändamålsenlig som möjligt bör det på sikt utvecklas en resursfördelningsmodell mellan migrationsdomstolarna. 8 Effektivisera och samordna prognosarbetet Domstolsverket ska redovisa prognoser på anslagen för migrationsdomstolarnas verksamhet både till regeringen och till Migrationsverket. Migrationsverket presenterar i sin tur prognoser i vilka den samlade analysen för verkets prövning av olika uppehållstillståndsärenden framgår. De datum som anges i Sveriges Domstolars regleringsbrev för rapportering av prognoser till regeringen infaller ofta senare än de datum då Domstolsverket ska leverera prognoser till Migrationsverket. Detta har inneburit att Domstolsverket ibland redovisat olika prognoser vid rapporteringen till regeringen och vid rapporteringen till Migrationsverket. Domstolsverket har dock ändrat sin interna arbetsprocess och tidplan. Sedan prognostillfället i juli 2016 levereras konsekvent samma prognos till regeringen som tidigare rapporterats till Migrationsverket. Domstolsverket avser att fortsätta med detta framöver, så att det inte blir några avvikelser mellan den prognos som lämnas till regeringen och den prognos som lämnas till Migrationsverket. Ett förbehåll är dock att Domstolsverket i princip behöver hela januari månad för analys och beräkningar inför de prognoser på anslagen som presenteras i Sveriges Domstolars budgetunderlag. Det är således viktigt att datumet för årets första rapportering till Migrationsverket avseende de ekonomiska prognoserna på anslagen inte sätts förrän runt månadsskiftet januari/februari. De prognoser som rapporteras i samband med budgetunderlaget är särskilt viktiga för Domstolsverket eftersom det är vid detta tillfälle som nya budgetmedel kan yrkas på anslagen. Domstolsverket kan dock leverera verksamhetsprognos till Migrationsverket tidigt i januari eller när Migrationsverket så önskar.