Revisorernas årsöversikt 2003

Transkript

1 REVISORERNA April 2004 Bilaga till Kommunstyrelsens revisionsberättelse, diarienr 310/32-04 Revisorernas årsöversikt 2003 En sammanfattning av revisorernas granskning av stadens verksamhet

2 (20) Kommunstyrelsen Bilaga till revisionsberättelsen för år 2003 Revisorernas årsöversikt En sammanfattning av revisorernas granskning av stadens verksamhet år Inledning De förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna för bolagen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed hela den kommunala verksamheten inklusive bolag och stiftelser. Granskningen sker i enlighet med kommunallagen, aktiebolagslagen, stiftelselagen, kommunala redovisningslagen och annan speciallagstiftning samt i enlighet med stadens revisionsstadga. Årsöversikten ger en sammanfattning av revisorernas viktigaste iakttagelser och rekommendationer i samband med genomförd granskning. Beträffande detaljer och kompletterande uppgifter hänvisas till årsrapporterna för kommunstyrelsen och övriga nämnder samt till granskningsrapporterna och granskningspromemoriorna för bolagen. 2 Revisorernas revisionsberättelser och granskningsrapporter för år 2003 Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar samtliga 37 nämnder och dess ledamöter ansvarfrihet för nämndernas verksamhet år Revisionsberättelserna är rena, d v s vi har inte funnit anledning till att i berättelserna framföra kritik i form av erinran eller anmärkning. Revisorerna i revisorsgrupperna 3 och 4 har emellertid i särskilda skrivelser framfört synpunkter till följande stadsdelsnämnder: Kista, Hässelby-Vällingby, Bromma, Maria-Gamla stan, Liljeholmen och Skärholmen. Revisorerna konstaterar att det ekonomiska resultatet har förbättrats väsentligt jämfört med år 2002, men framhåller samtidigt betydelsen av att nämnderna fortsätter att utveckla styrningen och att förbättra prognossäkerheten. Östermalms-, Katarina-Sofia- och Vantörs stadsdelsnämnder uppmanas av revisorerna att förbättra kontrollen och uppföljning av den ekonomiska utvecklingen under år 2004 och utveckla styrningen av verksamheten. Vidare framhåller revisorerna i revisorsgrupp 4 vad gäller överförmyndarnämnden att de förutsätter att arvodesutbetalningarna till gode männen kommer att fungera tillfredsställande f o m år Revisorerna i revisorsgrupp 1 har i en skrivelse till kommunstyrelsen särskilt lyft fram några påpekanden som framförts i revisionskontorets årsrapport. Revisorerna i gruppen har sålunda understrukit kontorets synpunkter beträffande nämndernas prognossäkerhet, avtalet mellan staden och Stockholm Vatten AB, bevakningen av ej klassplacerade elever i SKOLA-systemet, avgiftsdebiteringen inom äldreomsorgen och frågan om att åter införa en central genomgång av driftupphandlingar.

3 (20) Revisionskontoret har upprättat 14 granskningspromemorior avseende stadens bolag som underlag för lekmannarevisorernas granskningsrapporter avseende år Granskningsrapporterna (19 st) inklusive granskningspromemoriorna har enligt aktiebolagslagens 11 kap.14 överlämnats till bolagsstyrelserna för vidare befordran till bolagsstämmorna. Lekmannarevisorerna har framfört kritik i tre av granskningsrapporterna avseende bolagen i stadshuskoncernen. Nedan redovisas den framförda kritiken av berörda bolag. AB Stokab Mot bakgrund av bl a vad som redovisats i revisionskontorets granskningspromemoria har den av kommunfullmäktige utsedde lekmannarevisorn i AB Stokab lämnat en granskningsrapport med följande innehåll: Den genomförda granskningen visar på missförhållanden i bolagets organisation och ekonomiska förvaltning. Gällande attestinstruktion har inte tillämpats av bl a dåvarande t f VD i viktiga frågor. Orealistiska och vilseledande budget- och uppföljningsdokument har av dåvarande t f VD presenterats för styrelsen. Kritik har i samband med granskningen av 2002 års verksamhet riktats mot styrelsen och bolagsledningen vad gäller såväl avsaknad av som brister i beslutsunderlag och beslutsfattande. Jag har särskilt konstaterat att styrelsen trots ovanstående kritik har fattat beslut om utbyggnad av Mälarringen inom en ram om 14,5 mnkr. Det kan konstateras att beslutsunderlaget även för denna investering var undermåligt. Tidigare styrelses beslut om investering i Gotlandskabeln har rest en mängd frågor angående intressekonflikter och jävssituationer avseende f d VD och dåvarande t f VD uppkomna under tidigare VD:s tjänstledighet utan att styrelsen har reagerat eller agerat. Vidare har dåvarande t f VD:s hantering av de ekonomiska mellanhavandena mellan Stokab och det bolag där f d VD var majoritetsägare visat på tvivelaktiga affärsrelationer där Stokabs intressen inte har tillvaratagits på bästa sätt. Styrelsen har som sitt yttrande överlämnat och åberopat ett av VD upprättat förslag till yttrande över den särskilda granskningspromemoria som överlämnats till styrelsen. Bolagets ledning har i promemoria redovisat synpunkter och åtgärder med anledning av den kritik som redovisats i granskningspromemorian. Vad gäller frågan om åtgärdsplan redovisar bolagsledningen att en sådan med tidssatta aktiviteter ska tas fram för att komma till rätta med bristerna i organisationen. Jag kan i detta sammanhang konstatera att efterfrågad åtgärdsplan ännu inte har presenterats för mig. I övrigt vill jag återigen rekommendera bolaget att arbeta med internkontrollfrågorna på ett systematiskt sätt och att ta fram en internkontrollplan. Jag har särskilt noterat att bolaget i 2003 års bokslut har gjort en nedskrivning av anläggningstillgångarna med 598 mnkr. Beloppets storlek har beräknats i en värderingsmodell som är förenlig med redovisningsrå-

4 (20) dets rekommendation nr 17 ang. nedskrivning. I föregående års bokslut gjordes inte någon särskild värdering av anläggningstillgångarna. Enligt auktoriserade revisorn var en sådan hantering rimlig med beaktande av bl a att bolaget genererade positiva kassaflöden samt redovisade ett positivt resultat. I årets bokslut har även lagret värderats, vilket lett till att en nedskrivning har skett med 14 mnkr avseende föråldrade fiberkablar. Jag har också noterat att balansposten pågående nyanläggningar i årets bokslut uppgår till ca 138 mnkr mot ca 598 mnkr i 2002 års bokslut. I och med att pågående projekt avslutas och tas upp som anläggningstillgångar blir dessa också föremål för avskrivningar som belastar resultatet. Under år 2003 har 1024 projekt avslutats, av vilka en stor del påbörjades under åren 2001 och Jag har i detta sammanhang konstaterat att den auktoriserade revisorn i samband med granskningen av 2002 års bokslut rekommenderade bolaget att rutinerna för avslut av projekt borde förbättras. Mot bakgrund av ovanstående bedömer jag att brister förelegat i att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen inte har varit tillräcklig. Jag finner därför anledning att rikta kritik mot de styrelseledamöter som satt i styrelsen under perioden januari t o m maj 2003 och anmärkning mot dåvarande t f VD som ansvarade för den löpande förvaltningen under samma period. Vad gäller den nya styrelsen och den nye verkställande direktören har jag inget att erinra mot deras skötsel av bolagets angelägenheter under den tid de varit ansvariga för verksamheten. Jag kan konstatera att ett omfattande arbete har påbörjats för att komma till rätta med konstaterade brister i bolagets verksamhet. Stockholms Stadsteater AB Med anledning av vad som redovisats i revisionskontorets granskningspromemoria avseende Stockholms Stadsteater AB har den av kommunfullmäktige utsedde lekmannarevisorn för Stockholms Stadsteater AB lämnat en granskningsrapport med följande innehåll: Revisionskontoret har sedan år 2000 föreslagit bolaget att vidta en rad åtgärder för att stärka informationssäkerheten. Jag kan notera att bolaget har vidtagit en del åtgärder men inte alls i den utsträckning som krävs enligt stadens övergripande regelverk för informationssäkerhet. Jag förutsätter att bolaget snarast vidtar erforderliga åtgärder och följer det regelverk som kommunfullmäktige och koncernstyrelsen har beslutat att gälla för stadens nämnder och bolag. Jag bedömer trots ovanstående notering, att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag finner därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören.

5 (20) Stockholm Vatten AB Resultatet av granskningen av Stockholm Vatten AB 2003 har redovisats i en granskningspromemoria Utifrån denna har lekmannarevisorn lämnat en granskningsrapport med följande innehåll: Jag har följt bolagets arbete med att effektivisera verksamheten och minska kostnaderna och därvid konstaterat att det inte går att verifiera att vidtagna åtgärder har haft avsedd effekt. Av verkställande direktörens kommentarer till bokslutet för år 2003 framgår bland annat att vad gäller inre effektivitet ställdes ett generellt effektiviseringskrav på 1 % vilket innebar att utgiftsramarna för år 2003 räknades upp med 2 % i stället för med 3 %, som motsvarade förväntade faktorprisökningar. Vidare framgår det av verkställande direktörens redogörelse att en genomgång av effektiviseringar och kostnadsbesparingar gjordes efter prognos 1 och att målet var att reducera kostnaderna med 6 mnkr. Detta har enligt verkställande direktören genomförts. Något underlag som styrker detta har ännu inte presenterats. Jag kan däremot konstatera att trots ägarens krav på minskade kostnader har rörelsens kostnader under året ökat med 6,5 % jämfört med år Kostnadsökningen uppgick till 4 % mellan åren 2001 och Bolagets arbete med effektivisering bör således systematiseras och dokumenteras så att det klart kan utläsas att de effektiviseringsvinster som förutsatts, verkligen har uppnåtts. Jag bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag finner inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. 3 Revisorernas synpunkter redovisade per verksamhetsområde m m Av årets bokslut framgår att verksamhetens nettokostnader (bolagen oräknat) uppgår till mnkr. Jämfört med år 2002 är det en ökning med mnkr, vilket motsvarar 7 %. Det samlade resultatet och budgetutfallet år 2003 för staden kommenteras på sidan 18. Nettokostnaden för facknämnderna och de slutna redovisningsenheterna har ökat med 525 mnkr eller 10,6 % till mnkr år Jämfört med 2003 års budget redovisar de sammantaget ett positivt resultat på 220 mnkr, vilket är ett 70 mnkr större överskott än år Stadsdelsnämnderna sammantaget redovisar ett överskott med 41 mnkr, trots ett underskott på anslaget för Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder med 136 mnkr. Nedan görs en sammanfattning av stadsdelsnämndernas ekonomiska resultat samt de särskilda granskningar som genomförts inom såväl

6 (20) stadsdelsnämndernas som facknämndernas verksamhetsområden under år Stadsdelsnämndernas resultat Nettokostnaderna för stadsdelsnämnderna uppgår år 2003 till mnkr före resultatdispositioner, vilket jämfört med år 2002 är en ökning med 994 mnkr. Nettokostnaderna, som är drygt 41 mnkr lägre än vad som angavs i 2003 års budget ökade med drygt 5 %. I budgeten för år 2004 finns inte utrymme för lika stora nettokostnadsökningar som i 2003 års budget. Trots det positiva resultat som stadsdelsnämnderna redovisar för år 2003 måste de således generellt sett iaktta stor återhållsamhet under år Med hänsyn till bland annat de avtalsstyrda lönehöjningarna och andra förutsägbara kostnadsökningar bedömer vi att flera stadsdelsnämnder omgående kan behöva planera för effektiviseringar av verksamheten. Stadsdelsnämnderna redovisar för sin verksamhet (anslag 1) ett överskott på 177,6 mnkr i förhållande till budget medan anslaget för Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder (anslag 2) överskreds med 136,2 mnkr. Av tabellen nedan framgår omfattningen av stadsdelsnämndernas olika anslag och verksamhetsområden samt budgetavvikelsen per verksamhetsområde före resultatdispositioner. Stadsdelsnämnderna Anslag/verksamhetsområde Nettokostnad år 2003 mnkr Budgetavvikelse före resultatdispositioner Nämndernas verksamhet (anslag 1) ,2 177,6 Varav: Nämnd och förvaltningsorganisation 725,6 45,7 Pedagogisk verksamhet: Förskola 1 994,7 111,4 Skolbarnomsorg 610,5 1,7 Utbildning 4 229,6 161,0 Barn med behov av särskilt stöd 732,8-84,1 Äldreomsorg 5 944,6-8,2 Omsorg om funktionshindrade 1 800,7-48,1 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri 1 526,1-42,1 Fritid och kultur 188,2 31,5 Fysisk verksamhet (infrastruktur) mm 328,4 8,8 Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder 1 263,5-136,2 (anslag 2) Totalt anslag 1 och ,7 41,4 Jämfört med år 2002 då stadsdelsnämndernas sammanlagda underskott uppgick till drygt 315 mnkr har budgetutfallet inom de prioriterade områdena förbättrats väsentligt. Orsaker till avvikelserna för de viktigaste verksamhetsområdena kommenteras under respektive avsnitt nedan.

7 (20) 3.1 Pedagogisk verksamhet Förskola Den kommunala förskoleverksamhetens nettokostnad uppgår år 2003 till mnkr. Resultatet innebär att nettokostnaderna ökat med 11 % sedan år För år 2004 har mnkr budgeterats. Kostnadsökningarna beror dels på schablonhöjningar mellan åren, dels på ökat antal barn i verksamheten. Samtliga stadsdelsnämnder redovisar överskott för förskoleverksamheten. Enligt budgeten för år 2003 ska kvaliteten i förskolan ökas genom minskning av barngruppernas storlek. En jämförelse av stadsdelsnämndernas uppgifter om genomsnittlig gruppstorlek mellan tertialrapport 1 och bokslut visar att flertalet nämnder har minskat barngruppernas storlek något. Hur stor minskningen har varit är dock oklart. Kvaliteten i uppgifterna varierar. Stadsdelsnämnderna behöver enligt vår mening mer precisa anvisningar om vilka uppgifter som ska användas vid mätningarna Rapporten Tillståndsgivning och utbetalning av peng samt tillsynsverksamhet (Rapport nr 9, 2003) visar att utbildningsnämndens hantering av den enskilt drivna verksamheten i delar är tillfredsställande, men att det finns behov av förbättringar inom väsentliga områden. Utbetalningen av ersättningen till enskilda förskolor bedöms i huvudsak ske med tillräcklig intern kontroll. Däremot finns det brister och behov av klargöranden och förtydliganden vad gäller nämndens tillståndsgivning och tillsynsverksamhet. Då rapporten överlämnades till utbildningsnämnden för yttrande betonade vi vikten av att utbildningsnämndens tillämpning av regelverket för den enskilt drivna verksamheten sker på ett strikt och korrekt sätt samt att ansvars- och uppgiftsfördelningen inom utbildningsförvaltningen förtydligas. Utbildningsnämnden har yttrat sig över rapporten. Nämnden delar de synpunkter som vi framfört och har uppdragit till förvaltningen att återkomma med en redovisning av resultatet av genomförda åtgärder utifrån våra påpekanden. Ytterligare en granskning av den enskilt drivna förskoleverksamheten genomfördes under året. Den redovisades i rapporten Så tycker föräldrar och personal (Rapport nr 8, 2003). Granskningsresultatet behandlades även i Avvikelserapport 2/2003, Granskning av tertial- och delårsrapport 2/2003 för stadens nämnder och styrelser, oktober Avvikelserapporten var ställd till kommunstyrelsen. Vi konstaterade då att föräldrar med barn på enskilt drivna förskolor är ungefär lika nöjda med sin barnomsorg som föräldrar till barn på kommunalt drivna förskolor. Däremot var personalen på kommunalt drivna förskolor betydligt mer missnöjda med sina arbetsförhållanden och sin arbetsbelastning än vad personalen inom den enskilt drivna förskolan var. Vi ansåg det därför angeläget att staden centralt genomlyser dessa frågor och vidtar åtgärder för att förbättra arbetsförhållande och arbetsmiljö inom den kommunala förskolan. Kommunstyrelsen har i sitt yttrande över Avvikelserapport 2/2003 inte kommenterat behovet av att förbättra arbetsförhållanden och arbetsmiljö inom den kommunala förskolan.

8 (20) Skolbarnsomsorg Stadsdelsnämndernas skolbarnsomsorg vars nettokostnader år 2003 uppgick till 611 mnkr redovisar ett mindre överskott. Ungefär hälften av stadsdelsnämnderna redovisar underskott inom skolbarnsomsorgen medan den andra hälften redovisar överskott. Grundskoleverksamhet Utbildningsnämnden redovisar för enskilt driven förskola och grundskola en samlad nettokostnad år 2003 på mnkr, vilket jämfört med år 2002 innebär en ökning med 14 %. Ökningen beror främst på att antalet elever ökat både i enskilt drivna förskolor (20,8 %) och i enskilt driven grundskola (6,5 %). Sammantaget har elevantalet ökat med 10,6 %. För 2004 har mnkr budgeterats. Stadsdelsnämndernas kostnader för grundskoleverksamhet som år 2002 uppgick till mnkr ökade år 2003 till mnkr Verksamheten redovisar ett överskott på 161 mnkr i årets bokslut. Avvikelsen beror bland annat på att vissa stadsdelsnämnder inte redovisar kostnader under Utbildning utan istället under verksamhetsområdet Barn med behov av särskilt stöd. Vi har i annat sammanhang framfört att en bättre redovisning av dessa medel behövs. Stadsdelsnämnderna redovisar också högre intäkter jämfört med budget för interkommunala elever och särskoleelever. Revisionskontoret har granskat Skolhälsovården och elevvården i stadens grundskolor och gymnasieskolor (Rapport nr 17, 2003). Granskningen har syftat till att kartlägga och bedöma om grundskolan och gymnasieskolan kan ge eleverna stöd och hjälp i tillräcklig omfattning så att eleverna kan tillgodogöra sig skolutbildningen och utvecklas som individer. Av revisionsrapporten framgår att det inte går att på ett enkelt sätt få fram en samlad information om stadens skolhälsovård och elevvård. Vi bedömer att staden i allt väsentligt har tillräckliga resurser för skolhälsovården totalt men att det är tveksamt om staden genomför tillräckliga elevvårdsinsatser för alla barn som behöver stöd. Organisationen och styrningen av elevvården är splittrad och det saknas ett gemensamt system för att säkerställa en god kvalitet av insatserna. Rapporten har överlämnats för yttrande till utbildningsnämnden och samtliga stadsdelsnämnder. Den bild som tecknats ovan för grundskolan gäller även gymnasieskolan. Endast ett fåtal gymnasieskolor kan nå kommunfullmäktiges mål att antalet elever per heltidsanställd sjuksköterska inte bör överstiga 650 elever. Barn med behov av särskilt stöd Verksamheter för barn med behov av särskilt stöd redovisar ett underskott på 84 mnkr. Nettokostnaden uppgick till 733 mnkr, vilket innebar en ökning med 76 mnkr eller 12 % jämfört med Nämnderna förklarar avvikelsen med högre kostnader än budget för externa placeringar.

9 (20) 3.2 Äldreomsorg Verksamhetsområdets nettokostnad som år 2002 uppgick till mnkr uppgår år 2003 till mnkr. Resultatet år 2003 innebär att nettokostnaderna ökat med 4,8 %. För år 2004 har mnkr budgeterats. Verksamheten redovisar ett mindre underskott på 8 mnkr. Prognossäkerheten för verksamhetsområdet bedöms totalt sett som mycket god. Den procentuella avvikelsen varierar mellan stadsdelsnämnderna. Sammantaget redovisar elva stadsdelsnämnder överskott. Fem stadsdelsnämnder redovisar stora underskott. Dessa är Kista, Hässelby-Vällingby, Enskede Årsta, Vantör och Liljeholmen. Underskotten hänger bl a samman med viss personalövertalighet till följd av att verksamheter avvecklats, vilket till en del beror på minskat vårdbehov. Nämnderna har ännu inte hunnit anpassa sin organisation till minskat antal platser i serviceboende. Engångskostnader i samband med omstruktureringar av lokaler och ökade kostnader för heldygnsomsorg har också påverkat utfallet. Revisionskontoret har i två etapper granskat kvalitetsarbetet inom ett antal äldreboenden i stadens regi. Den första etappen som genomfördes under 2002 och 2003 omfattade en förstudie vid fyra äldreboenden inom Bromma och Hägerstens stadsdelsnämnder. Under 2003 har granskningen fortsatt inom ytterligare ett antal särskilda boenden för äldre inom Östermalms, Enskede - Årsta respektive Liljeholmens stadsdelsnämnder. Granskningen har redovisats i Kvalitetsarbetet vid stadens äldreboenden (Rapport nr 13, 2003). Syftet med granskningen har varit att belysa hur långt äldreboendena har kommit i utvecklingen av ett samlat kvalitetssystem som säkrar att den enskildes behov av vård och omsorg tillgodoses. Granskningen ger en entydig bild av att det finns viktiga utvecklingsområden som har att göra med den fortlöpande utvecklingen och säkringen av kvaliteten i verksamheten. På den stadsövergripande nivån handlar det främst om utveckling av formerna för och innehållet i den sociala dokumentationen samt datorstöd till omvårdnadspersonalen. På stadsdelsnivån handlar det framför allt om fortsatt utveckling av viktiga arbetssätt som t ex kontaktmannaskap och individuella handlingsplaner för de boende samt dialogen med boende och deras närstående. Rapporten har remissbehandlats av alla stadsdelsnämnder. Efter komplettering med stadsdelsnämndernas synpunkter har rapporten överlämnats till kommunstyrelsen för yttrande. Inom ramen för den årliga nämndgranskningen har revisionskontoret även granskat på vilket sätt stadsdelsnämnderna hanterat avvikelser inom äldreomsorgen. Granskningen har omfattat avvikelsehantering enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och anmälningar enligt Lex Maria samt missförhållanden inom äldreomsorgen enligt socialtjänstlagen (SoL) s k Lex Sarah. Sammanfattningsvis konstaterade revisionskontoret att samtliga stadsdelsnämnder har fastställt rutiner för lokal avvikelsehantering enligt HSL och för

10 (20) anmälningar enligt Lex Maria. Med undantag av två nämnder har också rutiner fastställts för anmälan av missförhållanden inom äldreomsorgen enligt SoL, s k Lex Sarah-fall. Flertalet av stadsdelsnämnderna arbetar också i enlighet med fastställda rutiner och tillämpar de riktlinjer som gäller för den lokala avvikelsehanteringen så att allvarliga fel, brister och försummelser upptäcks, anmäls och åtgärdas. Fyra nämnder behöver emellertid förbättra sitt arbetssätt kring avvikelsehanteringen. Även om flertalet nämnder har rutiner som fungerar är det vår uppfattning att dokumentationen och formerna för rapportering av avvikelserna generellt behöver utvecklas. Stadsdelsnämnderna måste säkra att de får en samlad redovisning av inträffade avvikelser och vidtagna åtgärder. Revisionskontoret har under 2003 följt upp avgiftshanteringen inom äldreomsorgen. Kontoret har för kontroll skickat listor till samtliga stadsdelsnämnder innehållande registrerade uppgifter om hyra och/eller boendekostnad i Paraplysystemet avseende vårdtagare inom äldreomsorgen. Uppgifterna har tagits fram från systemets debiteringsunderlag för vårdräkningar för november månad Granskningen visar att vid flera stadsdelsnämnder har antalet felaktiga hyresuppgifter minskat. Trots detta förekommer det dock att flera vårdtagare har haft, oftast, för hög avgift p g a en felaktig boendekostnad eller p g a att en hyresuppgift har saknats. Vi vill nu, liksom tidigare år, med skärpa framhålla att det är förvaltningarnas eget ansvar att bygga upp interna kontrollrutiner för avgiftshanteringen. Det är också väsentligt att kommunstyrelsen följer upp att system och rutiner fungerar på ett tillfredsställande sätt när det gäller avgiftsdebiteringen inom äldreomsorgen. 3.3 Omsorg om funktionshindrade Verksamhetsområdets nettokostnader uppgick år 2003 till mnkr, vilket är en ökning jämfört med år 2002 på drygt 9 %. Resultatet år 2003 innebar ett nettounderskott jämfört med budget på totalt 48,1 mnkr (2,7%). Budgetavvikelsen år 2002 uppgick till 78 mnkr (4,7%.) De stadsdelsnämnder som redovisar störst avvikelser jämfört med budget är Rinkeby (19,8%), Norrmalm (18,2%) och Liljeholmen (15%). Underskottet förklaras i huvudsak av ökade prestationer, ökade kostnader för gruppboenden och daglig verksamhet samt ökade kostnader för personlig assistans. Vi har under senare år uppmärksammat situationen för personer med funktionshinder. Allmänt gäller att levnadsvillkoren för personer med funktionshinder i hög grad beror på hur samhället är utformat. För att de handikappolitiska målen om full delaktighet i samhällslivet ska uppnås krävs såväl generella som individuella insatser.

11 (20) I revisionsrapporten Stadens arbete för ökad tillgänglighet (Rapport nr 4/2003) var granskningen främst inriktad på generella åtgärder inom huvudområde fysisk tillgänglighet. I rapporten konstaterade revisionskontoret att Stockholm stads handikappolitik är otydlig och att stadens handikapplan inte ger tillräcklig vägledning om vad staden vill uppnå för de funktionshindrade i Stockholm. Vi ansåg att det är otillfredsställande att inte alla nämnder och styrelser har lokala handikapplaner samt att formerna för samverkan med handikappråden måste utvecklas. Vi ansåg vidare att det krävs en bättre samordning och ett närmare samarbete mellan stadsbyggnadsnämnden och gatu- och fastighetsnämnden. Dessa två nämnder har, enligt vår mening, nyckelfunktioner vad gäller planering, utformning och ombyggnad av stadens fysiska miljö. Vi menade att det redan i översiktsplanen tydligt måste framgå vilka ambitioner staden har avseende tillgängligheten. En revidering av översiktplanen bör därför göras. Vi framförde även att kommunstyrelsen bör överväga att i samråd med stadsbyggnadsnämnden, gatu- och fastighetsnämnden och socialtjänstnämnden se över hur stadens kontroll och tillsynsmöjligheter över byggherrar kan förbättras inom gällande lagstiftning, samt att kommunstyrelsen bör överväga på vilket sätt önskvärda ändringar i Plan- och bygglagen (PBL) bör föras fram till lagstiftaren. Av kommunstyrelsens yttrande över rapporten framgår att kommunstyrelsen i stort delar vår uppfattning att stadens handikappolitik inte är tydlig och att stadens uppföljning av tillgängligheten brister. I yttrandet framhålls att det nu slagits fast att staden genom s k basanpassning vill tydliggöra vilka krav staden har på tillgänglighet i nyproduktionen. Vidare vill staden förstärka uppföljningen genom att staden själv tar ett ansvar för att inspektera och därigenom kontrollera att stadens egna krav följs. I yttrandet framhålls vidare att ett nytt handikappolitiskt program samt nya instruktioner för stadens handikappråd är under utarbetande. Den 1 juli 2002 infördes ändringar i Socialtjänstlagen (SoL) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som innebär att kommunen som juridisk person åläggs att betala en särskild sanktionsavgift vid underlåtenhet att verkställa ett avgörande från förvaltningsdomstol. Samtidigt infördes i kommunallagen (KL) en anmälningsplikt för revisorer. Ändringen innebär att de kommunala revisorerna särskilt ska granska om nämnderna efterlever förvaltningsdomstolarnas avgöranden. Med anledning av ovanstående har revisionskontoret granskat förhållandena i Stockholms stad. Granskningen har redovisats i revisionsrapporten Ej verkställda beslut och domar - Omsorgen om funktionshindrade inom Stockholms stad (Rapport nr 1, 2004). Sammantaget visar granskningen att risken är stor för att staden kommer att åläggas att betala sanktionsavgifter på grund av ej verkställda domar. I rapporten redovisas fyra aktuella fall av rättslig prövning avseende sanktionsavgifter. Enligt vår bedömning tyder dessa fall inte på domstolstrots, däremot tyder de på att det finns klara brister i stadens planering och framförhållning. I rapporten kostateras att stadens utbyggnadstakt när det gäller bostäder med särskild service inte motsvarar det uppskattade behovet. Vi

12 (20) anser att det är angeläget att staden centralt tar ett fastare grepp över planering och utbyggnad av dessa bostäder. Granskningen visade även att enskilda personer i vissa fall får vänta orimligt länge på att få beviljade stödinsatser verkställda. Detta gäller framför insatsen kontaktperson. Vi anser att det är nödvändigt att stadsdelsnämnderna effektiviserar sitt arbete med att rekrytera och behålla kontaktpersoner. Rapporten har överlämnats till samtliga stadsdelsnämnder och socialtjänstnämnden för yttrande senast den 30 april Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Verksamhetsområdets nettokostnad uppgår till 1 526,1 mnkr för år 2003, vilket är en ökning med 49,7 mnkr eller 3,4 % jämfört med år Resultatet innebär ett nettounderskott jämfört med budget 2003 på 42,1 mnkr eller 2,8 %. Av underskottet avser 22,2 mnkr verksamheten socialpsykiatri. En analys av kostnadsutvecklingen för de senaste fem åren visar att kostnaderna ökat, främst vad gäller områdena barn och ungdom, vuxna inklusive missbrukare samt socialpsykiatri. Utfallet för 2003 tyder dock på att ökningstakten har mattats av något. Under 2003 har kostnadsökningen i första hand skett inom socialpsykiatrin. Av 49,7 mnkr i ökade kostnader avser 36,1 mnkr socialpsykiatrin. Budget för 2004 uppgår till 1 504,3 mnkr för området vilket innebär en ökad tilldelning med 20,3 mnkr jämfört med 2003 års budget. Samtliga stadsdelsnämnder Kostnadsökning I o F i % 1,0-0,9 4,4 5,9 3,4 De största underskotten inom individ- och familjeomsorgen exklusive socialpsykiatri återfinns i stadsdelsnämnderna Skärholmen, Katarina-Sofia, Farsta, Vantör och Rinkeby. Orsaken till budgetunderskotten uppges främst vara höga kostnader för insatser för vård av barn och ungdomar och vuxna missbrukare. Tillgänglig statistik visar att antalet klienter snarast minskat, medan kostnaden per vårddygn ökat. Skärholmen och Rinkeby hänvisar också till höga kostnader för asylsökande. När det gäller vård av barn och ungdomar har kostnaderna minskat med 10 % för institutionsvård jämfört med Kostnaderna för familjevård och öppenvård har ökat i motsvarande grad. Inom socialpsykiatrin återfinns de största underskotten i Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta, Skarpnäck och Norrmalm. Underskotten inom socialpsykiatrin förklaras genom ökade kostnader per vårddygn och fler placeringar. I sammanhanget bör observeras att psykiskt funktionshindrade utgör en prioriterad grupp. Revisionskontoret har under året särskilt granskat familjevården och har redovisat granskningsresultaten i rapporten Familjevården i Stockholm, (Rapport nr 12, 2003). Av rapporten framgår att aktiva insatser behövs för att säkra tillgången till familjehem samt att tillsynen och uppföljningen av familjevården

13 (20) bör skärpas. Antalet anknytningshem/släktinghem har ökat markant. Anknytningshem måste bedömas lika noga som andra familjehem. Stödet till familjehemmen bör förstärkas. Behovet av kontakt mellan föräldrar och barn bör uppmärksammas bättre. Arbetet med vård- och behandlingsplaner bör utvecklas och dokumentationen måste systematiseras och göras enhetlig för staden. Stadsdelsnämnderna Kista, Rinkeby, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby samt Katarina-Sofia har ingått i granskningen. Socialtjänstnämnden och de granskade stadsdelsnämnderna samt stadsdelsnämnderna Vantör och Liljeholmen har yttrat sig över rapporten. De instämmer alla i stora delar i de iakttagelser och synpunkter som framförs. Nämnderna redovisar också det arbete som pågår för att åtgärda bristerna. Revisionskontoret har vidare granskat stadens arbete med strategier, program och riktlinjer för åtgärder mot drogmissbruk. Granskningen har redovisats i Stadens strategi mot droger och missbruk, (Rapport nr 7, 2003). Granskningen omfattade övergripande styrdokument antagna av kommunfullmäktige samt lokala styrdokument från stadsdelsnämnderna Rinkeby, Bromma, Katarina- Sofia och Skarpnäck. Granskningen visade att stadens alkohol- och drogpolitiska strategi borde omarbetas snarast och att ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder vid omarbetningen borde förtydligas. Revisionskontoret bedömde vidare att socialtjänstnämnden måste ägna större uppmärksamhet åt frågan om lokal samverkan mellan stadsdelsnämnderna, landstinget, polis, kriminalvård m fl. Socialtjänstnämnden, de granskade stadsdelsnämnderna samt Norrmalms och Östermalms stadsdelsnämnder har yttrat sig över rapporten, och instämmer i huvudsak i våra synpunkter. I december 2003 beslutade vidare socialtjänstnämnden att godkänna ett förslag till nytt tobaks-, alkohol- och narkotikapolitisk program och att överlämna det till kommunfullmäktige för godkännande. I det nya programmet har huvuddelen av synpunkterna beaktats. 3.5 Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdets nettokostnad uppgår till mnkr för år 2003, vilket är en ökning med 12 mnkr eller 1 % jämfört med år Staten har under år 2003 tagit över försörjningsansvaret för personer äldre än 65 år som inte har tillräcklig inkomst, vilket har beräknats minska kostnaderna för staden med drygt 60 mnkr. Budgeten för år 2003 minskades med 123 mnkr eller 10 % jämfört med år Bokslutet visar att stadsdelsnämnderna inte har lyckats uppnå denna kostnadsminskning. Resultatet innebär i stället ett nettounderskott på 136 mnkr eller 12 %. Huvuddelen av underskottet, 133,5 mnkr avser ekonomiskt bistånd. Flera nämnders underskott överstiger 10 % av anslaget. De största överskridandena redovisar Bromma ( 33 %) och Hässelby-Vällingby ( 28 %). Nämnderna har arbetat mot målet att halvera antalet bidragsberoende under perioden Antalet bidragstagare har minskat med i genomsnitt 38 %

14 (20) sedan år Trenden att antalet bidragstagare minskar bröts emellertid under hösten I en del stadsdelar har antalet bidragstagare t o m ökat under året. Orsakerna till budgetunderskotten uppges främst vara ökat antal arbetslösa, främst ungdomar. Vidare hänvisas till större restriktivitet från försäkringskassorna när det gäller att bevilja sjukersättning samt högre medelbidrag per bidragshushåll, bl a beroende på att staden infört generösare regler för bidrag till SL-kort. I 2004 års budget har mnkr anslagits för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder. Om budgeten ska kunna hållas krävs ett förbättrat arbetsmarknadsläge och ett intensivt arbete för att minska bidragsberoendet. Det behövs fler satsningar på att utveckla arbetet för bidragstagare med svag anknytning till arbetsmarknaden. Det handlar t ex om bättre samverkan med andra myndigheter och en mer effektiv SFI-undervisning för invandrare, där språkstudierna kombineras med arbetspraktik och blir en heltidssysselsättning. Revisionskontoret har under året granskat kontrollrutinerna för utbetalning av ekonomiskt bistånd vid fyra stadsdelsnämnder. I revisionsrapporten Granskning av säkerheten i utbetalningsrutinen för ekonomiskt bistånd (Rapport nr 18, sekretessbelagd), som vi har överlämnat till kommunstyrelsen för yttrande, identifierade revisionskontoret ett antal brister i såväl Paraplysystemets funktioner som i de administrativa kringrutinerna som rör kontroll av utbetalningar. Vi uppmanade kommunstyrelsen att i egenskap av systemägare ta initiativ till att det utformas administrativa riktlinjer och rutiner som höjer säkerheten i utbetalningsrutinen samt att stadsdelsnämnderna ser över sina interna handläggningsrutiner för ekonomiskt bistånd. Kommunstyrelsen har i sitt yttrande över rapporten meddelat att arbetet med tekniska justeringar i systemet har påbörjats. Stadsledningskontoret har vidare informerat berörda förvaltningschefer om de frågeställningar revisionsrapporten tar upp. 3.6 Fysisk verksamhet infrastruktur Gator, vägar och parker Verksamheten omfattar drift- och underhåll av gator, vägar och parker samt gatu- och fastighetsnämndens investeringar. Verksamhetens nettokostnader uppgick år 2003 till cirka mnkr, varav stadsdelsnämnderna svarade för drygt 300 mnkr och gatu- och fastighetsnämnden för 800 mnkr. Såväl driftverksamheten som investeringarna har bedrivits inom ramen för tilldelade budgetar. Ansvaret för vägar och parker är delat mellan stadsdelsnämnderna och gatuoch fastighetsnämnden. Snöröjning som i huvudsak åvilar stadsdelsnämnderna är den del av gatu- och parkskötseln som fått sämst omdömen av stockholmarna. Statistik från gatu- och fastighetsnämndens driftcentral och - enligt en rapport från Utrednings- och statistikkontoret - från stadsdelsnämndernas klagomålshantering indikerar samma sak. Gatu- och fastighetsnämnden har under året tagit fram en drift- och underhållsplan som underlag till att långsiktigt bibehålla standarden på den befintliga

15 (20) infrastrukturen. Utredningen visar på ett eftersatt underhåll av gator, broar och belysningsanläggningar på sammantaget mnkr. Revisionskontoret har vidare följt upp en tidigare granskning - Framkomlighet och samverkan vid arbeten i gatumark (Rapport nr 9, 2001). Uppföljningen visar att det fortfarande saknas en effektiv samordning av arbeten i gatumark, att arbeten i stor utsträckning fortfarande sker på de ledningsdragande företagens villkor samt att rutiner och system för inspektion, dokumentation och information måste förbättras. Vi rekommenderar gatu- och fastighetsnämnden att bl a stärka myndighetsrollen genom att skapa möjligheter att faktiskt förhindra igångsättning av arbeten som inte har erforderliga öppningstillstånd. Vidare föreslår vi att de förtroendevalda i gatu- och fastighetsnämnden tar initiativ till en dialog med ledningsdragande företag om riskbedömningar och långsiktig planering av underhåll och utbyggnad av infrastrukturen för försörjning inom staden med vatten, värme, energi, telekommunikationer och gatunät. Kommunstyrelsen, gatu- och fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden m fl nämnder har under året yttrat sig över revisionsrapporten Stadens arbete för ökad tillgänglighet (Rapport nr 4, 2003). En översiktlig redovisning av kommunstyrelsens yttrande har lämnats i avsnitt 3. 3 Omsorg om funktionshindrade ovan. Bostadsbyggande och investeringar. Under året har gatu- och fastighetsnämnden beslutat om markanvisningar omfattande lägenheter. Det är en ökning jämfört med åren då anvisningar tilldelades i genomsnitt för drygt lägenheter per år. Vidare har stadsbyggnadsnämnden godkänt eller antagit 60 nya detaljplaner, vilket i princip innebär en oförändrad nivå för tredje året i rad. Antalet detaljplaner som huvudsakligen innehåller bostadsbyggande har dock ökat och även den genomsnittliga storleken mätt i antalet lägenheter per detaljplan har ökat. Revisionskontoret har under året genomfört en granskning enligt frågan Hur arbetar staden för att uppnå målet bostäder under åren (rapport nr 3, 2004). I rapporten görs bedömningen att samordning och uppföljning av de bostadsplaner som finns inom staden sker på ett strukturerat sätt, att stadens bostadsbolag behöver samverka mer för att kunna bygga billigare, att det inte är acceptabelt att det tar sex till nio månader att utse ansvarig planhandläggare vid stadsbyggnadsnämnden, att stadens egna krav gör det svårare att bygga billiga bostäder samt att staden bör pröva om byggherrarna kan göra mer i planarbetet. Vi framhöll vikten av att staden på ett bättre sätt samordnar sitt arbete gentemot byggherrarna samt påskyndar plan- och remissförfarandet. Vidare framförde vi att det s k basprogrammet snarast måste färdigställas och på ett sådant sätt att det inte i onödan blir kostnadskrävande. Basprogrammet handlar om kraven på tillgänglighet i den inre miljön vid byggandet av nya bostäder och ska utarbetas av gatu- och fastighetsnämnden tillsammans med stadsbyggnadsnämnden.

16 (20) 4 Medarbetarna Under revisionsåret har revisionskontoret granskat Stadens arbete för att trygga personalförsörjningen inom främst äldreomsorgen och förskolan (Rapport nr 5, 2004). Vidare har samtliga nämndernas arbete med att minska sjukfrånvaron undersökts och resultatet har redovisats i respektive nämnds årsrapport samt i årsrapporten för kommunstyrelsen. Även tre nämnders kontroll av anställdas bisyssleinnehav har granskats och resultatet redovisats i de granskade nämndernas årsrapporter. Syftet med granskningen av stadens personalförsörjning har bl a varit att bedöma om staden centralt och lokalt arbetar på ett systematiskt sätt för att trygga personalförsörjningen på kort och lång sikt. Granskningen har avgränsats till kommunstyrelsens personalpolitiska avdelning och till fyra stadsdelsnämnder. Av granskningen framgår att Stockholms stad antas ligga långt framme vad gäller åtgärder för att åstadkomma en bra personal- och kompetensförsörjning. Dock finns flera angelägna förbättringsområden. Det lokala arbetet drivs inte systematiskt, vilket till delar hänger samman med att budgethållning är överordnad den långsiktiga personalförsörjningen. Kommunstyrelsen behöver konkretisera sitt uppdrag att samlat ansvara för hela stadens personalförsörjningsstrategier och för att roller och ansvar i stadens organisation ska bli tydligt. Stadens personalstrategi behöver ses över och utvecklas till en mer heltäckande handlingsstrategi. Hur staden ska agera vid kortsiktig övertalighet bör vidare vara en del i översynen av personalstrategin. Granskningen av nämndernas arbete med att minska sjukfrånvaron visade att förvaltningarna har riktlinjer för sitt arbetsmiljöarbete. Cirka en tredjedel av nämnderna har också fastställt preciserade mål för minskningen av sjukfrånvaron. För staden totalt har sjukfrånvaron minskat med 0,2% jämfört med år Flertalet förvaltningar undersöker regelbundet hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö men endast ett fåtal redovisar resultatet i nämnden. I syfte att förebygga långtidssjukskrivningar har arbetet med rehabilitering intensifierats vid flertalet förvaltningar. Under år 2003 har vidare personalpolitiska avdelningen och Försäkringskassan avtalat om att samverka kring förebyggande insatser och samordna rehabilitering. Avtalet har gett bättre förutsättningar för tidiga insatser. Ett samarbete inom staden har också kommit till stånd för att få fram lämpliga arbetsträningsplatser vid stadens förvaltningar. Vi rekommenderar att nämnderna utvecklar sina analyser av orsakerna till sjukfrånvaron för att få underlag till realistiska mål och strategiska planer för att minska den. För detta behöver också staden centralt se till att sjukfrånvarostatistiken blir mer rättvisande och lättillgänglig för förvaltningarnas och enheternas analyser. Behovet av bättre sjukfrånvarostatistik har också framkommit i granskningen av stadens arbete med att trygga personalförsörjningen. Den granskning som revisionskontoret genomfört av nämndernas kontroll av anställdas bisyssleinnehav visade stora skillnader mellan de tre nämnderna som ingick i granskningen (utbildningsnämnden, stadsmuseinämnden och kulturnämnden).

17 (20) Lagen om offentlig anställning (LOA) innehåller ett förbud för anställda i kommuner och landsting att inneha sådana bisysslor som kan rubba allmänhetens förtroende för de offentliganställdas opartiskhet eller myndighetens anseende. Enligt LOA är arbetsgivaren skyldig att på lämpligt sätt informera sina anställda om vad som kan göra en bisyssla otillåten. Vidare ger kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB) arbetsgivaren rätt att infordra uppgift om anställdas innehav av bisysslor och avgöra om en bisyssla ska tillåtas eller ej. Av de tre granskade nämndernas fyra förvaltningar hade endast två informerat de anställda om förbudet i LOA, och endast en av förvaltningarna begärde in uppgift om bisyssleinnehav från de anställda. De övriga tre förvaltningarna har inte infordrat sådan uppgift sedan slutet av 1990-talet. Genom kontroll mot Patent- och registreringsverkets register och mot stadens leverantörsregister har revisionskontoret kartlagt att det vid tre av förvaltningarna fanns anställda med anknytning till företag som erhållit betalning från den egna förvaltningen och/eller andra förvaltningar i staden för varor eller tjänster. Vi förordar därför att nämnderna omgående ser till att de anställda informeras om förbudet mot förtroendeskadliga bisysslor och gör en allmän förfrågan om innehav av bisysslor. Enligt vår uppfattning bör detta ligga i systemet för nämndernas interna kontroll och göras återkommande. 5 Paraplysystemet Revisionskontoret har med hjälp av utrednings- och statistikkontoret (USK) genomfört två enkätundersökningar riktade till Paraplyanvändare i fyra stadsdelar. Granskningen har redovisats i rapporten Användarnas syn på Paraplysystemet (Rapport nr 16, 2003). Syftet var att följa upp motsvarande undersökning från år Då var kritiken omfattande. Systemet har nu varit i drift i över tre år och har utökats med funktioner för hantering av ekonomiskt bistånd. Det tidigare socialbidragssystemet DORIS har avvecklats. Den första av årets enkätundersökningar var riktad till användare i stadsdelsförvaltningarna Maria-Gamla stan, Vantör, Hässelby-Vällingby och Skarpnäck. Den visar att det fortfarande finns ett utbrett missnöje med Paraplysystemet. Användarna är inte lika negativa som i den tidigare undersökningen, men riktar kritik mot i första hand systemets pålitlighet, driftsäkerhet och användarvänlighet. Den andra enkäten var riktad till samtliga användare av den nya funktionen för ekonomiskt bistånd i stadsdelsförvaltningarna Hässelby-Vällingby, Skarpnäck, Kungsholmen och Liljeholmen. Användarna har här samma kritik som övriga tillfrågade när det gäller Paraplysystemets driftsäkerhet, pålitlighet och väntetider. En majoritet av användarna tycker emellertid att rutinerna för hantering av ekonomiskt bistånd fungerar bättre med det nya systemet än med DORIS. Jämfört med introduktionen av paraplysystemet 1999 tycker användarna att de fick tillräcklig information och utbildning för att komma igång.

18 (20) Rapporten överlämnades till kommunstyrelsen för yttrande samt till socialtjänstnämnden och samtliga stadsdelsnämnder för kännedom och eventuellt yttrande. Fem stadsdelsnämnder har inkommit med yttranden. Samtliga instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som kommer fram i enkäterna. Socialtjänstnämnden behandlar i sitt yttrande systemets funktioner för uppföljning och statistikinsamling. Nämnden anser att systemet har stora brister på dessa områden, vilket påverkar möjligheterna att göra bra verksamhetsuppföljningar såväl lokalt på stadsdelsnivå som för staden totalt. Kommunstyrelsen redovisar i sitt yttrande vilka åtgärder som har vidtagits, vilka som pågår och vilka som är planerade samt förslag på ändringar i organisationen kring Paraplysystemet. Vidare kommer en modell för kontinuerliga kvalitetsuppföljningar att tas fram. 6 Upphandling Granskningen av upphandlingar under 2003 visar att tidigare påtalade brister kvarstår i alltför hög omfattning. Främst gäller det att förfrågningsunderlagen inte följs vid utvärderingen och att betydelsefulla skeden i upphandlingen inte blir tillräckligt dokumenterade. Förfrågningsunderlagen har visserligen utvecklats, men samtidigt har de i många fall blivit mer invecklade och svåröverskådliga. När utvärderingsmodeller med poängsättning används kan det vidare emellanåt vara svårt att se att de leder fram till att det för verksamheten bästa anbudet kommer att kunna antas. Vi ser därför ett behov av en strävan mot förenkling. Behovet av att utveckla ändamålsenliga rutiner och vägledningar för såväl nämnder som bolag är således fortfarande stort. Samtidigt vill vi framhålla att ett positivt arbete med information, vägledning och mallar pågår från stadsledningskontoret. Såväl förvaltningar som bolag har dock svårt att ta till sig synpunkter om brister i upphandlingarna, trots att det många gånger rör sig om grundläggande fel i handläggningen. Vi vill därför väcka frågan om att åter införa en central genomgång av driftupphandlingar över ett visst belopp innan upphandlingarna påbörjas. 7 Uppföljning och kontroll av stadens verksamheter Prognossäkerhet Under år 2003 har uppföljningsperioderna ändrats så att två tertialrapporter ersätter tidigare års tre kvartalsrapporter. Samtidigt har kravet skärpts på att nämnderna ska bevaka sin ekonomi genom att få ta del av månadsvisa rapporter. Detta krav har i stort sett uppfyllts. Övergången till tertialrapporter beräknas medföra att förutsättningarna för tillförlitligare prognoser ökar när resurserna kan koncentreras till två rapporter i stället för tre. En sammanställning av stadsdelsnämndernas beräknade avvikelse från budget enligt prognoserna i tertialrapporterna 1 och 2 jämfört med utfallet enligt 2003 års bokslut visar stora skillnader. Prognosen för stadsdelsnämndernas verksamhet har gått från ett underskott på 108 mnkr i tertialrapport 1 via ett under-

19 (20) skott på 46 mnkr i tertialrapport 2 till ett överskott på 178 mnkr i bokslutet. Prognossäkerheten var bättre åren 2001 och Tillförlitligheten i stadsdelsnämndernas prognoser varierar dock. Brister har framför allt konstaterats hos Kista, Spånga-Tensta, Bromma, Maria-Gamla stan, Katarina-Sofia, Vantör, Liljeholmen och Skärholmens stadsdelsnämnder. Facknämndernas prognoser är liksom tidigare i allt väsentligt tillförlitliga. Det är allvarligt att kvaliteten i de ekonomiska prognoserna har försämrats särskilt mot bakgrund av att uppföljningsperioderna har ändrats för att ge bättre prognoser. Det är därför angeläget att stadens nämnder ser över och utvecklar sina uppföljningsmodeller och prognosmetoder. Verksamhetsutfall Stadsledningskontoret har i likhet med tidigare år utfärdat detaljerade anvisningar för hur nämndernas uppföljning av verksamhet och ekonomi ska presenteras i tertialrapporterna och i verksamhetsberättelsen. Uppföljningen utgår från kommunfullmäktiges fem övergripande inriktningsmål och de prioriterade inriktningar som fastställts för respektive inriktningsmål. I stadsledningskontorets tjänsteutlåtande Bokslut för 2003 för Stockholms stad med verksamhetsberättelse redovisas hur stadens nämnder har arbetat med de åtaganden och uppdrag de haft inom ramen för stadens övergripande inriktningsmål. I ärendet redovisas även det ekonomiska utfallet per nämnd och orsakerna till nämndernas budgetavvikelser. Det är emellertid svårt att få en övergripande bild av verksamheternas utveckling vad beträffar behov och kostnader. För att även få en uppfattning om hur nämndernas kostnader och intäkter utvecklats mellan åren rekommenderade revisionskontoret i 2002 års rapport till kommunstyrelsen att kostnads- och intäktsanalyser borde genomföras på såväl nämnd- som verksamhetsnivå. Vi anser att en sådan förstärkning av analysen är angelägen. 8 Ekonomiskt resultat och budgetutfall Kommunkoncernen. Den sammanställda redovisningen för Stockholms stad omfattar förutom stadens egen verksamhet även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Såväl staden som Stockholms Stadshus AB redovisar var för sig positiva resultat. Genom att koncerninterna mellanhavanden har eliminerats i kommunkoncernen uppkommer ett negativt resultat på 656,7 mnkr. Det negativa resultatet beror bland annat på stora nedskrivningar av anläggningstillgångar hos AB Stokab (598 mnkr) och AB Svenska Bostäder (479 mnkr Skatteskrapan). Staden. Årets bokslut för staden visar ett positivt resultat efter skatteintäkter och finansnetto med 105,1 mnkr. Efter att ha tagit i anspråk tidigare avsättningar med 397,6 mnkr och gjort nya avsättningar till specificerade ändamål med 497,6 mnkr uppgår stadens överskott till 5,1 mnkr att jämföra med budgeterade

20 (20) 0,1 mnkr. Här kan nämnas att posten Övriga avsättningar i stadens balansräkning uppgår till drygt 5 miljarder kronor, varav avsättning för infrastrukturella utgifter uppgår till knappt 2,6 miljarder kronor. Enligt vår bedömning har balanskravet uppnåtts. Budgetutfallet för nämndernas verksamhet visar ett överskott på 261,7 mnkr, vilket kan jämföras med 165,0 mnkr år Stadsdelsnämnderna redovisar ett samlat överskott på 41,4 mnkr, vilket kan jämföras med ett underskott på 315,3mnkr år Sju stadsdelsnämnder redovisar emellertid fortfarande underskott. Koncernen Stockholms Stadshus AB. Koncernen redovisar ett resultat efter finansnetto på 133 mnkr. I resultatet ingår 251 mnkr avseende bostadsbolagens realisationsvinster från försäljning av hyresfastigheter. Efter uppskjutna skatter och minoritetsintressen redovisar koncernen en vinst på 261 mnkr. Årets resultat efter finansnetto på 133 mnkr är 954 mnkr lägre än kommunfullmäktiges resultatkrav i 2003 års budget. Avvikelsen är till stor del en effekt av underskott hos några bolag beroende på stora nedskrivningar av anläggningstillgångar. I övrigt framgår förklaringar till resultatavvikelser av bolagens av årsredovisningar. 9 Räkenskaper och bokslut Stadens bokslut följer redovisningslagen vad beträffar uppställning och innehåll. Vi bedömer att bokslutet i allt väsentligt är rättvisande. Vid årets granskning av nämndernas bokslut har vi bedömt samtliga bokslut med ett undantag som rättvisande. Gatu- och fastighetsnämndens bokslut är inte helt rättvisande. Felet är emellertid inte så allvarligt att det påverkar vår bedömning av stadens bokslut. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen analyseras mycket kortfattat i årsredovisningen. Vi bedömer emellertid att den uppfyller syftet att ge en helhetsbild av stadens ekonomiska ställning, resultat och åtaganden. Staden följer i allt väsentligt Rekommendation Nr 8 (Sammanställd redovisning) utgiven av Rådet för kommunal redovisning. Bo Dahlström Joen Lagerberg Gun Risberg Hans Ravelius Helge Löfstedt