1 ALLMÄNNA UPPGIFTER. 1.1 Verksamhetsutövare. 1.2 Verksamhetsbeskrivning 2 BESKRIVNING AV VILLKOR OCH ÅTAGANDEN. 2.1 Ljud

Transkript

1 ASKOME VIND AB

2 Innehåll 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetsutövare Verksamhetsbeskrivning BESKRIVNING AV VILLKOR OCH ÅTAGANDEN Ljud Rörlig skugga Fåglar och fladdermöss Hinderbelysning Övrigt MÄTNING OCH PROVTAGNING Kontrollplan Metodbeskrivning ljud Metodbeskrivning rörlig skugga Metodbeskrivning fåglar och fladdermöss Metodbeskrivning hinderbelysning STADIGVARANDE DRIFT Kommunikation av avvikelser Driftinstruktioner och skötselrutiner Kontinuerlig övervakning Underhåll Kemikalier Hantering av farligt avfall Rutiner vid läckage och spill Besiktningar Driftstörningar Uppföljning av driftinskränkningar... 7

3 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Verksamhetsutövare Askome Vind AB Org.nr Åkarevägen FALKENBERG Kontaktperson map. kontrollprogramfrågor: Claes Kindstrand 1.2 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsutövaren driver vindkraftsparken Askomebjär som består av tio (10) vindkraftverk. Vindkraftverken är av typen GE-103 med en installerad effekt på 2,75 MW/st. Detta kontrollprogram avser endast driften av verksamheten. Byggnation och avveckling hanteras i separata dokument. 2 BESKRIVNING AV VILLKOR OCH ÅTAGANDEN Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Hallands län (MPD) beslutade om tillstånd för den aktuella verksamheten (dnr ). Beslutet överklagades i vissa delar till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt varpå villkor U3 omformulerades och villkor U2 och villkor 7 upphävdes (målnr M ). 2.1 Ljud Ljudnivåer vid bostäder regleras av villkor 4 i beslut dnr Ljudnivåerna vid bostäder får på grund av vindkraftverken inte överskrida 40 db(a). Under de två första driftsåren ska ett eventuellt överskridande åtgärdas snarast möjligt. Under resterande driftstid gäller att begränsningsvärdet ska innehållas. Kontroll av villkoret ska genomföras med emissions- och immissionsmätningar senast ett år efter driftsättning av vindkraftsparken samt med en av dessa metoder minst en gång vart femte år. Om det sker förändringar i verksamheten eller om tillsynsmyndigheten begär ljudmätningar föreskriver villkoret ytterligare kontroller. Nästa efterföljande ljudemissionskontroll följer den villkorsbestämda frekvensen och skall således ske inom fem år från det extra mättillfället. I ärendet finns även åtagande om att ljudberäkning baserad på upphandlade verk och inmätta positioner ska inlämnas, vilket bifogas detta dokument.

4 2.2 Rörlig skugga Skuggnivåer vid bostäder regleras av villkor 5 i beslut dnr Perioder med faktisk rörlig skugga vid bostäder får på grund av vindkraftverken inte överskrida 8 timmar per år. Villkoret föreskriver ingen särskild kontrollmetod eller -frekvens. I ärendet finns även åtagande om installering av teknik för skuggstyrning (tillståndsansökan kap. 6, s. 19). 2.3 Fåglar och fladdermöss Kontroll av påverkan på fåglar och fladdermöss regleras av villkor 6 i beslut dnr Inom tre (3) år ska en uppföljande kontroll av påverkan på flyttfåglar, häckande fåglar och fladdermöss göras. Bolaget har i ärendet muntligen åtagit sig att samråda med Falkenbergs Ornitologiska Förening om utformningen av kontrollen. Utredningsvillkor U3 i beslut målnr M handlar om eventuella skyddsåtgärder för fladdermöss och kan komma att inverka på kontrollens utformning. Slutligt villkor förväntas under Hinderbelysning Hinderbelysningens styrka regleras för närvarande av provisoriskt villkor P1 i beslut dnr Utredningsvillkor U1 handlar om eventuella skyddsåtgärder för hinderbelysning och kan komma att inverka på kontrollens utformning. Slutligt villkor förväntas under Övrigt Villkor 1 i beslut dnr gör att övriga åtaganden som sökanden gjort i ärendet också regleras i tillståndsbeslutet. En fullständig genomgång av handlingarna visar att följande åtaganden som har betydelse för kontrollprogrammet (utöver vad som framgår i kap ) finns i ärendet. - Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten (tillståndsansökan kap. 9, s. 24). Detta görs på så sätt att tillsynsmyndigheten inbjuds att vid behov lämna synpunkter på detta dokument. - Att genomföra regelbunden service (tillståndsansökan och bemötande av yttranden), se kap Att i möjligaste mån att använda biologiskt nedbrytbara oljor (bemötande av yttranden), se kap. 4.

5 3 MÄTNING OCH PROVTAGNING 3.1 Kontrollplan Tabell 1. Kontrollplan för rapportering av villkorsefterlevnad Typ av kontroll Frekvens Metod Mätpunkter Utvärdering Ljudberäkning En gång Nord 2000 eller motsvarande Ljudemission Förstagångskontroll Se kap. 3.2 senast Q Därefter vid behov, dock minst vart femte år. Ljudimmission Se ovan som Se kap. 3.2 Ljudemission Rörlig skugga Fåglar och fladdermöss Efter relevant klagomål, se kap Senast Q Se kap. 3.3 Fågelinventering eller motsvarande Ej aktuellt Avgörs av utförare. Se kap Avgörs av utförare. Se kap Efter relevant klagomål, se kap. 3.3 Observationspunkter enl. MKB eller motsv. Ljudberäkning Rapport med bedömning av oberoende konsult Rapport med bedömning av oberoende konsult Skuggberäkningar /logguppgifter Rapport med bedömning av oberoende konsult Genomförda utredningar och mätningar enligt Tabell 1 rapporteras efter genomförande till tillsynsmyndigheten. Notering om genomförd mätning och kommunens eventuella respons ska även finnas i den årliga miljörapporten. 3.2 Metodbeskrivning ljud Den första kontrollen genomförs inom ett år från det att samtliga vindkraftverk tagits i normal drift. Kontrollen sker vid detta första tillfälle på två sätt: 1. Emissionsmätningar och beräkningar: Ljudemissionsmätningar görs vid verk som har förutsättningar för störningsfri mätning. Mätning görs i enlighet med vid mättillfället gällande standarder. Uppmätt ljudeffektnivå används för att beräkna ljudnivån vid bostäder med hjälp av en beräkningsmodell som tar hänsyn till ljudets frekvensfördelning, topografi och markens akustiska egenskaper. Beräkningen görs med vid mättillfället gällande förutsättningar. 2. Immissionsmätningar (vid bostäder): Ljudimmissionsmätning genomförs vid en närliggande bostad. Mätningen görs i enlighet med vid mättillfället gällande standarder och vid en plats med goda förutsättningar för störningsfri mätning. Är det uppenbart att immissionsmätning inte vid någon närliggande bostad kan ge något tydligt utslag gällande vindkraftsljudnivån vid bostaden kontaktas tillsynsmyndigheten. Ovanstående förstagångskontroll kommer visa vilken metodik som är mest lämpad för de uppföljande kontrollerna som sedan utförs vart femte år (det vill säga 2019, 2024 och så

6 vidare). Om det sker förändringar i verksamheten eller om tillsynsmyndigheten begär ljudmätningar genomförs sådana eventuellt tillkommande kontroller. Nästa efterföljande ljudemissionskontroll följer den bestämda frekvensen och skall således ske inom fem år från det extra mättillfället. Samtliga kontroller kommer att utvärderas av oberoende expertis för att bedöma om villkoren efterlevs. Om begränsningsvärdet överskrids vid förstagångskontrollen kommer detta att åtgärdas snarast möjligt. 3.3 Metodbeskrivning rörlig skugga Beräkningar av skugga har genomförts för att bestämma vilka vindkraftverk i parken som bidrar till perioder med faktisk rörlig skugga vid bostäder överskridande 8 timmar per år. Dessa verk utrustas med teknik för skuggstyrning och programmeras med de tider som verken behöver stängas av för att villkoret skall kunna efterlevas. Funktionen hos installerad teknik för skuggstyrning kontrolleras kontinuerligt via driftövervakningen. Sol/molntimmar loggas för att möjliggöra beräkningar av exponeringstid för rörlig skugga vid bostäder ( skuggtid ). Skuggtiden kontrolleras vid behov med hjälp av beräkningar. Behov finns om närboende lämnar relevanta klagomål till verksamhetsutövaren. För att vara relevant skall den teoretiskt möjliga tiden för exponering för rörlig skugga vara över 30 timmar per år och bostaden skall ej skuggas av vegetation eller andra byggnader vid de tider på dygnet som vindkraftverkens skugga sträcker sig i bostadens riktning. Undersökning av detta sker genom okulär besiktning på plats. 3.4 Metodbeskrivning fåglar och fladdermöss Uppföljande inventering av fåglar och fladdermöss genomförs med metodik rekommenderad av oberoende konsult. Falkenbergs Ornitologiska Förening ges enligt tidigare överenskommelse möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Information av förekomst av fiskgjuse i Yxsjön och Tussjön inhämtas vid behov av närboende eller ornitologiska föreningen. 3.5 Metodbeskrivning hinderbelysning Funktionen av hinderbelysning (inklusive ljusstyrka) kontrolleras i driftövervakningen. Om teknik för styrning av hinderbelysning installeras kontrolleras denna funktion kontinuerligt via särskild övervakningsfunktion. Metodbeskrivning lämnas senare om detta blir aktuellt.

7 4 STADIGVARANDE DRIFT 4.1 Kommunikation av avvikelser Miljöavvikelser ska registreras vid verksamhetsutövarens driftövervakning och vid planerade kontroller samt vid inkomna klagomål. Samtliga miljöavvikelser inklusive klagomål loggas med datum när de inkommit samt med beslut om eventuella utredningar, mätningar och resultat som följd av klagomål. Miljöavvikelser och ställningstagande gällande dessa rapporteras årligen via miljörapporten. Avvikelser under drift rapporteras till tillsynsmyndigheten om dessa kan medföra, eller medför, miljöstörning eller risk för villkorsbrott. 4.2 Driftinstruktioner och skötselrutiner Driftsinstruktioner gällande kontinuerlig övervakning, service och underhåll, miljöstörande händelser samt hantering av kemikalier och farligt avfall ska upprättas av verksamhetsutövaren i samverkan med upphandlad driftövervakare. Samtliga dokument gällande detta ska finnas tillgängliga hos verksamhetsutövaren och kunna visas upp vid tillfälle för tillsyn Kontinuerlig övervakning Den kontinuerliga övervakningen sköts via GSM-nät. Driften loggas och övervakas automatiskt med avseende på driftparametrar som oljetryck och driftstemperaturer. Vid avvikelser stannar verket tills kvittering/åtgärd utförts. De observationer som föranleder åtgärder dokumenteras av driftövervakningen. Vid felavhjälpning på plats skrivs servicerapport som skickas till driftansvarig. Manuell övervakning sker av utsedd person. Denna kontroll omfattar såväl verkens drift som anläggningens visuella status Underhåll Vindkraftverken kommer att genomgå underhåll och service med frekvens som anges i leverantörens drift- och underhållsmanual. Denna omfattar fundament och yttre område, elektronisk utrustning, torn, maskinhus, samt hub och vingar. Vanliga punkter för prestandaövervakning och service kan t ex vara; o Kontinuerlig vibrationsmätning för övervakning av lager. o Regelbunden provtagning och analys av hydraul- och växellådsolja. o Byte av hydraul- och växellådsolja (vid behov, baserat på oljeanalyser). o Regelbundet byte av oljefilter. o Regelbunden smörjning. o Yttre och inre översyn av verket

8 4.2.3 Kemikalier De kemikalier som används i verksamheten skall förtecknas och förbrukning av respektive kemikalie registreras. Varuinformationsblad skall vara tillgängliga vid hantering av kemikalierna Hantering av farligt avfall De restprodukter som klassas som farligt avfall kommer tas omhand av för ändamålet godkända entreprenörer. Avfallet kommer därvid att upparbetas, destrueras eller deponeras på ett miljösäkert sätt. Hanteringen av farligt avfall, mängder och tidpunkter för omhändertagande, kommer att registreras och arkiveras hos verksamhetsutövaren Rutiner vid läckage och spill Rutiner för hantering av läckage och spill finns tillgängligt hos verksamhetsutövaren. Om exv. ett läckage uppstår i verket så detekteras detta av driftövervakningen, vilket föranleder respons från serviceteam eller motsvarande. Vid läckage och spill så stoppar man flödet, förhindrar vidare spridning (genom bruk av absorbenter och barriärer eller motsvarande) samt sanerar ytan. Är det fråga om läckage som ej kan hanteras av serviceteam så kontaktas externa aktörer för åtgärd. Hur avhjälpning skett och hur det skall undvikas i framtiden rapporteras till tillsynsmyndighet (se punkt 4.4). 4.3 Besiktningar Erforderliga besiktningar finns förtecknade. Efterlevnaden av besiktningar och dess utfall registreras och arkiveras hos verksamhetsutövaren. 4.4 Driftstörningar Samtliga driftstörningar loggas i den elektroniska övervakningen. Störningar som leder till felavhjälpning dokumenteras och arkiveras. Driftstörningar som ger upphov till eller riskerar att ge upphov till miljöpåverkan anmäls till tillsynsmyndigheten. Efter felavhjälpning meddelas hur avhjälpning skett samt hur verksamhetsutövaren avser att förhindra att liknande händelser inträffar igen. Kommunikation sker i första hand med tillsynsmyndigheten. I de fall där tredje part varit involverad är det lämpligt att kommunikation sker även med denna part. 4.5 Uppföljning av driftinskränkningar Efterlevnaden av eventuella åtaganden (skyddsåtgärder) angående driftinskränkningar redovisas årligen i miljörapporten. Data som berör skuggvillkoret är under pågående verksamhetsår tillgängligt hos driftoperatören. Därefter finns de hos verksamhetsutövaren där de arkiveras.