HYDROGEOLGISK UTREDNING

Transkript

1 GÄVLE KOMMUN HYDROGEOLGISK UTREDNING AVABRON

2 HYDROGEOLGISK UTREDNING AVABRON KUND Gävle Kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 WSP Sverige AB Gävle Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel: wsp.com KONTAKTPERSONER Lena Thyberg, WSP Thomas Ittner, WSP UPPDRAGSNAMN Avabron UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Lena Thyberg DATUM ÄNDRINGSDATUM Granskad av Thomas Ittner Godkänd av Emil Öbrink Avabron

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH OMFATTNING AVGRÄNSNING HÖJDSYSTEM OCH KOORDINATSYSTEM 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING LOKALISERING GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN OMRÅDESSKYDD 6 3 UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE GRUNDVATTENRÖR Befintliga grundvattenrör Nya grundvattenrör JORDARTSSAMMANSÄTTNING Jordartssammansättning vattenförande jordlager Nivåer vattenförande jordlager VATTENGENOMSLÄPPLIGHET VATTENKVALITET Vattnets sammansättning och vattenkvalitet Vattnets turbiditet (grumling) 12 4 RESULTAT JORDARTSSAMMANSÄTTNING VATTENNIVÅER OCH VATTENGENOMSLÄPPLIGHET VATTENKVALITET Vattnets sammansättning och vattenkvalitet Vattnets turbiditet (grumling) 18 5 DISKUSSION 20 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION 21 7 REFERENSER 22 BILAGOR 1. Fältprogram för grundvattenmätningar 2. Analysprotokoll jordartsbestämning från lab 3. Analysprotokoll AquiferTest hydraulisk konduktivitet 4. Hydrogeologiska tvärsektioner 5. Sammanställning analysresultat vattenkemi och grumlingsmätning 6. Analysprotokoll vattenanalyser från lab Avabron 3

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Avabron över Testeboån i södra Strömsbro är uttjänt och behöver bytas ut. Ny bro planeras att byggas direkt norr om befintlig bro, i enlighet med gällande detaljplan som togs fram 1987 för en ny bro. Den nya bron kräver tillstånd för vattenverksamhet. Bron ligger också inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkten i Gävle-Valboåsen och kräver tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Gävle kommun och WSP har inlett en dialog med Gästrike Vatten om deras tillgängliga hydrogeologiska underlag vid broläget för ny bro, för att undvika mer omfattande geotekniska och hydrogeologiska undersökningar än nödvändigt i grundvattentäkten. Då Gästrike Vattens underlag är begränsat vid broläget krävs undersökningar för hydrogeologisk bedömning inför brobyggnationen. Denna rapport redovisar undersökningar utförda under februari och mars SYFTE OCH OMFATTNING Syftet med utförda geotekniska och hydrogeologiska undersökningar har varit att utreda de hydrogeologiska förhållandena vid broläget som underlag för att bedöma risken för påverkan på vattentäkten i samband med kommande byggarbeten för ny bro. Undersökningarna har syftat till att klargöra: i) jordartsbestämning av jordlagret under finmaterialet vid broläget, ii) jordartens vattengenomsläpplighet under finmaterialet vid broläget, och iii) vilken hydraulisk kontakt som finns mot åsens centralare delar. Utförda geotekniska och hydrogeologiska undersökningar har omfattat: Montering av grundvattenrör vid broläget för Avabron och nedströms broläget. Jordprovtagning på jordlager under silt och lera vid broläget. Undersökning av vattengenomsläpplighet i jordlager under silt och lera vid broläget. Vattenprovtagning i Gästrike Vattens befintliga grundvattenrör nedströms broläget samt i nymonterade grundvattenrör vid broläget för Avabron. 1.3 AVGRÄNSNING Resultatredovisning, diskussion och slutsatser i denna rapport utgår ifrån de hydrogeologiska undersökningar som har genomförts under vårvintern 2018 med syfte att klargöra de hydrologiska sambanden mellan broläget för Avabron och Gävle-Valboåsens kärnområde. Andra aspekter som kan ha betydelse för eventuell risk för påverkan på grundvattenmagasinet i åsen i samband med anläggning av ny Avabro omfattas inte av denna utredning, utan kommer att hanteras inom miljökonsekvensbeskrivningen för tillståndsansökan för broarbetena Avabron

5 1.4 HÖJDSYSTEM OCH KOORDINATSYSTEM Alla uppgifter om nivå i denna rapport hänförs till höjdsystem RH Koordinatsystem SWEREF OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 LOKALISERING Avabron ligger där Strömsbrovägen korsar Testeboån i Gävle (figur 1 och figur 2). Bron ligger mellan järnvägen i väster och södra delen av Strömsbro i öster. Norr om broläget finns bostadsområdet Stigsgård och söderut finns en trafikplats där Strömsbrovägen går över och ansluter till väg 583/Hamnleden (gamla E4:an). Figur 1. Översiktskarta som visar Avabrons lokalisering. Bron markeras med en svart ring. Lantmäteriet N Figur 2. Nuvarande läge samt framtida läge för Strömsbrovägen och Avabron markeras i bilden. Det framtida läget är norr om nuvarande väg och bro Avabron 5

6 2.2 GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Jordartsammansättningen i området karakteriseras av den nordostsydvästligt genomgående Gävleåsen, figur 3. Jordarterna i markytan vid det planerade broläget utgörs av glacial silt (SGU 2017). Området har generellt relativt mäktiga jordlager, ofta med jorddjup på meter ned till berg. Platsen för planerad bro ligger strax söder om bergartsgränsen mellan granit i norr och Gävlesandstenen i söder och enligt SGU kommer bron att byggas med sandsten som underlagrande berg. Gävleåsens krön av grovt material går i dagen ca meter öster om föreslagen ny bro. Området i anslutning till planerad bro består av ett finkorning silt-lermaterial i markytan med en mäktighet av cirka meter som överlagrar ett sandmaterial på berg (WSP 2018). Grundvattennivån ligger cirka 5-7 meter under markytan vilket innebär en nivå vid cirka -0,5 till +1, ungefär i nivå med Testeboån. Figur 3. Utsnitt ur SGU:s jordartskarta vid broläget (SGU 2017). Broläget markeras med svart ring. 2.3 OMRÅDESSKYDD Utpekade områdesskydd vid Avabron framgår av figur 4. Avabrons befintliga och nya förslag till broläge ligger inom vattenskyddsområdet för Gävle-Valboåsens grundvattentäkter för dricksvattenförsörjning. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon går i Testeboån, så att brons västra del ligger i primär skyddszon och brons östra del ligger i sekundär skyddszon (figur 5). Gästrike Vatten utreder för närvarande skyddsområdets gränser och i det arbetet finns ett kärnområde och ett utredningsområde som framgår av figur 6. Kärnområdet bedöms omfatta huvudmagasinet i åsen, medan det angränsande utredningsområdet utgörs av ett sidomagasin till åsen, som har Avabron

7 hydrologisk kontakt med åsen men med längre transporttid än inom kärnområdet. Under 2016 har området med Gävle-Valboåsens dricksvattenanläggningar fått skyddsstatus som riksintresse (HaV 2016). Riksintresset omfattar följande anläggningsdelar: Sätraverket med tillhörande brunnar, induceringsområden, infiltrationsanläggningar och råvattenledningar samt Valbo vattenverk med tillhörande brunnar, induceringsområden, infiltrationsanläggningar och råvattenledningar. Området väster om Avabron ligger inom riksintresseområdet för dricksvatten och gränsen för riksintresset går fram till Testeboån. Avabron ligger inom riksintresseområde för naturvård Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta (Nr X84). Testeboån och dess omgivningar hör till de värdefullaste naturvårdsobjekten inom Gävle kommun och hyser stora botaniska och zoologiska värden. Exempelvis är ån lek- och uppväxtområde för lax och havsöring och hyser flodpärlmussla. Den åsträcka som berörs av Gävle kommuns planerade åtgärder (d.v.s. Testeboån nedströms Oslättfors och uppströms E4-bron) pekas inte ut som den mest värdefulla inom riksintresseområdet. Avabron ligger inom Natura 2000-området Testeboån Nedre. Det aktuella Natura 2000-området utgörs till största delen av en strömfåra med både forsande och stilla flytande sträckor som går genom skogsmark, odlingslandskap och bebyggda områden. Större vattendrag (typ 3210) är den enda naturtyp som pekats ut längs berörd åsträcka. Testeboån har ett utökat strandskyddsområde på 200 meter. Området för Avabron ligger nära den södra delen av riksintresset för kulturmiljö, Strömsbro X801 Gävle socken. Figur 4. Områdesskydd, riksintressen och fornlämningar i anslutning till Avabron. Den gamla brons läge samt läge för ny bro är markerat med svart ring. Geodatasamverkan Avabron 7

8 Figur 5. Primär skyddszon för befintligt vattenskyddsområde markeras med rött raster, medan sekundär skyddszon markeras med blått raster (hämtad från Gävle kommun 2017). Broläget markeras med svart ring. Figur 6. Kärnområde för grundvattentäkten markeras med rött raster, medan utredningsområde för grundvattentäkten markeras med blått raster (hämtad från Gävle kommun 2017). Broläget markeras med svart ring. 3 UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE 3.1 GRUNDVATTENRÖR Hydrogeologiska undersökningar har gjorts i både befintliga grundvattenrör och i nymonterade grundvattenrör. Provpunkternas placering framgår av figur 7. Teknisk information om rören finns i tabell 1. Genomförda undersökningar i respektive grundvattenrör finns i fältprogrammet för grundvattenmätningar i bilaga Befintliga grundvattenrör Provpunkter Befintliga grundvattenrör finns framför allt i åsens centralare delar och har monterats av Gästrike Vatten. Ett urval av dessa har använts i genomförda undersökningar: Rb1422 (referensrör uppströms i åsmaterialet) Rb1412 (östra sidan av Testeboån, nedströms Avabron) Rb8812 (västra sidan av Testeboån, nedströms Avabron) Rb1414 (västra sidan av Testeboån, nedströms Avabron) Rb1415 (västra sidan av Testeboån, nedströms Avabron) Förutom grundvattenrör i åsens centralare delar har även ett befintligt grundvattenrör vid läget för Avabron använts: (Gästrike Vattens rör sydost om nuvarande Avabron)

9 3.1.2 Nya grundvattenrör Provpunkter Fyra nya grundvattenrör har monterats i mars 2018, varav tre stycken i närheten av broläget för Avabron och ett i åsens centralare delar: 18W001 (nordost om nytt broläge Avabron) 18W002 (nordväst om nytt broläge Avabron) 18W003 (sydväst om nytt broläge Avabron) 18W004 (östra sidan Testeboån centralt i åsen) Utförande Nya grundvattenrör har monterats med två meters filter på ca meters djup under markytan i det vattenförande jordlagret under det tätare finmaterialet vid broläget. Röret centralt i åsen sitter med filtret på motsvarande nivå i marken. Här saknas dock finmaterialet och det grövre friktionsmaterialet går i dagen. Nivån på det vattenförande lagret under finmaterial av lera och silt fastställdes med jord-berg-sondering (JB) och spetstrycksondering (CPT) innan grundvattenrören monteras (se vidare avsnitt nedan), för att säkerställa att grundvattenrörens filter sitter i det vattenförande lagret under det tätare finmaterialet. Tabell 1. Teknisk information om grundvattenrör som har använts för hydrogeologisk utredning vid Avabron februari-mars Övre delen av tabellen redovisar Gästrike Vattens grundvattenrör som har använts, medan nedre delen av tabellen redovisar grundvattenrör monterade av WSP. Provpunkt Koord. E Koord. N Rörlängd Rördiameter Markyta Rör uppstick Rör överkant Rörbotten (SWEREF ) (meter under rör överkant) (mm) (nivå RH2000) (meter ovan markyt (nivå RH2000) (nivå RH2000) Rb , , ,05 0,85 10,90-3,46 Rb , ,9 50,3 1,33 0,85 2,18-3,68 Rb , ,5 50,3 1,03 0,80 1,83-6,67 Rb , ,2 50,3 0,82 0,90 1,72-17,48 Rb , ,1 50 3,29 0,99 4,28-2, , ,0 51 5,5 0,75 6,24-7,7 17W005 1) , ,5 25,4 5,7 1,25 6,9-7,6 18W , ,0 50,8 7,32 0,90 8,22-8,78 18W , ,0 50,8 5,03 0,85 5,81-8,19 18W , ,0 50,8 5,60 0,95 6,46-9,54 18W , ,0 50,8 5,59 0,98 6,53-9,47 1) Grundvattenrör 17W005 sitter sydost om nuvarande Avabron, cirka 2-3 meter nordost om rör Inga aktiva mätningar har gjorts i rör 17W005 i samband med denna utredning, men tidigare information från röret har använts i utvärderingen Avabron 9

10 Figur 7. Provtagingspunkter i grundvatten och jord vid hydrogeologisk utredning vid Avabron februari-mars Blivande broläge för ny Avabro markeras med röd ring. Gävle kommun 3.2 JORDARTSSAMMANSÄTTNING Jordartssammansättning vattenförande jordlager Provpunkter Jordartssammansättningen i det vattenförande lagret under det ytliga finmaterialet vid broläget har undersökts i syfte att klargöra om det utgörs av isälvsmaterial (åsmaterial från Gävle-Valboåsen) eller om det utgörs av morän. Det vattenförande lagret har undersökts genom jordprovtagning med s.k. moränprovtagare i läge för blivande brofästen för ny bro i två provpunkter: 17W008 på östra sidan av ån 17W009 på västra sidan av ån Provpunkternas placering framgår av figur 7. Utförande Provtagningen utfördes genom att provtagaren drevs ned genom silten/leran. När provtagaren nådde det grövre materialet under finmaterialet roterades Avabron

11 provtagaren så att jordmaterial samlades upp och kunde tas upp till markytan. Jordprovtagaren har en diameter på 40 mm och en höjd på 600 mm där provuttaget sker. Prov skickades för jordartsbestämning till geotekniskt laboratorium Nivåer vattenförande jordlager Provpunkter Nivåer för vattenförande jordlagrets utbredning i höjdled har undersökts med jord-berg-sondering (JB) och spetstrycksondering (CPT) i läge för montering av fyra grundvattenrör. Utförande Jord-berg-sondering har använts för att klargöra på vilken nivå berg påträffas och därmed var övergång sker från grus eller morän till berg. Spetstrycksondering har använts för att klargöra nivå för övergång mellan finmaterial (silt och ler och grus/morän. CPT-sonderingen stannade i överkanten av grus/morän. 3.3 VATTENGENOMSLÄPPLIGHET Markens vattenförande egenskaper (förmåga att leda vatten, det vill säga hydraulisk konduktivitet) har undersökts vid broläget genom så kallat slugtest. Det ger ett mått på markens vattengenomsläpplighet och har använts för bedömning av jordartssammansättning i det vattenförande jordlagret samt för bedömning av vattnets transporttid till åsens centralare delar. Provpunkter Fyra grundvattenrör vid broläget och dess närhet har testats: 17172, 18W001, 18W002, 18W003. Ett grundvattenrör i åsens centrala del har testats: 18W004 Utförande Slugtestet genomfördes genom att vatten fylldes på i rören och därefter mättes avsänkningen av vatten som funktion av tiden. Utifrån detta samband beräknades den hydrauliska konduktiviteten med hjälp av modelleringsverktyget Aquifer test. 3.4 VATTENKVALITET Vattnets sammansättning och vattenkvalitet Provpunkter Vattenprovtagning av grundvatten för analys av kemisk sammansättning och bakteriologisk analys har utförts i ett urval av grundvattenrören som en referensmätning och jämförelse av vattenkvalitet mellan olika provpunkter. Provtagning och analys utfördes i de befintliga rören Rb1422, Rb1415 och 17172, samt i de nymonterade rören 18W001, 18W002 och 18W Avabron 11

12 Utförande Provtagningen utfördes med dränkbar pump som sänktes ned 0,5-1 meter under grundvattenytan samtidigt som grundvattennivån mättes. Om en avsänkning av grundvattenytan noterades sänktes vattenflödet på pumpen. Innan vattenproven för analys togs omsattes vattnet i rören genom att tre gånger av vattenvolymen i grundvattenröret togs ut. Detta utförs för att provet ska tas på representativt vatten från grundvattenmagasinet och inte på stillastående vatten i grundvattenröret. De befintliga grundvattenrören (Rb1422, Rb1415 och 17172) provtogs som referensmätning i slutet av februari 2018 (20, 21 och 28 februari), innan geotekniska undersökningar med jordprovtagning och montering av nya grundvattenrör påbörjades. De nymonterade grundvattenrören (18W001, 18W002 och 18W003) provtogs två veckor efter montering, den 22 mars Fältprogram från grundvattenmätningarna finns i bilaga 1. Fältobservationer från grundvattenprovtagningen redovisas i tabell 4. Analys av allmänkemiska parametrar samt bakteriologisk analys utfördes av Eurofins analyslaboratorium Vattnets turbiditet (grumling) Provpunkter För att utreda om påverkan av markarbeten vid broläget kan märkas i form av grumling till de centrala delarna av åsen har grundvattnets grumling (turbiditet) mätts i befintliga grundvattenrör upp- och nedströms broläget innan, under och efter geotekniska undersökningar med jordprovtagning och montering av grundvattenrör. Provtagningen har utförts i sex grundvattenrör, varav fem rör sitter centralt i åsens kärnområde: Rb1422, Rb1412, Rb8812, Rb1414, Rb1415, medan ett rör sitter vid broläget: De markarbeten som pågick i samband med grumlingsmätningen var jordprovtagning i två provpunkter vid blivande broläget (se avsnitt ovan), samt jord-berg-sondering, spetstrycksondering och neddrivning av grundvattenrör utfördes i tre provpunkter i närheten av blivande broläget och en provpunkt centralt i åsen (se avsnitt ovan). Utförande Provtagningen utfördes med dränkbar pump som sänktes ned 0,5-1 meter under grundvattenytan samtidigt som grundvattennivån mättes. Om en avsänkning av grundvattenytan noterades sänktes vattenflödet på pumpen. Innan vattenproven för analys togs omsattes vattnet i rören genom att tre gånger av vattenvolymen i grundvattenröret togs ut. Detta utförs för att provet ska tas på representativt vatten från grundvattenmagasinet och inte på stillastående vatten i grundvattenröret Avabron

13 Referensmätning utfördes i slutet av februari 2018 (20, 21 och 28 februari), innan geotekniska undersökningar med jordprovtagning och montering av nya grundvattenrör påbörjades. Mätning under pågående geotekniska undersökningar utfördes första veckan i mars (7-9 mars 2018), medan mätning efter genomförda geotekniska undersökningar utfördes andra veckan i mars (12-14 mars 2018). Under referensmätningen utfördes analys både som fältanalys med portabel kyvettmätare (Eijkelkamp Turbidimeter TurbiCheck, modell AL250T-IR) samt som labanalys på Eurofins laboratorium. Båda analysmetoderna tillämpades för att testa fältanalysen och kalibrera metoderna mot varandra. Under pågående geotekniska undersökningar användes endast fältanalysen med portabel kyvettmätare, för att få analyssvar direkt och ge en snabb uppföljning av eventuell grumlingspåverkan. 4 RESULTAT 4.1 JORDARTSSAMMANSÄTTNING Redovisning av geoteknisk information från jordprov och borrningar i samband med montering nya grundvattenrör finns i markteknisk undersökningsrapport (MUR) för Avabron (WSP 2018). Resultaten av undersökningarna visar generellt på relativt mäktiga jordlager, ofta med jorddjup på meter. Jordartsammansättningen i området karakteriseras av den nord-sydligt genomgående Gävleåsen, figur 3. Åsen bedöms ha en kärna av grusigt material som förmodas gå i dagen i dess centrala del, i höjd med gatorna Avastigen/Gammelstigen (för orientering se figur 5 och figur 6). Det grundvattenrör som är satt i åsens mer centrala del, 18W004, visar utifrån genomförd JB-borrning på ett genomgående enhetligt grovt markmaterial, ner till 15 meter under markytan. Direkt (cirka meter) väster om åskärnan, parallellt med genomfartsvägen Strömsbrovägen, finns ett finkorning silt-lermaterial i markytan med en mäktighet av cirka meter. Under detta finsediment finns ett grövre material, friktionsmaterial 1, som bedöms vara sand (utifrån provpunkterna 18W001, 17W002,17W003,17W004, se bilaga 4 samt WSP 2018). I broläget på var sida om Testeboån togs jordmaterial upp för identifiering och jordartsbestämning (se avsnitt 3.2.1). Proverna togs i det friktionsmaterial som ligger på berget under finsedimenten. Mäktigheten av friktionsmaterialet på berg är cirka 4-5 meter i provtagningsområdet. Kornstorleksanalysen på dessa två prover visar att materialet är en välsorterad sand i båda proven (se figur 8-figur 9 samt bilaga 2). Proven innehåller 90% sand och 10% finmaterial (< 0,063 mm, silt och lerpartiklar). Provtagaren tar upp jord som motsvarar cirka 0,6 meter i 1 Friktionsmaterial: partiklar med kornstorleksdiameter större än 0,063 mm, det vill säga sand, grus och grövre material. Kohesionsmaterial: partiklar med kornstorleksdiamter mindre än 0,063 mm, det vill säga silt- och lerpartiklar Avabron 13

14 vertikalled och båda proven togs på ett djup av 14,4 15,0 meter under markytan. Provet på västra sidan om ån, 17W009, är taget inom det material som utgör friktionsmaterial på berg (inom intervallet -6,5 till bergets överyta på -11,8). Provet är taget inom nivån -9,6 till -10,2 och är en ensgraderad finsand och betecknas som något siltig sand. Figur 8. Prover tagna i provpunkterna 17W008 och 17W009 för kornstorleksanalys och sedimentationsanalys på ett djup av 14,4 15,0 meter under markytan. Bilden är ett utsnitt ur bilaga 2. Figur 9. Vertikalt läge för uttagna prover för kornstorleksanalys i provpunkterna 17W008 och 17W009. Bilden är ett utsnitt ur bilaga Avabron

15 Materialet på östra sidan om ån, i provpunkt 17W008, är också taget inom det material som är ett friktionsmaterial på berg (inom intervallet -9 till bergets överyta på -13,5). Provet är taget inom nivån -10,4 till -11,0 och består huvudsakligen av både finsand och mellansand och betecknas också som en något siltig sand. På västra sidan om ån, vid 17W009, är friktionsmaterialet enhetligt ända ned till bergets överyta, från cirka -12 till -16. På östra sidan om ån, vid 17W009, är materialet enhetligt från cirka -8 ner till -11 (innefattande nivån för provtagning). Därunder och ned till bergets överyta på cirka -13 är det troligen sand som antigen är hårdare lagrad alternativt har en grusinblandning som gör att JB-borrningen får ett annat utseende, se figur VATTENNIVÅER OCH VATTENGENOMSLÄPPLIGHET Grundvattenytan i området är relativt enhetlig och nivåförändringar som sker i området sker generellt i alla grundvattenrör oavsett om rören sitter i silt, sand eller grus (tabell 2). Vid mättillfällena under februari och mars 2018 har grundvattennivån i samtliga rör varierat mellan cirka -0,3 till cirka +0,1. Data från Gästrike Vattens mätningar under åren 2014 till 2016/2017 visar en variation mellan -0,5 till +0,7. I grundvattennivån återspeglas också förändringar i Testeboåns nivå eftersom grundvattnets nivå även samvarierar med Testeboåns nivå. I Gästrike Vattens mätningar september 2014 till december 2015 hade Testeboån ett minvärde på -0,4 och ett maxvärde på +0,7 (digitala data erhållna av Midvatten AB, ). Tabell 2. Min och max av uppmätta grundvattennivåer i samband med fältmätningar utförda av WSP under februari och mars 2018 inför planerad broåtgärd Avabron. Även min, medel, median och max av uppmätta grundvattennivåer av Gästrike Vatten under tidsperioden till För rör Rb1422 startar mätserien och för rör Rb1415 slutar mätserien Digitala data erhållna av Midvatten Provpunkt Uppmätt grundvattennivå fältmätning feb-mars 2018 Grundvattennivå data från Gästrike Vatten för ungefärlig tidsperiod till Min (nivå RH2000) Max (nivå RH2000) Min (nivå RH2000) Medel (nivå RH2000) Median (nivå RH2000) Max (nivå RH2000) Rb1422-0,20 0,11-0,41 0,15 0,18 0,61 Rb1412-0,29 0,01 Rb1414-0,29-0,01-0,48 0,05 0,06 0,66 Rb1415-0,29 0,00-0,31 0,13 0,15 0,65 Rb8812-0,30-0, ,14 0,16 18W001-0,32-0,32 18W002-0,12-0,12 18W003-0,12-0, Avabron 15

16 För att bedöma jordlagrens vattengenomsläpplighet har enkla hydrauliska test (s.k. slugtest), eller försök till test, genomförts för rören 17172, 18W001, 18W002, 18W003 och 18W004 (tabell 3 och bilaga 3). I rören 18W002 och 18W004 var genomsläppligheten mycket hög. För rör 18W004 var detta förväntat eftersom röret sitter i åsens centrala del. För rör 18W002 var det däremot oväntat eftersom röret inte sitter i åsens centrala del. Genomsläppligheten var så hög att inget värde för hydraulisk konduktivitet har beräknats för dessa rör (se bilaga 3). Grundvattenrör 18W001 intar en medelställning där viss genomsläpplighet uppmättes. Den hydrauliska konduktiviteten beräknades till mellan 1,1*10-4 till 3,1*10-5 meter per sekund (m/s), enligt analysmetoderna Cooper- Bredenhoeft-Papadopulos (CBP) respektive Hvorslev (se tabell 3 och bilaga 3). Tabell 3. Hydraulisk test, s.k. slugtest, genomförd Beräkning av hydraulisk konduktivitet har gjorts med analysmetoderna Cooper-Bredenhoeft-Papadopulos respektive Hvorslev. Redovisning av beräkningarna finns i bilaga 3. Grundvattenrör Hydraulisk genomsläpplighet Beräknad hydraulisk konduktivitet (meter/sekun Kommentar Ej bedömd Otillförlitlig beräkning, vattnet sjönk för långsamt Röret bedöms vara igensatt 18W001 Låg-medel 1,1*10-4 3,1* W002 Mycket hög - För hög vattengenomsläpplighet för beräkning 18W003 Mycket låg - Bedömning, se nedan * 18W004 Mycket hög - För hög vattengenomsläpplighet för beräkning *) Bedömd utifrån det faktum att grundvattennivån endast stigit marginellt och inte har återgått till ursprungsnivån inom fyra timmar (efter vattenuttag för vattenprovtagning). I rör 18W003 var genomsläppligheten mycket låg. Efter vattenuttag för provtagning för kemisk analys sänktes grundvattennivån i röret med tre meter. Efter cirka fyra timmar hade grundvattennivån endast stigit med cirka en meter varför den hydrauliska genomsläppligheten inte har testats och beräknats men bedöms som mycket låg. Rör bedöms som nästan igensatt i filtret då påfyllt vatten rinner undan mycket långsamt, troligen beroende på att filtret sitter i ett finmaterial och inte i åsgrus. Den hydrauliska genomsläppligheten har testats och bedöms som mycket låg, men beräkningen bedöms inte tillförlitlig på grund av för långsam avsänkningshastighet för det vatten som tillförts i röret. Utifrån kornstorleksanalys kan en bedömning av den hydrauliska konduktiviteten i markmaterial göras utifrån tabellvärden (SGI 2008). Sandiga material från borrpunkterna 17W008 och 17W009 tagna på ett djup av 14,4 15,0 meter under markytan, har jordartsbestämts till något siltig sand, se figur 8. Enligt SGI:s tabellvärden är den hydrauliska konduktiviteten Avabron

17 för finsand inom spannet m/s medan det för ett grövre material som fingrus, som tänkbart finns i de centrala delarna av Gävleåsen, ligger inom spannet m/s. 4.3 VATTENKVALITET Vattnets sammansättning och vattenkvalitet Analysresultat från vattenkemisk och bakteriologisk analys i ett urval av grundvattenrören framgår av tabell i bilaga 5. Analysprotokoll från laboratoriet finns i bilaga 6. I samband med uttag av vattenprov har fältobservationer om vattnets färg, partikelinnehåll och lukt noterats (tabell 4). Sammanfattningsvis kan sägas att i rören som sitter i åsens centrala delar (Rb1422, Rb1412, Rb1414, Rb1415 och Rb8812) var vattnet mer eller mindre gulbrunt vid vattenomsättning, men därefter klart eller svagt gulfärgat vid vattenprovtagning. I rören vid broläget har 17172, 18W001 och 18W003 haft grumligt, grått vatten vid såväl vattenomsättning som vattenprovtagning, medan 18W002 hade klart vatten. Tabell 4. Fältnoteringar om vattnet i undersökta grundvattenrör februari-mars Provpunkt Fältbedömning vattenfärg Fältbedömning partikelinnehåll Fältbedömning lukt Rb1422 Brunt vid omsättning, färglöst eller svagt gult vid provtagning Klart vatten Ingen lukt Rb1412 Omväxlande klart och brunt/gulbrunt vid omsättning, färglöst vid provtagning Enstaka svarta partiklar Ingen lukt Rb1414 Brunt vid omsättning, färglöst eller svagt gult vid provtagning Klart vatten Ingen lukt Rb1415 Gulbrunt eller svagt gult vid omsättning, färglöst vid provtagning Klart vatten Ingen lukt Rb8812 Något brunt vid omsättning, färglöst eller svagt gult vid provtagning Klart vatten Ingen lukt Grumligt grått mjölkigt vatten vid både omsättning och provtagning Grumligt, innehåller sand Svavellukt 18W001 Grumligt grått vid både omsättning och provtagning Grumligt, innehåller partiklar Svavellukt 18W002 Klart ofärgat vatten vid både omsättning och provtagning Klart vatten Ingen lukt 18W003 Grått grumligt vatten vid både omsättning och provtagning Grumligt vatten Ingen lukt Avabron 17

18 Vattenkemisk sammansättning i grundvattnet visade att de två grundvattenrör som sitter centralt i åsens kärnområde (Rb1422 och Rb1415) har ett vatten med måttligt hög konduktivitet och måttligt höga halter av flertalet salter (joner). Fluoridhalterna var dock låga. Vattenfärgen var låg till måttlig och halterna av organiskt material var låga, liksom halterna av näringsämnen med undantag för nitrat som var måttligt högt i båda rören och ammonium som var högt i rör Rb1422. Vattnet i grundvattenrören vid broläget hade betydligt högre vattenfärg och halter av organiskt material med höga till mycket höga halter, med undantag för rör 18W002 som hade mycket hög vattenfärg trots låg halt organiskt material. Jonsammansättningen i grundvattenrören på den västra sidan av broläget (rör 18W002 och 18W003) liknade den i grundvattenrören i åsens kärnområde (rör Rb1422 och Rb1415), med måttligt hög konduktivitet och måttligt höga halter av flertalet salter (joner). Däremot var fluoridhalterna höga och hade bedömts som otjänligt om det hade varit dricksvatten. Även mangan- och järnhalterna var tydligt högre än centralare i åsen med måttligt höga till mycket höga manganhalter och mycket höga järnhalter. Jonsammansättningen på östra sidan av broläget (rör och 18W001) avvek från övriga rör med hög konduktivitet, höga till mycket höga natriumhalter, höga klorid- och magnesiumhalter och måttligt höga till höga fluorid- och kaliumhalter. Sulfathalterna var däremot låga till måttligt höga. Liksom på västra sidan av broläget så var järn- och manganhalterna måttligt höga till mycket höga. Halterna av näringsämnen var låga på den västra sidan av broläget (rör 18W002 och 18W003), med undantag för nitrit som var måttligt högt. På östra sidan broläget (rör och 18W001) detekterades inga nitrat- eller nitrithalter, men däremot var fosfat- och ammoniumhalterna måttligt höga till mycket höga. Bakteriologisk analys visade stor variation mellan rören (se tabell i bilaga 5). Koliforma bakterier i halter över gränsen till otjänligt för ett dricksvatten påträffades i rör Rb1422 i åsens centrala del, i rör och 18W001 på östra sidan av broläget samt i rör 18W002 på västra sidan av broläget. Odlingsbara mikroorganismer och långsamväxande bakterier förekom i halter över gränsen för tjänligt med anmärkning för ett dricksvatten i samtliga rör med högst halter i rören vid broläget Vattnets turbiditet (grumling) Vattnets grumlighet (turbiditet) har visat stor variation både före, under och efter geotekniska undersökningar, i både grundvattenrör centralt i åsen och i grundvattenrör vid broläget. Hög turbiditet förekom redan under referensmätningen innan geotekniska undersökningar påbörjades. I grundvattenrören centralt i åsen uppmättes turbiditet mellan cirka 2-25 FNU vid referensmätning innan geotekniska undersökningar påbörjades, med undantag för rör Rb1415 som hade en turbiditet över 50 FNU vid första mättillfället (figur 10, och tabell i bilaga 5) Avabron

19 Figur 10. Medelvärden av dubbla uppmätta turbiditetsvärden vid fältanalys med kyvettmätare i grundvattenrör i Gävle-Valboåsens centrala delar söder om Avabron innan, under och efter geotekniska undersökningar som utfördes den 6-9 mars Enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten bedöms halter över 3 FNU som höga (klass 4 av 5) och över 6 FNU som mycket höga (klass 5 av 5). Endast två rör har haft turbiditetsvärden lägre än 3 FNU, vilket var rör Rb1422 vid första och andra mättillfället i det röret, samt rör Rb1414 vid de tre sista mättillfällena i slutet av pågående och efter avslutade geotekniska undersökningar (figur 10 och tabell i bilaga 5). Under pågående geotekniska undersökningar uppmättes turbiditet i likvärdiga nivåer som under referensmätningen. Variationerna i uppmätta grumlingsnivåer har inte kunnat kopplas till de geotekniska arbetena vid broläget. Endast förhöjd grumling i rör Rb1412 den 9 mars kan kopplas samman med geotekniska arbeten med montering av grundvattenrör 18W004. Värt att notera är då att detta rör monterades i åsens centrala delar nära kontrollröret Rb1412, till skillnad från övriga geotekniska arbeten som skedde nära Avabron och alltså inte direkt i åsmaterialet. Grumling klingade snabbt av dagarna efter montering och i omkringliggande rör noterades ingen förhöjning med tydlig koppling, utom möjligen viss förhöjning i rör Rb8812 vid mättillfället den 12 mars som också snabbt klingade av (figur 10). Vid broläget för Avabron fanns bara ett grundvattenrör (17172) som möjliggjorde provtagning under geotekniska arbeten. I det röret har vattnet varit extremt grumligt vid samtliga mättillfällen och varierat mellan FNU redan under referensmätningen (se tabell i bilaga 5). Under pågående geotekniska arbeten uppmättes FNU som fältanalys med kyvettmätare (se tabell i bilaga 5). Vid samtliga mättillfällen har grundvattnet i det röret varit grått till färgen och har innehållit finpartiklar och sand som har följt med vattnet upp vid vattenomsättning och vattenuttag. Vattentillrinningen i röret försämrades under undersökningens gång, varför markmaterialen bedöms innehålla finmaterial som sätter igen rörets filter. I nya grundvattenrör som har monterats vid broläget har grumling mätts två veckor efter montering (den 22 mars 2018). Turbiditeten var då 100 FNU i rör 18W001 på östra sidan av bron (norr om rör 17172), medan turbiditeten var 20 FNU i rör 18W002 på västra sidan av bron (se tabell i bilaga 5). I rör Avabron 19

20 18W003 som också sitter på västra sidan söder om broläget var däremot turbiditeten >2000 FNU, men det röret har också begränsad tillrinning och sitter antagligen med filtret i ett finpartikulärt markmaterial (se avsnitt 4.2 om Vattengenomsläpplighet ovan). 5 DISKUSSION Genomförda geotekniska undersökningar visar på att sand finns under silten och leran vid broläget för Avabron. Sanden i jordproven är välsorterad och innehåller 10 % finare partiklar (silt- och lerinblandning). Grövre fraktioner som grus saknas i provet. Mäktigheten av det sandiga lagret som överlagrar berget är cirka 4-6 meter. Undersökning av vattengenomsläppligheten i det sandiga lagret under silten och leran tyder på en variation i genomsläpplighet mellan mätpunkterna. Öster om blivande broläget för Avabron är genomsläppligheten låg till medelhög (18W001), medan den är mycket hög väster om blivande broläget (18W002). I de två undersökta rören direkt söder om broläget är dock genomsläppligheten mycket låg (18W003) respektive svårbedömd på grund av att filtret är igensatt av finmaterial (17172). En variation verkar därför finnas i jordlagrens sammansättning, där andelen finmaterial i sanden troligen spelar roll för vattengenomsläppligheten. Uppmätta grundvattennivåer vid såväl broläget som i centrala delar av åsen tyder på att grundvattennivån samvarierar mellan åsens centrala delar och de omkringliggande sandiga lagren. Grundvattennivån visar god överensstämmelse mellan mätpunkterna. Slutsatsen är därför att det finns en hydraulisk koppling mellan broläget och åsens kärna, men däremot oklart hur stor vattenkontakten är och vilket genomslag markarbeten vid broläget kan ha på vattenkvaliteten i åsens centralare delar. Huvudströmriktningen i denna del av åsen är från nordost mot sydväst, medan broläget är lokaliserat norr och väster om åsens centrala del. Vattenkemiskt bedöms vattnet på den östra sidan av broläget skilja sig från de centralare delarna av åsens kärnområde. Även på den västra sidan av broläget avviker vissa parametrar, medan några samvarierar med vattenkemiska parametrar i åsens kärna. Det är oklart om samvariationen beror på ett hydrologiskt samband mellan mätpunkterna. Som nämnts tyder vattengenomsläppligheten på mycket hög genomsläpplighet i rör 18W002, medan genomsläppligheten är mycket låg söder därom i rör 18W003. För rör 18W002 behöver inte den höga vattengenomsläppligheten bero på god hydraulisk kontakt med åsmaterialet, utan kan även bero på lokala och avgränsade markmaterial som exempelvis sand- och gruslinser i nära anslutning till åsen. Hydraulisk kontakt med mänskligt påverkade dräneringar och ledningsstråk är mindre sannolikt på grund av att nivån för rörets filterdel sitter djupt i marken (cirka 13 meter under markytan). Utifrån genomförda grumlingsmätningar bedöms turbiditetsvärden upp till åtminstone cirka FNU förekomma naturligt i grundvattnet i åsens centrala delar (och i rör Rb1415 till och med upp till cirka 50 FNU vid första referensmätningstillfället). Det enda turbiditetsvärde som översteg 25 FNU Avabron

21 under pågående geotekniska arbeten var 70 FNU i rör Rb1412 när geotekniska arbeten pågick i åsmaterialet nära den kontrollpunkten (på ett avstånd av cirka 70 meter). Slutsatser om grumlingspåverkan i grundvattnet är svåra att dra utifrån genomförda undersökningar, eftersom stor variation förekommer. Metoden med att mäta grumling i grundvattnet bedöms dessutom osäker med tanke på att det inte går att med säkerhet veta att det inte finns partiklar som är inneslutna i grundvattenröret som påverkar erhållet mätvärde i turbiditetsanalysen. En viss bottensats av finmaterial finns mer eller mindre i de flesta grundvattenrör, som kan störa grumlingsmätningen. I grundvattnet vid broläget bedöms mycket stora variationer i turbiditet förekomma till följd av finpartiklar i jordmaterialen, varför grumlingsmätningar som uppföljningsmetod bedöms än mer osäker där än i åsens centralare delar. 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION Utifrån genomförda hydrogeologiska undersökningar går det i dagsläget inte att utesluta att planerade arbeten vid Avabron kan innebära risk för påverkan på grundvattenmagasinet i Gävle-Valboåsens centralare delar. Tillfällig grumling kan komma att uppkomma framför allt i samband med pålningsarbeten, men ingen kontinuerlig påverkan eller skaderisk efter byggtiden har identifierats för grundvattnet. En hydraulisk koppling finns mellan broläget för Avabron och Gävle- Valboåsens centralare delar i och med att samma grundvattennivåer uppträder i sanden under silt- och lerlagret vid broläget, som i grundvattenrör i åsens centralare delar. Broläget ligger i utkanten av åsens tillrinningsområde. Det är inte grusigt åsmaterial vid broläget, utan sand med viss finpartikelinblandning under det ytliga silt- och lerlagret. Hur stor vattenkontakten är mellan broläget och åsens centralare delar är osäkert mot bakgrund av den andel finmaterial som har konstaterats finnas i sanden vid broläget. Vattengenomsläppligheten visar stor variation mellan olika mätpunkter vid broläget, men bedöms generellt vara begränsad. Den naturligt höga turbiditeten i grundvattnet vid broläget gör att det kommer att bli svårt att avgöra om en grumlingspåverkan uppkommer i grundvattnet under pågående markarbeten vid bron. Kontrollen under byggtiden bedöms i huvudsak behöva ske i centralare delar av åsmaterialet. Hur stor påverkan markarbeten vid broläget kan få på grundvattenmagasinet i åsen är svårt att säga, men arbetena kommer i alla fall inte att ske i magasinets huvudflöde. Det östliga grundvattenflödet till vattenuttaget vid Sätraverkets vattenverk sker från nordost till sydväst i åsmaterialet och utgör cirka 5 % av vattenflödet till vattenverket, medan huvudflödet kommer västerifrån från Valbo (enligt muntlig information av Gästrike Vatten vid möte den 10 november 2017). Planerade arbeten vid Avabron sker i utkanten av Avabron 21

22 tillrinningsområdet till nordöstra grundvattenflödet varför endast en mindre andel av vattenflödet till vattentäkten bedöms kunna påverkas, beroende på hur stor vattenkontakten är. WSP rekommenderar att insamling av referensvärden fortgår inför planerade broarbeten och under processen med framtagande av tillståndsansökan för dessa. Vattenkemisk provtagning rekommenderas därför återkommande i ett urval av grundvattenrör både i centralt i åsen och vid broläget. I samband med vattenprovtagning bör även grundvattennivåer mätas för att notera vilka nivåvariationer som förekommer. 7 REFERENSER Gävle kommun Översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år Kartwebbtjänst HaV Havs- och vattenmyndighetens beslut om utpekande av områden av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning Gävle-Valboåsens dricksvattenanläggningar. Dnr : Havs- och vattenmyndigheten Midvatten Teknisk information om Gästrike Vattens grundvattenrör nära Avabron tillsammans med loggade grundvattennivåer i ett urval grundvattenrör för tidsperioden erhållet via e-post från Andreas Karlhager, Midvatten, SGI Jords egenskaper. Information 1, Larsson R. Statens Geotekniska Institut. SGU Kartvisaren, Jordartskartan. Hämtat från SGU, Sveriges geologiska undersökningar: WSP Avabron Markteknisk Undersökningsrapport (MUR). Gävle kommun. WSP:s uppdragsnummer , rev Avabron

23 Avabron 23

24 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. wsp.com WSP Sverige AB Norra Skeppargatan Gävle Besök: Norra Skeppargatan 11 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Avabron

25 Fältprogram hydrogeologisk utredning Avabron februari - mars , rev , , Rb Rb1412 Rb1414 Rb1415 Rb W001 18W002 18W003 18W004 Referensmätning vecka 8 Har automatisk nivålogger (diver) x x x Notera grundvattennivå och klockslag före + efter vattenuttag/omsättning x x x Omsättning av vattnet i röret 3 ggr, pump placeras 0,5-1 m under gv-yta x x x x x x Mät avsänkningen av gv-yta under pumpning, stryp flöde vid avsänkning >0,5 m x x x x x x Fältmätning turbiditet (kyvettmätare + sondmätare) x x x x x x Vattenprov labanalys turbiditet (kod SL865) x x x x x x Vattenprov labanalys baskemi (kod PSL2R) + bakteriologisk analys (kod PSL5V) x x x Kontrollmät rörlängd (djup) från rörets överkant + rörets uppstick ovan mark x x x x x x Referensmätning vecka 9 Har automatisk nivålogger (diver) x x x Notera grundvattennivå och klockslag före + efter vattenuttag/omsättning x x Omsättning av vattnet i röret 3 ggr, pump placeras 0,5-1 m under gv-yta x x x x Mät avsänkningen av gv-yta under pumpning, stryp flöde vid avsänkning >0,5 m x x x x Fältmätning turbiditet (kyvettmätare) x x x x Vattenprov labanalys turbiditet (kod SL865) x x x x Vattenprov labanalys baskemi (kod PSL2R) + bakteriologisk analys (kod PSL5V) x x Kontrollmät rörlängd (djup) från rörets överkant + rörets uppstick ovan mark Under geotekniska arbeten (vecka 10-11) Notera grundvattennivå och klockslag före + efter vattenuttag/omsättning x x x Omsättning av vattnet i röret 3 ggr, pump placeras 0,5-1 m under gv-yta x x x x x x Mät avsänkningen av gv-yta under pumpning, stryp flöde vid avsänkning >0,5 m x x x x x x Fältmätning av turbiditet (metodval efter referensmätning): Dag 2 (ons 7 mars) x x x x x x Dag 3 (tors 8 mars) x x x x x Dag 4 (fre 9 mars) x x x x Dag 7 (må 12 mars) x x x x Dag 9 (ons 14 mars) x x x x Slugtest (vecka 12) Omsättning av vattnet i röret 3 ggr, pump placeras 0,5-1 m under gv-yta x x x Vattenprov labanalys baskemi + bakteriologisk analys x x x Notera grundvattennivå och klockslag före + efter vattenpåfyllnad x x x x Slugtest: Programmerade divers hängs ut i rören, vatten fylls upp till rörets överkant, x x x x x grundvattennivå kontrollmäts tills nivån har återgått till innan påfyllnad. x x x x x Kontrollmät rörlängd (djup) från rörets överkant + rörets uppstick ovan mark x x x x

26 MRM Konsult AB Tavasgatan , Stockholm Tel RAPPORT S utfärdad av ackrediterat laboratorium Objekt Avabron Reg.nummer: Provt.plats 0 Kornstorleksfördelning enligt Sekt./B-hål 18W008 SSEN 933-1:2012 Beställare WSP Sverige AB SIKT ACC % Märkning 0 31,5 100,0 Material 0 22,4 100,0 Provtagare 0 16,0 100,0 Provt.datum ,2 100,0 Väg nr 0 8,0 100,0 Djup 14,4-15,0 5,6 100,0 Entreprenör 0 4,0 100,0 Leverantör 0 2,0 99,9 1,0 98,9 HYDROMETERMETOD Hydrometer nr SS 27124:1992 0,5 91,1 Halt (0.002/0.063) vikt-% 42,9 0,25 49,9 Glödgningsförlust % SS 27105:1990 0,125 17,5 Graderingstal; d60/d10 0 0,063 9,8 Jordart (si)sa *CEN/ISO :2002 SEDIMENTATION Tjälfarlighetsklass och materialtyp 0 *CEN/ISO ,037 7,6 Korndensitet, t/m^3 2,65 SS-EN ISO :2016 0,026 6,1 Vattenkvot % SS-EN ISO :2014 0,017 6,1 Totalt inlämnat prov (kg): 0,0 0,008 6,1 Halt 0,002 mm, % 4,5 0,004 4,5 Resultatet avser endast den provade mängden 0,001 4,5 Ler Silt Sand Grus Sten PASSERANDE MÄNGD % ,001 0, , ,100 1,000 10, ,000 KORNDIAMETER, MM Anm: 0 Provningsansvarig: Datum: Tvättsikt: Ja Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat Kunden har informerats om mätosäkerheten vid kontraktsgenomgången *Ej ackrediterade metoder.

27 MRM Konsult AB Tavasgatan , Stockholm Tel RAPPORT S utfärdad av ackrediterat laboratorium Objekt Avabron Reg.nummer: Provt.plats 0 Kornstorleksfördelning enligt Sekt./B-hål 18W009 SSEN 933-1:2012 Beställare WSP Sverige AB SIKT ACC % Märkning 0 31,5 100,0 Material 0 22,4 100,0 Provtagare 0 16,0 100,0 Provt.datum ,2 100,0 Väg nr 0 8,0 100,0 Djup 14,4-15,0 5,6 100,0 Entreprenör 0 4,0 100,0 Leverantör 0 2,0 100,0 1,0 99,9 HYDROMETERMETOD Hydrometer nr SS 27124:1992 0,5 99,4 Halt (0.002/0.063) vikt-% 14,3 0,25 81,0 Glödgningsförlust % SS 27105:1990 0,125 22,9 Graderingstal; d60/d10 0 0,063 10,2 Jordart (si)sa *CEN/ISO :2002 SEDIMENTATION Materialtyp och tjälfarlighetsklass 2/1 *CEN/ISO ,037 3,2 Korndensitet, t/m^3 2,65 SS-EN ISO :2016 0,026 3,2 Vattenkvot % SS-EN ISO :2014 0,017 3,2 Totalt inlämnat prov (kg): 0,0 0,008 3,2 Halt 0,002 mm, % 1,6 0,004 3,2 Resultatet avser endast den provade mängden 0,001 1,6 Ler Silt Sand Grus Sten PASSERANDE MÄNGD % ,001 0, , ,100 1,000 10, ,000 KORNDIAMETER, MM Anm: 0 Provningsansvarig: Datum: Tvättsikt: Ja Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat Kunden har informerats om mätosäkerheten vid kontraktsgenomgången *Ej ackrediterade metoder.

28 Slug Test Analysis Report Project: Avabron Number: Client: Gävle kommun Location: Avabron Slug Test: 18W001 Test Well: 18W001 Test Conducted by: Anton Rydstedt Test Date: Analysis Performed by: Anton Rydstedt Cooper-Bredehoeft-Papadopulos Analysis Date: Aquifer Thickness: 300,00 cm Dimensionless Time td [s] 1E0 1E1 1E2 1E3 1E2 Dimensionless Drawdown sd [cm] 8E1 6E1 4E1 2E1 4E-1 18W001 Calculation using Cooper-Bredehoeft-Papadopulos Observation Well Transmissivity [m²/s] Hydraulic Conductivity [m/s] Well-bore storage coefficient 18W001 3, , ,

29 Slug Test Analysis Report Project: Avabron Number: Client: Gävle kommun Location: Avabron Slug Test: 18W001 Test Well: 18W001 Test Conducted by: Anton Rydstedt Test Date: Analysis Performed by: AR Hvorslev Analysis Date: Aquifer Thickness: 300,00 cm Time [s] 0E0 5E1 1E2 1E2 2E2 2E2 3E2 3E2 4E2 4E2 5E2 1E2 1E1 1E0 h/h0 1E-1 1E-2 1E-3 18W001 Calculation using Hvorslev Observation Well Hydraulic Conductivity [m/s] 18W001 3,

30 Slug Test Analysis Report Project: Avabron Number: Client: Gävle kommun Location: Avabron Slug Test: 18W002 Test Well: 18W002 Test Conducted by: Anton Rydstedt Test Date: Analysis Performed by: Anton Rydstedt Analysis Date: Aquifer Thickness: 300,00 cm Time [s] 0E0 5E2 1E3 1E3 2E3 2E3 3E3 3E3 4E3 4E3 5E3 1000,00 Change in water level [cm] 100,00 10,00 1,00 0,10 18W002

31 Slug Test Analysis Report Project: Avabron Number: Client: Gävle kommun Location: Avabron Slug Test: 18W004 Test Well: 18W004 Test Conducted by: Anton Rydstedt Test Date: Analysis Performed by: Anton Rydstedt Analysis Date: Aquifer Thickness: 300,00 cm Time [s] 0E0 3E1 6E1 9E1 1E2 2E2 2E2 2E2 2E2 3E2 3E2 10,00 Change in water level [cm] 1,00 0,10 18W004

32 Slug Test Analysis Report Project: Avabron Number: Client: Gävle kommun Location: Avabron Slug Test: Test Well: Test Conducted by: Anton Rydstedt Test Date: Analysis Performed by: Anton Rydstedt Cooper-Bredehoeft-Papadopulos Analysis Date: Aquifer Thickness: 300,00 cm Dimensionless Time td [s] 1E0 1E1 1E2 1E3 1E4 2E2 Dimensionless Drawdown sd [cm] 2E2 2E2 2E2 2E2 2E Calculation using Cooper-Bredehoeft-Papadopulos Observation Well Transmissivity [m²/s] Hydraulic Conductivity [m/s] Well-bore storage coefficient , , ,

33 Slug Test Analysis Report Project: Avabron Number: Client: Gävle kommun Location: Avabron Slug Test: Test Well: Test Conducted by: Anton Rydstedt Test Date: Analysis Performed by: Hvorslev Analysis Date: Aquifer Thickness: 300,00 cm Time [s] 0E0 5E2 1E3 1E3 2E3 2E3 3E3 3E3 4E3 4E3 5E3 1E3 1E2 h/h0 1E1 1E0 1E Calculation using Hvorslev Observation Well Hydraulic Conductivity [m/s] ,