Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Anna Andersson & Anna Malm Christensen Gävle
|
|
- Roger Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äldreprojektet finansierat av Arvsfonden Anna Andersson & Anna Malm Christensen Gävle
2 Äldreprojektet Syfte med projektet Förbättra livskvalitén för äldre personer som lever med hiv i Sverige och utifrån kartläggning och behovsanalys utveckla relevant metodmaterial för vårdpersonal. Synliggöra äldre- och hivperspektiv Föreningar och organisationer som arbetar med personer som lever med hiv behöver också få in äldreperspektivet i verksamheten och utveckla kunskaper och aktiviteter för att bättre möta målgruppens behov och situation. Organisationer som verkar för äldres villkor och behov behöver utveckla sitt arbete för att inkludera och representera även äldre med hiv. Övergripande målsättning Synliggöra och förbättra livssituationen för äldre personer som lever med hiv i Sverige Hiv-Sverige 2
3 Om Äldreprojektet Delmål - Ta fram samlat kunskapsunderlag - Tillsammans med lokala arbetsgrupper (LAG) producera en bok - Arbeta fram förslag till insatser, kompetensförstärkning och bemötande Fokus på värdegrundsarbete, oavsett diagnos Boken ett verktyg för att bidra till förändring - Uppdaterade kunskaper och bättre bemötande - Ökad livskvalitet för äldre som lever med hiv Hiv-Sverige 3
4 Hiv och äldre i Sverige Cirka 7500 personer lever med hiv i Sverige - Av dem som lever med hiv just nu är det nästan lika många över 50 år som under - 42 procent av samtliga är Av de 4300 män som lever med hiv är lite fler över 50 år än under - 52 procent av männen är Av alla kvinnor som lever med hiv är andelen över 50 år lägre - 27 procent av kvinnorna är 50+ Källa: InfCareHIV Hiv-Sverige 4
5 LAG Fyra lokala LAG med lokal PL LAG Syd, 6 deltagare LAG Väst, 7 deltagare LAG Mitt, 7 deltagare LAG Öst, 9 deltagare LAG aktiviteter - Nationell workshop med övernattning 1 ggr/år - Lokal workshop med övernattning 1 ggr/år - LAG-möten ca 2 ggr/termin eller enlig önskemål Det handlar om alla likas rätt till ett bra liv oavsett vilken status man har, kön, religion, sjukdomsbild osv. Och hiv ska inte vara ett undantag och inte heller förminskas. Man 50+ Hiv-Sverige 5
6 Äldreprojektet Målgrupp - Äldre personer (50+) som lever med hiv i Sverige - Heterogen målgrupp som endast förenas på grund av hiv-status och den biologiska påverkan av hiv på åldrandeprocessen - Representerar individer inte hela målgruppen - Närstående - Yrkesverksamma som möter målgruppen, exempelvis inom vård och omsorg Hiv-Sverige 6
7 Varför 50+? 50+ är ingen ålder! - Skillnader mellan åldrar 50-60, och Variation om när man fått diagnos - Hur länge man levt med hiv - Diagnos före eller efter ART - Tidig eller sen diagnos - Hur länge man medicinerat - Forskare använder 50 år som brytpunkt för att definiera äldre Hiv-Sverige 7
8 LAG deltagare LAG deltagare 6-8 per LAG - personer 50+ som själva lever med hiv från hela Sverige Syftet är att mötas och gemensamt komma fram till förslag och områden som projektet ska lyfta för att förbättra livskvalitén i möten med vården och äldreomsorgen Sekretess avgörande inom LAG - Deltagare ska känna sig trygga att delta (sekretessavtal) Resultat - Projektet ska under år två producera en bok, vilket sker i nära samarbete med LAG och författare Hiv-Sverige 8
9 Äldreprojektet Målgruppsnära arbete LAG bygger på att dela med sig av egna livsberättelser samt erfarenheter och situationer som man kanske redan har upplevt, eller som man tror sig kunna uppleva i framtiden. - Det kan vara både positiva och negativa upplevelser. LAG arbete - En trygg plattform, där samtliga lagaktiviteter genomförs i slutna sällskap - En möjlighet att påverka sin och andras framtid - Tillfälle att dela och ta del erfarenheter - Möjlighet till social samvaro med personer som också lever med hiv - Betydelsefullt med engagemang och delaktighet. Vänskap som bonus. Hiv-Sverige 9
10 Varför ett projekt om hiv och åldrande? Personer som lever med hiv blir äldre - Första generationen som åldras med hiv - Kan ha medicinerat under många år och har med sannolikhet samsjuklighet associerade med behandling. Fler äldre diagnostiseras med hiv - 1 av 6 nya HIV+ är nu över 50 år, jämfört med 1 av 10 för 10 år sen (ECDC) - Ökning, senaste 15 åren av personer >50 år i 31 EU länder (ECDC) - Mindre medvetna om behovet av skydd mot hiv i nya relationer - Äldre tror inte att de skulle kunna få hiv och misstolkar symtom vilket leder till sen upptäckt; efterfrågar inte hivtest - Ofta sen diagnos, dåliga värden, late presenters - Symtom misstages som ålders-relaterade snarare än hiv-relaterade - Inom vården fokus på riskgrupps-tänk där äldre inte omfattas; erbjuder inte hivtest Det innebär att allt fler äldre lever med hiv Hiv-Sverige 10
11 Forskning - hiv och åldrande Det är idag få som vet vad det innebär att åldras med hiv Osäkerhet kring orsak och verkan; - hivvirus, medicinering, åldrande och livsstilsfaktorer Samsjuklighet och medicinering - Åldersrelaterad sjuklighet vanligare, ca 10 år tidigare än hiv- ( ; Giovanni Guaraldi Clin Infect Dis 2011) - Riskfaktor: Låga CD4 - Beräknad medellivslängd 75 år (Nakagawa F, Lodwick RK AIDS 2012) - 7 år lägre än i allmänna befolkningen - Hjärtålder 7 år högre (Venhälsan, Stockholm 2013) Hiv-Sverige 11
12 Hiv och åldrande Effekter av kronisk inflammation som hiv och dess behandling som påverkar åldrandeprocessen Effekter av åldrandeprocessen som påverkar kronisk inflammation som hiv och dess behandling Hiv-Sverige 12
13 Hiv och åldrande Ökad risk för att utveckla vissa åldersrelaterade sjukdomar - Hjärt-kärl sjukdomar - Högt blodtryck - Höga blodfetter - Diabetes - Ökad cancerrisk? - Leversjukdom, t ex fettlever - Försämrad njurfunktion - Depression - Skelett - Benskörhet Hiv-Sverige 13
14 Att åldras med hiv Det är inte bara den oundvikliga åldrandeprocessen som berör utan också oro och tankar kring kunskap och attityder hos personal som arbetar inom vård och äldreomsorgen. - Ålderstigma med hivstigma som extra belastning - Större risk att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar tidigare - Många är oroliga för medicinska omhändertagandet såväl som om bemötande Vad innebär det att åldras med en kronisk infektion som hiv? - Äldreprojektet ett nationellt projekt inom Hiv-Sverige Omnämnt i SOU 2017:21, Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. En del av kompetenskraven, behoven och inte ett "särbehov". (Kap 7 sid ) Hiv-Sverige 14
15 Att åldras med hiv Frågorna är många och i nuläget saknar svensk vård beredskap att ta hand om äldre som lever med hiv. Personer med hiv möter vårdpersonal som saknar erfarenhet och uppdaterade kunskaper om vad det innebär att åldras med hiv. Det finns många exempel på bristande bemötande och förlegade kunskaper om hiv i möten med vården. - Det saknas hivspecialiserade geriatriker - Infektionsläkare saknar kunskap om åldrande - Primärvården ej hivmedvetna - Äldreboenden saknar handlingsplaner - Det saknas forskning av ämnet i Sverige Hiv-Sverige 15
16 Att åldras med hiv Alla har rätt till en jämlik vård, oavsett diagnos eller hemkommun Det bekymrar mig att man ignorerar de speciella problem som kan uppstå för hivpositiva vad gäller hälsan, såväl fysiskt som psykiskt, nu när hiv har blivit behandlingsbar. Man säger att vi kan leva ett normalt liv. Men nej, det kan vi inte. Min önskan och förhoppning är att vi inte ska särbehandlas negativt, vilket många uttrycker oro för. Bertil, 68 år, lever med hiv sedan Det är klart att man tänker ibland på om man inte klarar sig själv, vad får jag för bemötande inom äldrevården? Hoppas det är bättre med kunskap och fördomar när den tiden kommer. Än så länge klarar jag mig själv. Jag, som många andra äldre, har mina krämpor. Jag tillhör också dom som har biverkningar av medicinen för hiv. Lisbeth, 72 år, lever med hiv sedan Hiv-Sverige 16
17 Äldreomsorg Idag ställs allt större krav på samhällets arbete, bemötande och kompetens kring livssituationen och behoven för äldre personer som lever med hiv. Framförallt inom områden som exempelvis vård och äldreomsorg. Äldreomsorgens nationella värdegrund Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres olika behov och den måste anpassas till flera äldre med kroniska sjukdomar samt en ökad mångfald bland äldre. Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2016, Socialstyrelsen Hiv-Sverige 17
18 Vad behöver vi veta? - Vilka kunskaper finns idag? - Vad behöver vi lära ut? - Vad tycker personal, närstående och äldre själva är viktigt att veta kring att åldras med hiv? - Hur vill man ta del av kunskapen? Erfarenhet visar att det är avgörande med; -Uppdaterade kunskaper -Bemötande Hiv-Sverige 18
19 Nulägesanalys Nulägesanalys hiv och äldreomsorgen - Masterprogrammet Välfärd och hälsa, Malmö universitet, - Enkät och fokusgrupp - Borlänge kommun - Vad vet personal idag? - Vad behöver personalen veta? - Vad vill personalen veta? - Hur vill man ta del av kunskapen? Hiv-Sverige 19
20 Slutsatser Fråga: Vad tror du detta har för betydelse för smittsamheten hos de som tar medicinerna? 50,00% 45,00% 44% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 27% 23,70% 10,00% 5,00% 0,00% 5,30% De smittar inte längre De smittar mindre De smittar fortfarande lika mycket Vet inte Resultatet visar att det behövs en uppdatering av den teoretiska kunskapen bland vårdpersonal i äldre- och funktionshinderomsorgen. Utbildning på arbetsplatserna är nödvändig och den bör ske helst redan innan personalen möter patientgruppen. Speciellt visar studien att uppdaterad kunskap kring smittsamhet och behandlad hiv inte har fått genomslag. Det är fortfarande en majoritet som inte vet eller som tror att behandlad hiv smittar lika mycket. Hiv-Sverige 20
21 Nulägesanalys Magisteruppsats - Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad. Specialistsjuksköterska/Distriktssköterska - 9 semistrukturerade djupintervjuer med distriktssköterskor inom hemsjukvården Hiv-Sverige 21
22 Slutsatser 9 semistrukturerade djupintervjuer med distriktssköterskor inom hemsjukvården - Distriktssköterskor inom hemsjukvården måste ges möjlighet till fortbildning. - Bristande erfarenhet av vård av äldre som lever med hiv medför behov av tydliga rutiner och stöd. - För att säkerställa en god och jämlik vård krävs kunskap. Kunskap är en färskvara. - Vården av äldre som lever med hiv bör präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där brukarens erfarenheter och kunskap tas tillvara. Hiv-Sverige 22
23 Hiv i vårdkontakter Det finns inget känt fall av överföring av hiv till personal inom hälso- och sjukvården i Sverige - Trots många sticktillbud finns det inget dokumenterat fall där hiv har överförts till personal inom sjukvården, omsorgen, skolan eller socialtjänsten i Sverige. - All vård och provtagning ska alltid ske på ett sätt som inte medför någon risk för överföring. - Det gäller oavsett om patienten har en känd blodsmitta eller inte. Källa: Hiv-Sverige 23
24 Äldreprojektets uppdrag Fokusområden för Äldreprojektet - Vi måste få in äldreperspektivet inom hivorganisationer samt få in hivperspektivet inom organisationer som arbetar med äldre - Vi måste öka hivmedvetenheten inom olika arbetsområden som inte stött på personer som lever med hiv - Vi måste öka och uppdatera kunskapen om hiv inom äldreomsorgen och vården Vi vill ju att folk ska få en annan syn på hiv Kvinna 60+ Hiv-Sverige 24
25 Projektstruktur Projektekonom Styrgrupp Nationellt projektteam Expertgrupp 4 LAG med lokala projektledare Författare Fotograf Huvudfinansiär Arvsfonden Projektägare Hiv-Sverige Hiv-Sverige 25
26 Boken Nu är Leva livet klar! 29 livsberättelser Allt du behöver veta om hiv Att tänka på i mötet OBS! Glöm inte att skriva upp er på listan om ni vill ha boken. Hiv behöver avdramatiseras utan att förringas Hiv-Sverige 26
27 LAG - Workshops Vad innebär det att åldras med en kronisk infektion som hiv? - Identifiera vilka delar av livet som mest påverkas av hiv och åldrande - Hur ser framtiden ut med avseende på hiv och åldrande? - Vad kan vi göra för att förbättra livskvalitet för personer som åldras med hiv? Hiv-Sverige 27
28 Definierade behov och tankar LAG - Vikten av att bli uppfångad tidigt och få stöd - Hjälp till självhjälp - Checklistor av olika slag - Ökat välbefinnande med fokus på hälsa - Vad kan underlätta för oss som lever med hiv när vi blir äldre? - Vad kan sjukvården göra? - Skriva remisser till dietist etc. - Ökad screening - Ökad testning - Vad kan jag själv göra? Eget ansvar. Hiv-Sverige 28
29 Process år 3 - spridningsfas 1 november 2018 Spridning av resultat samt planering för nästa steg Nationellt möte samtliga LAG Lansering av bok Prel. 1 december 2018 Spridningskonferenser Utbildningsinsatser Slutrapport Dec 2019 Hiv-Sverige 29
30 Hur gör vi de friska åren fler? - Vad kan individen göra? - Vad kan vård och omsorg göra? När jag kommer till äldreboende vill jag kunna prata öppet om mitt liv och min hiv. Det är ju en del av mitt liv. Man 50+ Levnadsår med hälsa (The Healthy Life Years (HLY) indicator) mäter antalet år som en person i en viss ålder förväntas leva utan nedsatt hälsa. I detta omfattas även fokus på livskvalitet. EU-Commission, Directorate-General for Health and Food Safety Hiv-Sverige 30
31 Hiv-Sverige 31
32 Hur gör vi de friska åren fler? Uppdaterade kunskaper? Värdegrundsarbete? Skilda möjligheter i storstad och landsbygd? Hjälp till självhjälp? Avdramatisera hiv och hivtestning? Ökad hivmedvetenhet? Fokus på bemötande? Ökad hivtestning till äldre för minskat mörkertal och för tidig diagnos? Stöd att stärka livsstilsfaktorer? Ökad delaktighet? Tidigare screening för åldersrelaterade sjukdomar? Samverkan mellan kunskapsområden inom vården? Ökad tillgång till individanpassat stöd? Personcentrerad vård? Hiv-Sverige 32
33 Hur gör vi de friska åren fler? Vad kan individen göra? Vad kan vård och omsorg göra? Vad kan jag göra? - Skilda möjligheter i storstad och landsbygd? - Värdegrundsarbete? Från ord till handling? - Samverkan mellan kunskapsområden och professioner? - Personcentrerad vård? I praktiken? - Bra och goda exempel på när det fungerar? - Hur bemöter vi äldre som lever med hiv? Heterogen grupp - Hjälp till självhjälp? - Vad vill jag förmedla vidare till kollegor? Hiv-Sverige 33
34 Reflektioner - Trött på att lära ut om hiv train the trainer - Öka den egna hiv-medvetenheten inom personalen och lämna rädslan - arbeta aktivt med värdegrund inom verksamheten - gamla kunskaper kan ibland vara sämre än inga kunskaper - Irrelevant att förklara hur och när man fick hiv - Inte kan väl du ha hiv? fördomar om hiv - Angående mediciner; kolla med läkaren först hur de interagerar. Vems ansvar? - Höra att man mår bra eftersom värdena är bra, när man faktiskt inte känner sig bra - Inte tala om hiv framför andra de har kanske inte berättat - Minska mörkertal generös med testning speciellt vid indikatorsjukdomar (ex. svamp, bältros, tuberkulos, eksem) - har ni rutiner för att ombesörja hiv-test? - Tänk på att även om personalen är uppdaterade så finns det andra boende och närstående som kanske inte är hivmedvetna snabbt ta tag i diskriminering Hiv-Sverige 34
35 Att tänka på i mötet - När man uppmärksammar diskriminering eller dåligt bemötande - våga säga ifrån, även om det är inom personalgruppen - Diskutera inte någons hivstatus i onödan - speciellt inte med tredje part - avslöja aldrig någons status! - Om någon vill prata om sin hiv - lyssna, men var inte för nyfiken - Är hivstatus relevant för ett gott omhändertagande? - behöver hiv ens stå i journalen? - Följ basala hygienrutiner - extra åtgärder upplevs diskriminerande - Tänk på att äldre har rätt till privatliv och sin sexualitet, oavsett status - informationsplikt gällande hiv är inte personalens ansvar! - Var öppna för att begreppet familj och närstående kan se olika ut Hiv-Sverige 35
36 Äldreprojektet Holmgatan Malmö aldreprojektet@hiv-sverige.se Hiv-Sverige 36
Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm
Äldreprojektet finansierat av Arvsfonden 2016-2019 Birgitta Björndahl Maria Granholm 2018-02-20 Äldreprojektet Syfte med projektet Förbättra livskvalitén för äldre personer som lever med hiv i Sverige
Läs merWHITEPAPER Hiv: Hållbar hälsa & livskvalitet
WHITEPAPER Juli 2017 This report is supported as a service to medicine from Gilead Sciences Sweden AB 1 Inledning Den här rapporten är baserad på diskussioner från ett rundabordssamtal på tema. Rundabordssamtalet
Läs merAktuellt om hiv. Gunilla Persson Smittskyddsdagen 2018
Aktuellt om hiv Gunilla Persson Smittskyddsdagen 2018 Sverige första land i världen att nå målet 90-90-90 I Sverige lever ungefär 7500 personer med hiv 90% vet om att de har hiv 93% av de som har sin
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merSocial omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs mer[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV
(MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV }Allas rätt till bästa möjliga hälsa! TESTNING OCH BEHANDLING ÄR BÄSTA PREVENTION [ALLA BERÖRS AV HIV! INGET OM OSS UTAN OSS! )Välbehandlad hiv överförs
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs mersamverkan motivera agerar
NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merSAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Läs merJuridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten
Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten Vitalis 2019 Evamaria Nerell 22 maj 2019 Innehåll Varför ska vi digitalisera Etik juridik = SANT Etiken Juridiken Etik juridik = sant! Agilt tankesätt
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merVälkomna till lärandelab 4!
Vi ser vad vi ser, därför kan det bli som det blir Välkomna till lärandelab 4! Moderator: Malin Skreding Hallgren, Region Jönköpings län Föreläsare: Malena Lau, Kunskapscentrum för jämlik vård, Kristina
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merBlod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016
Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merStödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merNu startar Hiv-Sveriges äldreprojekt!
Nu startar Hiv-Sveriges äldreprojekt! Det behövs mer kunskaper om att leva och åldras med hiv, både hos närstående och yrkesverksamma, men även hos de äldre själva. Det är kunskaper som är nödvändiga för
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merÖvergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos
Övergångsprojektet Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos Vårdvision för Sverige God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet,
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merVårmötet Karlskrona Veronica Svedhem InfCareHIV
Vårmötet Karlskrona 2017 Veronica Svedhem InfCareHIV A.L. BARNSJUKHUS BORÅS ESKILSTUNA FALUN GÄVLE HALMSTAD HELSINGBORG JÖNKÖPING KALMAR KARLSKRONA KARLSTAD KAROLINSKA KRISTIANSTAD LINKÖP/NORRKÖP LUND
Läs merEn bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision!
En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision! Framtidens hälso- och sjukvård I Norrbotten mår äldre allt bättre och befolkningen lever längre. Även om äldres hälsa visar en positiv utveckling så betyder
Läs merPERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG
Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merEtik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen
Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen Vad är etik Studie av moraliska fenomen och föreställningar Värderingar och normer Reflektera över olika
Läs merBRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR
BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merPå gång inom äldreområdet!
På gång inom äldreområdet! 2016-02-04 Linda Macke Nationellt Ökad bemanning ÄO Kunskapssatsning ÄO/FH Överenskommelse: Psykisk hälsa Betänkande: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Utredning:
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merHepatit C Statistik
Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt
Läs merHiv Mödrahälsovården 2018
Hiv Mödrahälsovården 2018 Jenny Stenkvist MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv take home message Erbjud hiv-testning generöst Tidig hiv diagnos räddar liv och förhindrar smittspridning
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för
Läs merFörvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd
Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merKommer vårdens förändringar gynna glesbygden?
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom
Läs merUNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER?
UNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER? Kunskapsöversikt om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018 KORTVERSION Text: Sofia Wikman Produktion: Johanna Wester Distribution och nedladdning: Mind.se Foto: Linda Rehlin Kruse
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merHandlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende
Läs merVACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER
VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merFRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet
FRAMTID ADLON konferens 2014-11-5 och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet Organisation 2. 2014-11-11 Bisexuella kvinnor mår sämst och är mest utsatta Med dålig allmän hälsa och framför allt
Läs merRollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari
Rollen som fast vårdkontakt och dirigent Nära vård och hälsa Seminarium 29 och 30 januari Inledning Torun Hall, Förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa Var är vi och vart ska vi? Nationellt lyfts vikten
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merBilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT
Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merÖsterlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad
Österlenprojektet palliativ vård utan gränser Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad 180216 Österlenprojektet palliativ vård utan gränser ett samarbete mellan Palliativ
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merYttrande motion "Svenska normer ska gälla inom äldre och sjukvård i Södertälje kommun
1 (3) YTTRANDE 2015-11-23 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Yttrande motion "Svenska normer ska gälla inom äldre och sjukvård i Södertälje kommun Dnr: ÄON 15/072, OMS 15/071
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre
SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs mer