Sida Kommunstyrelsen (3)

Transkript

1 Kallelse Sida Kommunstyrelsen (3) Box Halmstad Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum: Tid: 14:00-16:15 Ordförande: Jonas Bergman Sekreterare: Kallade: Andrea Egerlundh Jonas Bergman (M), Ordförande Jenny Axelsson (C), 1:e vice ordförande Kristina Johansson (S), 2:e vice ordförande Carl-Johan Berthilsson (M) Stefan Pålsson (S) Ann-Charlott Mankell (M) Gun-Britt Löfdahl (S) Yngve Kihlberg (C) Fabio Ishaq (SD) Michael Svensson (S) Ella Kardemark (KD) Lovisa Aldrin (L) Tania Bengtsson (V) Tony Stané (S) Tor Ingels (SD) Christofer Lundholm (M) Fatma Hergül (S) Louise Uvenfeldt (M) Daniel Nilsson Brodén (V) Jennie Wijk (C) Andréa Skoglund (SD) Micael Nilsson (S) Sebastian Stenbeck (M)

2 Föredragningslista Sida Kommunstyrelsen (3) Ärenden 1. KS 2019/00036 Val av justerare Tid 14:00 2. KS 2018/00072 Delegationsbeslut samhällsbyggnadskontoret KS 2017/00692 Begäran om entledigande som begravningsofficiant Beslut Eda Kalatch 4. KS 2018/00730 Information om kommunstyrelsens ansvar som arkivmyndighet samt rapportering av tillsyn Information, föredragning, frågor och diskussion (totalt 45 minuter) Anders Ingemarsson och Håkan Kolsmyr 5. KS 2018/00667 Bekräftelse av borgensförbindelse, regressavtal och garantiavtal med Kommuninvest Beslut, frågor (fem minuter) Henrik Persson 6. KS 2018/00722 Yttrande över granskning av kommunens krisberedskap Beslut, frågor (fem minuter) Joakim Rosenqvist 7. KS 2019/00065 Revidering av taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen Beslut, frågor (fem minuter) Carl Magnus Billström 14:05 14:50 14:55 15:00 FIKA 15:05

3 Föredragningslista Sida Kommunstyrelsen (3) Ärenden 8. KS 2019/00061 Information om förslag till Halmstads kulturstrategi 2030 Information, föredragning (30 min), diskussion och frågor (20 min) Simon Roos 9. KS 2019/00016 Övriga frågor Tid 15:20 16: KS 2019/00098 Aktuella frågor i kommunstyrelsens utskott 11. KS 2019/00035 Information från ordförande och kommundirektör

4 Delegationsbeslut KS Samhällsbyggnadskontoret KS 2018/00072 Ärende KS 2018/00072 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Delegationsbeslut Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att delegationsbesluten är delgivna. Sammanfattning av ärendet Följande anmäls: 1. Beslut fattade av samhällsbyggnadschefen: Tillförordnande av samhällsbyggnadschef under tiden Beslut fattade av mark- och exploateringschef: Överenskommelser om fastighetsreglering och servitut. 3. Beslut fattade av exploateringsingenjör: Överenskommelser om fastighetsreglering och servitut. 4. Beslut fattade av tillgångsförvaltare: Hyreskontrakt Samhällsbyggnadskontoret Ulrica Holm Nämndsadministratör Halmstads kommun,samhällsbyggnadskontoret, Box 153, Halmstad Sida 1(1)

5 Delegationsbeslut enligt KS 88, 2017/0038 Samhällsbyggnadskontoret KS 2018/00072 Delegationslista A - B - C - D Datum Allmänna ärenden (A) Delegationsnr Datum Diarienummer Beskrivning Delegat Ekonomiska ärenden (B) Delegationsnr Datum Diarienummer Beskrivning Delegat Personalärenden (C) Delegationsnr Datum Diarienummer Beskrivning Delegat KS2018/00766 Tillförordnande av samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadschef

6 Delegationsbeslut enligt KS 88, 2017/0038 Samhällsbyggnadskontoret KS 2018/00072 Delegationslista A - B - C - D Datum Samhällsbyggnadskontorets ärenden (D) Delegationsnr Datum Diarienummer Beskrivning Delegat D Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Halmstad Halmstad 4:28, Halmstad Filen 14 och Halmstad Filen 3 D Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Halmstad Halmstad 4:28 och Halmstad Filen 4 D Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Halmstad Halmstad 4:28, Halmstad Falsen 8 och Halmstad Falsen 1 D Servitut för kommunens fastighet Magistern 1 (Sofiebergsskolan) att nyttja del av Magistern 16 som lekyta mm D Överenskommelse om fastighetsreglering mellan kommunens fastighet Magistern 16 och Magistern 15 (kärlekens kyrka) Mark- och exploateringschef Exploateringsingenjör Exploateringsingenjör Mark- och exploateringschef Mark- och exploateringschef D Hyreskontrakt Halmstad Oktaven 2, lokal 011 Tillgångsförvaltare D Hyreskontrakt Halmstad Oliven 4, lokal 001 Tillgångsförvaltare D Servitut där fastigheten Juristen 1 tillförsäkras rätt att på kommunens fastighet Halmstad 6:31 nyttja in-/utfart till garage. Exploateringsingenjör

7 Valärende Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00692 Ärende KS 2017/00692 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Valärende Sammanfattning av ärendet Barbro Ericsson begär entledigande från sitt uppdrag som borgerlig begravningsofficiant. Kommunledningsförvaltningen Eda Kalatch, handläggare Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 1(1)

8 Informationsärende Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00730 Ärende KS 2018/00730 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar som arkivmyndighet samt rapportering av tillsyn Sammanfattning av informationsärendet Varje kommun har en arkivmyndighet. I Halmstads kommun är det kommunstyrelsen som är arkivmyndighet och så är det automatiskt om inte kommunen utser någon annan nämnd eller styrelse. Detta är reglerat i arkivlagen som anger grundläggande bestämmelser för hur kommunala och statliga myndigheter ska sköta sina arkiv. En av arkivmyndighetens främsta uppgifter är att utöva tillsyn så att kommunens övriga myndigheter fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen. Här ingår praktiskt taget alla moment i myndighetens informationshantering och arkivbildning, oavsett om informationen är i digital eller analog form. Det gäller även oberoende av när i tid informationen är skapad. För att höja kvaliteten och kunskapen om hur man hanterar sin information samt arkiv i kommunens förvaltningar och bolag har kommunarkivet infört en mer strukturerad tillsyn. Kommunstyrelsen kommer att få information om vad tillsynsansvaret innebär och få en redovisning av genomförd tillsyn under 2017 och Kommunstyrelsen kommer även att få information om det pågående arbetet med införande av e- arkiv i kommunen. Kommunledningsförvaltningen Anders Ingemarsson, Kommunarkivarie Håkan L Kolsmyr, Kommunarkivarie Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

9 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (3) Sida KPLU 7 Dnr KS 2018/00667 Bekräftelse av borgensförbindelse, regressavtal och garantiavtal med Kommuninvest Beslut 1. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Halmstads kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 2 december 2009 ( Borgensförbindelsen ), vari Halmstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige Ab:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Halmstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. 2. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Halmstads kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. 3. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Halmstads kommun bekräftar att garantiavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari Halmstads kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. 4. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att utse kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta ärende. Ärendet Kommuninvest är den största långivaren till den svenska kommunsektorn. Kommuninvest har inget eget vinstsyfte utan ändamålet är att bereda medlemmarna ekonomisk nytta. Kommunfullmäktige beslutade att Halmstads kommun skulle gå med i Kommuninvest ekonomisk förening samt att teckna solidarisk borgen för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

10 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (3) Sida Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks. Halmstads kommun utfärdade sin borgensförbindelse mot Kommuninvest den 2 december Giltighetstiden för Halmstads kommuns borgensåtagande mot Kommuninvest kommer således inom kort löpa ut, och då borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening, behöver kommunfullmäktige fatta beslut som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande för att förlänga den med ytterligare en tioårsperiod. Kommuninvest rekommenderar att ett gemensamt förfarande tillämpas för samtliga förbindelser som Halmstads kommun har med Kommuninvest och att kommunen därför bekräftar såväl borgensförbindelse som befintliga regressavtal och garantiavtal samtidigt, vilket innebär att endast en bekräftelse behöver göras. Kommunledningsförvaltningen instämmer i Kommuninvests rekommendation, vilket innebär att kommunfullmäktige behöver ta beslut om att bekräfta borgensförbindelse, regressavtal och garantiavtal samtidigt. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för ekonomi och styrning Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att Halmstads kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 2 december 2009 ( Borgensförbindelsen ), vari Halmstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige Ab:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Halmstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. 2. Kommunfullmäktige beslutar att Halmstads kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. 3. Kommunfullmäktige beslutar att Halmstads kommun bekräftar att garantiavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari Halmstads kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. 4. Kommunfullmäktige beslutar att utse kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta ärende. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

11 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (3) Sida Beslutsgång Personal- och ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Eda Kalatch Ordförande Ella Kardemark Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

12 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00667 Ärende KS 2018/00667 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Bekräftelse av borgensförbindelse, regressavtal och garantiavtal med Kommuninvest Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att Halmstads kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 2 december 2009 ( Borgensförbindelsen ), vari Halmstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige Ab:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Halmstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer 2. Kommunfullmäktige beslutar att Halmstads kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller 3. Kommunfullmäktige beslutar att Halmstads kommun bekräftar att garantiavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari Halmstads kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller 4. Kommunfullmäktige beslutar att utse kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta ärende Sammanfattning av ärendet Kommuninvest är den största långivaren till den svenska kommunsektorn. Kommuninvest har inget eget vinstsyfte utan ändamålet är att bereda medlemmarna ekonomisk nytta. Kommunfullmäktige beslutade att Halmstads kommun skulle gå med i Kommuninvest ekonomisk förening samt att teckna solidarisk borgen för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks. Halmstads kommun utfärdade sin borgensförbindelse mot Kommuninvest den 2 december Giltighetstiden för Halmstads kommuns borgensåtagande mot Kommuninvest kommer således inom kort löpa ut, och då borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening, behöver kommunfullmäktige fatta beslut som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande för att förlänga den med ytterligare en tioårsperiod. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

13 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00667 Kommuninvest rekommenderar att ett gemensamt förfarande tillämpas för samtliga förbindelser som Halmstads kommun har med Kommuninvest och att kommunen därför bekräftar såväl borgensförbindelse som befintliga regressavtal och garantiavtal samtidigt, vilket innebär att endast en bekräftelse behöver göras. Kommunledningsförvaltningen instämmer i Kommuninvests rekommendation, vilket innebär att kommunfullmäktige behöver ta beslut om att bekräfta borgensförbindelse, regressavtal och garantiavtal samtidigt. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningens avdelning för ekonomi och styrning har berett ärendet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommuninvest, med cirka 290 kommuner, landsting och regioner som medlemmar, är den största långivaren till den svenska kommunsektorn. Kommuninvest har inget eget vinstsyfte utan ändamålet är att bereda medlemmarna ekonomisk nytta. Kommunfullmäktige beslutade (KF 93, KS 2006/0542) att Halmstads kommun skulle gå med i Kommuninvest ekonomisk förening samt att teckna solidarisk borgen för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Samtidigt beslutade kommunfullmäktige också att Halmstads kommun ska ingå som part i det regressavtal mellan Kommuninvests medlemmar där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras samt att kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande bemyndigas att underteckna borgensförbindelse, avtal och övriga i ärendet förekommande handlingar. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks. Halmstads kommun utfärdade sin borgensförbindelse mot Kommuninvest den 2 december Analys och förslag Eftersom giltighetstiden för Halmstads kommuns borgensåtagande mot Kommuninvest inom kort kommer att löpa ut, och då borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening, behöver kommunfullmäktige fatta beslut som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande. Därefter behöver kommunen dessutom underteckna en bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta är genomfört har borgensåtagandet förlängts med ytterligare en tioårsperiod. Samtliga medlemmar i Kommuninvest har utöver borgensförbindelse även tecknat ett separat regressavtal samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (det så kallade garantiavtalet ). Halmstads kommun undertecknade dessa båda avtal den 16 november Även dessa avtal riskerar att bli ogiltiga efter tio år och måste därför bekräftas på samma sätt som borgensförbindelsen. Kommuninvest rekommenderar att ett gemensamt förfarande tillämpas för samtliga bekräftelser så att regressavtal, garantiavtal och borgensförbindelse bekräftas samtidigt, vilket innebär att endast en bekräftelse behöver göras. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

14 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00667 Kommunledningsförvaltningen instämmer i Kommuninvests rekommendation om att ett gemensamt förfarande för samtliga berörda bekräftelser är att föredra, vilket innebär att både borgensförbindelse och regressavtal respektive garantiavtal nu behöver bekräftas samtidigt. Konsekvenser av förslaget Genom att bekräfta borgensförbindelse, regressavtal och garantiavtal kvarstår möjligheten för Halmstads kommun att låna upp medel via Kommuninvest på samma sätt som sedan Ärendets beslutsgång Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Beslutsunderlag 1. Bekräftelseavtal Information om beslutet Kommunledningsförvaltningens avdelning för ekonomi och styrning Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, kommundirektör Henrik Persson, tf ekonomichef Handläggare, Henrik Persson, tf ekonomichef Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

15 Svenska kommuner och landsting i samverkan Bekräftelse av borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat samt fullmakt att kommunicera borgensförbindelse Härmed bekräftas - att ingången borgensförbindelse av den 2 december 2009 ( Borgensförbindelsen ), vari Halmstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller; - att Kommuninvest äger företräda Halmstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests borgenärer och blivande borgenärer; - att regressavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller; samt - att garantiavtalet undertecknat av Halmstads kommun den 16 november 2011, vari Halmstads kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. / Ort Datum För Halmstads kommun Företrädare för kommunen enligt beslut Namnförtydligande Företrädare för kommunen enligt beslut Namnförtydligande v4

16 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (2) Sida KPLU 5 Dnr KS 2018/00722 Yttrande över granskning av kommunens krisberedskap Beslut 1. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen uppdra åt kommunledningsförvaltningen att vidareutveckla systematik för att följa upp antalet utbildade och övade individer per förvaltning/bolag. 2. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen uppdra åt kommunledningsförvaltningen att jobba för att kontaktpersoner för krisberedskap på förvaltningar och bolag utses. Ärendet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har Pwc granskat kommunens krisberedskap. Revisionsfrågan för granskningen har varit: Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? Kopplat till den övergripande frågeställningen fanns även ett antal kontrollmål. Efter genomförd revision gör Pwc bedömningen att kommunstyrelsen har säkerställt en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer och samtliga kontrollmål bedöms vara uppfyllda. Även om såväl övergripande revisionsfråga som kontrollmål bedöms uppfyllda har Pwc lämnat ett antal rekommendationer till kommunstyrelsen som bör beaktas i framtida krisberedskapsarbete. Kommunrevisorerna önskar ta del av de åtgärder som kommunstyrelsen avser vidta med anledning av granskningsresultatet samt angivna rekommendationer. Åtgärder som ska vidtas syftar till att kommunens krisberedskap blir än mer robust än vad den redan är idag. Ett bättre krisberedskapsarbete, såväl förebyggande som hanterande, gynnar och säkerställer en trygg miljö för invånarna i kommunen. Ärendets beredning Pwc har genomfört intervjuer med kommundirektör, säkerhetschef, säkerhetsstrateger, trygghetsstrateg samt kriskommunikatör, samtliga anställda på kommunledningsförvaltningen. Pwc intervjuade även ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden. Ärendet har hanterats på kommunledningsförvaltningen, säkerhets- och trygghetsfunktionen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (2) Sida Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att vidareutveckla systematik för att följa upp antalet utbildade och övade individer per förvaltning/bolag. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att jobba för att kontaktpersoner för krisberedskap på förvaltningar och bolag utses. Beslutsgång Personal- och ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Eda Kalatch Ordförande Ella Kardemark Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

18 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00722 Ärende KS 2018/00722 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Revision - Granskning av kommunens krisberedskap Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att vidareutveckla systematik för att följa upp antalet utbildade och övade individer per förvaltning/bolag. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att jobba för att kontaktpersoner för krisberedskap på förvaltningar och bolag utses. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PWC granskat kommunens krisberedskap. Revisionsfrågan för granskningen har varit: Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? Kopplat till den övergripande frågeställningen fanns även ett antal kontrollmål. Efter genomförd revision gör PWC bedömningen att kommunstyrelsen har säkerställt en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer och samtliga kontrollmål bedöms vara uppfyllda. Även om såväl övergripande revisionsfråga som kontrollmål bedöms uppfyllda har PWC lämnat ett antal rekommendationer till kommunstyrelsen som bör beaktas i framtida krisberedskapsarbete. Kommunrevisorerna önskar ta del av de åtgärder som kommunstyrelsen avser vidta med anledning av granskningsresultatet samt angivna rekommendationer. Åtgärder som ska vidtas syftar till att kommunens krisberedskap blir än mer robust än vad den redan är idag. Ett bättre krisberedskapsarbete, såväl förebyggande som hanterande, gynnar och säkerställer en trygg miljö för invånarna i kommunen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att vidareutveckla systematik för att följa upp antalet utbildade och övade individer per förvaltning/bolag. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att jobba för att kontaktpersoner för krisberedskap på förvaltningar och bolag utses. Ärendets beredning PWC har genomfört intervjuer med kommundirektör, säkerhetschef, säkerhetsstrateger, trygghetsstrateg samt kriskommunikatör, samtliga anställda på kommunledningsförvaltningen. PWC intervjuade även ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden. Ärendet har hanterats på kommunledningsförvaltningen, säkerhets- och trygghetsfunktionen. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

19 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00722 Beskrivning av ärendet Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PWC granskat kommunens krisberedskap. Revisionsfrågan för granskningen, följt av kontrollmål, har varit: Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? Kommunen har en ändamålsenlig organisation för krisledning och krisberedskap. Kommunen genomför risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) riktlinjer. Kommunen har ändamålsenlig dokumentation och arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Kommunen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. PWC gör bedömningen att kommunstyrelsen har säkerställt en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer och samtliga kontrollmål bedöms vara uppfyllda. Även om såväl övergripande revisionsfråga som kontrollmål bedöms uppfyllda har PWC lämnat ett antal rekommendationer till kommunstyrelsen som bör beaktas i framtida krisberedskapsarbete vilka redovisas för nedan: Kommunen har en hög personalomsättning. Detta ställer krav på en tydlig uppföljning av utbildningar för att säkerställa att förvaltningarna får utbildning och att kompetens finns i förvaltningarna och de kommunala bolagen trots att nyckelpersoner slutar. Säkerställ att personal vid anställningens början utbildas i krisberedskap för att minska personberoendet och att endast vissa personer får utbildning. Det uppges finnas en efterfrågan kring utbildning från förvaltningarna. Samtidigt erbjuds förvaltningarna utbildning. Säkerställa därmed att det inte finns ett kommunikationsglapp mellan förvaltningarna och säkerhets- och trygghetsfunktionen. Säkerställ att säkerhetsarbetet är förankrat i förvaltningarna. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att ha en ansvarig på förvaltningen som har tät kontakt med säkerhets- och trygghetsfunktionen och som är mottagare och spridare av information, rutiner och återföring av erfarenheter. Säkerställ att beredskapsfunktionerna framförallt Tjänsteperson i Beredskap är uthållig och motståndskraftig. Detta kan göras genom att se över och sätta riktlinjer för hur stor personalstyrka för funktionen bör vara. Säkerställ att aktörerna inom samhällsviktig verksamhet som är relevanta för verksamheten är tydligt definierade, för att underlätta och facilitera att samverkansinsatser följer önskvärd riktning. Säkerställ att säkerhetsstrategernas omvärldsbevakning och riskanalyser kommer till användning i förvaltningarnas och de kommunala bolagens arbete. Detta är inte alltid fallet idag då förvaltningarna tenderar att genomföra analyser som avviker från säkerhetsstrategernas bedömningar. Utifrån ovan nämnda rekommendationer önskar kommunrevisorerna ta del av de åtgärder som kommunstyrelsen avser vidta med anledning av granskningsresultatet. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

20 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00722 Analys och förslag Nedan följer förslag till åtgärder utifrån de rekommendationer och önskan om återkoppling som inkommit från kommunrevisionen. Rekommendationer från PWC: Kommunen har en hög personalomsättning. Detta ställer krav på en tydlig uppföljning av utbildningar för att säkerställa att förvaltningarna får utbildning och att kompetens finns i förvaltningarna och de kommunala bolagen trots att nyckelpersoner slutar. Säkerställ att personal vid anställningens början utbildas i krisberedskap för att minska personberoendet och att endast vissa personer får utbildning. Det uppges finnas en efterfrågan kring utbildning från förvaltningarna. Samtidigt erbjuds förvaltningarna utbildning. Säkerställa därmed att det inte finns ett kommunikationsglapp mellan förvaltningarna och säkerhets- och trygghetsfunktionen. Förslag till åtgärd: Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att vidareutveckla systematik för att följa upp antalet utbildade och övade individer per förvaltning/bolag. Bakgrund till förslag till åtgärd: Idag finns en systematik för att analysera, genomföra och följa upp utbildningar och övningar övergripande inom kommunkoncernen. Säkerhets- och trygghetsfunktionen på kommunledningsförvaltningen gör analyser av vilka förvaltningar/bolag som är i behov av utbildning eller övning utifrån en kommunövergripande analys. Det ställs även krav på utbildad/övad aktör att delta i planeringsprocess för att därigenom överföra kunskap och kompetens. Detta leder till en större förståelse och helhetsbild av ämnesområdet. Analyser görs även av vilka specifika förmågor som ska utbildas/övas samt att uppföljning genomförs med övad aktör efter genomfört tillfälle. Avseende omsättning på personal dokumenteras antalet utbildningar/övningar som genomförs med respektive förvaltning/bolag för att ha en uppfattning om hur många som finns utbildade. Dock krävs en mer gedigen uppföljning av antalet utbildade/övade per förvaltning/bolag för att tillse att en robusthet finns i kommunkoncernen avseende antalet övade och utbildade varav förslag på åtgärd ovan ges för vidare utveckling inom området. Rekommendation från PWC: Säkerställ att säkerhetsarbetet är förankrat i förvaltningarna. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att ha en ansvarig på förvaltningen som har tät kontakt med säkerhets- och trygghetsfunktionen och som är mottagare och spridare av information, rutiner och återföring av erfarenheter. Förslag till åtgärd: Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att jobba för att kontaktpersoner för krisberedskap på förvaltningar och bolag utses. Bakgrund till förslag till åtgärd: Omsättningen på personal medför till viss del att frågor kan bli personberoende. Genom att implementera rutin som avser att varje förvaltning och bolag bör ha en utsedd kontaktperson för krisberedskap kan en större stringens och systematik uppnås. Frågan är även aktuell och kommer lyftas i samband med att risk- och sårbarhetsanalys, kommunövergripande, för Halmstads kommun presenteras under Rekommendation från PWC: Säkerställ att beredskapsfunktionerna framförallt Tjänsteperson i Beredskap är uthållig och motståndskraftig. Detta kan göras genom att se över och sätta riktlinjer för hur stor personalstyrka för funktionen bör vara. Förslag till åtgärd: Inget, redan genomfört. Bakgrund till förslag till åtgärd: Beredskapsfunktionen - Tjänsteperson i beredskap- har redan fått en mer gedigen robusthet genom att ytterligare en individ tillkommit sedan revisionen genomfördes. Just nu pågår även rekrytering av ytterligare en säkerhetsstrateg vilken kommer inneha rollen som Tjänsteperson i Beredskap även den. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

21 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00722 Rekommendationer från PWC: Säkerställ att aktörerna inom samhällsviktig verksamhet som är relevanta för verksamheten är tydligt definierade, för att underlätta och facilitera att samverkansinsatser följer önskvärd riktning. Säkerställ att säkerhetsstrategernas omvärldsbevakning och riskanalyser kommer till användning i förvaltningarnas och de kommunala bolagens arbete. Detta är inte alltid fallet idag då förvaltningarna tenderar att genomföra analyser som avviker från säkerhetsstrategernas bedömningar. Förslag till åtgärd: Inget, redan pågående arbete. Bakgrund till förslag till åtgärd: Under 2018 och 2019 pågår ett kommunkoncernsövergripande arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Denna förväntas vara klar under hösten Ovan frågeställningar kommer lyftas inom ramen för det arbetet med förhoppning om bättre identifiering av samhällsviktig verksamhet och därav ett mer gediget underlag för respektive aktör att kunna identifiera verksamhet som kräver framtida analyser på. Konsekvenser av förslaget Föreslagna åtgärder förväntas bidra till en än mer robust krisberedskap inom kommunen vilket medför en ökad säkerhet för såväl kommunens verksamhet som för invånarna. I övrigt kan inte några negativa konsekvenser ses av förslaget ur något perspektiv. Ärendets beslutsgång Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott 15 januari 2019 Kommunstyrelsen 29 januari 2019 Beslutsunderlag 1. PWCs granskningsrapport 2. Missivbrev från kommunrevisionen 3. Förslag till yttrande Information om beslutet Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, förvaltningschef/bolagschef Ann-Mari Mäkikangas, avdelningschef eller motsvarande Handläggare, Joakim Rosenqvist, Säkerhetsstrateg Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

22 Yttrande KS 2018/00722 Kommunrevisionen Datum Diarienummer KS 2018/00722 Halmstads kommuns yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens krisberedskap På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PWC granskat kommunens krisberedskap. Revisionsfrågan för granskningen, följt av kontrollmål, har varit: Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? Kommunen har en ändamålsenlig organisation för krisledning och krisberedskap. Kommunen genomför risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) riktlinjer. Kommunen har ändamålsenlig dokumentation och arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Kommunen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. PWC gör bedömningen att kommunstyrelsen har säkerställt en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer och samtliga kontrollmål bedöms vara uppfyllda. Rekommendationer från PWC som i framtiden bör beaktas av kommunstyrelsen Även om såväl övergripande revisionsfråga som kontrollmål bedöms uppfyllda har PWC lämnat ett antal rekommendationer till kommunstyrelsen som bör beaktas i framtida krisberedskapsarbete vilka redovisas för nedan: Kommunen har en hög personalomsättning. Detta ställer krav på en tydlig uppföljning av utbildningar för att säkerställa att förvaltningarna får utbildning och att kompetens finns i förvaltningarna och de kommunala bolagen trots att nyckelpersoner slutar. Säkerställ att personal vid anställningens början utbildas i krisberedskap för att minska personberoendet och att endast vissa personer får utbildning. Det uppges finnas en efterfrågan kring utbildning från förvaltningarna. Samtidigt erbjuds förvaltningarna utbildning. Säkerställa därmed att det inte finns ett kommunikationsglapp mellan förvaltningarna och säkerhets- och trygghetsfunktionen. Säkerställ att säkerhetsarbetet är förankrat i förvaltningarna. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att ha en ansvarig på förvaltningen som har tät kontakt med säkerhets- och trygghetsfunktionen och som är mottagare och spridare av information, rutiner och återföring av erfarenheter. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

23 Yttrande KS 2018/00722 Säkerställ att beredskapsfunktionerna framförallt Tjänsteperson i Beredskap är uthållig och motståndskraftig. Detta kan göras genom att se över och sätta riktlinjer för hur stor personalstyrka för funktionen bör vara. Säkerställ att aktörerna inom samhällsviktig verksamhet som är relevanta för verksamheten är tydligt definierade, för att underlätta och facilitera att samverkansinsatser följer önskvärd riktning. Säkerställ att säkerhetsstrategernas omvärldsbevakning och riskanalyser kommer till användning i förvaltningarnas och de kommunala bolagens arbete. Detta är inte alltid fallet idag då förvaltningarna tenderar att genomföra analyser som avviker från säkerhetsstrategernas bedömningar. Utifrån ovan nämnda rekommendationer önskar kommunrevisorerna ta del av de åtgärder som kommunstyrelsen avser vidta med anledning av granskningsresultatet. Dessa redovisas nedan utifrån respektive rekommendation. Verksamhetens beslut till åtgärder utifrån PWC:s rekommendationer Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att genomföra nedan åtgärder med anledning av granskningsresultatet. 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att vidareutveckla systematik för att följa upp antalet utbildade och övade individer per förvaltning/bolag. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att jobba för att kontaktpersoner för krisberedskap på förvaltningar och bolag utses. Övriga rekommendationer från PWC bedöms redan hanteras inom pågående arbete. För Halmstads kommun Jonas Bergman, kommunstyrelsens ordförande Mattias Rossköld, kommunchef Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

24 www Halmstad REVISORERNA Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revision: Granskning av kommunens krisberedskap Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska kommunens krisberedskap. Syftet med uppdraget är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt att det finns en tillräcklig k r isberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. Uppdraget ingår som en del av revisionsplanen för år Granskningen visar på att kommunstyrelsens har säkerställt en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. I granskningen f r amkommer följande rekommendationer som framöver bör beaktas: Detta ställer k r av på en tydlig uppföljning av utbildningar för att säkerställa att förvaltningarna får utbildning och att kompetens finns i förvaltningarna då nyckelpersoner slutar i organisationen. Vid anställningens bötjan utbildas i krisberedskap för att minska personberoendet och att endast vissa personer får utbildning. Säkerställ att säkerhetsarbetet är förankrat i förvaltningarna. Säkerställ att beredskapsfunktionerna - framförallt Tjänsteperson i Beredskap - är uthålliga och motståndskraftiga. Säkerställ att aktörerna inom samhällsviktig verksamhet som är relevanta för verksamheten är tydligt definierade, för att underlätta och facilitera att samverkans insatser följer önskvärd riktning. Säkerställa att säkerhetsstrategemas omvärldsbevalming och riskanalyser kommer till användning i förvaltningarnas arbete. I granslmingen lämnas vissa rekommendationer. Revisorerna önskar ta del av de åtgärder som kommunstyrelsen avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Granskningsrapporten översändes härmed. Svar önskas senast den 7 februari Halmstad För revisorerna i Halmstads kommun r

25 Revisionsrapport Granskning av kommunens krisberedskap Halmstads kommun

26 Granskning av kommunens krisberedskap Innehåll 1. Sammanfattning och bedömning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Kontrollmål Revisionskriterier Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Organisation för krisledning och krisberedskap Krisledningsnämnd Tjänstemannaorganisation Beredskap Bedömning organisation Risk- och sårbarhetsanalys Bedömning risk- och sårbarhetsanalys Systematiskt arbete Dokumentation Utbildning och övning Uppföljning och efterlevnad Bedömning systematiskt arbete Samverkan Samverkan och geografiskt områdesansvar Nätverk Bedömning samverkan Revisionell bedömning Rekommendationer Bilagor Bilaga Lista över nätverk och samverkansforum Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

27 Granskning av kommunens krisberedskap 1. Sammanfattning och bedömning PwC har på uppdrag av Halmstads kommuns förtroendevalda revisorer granskat kommunens krisberedskap. Den övergripande revisionsfrågan, följt av kontrollmål, är: Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? Kommunen har en ändamålsenlig organisation för krisledning och krisberedskap. Kommunen genomför risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) riktlinjer. Kommunen har ändamålsenlig dokumentation och arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Kommunen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Efter genomförd granskning bedömer vi att kommunstyrelse har säkerställt en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. För sammanställd bedömning av respektive kontrollmål se avsnitt 3. Rekommendationer: Utifrån våra iakttagelser bör nämnas att vissa åtgärder redan diskuterats alternativt planerats in avseende de utvecklingsområden som uppmärksammats i granskningen. Kopplat till ovanstående rekommenderar vi kommunstyrelsen att beakta följande i kommande krisberedskapsarbete: Kommunen har en hög personalomsättning. Detta ställer krav på en tydlig uppföljning av utbildningar för att säkerställa att förvaltningarna får utbildning och att kompetens finns i förvaltningarna och de kommunala bolagen trots att nyckelpersoner slutar. Säkerställ att personal vid anställningens början utbildas i krisberedskap för att minska personberoendet och att endast vissa personer får utbildning. Det uppges finnas en efterfrågan kring utbildning från förvaltningarna. Samtidigt erbjuds förvaltningarna utbildning. Säkerställa därmed att det inte finns ett kommunikationsglapp mellan förvaltningarna och säkerhets- och trygghetsfunktionen. Säkerställ att säkerhetsarbetet är förankrat i förvaltningarna. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att ha en ansvarig på förvaltningen som har tät Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

28 Granskning av kommunens krisberedskap kontakt med säkerhets- och trygghetsfunktionen och som är mottagare och spridare av information, rutiner och återföring av erfarenheter. Säkerställ att beredskapsfunktionerna framförallt Tjänsteperson i Beredskap är uthållig och motståndskraftig. Detta kan göras genom att se över och sätta riktlinjer för hur stor personalstyrka för funktionen bör vara. Säkerställ att aktörerna inom samhällsviktig verksamhet som är relevanta för verksamheten är tydligt definierade, för att underlätta och facilitera att samverkansinsatser följer önskvärd riktning. Säkerställ att säkerhetsstrategernas omvärldsbevakning och riskanalyser kommer till användning i förvaltningarnas och de kommunala bolagens arbete. Detta är inte alltid fallet idag då förvaltningarna tenderar att genomföra analyser som avviker från säkerhetsstrategernas bedömningar. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

29 Granskning av kommunens krisberedskap 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunerna har en viktig roll i samhällets krisberedskap. Ju bättre kommunerna är på att hantera kriser, desto bättre blir hela samhället på att hantera kriser. En viktig grund för kommunernas krisberedskap är de uppgifter som framgår av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen syftar till att kommuner skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun. Enligt lagen skall kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa inom kommunen och hur de kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Vidare skall det även finnas en krisledningsnämnd i varje kommun för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Kommunen ansvarar bland annat för den kommunala räddningstjänsten, stöd, service och information till invånarna. Revisorerna har med utgångspunkt i väsentlighet och risk funnit det angeläget att granska kommunens beredskap inför och vid kris, katastrof eller extraordinära händelser Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att besvara revisionsfrågan: Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en tillräcklig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? 1.3. Kontrollmål Svaren på följande kontrollmål ligger till grund för besvarandet av revisionsfrågan: Har kommunen en ändamålsenlig organisation för krisledning/-beredskap? Genomför kommunen risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSB:s riktlinjer? Arbetar kommunen systematiskt med krisberedskap? Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

30 Granskning av kommunens krisberedskap Har kommunen en ändamålsenlig dokumentation som krisberedskapsplan? Arbetar kommunen systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser? Arbetar kommunen ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv? 1.4. Revisionskriterier Lag (2006:544) samt förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, FEH). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners risk-och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Överenskommelse om kommunernas krisberedskap (MSB ) 1.5. Avgränsning Granskningen avgränsas till kommunens övergripande krisberedskap under kommunstyrelsens ansvar. I övrigt se ovan nämnda kontrollmål Metod Vi har inom ramen för granskningen granskat styrande dokumentation samt genomfört intervjuer med berörda tjänstemän och politiker. Dokumentationen som granskats är: - Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun 2015 (KS 2014/0359) - Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap 2016 (KS 2015/0631) - Halmstads kommuns krisledningssystem Utöver ovan dokumentation har även dokumenterade rutiner, mallar, interna anteckningar, uppföljningar med mera inhämtats. Intervjuer har genomförts med: Kommunchef Säkerhetschef Säkerhetsstrateger Trygghetsstrateg Kriskommunikatör Ordförande och vice ordförande i Krisledningsnämnden Rapporten har faktagranskats av de intervjuade. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

31 Granskning av kommunens krisberedskap 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Organisation för krisledning och krisberedskap Kontrollmål: Har kommunen en ändamålsenlig organisation för krisledning/ - beredskap? Krisledningsnämnd Halmstads kommun har en krisledningsnämnd (KLN) bestående av de sex kommunråden. Om kommunchefen tillsammans med ordförande i krisledningsnämnden klassar en inträffad kris som en extraordinär händelse kan KLN gå in och under en tillfällig period ta över beslutsbefogenheter från andra nämnder, i enlighet med det beslutade reglemente som råder i Halmstads kommun. Det är ordförande i nämnden (tillika kommunstyrelsens ordförande) som beslutar om sammankallning krävs (Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap: 14. Härefter refererad till som RHK). Det har i kommunen förekommit flertalet händelser som föranlett någon typ av krisorganisation, men enligt intervjusvar är det i närtid bara en av dessa som har kategoriserats som en extraordinär händelse och inneburit att krisledningsnämnden har aktiverats. Detta skedde vid en större översvämning 2014 som påverkade stora delar av kommunen. Enligt intervjusvar så sammanträder inte nämnden utanför en krissituation, men då det är de sex kommunråden som utgör nämnden har dessa enligt intervjusvar tät kontakt i andra sammanhang Tjänstemannaorganisation På tjänstemannanivå ska varje företag och bolag ha en egen krisledningsorganisation som leder krisarbetet om en händelse är begränsad och inte kräver kommunövergripande insatser. Denna krisledningsorganisation ska vara uppbyggd på samma sätt som den kommunövergripande, för att på så vis kunna arbeta med samma metoder och verktyg samt erbjuda personalstöd vid kriser som varar en längre period (RHK: 15). Vid behov kan en överenskommelse nås mellan mindre förvaltningar och bolag och säkerhets- och trygghetsfunktionen om att använda den kommunövergripande staben när krissituationer uppstår (Halmstads kommuns krisledningssystem: Förvaltningar och bolag. Härefter refererad till som HKS). På central nivå består krishanteringsorganisationen av en kommunövergripande stab samt en krisledningsgrupp. Utöver dessa krisledningsorganisationer kan även funktioner såsom stödcentra och POSOM aktiveras (RKH: 14-15). Kommunchefen är den tjänsteman som är ansvarig för krisorganisationen, och hen förfogar över både krisledningsgruppen samt den kommunövergripande staben. Beslut om aktivering tas även av kommunchefen (HKS: Kommunchef, Aktivering av stab). Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

32 Granskning av kommunens krisberedskap Kommunövergripande stab Den kommunövergripande staben utgör ett stöd till kommunchefen. Arbetet leds av en stabschef, som även fungerar som stabens länk till kommunchefen. Enligt Halmstads kommuns krisledningssystem är kommunchefen föredragande för krisledningsnämnden, men i intervjuer framkommer att även stabschefen är föredragande Inom staben återfinns olika funktioner som: Kommunikationsfunktionen Analysfunktionen Upplysningsfunktionen HR-funktionen Dokumentationsfunktionen Stabens sammansättning och bemanning beror på vilken typ av kris som ska hanteras och det är stabschefen som i samråd med kommunchefen beslutar om hur staben ska utformas (RKH: 14). Bland stabens huvuduppgifter ingår bland annat: Analys och lägesuppföljning Omfallsanalys och omvärldsbevakning Samverkan med relevant aktörer Upplysningsfunktion till allmänheten samt att Dokumentera pågående arbete Medlemmarna i staben hämtas från den kommunala organisationen. Enligt intervjusvar är det personer inom kommunledningsförvaltningen som kan ingå i den kommunövergripande staben. Vid en kris avgör stabschefen stabens storlek samt vilka roller som bör tillsättas. Enligt Halmstads kommuns krisledningssystem är det sedan analysfunktionen (stabsmedlem med uppdrag service) som ska bemanna staben. I ett initialt skede kan detta även göras av säkerhets- och trygghetsfunktionen (HKS: Kommunövergripande stab, Rollbeskrivningar, Rekrytering av stabspersonal). I intervjusvar uppges HR-funktionen i staben vara ansvarig för bemanning. Arbetet inom staben har enligt intervjusvar utformats för att vara så enkelt som möjligt och enligt uppgifter arbetar de mycket med olika redskap och mallar, vilka är tillgängliga för den större verksamheten via Krisledningssystemet (publicerad på intranätet). Krisledningsgrupp Vid större kriser eller vid extraordinära händelser kan beslut om att samla krisledningsgruppen tas, i vilken alla kommunens förvaltnings- och bolagschefer ingår. Detta för att på så vis bland annat effektivisera samverkan kring övergripande ledning, samordna åtgärder om det behövs samt vid behov skapa gemensamma lägesbilder. Utöver förvaltnings- och bolagschefer ingår kommunchefen, stabschefen (kommunövergripande), kommunikationsansvarig (kommunövergripande) och någon från dokumentationsfunktionen. Det är kommun- eller stabschef som organiserar och leder sammanträden, och kommunchefen innehar även beslutsmandatet. Senast två timmar efter att ett möte har initierats ska gruppen vara samlad (HKS: Krisledningsgrupp). Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

33 Granskning av kommunens krisberedskap Säkerhets- och trygghetsfunktionen Inom kommunen är det Säkerhets- och trygghetsfunktionen (Avdelningen för ledningsstöd, Stadskontoret) som innehar ett funktionsansvar gällande att styra/leda, samordna och stödja arbetet med krisledningssystemet inom kommunen. De stöttar även förvaltningarna och bolagen med risk- och sårbarhetsanalyser. Det är chefen för säkerhets- och trygghetsfunktionen som har mandat och ansvar att fastställa de olika anvisningar och dylikt som finns för krisledning och säkerhetsarbete inom och för kommunkoncernen (RHK: 3, 15). Inom funktionen ingår även två säkerhetsstrateger, vars uppdrag innefattar den övergripande säkerhetsstrategin för kommunen. Enligt intervjusvar är strategernas primära uppdrag att arbeta strategiskt med säkerhet, men i nuläget tenderar arbetsuppgifterna att övervägande röra det operativa arbetet med att genomföra förändringar samt att stötta alla förvaltningar och bolag med det säkerhetsrelaterade arbetet. Det finns även en trygghetsstrateg inom avdelningen, vars fokus ligger på brottsförebyggande frågor. Det kommer även att tillkomma en digital strateg vars fokus kommer ligga på informationssäkerhet. Inom avdelningen uppger man i intervjusvar att man arbetar med att identifiera vart de olika frågorna öppnar upp för samverkan. POSOM Vid behov kan även POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) ingå i kommunens krisorganisation. Deras uppgifter kretsar kring att erbjuda stöd till personer som direkt eller indirekt drabbas av en kris. POSOM består av en nätverksgrupp i vilken representanter från aktörer som kommunen har samarbete med ingår (kommunala företag/bolag och externa myndigheter och organisationer) och en stödresursgrupp. Denna grupp agerar operativt och de 10-tal personer som ingår har utsetts av organisationer som kommunen har ett samarbete med. Det är framförallt i det akuta skedet av en kris som POSOM involveras (HKS: POSOM) Beredskap Halmstads kommun har sedan årsskiftet 2017/2018 infört både Tjänsteperson i Beredskap (TiB) och Kommunikatör i Beredskap (KiB). Dessa är tillgängliga dygnet runt, året runt och fungerar som första ingång vid händelser. I nuläget finns det fyra TiB med en planerad femte till hösten Det finns åtta KiB. Vid beredskap går man en vecka i taget och utöver beredskapsansvaret ingår även viss omvärldsbevakning. Det finns inga krav på att TiB eller KiB ska tillhöra någon särskild funktion, utan fokus ligger på att personerna som återfinns på positionerna ska kunna den kommunala verksamheten. I nuläget återfinns dock samtliga TiB inom säkerhets- och trygghetsfunktionen. KiB:arna återfinns inom den centrala kommunikationsavdelningen. Enligt dokumentation var det tidigare Brandingenjör i Beredskap (BiB) som fungerade som kommunens Tjänsteperson i Beredskap. Detta har dock inte varit realiserat sedan Denne var ansvarig för att vidarebefordra information om skeenden med tänkbar påverkan som inträffade, och kunde även vid behov starta den kommunövergripande staben tills dess att en stabschef var underrättad (HKS: Beredskap). Intervjusvar visar dock på att både säkerhetschefen och kommunikationschefen fungerade som informella TiB och KiB under denna tid. Dessa beskrivs som att tidigare ha varit tillgängliga 24/7 utan att tillgängligheten var formaliserad. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

34 Granskning av kommunens krisberedskap Om samtal kommer in till TiB eller KiB - som ska vara nåbar inom 10 minuter - tar de i sin tur kontakt med kommunchefen. Skulle kommunchefen inte vara nåbar uppges i intervjusvar att TiB har mandat att på egen hand besluta om att starta upp kommunens krisledningsarbete. TiB och KiB går i par, och till följd av detta spelar det ingen roll vem som kontaktas först då de har tät kontakt med varandra. Vid beslut om aktivering av krisorganisationen ska det inom en timme vara möjligt att sätta igång stabsarbetet. TiB ska även agera som första stabschef. Under intervjuer framkommer att TiB-funktionen är uppskattad och välbehövd då det tidigare informella TiB- och KiB-ansvaret varit väldigt sårbart och personberoende. Detta då det var beroende av de anställdas välvilja samt enbart var två personer inom organisationen som innehade det informella beredskapsansvaret. Det lyfts även under intervjuer att det framförallt med TiB-funktionen finns interna och organisatoriska problem som behöver lösas. Exempelvis anses att det finns för lite personal som roterar på funktionen, att det saknas framförhållning i planering av TiB-veckor och att mer utbildning kring vad som förväntas av rollen behövs. KiB-funktionen anses fungera väl. Övriga personer som ingår i krisorganisationen har normalt sett inte beredskap, men inför större ledighetsperioder ska det finnas tillgängliga personer som kan agera vid en eventuell krissituation. Det är framförallt kommunchef, stabschef och kommunikationsansvarig som ska vara tillgängliga. Det finns även en förväntan på att övriga nyckelpersoner inom krisorganisationen (bolags- och förvaltningschefer samt anställda i Säkerhets- och trygghetsfunktionen) är tillgängliga under normala omständigheter (HKS: Kommunövergripande stab, Beredskap) Bedömning organisation Efter genomförd granskning bedömer vi att kontrollmålet uppfyllt och att Halmstads kommun har säkerställt en ändamålsenlig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. Det finns gedigen dokumentation innehållandes planer, styrdokument samt mallar och redskap att tillgå vid skarpa händelser. Det finns även en ambition att förankra dokumentationen i den bredare organisationen, med följd att denna är tillgänglig via kommunens intranät. Roller och ansvarsområden är även tydligt definierade och strukturerade. Ett område som tidigare varit sårbart är TiB- och KiB-funktionerna, då detta innan ej varit formaliserat och kommunen istället tillämpat en informell beredskap som till största del varit beroende av enskilda individers engagemang. Införandet av de formella rollerna har till viss del åtgärdat sårbarheten, men då det i nuläget enbart ingår fem personer i TiBrotationen bedöms det finnas ytterligare möjlighet att förstärka genom att utöka antalet. KiB- funktionens rotation på åtta personer bedöms vara ett mer uthålligt och hållbart alternativ, för både organisationen samt personalen. Det framkom även under intervjuer att det strategiska säkerhetsarbetet ibland får stå tillbaka för det operativa arbetet. De centrala strategerna får i mångt och mycket utföra operativt arbete åt förvaltningarna vid riggning av utbildningar och övningar, snarare än att sätta det strategiska ramverket. Detta indikerar att det finns ett underskott på mottagare ute i förvaltningarna vilket innebär svårigheter för dessa att äga sina egna säkerhetsfrågor. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

35 Granskning av kommunens krisberedskap Således har granskningen identifierat ett behov av dedikerade mottagare, som kan sprida det strategiska ramverket vidare i form av information, övningar, utbildningar, erfarenhetsåterföring och dylikt Risk- och sårbarhetsanalys Kontrollmål: Genomför kommunen risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSB:s riktlinjer? Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (RSA) ingår i styrdokumenten för kommunens krisberedskap. Den nuvarande RSA gäller för innevarande mandatperiod och beslutades av Kommunstyrelsen En RSA ska enligt lagstiftning tas fram för varje mandatperiod. Risk- och sårbarhetsanalysen är baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter inom förvaltningarnas verksamheter. I framtagandet av RSA:n har kommunen samverkat med representanter från kommunens förvaltningar och bolag genom arbetsmöten, informationsmöten och utbildningstillfällen. Under mandatperioden ska risk- och sårbarhetsanalysen följas upp, vilket enligt intervjusvar görs i samband med tillsyn från Länsstyrelsen och rapportering till MSB. I risk- och sårbarhetsanalysen redovisas de kritiska beroenden som identifierats inom kommunkoncernen (bland annat infrastruktur, personal och information) och de identifierade riskerna (bland annat natur- och väderrelaterade olyckor, teknisk infrastruktur och sjukdomar/smitta samt antagonistiska hot och sociala oro). Därtill redogörs även identifierade brister och sårbarheter i krisberedskap inom kommunkoncernen och dess geografiska område samt samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar. Förslag på åtgärder för att minska eller eliminera risker ges i RSA. Dessa är uppdelade i två delar; åtgärder för det förebyggande arbetet med att minska risker och åtgärder för att öka förmågan att hantera krissituationer. Gällande det förebyggande arbetet nämns bland annat revidering och framtagning av styrdokument. Bland exempel på åtgärder för krishantering lyfts behovet av utbildning (ex. stabschefsutbildning, utbildning i teknisk utrustning och utbildning för krisledningsnämnden) samt behovet av att utveckla samarbete med frivilligorganisationer. I risk- och sårbarhetsanalysen redovisas även de åtgärder som genomförts under I RSA:n har inte risken för digitala hot eller påverkanskampanjer behandlats, vilket i dagens hotlandskap skulle vara en risk att ta hänsyn till. Enligt intervjusvar är majoriteten av åtgärdsbehoven identifierade i RSA:n genomförda. Däremot framgår att ett antal punkter inte har åtgärdats då arbetet avstannat, såsom anpassning av VA- system för att undvika översvämningar och samverkan med den privata sektorn vid en samhällsstörning. Det påpekas att kommunens analysarbete är gediget, men att arbetet med att förebygga de identifierade riskerna upplevs vara bristande. Därtill lyfts att de identifierade åtgärdsbehoven står utan ägare, vilket resulterat i en bristfällig uppföljning. I intervjusvar framkom att kommunen bedöms ha bra insikt i risker, men att det förebyggande arbetet brister och där risk- och sårbarhetsanalysen anses endast vara en pappersprodukt. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

36 Granskning av kommunens krisberedskap Av de intervjuade personerna anses RSA-dokumentet vara känt inom kommunen då respektive förvaltning samt andra relevanta aktörer engageras i framtagandet av analysen. I intervjuer påpekas betydelsen av att RSA:n inte endast sammanställs för att skickas vidare till Länsstyrelsen, utan att dokumentet tillämpas i organisationen. I intervjusvar framkommer dock att kommunens övergripande riskanalys inte alltid har presenterats för förvaltnings- eller bolagschefer, vilket har resulterat i att kunskapen kring hot mot respektive verksamhet samt hanteringsförfarandet vid en eventuell kris inte alltid är känt. Analysen anses ha fastnat på en handläggarnivå. Inför kommande risk- och sårbarhetsanalys har säkerhets- och trygghetsfunktionen erbjudit sig hålla i workshops för kommunens förvaltningar och bolag. Målet med dessa är att genom samråd och dialog tydliggöra processen med RSA i syfte att tydliggöra uppföljning kring de identifierade riskerna och åtgärdsbehoven Bedömning risk- och sårbarhetsanalys Efter genomförd granskning bedöms Halmstads kommun uppfylla kontrollmålet. Riskoch sårbarhetsanalysen är väl genomarbetad och är i enlighet med MSB:s riktlinjer. I intervjuer framkommer att förebyggande arbetet skulle kunna förbättras för att ytterligare stärka kommunens krisberedskap Systematiskt arbete Kontrollmål: Arbetar kommunen systematiskt med krisberedskap? Dokumentation Kontrollmål: Har kommunen en ändamålsenlig dokumentation som krisberedskapsplan? De styrande dokumenten för Halmstads kommuns krisberedskap består, utöver kommunens RSA (se kapitel 2.2), av en riktlinje, Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap, som fastställdes av Kommunstyrelsen Riktlinjen beskriver mandatperiodens planerade åtgärder för att uppnå satta mål samt en planering för utbildning och övning. Kommunens krisberedskap beskrivs vidare i Halmstads kommuns krisledningssystem. Dokumentet är tillgängligt på intranätet i form av en rutinbeskrivning, i vilket en pappersversion erhölls vid revisionen. Av detta framgår dock varken datum för antagande eller eventuell revidering. I dokumentet beskrivs kommunens organisation och även aktivering av staben vid en eventuell kris samt stabsmetodik. Halmstads kommun har även valt att inkludera rollbeskrivning, mallar samt arbetsbeskrivning i dokumentet, vilket grundar sig på erfarenheter från skarpa händelser beskrivna i RSA:n. I dokumentet tas även kommunens kommunikation upp, såsom kommunikationsvägar vid en händelse samt kriskommunikationens roll och arbetsuppgifter. Kriskommunikatörerna har även ytterligare styrande dokument för hantering av krishändelser. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

37 Granskning av kommunens krisberedskap Halmstads kommun har valt att samla mycket information om kommunens krisberedskap i ett dokument. Detta skapar en bra överblick över krisorganisationen. I intervjuer uppges att dokumentet ska fungera som underlag och hjälpmedel vid en skarp händelse - därav de ovannämnda beskrivningarna som ska fungera som förlaga Utbildning och övning Kontrollmål: Arbetar kommunen systematiskt med krisberedskap genom utbildningsoch övningsinsatser? Halmstads kommuns övnings- och utbildningsplan beskrivs i Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap. I planen fastställs syftet med utbildningar och övningar, tidsplanering samt ansvar för genomförandet. Planen riktar sig till de identifierade målgrupperna, såsom krisledningsnämnden, tjänstemannaledningen och förvaltningarnas krisledningsstaber. Det övergripande syftet med utbildning och övning är att säkerställa att samma metodik för all krisledning tillämpas oavsett förvaltning eller bolag samt att ansvars- och rollfördelning, både inom och mellan förvaltningar och bolag, är tydlig. Därtill syftar insatserna till att uppmärksamma potentiella svårigheter vid kris samt uppmärksamma kommunens svagheter och styrkor gällande ledarskap, kommunikation och samarbete. I planen framgår en översiktlig planering av övningsverksamheten ; kommunen avser att genomföra separata larm- och startövning, stabsövning och samverkansövning årligen. Därtill planerade kommunen under mandatperioden delta i planering, genomförande och utvärdering av minst en samverkansövning på regional eller nationell nivå samt att medverka i en samverkansövning med externa aktörer inom kommunens geografiska område och/eller med andra kommuner. Vidare fastställs att den kommunövergripande krisledningsstaben, krisstöd och förvaltningarna/bolagens krisledningsstaber ska genomgå utbildning årligen, medan krisledningsnämnden ska genomgå utbildning under I intervjusvar framkommer att krisledningsnämnden fått en utbildningsgenomgång av TiB- och KiB- funktionerna. Kommunen deltar i minst en övning per år initierad av Länsstyrelsen. Dessa är antingen regionala övningar eller inom ramen för det civila försvaret. Därtill anordnas det utbildningar inom stabsmetodik två gånger på våren och hösten vardera. I dessa utbildningar ingår även en skrivbordsövning som grundar sig på tidigare inträffade händelser. Kommunens förvaltningar och bolag ansvarar för en funktionell krisledningsorganisation. Detta förutsätter ett aktivt deltagande i utbildningar och övningar, vilket bedöms vara fallet. Ansvaret för att planera, leda och samordna dessa ligger på säkerhets- och trygghetsfunktionen inom Avdelningen för ledningsstöd. I intervjusvar framkommer att bolagen och förvaltningarna har en stående inbjudan till stabsmetodikutbildning. Det efterfrågas från förvaltningarna och bolagen sida mer utbildning och övning i krisberedskap utifrån deras verksamhet. Det framkommer i intervjuer att kommunen har hög personalomsättning inom förvaltningar och bolag. Avgångar når sällan ansvariga för planerandet av utbildningar och övningar dvs. säkerhets- och trygghetsfunktionen vilket bedöms orsaka ett glapp mellan planerandet av övningar och den faktiska förmågan ute i organisationen. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

38 Granskning av kommunens krisberedskap Uppföljning och efterlevnad I intervjuer lyftes att Halmstads kommuns dokumentation är grundlig och gedigen, men att genomförandet och effektiviteten upplevs som bristande. I övnings- och utbildningsplanen framgår att ett uppföljande och utvärderande arbete ska följa efter varje övningsoch/eller utbildningstillfälle, men även efter skarpa händelser, för att tillvarata lärdomar och erfarenheter. Dessa ska sedermera vävas in i kommunens framtida aktiviteter. Vid intervjuer framkommer att kunskaps- och erfarenhetsspridandet efter övnings- och utbildningstillfällen brister, vilket även anses vara fallet med erfarenheter från skarpa händelser. Detta bedöms bland annat bero på en hög personalomsättning och även att det inte finns en utsedd ansvarig person per förvaltning som ansvarar för uppföljning av övningar och skarpa händelser. I enlighet med ansvars- och likhetsprinciperna ska kommunens förvaltningar arbeta preventivt med frågor kopplade till krisberedskap. I intervjusvar framkommer att detta i nuläget inte anses vara införlivat. Som exempel nämndes de identifierade riskerna dokumenterade i RSA:n, som saknar ägandeskap och därmed inte åtgärdats tillfredsställande. I och med detta har kommunen valt att arbeta mycket med systematiken och att införliva ägandeskap inom förvaltningarna Bedömning systematiskt arbete Vi bedömer att kontrollmålet gällande dokumentation är uppfyllt. Halmstads kommuns riktlinje för krisberedskap, likaså övnings- och utbildningsplan samt RSA beskriven i kapitel 2.2., är gedigna, väl genomarbetade och skapar en helhetsbild av kommunens arbete med krisberedskap. Kontrollmålet avseende övning och utbildning bedöms vara uppfyllt, då kommunen erbjuder och deltar interna övnings- och utbildningstillfällen samt deltar i externa tillfällen. Likt många organisationer finns det en glapp mellan planering och genomförande. För kommunen beror detta delvis på att kommunen har en hög personalomsättning, vilket ställer krav på en tydlig utbildnings- och övningsuppföljning för att säkerställa att organisationen inte blir beroende av nyckelpersoner som eventuellt senare avslutar sin anställning. Därtill ställer det krav på att avgångar meddelas säkerhets- och trygghetsfunktionen för att främja en synkronisering mellan planering och genomförande. Gällande det systematiska arbetet bedömer vi att Halmstads kommun uppfyller kontrollmålet. Kommunen arbetar systematiskt med krisberedskap, däremot upplevs genomförande och effektivitet kunna utvecklas. Kunskaps- och erfarenhetsspridandet efter övnings- och utbildningstillfällen samt skarpa händelser brister, vilket delvis beror på en hög personalomsättning samt att det inte finns en utsedd strateg ansvarig för uppföljning av övningar och skarpa händelser. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

39 Granskning av kommunens krisberedskap 2.4. Samverkan Kontrollmål: Arbetar kommunen ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv? Samverkan och geografiskt områdesansvar I enlighet med det geografiska områdesansvaret (beskrivet i Lag 2006:544, 2 kap. 7) ska Halmstads kommun arbeta för samverkan inom sitt område. Kommunen har som målsättning (uttryckt i Riktlinje för Halmstads kommuns krisberedskap, DNR KS 2015/0631) att ta initiativ som säkerställer att aktörer inom samhällsviktig verksamhet ges möjlighet att samverka, vara sammankallande för samverkansorgan där representanter för samhällsviktig verksamhet samt kommunen ingår, samt att informationen som når allmänheten vid en extraordinär händelse är samordnad. Kommunen ansvarar även för att ta fram en samlad lägesbild som delas med berörda aktörer. Dessa målsättningar uppnås genom att arbeta i enlighet med den risk- och sårbarhetsanalys som tagits fram, och genom att vidta de åtgärder som identifierats inom de olika områdena (RSA: 43). Dessa åtgärder inkluderar exempelvis att utveckla samarbetet med frivilliga organisationer. De rutiner och arbetsmetoder som har tagits fram av kommunen och upparbetats med Länsstyrelsen ska även tillämpas vid en kris/extraordinär händelse (RHK: 8). Kommunen har även i samma dokument (RHK: 9) formulerat målsättningar för åtgärder som ska vidtas för att stimulera samverkan med aktörer: Utifrån det geografiska områdesansvaret ska Halmstads kommun samverka med kommuner och andra aktörer som återfinns utanför området när det gäller förberedelser inför en extraordinär händelse Inom utbildning och övning ska deltagande i övningar (planering, genomförande och utvärdering) på regional och/eller nationell nivå ske. Övningar som sker inom kommunen eller mellan kommuner genomförs med hänsyn till regional och nationell övningsplanering. De beredskapsfunktioner som finns inom kommunen är samordnade med övriga aktörer av relevans. Detta inkluderar att ingå i samma nätverk, använda samma teknik samt samma metodik för informationsdelning. Inom arbetet med Risk- och sårbarhetsanalys finns det etablerade former för samverkan över kommungränsen (för informationsutbyte samt kunskapsutveckling). Kommunens planering inom arbetet med att förebygga risker och sårbarheter, och hur en extraordinär händelse ska hanteras ska vara framtagen i samverkan med både offentliga och privata aktörer. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

40 Granskning av kommunens krisberedskap Målen ska uppnås genom att vidta åtgärder beskrivna i RSA, genom att verkställa den övnings- och utbildningsplan som tagits fram samt genom att upprätthålla ett gott samarbete med relevanta aktörer såsom Länsstyrelsen och omgivande kommuner (RHK: 9). Den samverkan som är önskvärd vid kriser/extraordinära händelser stärks även av att all utbildning och övning inom kommunen genomförs med en gemensam stabsmetodik, då detta anses stärka att samverkan vid skarpa händelser kan ske på ett effektivt och smidigt sätt som möjligt (RHK: 11) Nätverk Kommunen ingår via Länsstyrelsens etablerade nätverk i kontinuerliga avstämning- och nätverksmöten med de andra kommunerna inom regionen, och i detta forum ingår även Region Halland. Samstämmiga intervjusvar visar att berörda aktörer inom kommunen anser att denna lösning fungerar väl, då Länsstyrelsen anses besitta ett naturligt helhetsperspektiv och redan har upprättade rutiner och kontaktnät. Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap och Krisinformationsrådet är exempel på andra nätverk som drivs av Länsstyrelsen och där Halmstads kommun ingår (se bilaga 1 för fullständig lista över nätverk som kommunen deltar i). Tjänstemän- och/eller kommunikatörer i beredskap medverkar också vid det veckovisa samverkansforum som Länsstyrelsen arrangerar, där andra TiB:ar och KiB:ar från aktörer i regionen deltar (bland andra Polisen, Trafikverket, Försvarsmakten och de andra kommunerna). Även samarbetet med privata aktörer och det arbete som bedrivs inom privat-offentlig samverkan anses vara beroende av det goda upparbetade samarbetet som finns med Länsstyrelsen (RHK: 8) och samverkan sker framförallt genom Länsstyrelsens Regionala Råd. Övriga aktörer inkluderar Röda Korset och Civilförsvarsförbundet. Exempel på samverkan med denna typ av aktörer är att kommunen under 2018 testkör ett avtal med ett frivilligt krisberedskapsförbund, där förbundet - mot en mindre ersättning - är ute bland allmänheten och genomför kampanjer om hemberedskap. Detta anses av kommunen vara ett bra sätt att öka allmänhetens kunskap samt stärka frivilligförbundets verksamhet. Samarbete med räddningstjänsten lyfts fram som ett lyckat exempel på samverkan. Det goda samarbetet manifesteras exempelvis i att om en kris involverar räddningstjänsten så är samlingslokalen för den kommunövergripande krisledningen en av deras lokaler (RHK: 15). Utöver detta lyfts även det nuvarande och framtida samarbetet med Försvarsmakten fram som viktig samverkan. Bland annat har kommunstyrelsen förlagt ett möte uppe på Garnisonen (militär anläggning i Halmstad). Utöver den samverkan som sker vid kris i form av gemensamma lägesbilder, samordnad information och dylikt (som beskrivits i kommunens målsättningar) har kommunen även kapacitet att vid längre kriser öppna upp stödcentra. Dessa stödcentra ska, förutom att fungera som en punkt för invånare och underlätta upprätthållande av ordinarie verksamheter och funktioner, även vara en samverkanspunkt där kommunens personal och övriga aktörer (exempelvis Polisen eller leverantörer av tjänster) kan mötas. På detta vis under- Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

41 Granskning av kommunens krisberedskap lättas möjligheten att tillgodose invånarna med samordnad och likvärdig information (HKS: Stödcentra). Synen på samverkan är likvärdig mellan den granskade dokumentationen och intervjusvar. Samverkan bedöms (av kommunen) fungera väl, både inom och mellan kommunala företag och bolag, med Länsstyrelsen samt med andra kommuner och övriga aktörer Bedömning samverkan Halmstads kommun bedöms uppfylla det ställda kontrollmålet. Kommunen har valt att organisera en stor del av sin samverkan genom de etablerade nätverk och forum som drivs av Länsstyrelsen vilket bedöms fungera väl. Halmstads kommun bedöms vara engagerade i de forum som de deltar i vilka även väl täcker in de olika bitarna som ingår i krishanteringsarbete. I egen regi har de även väletablerade relationer med övriga aktörer som bedöms vara relevanta för kommunens arbete inom krisberedskap (exempelvis räddningstjänsten). Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

42 Granskning av kommunens krisberedskap 3. Revisionell bedömning Efter genomförd granskning bedömer vi att kommunstyrelsen har säkerställt en ändamålsenlig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. Vår sammanfattande bedömning baseras på nedanstående bedömningar av respektive kontrollmål: Kontrollmål Kontrollmål 1: Kommunen har en ändamålsenlig organisation för krisledning och krisberedskap. Bedömning Uppfyllt Det finns gedigen dokumentation, som är tillgänglig på intranätet. Roller och ansvarsområden är tydligt definierade och strukturerade. Kommunen har formaliserat både en KiB- och TiB- funktion. Kontrollmål 2: Kommunen genomför risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSB riktlinjer. Uppfyllt Risk- och sårbarhetsanalysen är väl genomarbetad och i enlighet med MSB:s riktlinjer. I intervjuer framkommer att förebyggande arbetet skulle kunna förbättras för att ytterligare stärka kommunens krisberedskap. Kontrollmål 3: Kommunen har ändamålsenlig dokumentation och arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Kontrollmål 4: Kommunen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Uppfyllt Kommunens dokumentation är gedigen och väl genomarbetad. Kommunen erbjuder och deltar interna övningsoch utbildningstillfällen samt deltar i externa tillfällen. Likt många organisationer finns det en glapp mellan planering och genomförande. Kommunen arbetar systematiskt med krisberedskap, däremot upplevs genomförande och effektivitet kunna utvecklas. Uppfyllt Kommun bedöms vara engagerade i de forum som de deltar i vilka även väl täcker in de olika bitarna som ingår i krishanteringsarbete. I egen regi har de även väletablerade relationer med övriga aktörer som bedöms vara relevanta för kommunens arbete inom krisberedskap. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

43 Granskning av kommunens krisberedskap 3.1. Rekommendationer Utifrån våra iakttagelser bör nämnas att vissa åtgärder redan diskuterats alternativt planerats in avseende de utvecklingsområden som uppmärksammats i granskningen. Kopplat till ovanstående rekommenderar vi kommunstyrelsen att beakta följande i kommande krisberedskapsarbete: Kommunen har en hög personalomsättning. Detta ställer krav på en tydlig uppföljning av utbildningar för att säkerställa att förvaltningarna får utbildning och att kompetens finns i förvaltningarna trots att nyckelpersoner slutar. Säkerställ att personal vid anställningens början utbildas i krisberedskap för att minska personberoendet och att endast vissa personer får utbildning. Det uppges finnas en efterfråga kring utbildning från förvaltningarna. Samtidigt erbjuds förvaltningarna utbildning. Säkerställ därmed att det inte finns ett kommunikationsglapp mellan förvaltningarna och säkerhets- och trygghetsfunktionen. Säkerställ att säkerhetsarbetet är förankrat i förvaltningarna. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att ha en ansvarig på förvaltningen som har tät kontakt med säkerhets- och trygghetsfunktionen och som är mottagare och spridare av information, rutiner och återföring av erfarenheter. Säkerställ att beredskapsfunktionerna framförallt Tjänsteperson i Beredskap är uthålliga och motståndskraftiga. Detta kan göras genom att se över och sätta riktlinjer för hur stor personalstyrka för funktionen bör vara. Säkerställ att aktörerna inom samhällsviktig verksamhet som är relevanta för verksamheten är tydligt definierade, för att underlätta och facilitera att samverkansinsatser följer önskvärd riktning. Säkerställa att säkerhetsstrategernas omvärldsbevakning och riskanalyser kommer till användning i förvaltningarnas arbete. Detta är inte alltid fallet idag då förvaltningarna tenderar att genomföra analyser som avviker från säkerhetsstrategernas bedömningar. Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

44 Granskning av kommunens krisberedskap 4. Bilagor 4.1. Bilaga 1 Lista över nätverk och samverkansforum Nätverk för säkerhetsstrateger i Hallands län Nätverk med Länsstyrelsen och samtliga kommuner, region m.fl. i Hallands län SKLs kontakter för krisfrågor och trygghetsfrågor POSOM PKL Nätverk för krishantering i större städer MSBs olika forum efter behov i olika sakfrågor Samverkansnätverk med Militärregion Väst Samverkan med Garnisonen Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

45 Granskning av kommunens krisberedskap Uppdragsledare Projektledare Oktober av 20 Halmstads kommun PwC

46 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (1) Sida KPLU 6 Dnr KS 2019/00065 Revidering av taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen Beslut Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, KF 125, , att gälla från Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen KF 125, med revidering KF 56, , KF 132, och KF 131, Med anledning av en ökad efterfrågan från livsmedelsföretagare att utfärda exportintyg behöver taxan för livsmedelskontroll kompletteras med en ny punkt under 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för i syfte att möjliggöra för miljönämnden att ta ut en avgift för detta. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för ledningsstöd Miljönämnden, , 69 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, KF 125, , att gälla från Beslutsgång Personal- och ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Eda Kalatch Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

47 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (1) Sida Ordförande Ella Kardemark Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

48 Tjänsteskrivelse ärende från annan nämnd Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00065 Ärende KS 2019/00065 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Miljönämnden Revidering av taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, KF 125, , att gälla från Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade om taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen KF 125, med revidering KF 56, , KF 132, och KF 131, Med anledning av en ökad efterfrågan från livsmedelsföretagare att utfärda exportintyg behöver taxan för livsmedelskontroll kompletteras med en ny punkt under 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för i syfte att möjliggöra för miljönämnden att ta ut en avgift för detta. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för ledningsstöd Miljönämnden, , 69 Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 Förslag ändringar Taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen 2. Bilaga 2 Reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen 3. Protokollsutdrag från miljönämnden 4. Tjänsteskrivelse från miljönämnden Information om beslutet Miljönämnden Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, kommundirektör Ann-Mari Mäkikangas, administrativ chef Handläggare, Carl-Magnus Billström, kommunjurist Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

49 Tjänsteskrivelse ärende från annan nämnd Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00065 Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 2(2)

50 Taxa Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Ändringslogg för dokumentet Datum Åtgärd Fastställd av KF Dokumentet upprättas KF 125/ Revidering KF 56/ Revidering av 8, indexeringsmodell KF 132/ Revidering av 8, indexeringsmodell KF 131/2015 Revidering

51 INNEHÅLL Inledande bestämmelser... 3 Timtaxa (timavgift)... 3 Avgift för prövning... 4 Avgift för registrering... 4 Årlig kontrollavgift... 4 Avgift för extra offentlig kontroll... 5 Avgift för exportkontroll... 5 Nedsättning av avgift... 5 Avgiftens erläggande m.m Verkställighetsfrågor m.m

52 Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Halmstads kommuns kostnader för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen (2006:804), förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel, förordning (2011:060)om kontroll vid export av livsmedel, de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagarna. Framräknande av kontrollavgifters storlek baseras på Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (rev ). 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning, som ska prövas enligt EGförordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, 2. registrering av anläggning, 3. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll. 4. exportkontroll och utfärdande av exportintyg 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att reglera den i denna taxa antagna timtaxan med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad år Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Timtaxa (timavgift) 6 Vid tillämpningen av denna taxa tas timavgift ut i enlighet med självkostnadsprincipen för varje påbörjad halvtimme. Med självkostnadsprincipen avses det totala avgiftsuttaget för Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Vid beräkning tas utöver externa kostnader även direkta och indirekta kostnader med. Med direkta kostnader avses personalkostnader, personalomkostnader, material och utrustning, försäkringar mm. Med indirekta kostnader avses lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader, samt verksamhetens andel i kommunens centrala service och administrationskostnader. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Vid extra offentlig kontroll tas dessutom timavgift ut för resor. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och samt lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, 3

53 trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Timavgiften för årlig kontroll (=årsavgift) och godkännandeprövning är 1268 kronor. Timavgiften för registrering och extra offentlig kontroll är 1057 kronor. Avgift för prövning 7 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG-förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass + det kontrolltidstillägg som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 8 Avgift för godkännande ska betalas även om ansökningen avser väsentlig ändring eller ägarbyte avseende anläggning för vilken godkännande tidigare lämnats. I den mån en ändring bara föranleder en begränsad prövning och den nedlagda kontrolltiden blir avsevärt mindre än vid en ny godkännandeprövning, ska avgift dock betalas med belopp som motsvarar en halv årsavgift enligt 7. 9 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 10 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus eller tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timme enligt timavgiften för registrering. Årlig kontrollavgift 11 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom att tiden för riskklass (typ av verksamhet och livsmedel, produktionens storlek samt konsumentgrupper) adderas med kontrolltidstillägget och multipliceras med erfarenhetsklass. Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (rev ) tillämpas för framräknandet av kontrolltiden. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. 12 Om en tillämpning av 11 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. Om en företagare har flera livsmedelsanläggningar inom samma byggnad eller område, ska företagaren betala full avgift för den anläggning/verksamhet vars kontrolltid är högst med tillägg av 75 procent av avgiften för övriga anläggningar. 13 Avgift för årlig kontroll (=årsavgift) omfattar kalenderår och får tas ut i förskott. 4

54 14 Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Den som enligt 13 i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. Om anläggningen placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har upphört. 15 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. Avgift för extra offentlig kontroll 16 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 17 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Avgift för exportkontroll 18 Livsmedelsföretagare ska betala avgift till Miljönämnden för sådan särskild kontroll och utfärdande av exportintyg som föranleds av införselbestämmelser i tredje land. Nämnden tar ut avgift för nedlagd handläggningstid multiplicerat med timtaxan för extra offentlig kontroll. Nedsättning av avgift 19 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för godkännande och registrering. Avgiftens erläggande m.m. 20 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Halmstads kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. 5

55 Verkställighetsfrågor m.m. 21 Av 33 livsmedelslagen framgår att Miljö- och hälsoskyddsnämnden får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 22 Av 31 livsmedelslagen framgår at Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 mars

56 7

57 Taxa Miljönämndens verksamhet för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Ändringslogg för dokumentet Datum Åtgärd Fastställd av KF Dokumentet upprättas KF 125/ Revidering KF 56/ Revidering av 8, indexeringsmodell KF 132/ Revidering av 8, indexeringsmodell KF 131/ Revidering

58 INNEHÅLL Inledande bestämmelser... 3 Timtaxa (timavgift)... 3 Avgift för prövning... 4 Avgift för registrering... 4 Årlig kontrollavgift... 4 Avgift för extra offentlig kontroll... 5 Avgift för exportkontroll... 5 Nedsättning av avgift... 5 Avgiftens erläggande m.m Verkställighetsfrågor m.m

59 Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Halmstads kommuns kostnader för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen (2006:804), förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel, förordning (2011:060)om kontroll vid export av livsmedel, de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagarna. Framräknande av kontrollavgifters storlek baseras på Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (rev ). 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning, som ska prövas enligt EGförordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, 2. registrering av anläggning, 3. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll. 4. exportkontroll och utfärdande av exportintyg 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att reglera den i denna taxa antagna timtaxan med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad år Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av Miljönämnden. Timtaxa (timavgift) 6 Vid tillämpningen av denna taxa tas timavgift ut i enlighet med självkostnadsprincipen för varje påbörjad halvtimme. Med självkostnadsprincipen avses det totala avgiftsuttaget för Miljöförvaltningen. Vid beräkning tas utöver externa kostnader även direkta och indirekta kostnader med. Med direkta kostnader avses personalkostnader, personalomkostnader, material och utrustning, försäkringar mm. Med indirekta kostnader avses lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader, samt verksamhetens andel i kommunens centrala service och administrationskostnader. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Vid extra offentlig kontroll tas dessutom timavgift ut för resor. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och samt lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, 3

60 trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Timavgiften för årlig kontroll (=årsavgift) och godkännandeprövning är 1268 kronor. Timavgiften för registrering och extra offentlig kontroll är 1057 kronor. Avgift för prövning 7 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG-förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass + det kontrolltidstillägg som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 8 Avgift för godkännande ska betalas även om ansökningen avser väsentlig ändring eller ägarbyte avseende anläggning för vilken godkännande tidigare lämnats. I den mån en ändring bara föranleder en begränsad prövning och den nedlagda kontrolltiden blir avsevärt mindre än vid en ny godkännandeprövning, ska avgift dock betalas med belopp som motsvarar en halv årsavgift enligt 7. 9 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 10 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus eller tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timme enligt timavgiften för registrering. Årlig kontrollavgift 11 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid Miljönämnden beslutar för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom att tiden för riskklass (typ av verksamhet och livsmedel, produktionens storlek samt konsumentgrupper) adderas med kontrolltidstillägget och multipliceras med erfarenhetsklass. Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (rev ) tillämpas för framräknandet av kontrolltiden. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. 12 Om en tillämpning av 11 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. Om en företagare har flera livsmedelsanläggningar inom samma byggnad eller område, ska företagaren betala full avgift för den anläggning/verksamhet vars kontrolltid är högst med tillägg av 75 procent av avgiften för övriga anläggningar. 13 Avgift för årlig kontroll (=årsavgift) omfattar kalenderår och får tas ut i förskott. 4

61 14 Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Den som enligt 13 i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. Om anläggningen placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har upphört. 15 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. Avgift för extra offentlig kontroll 16 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 17 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Avgift för exportkontroll 18 Livsmedelsföretagare ska betala avgift till Miljönämnden för sådan särskild kontroll och utfärdande av exportintyg som föranleds av införselbestämmelser i tredje land. Nämnden tar ut avgift för nedlagd handläggningstid multiplicerat med timtaxan för extra offentlig kontroll. Nedsättning av avgift 19 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för godkännande och registrering. Avgiftens erläggande m.m. 20 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Halmstads kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. 5

62 Verkställighetsfrågor m.m. 21 Av 33 livsmedelslagen framgår att Miljönämnden får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 22 Av 31 livsmedelslagen framgår at Miljönämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 mars

63 7

64 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Miljönämnden Sida Mn 69 Dnr 2018:4236 Hemställan till kommunfullmäktige om revidering av taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen. Beslut 1. Miljönämnden beslutar att översända förslaget på reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen att gälla från , till kommunfullmäktige för fastställande. 2. Miljönämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Att kommunfullmäktige fastställer reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, KF 125, , att gälla från Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen KF 125, med revidering KF 56, , KF 132, och KF 131, Med anledning av ökad efterfrågan till miljönämnden att utfärda exportintyg, behöver taxan för livsmedelskontroll kompletteras med punkt för detta under 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för i taxan för kontroll enligt livsmedelslagen. Ärendets beredning Ärendet har beretts på: Inrapporterat till Kommunledningsförvaltningen Miljöförvaltningens handläggarberedning Miljöförvaltningens presidieberedning Förslag till beslut 1. Miljönämnden beslutar att översända förslaget på reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen att gälla från , till kommunfullmäktige för fastställande. Justerandes sign 2. Miljönämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Att kommunfullmäktige fastställer reviderad taxa för offentlig Utdragsbestyrkande

65 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Miljönämnden kontroll enligt livsmedelslagen, KF 125, , att gälla från Beslutsgång Miljönämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Sida Justerandes sign Utdragsbestyrkande

66 Tjänsteskrivelse Miljöförvaltningen Datum för upprättande / Beslutsinstans: Miljönämnden Ärendets ursprung: Miljönämnden Hemställan till kommunfullmäktige om revidering av taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att översända förslaget på reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen att gälla från , till kommunfullmäktige för fastställande. Miljönämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Att kommunfullmäktige fastställer reviderad taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, KF 125, , att gälla från Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade om taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen KF 125, med revidering KF 56, , KF 132, och KF 131, Med anledning av ökad efterfrågan till miljönämnden att utfärda exportintyg, behöver taxan för livsmedelskontroll kompletteras med punkt för detta under 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för i taxan för kontroll enligt livsmedelslagen. Beskrivning av ärendet Exportintyg skrivs efter önskemål av livsmedelsföretagare som ska exportera livsmedel till land utanför EU. Intyget innehåller information om att verksamheten är kontrollerad av behörig myndighet enligt gällande lagstiftning. Det är landet som livsmedelsföretagaren exporterar till som kräver intyget.

67 Tjänsteskrivelse Miljöförvaltningen Datum för upprättande /2 Analys, förslag och motivering Miljöförvaltningen finner revideringsbehovet stort eftersom behovet av exportintyg från livsmedelsverksamheter de senaste åren ökat. Avgifter för offentlig kontroll av anläggningar som ligger under kommunal kontroll beslutas av den kommunala nämnden i den berörda kommunen med stöd av 5 förordning (2011:1060) om kontroll vid export av livsmedel Konsekvenser av förslaget Beslutet innebär inga konsekvenser utifrån Vision 2020 och dess värdegrund. Ärendets beredning Ärendet har beretts på miljöförvaltningens handläggarberedning och miljönämndens presidieberedning Kommunjurist har konsulterats i ärendet. Bilagor 1. Förslag på ändringar - Taxa offentlig kontroll enligt livsmedelslagen 2. Reviderad Taxa offentlig kontroll enligt livsmedelslagen Information om beslutet Kommunfullmäktige Miljöförvaltningen Eva Henningsson, avdelningschef

68 Informationsärende Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00061 Ärende KS 2019/00061 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Information om Halmstads kulturstrategi Sammanfattning av informationsärendet Kulturnämnden har tagit fram ett förslag på kulturstrategi som är ute på remiss till och med 31 mars. Halmstads kulturstrategi 2030 är en angelägenhet för hela kommunen. Den bygger på ett brett deltagande från halmstadbor, tjänstepersoner, politiker, kulturutövare, föreningar och näringar. I strategin finns en kulturpolitisk vision för Halmstad, mål, strategiska inriktningar och förslag på insatser. Kulturstrategin finns också att ta del av via halmstad.se och där har även invånare möjlighet att lämna sina synpunkter. Efter att strategin är antagen av kulturnämnden följer frågan på vilka sätt strategin kan göras användbar för hela kommunen och dess organisation. Simon Roos, utvecklingsstrateg och projektledare på kulturförvaltningen presenterar innehåll och syfte samt finns tillgänglig för frågor. Informationsunderlag 1. Förslag till kulturstrategi 2030 Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

69 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI 2030 Kulturnämnden 19 december 2018 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

70 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Vad vi menar med kultur...7 Det breda kulturbegreppet...9 Kulturens roll för hållbarheten...9 Definitioner och förklaringar...9 Så här har vi arbetat...11 Vision, mål och ledord...12 Nationella och regionala mål...12 Kulturen i Halmstads kommuns vision... Kommunövergripande mål...12 Kulturstrategiska mål...12 Ledord...13 Utvecklingsområden med strategier och insatser...15 Samverka möjliggöra...17 Leva mötas...21 Profilera berätta...25 Bilda utbilda...29 Skapa producera FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

71 FÖRORD Ett verktyg för framtidens Halmstad Sommaren 2017 fick kulturförvaltningen i uppdrag av kulturnämnden att ta fram en långsiktig strategi för kulturen i Halmstad. Ambitionen har varit att arbeta med stor delaktighet i processen, skapa riktningsvisare och lyfta blicken. Kulturen är ett omfattande fält som inbegriper många olika verksamheter och parter. Halmstads kommun växer i snabb takt och det ställer särskilda krav på människors välbefinnande, trygghet och trivsel. Det ställer också krav på att Halmstad ska vara en attraktiv och aktiv kommun som många vill besöka och även etablera sig i. Här är kulturen en viktig resurs samtidigt som kultur i dag är en självklar del i människors vardag. Med Halmstads kulturstrategi 2030 vill vi fånga bredden i kulturen. Det innebär att kultur inte är en avgränsad angelägenhet för kulturnämnden, utan berör i stort sett alla politikområden. De kulturella aspekterna ska finnas med när vi utvecklar samhället, bygger nya bostäder och offentliga miljöer. Kulturbegreppet ska finnas med i skolans planering för elevers lärande, möjligheter att uttrycka sina drömmar och få utlopp för sin kreativitet. Det ska finnas i den dagliga verksamheten på våra äldreboenden och mötesplatser, men också när vi ska stärka tillväxten och entreprenörskapet i kommunen. Kulturen är särskilt viktig när vi ska lyfta det vi är stolta över vår historia, vår identitet och vår attraktivitet. Med kultur menar vi den kultur vi vill leva i Halmstad där vi får ut mer av livet och fyller våra verksamheter med kreativa och konstnärliga dimensioner. Därför spänner Halmstads kulturstrategi 2030 över hela kommunen och över flera mandatperioder med sikte på Detta långsiktiga perspektiv skapar framförhållning och möjligheter att arbeta med kultur som en samlande kraft för hållbarhet och utveckling, både i beslut och genomförande. Kulturstrategin följs upp årligen och aktualitetsprövas varje mandatperiod. Det är vår förhoppning att kulturstrategin ska vara ett effektivt verktyg för förvaltningar, bolag, politik och näringar för att öka samverkan, skapa kunskap, tillit och underlag för långsiktighet och hållbarhet, för att utveckla och stärka Halmstad. Sven Palmkvist Ordförande kulturnämnden Kristina Blomquist Kulturchef Men framförallt utgör kulturen, med alla våra kulturskapare, föreningar och institutioner, en särskild kärna. Den mångfald av kreativitet som kommer ur denna ska vi värna. Det är en självklarhet för oss i ett modernt, demokratiskt och framväxande samhälle. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

72 Dåtid möter nutid. Ruinen i Övraby, ett kulturarv på platsen där Halmstad ursprungligen låg. I bakgrunden ser vi Tegelbruket, ett av Halmstad senaste bostadsområden. 4 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

73 SAMMANFATTNING En bred strategi för många Som en röd tråd genom Halmstads kulturstrategi 2030 löper vikten av att lyfta fram kulturella aspekter, kulturskapare, föreningar och det lokala engagemanget i kommunal planering. Att positionera kulturen utifrån ett strategiskt utvecklingsperspektiv utgör ett centralt värde i sig och en självklar demokratisk rättighet, men skapar även nytta och tillväxt för samhället. Kunskapsbildning, deltagande, demokratiska principer, digitalisering och tillgänglighet återkommer inom flera områden i strategin. En kommun som arbetar med att fokusera på processer snarare än resultat har större möjligheter att fatta hållbara och angelägna beslut för invånarna. Kulturstrategin tänjer och breddar synen på kultur. Men den förklarar också att det är ett mångfacetterat begrepp som har flera dimensioner. Alla dimensionerna spelar roll för att få ut mer av livet, vilket också är Halmstads kommuns löfte till invånarna. Visionen för kulturen i Halmstad utgår från kommunens övergripande vision om hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Samverkan, tillit och långsiktighet utgör ledord för kulturvisionen. Ledorden innebär att det ska vara enkelt att samarbeta, både operativt och strategiskt, såväl inom som utanför den kommunala organisationen. Kulturen ska utgöra en gemensam beröringspunkt för att stärka den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Det kommunövergripande målet Halmstad är en kulturkommun med nationell och internationell ryktbarhet föreslås vara vägledande i det fortsatta arbetet. För att nå det målet har tre kulturstrategiska mål formulerats: I Halmstad är det lätt att verka som utövare, näringsidkare eller förening inom kulturen. I Halmstad lever kulturen året om och i alla delar av kommunen. I Halmstad bidrar kulturen till möten och kunskap över alla gränser. Halmstads kulturstrategi 2030 är resultat av en dialogprocess som involverat nästan 1500 personer under åren 2017 och Resultaten från dialogerna har samlats i fem utvecklingsområden: Samverka möjliggöra Leva mötas Profilera berätta Bilda utbilda Skapa producera Inom dessa utvecklingsområden finns ett antal strategiska riktningar och förslag på insatser utpekade. De ligger till grund för kommande verksamhetsplanering och riktar sig till hela Halmstads kommun, både som organisation och geografiskt område. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

74 Konstverk av Victor Marx i en utställning på Halmstads konsthall Oavsett var i kommunen du bor ska man ha nära till kulturen. Halmstad behöver öppna upp för olika sorters kultur, alla musikstilar ska vara lika välkomna. 6 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030 Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten 2018.

75 Vad vi menar med kultur Kultur speglar vårt förflutna, problematiserar vår samtid och spekulerar i vår framtid. Sune Nordgren, Director, Baltic Centre for Contemporary Art, Gateshead, England Det breda kulturbegreppet Kulturnämnden utgår från ett brett och inkluderande kulturbegrepp. Det kan sammanfattas i tre dimensioner: Den sociologiska dimensionen (demokrati, deltagarkultur, bildning och lärande) Kultur som bygger på invånarnas egna aktiviteter, såsom skapande verksamhet, upplevelser, föreningsverksamhet och lärande. Demokratiaspekter och inkluderande förhållningssätt spelar här en viktig roll. Den estetiska dimensionen (konstnärliga värden) Kultur som samlingsnamn för konstnärliga uttryck och aspekter, såväl fysiska som idébaserade. Kulturens producerande kärna utgörs av fria kulturskapare, kulturföreningar samt kulturella och kreativa näringar (KKN). Den materiella och immateriella dimensionen (kulturarv, kulturmiljö, identitet) Kultur som uttryck för mänsklig påverkan till exempel spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer men också berättelser, traditioner och etniska kulturella värden. Kulturens roll för hållbarheten Kultur utgör ett kitt mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Kultur och ekologisk hållbarhet Kultur problematiserar och lyfter ekologiska aspekter genom till exempel resurshushållning, kretsloppstänkande och bevarandefrågor. I dag är många kulturskapare starkt engagerade i frågor som rör ekologisk hållbarhet. Inom folkbildningen ges alltfler kurser i hantverk och mat med ekologisk profil. Som en motkraft till konsumtionssamhället växer sig nya, kreativa former av återbruk och delningsekonomier allt starkare. Kultur och ekonomisk hållbarhet Kultur utgör en väsentlig faktor för den ekonomiska utvecklingen, den bidrar bland annat till en stärkt besöksnäring och ökad attraktionskraft. Många kulturella verksamheter utvecklas till starka kommersiella aktörer. Kultur utgör en viktig exportvara i dag, inte minst inom musikindustrin. Formgivning, spelutveckling och arkitektur är ytterligare exempel. Kultur och social hållbarhet Starkast framträdande är kulturen inom den sociala dimensionen. Demokratiaspekter, delaktighet, kulturens betydelse för människors livskvalitet samt möjligheter att skapa, utöva och uppleva kultur utgör här viktiga komponenter. I ett växande Halmstad bidrar kultur till att minska avstånd och sociala klyftor i syfte att värna det öppna samhället och ett mer sammanhållet Halmstad. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

76 Regnbågsgudinnan, av Magnus Lundberg, 2014 Var lite uppfinningsrika och innovativa. Det innebär inte berg- och dalbanor på torget, eller att det finns två miljarder matstånd i stan under en dag. Carolina Falkholts del i verket Vad vi vill (2013) 8 på Söndrumsskolan. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030 Jag vill komma in i city och BOOM! Få en härlig skylt framför mig med Hej och välkommen... detta händer i veckan! En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten 2018.

77 VAD VI MENAR MED KULTUR Definitioner och förklaringar Kulturpolitik Kulturpolitiken handlar om att främja ett levande och oberoende kulturliv. Området omfattar kulturskaparnas villkor och människors tillgång till kultur i alla dess former samt hur kulturarvet ska bevaras, användas och utvecklas. Konstnärliga aspekter Avser alla former av konstnärliga uttryck inom bildkonst, hantverk, slöjd, litteratur, musik, teater, dans, performance, digitala media, film, spel, arkitektur, design, ljud samt sociala eller idébaserade konstnärliga uttryck. Kulturella aspekter Avser alla former av kulturer skapade av människan, såväl sociala, materiella som immateriella. Till exempel skapande och kreativ verksamhet, föreningskultur, ungdomskultur, stadskultur men också etniska och kulturella identiteter skapat av normer, värderingar och regler. Kulturella och kreativa näringar (KKN) Avser kulturella näringar där den huvudsakliga inkomstkällan utgörs av konstnärliga eller kulturella produkter och verksamheter. Kreativa näringar är ett område som spänner över flera sektorer såsom kultur, kulturarv, medier, näringsliv och turism. Ibland används också definitionen KKS (Kulturella och kreativa sektorn) som då även innefattar offentlig kulturverksamhet, IT och lärande. Kulturinkubator En kulturinkubator vänder sig i första hand till kulturnäringar som har en unik idé eller verksamhet. Här ges stöd att identifiera möjliga marknader för konstnärliga produkter eller tjänster och hur de kan bidra till avkastning. Cultural planning Samhällsplanering med kulturella förtecken. En bred och inkluderande metod för att ta vara på en plats kulturella kvaliteter och fånga platsens själ och identitet. Kulturskapare Avser alla de aktörer som skapar konstnärliga verk och kulturella uttryck. De innefattas av såväl enskilda aktörer som grupper, föreningar eller organisationer. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

78 Workshop på The Photo Gallery, 2017 Hade varit trevligt att ta del av Halmstads kulturarv och historia på något sätt. Det krävs ett aktivt musikliv och professionella musiker för att höja Halmstad till en kulturkommun. Ett ställe där folk i alla åldrar kan gå ut och svänga sina lurviga. Tre Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

79 Så här har vi arbetat Kulturstrategin ska peka ut vision och mål, strategiska utvecklingsområden och riktningar för kulturen i Halmstad. I juni 2017 fattade kulturnämnden beslut om att ta fram en kulturstrategi för Halmstad. En styrgrupp som leddes av kulturnämndens ordförande tillsattes. En projektgrupp inrättades på kulturförvaltningens stab. Workshoppar och dialoger Den offentliga delen med att ta fram kulturstrategin startade med en workshop på The Photo Gallery i oktober 2017 med deltagare från vitt skilda arbetsfält. Under våren 2018 genomfördes en dialogserie i form av tre workshoppar. Deltagarna bestod av representanter från civilsamhälle, näringsliv, kulturliv, politik och kommunal organisation. I dialogerna diskuterades nuläge, utmaningar, möjligheter och insatser. Öppna föreläsningar Under våren 2018 genomfördes tre öppna föreläsningar med temat Kultur i Halmstad i går, i dag, i morgon. Övriga dialoger som genomförts Kulturföreningar och kulturskapare. Pizza och politik på Medborgarservice Andersberg. Barn i årskurs 3 på Valhallaskolan. Elevrepresentanter för högstadieskolor. Elevråd från gymnasieskolor. Representanter för verksamheter inriktade på funktionsvariationer. Dialoger har också genomförts med medarbetare på kulturförvaltningens olika avdelningar. Många tyckte till i kulturenkäten Under perioden juni juli 2018 genomfördes kulturenkäten Tyck till om kulturen i Halmstad. 801 svar inkom med 395 fritextsvar. Läs mer om enkäten på Halmstads kommuns webbplats. Resultatet presenterades I oktober 2018 presentades resultatet från vårens dialoger på The Photo Gallery för alla som varit inblandade i workshoppar och dialoger. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

80 Vision, mål och ledord Nationella och regionala mål Halmstads kommun förhåller sig till nationella och regionala kulturpolitiska mål. De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december De styr den statliga kulturpolitiken och är vägledande för kulturpolitiken i kommuner och landsting. Den nuvarande regionala kulturplanen beslutades 2016 och gäller Hallands kulturplan omarbetas vart fjärde år. För mer information besök kulturradet.se och regionhalland.se/kultur. Kulturen i Halmstads kommuns vision I hemstaden sker kulturella möten som bidrar och inspirerar till sammanhållning, sammanhang, gemenskap och social hållbarhet. I kunskapsstaden möjliggör kulturen det livslånga lärandet som bidrar till utveckling av det demokratiska samhället och som motverkar utanförskap. Kommunövergripande mål Halmstad är en kulturkommun med nationell och internationell ryktbarhet. Det här kommunövergripande målet föreslås ersätta det tidigare målet Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. Kulturstrategiska mål Tre mål skapar målbild för kulturen Målen är vägledande för hur det kommunövergripande målet ska nås. I Halmstad är det lätt att verka som utövare, näringsidkare eller förening inom kulturen. I Halmstad lever kulturen året om och i alla delar av kommunen. I Halmstad bidrar kulturen till möten och kunskap över alla gränser. I upplevelsestaden finns möjligheter att uppleva, delta och vara medskapande i kulturlivet, vilket skapar mening, lust och identitet för individen. Kulturen bidrar till puls, gynnar utveckling av den kulturella och kreativa sektorn och bidrar till attraktivitet. 12 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

81 Ledord Ledorden ska vara just ledord för arbetet med att utveckla och profilera Halmstad som kulturkommun. De har utkristalliserats ur de genomförda dialogerna och skapar grogrund för den konstruktiva kreativitet som ska genomsyra kulturen i Halmstad. Tillit Ökat mandat och inflytande ska ges till professioner, verksamheter och utövare som arbetar med kultur. En potentiell framgångsfaktor för Halmstad är att det finns ett stort engagemang hos olika aktörer. En reell framgångsfaktor blir det om engagemanget tas tillvara och ges större utrymme i planering och genomförande. Samverkan Samverkan och samarbete ska utvecklas, både internt inom Halmstads kommuns organisation och externt. Det innebär att kunskap och resurser som finns i kommunens organisation och i övriga samhället ska tas till vara i ökad utsträckning. Lyssna mer på vad invånarna vill ha och eftersöker. Genomtänkt och långsiktig planering för kultur som är tillgänglig, miljöklok och inkluderande. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten Långsiktighet För att veta att det vi gör i nutid har relevans och skapar effekter på längre sikt krävs långsiktiga perspektiv. Vet vi vart vi är på väg blir det lättare att fatta beslut i rätt riktning när de årliga verksamhetsplaneringarna görs. Mot bakgrund av att Halmstad växer i snabb takt ställs ytterligare krav på framförhållning. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

82 14 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

83 Utvecklingsområden med strategier och insatser Fem utvecklingsområden beskriver det breda kulturbegrepp som Halmstads kommun står för. Varje utvecklingsområde innehåller ett antal strategier. Strategierna är verktyg för att nå de kulturstrategiska målen. Varje strategi har ett antal förslag på insatser kopplade till sig. De svarar på frågan vad behöver vi göra?. Efter att Halmstads kulturstrategi 2030 är beslutad följer det fortsatta arbetet som ska besvara frågan hur gör vi det?. Det är då strategin bryts ned och konkretiseras i handlings- och verksamhetsplaner. Vissa insatser kan göras på kort sikt medan andra kräver längre planering. Gemensamt för de flesta strategierna och insatserna är att de bygger på tillit, samverkan och långsiktighet. Med andra ord de berör flera delar av den kommunala organisationen samt de aktörer som finns i Halmstads kommun och i Region Halland. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

84 Kulturnämndens ordförande Sven Palmkvist tar emot nyckeln till Kulturhuset Najaden av Kenneth Sjögren från Byggsjögren, vid invigningen oktober FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

85 Samverka och möjliggöra Det är inte alltid mer pengar som behövs. Ibland räcker det långt att berörda parter sitter vid samma bord, vid samma tillfälle, hör samma sak, tar gemensamma beslut och är lösningsinriktade istället för probleminriktade. För det krävs tydligt mandat och förtroende för dem som har i uppdrag att utföra, oavsett om de är en del av den kommunala organisationen, uppdragstagare eller samverkanspart. Samverkan sker när det finns gemensamma intressen och beröringspunkter, när det finns en gemensam fråga att lösa och där det behövs kompletterande resurser för att få bästa möjliga resultat. Samverkan kring kultur handlar om att tydligare definiera vad som är Halmstads kommuns roll och vad som kan lösas av andra parter, ofta med större effektivitet och kompetens. Därför ska Halmstads kommun inrikta sig på att öka samverkan med idéburna organisationer, föreningar och kulturskapare i syfte att öka kvaliteten i utförandet. Nära förknippat med samverkan ligger partnerskap som innebär att två eller flera parter ingår avtal kring en gemensam uppgift. Här bör Halmstads kommun undersöka hur formella hinder kan minimeras. En viktig fråga är hur samfinansiering kan möjliggöras inför större och mer kostnadskrävande projekt. Tidsfaktorn är även den viktig. En professionellt styrd process som tillåts ta tid, som är flexibel och som på riktigt involverar berörda parter skapar förutsättningar för hållbara och långsiktiga lösningar. Genom att arbeta med långsiktiga perspektiv skapas förutsättningar för kulturen att växa i Halmstad. Kulturskapare behöver stabilitet och framförhållning för att kunna arbeta med sina konstnärliga processer. Kommunen som organisation behöver också långsiktighet i sin planering. Ju tydligare det går att definiera i vilka riktningar man ska gå, desto lättare blir det att utföra de uppdrag som finns i dag. En av de främsta utmaningarna är på vilka sätt Halmstads kommun kan möjliggöra snabbare beslut och genomföranden. Kultur berör i stort sett alla verksamhetsområden inom den kommunala organisationen. Det behövs ett tydligare horisontellt arbetssätt för att kulturen ska genomsyra organisationen både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

86 SAMVERKA MÖJLIGGÖRA Strategier och förslag på insatser Lyft fram kulturella aspekter på övergripande nivå Inom i stort sett alla verksamheter, projekt och politiska områden finns kulturella aspekter att ta hänsyn till. En kulturell aspekt kan vara hur sammanhållning, trygghet och identitet skapas genom kreativitet. Det kan vara hur attraktionsvärden utvecklas inom bostadseller stadsplanering. Och det kan vara hur barn och unga ges fler verktyg för att utveckla sina kunskaper och sig själva som människor. Därför ska Halmstads kommun verka för att kulturella aspekter finns med som en självklar del i planeringsdirektiven, målstyrningsarbetet och verksamhetsplaneringen. Genom att: Inrätta en kommunal samverkansgrupp på strategisk, övergripande nivå som ges ett utvecklingsuppdrag kring hur kultur kan spela en mer aktiv roll och ingå som en självklar del i samhällsplaneringen. Kulturella aspekter bör finnas med i förvaltningars och bolags årliga verksamhetsplaneringar samt att kulturförvaltningen ges särskilt uppdrag att bistå med kunskap och stöd. Ökat mandat och ökade resurser ska ges kulturskapare, föreningar och invånare Genom att involvera kulturskapare i processer som kommunen driver skapas nya perspektiv och värden. Kommunens roll ska vara att skapa förutsättningar och inte alltid lägga sig i innehåll och utförande. Det innebär att det behövs en ökad tydlighet kring roller, mandat och förtroende samt ökad kunskap om kulturskapares villkor. Föreningar och invånare ska ges fler möjligheter att delta och utveckla kreativa idéer. Genom att: Kulturskapare är en självklar del i utvecklingsprocesser och projekt redan från ett tidigt planeringsskede. Det kan till exempel röra sig om stadsbyggnadsprocesser, estetiska lärprocesser i skolan, offentlig gestaltning eller insatser för att minska segregation. Öka andelen rörliga medel till projekt- och experimentverksamhet för kulturskapare och föreningar. En handlingsplan för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna (KKN) i Halmstad tas fram, för att synliggöra och ta vara på näringarnas resurser och behov. Öka kunskapen kring kulturella processer och kultursektorns behov och möjligheter. Ett utbildningspaket kring kultur ska tas fram, riktat främst till chefer inom förvaltningar och bolag samt politiker i nämnder och bolagsstyrelser. Temainriktade seminarier kring kulturens roll i samhällsutvecklingen kan utgöra komplement. 18 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

87 Utveckla samverkan och partnerskap Samverkan och partnerskap utgör två sidor av samma mynt där två eller flera parter bidrar för att dela på kunskap, kostnader och resurser. I Halmstad ska det vara lätt att samverka och arrangera vilket kräver ökad förståelse mellan olika parter men också praktiska verktyg för att möjliggöra detta. Genom att: Samfinansiering kring kostnadskrävande projekt utvecklas. Former för flerpartsfinansiering undersöks i samverkan mellan kommun, region och privat näringsliv i syfte att möjliggöra gemensamma satsningar. Det kan till exempel röra större gestaltningsprojekt, internationella konstsatsningar och evenemang. Inrätta ett programråd bestående av nyckelpersoner som på olika sätt arbetar med evenemang i kommunen. Programrådet arbetar operativt för att samordna det kulturella utbudet och stärka Halmstads profil som upplevelsestad. Få ut kulturen från stadskärnan och till orterna runt omkring. Låt kulturen poppa upp och vara busig! Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten En funktion som kulturlots inrättas. Kulturlotsen hjälper arrangörer med tillståndsfrågor, säkerhetsfrågor och praktiska frågor kring arrangemang i det offentliga rummet. Kulturlotsen utgör länken mellan arrangören och de förvaltningar och myndigheter som berörs. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

88 Lite mer coolhet så att inte allt är så tillrättalagt. Att utöva kultur gör människor aktiva och friska, stärker sammanhållningen och medför lärande och utveckling. Som pensionär vill jag slå ett slag för äldres möjligheter att kunna utöva kultur. Jag tror det bidrar till ett friskare liv. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

89 Leva mötas Halmstad rör sig mot att bli en liten storstad. För att matcha det behöver Halmstads kulturutbud bli mer internationellt, experimentellt, utmanande och nischat. Kulturen behöver finnas i Halmstadbornas vardag, på oväntade platser och med oväntat innehåll. Städer och kommuner som sticker ut använder sin historiska och samtida kultur medvetet för att skapa ökad attraktivitet. Halmstad ska bygga vidare på sitt nationella rykte och internationella position inom den modernistiska konsten och surrealismen, bland annat genom Mjellby konstmuseum. Den offentliga gestaltningen, Hallands konstmuseum och Halmstads alla kulturskapare stärker ytterligare Halmstad som konststad. Det populärkulturella arvet, i form av framför allt musiklivet, är en av Halmstads styrkor. Många artister från Halmstad, som gjort karriär på nationell och internationell nivå, har fått kreativ näring genom bland annat Halmstads kulturskola och Sturegymnasiet. I Halmstad finns flera hundra musikutövare, producenter, musikgrupper och föreningar. En medveten satsning på musiklivet stimulerar bredden och slipar spetsarna, och gör Halmstad till en god mylla för ett blomstrande musikliv. En viktig faktor för att bosätta sig på en viss plats är det utbud som finns och vilken karaktär platsen har. I Halmstad har man nära till det mesta: vatten, stad, skog, landsbygd och storstäder. Men det är inte en självklarhet att invånarna har ett kulturellt utbud och kulturella mötesplatser i sin närmiljö. Ur såväl ett demokratiskt som livskvalitativt perspektiv är närheten till kulturen avgörande och att få kulturen att leva i alla stadsdelar och tätorter. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

90 LEVA MÖTAS Strategier och förslag på insatser Kulturen ska finnas i Halmstadbornas vardag Kulturen behöver finnas i direkt närhet till människors vardag för att skapa mening och sammanhang i de miljöer människor bor och vistas i. Det gäller både i staden men också i stadsdelar och tätorter. Därför behöver de lokala krafter och resurser som finns tas tillvara och ges stöd att utveckla sina verksamheter. Genom att: Utveckla en närhetsprincip som finns med i samhällsbyggnadsprocesser. Närhetsprincipen anger bland annat vilken kulturell service en Halmstadbo erbjuds och vilken närhet som finns till närmaste kulturella mötesplats. Utgå från biblioteken som nav i det lokala kulturlivet. Stötta samhällsföreningar och lokalt föreningsliv att utveckla kulturella aspekter, aktiviteter, deltagande och lokal identitet. Skapa möjligheter för fler stadsdelar och tätorter att etablera arrangemang och festivaler, gärna årstidsrelaterade och på oväntade platser. Välkomna nyinflyttade och nyanlända genom att ta fram och distribuera ett flerspråkigt kulturpaket med information, länkar och tips om kulturen i Halmstad. Levandegöra platser och skapa förutsättningar för kultur Olikheter inspirerar. Ju fler möjligheter till pop up-verksamheter och udda företeelser desto större möjlighet att människor med olika intressen och bakgrunder väljer Halmstad. Genom att: Rikta ett stöd av modellen Idépeng, som i dag finns för unga arrangörer, till invånare som vill prova en kreativ idé. Inrätta scenrum i strategiskt valda offentliga miljöer i hela kommunen. Ett scenrum behöver inte innebära en fysisk scen, utan kan bestå av förutsättningar för ett arrangemang. Den absolut viktigaste förutsättningen är tillgång till elförsörjning. Uppmuntra fastighetsägare att upplåta tomma lokaler för till exempel pop up-verksamhet. Använd tomma skyltfönster för utställningsverksamhet och andra kulturyttringar. Ta tillvara mellanrummen i staden, till exempel husgavlar, gångstråk, broar, lekplatser samt parker, och aktivera med hjälp av kulturen. Aktualisera och genomföra förslagen i utredningsarbetet Kulturstråk Nissan genom aktiv samverkan mellan förvaltningar, bolag, privata fastighetsägare och näringsidkare. Inrätta en mellanstor professionell scen för scenkonst, med plats för personer, för att stimulera och möjliggöra produktionsarbete, experiment 22 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

91 och gästspel. Scenen kompletterar Halmstads Teater i storlek och tillgänglighet samt Kulturhuset Najaden, med sin huvudsakligen musikaliska inriktning. Låt konsten och musiken sticka ut Halmstad har ett brett och rikt kulturliv. Det som särskilt sticker ut är konsten med tre starka konstinstitutioner: Mjellby konstmuseum, Hallands konstmuseum och Halmstads konsthall. Den offentliga gestaltningen på fasader, gator, torg och i parker är framträdande men bör få stärkta ekonomiska förutsättningar. Musiklivet är en oslipad diamant med stor potential. Halmstads starka musiktradition och mångfald av grupper, artister, kompositörer och producenter lyfts för att profilera Halmstad som musikstad. Genom att: Den offentliga konstens finansiering övergår från en fast summa till 1,5 procent av kommunens årliga investeringskostnader vid ny- och ombyggnationer av lokaler och offentliga platser. Procentsatsen ska även stå som rekommendation för privata fastighetsägare och byggföretag. Satsa på mer kultur- och matupplevelser längs med Nissan. Kanske några spännande och mindre arkitektritade byggnader. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten Göra en flerårig satsning på musiklivet, i syfte att lyfta fram bredden av Halmstadbaserade artister, körer, producenter, musikgrupper och musikgenrer. Öka utbudet av nationella och internationella gästspel samt skapa bättre förutsättningar för lokala artister och grupper att profilera sig utanför Halmstad. Günther Teutsch vid sitt offentliga FÖRSLAG TILL konstverk HALMSTADS Grannar, KULTURSTRATEGI

92 Våga ta ut svängarna och gör något som inga andra städer vågat eller har gjort än. Jag tycker att man ska ta tillvara på mer i Halmstad än att leta nya saker hela tiden. Jobba på det som redan finns och stärka det istället för att riva det. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI KULTURSTRATEGI

93 Profilera berätta Vad är unikt för Halmstad och hur lyfts de kulturella styrkorna fram? Vilka nya berättelser skapas när nya invånare flyttar hit? Vilken identitet tar form och hur ska den synliggöras? Halmstad bär på många berättelser, upplevelser och historier. Halmstads kulturhistoriska arv sträcker sig långt tillbaka, redan 1307 fick staden stadsprivilegier. Sedan dess har mycket vatten flutit under Nissans broar och staden har präglats av bland annat industri, handel och sjöfart. Halmstads kulturhistoria och samtida kulturliv ska lyftas och profileras för att skapa fler reseanledningar, stärkt identitet och ökad attraktionskraft. Genom att ta tillvara Halmstads unika kvaliteter tydliggörs bilden av Halmstad vilket också bidrar till stärkt sammanhållning och öppenhet för förändringar i samhället. Halmstad växer i snabb takt vilket ställer krav på hur stolthet, identitet och sammanhållning kan stärkas. Nya berättelser skapas och nya erfarenheter läggs till i takt med att invånarstrukturen blir alltmer internationell och heterogen. Det kommer bli avgörande för Halmstads profil hur alla gamla och nya röster får komma till tals och synas, både i det offentliga rummet och på ett socialt plan. En utmaning är hur den kultur som redan finns och skapas i Halmstad ska kommuniceras. För att stärka Halmstads kulturella varumärke behöver engagerade ideella krafter, professionella utövare, föreningar, organisationer och institutioner samverka i ökad utsträckning och få förutsättningar att synas i fler kanaler och sammanhang. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

94 PROFILERA BERÄTTA Strategier och förslag på insatser Ta vara på arv och berättelser om och från Halmstad Hur ser den faktiska berättelsen om Halmstad ut och hur kan den utvecklas tillsammans med invånare och besökare? Halmstad har inte bara ett utan flera intressanta arv att ta vara på: det surrealistiska, det industriella, det marina, det danska, det populärkulturella med flera. Genom att: Sveriges första digitala stadsmuseum skapas, som ett pedagogiskt och interaktivt fönster till platser och historiska företeelser i Halmstads kommun. I museet levandegörs stadens rika historiska arv men också det samtida Halmstad. Lyfta Halmstads historia genom arrangemang. Händelser gestaltas på platser som spelat en viktig roll för Halmstads utveckling och identitet. Arvet från surrealismen och den modernistiska konsten med Mjellby konstmuseum som flaggskepp lyfts fram i stadens offentliga miljö och som ett varumärke för Halmstad. Skapa förutsättningar för det halländska hantverket i syfte att ta vara på kunskap, tekniker och nätverk. Skapa öppenhet för att världen är här Ett samtida och framtida Halmstad behöver vara öppet utifrån dagens globalisering. Erfarenheter, kunskaper och berättelser från andra kulturer är en del av vår kultur. Genom att aktivt arbeta med personer med olika bakgrunder skapas en större mångfald och bilden av Halmstad som en internationell mötesplats utvecklas. Genom att: Involvera och bredda Halmstads kommuns samarbeten med kulturskapare av olika etnisk härkomst. Fånga upp nyanländas erfarenheter i projekt och befintliga verksamheter. Utveckla fler nationella och internationella residensprogram med kulturskapare som tillfälligt bor och arbetar i Halmstad och skapar mervärden för Halmstads kulturliv. Möjliggöra för att ta emot fristadskonstnärer och fristadsförfattare. Ta vara på och utveckla platsers karaktärer Varje plats bär på en uppsättning unika kvaliteter. Genom att ta vara på dem, i nära samverkan med lokala intressenter, skapas förutsättningar för delaktighet och hållbara lösningar. Genom att: Ta vara på en plats, en tätorts eller en stadsdels kulturella kvaliteter bland annat genom metoden Cultural planning. 26 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

95 Tillgängliggöra platsers unika fysiska karaktär och värna dess kulturmiljö, till exempel naturvärden, karaktäristisk arkitektur, parker, torg, genom pedagogiskt material och konstnärliga gestaltningar. Kulturen synliggörs i arbetet med att profilera Halmstad Kulturens bredd och spets behöver synliggöras via de digitala och analoga kanaler som finns. Genom att skapa reseanledningar som tar avstamp i tradition, samtida konst och evenemang blir kulturen en självklar och attraktiv del av besöksnäringen. Genom att: Inkludera kulturskapare, kulturnäringar och föreningar i dialog med näringar som arbetar med turism och besöksmål. Förstärka de nätverk som finns inom besöksnäringen med kreativa näringar, som har kultur som gemensam nämnare. Saker för barn, som barnens dag, men som inte behöver kosta skjortan. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten Utveckla koncept med kulturbaserad destinationsutveckling i syfte att nå fler målgrupper med Halmstads kulturella bredd. Skapa former för paketering av kulturupplevelser och fler reseanledningar med kulturinnehåll. Kombinera konstnärliga upplevelser med mat, logi, kulturmiljöer och kulturarv. Kultur profileras i varumärkesarbete och kommunikation utifrån den kulturella bredd och spets som finns i Halmstad. Alla kulturella arenor bedriver ett tydligt tillgänglighets- och mångfaldsarbete. Flerspråkighet och öppenhet för världens olika kulturer är självklara inslag i utbudet. Kommunala scener och kulturella mötesplatser i Halmstad tillgänglighetsanpassas enligt nationella riktlinjer. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

96 28 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

97 Bilda utbilda Kulturell förståelse och tillgång till kreativa verktyg är avgörande för ett lustfyllt livslångt lärande. Genom att uppleva kultur och själv skapa ges människor ökad livskvalitet och djupare förståelse för sitt eget sammanhang. Kulturen har en inneboende förmåga att skapa frågor, såväl existentiella som mer vardagsnära. Frågor som är nödvändiga att utforska för att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt; hur ska vi människor förhålla oss till varandra? Var går gränserna? Hur möts vi i likabehandling, med respekt? Genom förskola och skola finns möjligheten att erbjuda alla barn att såväl uppleva som att skapa kultur. Det är en av de plattformar där vi vet att vi når alla, oavsett bakgrund. Kulturen erbjuder många olika sätt att uttrycka sig på och verktyg för att tillägna sig teoretisk kunskap. En väl fungerande kulturell mylla i Halmstad står Sturegymnasiet för. Med sina många estetiska spetsutbildningar har de utbildat många professionella kulturskapare. Så gott som samtliga som tilldelats Halmstads kommuns kulturpris de senaste tio åren har börjat sina karriärer på Sturegymnasiet. Det är en mylla som Halmstads kommun bör vara rädd om. För barns och ungas fria tid finns en mängd kulturaktiviteter. Genom framför allt Halmstads kulturskola ges barn och unga förutsättningar för eget skapande. Inom kulturområdet är det inte vanligt att satsa extra på dem som visar talang för en specifik kulturyttring, men det är viktigt att ta vara på och utveckla våra unga kreativa spetsar. Halmstad saknar högre konstnärliga utbildningar, bortsett från eftergymnasiala Hallands konstskola. Likt andra yrkesgrupper behöver också kulturskapare kompetensutveckling. För att få kulturskapare att flytta hit och stanna kvar behövs samverkan med konstnärliga lärosäten i övriga Sverige. Högskolan i Halmstad utgör en viktig resurs inom media, hälsa, humaniora, pedagogik och kulturvetenskap med samhällsinriktning. Här finns stora möjligheter till samarbeten, inte minst genom att erbjuda studenter möjligheter till tillämpade studier med Halmstad som utgångspunkt. Digital delaktighet utgör en allt viktigare demokratisk fråga. Allt fler samhällsfunktioner digitaliseras, och de som inte är delaktiga i den digitala världen hamnar i ett stort utanförskap. Ett tydligare ansvar för att arbeta med digital inkludering behövs, särskilt viktigt med tanke på den snabba tekniska utvecklingen. I bildningstanken ligger att alla människor, oavsett ålder, kön, härkomst, socioekonomisk status, fysiska eller psykiska hinder, ska ha samma tillgång till kultur och personlig utveckling. Biblioteksverksamheten och folkbildningen är viktiga i arbetet med det livslånga lärandet genom det mångfacetterade utbudet. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

98 BILDA UTBILDA Strategier och förslag på insatser En strategisk satsning på kultur för barn och unga Kultur för, av och med unga ska stärkas. Halmstads kommun har goda förutsättningar att vara en rik och levande kulturkommun för barn och unga. Det kräver samordning av alla aktörer som har barn och unga som målgrupp. En kulturplan för barn och unga föreslås tas fram som pekar ut insatser, roller och resurser. Viktiga delar i planen bör vara de estetiska läroprocessernas betydelse för det pedagogiska arbetet, hur kreativa verktyg kan utvecklas i skolan, särskilt viktigt för elever som upplever utanförskap. Hur kulturupplevelser, med hjälp av det regionala subventionssystemet, kan stärkas för förskola och skola och framförallt för gymnasieskolan. Hur kultur kan berika barns och ungas fria tid samt lyfta fram hur Halmstads kommun kan stötta unga kulturskapare och kreativa talanger. Genom att: En kulturplan för barn och unga tas fram. Skapa möjligheter till konstnärlig kunskapsutveckling Fler möjligheter till kunskapsutveckling behöver skapas för etablerade kulturskapare, men också för dem som befinner sig på väg mot ett professionellt utövande. Samverkan med folkhögskolor i Halland, Högskolan i Halmstad och konstnärliga lärosäten i Sverige ska öka. Genom att: Öka kunskapsinsatserna för unga kulturskapare som är på väg mot professionellt utövande. Öka samverkan och utbyten med Hallands konstskola och konstnärliga högskoleutbildningar i Sverige i samband med konstnärliga utvecklingsprojekt, till exempel i stadsmiljön. Samverka med Högskolan i Halmstad i syfte att öka kunskapsutbytet samt skapa möjligheter till tillämpade studier, examensarbete och forskning. Öka den digitala delaktigheten Digitaliseringen är en stor utmaning, genom att många människor står helt utanför den digitala världen. Men digitaliseringen för också med sig en mångfald av möjligheter för inkludering och delaktighet. Genom att: Folkbiblioteken i Halmstad ges ett tydligare uppdrag och riktade resurser för att kunna erbjuda hjälp och vägledning till invånare som befinner sig i digitalt utanförskap. Öka den digitala delaktigheten genom att möjliggöra streaming av arrangemang och tillgängliggöra kultur digitalt. Samverka med studieförbund och andra utbildningsanordnare i syfte att stärka kunskapen kring kreativa digitala redskap. 30 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

99 Möjligheterna till livslångt lärande ska stärkas i Halmstad Studieförbund, bibliotek och föreningsliv utgör en samlad resurs för folkbildningen och det livslånga lärandet. Genom ökad samverkan och gemensamma spetsprojekt ökar möjligheterna för att dela resurser och nå fler målgrupper. Genom att: Fördjupa samverkan med folkbildningen i syfte att tillsammans nå fler målgrupper, samverka kring angelägna frågor och projekt samt höja den allmänna kunskapen kring kultur hos invånare. Skapa möjligheter för folkbildningen att erbjuda kunskap kring arrangörskap och föreningsverksamhet, särskilt riktat till elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Integrera kultur som redskap i det dagliga arbetet med människor som omfattas av lagen om stöd och service (LSS). Folkbibliotekens roll för möten och samverkan över generationsgränser, kulturella och sociala strukturer, stärks. Även bibliotekens uppsökande verksamhet bör förstärkas. Att redan i tidig skolålder väva in och presentera kultur som en naturlig del av lärandet. Mer spontana happenings där gamla och unga från alla klasser och kulturer kan träffas i kreativa miljöer. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten Foto: Joachim Brink, Högskolan i Halmstad FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

100 INNEHÅLL 32 Klaras fåtölj av Kamil A Lukaszewicz, 2013 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

101 Skapa producera Kärnan i Halmstads kulturliv utgörs av professionella kulturskapare, föreningar och kulturella näringar. Halmstads kommun har målsättningen att växa från dagens cirka invånare till år Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att säkerställa en hållbar infrastruktur för konstnärlig och kulturell mångfald. Ytterst handlar det om Halmstads rykte som attraktiv plats att besöka, bo och verka på men också om den livskvalitet som Halmstads kommun vill erbjuda sina invånare. En kartläggning som kulturförvaltningen gjorde av den kulturella och kreativa sektorn kunde konstatera att det finns drygt 1700 verksamheter som kan räknas hit, bara i Halmstad. Enligt kartläggningen Rum för X (på kulturnämndens uppdrag 2016) kunde konstateras att det saknas flera tusen kvadratmeter produktionsyta för att motsvara de behov som finns. I Halmstad finns flera hundra föreningar och kulturskapare som ofta saknar lokaler och som verkar under knappa förhållanden. Trots att fler möjligheter skapats med Kulturhuset Najaden är behovet av produktionsmiljöer stort. Därför bör Halmstads kommun undersöka om det finns lokaler som kan användas mer flexibelt, samt i dialog med sektorn göra insatser utifrån de faktiska behov som finns. Halmstad har en möjlighet att profilera sig starkare som kulturstad genom att locka hit kulturskapare från andra delar av landet och internationellt, men det kräver fungerande förutsättningar för ett dynamiskt kulturklimat. Kulturskapare är ofta vad man kallar för kombinatörer. Med det menas att kulturskapare kombinerar olika former av uppdrag, bidrag, tjänster och stöd via projekt. Det skapar en osäker tillvaro och hotar den konstnärliga processen som kräver arbetsro, framförhållning och trygghet. Drivkraften bakom att arbeta professionellt med kultur är sällan att tjäna pengar utan att kunna utveckla sina idéer och sitt konstnärliga innehåll. Dramalogen är ett nätverk och en plattform för kulturskapare som vill bli självförsörjande kreatörer. Halmstads kommun behöver utveckla fler kreativa plattformar och inkubatorsverksamheter, där nya genreöverskridande samarbeten kan skapas. Spel, film och media är områden som växer snabbt. Här behöver Halmstad fånga upp och sammanföra kompetens från kulturskapare med bland annat kompetens från IT-företag, Högskolan i Halmstad och andra aktörer. Fler möjligheter behöver utvecklas för kulturskapare och föreningar att ingå i skarpa projekt som kommunen driver, till exempel inom stadsomvandlingsprocesser och besöksnäring, men också inom basverksamheterna. Kunskapen kring kulturskapares villkor och behov är en viktig fråga som behöver synliggöras. En tydlig signal från kulturskapare är att kommunens roll bör vara att skapa förutsättningar, och så lite som möjligt blanda sig i innehåll och processer. Den konstnärliga friheten ska värnas, ur alla perspektiv. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

102 SKAPA PRODUCERA Strategier och förslag på insatser Kulturskapares villkor ska stärkas Halmstads kommun ska verka för att kulturskapare ges goda förutsättningar att etablera sig, verka och utveckla sitt konstnärliga arbete. Genom att: Kulturskapare ges avtalsenliga ersättningar för sina uppdrag inom Halmstads kommun. Nationella riktlinjer ska följas. Halmstads kommun tar ansvar för kontrakterade kulturskapare i händelse av hat och hot. En av kulturens uppgifter är att utmana normer. Med ett allt hårdare åsiktsklimat är det av vikt att Halmstads kommun ställer sig bakom kulturella uttryck som utförs på kommunens uppdrag. Fler produktionsytor för kulturskapare, föreningar och konstnärer etableras i befintliga och/eller nya lokaler. Särskilt ska flexibla och oömma ytor för experimentverksamhet undersökas. Fler inkubatorer för kultur inrättas där kulturnäringar kan samutnyttja lokaler, teknik och andra resurser. En inkubator kan också skapa möjligheter till samarbeten med andra näringar samt utveckling av produkter, tjänster och konstnärliga verk. Förutsättningar skapas för att fånga upp den snabba digitala utvecklingen. Möjligheterna för spel-, film- och mediautveckling behöver förstärkas, bland annat genom kompetensutveckling, nätverksbyggande och arrangemang. Förutsättningarna för föreningsliv och folkbildning i Halmstad ska säkras En av Halmstads absoluta styrkor som kulturkommun är det rika föreningslivet och folkbildningsverksamheten. De står för engagemang, kompetens och kulturell bredd. De är också starka samverkanspartners när det gäller inkludering och integration. Därför utgör möjligheter till föreningsverksamhet och folkbildning en grundförutsättning för ett ännu starkare kulturliv i Halmstad. Genom att: Säkerställa en ekonomisk infrastruktur, genom rimliga stöd, som möjliggör bredd och spets i föreningars och folkbildningens utbud. Inrätta funktioner som utvecklare för kulturföreningar vars uppgift är att bistå med rådgivning, stöd och nätverksarbete. Utveckla samverkan mellan kulturföreningarna, genom föreningsträffar och strategiska samtal. Upprätta en öppen digital plattform för föreningar, för att öka kännedomen om varandras verksamheter och för att kunna dela resurser. Särskilt öka möjligheterna för kompetensutveckling och samverkan med föreningar och studieförbund som arbetar eller vill arbeta med demokratifrågor, mångfald och tillgänglighet. Halmstads kommuns egna lokaler används mer effektivt för föreningsverksamhet. Här krävs subventionerade hyror, samordning kring hur och vilka lokaler som kan användas, information till föreningslivet om möjligheterna samt ett gemensamt bokningssystem. 34 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

103 För en god dialog med föreningslivet, för att inspirera och stötta, men styr dem inte. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten Ge goda möjligheter för föreningar och studieförbund att verka, det är på det sättet som en mångfald av aktiviteter och forum för kreativitet och bildning skapas och möten sker. Knutte Wester färdigställer sitt verk Av tiden flätar jag en plats, 2018 Ge sen föreningar stöd att jobba med inkludering och normkritiska sätt att nå ut. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI