RAPPORT. Nämndernas arbete med trygghet och säkerhet Jessica Röök och Tove Löfgren KFKS 2013/

Transkript

1 RAPPORT Nämndernas arbete med trygghet och Jessica Röök och Tove Löfgren KFKS 2013/

2 Sammanfattning Rapportens beskriver hur kommunen arbetar med att skapa ett tryggare och säkrare Nacka. Syftet med rapporten är att vara ett diskussionsunderlag. Utgångspunkt är att Nacka enligt mätningar är en trygg och säker kommun. Traditionellt har det varit uppdelning mellan olika områden av trygg och säker, exempelvis skydd mot olyckor, krisberedskap, internt skydd, brottsförebyggande, folkhälsa och skadeförebyggande. Nu har det blivit vanligare att trygghet och är ett gemensamt politikområde. Kommunen har vissa lagstiftningskrav inom sfrågor. Trygghetsfrågor däremot bygger på ett kommunalt intresse att forma ett gott samhälle. Det finns ett övergripande mål som heter trygg och säker kommun. Under det övergripande målet har fem av elva nämnder satt strategiska mål. Inom nämnderna sker dock många aktiviteter kopplat till trygghet och. Inte minst sker det i det löpande arbete som görs inom verksamheter direkt riktade till medborgare exempelvis inom fritidsgårdar, skolor och äldreomsorg. Det finns också många goda exempel på samverkan, både intern samverkan och samverkan med andra aktörer. Förutom goda exempel i Nacka finns inspiration att hämta från andra kommuner. Bland annat idéer om hur dialog med medborgare kan användas i trygghetsarbetet. Statistiskt sätt ligger Nacka i stort bra till eller i mellanskiktet av kommunerna i de flesta mätningar. Men kommunen har inte toppresultat inom något område. Detta är svårt i ett så mångfacetterat område identifiera vilka specifika aktiviteter som ger orsaken till att Nacka ligger bra till i de flesta mätningar. Det finns aktiviteter riktade såväl mot individer som för att förbättra levnadsförhållanden, skapa meningsfull fritid och skapa goda miljöer. Tillsammans ger det förutsättningar för Nacka att vara en trygg och säker kommun. Slutsatsen är att Nacka på många sätt en trygg och säker kommun samt att det finns många goda exempel på aktiviteter och samverkan. Med de goda förutsättningar kommunen har finns potential att bli en ännu tryggare och säkrare kommun. Arbetet kan utvecklas genom bättre kunskapsöverföring, samtal inom och mellan nämnderna, dialog med lokalsamhället, bättre uppföljning och utveckling av TRÅ och BRÅ. En utvecklingsmöjlighet inom kommunen är att öka förståelsen för sambandet mellan lokal utveckling och trygghet. Förutom ett strukturellt kapital i form av polisstationer och regler och rutiner är det viktigt med sociala aktiviteter. Förståelse för att sociala aktiviteter och lokal utveckling är viktig ger en ny dimension och skapar nya idéer för fortsatt arbete. Nacka kommun Jessica Röök och Tove Löfgren 2 (27)

3 Innehållsförteckning 1 Uppdragets syfte och mål Avgränsning Metod Bakgrund och förutsättningar Kommunens ansvar Politisk vilja Nämndernas arbete med det övergripande målet Trygg och säker kommun Samverkan och aktiviteter som görs för trygghet och Samarbete inom kommunen Samarbete mellan kommunen och andra aktörer Nationell och internationell samverkan Aktiviteter BRÅ och TRÅs uppdrag och arbete Erfarenhetsutbyte TRÅ Andra kommuners trygg- och sarbete Indikatorer för trygg- och Öppna jämförelser Medborgarundersökning Nationella trygghetsundersökningen Ungdomsenkäten Brottsstatistik Fallskador Effekter av kommunens trygg- och sarbete Social oro Slutdiskussion Dialog Samverkan och nätverk (27)

4 9.3 Uppföljning Bilagor Strategiska mål och nyckeltal Lagstiftning och styrdokument Aktiviteter inom trygghet och Statistik (27)

5 1 Uppdragets syfte och mål Rapportens syfte är att beskriva hur kommunen arbetar med att skapa ett tryggare och säkrare Nacka. Rapporten ska fungera som ett diskussionsunderlag. Uppdragets mål att är att redogöra för: Vad är kommunens ansvar för trygghet och och vad är andra aktörers ansvar? Hur arbetar nämnderna med det övergripande målet Trygg och säker kommun? o Hur sker samarbetet inom kommunen samt mellan kommunen och andra aktörer för att skapa trygghet och? Hur arbetar kommunstyrelsens råd TRÅ och BRÅ med sitt uppdrag? Vilka alternativa sätt finns att arbeta med trygghet och sfrågor i andra kommuner. Vilka indikatorer för trygghet och finns och vad visar de? Att mäta effekter av trygg- och sarbete. 1.1 Avgränsning Utredningen fokuserar på verksamhetsinsatser och inte på finansiella resurser och vad som ger mest effekt för minst pengar. Varken rätts eller informations ingår i utredningen. 1.2 Metod Rapporten baseras på tillgängligt material i form av nämnders bokslut och verksamhetsberättelser samt andra styrdokument i kommunen. Det baseras även på intervjuer med nyckelpersoner inom och utanför kommunens organisation. Exempelvis representanter från räddningstjänsten och polisen. Information har även samlats in från ett erfarenhetsutbyte för TRÅnas presidier. Omvärldsspaning har skett genom samtal med och studiebesök hos andra kommuner. 2 Bakgrund och förutsättningar Enligt flera mätningar är Nacka en trygg och säker kommun. Trygghet och handlar om både upplevda och faktiska förhållanden och berör en rad olika områden i kommunens verksamheter. 2.1 Kommunens ansvar Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunen samordna skyddet mot olyckor inom det geografiska området. Det kan till exempel innebära att kommun ska samarbeta med landstinget och staten för att minska risken för trafikolyckor. De övriga skyldigheterna inom LSO överlåter kommunen till räddningstjänsten 5 (27)

6 eftersom det ligger inom räddningstjänstens ansvarsområde. Lagstiftningen öppnar för ett ökat förebyggande samarbete mellan räddningstjänsten och kommunen. Hur utvecklat det samarbetet är beror på hur kommunen har tolkat LSO. Enligt lagen om extraordinära händelser (LEH) har kommunen följande ansvar: Genomföra risk- och sårbarhetsanalys Planera för hantering av kriser Samordna olika aktörers förberedelse och krishantering inom det geografiska området En kommuns sarbete inkluderar även det interna skyddet. Detta innebär att kommunen har ett ansvar att skydda sin verksamhet, sin egendom, sina brukare och sina anställda. Syftet med detta är att kommunen ska kunna upprätthålla viktiga servicefunktioner i krissituationer. Förutom lagstiftning finns interna styrdokument. Dessa finns redovisade i bilaga. Under 2012 förtydligades nämndernas ansvar för trygg och som ett ansvar för många olika verksamheter och man arbetar med ett brett anslag. De centrala enheterna trygg och säker samt hållbar utveckling avvecklades i samband med det. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för samordning och att ha uppsikt över kommunens samlade verksamhet men har också ett nämndansvar för övergripande frågor om trygghet och. Polisen har enligt polislagen i uppgift att förebygga brott. Däremot finns det ingen lag som beskriver att kommunen har ett brottsförebyggande ansvar. Det är den politiska viljan som styr kommuners brottsförebyggande arbete. Det är också den som styr hur kommunen arbetar med drogförebyggande arbete och skadeförebyggande arbete inom kommunens geografiska område. 2.2 Politisk vilja Traditionellt har det varit uppdelning mellan olika områden av trygg och säker. Exempelvis skydd mot olyckor, krisberedskap, internt skydd, brottsförebyggande, folkhälsa och skadeförebyggande. Nu har det blivit vanligare att trygghet och är ett gemensamt politikområde. Nacka har exempelvis ett övergripande mål som heter trygg och säker kommun. Den politiska viljan visar sig inte bara i det övergripande målet utan även i nämndernas strategiska mål. Förutom i målen återfinns den politiska viljeinriktningen bland annat i majoritetsprogrammet. Till skillnad från majoritetsprogrammet har inte nuvarande majoritetsprogram med trygghet som ett särskilt fokusområde. Men det framgår i programmet att såväl förskolan ska vara en trygg och utvecklande start i livet för barnen som att alla äldre har rätt till en trygg ålderdom. Socialtjänsten nämns också som en viktig del 6 (27)

7 i välfärdsamhället och en förutsättning för att skapa ett samhälle där alla individer kan känna sig trygga och ges goda möjligheter att utvecklas. 3 Nämndernas arbete med det övergripande målet Trygg och säker kommun Under det övergripande målet trygg och säker kommun har fem nämnder och verksamheter satt strategiska mål. Dessa fem nämnder är kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, fritidsnämnden, tekniska nämnden samt förskola, fritid, skola (FFS). Tillsammans finns det tio strategiska mål, se bilaga. De strategiska målen ger en inte heltäckande bild av det arbete och prioriteringar som görs inom området trygghet och. Exempelvis syns inte socialtjänstens, miljö- och stadsbyggnadsnämndens eller verksamheten för sociala stödresursers arbete i målen. De strategiska målen är formulerade utifrån de av nämnden utsedda väsenliga områdena. Den enda nämnden med ett väsentligt område för trygghet och är tekniska nämnden. Med det inte sagt att nämnderna inte gör aktiviteter som påverkar trygghet och. Trygghet och är begrepp som både omfattar upplevelse och faktiska utfall, det bör då avspegla sig i nyckeltalen. Det finns flera goda exempel på hur båda dessa faktorer följs upp men det finns även områden där endast upplevelse följs upp och där skulle kunna vara en ytterligare komponent. Den sammantagna uppföljningen av det övergripande målet trygg och säker kommun bygger alltså på fem nämnders mål. Uppföljning av endast de strategiska målen ger inte svar på om kommunen lever upp till det övergripande målet eller inte. I rapporten Nämndernas bidrag till de åtta övergripande målen 1 konstateras att de övergripande målen används som sorteringsverktyg och är inte styrande för nämnderna. Dessutom kan det förekomma mål under andra övergripande mål med bäring på trygghet och. Flera mål under exempelvis god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling tangerar trygghet och sfrågor. Till exempel formuleringar som att öka innanförskap, att verka för ökad livskvalitet och bättre liv för enskilde eller hög insamlingsgrad av farligt avfall har alla koppling till trygghet och. 1 Diarienummer: KFKS 2013/ (27)

8 4 Samverkan och aktiviteter som görs för trygghet och I Nacka finns flera aktörer som på olika sätt arbetar med trygg- och sfrågor. Exempel på dessa är polis, räddningstjänst, landstinget, trafikverket, sjöfartverket, kustbevakningen, civilförsvaret, samt delar av civilsamhället såsom svenska kyrkan eller röda korset. Kommunens ska ansvara för att samordna aktörerna inom det geografiska området. 4.1 Samarbete inom kommunen Trygg- och sarbete sker inom kommunens alla verksamhetsområden och det är också i verksamheten som arbetet kan göra skillnad för medborgarna. Det finns flera goda exempel på samarbete inom kommunen som fungerar väl. Räddningstjänsten samverkar med miljöenheten kring tillsyn. Socialtjänsten har utvecklat en checklista för hemtjänstpersonal och ledsagare för att öka branden i hemmet hos äldre och personer med funktionsnedsättning. Samverkansgrupper finns även i välfärdsproduktionen mellan förskolor som arbetar skadeförebyggande och mellan äldreboenden som arbetar skadeförebyggande. Ytterligare exempel där den reguljära verksamheten samverkar är fritidsgårdar och Polarna. Beredningen för hållbar utveckling har en uttalad uppgift, enligt reglemente, att utifrån de av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen om god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling samt om trygg och säker kommun samordna och utveckla kommunens arbete inom dessa områden. I kommunen finns även ett tillgänglighetsnätverk och ett folkhälsonätverk som samlas kring frågor som har bäring på trygghet och skadeförebyggande arbete. 4.2 Samarbete mellan kommunen och andra aktörer De intervjuade personerna anser alla att kommunen har ett samordningsansvar för det brotts- och drogförebyggande arbetet. Kommunen samverkar med polisen i flera olika sammanhang. Just nu arbetar kommunen och polisen fram ett samverkansavtal. Fler exempel på hur parterna arbetar tillsammans är drogsamverkansgrupp, där även representanter från MiniMaria och Polarna Nacka träffas. Kommun och polis träffas i nätverket professionella bordet, i en chefsamverkansgrupp och i den sociala insatsgruppen som förut kallades skola, socialtjänt, polis (SSP). Kommun, polis och fastighetsägare samlas också i lokala TRÅ, centrala BRÅ och ungdomsbrå. Kommunen samverkar med lokala aktörer i fisksätraakademin. Där är lokal samhällsutveckling fokus. Föreningar, fastighetsägare, kyrka, moské, bibliotek, skola, fritidsgård, polis och folkets hus är några av de aktörer som samlas kring gemensamma utmaningar. 8 (27)

9 Samverkan sker även i projekt som exempelvis trygghetsdagar på skolor där polisen, kyrkan, socialtjänsten, polarna, fritidsgårdarna, ungdomsgruppen och tjejverkstan samarbetar. 4.3 Nationell och internationell samverkan Nacka är med i flera nätverk och tre av dem har bäring på trygghet och. Union of the baltic cities (UBC). Nacka är aktiva i den delen av nätverket som arbetar med sfrågor, det kallas commission of local safety. Det finns ett förslag att kommunen går ut denna samverkan. European Network of Social Authorities ( ENSA) Safe Community som är ett nätverk för kommuner som verkar för utveckling av det skadeförebyggande arbetet. Nacka kommun är sedan år 2000 certifierad som en trygg och säker kommun i nätverket Safe Community. Det innebär att kommunen åtar sig att arbeta långsiktigt och systematiskt med skadeförebyggande arbete. Arbetet ska följa de internationella indikatorerna för Safe Community. Inom ramen för Safe Community har kommunen utvecklat skadeförebyggande arbetssätt inom både barn- och äldreomsorg. 4.4 Aktiviteter Stor del av trygg- och sarbetet sker i det löpande arbete som görs inom verksamheter direkt riktade till medborgare. Exempel på detta är verksamhet inom inom fritidsgårdar, skolor och äldreomsorg. Ungdomsverksamhet i form av bland annat Polarna är också en viktig aktör i det förebyggande arbetet. Men även mer strukturellt arbete inom exempelvis arbets- och företagsnämnden och miljöoch stadsbyggnadsnämnden finns som viktiga delar för att skapa ett tryggt och säkert Nacka. Några andra exempel på arbete med uttalad fokus för trygghet och är riktade uppdrag och projekt såsom säkra skolvägar, trygg och säker idrottsanläggning och utmärkt förening. Inom barn- och äldreomsorgen finns goda exempel på skadeförebyggande arbete där Nacka ligger långt fram i utvecklingen. De aktiviteter som görs inom nämnderna har olika karaktär. Det kan handla om exempelvis projekt, löpande arbete, dokument, politiska råd, målsättningar eller uppföljningar. För att få en bild av olika aktiviteter, både mängden och bredden, som görs se excel-lista i bilaga. Listan är inte fullständig och täcker inte alla aspekter av trygghets- och sarbetet. Ett ansvar som alla nämnder har är att ta fram en nämndspecifik risk och sårbarhetsanalys. 9 (27)

10 5 BRÅ och TRÅs uppdrag och arbete Kommunstyrelsen har flera råd, rådens generella uppdrag är att vara samrådsorgan mellan kommunen och olika delar av Nackasamhället. Inom sina specifika områden är råden remissinstanser och har rätt att avge yttranden. Råden är också forum för överläggningar och ömsesidig information mellan respektive del av Nackasamhället och kommunstyrelsen samt övriga nämnder. Inom trygg och säkerområdet finns dels ett kommungemensamt brottsförebyggande råd (BRÅ), dels fyra lokala trygg och säkerråd(trå), ett för vardera av kommundelarna Boo, Fisksätra/Saltsjöbaden, Sicklaön och Älta. I reglementstexten framgår att de lokala TRÅ ska utveckla det brottsförebyggande arbetet och därmed bidra till ökad trygghet. Vidare framgår att de lokala råden ska understödja samverkan inom kommundelen och bidra till den lokala mobiliseringen mot brott och otrygghet. Efter 2010 kom de lokala råden att kallas trygg och säkerråd istället för som tidigare lokala brottsförebyggande råd. Namnbytet innebar inte några skillnader i reglementet för råden och inte heller några ändringar i innehåll. I de lokala råden ska representanter för Nackasamhället vara med. Representanter i lokala TRÅ är snarlika för respektive råd; polisen, polarna, fritidsgårdarna, räddningstjänsten, kyrkan, skola, socialtjänsten, fastighetsägare och föreningar exemeplvis Fisksätra Folkets Hus, Boo Folkets Hus, Föreningsrådet i Älta och företagarföreningar. De lokala råden har ett tjänstemannastöd för mötesorganisation, men även tjänstemän med expertkunskaper inom olika områden medverkar och stödjer råden. I det kommungemensamma BRÅ sitter kommunalråd och oppositionsråd samt representanter från de lokala råden. Dessutom är representanter för motsvarande aktörer i de lokala råden med. 10 (27)

11 Kommunens lokala TRÅn tar varje år fram en handlingsplan, prioriterade områden eller teman som det även kallas. Tabell 1 Respektive TRÅs handlingsplan, teman eller prioriterade områden 2013 TRÅ Älta TRÅ Sickla TRÅ Boo TRÅ Fisksätra/Saltsjöbaden Främja integration Samverkan med köpcentra i området Alkohol & drogförebyggande bland unga i Boo Oro i Saltsjöbadensoch Fisksätra Centrum kring bostadslösa missbrukare Skapa Alkohol och Förbättra unga Alkohol och droger - meningsfull droger tjejers psykiska hälsa Rökning Spelmissbruk - avgränsningar i miljön fritid för Ältaborna Utöka TRÅs möjligheter som diskussionspart till kommunen Förebygga alkohol och drogkonsumtion Förebygga psykisk ohälsa Trygghetsvandringar Säkrare skolvägar Skapa stödjande miljöer, engagerade boende &centrumutveckling Ungdomar som det finns oro kring Hundprojektet i Fisksätra (Hundaktivitetsplan) Medborgardialog och att synliggöra trå Ungdoms-brå Tabellen visar att den enda gemensamma frågan är alkohol och droger. Centrumfrågor är aktuella i tre av fyra råd. Att arbeta förebyggande med psykisk ohälsa återfinns i två av råden. Råden arbetar inte bara med skilda frågor, frågorna varierar även mellan strategisk och operativ karaktär. Fisksätra/Saltsjöbaden och Sickla har en mer handlingsinriktat fokus, medan Älta och Boo har en mer strategisk och övergripande fokus på sina prioriterade områden. Frågorna för varje TRÅ är utifrån de behov som finns lokalt, så att det är olika frågor är inte oväntat eller felaktigt. Råden har vissa gemensamma arbetsformer. De har fem alternativt sex möten per år. Inför varje år tas fram statistik om bland annat brott och ungdomars alkoholoch droganvändande som stöd för rådens handlingsplaner. Vid mötena redogör respektive aktör för vad som är på gång och redan genomfört samt även genomgång av handlingsplanen eller motsvarande. Även frågor om exempelvis stadsplanering, säkra skolvägar kan finnas med på dagordningen. 11 (27)

12 5.1 Erfarenhetsutbyte TRÅ Den 18 september var TRÅnas presidier inbjudna till erfarenhetsutbyte. Vid det tillfället kom många intressanta frågor och tankar fram som här sammanfattas och kan vara en del av den fortsatta utvecklingen av råden. Presidierna anser att det är viktigt att TRÅ består av en stor grupp aktörer med lokal förankring. En annan viktig del är att skapa ett nätverk, på så sätt får kommunen viktig information om lokala frågor. Presidierna anser att de lokala råden är det enda organ som har i uppdrag att ha fokus på vad som händer på lokal nivå. Många konkreta frågor hanteras även vid sittande bord vid mötena, vilket är en viktig funktion och ett exempel på när råden fungerar väl enligt deltagarna. En av frågorna som lyftes var vilket stöd TRÅ behöver. Statistik om alkohol, narkotika och brott behövs. Förutom statistik efterfrågas forskning, omvärldsbevakning, analys och problembeskrivning utifrån underlagen. Även gemensamma utbildningstillfällen efterfrågas. Frågor som diskuterades och som kan behöva hanteras vidare är: Vad är TRÅs respektive BRÅs mandat? Vilket begrepp ska användas, TRÅ eller BRÅ? Varför finns centralt BRÅ men lokala TRÅ och vad innebär det? Hur kan man synliggöra råden både internt och externt? Kanske nämnderna behöver få information om råden? Kan råden vara remissinstans för planarbete? Hur får TRÅ med skolorna i arbetet? 6 Andra kommuners trygg- och sarbete De stora skillnaderna mellan kommuner finns i organisationen av den del av arbetet som inte är lagstyrt. Inom trygghetsområdet har kommuner inget lagstadgat ansvar. Det politiska intresset, tolkningen av begreppet och ansvaret för det geografiska området styr arbetet. Det är inte ovanligt att det finns i ett lokalt BRÅ i kommunen som hanterar brotts- och drogpreventionsarbetet. Finns det inget BRÅ så är det vanligt med ett annat råd som hanterar ungefär samma frågor. Ofta är intentionen att brotts- och drogprevention ska skapa en känsla av trygghet. Men enligt forskning så är en viktig del av trygghetsskapande arbete att bygga en positiv utveckling av lokalsamhället 2. Stockholm är ett exempel där definitionen av trygghet även skapar utrymme för detta. Öckerö kommun lyfter också den sociala gemenskapen 2 Hallin, Jashari, Listerborn, Popoola Det är inte stenarna som gör ont, röster från Herrgården, Rosengård om konflikter och erkännande. Malmö: Mapius (27)

13 och ett starkt civilsamhälle som framgångsfaktorer för ett tryggt och säkert samhälle. Stockholm Stockholm är en av få kommuner som har tagit fram en definition på trygg- och sarbete. Definitionen säger bland annat trygghetsarbete innebär att skapa tillit till institutioner och människor. Definitionen ger utrymme för nya idéer om trygghetsskapande arbete. Trygghetsarbete: Minimera rädslan för att utsättas för oönskade händelser. Skapa tillit till institutioner och människor. Säkerhetsarbete: Värna om människa, miljö och egendom. Säkerställa samhällets funktionalitet, även vid oönskade händelser. Stärka förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden, demokrati, rätts och mänskliga fri- och rättigheter. Täby kommun Trygghetsarbetet i Täby är organiserat genom Trygg i Täby-rådet som består av politiker, tjänstemän från de flesta av kommunens verksamhetsområden samt närpolisen. Trygg i Täby har två heltidstjänster som initierar, driver och samordnar det praktiska trygghetsarbetet. Arbetet fokuserar främst på brotts- och drogprevention. Trygg i Täby har i uppdrag att öka delaktigheten i det förebyggande arbetet, samordna trygghetsarbetet i kommunen och utveckla nya metoder. Öckerö kommun I SKL s öppna jämförelser för år 2013 kom Öckerö kommun på första plats. Det är en liten kommun med invånare fördelat på 10 öar. Öckerö organiserar frågor om trygghet och hälsa i ett gemensamt råd där folkhälsosamordnare, ssamordnare och polis utgör grunden. Rådet är flexibelt sammansatt och deltagarna varierar med vilka frågor som diskuteras. Varje ö i kommunen har en samhällsförening som med jämna mellanrum har dialog med tjänstemän och politiker. Detta tillsammans med en medborgardialog skapar agendan för rådet för hälsa och trygghet. Som en del av kommunikationen med medborgarna har Öckerö utvecklat en applikation för smarta telefoner för att snabbt få information från medborgare om platser som upplevs som otrygga. Öckerö kommun lyfter det starka lokalsamhället med social gemenskap och kontroll som viktiga framgångsfaktorer för trygghet och. Kungsbacka Kungsbacka har ett utvecklat medborgardialogsarbete. Kungsbacka har ett utvecklat medborgardialogsarbete som används inom flera olika områden. Informationen från medborgardialogen kring trygghet och sätter 13 (27)

14 agendan för det arbetet. På så sätt är medborgarna med och skapar en relevant agenda. Arbetet blir även bättre förankrat och acceptansen för arbetet ökar. Kungsbacka har ett BRÅ som involverar och samverkar med medborgare via sociala medier. Ungdomar deltar i BRÅ på lika villkor som de andra aktörerna. Arbetet styrs av medborgardialogen och via uppdrag från olika nämnder. Organisatoriskt ligger Kungsbackas trygghetsarbete tillsammans med folkhälso-, demokrati- och inflytandefrågor. 7 Indikatorer för trygg- och Sammanfattningsvis ligger Nacka i stort bra till eller i mellanskiktet av kommunerna i de flesta mätningar, men kommunen har inte toppresultat inom något område. 7.1 Öppna jämförelser En uppmärksammad mätning är från SKL och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, där Nacka gått från 28 plats år 2011 till 15:e plats I den mätningen ingår endast mått för: personskador utvecklade bränder i byggnad våldsbrott stöld och tillgrepp Fem kommuner i Stockholms län har bättre placering än Nacka i denna lista. Den kommun som enligt denna mätning ligger först är Öckerö, läs mer om deras arbete i kapitel 6. En intressant bedömning som gjorts i denna mätning från SKL och MSB är hur resultatet förhåller sig till det förväntade resultatet för en kommun med samma förutsättning. Utifrån geografi, demografi och socioekonomiska faktorer görs bedömning av kommunen mot en så kallad modellkommun. Den bedömningen visar att Nacka har förväntat värde för personskador och våldsbrott. Vidare är Nacka bättre än modellkommunen vad gäller bränder, stöld och våld. Läs vidare i bilaga. 7.2 Medborgarundersökning Enligt medborgarundersökningen är medborgarindex för trygghet i Nacka 67. Snittet för medverkande 124 kommuner var 60. Bland kommuner i Stockholms län var det endast 4 kommuner med bättre resultat (se bilaga). Jämfört med åren 2011 och 2010 har indexet ökat, 2010 var index 65 och Trygghet är ett av få områden i medborgarundersökningen där det fanns en statistiskt säkerställd 3 Öppna jämförelser Trygghet och SKL och MSB 14 (27)

15 skillnad mellan könen. Kvinnor känner sig mindre trygga än män. Skillnad mellan geografiska områden går inte att ta fram från medborgarundersökningen. 7.3 Nationella trygghetsundersökningen Nationella BRÅ gör årligen den nationella trygghetsundersökningen, NTU, med frågor om utsatthet för brott, trygghetsupplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Förra årets NTU visar att Nacka ligger nära snittet i Stockholm när det gäller oro för brottsligheten i samhället och oro för närstående. Nackabon känner något högre oro för bostadsinbrott, men samtidigt något lägre oro för överfall/misshandel. Läs vidare i bilaga. 7.4 Ungdomsenkäten Ungdomsenkäten visar att färre ungdomar i Nacka röker och dricker. Men det finns också vissa oroande siffror: Flickornas alkoholkonsumtion har ökat och vid årets undersökning är det 35 procent av pojkarna på gymnasiet som använt narkotika, en siffra som ligger 8 procentenheter över länssnittet. 7.5 Brottsstatistik Sammanställning av brottsstatistik för visar att Nacka ligger genomgående lägre än både det nationella snittet och länssnittet vad gäller andelen polisanmälda brott. 7.6 Fallskador Ett folkhälsomått är antal personer över 65 år som vårdas på grund av fallolycka. Det är betydligt fler kvinnor än män i Nacka som vårdas på grund av fallolycka. Den könsskillnad som ses i Nacka ses även i länet. Siffrorna för länet skiljer sig inte nämnvärt från Nacka år 2010 vad gäller männen, men var något högre för kvinnor än i Nacka. Precis som i Nacka har det sedan 2001 skett en svag minskning för kvinnor som vårdats på grund av fallolycka. 5 8 Effekter av kommunens trygg- och sarbete En del av utredningens uppdrag är att ta reda på vilka effekter som arbetet inom nämnderna och TRÅ/BRÅ har gett. Rapporten beskriver ett stort antal aktiviteter som görs i kommunen med bäring på trygghet och. Dessutom finns det en hel del andra aktörer som föreningar, polis, räddningstjänst, myndigheter m.m. som agerar för trygghet och. Media, kampanjer händelseutvecklingen i omvärlden påverkar vår upplevda trygghet. Dessutom påverkas trygghet och av geografi, demografi och socioekonomiska faktorer. Att isolera kommunens aktiviteter mot omvärldsfaktorer har inte gått att 4 Enligt verksamhetsberättelse för TRÅ och BRÅ Folkhälsorapport (27)

16 genomföra inom uppdraget. Därför är det också svårt att säga något om effekterna av kommunens trygg- och sarbete. Ett annat sätt att mäta effekt är att mäta mot mål eller indikatorer på måluppfyllelse. Tydligare mål eller indikatorer än det övergripande målet Trygg och säker kommun behövs för att göra detta. Även när det är svårt att göra exakta effektutvärderingar finns det möjlighet att utifrån teoretiska resonemang utvärdera aktiviteter. Bland annat finns det forskning inom de olika delarna av politikområdet trygg och säker exempelvis för social oro. Forskning om social oro utgår ifrån idén att ett starkt civilsamhälle och en positiv lokal utveckling har ett starkt samband med trygghet och. 8.1 Social oro För att identifiera faktorer bakom social oro har polisen tillsammans med forskare från Malmö högskola respektive FoU Väst samarbetat med att ta fram en förklaringsmodell. Förklaringsmodellen pekar på fem nivåer av multifaktoriella orsaker till varför ungdomar involverar sig i destruktiva handlingar och kriminalitet. De fem nivåerna är; samhället, närsamhället, familjen, vänner och individ. 6 Utanförskapet löper som en röd tråd genom alla nivåer vilket gör att det i utsatta områden bildas egna normer, värderingar och lagar. För att arbeta preventivt med dessa orsaker finns tre preventionsnivåer framtagna. Nyckelbegrepp inom respektive område anges också. 1. Strukturell prevention bättre levnadsförhållanden, samverkan, arbeteoch utbildning, förbättrad vård, barnomsorg, fritidsverksamhet, integration. 2. Social prevention stödja familjer och individer, minska utanförskap, stärka ungas självförtroende och självkänsla, stärka boendemiljön, meningsfull fritid, förebilder. 3. Situationsanpassad prevention områdes- och platsbaserade åtgärder, inventering av områden, identifiera mikroplatser och hot spots, analys av händelser, stärka civilsamhället, social kontroll, skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna. Ett sätt att värdera kommunens arbete, även om vi inte kommer åt de direkta effekterna, är att analysera hur väl kommunen arbetar med dessa tre preventionsnivåer. Många områden behöver samverka för att kunna bygga ett samhälle som är tryggt och säkert. Skola, fritid, socialtjänst, stadsbyggnad, arbetsmarknad är några av de aktörer som behövs för ett skapa ett samhälle utan social oro. Från de intervjuer som genomförts i arbetet med att ta fram rapporten kan konstateras att det finns en hög medvetenhet om trygghet och. Det (27)

17 pågår många aktiviteter inom inom alla tre preventionsnivåer. Nackas aktiva arbete med arbetsmarknadsfrågor för ungdomar är intressant ur detta perspektiv. Att det inte inträffade några allvarliga incidenter i våras vid den sociala oro som spreds från händelserna i Husby kan vara en god indikator på att Nacka har en bra grund både utifrån de preventiva nivåerna men även att det finns ett nätverk som samverkar. 9 Slutdiskussion Nacka är på många sätt en trygg och säker kommun. Med de goda förutsättningar kommunen har finns potential att bli en ännu tryggare och säkrare kommun. Arbetet kan utvecklas genom bättre kunskapsöverföring, samtal inom och mellan nämnderna, dialog med lokalsamhället, bättre uppföljning och utveckling av TRÅ och BRÅ. En utvecklingsmöjlighet inom kommunen är att öka förståelsen för sambandet mellan lokal utveckling och trygghet. Förutom ett strukturellt kapital i form av polisstationer och regler och rutiner är det viktigt med sociala aktiviteter. Förståelse för att sociala aktiviteter och lokal utveckling är viktig ger en ny dimension och skapar nya idéer för fortsatt arbete. 9.1 Dialog Den politiska viljan är formulerad i det övergripande målet trygg och säker kommun. Ett utvecklat samtal mellan och inom nämnderna om vad trygghet och kan skapa förutsättning för nya idéer om trygghetsskapande arbete. Att se lokal utveckling som en trygghetsfaktor kan vara en breddning av området. Ett forum för ett samtal mellan nämnderna kan vara beredningen för hållbar utveckling som har ansvaret för att samordna och utveckla det övergripande målet trygg och säker kommun. Risk- och sårbarhetsanalyserna kan ses som en hjälp att lyfta frågan om sociala risker men även trygghetsfrågor i nämnderna. Det lokala trygghetsarbetet kan utvecklas genom att tydligare låta medborgarnas synpunkter sätta agendan för det lokala trygghetsarbetet. Ett dialogarbete med medborgarna skulle kunna tillföra en ny dimension för TRÅnas och nämndernas arbete. En sådan diskussion bör även involvera andra samverkansaktörer för att tillsammans skapa en gemensam lägesbild/uppfattning av det upplevda problemet och tillsammans definierar målbilden. Medborgarnas delaktighet och inflytande i samhället är en viktig faktor för trygghet. Intressant vore att studera vidare hur kundvalet bidrar till delaktighet och därmed stärker känslan av socialt sammanhang och möjlighet att påverka och därmed skapar ett tryggare samhälle. 17 (27)

18 9.2 Samverkan och nätverk Kommunen är inte den enda aktören med ansvar för ett tryggt och säkert samhälle. Exempelvis har polisen ansvar för brottsförebyggande åtgärder. Men det ligger även i kommunens intresse. Ett sätt för kommunen att ta ansvar är att skapa möjligheter för lokala intressen att samverka. I intervjuerna har det framkommit att det är viktigt med samverkan och att det är kommunens uppdrag att skapa förutsättning för det. Flera av de intervjuade upplever att kommunikationen och kunskapsöverföringen inom kommunen har brister. Trots flera nätverk och samverkansgrupper behöver kunskapsöverföringen inom kommunen utvecklas. Detta gäller både kommunikationen mellan olika nämnder och mellan tjänstemän och verksamheter. TRÅ och BRÅ är forum för samverkan. I intervjuerna framkommer att rätt representanter finns i råden och att de fungerar väl som forum för kunskapsutbyte. Reglementet fokuserar på brottslighet för att skapa trygghet men samtidigt är handlingsplanerna inom råden bredare än så och syftar i mångt och mycket till att stärka lokalsamhället. Reglementet ändrades inte i samband med att de lokala råden gick från BRÅ till TRÅ, vilket gör att uppdraget är oklart. Nacka har valt att behålla det centrala rådet BRÅ medan de lokala råden är TRÅn. Nacka är medlem i Safe Community men deltar inte i det internationella utbytet eller i utbytet med andra svenska kommuner. Medlemskapet har bidragit till att Nacka har utvecklat skadeförebyggande arbete inom flera verksamheter. Nacka är inte en aktiv medlem lever på så sätt heller inte upp till de uppsatta indikatorerna. Därför behövs en diskussion om hur värdefullt det är för Nacka att vara med i nätverket. I samband med projektet utveckling utan gränser förtydligades nämndernas ansvar för bland annat trygg- och sfrågor. Syftet med organisationsförändring är att nämnderna skall ta ett gemensamt ansvar för att samspela med varandra inom frågor som rör samtliga nämnder. Trygghet och är en sådan fråga. Den kompetens som tidigare fanns samlad på två centrala enheter sitter nu på olika enheter inom organisationen. De personer som arbetar med ssamordning ligger direkt under den administrativa direktören. De som tidigare arbetat med trygghetsfrågor t. ex före detta folkhälsoplanerare och miljösamordnare upplever att deras uppdrag att jobba över hela organisationen numera är otydligt. Det finns fortfarande utmaningar med organisationens arbete och ansvarstagande för övergripande frågor. 9.3 Uppföljning För att få en mer heltäckande bild behöver uppföljningen av trygghet och kompletteras med statistik kopplat till de tre preventionsnivåerna: Strukturell prevention Social prevention Situationsanpassad prevention 18 (27)

19 Utöver statistik om brott, skador och bränder behövs uppföljning av exempelvis personer i utanförskap som varken arbetar eller studerar, och antal med icke godkända grundskole-/gymnasiebetyg. Statistiken bör även kompletteras med de trygghetsmätningar som görs. En del av uppföljningen kan också vara resultat från medborgardialog och synpunktshantering. Genom att samverka med andra kommuner och ta fram gemensamma indikatorer och analyser skapas möjlighet att jämföra sig med andra. 19 (27)

20 10 Bilagor 10.1 Strategiska mål och nyckeltal Trygg och säker kommun Strategiska mål Nyckeltal Målvärde Kommunstyrelsen Kommuninvånarna upplever att kommunen? är trygg och säker Utbildningsnämnden Fsk: Trygg arbetsmiljö 1. Andel föräldrar som anser att barnet är Varje barn har rätt till en arbetsmiljö som tryggt i verksamheten. präglas av glädje, trygghet och stimulans som 2. Andel föräldrar som anser att barnen bidrar till god hälsa. är ute varje dag med förskolan eller i den ped oms. Grsk: Trygg arbetsmiljö 1. Andel elever som anser att de är trygga Varje elev har rätt till en arbets-miljö som i skolan. präglas av glädje, trygghet, studiero och 2. Andel elever som kan arbeta utan att stimulans och som bidrar till god hälsa. bli störda under lektioner och arbetspass. 3. Andel elever som varje skoldag deltar i någon form av fysisk aktivitet i skolan. Gymn: Trygg arbetsmiljö Varje elev har rätt till en arbets-miljö som präglas av glädje, trygghet, studiero och stimulans och som bidrar till god hälsa. Fritidsnämnden Fritidsanläggningarna ska vara trygga. Tekniska nämnden Kommunens vägnät ska i största möjliga mån utformas och underhållas så att det upplevs tryggt att vistas i trafikmiljön Dagvatten ska avledas på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att, hälsa och ekonomiska intressen 20 (27) 1. Andel elever som anser att de är trygga i skolan. 2. Andel elever som anser att de har arbetsro på lektionerna. 1. Andel besökare som anser att kommunens fritidsanläggningar är trygga (%) (nytt nyckeltal) 2. Antal rapporterade skador på utövare orsakade av brister i kommunens idrottsanläggningar, st. (Rapporteras via reg. folkhälsoplanerare anmälningsblankett finns på hemsidan) 3. Andel godkända vattenprover i simhallarna, % (Prov tas var 14:e dag) 1. Vad tror eller tycker du om trafiken på gator och vägar i din kommun, % (SCB medelvärde 6,3 samtliga kommuner 5,9) 2.Vad tror eller tycker du om trafiken på gång- och cykelvägar i din kommun % (SCB medelvärde 6,1samtliga kommuner 5,9) 3.Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter, % (SCB medelvärde 6,8 samtliga kommuner 65) Andel fastigheter som drabbats av källaröversvämning pga. dagvattenflöde ska inte öka. 95% 95% 95% 75% 75% 95% 75% 90% brukarundersökning 0 95% 85% 85% 85% <5 st (5%)

21 inte hotas FFS Fsk: Trygg arbetsmiljö Grsk: Trygg arbetsmiljö Varje elev har rätt till en arbets- miljö som präglas av glädje, trygghet, studiero och stimulans och som bidrar till god hälsa. Gymn: Trygg arbetsmiljö Varje elev har rätt till en arbets- miljö som präglas av glädje, trygghet, studiero och stimulans och som bidrar till god hälsa Andel föräldrar som anser att barnet är tryggt i förskoleverksamheten. 1. Andel elever som anser att de är trygga i skolan. 2. Andel elever som kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass. 3. Andel elever som varje skoldag deltar i någon form av fysisk aktivitet i skolan 1. Andel elever som anser att de är trygga i skolan. 2. Andel elever som anser att de har arbetsro på lektionerna. 95% % 75% 10.2 Lagstiftning och styrdokument På en övergripande nivå är syftena och målen i de olika lagstiftningarna desamma, de vill åstadkomma: - färre oönskade händelser - mindre konsekvenser av sådana händelser - ökad förmåga att hantera oönskade händelser Kommunallagen (SFS 1991:900) står att verksamheten ska vara ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande. Det innebär också att skydda egendomar och övriga tillgångar mot skador. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. I LEH regleras bland annat kommunens krisberedskap och kraven på kommunen att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara en plan för hur man ska hantera extraordinära händelser göras. u Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), syftar till att reglera skydd mot olyckor. I kommunens ansvar för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ingår bland annat att kommunen ska se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. En 21 (27)

22 kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I lagstiftningen regleras även Räddningstjänsten. Säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627) omfattar skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets samt skydd mot terrorism. I speciallagstiftningar finns även regleringar inom trygghet och sområdet. I Skollagen finns ett eget kapitel om trygghet och studiero. Där formuleras att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Hänvisning ges till arbetsmiljölagen (1977:1160) där det finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare. Arbete ska planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljölagen omfattar inte förtroendevalda i kommunen. I Plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser om planläggning av ny mark, vatten och byggande. Miljöbalken (1998:808) har också bestämmelser om som på trygghet och. Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453), syftar bland annat till att skapa förutsättningar för social trygghet. Lagen reglerar ett antal åtaganden för kommunen kopplat till åtgärder vid begångna brott Interna styrdokument Krisplan för Nacka kommun samt checklistor till krisplan. I enlighet med 2 kap 1 lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEHFB) har Nacka kommun gjort en risk- och sårbarhetsanalys. Resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen ligger till grund för kommunens krisplan. Program för Nacka kommuns s- och riskhanteringsarbete. Dokumentet sammanför och förklarar det samlade arbete inom väsentliga delområden som krävs och redan bedrivs i stor utsträckning för att uppnå olika myndighetskrav och egen ambitionsnivå. Härigenom säkerställs samsyn, uppföljning och utveckling inom området. Programmet är övergripande och uttrycker målbilder och åtaganden för Nacka kommun. Det beskriver delområden inom s- och riskhanteringsarbetet där arbete redan pågår, planeras för eller genom risk- och sårbarhetsanalyser utreds. Övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Nacka kommun samt nämndernas specifika risk- och sårbarhetsanalys. Enligt LEH och LSO är kommunen skyldig att identifiera sårbarheter samt de risker som hotar 22 (27)

23 samhällsviktig verksamhet och sammanställa dem i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att identifiera skyddsvärda tillgångar inom kommunen, de risker som hotar dessa samt kommunens möjlighet att hantera, motverka och återhämta sig om de inträffar. Underlaget som framkommer av denna risk- och sårbarhetsanalys bör beaktas i de planer som tas fram lokalt för hantering av krissituationer. Analysen är ett steg i att stärka kommunens krishanteringsförmåga. Målet är att se över hur Nacka kommun med sina styrprinciper och decentraliserad organisation, med en myndighets- /huvudmannadel och en produktionsdel, fungerar vid en allvarlig händelse. Riktlinjer för kameraanvändning i Nacka kommuns verksamheter. Riktlinjerna tydliggör Nackas förhållningssätt vad gäller användning av bevakningsutrustning både sådan kamerabevakning som kräver beslut av länsstyrelse och sådan kamerabevakning som inte kräver beslut av länsstyrelse. Riktlinjer för psykiskt och social omhändertagande (POSOM). POSOM är en resurs för psykiskt och socialt omhändertagande av människor vid olyckor och katastrofer när de ordinarie resurserna inte räcker till eller inte kan nås. Drogförebyggande policy. Alla barn och ungdomar i Nacka kommun ska ha rätt till en trygg uppväxt och rätt till drogfria ungdomsmiljöer. Nacka kommun ska vara en narkotika- och dopingfri kommun. Strategiska mål i policyn - Skolan ska främja utvecklingen av en hälsosam livsstil och erbjuda ett gott och tryggt skolklimat - Stöd till föräldrar ska erbjudas i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet - Idrotts- och föreningsliv ska i ökad utsträckning och mer metodiskt arbeta med olika värdegrundsfrågor - Verka för att tillgängligheten av tobak, alkohol och narkotika minskar Lokal ordningsstadga för Nacka kommun. Ordningsföreskrifter för allmän plats exvis hundar, alkoholförtäring på allmän plats Aktiviteter inom trygghet och. Aktivitet Samverkansorgan Trå/Brå Ungdoms BRÅ Beredning för hållbar utveckling Sickla ungdomsnätverk Fisksätraakademin Professionella nätverket Chefssamrådet Projekt/riktade uppdrag Safe community 23 (27)

24 Safe elderly Tidiga insatser Säkra skolvägar Trygghetsvandringar Trygg och säker barnomsorg Trygg och säker skola Trygg och säker lekplats Trygg och säker äldreomsorg vid särskilt boende Utmärkt förening i Nacka Trygg och säker idrottsanläggning Föräldrastöd Riktade föräldrastödsprogram Brottsutsatta unga Barn till missbrukare Barn till psykiskt sjuka Fallskadeverksamheten; balansskolan, qigong. Tryggve Trygghetsdag på skolor Alla Barn i Centrum - ABC D-HLR SSP (skola, socialtjänst, polis) Risk-och sårbarhetsanalyser 10.4 Statistik SKL och MSB gör årligen rapporten Trygghet och som bygger på statistik som kallas öppna jämförelser. I 2012 års rapport visar Nacka goda resultat och hamnar på plats 15, att jämföra med plats 28 tidigare år (med samma mått). Av de på topp 20-listan är alla förutom en precis som Nacka förortskommun eller pendlingskommun. Fem kommuner i Stockholms län har bättre placering än Nacka i denna lista; Salem (placering 6), Vallentuna (placering 8), Vaxholm (placering 9), Täby (placering 10), Lidingö (placering 11). I rapporten har MSB och SKL även gjort modellberäknade värden dvs resultat som kommunen borde ha med hänsyn tagen till lokala förhållanden. Utveckling mellan och presenteras också. De fyra första måtten (blåmarkerade) är med i den sammanvägda beräkningen av kommunens placering. De övriga måtten finns även de presenterade i rapporten med vägs inte in i jämförelsen. 7 Tabell 2 Öppna jämförelser Antal Medelvärde Avvikels I jämförelse Utveckling Jämförelse Jämförel 7 Trygghet och Säkerhet 2012, Öppna jämförelser 24 (27)

25 1 Sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador 2 Bränder i byggnad (ny formulering 2012) 3 Anmälda våldsbrott 4 Anmälda stöldoch tillgreppsbrott 5 Anmälda brott om skadegörelse 6 Upplevt oro för bostadsinbrott (NTU) 7 Upplevt oro för misshandel och överfall (NTU) per 1000 inv för riket e från modellb eräknat värde 8,5 11,8 Lika många med andra kommuner Bland de 25% med bäst värden 0,27 0,7 Färre än Bland de 25% med bäst värden 8,1 8,8 Lika många Bland de 50% i mittfältet 44 39,5 Färre än Bland de 50% i mittfältet 22,3 11,1 - Bland de 25% med sämst värden Andel inv 38,2 (33,6-42,7) Andel inv 33,1 (28,6-37,5) mellan och se ,8 8,6-50% 0,26 0,28 31 % 8,2 8,2-16% 45,9 46,3 25,6 Ej med 37,6 (33,1 42,0) 34,3 (30,0 38,6) Annan fråga Annan fråga 25 (27)

26 Medborgarundersökningen Medverkande Stockholmskommuner 2011 o 2012 Trygghetsindex (sammanvägn av tre frågor) snittet för samtliga 124 medverkande Nationella trygghetsmätningen Tabell 3 Andel i Nacka som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället, oro för närstående, som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området samt som känner mycket eller ganska stor oro över att utsättas för olika brottstyper, enligt NTU Sthlm 2012 Otrygghet vid utevistelse sen kväll xx Xx xx 17 Oro över brottsligheten i samhället Oro för närstående Oro för bostadsinbrott Oro för överfall/misshandel Oro för bilinbrott xx Xx xx (27)

27 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se