Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter Kommunstyrelsens ersättare fk. Kommundirektören Ekonomichefen Personalchefen fk. Kommunsekreteraren Förvaltningschefen omsorgsstyrelsen fk. Förvaltningschefen bildningsstyrelsen fk. Förvaltningschefen V-Dala miljö & bygg fk. Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Kommunstyrelsen Omsorgsförvaltningens sammanträdesrum Tid: måndag 4 februari 2019 klockan 13:15 Val av justerare samt plats och tid för justering Gunilla Berglund (C) med Per-Ola Ahlström (SD) som ersättare Kommunkansliet 5 februari 2019 klockan 13:15 Information 1. Aktuella styrelsefrågor respektive ordförande redovisar (5 min/styrelse) 2. Digitaliseringspolicyn information av IT-chef Göran Ecström Kommunstyrelseärenden från tekniska utskottet 1. Investeringsansökningar 2019 Tekniska utskottets förslag till kommunstyrelsen - Investeringsansökningarna tillstyrks. 2. Bengt Janssons medborgarförslag om trafik och parkeringar, Västerbovägen och Ponsbachsväg i Krylbo Tekniska utskottets förslag till kommunstyrelsen - Medborgarförslaget avstyrks.

2 Sida 2 Kommunstyrelseärenden från arbetsutskottet 1. Revidering av riktlinje för upphandling och inköp Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen - Förslaget till revidering av riktlinje för upphandling och inköp antas. 2. Framställan från By Sockengille om förhandsbesked angående medfinansiering Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen - Avesta kommun godkänner ansökt medfinansiering om maximalt kronor, under förutsättning att Länsstyrelsen/Jordbruksverket godkänner projektets resterande finansiering (75 %). - Finansiering sker inom ramen för kommunstyrelsens övergripande verksamhet. 3. Finansiering av Grannsamverkansskyltar Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen - Avesta kommun bidrar med kronor till skyltar för grannsamverkan för åren Kostnaden för skyltar angående grannsamverkan om kronor finansieras inom ramen för lokala Brottsförebyggande rådet. 4. Ansökan till Årets Stadskärna 2019 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen - Avesta kommun ansöker om att bli Årets Stadskärna 2019 och uppdrar till Tillväxt Avesta att lämna in en formell ansökan senast den 28 februari Yttrande till justitieombudsmannen med anledning av inte utlämnad handling Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen - Upprättat förslag till yttrande antas. Kommunfullmäktigeärenden från tekniska utskottet 1. Avgift för elbilsladdare Tekniska utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Avgift för laddning av elfordon fastställs till 2,50 kr/kwh. - Avgiften gäller från och med Suzanne Ranefjords medborgarförslag om cykelväg i Karlbo Tekniska utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Medborgarförslaget är besvarat med teknisk service yttrande.

3 Sida 3 Kommunfullmäktigeärenden från tekniska utskottet (forts) 3. Carina Malmquists medborgarförslag om lekpark i Sonnbo Tekniska utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Medborgarförslaget avstyrks. 4. Daniel Janssons medborgarförslag angående en gång- och cykelbana hela vägen till Grytnäs Tekniska utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Medborgarförslaget är besvarat med teknisk service yttrande. Kommunfullmäktigeärenden från plan- och näringslivsutskottet 1. Permanent lösning Gruvgärdets återvinningscentral inklusive investeringsansökan Plan- och näringslivsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Gruvgärdets tillfälliga återvinningscentral ska bli permanent. - Avesta Vatten och Avfall AB:s styrelses beslut om investering på 25,9 miljoner kronor godkänns. 2. Investeringsram för att trygga Horndals vattenförsörjning Plan- och näringslivsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Investeringsramen på 129 miljoner kronor för projektet Vattenförsörjning Horndal godkänns. - Delegation lämnas till Avesta Vatten och Avfall AB:s styrelse att fatta beslut om de delinvesteringar som ingår inom den totala investeringsramen för projektet. 3. Investeringsansökan för anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning Plan- och näringslivsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Investeringsramen för projektet Anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning godkänns. - Delegation lämnas till Avesta Vatten och Avfall AB:s styrelse att besluta om de delinvesteringar som ingår inom den totala investeringsramen för projektet.

4 Sida 4 Kommunfullmäktigeärenden från arbetsutskottet 1. Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Medborgarförslaget är besvarat med omsorgsstyrelsens yttrande. 2. Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning återremitterat ärende Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Medborgarförslaget avstyrks. 3. Johan Thomasson (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmet Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Motionen avstyrks. 4. Gunilla Berglunds (C) motion om HLR för personal inom barnomsorg och skola Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Motionen avstyrks. 5. Investering Boken 4, Badhustomten återremitterat ärende Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Kommunfullmäktige godkänner Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. 6. Digitaliseringspolicy för Avesta kommunkoncern Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Digitaliseringspolicy för Avesta kommunkoncern antas. - Nuvarande IKT-policy (Informations- och kommunikationsteknikpolicy) upphör att gälla. Kommunfullmäktigeärenden från personalutskottet 1. Personalpolitiskt program Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige - Det nya personalpolitiska programmet antas att gälla från och med mars Det nya personalpolitiska programmet ersätter tidigare reviderade program från 2002.

5 Sida 5 Delegationsbeslut Kommunstyrelsen delges nedanstående protokoll över delegationsbeslut för kommunstyrelsens verksamhetsområde: 1. Personalutskottets 1, 14 januari Tekniska utskottets 1, 2 och 9, 21 januari Plan- och näringslivsutskottets 71, 72 och 75, 21 januari Arbetsutskottets 1-19, 21 januari Dnr. KK Kommundirektörens beslut F 04/18 om revidering av beslutsattestanter tillika anbudsöppnare och utanordnare för kommunstyrelsens verksamhetsområde. 3. Dnr KK Kommundirektörens beslut F 01/19 revidering av kommunstyrelsens delegationsordning gällande redaktionella ändringar och beslutsattestanter. 4. Dnr KK Kommunstyrelsens ordförandes beslut 17 december 2018 om bidrag till Skogsbo SK om kronor för Nicklas Lidström cup. 5. Dnr. KK Redovisning av delegationsbeslut utredare, planerare, handläggare av handikapptillstånd och skolskjutsfrågor 10 oktober 19 december Dnr KK Redovisning av delegationsbeslut utredare/planerare väghållning 2 oktober 3 december Dnr KK Redovisning av delegationsbeslut utredare/planerare parker/grönytor 19 oktober 5 december Dnr KK Redovisning av delegationsbeslut angående motorfordonstrafik 13 november 11 december Dnr. KK Redovisning av delegationsbeslut från kart & mät 17 maj januari Delgivningar Kommunstyrelsens protokoll finns att läsa på: 1. Kommunstyrelsens protokoll 12 november Kommunstyrelsens protokoll 19 november 2018.

6 Sida 6 Delgivningar (forts) Övriga delgivningar finns att läsa på: 3. Dnr. KK Koncernledningsgruppens minnesanteckningar 25 oktober Koncernledningsgruppens minnesanteckningar 8 november Koncernledningsgruppens minnesanteckningar 29 november Dnr. KK Minnesanteckningar från styrgruppen för upphandlingssamarbete 30 november Sammanträdesprotokoll från styrelsemöte med Gamla byn AB 15 november Sammanträdesprotokoll från styrelsemöte med Avesta Vatten och Avfall AB 5 december Sammanträdesprotokoll från Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds direktion 13 december Sammanträdesprotokoll från Språktolknämnden i Dalarna 29 november Sammanträdesprotokoll från styrelsen i Dalarnas kommunförbund 24 oktober Sammanträdesprotokoll från Västmanland-Dalarna lönenämnd 23 november Anteckningar från Lokala BRÅ 14 december Skrivelse från Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner december 2018 om verksamheten. 13. Dnr. KK Protokollsutdrag med budgetuppföljning för Västmanland-Dalarna lönenämnd Dnr. KK Protokollsutdrag från bildningsstyrelsen angående tillfälligt boende för ankomna familjer till ensamkommande barn och ungdomar. 15. Dnr. KK Yttrande angående Nedre Dalälvens Utvecklings AB:s hemställan om dispens för spridning av bekämpningsmedel. 16. Länsstyrelsens beslut 13 november 2018 om fördelning av mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisningar år 2019 till kommuner i Dalarnas län. 17. Dnr. KK Länsstyrelsens protokoll 11 december 2018 över inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet. 18. Boverkets skrift Byggemenskaper i bostadsförsörjningen. 19. Sammanträdesprotokoll från Södra Dalarnas Samordningsförbund 23 november 2018.

7 Sida 7 Delgivningar (forts) 20. Dnr. KK Länsstyrelsens meddelande om att Lars Levahns och Johan Thomassons förordnande som vigselförrättare löper ut vid årsskiftet. 21. Dnr. KK Länsstyrelsens underrättelse om Johan Thomassons upphörande av uppdrag som vigselförrättare. 22. Dnr. KK Kommunrevisionens granskning av upphandling och kostnader för Gruvgärdets återvinningscentral. 23. Sveriges Kommuner och Landstings meddelande från styrelsen nr 15/2018 Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter. 24. Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport, december Sveriges Kommuner och Landsting: Arbetsgivardeklaration på individnivå. 26. Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär: 18:41 Ägar- och ledningsprövning nya krav för enskilda att bedriva fristående förskola 18:43 Omräkning av pension enligt PA-KL 18:44 Pensionsnämndens beslut om omräkning av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt 18:45 Värdesäkring av ersättning som betalas till lärare, skolledare och syofunktionär 18:46 Beslut om bidragsbelopp till enskilda huvudmän överklagas genom förvaltningsbesvär 18:47 Budgetpropositionen för 2019 och höständringsbudgeten för år :48 Budgetförutsättningar för åren :50 Kommunala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform 18:52 AFA:s styrelse har beslutat om premiär för år :53 Överenskommelse om vissa ändringar i Allmänna bestämmelser 18:54 Överenskommelse om vissa ändringar i PAN 10 18:55 Överenskommelse om vissa ändringar i BEA 06 och BEA T 13 18:56 Överenskommelse om vissa ändringar i BUI T, 16 och 25 och BAL T, 16 och 24 18:57 Överenskommelse om vissa ändringar i Studentmedarbetaravtalet 9 och Tekniksprånget 6 18:59 Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2018:4, Smittrisker 18:63 Omsorgsprisindex 18:64 Budgetförutsättningar för åren :67 Slutligt utfall av 2017 års kommunala fastighetsavgift samt prognos för åren 2018, 2019 och Avesta 23 januari 2019 Lars Isacsson kommunstyrelsens ordförande Anders Kilström kommunsekreterare

8

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 Kommunstyrelsens tekniska utskott lnvesteringsansökningar 2019 Dnr KK Teknisk service ansöker om investeringsbeslut för nedanstående objekt/projekt, ansöknin ga r bifogas. Investeringso iekt Väghållning Förbättrat underhåll Vägbelysning Ombyggnationer ga tor, vägar, GC, hållplatser Broar Trygg belysning F ast:ighetsåtgärder Inventarier Fordon/ större maskiner Exploatering Grönytor/Parker/Lekparker Utvecklingsprojekt Totalsumma investeringsansökan: tkr Samtli ga ovanstående investeringar ryms inom den av KF beslutade totalvolymen för investerin gar för Inget delprojekt inom området "Väghållning" ovan beräknas överstiga nivån för beslut i Kommunstyrelsen. Ansökan gällande utveckling av Källhagen kommer att hanteras som särskilt ärende då den ansökan behöver beslutas av Kommunfullmäktige pga projektets storlek. Finansiering av driftkostnader för investeringarna sker inom Kommunstyrelsens ram. Teknisk service fars/ag till beslut - Tekniska utskottet föreslår Kommunstyrelsen att investeringsansökningarna tillstyrks enligt ovanstående förteckning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 1

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts) Beredning - Teknisk service skrivelse nr Vid kommunstyrelsens tekniska utskotts beredning redogör ekonom Tommy Ahlberg för ärendet. J<rirsla till kommunstyrelsen - Investeringsansökningar 2019 tillstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 2

11 KOMMUNKANSLI/TEKNISK SERVICE Datum Brevnr/Diarienr Kommunstyrelsen Handläggare: Tommy Åhlberg lnvesteringsansökningar Teknisk service ansöker om investeringsbeslut för nedanstående objekt/projekt, ansökningar bifogas. Investeringso zekt Väghållning Förbättrat underhåll Vägbelysning Ombyggnationer gator, vägar, GC, hållplatser Broar T rygg belysning Fastighetsåtgärder Inventarier Fordon/ större maskiner Exploatering Grönytor/Parker/Lekparker Utvecklingsprojekt Totalsumma investeringsansökan: tkr Samtliga ovanstående investeringar ry ms inom den av KF beslutade totalvolymen för investeringar för Inget delprojekt inom området "Väghållning" ovan beräknas överstiga nivån för beslut i Kommunstyrelsen. Ansökan gällande utveckling av Källhagen kommer att hanteras som särskilt ärende då den ansökan behöver beslutas av Kommunfullmäktige pga projektets storlek. Finansiering av driftkostnader för investeringarna sker inom Kommunstyrelsens ram. Förslag - Tekniska utskottet föreslår Kommunstyrelsen att investeringsansökningama tillstyrks enligt ovanstående förteckning. Kommunkansliet Mikael Jans son Resultatenhetschef teknisk service 3

12 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Avstämd med förvaltningschef:!telrnisk service, Mikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst!Projekt väghållning Startmånad Ekonomi Investering Kvalitetshöj Slutmånad Myndighetskrav X I I Leasingavtal Hyresavtal Fyll även i adm uppgifter nedan I x till ekonomisystemet..., I Gå till adm uppg I Plan Ar 2 tkr Plan Ar 3 tkr Totalt Netto Åtgärd: Planerade investeringar för 2019 är: Ny GC-väg Prästgatan Avesta. Ny GC-väg Krylbovägen Koppardalen.GC-överfart Balders Hage/Axel Johnsonsväg. Underhåll/förbättring av beläggning både på gata, GC och parkeringar. Fortsättning på ombyggnation Myrgatan. Hållplats Horndal. Anläggande av bullervallar på några platser. Ombyggnad/förbättring gatubelysning. Konsekvens om Investeringen ej genomförs: H:\Arbete\lnvesteringar\2019\Ansökan om investering väghållning 2019.xlsx :58 4

13 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Avstämd med förvaltningschef:!mikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst Netto!ombyggnad Broar Startmånad Slutmånad Ekonomi Kvalitetshöj Myndighetskrav Investering Leasingavtal Hyresavtal Fyll även i adm uppgifter nedan j x till ekonomisystemet , I Gä;ii11,ac 1 m tj'ppgt1l X Plan År 2 tkr Plan År 3 tkr 0 0 I Totalt Åtgärd: Projektering av "ny" Kyrkbro i Avesta samt ombyggnad bro Nybydalsvägen. Konsekvens om investeringen ej genomförs: 5

14 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Avstämd med förvaltningschef:!mikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst I Vägbelysning -trygghet Startmånad Slutmånad I Ekonomi Kvalitetshoj Myndighetskrav I X I I Investering Leasingavtal Hyresavtal Fyll även I adm uppgifter nedan I x till ekonomisystemet '--, I I,. I Gå till adm uppg ] Plan År2 tkr Plan Ar 3 tkr Totalt Netto Åtgärd: Åtgärder på yttre belysning inriktning trygghet. Konsekvens om investeringen ej genomförs: 6

15 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhetlenhetschef: Avstämd med förvaltningschef: jmikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst jfastighetsåtgärder Startrnånad Ekonomi Investering Fyll även i adm uppgifter nedan I x till ekonomisystemet j I Gå till adm uppg! Kvalitetshöj X Leasingavtal Slutnlånad I I Myndighetskrav I Hyresavtal , Plan Ar2 tkr Plan Ar 3 tkr I Totalt Netto Åtgärd: Underhållsåtgärder för att undvika kapitalförstöring på de fastigheter som ligger under teknisk service ansvarsområde. AvestaParken, Bergslagsteatern, Karlfeldtsgården, Stadshuset, Månsbo (VDALA}, Omsorgshuset, Visentparken samt ett antal mindre fastigheter. Konsekvens om investeringen ej genomförs: Långsiktig risk för kapitalförstöring 7

16 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Avstämd med förvaltningschef:!mikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst!inventarier och småmaskiner Startmånad Slutmånad Ekonomi Kvalltetshöj Myndighetskrav I X Investering Leasingavtal Hyresavtal Fyll även i adm uppgifter nedan I x till ekonomisystemet, '------' '------' I I Gå till adm uppg I Plan År2 tkr Plan Ar 3tkr Totalt Netto Åtgärd: Utrustning inom teknisk service samt till säkerhetsorganisationen och till kommunens fordonspark {däck, alkolås, GPS, extraljus till nya kommunbilar}. Konsekvens om investeringen ej genomförs: 8

17 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Avstämd med förvaltningschef: jmikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: j Fordon och större maskiner Startmånad Slutmånad Ekonomi Kvalitetshöj Myndighetskrav Syfte: X I Investering Leasingavtal Finansieringsform: Fyll även i adm uppgifter nedan I x till ekonomisystemet., Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst I Gå till adm uppg I Plan Ar2 tkr Hyresavtal Plan År3 tkr Totalt Netto Åtgärd: Utbyte av lastbil och gräsklippare. Konsekvens om investeringen ej genomförs: 9

18 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhetlenhetschef: Avstämd med förvaltningschef: jmikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst!Exploatering av mark Startmånad Ekonomi Kvalitetshöj X Investering Leasingavtal Hyresavtal Fyll även i adm uppgifter nedan I x till ekonomisystemet i Gå till adm uppg I I Plan Ar2 tkr Slutmånad I Myndlghetskrav Plan Ar 3 tkr I Totalt Netto Åtgärd: Exploatering av mark samt förstudie Lerbäcksleden. Konsekvens om investeringen ej genomförs: 10

19 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Avstämd med förvaltningschef:!mikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst Netto I Grön ytor/parker/lekparker Startmånad Slutmånad Ekonomi Kvalitetshöj Myndighetskrav I X I I Investering Leasingavtal Hyresavtal Fyll även I adm uppgifter nedan j x till ekonomisystemet,._!, I, I Gå till adm uppg I Plan Plan Totalt Ar 2 tkr Ar 3 tkr Åtgärd: Investeringar i kommunens grönområden/parker/lekparker. Under 2019 planeras åtgärder i följande parker: Vitsippan Avesta, Täkten och Park Karlbo samt nyplantering Stadshusparken. Konsekvens om investeringen ej genomförs: 11

20 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Avstämd med förvaltningschef: I Teknisk service, Mikael Jansson Datum Projektnamn: Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Investering/leasingobjekt Utgift Inkomst lut:vecklingsprojekt Startmånad Slutmånad Ekonomi Kvalitetshöj Myndighetskrav I X I I Investering Leasingavtal Hyresavtal Fyll även i adm uppgifter nedan I x till ekonomisystemet. I.. I. I I Gå lih adm uppg I Plan Ar2 tkr Plan Ar3tkr Totalt Netto Åtgärd: Utvecklingsprojekt i Fors och Krylbo samt Visionär Stadsplan och investeringsmedel för ev. medborgarförslag. Konsekvens om investeringen ej genomförs: H:\Arbete\lnvesteringar\2019\Ansökan om investering utvecklingsprojekt 2019.xlsx :58

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 Kommunstyrelsens tekniska utskott Remissyttrande - Bengt Janssons medborgarförslag om trafik och parkeringar, Västerbovägen och Ponsbachs väg i Krylbo Dnr KK Bengt Jansson anför följande i sitt medborgarförslag: Det har blivit mycket busstrafi.k på Västerbovägen och Ponsbachsväg, många som skjutsar sina barn till och från skolan, cyklande, hoppande och lekande barn samt EPA-traktorer med unga bilförare, kanske många utan körkort. Sommaren innebär en lekplats för barn med cyklar, inlines och bräda. Alla väntar på någon form av olycka! Parkerade bilar ska backa rakt ut i gatan i den röran. Mitt önskemål är: - Enkelriktat på Ponsbachsväg till skolan - Hastighetsbegränsning 30 km/ tim - Bilarna på parkeringarna ställs snett i rätt riktning - Vägbulor på Västerbovägen. Det är mycket folk vid Boulehallen, Idrottsplan Teknisk service yttrande Ponsbachs väg öppnades för genomfartstrafik under 2017 för att öka upptagningsområdet för kollektivtrafiken. Statistik ifrån Dalatrafik visar att resandet har ökat efter linjeförändringen. I Avesta kommun så är det hastighetsbegränsat till 30 km/tim vid skolor och i centmmmiljöer. På övriga gator inom tätort så är det begränsat till 40 km/h. Hastighetsbegränsningen 40 km/h inom tätort har vid utförda mätningar visat sig efterlevas på ett t:illfredställande sätt. Fartbegränsande åtgärder uppförs i första hand vid skolor och i centrnmmiljöer. En trafikmätning som är utförd mellan datumen visar att Västerbovägen har en ADT (årsdygnstrafik) på 400 fordon och att genomsnittshastigheten för passerande fordon ligger på 40km/h. Det ger inte en grund till fartbegränsande åtgärder. Enkelriktning rekommenderas i de fall där gatan har en vägbredd under 3.5 meter och snedställda p-platser är en lösning just för enkelriktade gator. Ponschbacksväg är 7 meter bred och snedställning av parkeringsplatserna skulle skapa en farlig situation, då trafiken är dubbelriktad. JUSTERARES SIGN &i- Lt UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen 13 UTDRAGSBESTYRKANDE

22 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts) Teknisk seroice fors/.ag ti/./. bes/.ut - Medborgarförslaget avstyrks. Beredning - Bengt Janssons medborgarförslag 10 april Kommunfullmäktige den 23 april 2018, 66a - Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 maj Teknisk se1.-vice skrivelse nr Fö"rs/.ag tzl/. kommuns(yre/.sen - Medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN Lr UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGS BESTYRKANDE 14

23 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Brevnr/Diarienr Kommunstyrelsens tekniska utskott Handläggare: Emil Forslund Remissyttrande - Bengt Janssons medborgarförslag om trafik och parkeringar, Västerbovägen och Ponsbachs väg i Krylbo Dnr KK Bengt Jansson anför följande i sitt medborgarförslag: Det har blivit mycket busstrafik på Västerbovägen och Ponsbachsväg, många som skjutsar sina barn till och från skolan, cyklande, hoppande och lekande barn samt EPA-traktorer med unga bilförare, kanske många utan körkort. Sommaren innebär en lekplats för barn med cyklar, inlines och bräda. Alla väntar på någon form av olycka! Parkerade bilar ska backa rakt ut i ga tan i den röran. -Mitt önskemål är: -Enkelriktat på Ponsbachs väg till skolan -Hastighetsbegränsning 30 km/tim -Bilarna på parkerin ga rna ställs snett i rätt riktning -Vägbulor på Västerbovägen. Det är mycket folk vid Boulehallen, Idrottsplan Teknisk service yttrande Ponsbachs väg öppnades för genomfartstrafik under för att öka upptagningsområdet för kollektivtrafiken. Statistik ifrån Dalatrafik visar att resandet har ökat efter linjeförändringen. I Avesta kommun så är det hastighetsbegränsat till 30 km/ tim vid skolor och i centrummiljöer. På övriga gator inom tätort så är det begränsat till 40 km/h. Hastighetsbegränsningen 40 km/h inom tätort har vid utförda mätningar visat sig efterlevas på ett tillfredställande sätt. Fartbegränsande åtgärder uppförs i första hand vid skolor och i centrummiljöer. En trafik.mätning som är utförd mellan datumen visar att Västerbovägen har en ADT (årsdygnstrafik) på 400 fordon och att genomsnittshastigheten för passerande fordon li gg er på 40km/h. Det ger inte en grund till fartbegränsande åtgärder. Enkelriktning rekommenderas i de fall där gatan har en vägbredd under 3.5 meter och snedställda p-platser är en lösning just för enkelriktade gator. Ponschbacksväg är 7 meter bred och snedställning av parkeringsplatserna skulle skapa en farlig situation, då trafiken är dubbelriktad. 15

24 Sida 2 Förslag till besl11t - Medborgarförslaget avstyrks. Kommunkansliet/Teknisk service Emil F orslund/u tredare 16

25 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Internremiss - Bengt Janssons medborgarförslag om trafik och parkeringar, Västerbovägen och Ponsbachs väg i Krylbo Dnr KK Bengt Jansson anför följande i sitt medborgarförslag: Det har blivit mycket busstrafik på Västerbovägen och Ponsbachsväg, många som skjutsar sina barn till och från skolan, cyklande, hoppande och lekande barn samt EPA-traktorer med unga bilförare, kanske många utan körkort. Sommaren innebär en lekplats för barn med cyklar, inlines och bräda. Alla väntar på någon form av olycka! Parkerade bilar ska backa rakt ut i gatan i den röran. Mitt önskemål är: - Enkelriktat på Ponsbachsväg till skolan - Hastighetsbegränsning 30 km/rim - Bilarna på parkeringarna ställs snett i rätt riktning - Vägbulor på Västerbovägen. Det är mycket folk vid Boulehallen, Idrottsplan Beredning - Bengt Janssons medborgarförslag 10 april Kommunfullmäktige den 23 april 2018, 66a Arbetsutskottets besitt! - Medborgarförslaget internremitteras till kommunstyrelsen för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Förslagsställaren Tekniska utskottet Sekretariatet 17 UTDRAGSBESTYRKANDE

26 kl romn > J(, j( /1,' tl. fjnslc&mål Qr kinfqrjq ' Vi'd v r: in/ormo.li'on 'Jf,ijf {onssö.. 18 I,:\, STA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer I kl:.,2_ 0/ K- DOO n.'j Diarieplan l/2

27 kf romn > Enkeh-(l+a-f I( lf,. Ponsbctchsvc5 f,/1 s1t.dlcrn Ml h 4 tl n 1 / cirohs p ta. n Vi'd v,gare lnforma)/on I _, _, ',. -(; T l\ k:o \ii MU j\j,<ommjnkansliet t Diarienummer 7Zt:.,.Z 0/ C- DOO l<."j Diarieplan '1 Il

28 - ± 1..l=.:-,,=--I -u t}/\ ---,-t \ll 11 _; r''-'',j tl -. -,,,.. >!/...,! ' - ".'-' I ' li ; Cx.i'1! :c. t:o _. ).i: I I l;t> :::::) (A K jq!: V).::.. l - i! r., ' 0.:::: t..b! I - -,_, I Qv! """- \ zr= ( ert - r:... -J,\ I,. :I ;o,_ : ' ' - ': V, U'i 0, 0 4- l i C) --.,; 0 -<.-. <g fi -'1-L ( l:. -8 '"() -e I I!,_ l I'-" 01 -&1 i l ' I I L 11 /!_,/_, I J_ /_ - -- I - J I 'I "'I Sltolvt:'i I 16.. I I J// p,i l Vl 20 /

29 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 34 Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av riktlinje för upphandling och inköp Dnr. KK Ekonomichef Siw Karlsson har inkommit med en skrivelse angående revidering av upphandlingspolicy och riktlinjer för denna. Förslagen har tagits fram av den tidigare upphandlingschefen Jonas Köping. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018 att revidera policyn i enlighet med framlagt förslag samt att rekommendera kommunstyrelsen att fatta beslut om förslaget till riktlinjer för upphandling och inköp daterat Förslaget till riktlinje är följande: Förslag till riktlinje för upphandling och inköp Riktlinjens syfte är att förtydliga och komplettera bestämmelserna i policyn. Policyn och riktlinje ska säkerställa att anskaffningar sker i enlighet med lag samt att varor, tjänster och entreprenader anskaffas till rätt kostnad och kvalitet samt att relevanta krav avseende ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, etisk hänsyn samt miljöhänsyn ställs. Vidare ska policy och riktlinje leda till att de samarbetande kommunerna och dess bolag agerar och uppfattas som en seriös och attraktiv avtalspart. I den mån lokal nämns ska det förstås i sken av den svenska förvaltningsmodellen där nivåerna nationell, regional samt lokal används. 1. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling och inköp. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling. En förutsättning för att anskaffningar sker i enlighet med ovanstående bestämmelser är att de medarbetare som gör anskaffningarna är medvetna om det regelverk de ska följa samt att styrelse, nämnd eller motsvarande organ har underlag för uppföljning. T Lt JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 21

30 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 35 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Upphandlingsenheten ska därför anordna återkommande utbildningstillfällen under året samt rapportera i enlighet med punkten 9 i Policy samt riktlinje för upphandling och inköp. Även köp av begagnade varor omfattas av lagstiftningen. 2. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska utgå från de samarbetande kommunerna och dess bolag som helhet där de samarbetande kommunerna och dess bolag gemensamma intresse äger företräde mot enskild verksamhets intresse. När det är lämpligt att aggregera volym ska det göras. Skalfördelar som följer av detta kan vara bättre inköpspriser, ökad styrka som part vid förhandling samt enklare uppföljning av leverantörer. Även om det föreligger ett antagande för att anskaffningar ska samordnas ska faktorer som talar emot en samordning alltid beaktas. En sådan faktor kan vara små och medelstora företags möjlighet att lämna anbud. 3. Upphandlade ramavtal ska användas i första hand. Upphandlade ramavtal innebär att det föreligger en civilrättslig fö q) liktelse att använda ramavtalen. Den civilrättsliga fö rp liktelsen föreligger oaktat om bättre priser kan hittas hos annan leverantör. En konsekvens av en anskaffning utanför upphandlat ramavtal kan vara att den ramavtalade leverantören kan framställa skadeståndsanspråk. Det påverkar också vårt anseende som avtalspart negativt. Det finns situationer där avsteg kan göras, t.ex. en oförmåga hos leverantören att leverera enligt avtalade villkor. Alla avsteg ska dokumenteras. T Ll JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 22

31 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 36 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) 4. Upphandling ska bedrivas affärsmässigt och med insikt i att vad vi anskaffar och hur vi anskaffar det påverkar hur vi uppfattas av medborgare och näringslivet. En förutsättning för en affärsmässig anskaffning är att förvaltningar och bolag tillhandahåller medarbetare med rätt kompetens till referensgruppen. Inför upphandlingar ska referensgruppen skaffa sig tillräcklig kunskap om den aktuella branschen samt de förutsättningar som råder där. Upphandlings- och inköpsverksarnhet är ett område där olika former av påverkan kan förekomma. Hur vi uppfattas av externa intressenter är av stor vikt. Redan en misstanke om att oegentlighet föreligger är en skada. För att undvika att ens en misstanke uppstår ska vi säkerställa att vi agerar transparent och i enlighet med gällande lagstiftning och andra bestämmelser avseende mutor och jäv. För att skapa bättre möjligheter till planering och kommunikation med marknaden ska en upphandlin gs tidsplan fastställas. Under september månad sammanställer upphandlingsenheten de kända behoven under de nästkommande 18 månaderna. Upphandlingstidsplanen skickas därefter till verksamheterna för remiss och komplettering av ytterligare behov. Verksamheternas behov ska vara upphandlingsenheten tillhanda den sista november. En planering av de nästkommande 18 månaderna sker därefter och eventuella prioriteringar fastställs av de samarbetande kommunerna och dess bolag. 5. Direktupphandlingar ska användas strategiskt. Direktupphandlingar är en anskaffning utan krav på särskild form för anbud. Direktupphandling kan genomföras om värdet av anskaffningen är lägre än direktupphandlingsgränsen, sek inom den klassiska sektorn och sek inom försötjningssektorn. Summan avser varje upphandlande myndighet/ enhets samlade inköp under ett år och omfattar varor, tjänster och entreprenader av samma slag. En upphandling får inte delas upp i syfte att kringgå bestämmelserna för upphandling över direktupphandlingsgränsen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 23

32 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 37 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Direktupphandlingar ger en upphandlande myndighet en möjlighet att själv avgöra till vem eller vilka en förfrågan ska ställas. Ställs förfrågan till flera ska i princip underlaget för direktupphandlingen hålla samma verkshöjd som vid en upphandling ovanför direktupphandlingsgränsen. Det gör att transaktionskostnaden för en i sammanhanget liten anskaffning blir hög. Den upphandlande myndigheten kan vid direktupphandling ställa förfrågan till enbart en leverantör. Det ger en unik möjlighet inom upphandlingslagstiftningen att konkret och tydligt gynna och bidra till det lokala näringslivets utveckling. Vid direktupphandlingar överstigande sek ska upphandlingen dokumenteras i enlighet med det protokoll upphandlingsenheten tillhandahåller, protokoll ska tillställas U pphandlingsenheten. Skriftligt avtal/ överenskommelse ska upprättas. Vid direktupphandlin ga r över sek föreli gg er ett antagande om att direktupphandlingen ska konkurrensutsättas. Antagandet kan dock b ry tas utifrån de faktiska omständigheterna. Omständigheter som kan b ry ta antagandet är om det finns en lokal leverantör av tjänsten, om vinsterna av konkurrensutsättningen inte förväntas överstiga kostnaderna eller om det finns andra tydliga fördelar med att inte konkurrensutsätta direktupphandlingen. För det fall direktupphandlingen inte konkurrensutsätts ska detta motiveras i enlighet med det protokoll upphandlingsenheten tillhandahåller. Skriftligt avtal ska alltid upprättas. 6. Vid anskaffningar ska lämpliga krav för att uppnå fastställda mål avseende social, etisk och miljömässig hänsyn samt ekonomisk hållbarhet alltid beaktas. Krav ska ingå som en naturlig del för att bidra till ett hållbart samhälle. Nivån på krav fastställs utifrån ett helhetsperspektiv där eventuella merkostnader och effekter på leverantörsmarknaden analyseras och ställs mot de eftersträvade målen. Särskilt effekter på små och medelstoras företags möjligheter att delta ska beaktas. 7. Vid upphandling ska alltid små och medelstora företags möjligheter att delta beaktas. En sund konkurrens är en viktig komponent i ett fungerande samhälle. För att uppnå en sund konkurrens är det viktigt att samtliga företags möjlighet att konkurrera om offentliga kontrakt tas till vara. För att underlätta för mindre företag är en god framförhållning JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGS BESTYRKANDE 24

33 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 38 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) viktig. Korta tider mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart ska undvikas och arbetet med upphandlingstidsplanen enligt punkten fyra i riktlinjen ska användas för att kommunicera kommunens framtida behov i ett tidigt skede. 8. Inför en upphandling ska dialog föras med leverantörer i syfte att främja en god affär samt stärka de samarbetande kommunerna och dess bolag anseende som avtals part. Dialog med leverantörsmarknaden är en viktig faktor för att kunna skapa en balanserad affär. Inför upphandling kan dialogen med marknaden föras på olika sätt. Request for information, extern remiss, gemensamma informationsmöten eller enskilda dialogmöten. Syftet med dialogen är att skapa en förståelse för leverantörernas situation och möjlighet att lämna anbud samt även ett sätt att ge leverantörerna en bild av vårt behov. 9. En årlig återrapportering av leverantörstrohet ska göras till styrelse, nämnd eller motsvarande organ. Upphandlingsenheten ska minst årligen presentera respektive styrelse, nämnd eller motsvarande organ en sammanställning över leverantörstroheten samt antal genomförda direktupphandlingar. Beredning - Skrivelse från ekonomichefen med förslag 4 oktober Kommunfullmäktiges beslut om revidering av policy för upphandling och inköp 26 november 2018, Antagen policy för upphandling och inköp, daterad Förslag till riktlinje för upphandling och inköp, daterad Arbetstttskottets fo'rslag till kommunsryre!sen - Förslaget till revidering av riktlinje för upphandling och inköp antas. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE &Z l( 25

34 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer Diarieplan Wl a-ot& -oood--.b os- KOMMUNKANSLIET [Riktlinje för upphandling och inköp Jonas Köping Telefon: E-post: jonas.koping@avesta.se 26

35 Riktlinje för upphandling och inköp Riktlinjens syfte är att förtydliga och komplettera bestämmelserna i policyn. Policyn och riktlinje ska säkerställa att anskaffningar sker i enlighet med lag samt att varor, tjänster och entreprenader anskaffas till rätt kostnad och kvalitet samt att relevanta krav avseende ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, etisk hänsyn samt miljöhänsyn ställs. Vidare ska policy och riktlinje leda till att de samarbetande kommunerna och dess bolag agerar och uppfattas som en seriös och attraktiv avtalspart. I den mån lokal nämns ska det förstå i sken av den svenska förvaltningsmodellen där nivåerna nationell, regional samt lokal används. 1. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling och inköp. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling. En förutsättning för att anskaffningar sker i enlighet med ovanstående bestämmelser är att de medarbetare som gör anskaffningarna är medvetna om det regelverk de ska följa samt att styrelse, nämnd eller motsvarande organ har underlag för uppföljning. Upphandlingsenheten ska därför anordna återkommande utbildningstillfällen under året samt rapportera i enlighet med punkten 9 i Policy samt riktlinje för upphandling och inköp. Även köp av begagnade varor omfattas av lagstiftningen. 2. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska utgå från de samarbetande kommunerna och dess bolag som helhet där de samarbetande kommunerna och dess bolag gemensamma intresse äger företräde mot enskild verksamhets intresse. När det är lämpligt att aggregera volym ska det göras. Skalfördelar som följer av detta kan vara bättre inköpspriser, ökad styrka som part vid förhandling samt enklare uppföljning av leverantörer. Även om det föreligger ett antagande för att anskaffnin ga r ska samordnas ska faktorer som talar emot en samordning alltid beaktas. En sådan faktor kan vara små och medelstora företags möjlighet att lämna anbud. 3. Upphandlade ramavtal ska användas i första hand. Upphandlade ramavtal innebär att det föreligger en civilrättslig fö rp liktelse att använda ramavtalen. Den civilrättsli ga förpliktelsen föreligger oaktat om bättre priser kan hittas hos annan leverantör. En konsekvens av en anskaffning utanför upphandlat ramavtal kan vara att den ramavtalade leverantören kan framställa skadeståndsanspråk. Det påverkar också vårt anseende som avtalspart ne ga tivt. 27

36 Det finns situationer där avsteg kan göras, t.ex. en oförmåga hos leverantören att leverera enligt avtalade villkor. Alla avsteg ska dokumenteras. 4. Upphandling ska bedrivas affärsmässigt och med insikt i att vad vi anskaffar och hur vi anskaffar det påverkar hur vi uppfattas av medborgare och näringslivet. En förutsättning för en affärsmässig anskaffning är att förvaltningar och bolag tillhandahåller medarbetare med rätt kompetens till referensgruppen. Inför upphandlingar ska referensgruppen skaffa sig tillräcklig kunskap om den aktuella branschen samt de förutsättningar som råder där. Upphandlings- och inköpsverksamhet är ett område där olika former av påverkan kan förekomma. Hur vi uppfattas av externa intressenter är av stor vikt. Redan en misstanke om att oegentlighet föreligger är en skada. För att undvika att ens en misstanke uppstår ska vi säkerställa att vi agerar transparent och i enlighet med gällande lagstiftning och andra bestämmelser avseende mutor och jäv. För att skapa bättre möjligheter till planering och kommunikation med marknaden ska en upphandlingstidsplan fastställas. Under september månad sammanställer upphandlingsenheten de kända behoven under de nästkommande 18 månaderna. Upphandlingstidsplanen skickas därefter till verksamheterna för remiss och komplettering av ytterligare behov. Verksamheternas behov ska vara upphandlingsenheten tillhanda den sista november. En planering av de nästkommande 18 månaderna sker därefter och eventuella prioriteringar fastställs av de samarbetande kommunerna och dess bolag. 5. Direktupphandlingar ska användas strategiskt. Direktupphandlingar är en anskaffning utan krav på särskild fotm för anbud. Direktupphandling kan genomföras om värdet av anskaffningen är lägre än direktupphandlingsgränsen, sek inom den klassiska sektorn och sek inom försörjningssektorn. Summan avser varje upphandlande myndighet/ enhets samlade inköp under ett år och omfattar varor, tjänster och entreprenader av samma slag. En upphandling får inte delas upp i syfte att kringgå bestämmelserna för upphandling över direktupphandlingsgränsen. Direktupphandlingar ger en upphandlande myndighet en möjlighet att själv avgöra till vem eller vilka en förfrågan ska ställas. Ställs förfrågan till flera ska i princip underlaget för direktupphandlingen hålla samma verkshöjd som vid en upphandling ovanför direktupphandlingsgränsen. Det gör att transaktionskostnaden för en i sammanhanget liten anskaffning blir hög. Den upphandlande myndigheten kan vid direktupphandling ställa förfrågan till enbart en leverantör. Det ger en unik möjlighet inom upphandlingslagstiftningen att konkret och tydligt gynna och bidra till det lokala näringslivets utveckling. Vid direktupphandlingar överstigande sek ska upphandlingen dokumenteras i enlighet med det protokoll upphandlingsenheten tillhandahåller, protokoll ska tillställas Upphandlingsenheten. Skriftligt avtal/ överenskommelse ska upprättas. Vid direktupphandlingar över sek föreligger ett antagande om att direktupphandlingen ska konkurrensutsättas. Antagandet kan dock brytas utifrån de faktiska omständigheterna. Omständigheter som kan bi-yta antagandet är om det finns en lokal leverantör av tjänsten, om vinsterna av konkurrensutsättningen inte förväntas 28

37 överstiga kostnaderna eller om det finns andra tydliga fördelar med att inte konkurrensutsätta direktupphandlingen. För det fall direktupphandlingen inte konkurrensutsätts ska detta motiveras i enlighet med det protokoll upphandlingsenheten tillhandahåller. Skriftligt avtal ska alltid upprättas. 6. Vid anskaffningar ska lämpliga krav för att uppnå fastställda mål avseende social, etisk och miljömässig hänsyn samt ekonomisk hållbarhet alltid beaktas. I<rav ska ingå som en naturlig del för att bidra till ett hållbart samhälle. Nivån på krav fastställs utifrån ett helhetsperspektiv där eventuella merkostnader och effekter på leverantörsmarknaden analyseras och ställs mot de eftersträvade målen. Särskilt effekter på små och medelstoras företags möjligheter att delta ska beaktas. 7. Vid upphandling ska alltid små och medelstora företags möjligheter att delta beaktas. En sund konkurrens är en viktig komponent i ett fungerande samhälle. För att uppnå en sund konkurrens är det viktigt att samtliga företags möjlighet att konkurrera om offentliga kontrakt tas till vara. För att underlätta för mindre företag är en god framförhållning viktig. Korta tider mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart ska undvikas och arbetet med upphandlingstidsplanen enligt punkten fyra i riktlinjen ska användas för att kommunicera kommunens framtida behov i ett tidigt skede. 8. Inför en upphandling ska dialog föras med leverantörer i syfte att främja en god affär samt stärka de samarbetande kommunerna och dess bolag anseende som avtals part. Dialog med leverantörsmarknaden är en viktig faktor för att kunna skapa en balanserad affiir. Inför upphandling kan dialogen med marknaden föras på olika sätt. Request for information, extern remiss, gemensamma informationsmöten eller enskilda dialogmöten. Syftet med dialogen är att skapa en förståelse för leverantörernas situation och möjlighet att lämna anbud samt även ett sätt att ge leverantörerna en bild av vårt behov. 9. En årlig återrapportering av leverantörstrohet ska göras till styrelse, nämnd eller motsvarande organ. Upphandlingsenheten ska minst årligen presentera respektive styrelse, nämnd eller motsvarande organ en sammanställning över leverantörs troheten samt antal genomförda direktupphandlingar.. j 29

38 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer Diarieplan 0{ 9-01&-oOOJbh o'5""i OM MUN KANSLIET!Policy för upphandling och inköp Jonas Köping Telefon: E-post: jonas.koping@avesta.se 30

39 Policy för upphandling och inköp 1. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling och inköp. 2. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska utgå från de samarbetande kommunerna och dess bolag som heillet där de samarbetande kommunerna och dess bolag gemensamma intresse äger företräde mot enskild verksamhets intresse. 3. Upphandlade ramavtal ska användas i första hand. 4. Upphandling ska bedrivas affärsmässigt och med insikt i att vad vi anskaffar och hur vi anskaffar det påverkar hur vi uppfattas av medborgare och näringslivet. 5. Direktupphandlingar ska användas strategiskt. 6. Vid anskaffningar ska lämpliga krav för att uppnå fastställda mål avseende social, etisk och miljömässig hänsyn samt ekonomisk hållbarhet alltid beaktas. 7. Vid upphandling ska alltid små och medelstora företags möjligheter att delta beaktas. 8. Inför en upphandling ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare med syfte att främja en god affår samt stärka de samarbetande kommunerna och dess bolag anseende som avtalspart. 9. En årlig återrapportering av leverantörs trohet ska göras till styrelse, nämnd eller motsvarande organ. 31

40 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Kommunfullmäktige Revidering av policy för upphandling och inköp Dnr. KK Ekonomichef Siw Karlsson har inkommit med en skrivelse angående revidering av upphandlingspolicy och riktlinjer för denna. Förslagen har tagits fram av den tidigare upphandlingschef en J anas Köping. Under förutsättning att poli cy n beslutas i fullmäktige kommer riktlinjerna att gå till kommunstyrelsen för beslut. Förslaget till policy för upphandling och inköp är följande: 1. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling och inköp. 2. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska utgå från de samarbetande kommunerna och dess bolag som helhet där de samarbetande kommunerna och dess bolag gemensamma intresse äger företräde mot enskild verksamhets intresse. 3. Upphandlade ramavtal ska användas i första hand. 4. Upphandling ska bedrivas affärsmässigt och med insikt i att vad vi anskaffar och hur vi anskaffar det påverkar hur vi uppfattas av medborgare och näringslivet. 5. Direktupphandlingar ska användas strategiskt. 6. Vid anskaffningar ska lämpliga krav för att uppnå fastställda mål avseende social, etisk och miljömässig hänsyn samt ekonomisk hållbarhet alltid beaktas. 7. Vid upphandling ska alltid små och medelstora företags möjligheter att delta beaktas. 8. Inför en upphandling ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare med syfte att främja en god affär samt stärka de samarbetande kommunerna och dess bolag anseende som avtalspart. 9. En årlig återrapportering av leverantörstrohet ska göras till styrelse, nämnd eller motsvarande organ. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Kommunstyrelsen Webbredaktör 32 UTDRAGSBESTYRKANDE

41 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 Kommunfullmäktige (forts) Beredning - Skrivelse från ekonomichefen 4 oktober 2018 med bifogade förslag till policy för upphandling och inköp samt riktlinje för upphandling och inköp. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 oktober 2018, Kommunstyrelsen 12 november 2018, 153. Kommunfullmäktiges beslut - Policyn för upphandling och inköp revideras i enlighet med förslag daterat Kommunstyrelsen uppdras att fatta beslut om förslaget till riktlinjer för upphandling och inköp daterat JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Kommunstyrelsen Webbredaktör 33 UTDRAGSBESTYRKANDE

42 KOMMUN KANSLIET AVESTA KOr/r,/ 't' KOMMU KA s; 1 -;n1e1rinn11mmer k.'.e. <.:,I?- I.) () D -< C (. Diarieplan I ' os-1 Kommunfullmäktige Revidering av upphandlingspolicy och riktlinjer Befintlig upphandlingspolicy inklusive riktlinjer har reviderats. I styrgruppen för upphandlingssamarbetet beslutades att förändringar ska diskuteras i ledningsgrupperna, både på tjänstemanna- och politisk nivå för att därefter behandlas politiskt i respektive samarbetskommun. Under förutsättning att policyn beslutas i fullmäktige kommer riktlinjerna att gå till kommunstyrelsen för beslut. Förslag till beslut; -Att anta reviderad policy att ersätta nuvarande policy -Att kommunstyrelsen därefter antar reviderade riktlinjer Siw Karlsson Ekonomichef 34

43 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 39 Kommunstyrelsens arbetsutskott Framställan från By Sockengille om förhandsbesked angående medfinansiering Dnr. KK By Sockengille har ansökt om bidrag för tillgänglighetsanpassning av By hembygdsgård från Boverket och från Landsbygdsprogrammets "Stöd till hembygdsgårdar". Sockengillet har fått besked från Boverket att ansökan inte bifallits eftersom tillgängliga medel styrs till socioekonomiskt utsatta bostadsområden och där passar inte Södra By. By sockengille vänder sig därför till Avesta kommun för att få ett förhandsbesked angående medfinansiering av en plattformshiss från bottenvåningen upp till samlingssalen, en ramp och elektrisk dörröppnare vid ytterdörren samt renovering av tak. Näringslivsutvecklare Carina Emtebrink har inkommit med följande tjänsteskrivelse: Hembygdsgårdar är naturliga samlingsplatser och fungerar som allmänna samlingslokaler i landsbygder. Här samlas man vid informationstillfällen och till fest. By hembygdsgård är välbesökt under hela året och gården bokas även för bröllop och begravningar liksom är öppna för allmänheten vid arrangemang och högtider som vid jul och midsommar, valborgsmässoafton m.m. Tidigare har även Sockenstugan varit möjlig att boka då den var tillgänglighetsanpassad, men den är numera såld och i privat ägo. Dess verksamhet ha1 då naturligt gått över till Hembygdsgården men idag innebär det ett allt större problem då denna samlingslokal inte är tillgänglig för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning. Samlingslokalen ligger på övervåningen och en brant trappa leder dit. Detta omöjliggör för många att delta vid föreläsningar, minnesstunder och andra familjehögtider, vill<:et i sig innebär att man undviker att boka eller avbokar arrangemang när man upptäcker detta. Det känns inte rätt att inte en hembygdsgård ska vara tillgänglighetsanpassad, därför finns stöd att söka från Landsbygdsprogrammet 0 ordbruksverket) via Länsstyrelsen, men kommunal medfinansiering om 25% krävs. Det är även viktigt att kunna använda kulturbyggnader vid hembygdsgårdar och förhindra förfall, därför finns också stöd att söka från Länsstyrelsen 0 ordb1-uksverket) till detta. By Sockengille har ansökt om stöd för akut renovering av tak för att förhindra att Svalgångsboden från 1837 inte förfaller. Även här krävs 25% medfinansiering från Länsstyrelsen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 35

44 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 40 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Möjlighet att söka stöd för dessa åtgärder ur Landsbygdsprogrammet finns under hård konkurrens med andra under denna programperiod. Osäkert om samma möjlighet kommer att finnas under nästa programperiod. Önskad medfinansiering från Avesta kommun är tillgänglighetsanpassning av By Hembygdsgård kr(= 25% av total budget) och takomläggning av Svalgångsboden kr (=25% av total budget), alltså totalt kronor. Näringslivsutvecklaren föreslår att Avesta kommun godkänner ansökt med.finansiering om maximalt kr, under förutsättning att Länsstyrelsen/Jordbruksverket godkänner projektets resterande finansiering (=75%). Beredning - By sockengilles framställan om förhandsbesked angående medfinansiering 6 december Tjänsteskrivelse från närin gs livsutvecklaren 20 december Arbets11tskottets fors/ag till kommunstyrelsen - Avesta kommun godkänner ansökt medfinansiering om maximalt kronor, under förutsättning att Länsstyrelsen/] ordbruksverket godkänner projektets resterande finansiering (7 5 % ). - Finansiering sker inom ramen för kommunstyrelsens övergripande verksamhet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE =-r;;r-l; 36

45 Handläggare: Carina Emtebrink AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer Kk Jo!&- 0DO3't'-( Diarieplan Dti1-11 LVÄXT AVESTA Da um Brevnr/Diarienr By Sockengille ansöker om kommunal medfinansiering för ansökan till Länsstyrelsen/Jordbruksverket Hembygdsgårdar är naturliga samlingsplatser och fungerar som allmänna samlingslokaler i landsbygder. Här samlas man vid informationstillfållen och till fest. By hembygdsgård är välbesökt under hela året och gården bokas även för bröllop och begravningar liksom är öppna för allmänheten vid arrangemang och högtider som vid jul och midsommar, valborgsmässoafton m.m. Tidigare har även Sockenstugan varit möjlig att boka då den var tillgänglighetsanpassad, men den är numera såld och i privat ägo. Dess verksamhet har då naturligt gått över till Hembygdsgården men idag innebär det ett allt större problem då denna samlingslokal inte är tillgänglig för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning. Samlingslokalen ligger på övervåningen och en brant trappa leder dit. Detta omöjli gg ör för många att delta vid föreläsningar, minnesstunder och andra familjehögtider, vilket i sig innebär att man undviker att boka eller avbokar arrangemang när man upptäcker detta. Det känns inte rätt att inte en hembygdsgård ska vara tillgänglighetsanpassad, därför finns stöd att söka från Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket) via Länsstyrelsen, men kommunal medfinansiering om 25% krävs. Det är även viktigt att kunna använda kulturbyggnader vid hembygdsgårdar och förhindra förfall, därför finns också stöd att söka från Länsstyrelsen (J ordbruksverket) till detta. By Sockengille har ansökt om stöd för akut renovering av tak för att förhindra att Svalgångsboden från 1837 inte förfaller. Även här krävs 25% medfinansiering från Länsstyrelsen. Möjlighet att söka stöd för dessa åtgärder ur Landsbygdsprogrammet finns under hård konkurrens med andra under denna programperiod. Osäkert om samma möjlighet kommer att finnas under nästa programperiod. Önskad medfinansiering från Avesta kommun Tillgänglighetsanpassning av By Hembygdsgård kr(= 25% av total budget) Takomläggning av Svalgångsboden kr (=25% av total budget) Totalt: kr Fö"rslag till beslut - Avesta kommun godkänner ansökt medfinansiering om maximalt kr, under förutsättning att Länsstyrelsen/Jordbruksverket godkänner projektets resterande finansiering (=75%). 37

46 1 fl,1 10nummer Till Kommunstyrelsen i Avesta kommun AVESTA Framställan om förhandsbesked angående medfinansiering. By Sockengille har ansökt om bidrag för tillgänglighetsanpassning av By hembygdsgård från Boverket och från Landsbygdsprogrammets "Stöd till hembygdsgårdar". Från Boverket har vi fått beslut att ansökan inte bifallits eftersom tillgängliga medel måste styras till "socioekonomiskt utsatta bostadsområden" och där platsar inte Södra By. Projektet omfattar en plattformshiss från bottenvåningen upp till samlingssalen och en ramp och elektrisk dörröppnare vid ytterdörren. Bakgrunden till vårt behov av tillgänglighetsanpassning av By hembygdsgård är dels att lokaler för allmänheten skall vara tillgänglighetsanspassade och dels att Södra By' s enda personhiss finns i "Sockenstugan", där minnesstunderna tidigare ordnades. Sockenstugan såldes av Pastoratet till privatbostad Den enda naturliga samlingslokalen för föreläsningar, minnesstunder och andra familjehögtider är sålunda inte tillgänglig för många äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning. Detta har tyvärr inneburit att många arrangemang avbokas och hembygdsgårdens betydelse som naturlig samlingsplats minskar. Vi har samrått med Anders Johansson och Bo Lundgren från kommunen och Erik Thorell från Dalarnas museum för att tillgänglighetsanpassningen skall bli funktionell och inte störa den inre och yttre miljön. Svalgångs boden, byggd 183 7, är i akut behov av omläggning av taket. Boden används dels som "loge" för medverkande i de olika arrangemangen sommartid och dels för förvaring av delar av våra samlingar. På övervåningen finns även en brudkammare som används som sovgemak för en del brudpar som har sitt bröllop på hembygdsgården. Planeringen är, förutom nödvändigt underarbete, att lägga ett nytt lertegeltak som passar miljön och husets karaktär. Även här har vi ansökt om bidrag från Landsbygdsprogrammets "Stöd till hembygdsgårdar". För bägge våra projekt har lokala hantverkare med erfarenhet av arbeten i kulturmiljöer lämnat offerter. Enligt Länsstyrelsens handläggare av Landsbygdsprogrammets bidrag förutsätts att medfinansiering med 25 % av godkänd kostnad finns. För tillgänglighetsanpassningen har Länsstyrelsen räknat fram att kronor och för takomläggningen kronor krävs. Vår egen del av finansieringen består av arrangemang där allt överskott har öronmärkts för tillgänglighetsanpassningen och ideellt arbete. By hembygdsgård är en naturlig samlingsplats i Södra By med en unik miljö. Eftersom miljön bland annat består av 11 olika äldre byggnader är det årliga fastighetsunderhållet en dryg post i vår verksamhet. Ambitionen är att ha en verksamhet i form av arrangemang, familjehögtider, föreläsningar, dagkonferenser mm som kan finansiera delar av det löpande underhållet, så att vi inte är 1 38

47 beroende av externa bidrag för allt underhåll. Detta kräver då att byggnaderna är i gott skick och fyller samhällets krav på tillgänglighet. Vi har tolkat Kommunstyrelsens tidigare uttalanden och intentionerna i det nyligen fastställda "Programmet för Landsbygdsutveckling i Avesta kommun" som att det finns en vilja att stödja föreningslivet och allmänna samlingslokaler på landsbygden i form av en medfinansiering. Vi har också läst under "Avesta kommuns jämställdhets- och mångfaldspolicy" , och den formuleringen borde väl fortfarande gälla, att: Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för tillgänglighetsfrågor inom kommunen och för att nå resultat så krävs ett nära samarbete med andra myndigheter, organisationer och näringsliv. Kommunen skall vara pådrivande och aktiv i tillgänglighetsfrågor. Vi vill att vårt ärende tas upp på ett kommande möte. By kyrkby, ga hälsn Ma k, ålåerman För By sockengille Postadress: By sockengille c/o Margareta Björk Djupviksvägen By k yr kby Telefon: E-post: by.sockengille@gmail.com Organisationsnummer:

48 40

49 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 41 Kommunstyrelsens arbetsutskott Finansiering av Grannsamverkansskyltar Dnr. KK Samverkan mot brott (SAMBO) och Grannsamverkan har inkommit med en förfrågan gällande bidrag till de skyltar som sätts upp i samband med att grannsamverkan startas. De önskar ett bidrag om kronor årligen, alltså totalt kronor, för skyltar U11der åren Det lokala Brottsförebyggande rådet behandlade frågan vid sitt möte den 14 december 2018 och ställde sig positiv till att Avesta kommun bidrar till finansiering av skyltarna. Detta eftersom skyltar kan ha en förebyggande effekt mot inbrott. Kommunsekreteraren har inkommit med en tjänsteskrivelse med förslag till beslut. Beredning - Ansökan från Samverkan mot brott och Grannsamverkan 18 oktober Brottsförebyggande rådet 14 december Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren 20 december Arbetsutskottets fa'rslag till kommtms!jrelsen - Avesta ko mm Ull bidrar med kronor till skyl tar för grannsamverkan för åren Kostnaden för skyltar angående grannsamverkan om kronor finansieras inom ramen för lokala Brottsförebyggande rådet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 41

50 KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr KK Kommunstyrelsen Handläggare: Anders Kilström AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer 201R Diarieplan l,(l(, wt&..i ooo lb'} Finansiering av Grannsamverkansskyltar - ansökan Bakgrund Samverkan mot brott (SAMBO) och Grannsamverkan har inkommit med en förfrågan gällande bidrag till de skyltar som sätts upp i samband med att grannsamverkan startas. De önskar ett bidrag om kronor årligen, alltså totalt kronor, för skyltar under åren Det lokala Brottsförebyggande rådet behandlade frågan vid sitt möte den 14 december 2018 och ställde sig positiv till att Avesta kommun bidrar till finansiering av skyltarna. Detta eftersom skyltar kan ha en förebyggande effekt mot inbrott. Förslag - Avesta kommun bidrar med kronor till skyltar för grannsamverkan för åren Kostnaden för skyltar angående grannsamverkan om kronor finansieras genom ID A j'1s som ovan _,, 1n!/e{s kommunsekreterare 42

51 CISSF Stöldskyddsföreningen Stöd till Grannsamverkan I 'C.,'/\'.J'.r v\-,' 1:::3,_ I Diarienummer Diar1eplan \ Stockholm 12 oktober 2018 K/L.;o/i'-oot1.z_e:;.7 /,1 J L-.:=-_: Samverkan mot brott (SAMBO) ser en stark uppåtgående trend vad gäller etablering av Grannsamverkan i Sveriges kommuner. Detta är mycket positivt då den brottsförebyggande metoden Grannsamverkan både kan minska brottsligheten och öka tryggheten i områden som aktivt bedriver Grannsamverkan. Enligt en studie från myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå), är det möjligt att i snitt minska brottsligheten med så mycket som 26 procent i ett Grannsamverkansområde. En sådan minskning av brott kommer alla i en kommun till godo både i minskade kostnader och i ökad trygghet. Samverkan mot brott är en organisation bestående av Polisen, Folksam, Länsförsäkringar, lf, Trygg Hansa, Moderna Försäkringar, ICA Försäkring, SSF Stöldskyddsföreningen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), SABO, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Villaägarna, som alla verkar för att skapa ett tryggare boende. På uppdrag av ovanstående intressenter är SSF Stöldskyddsföreningen huvudman för verksamheten. I dag finansierar Samverkan mot brott Grannsamverkanverksamheten i Sverige. Detta för att medborgarna i kommunen, som på eget initiativ vill minska risken att bli utsatta för brott, inte ska behöva bekosta start och drift av Grannsamverkan i sitt bostadsområde själva. Samverkan mot brott har utgifter på drygt 2 miljoner kronor per år, där huvuddelen går till skyltar för lokal Grannsamverkanverksamhet. Efterfrågan på skyltar har ökat markant sedan 2017 varpå verksamheten är i behov av ett ekonomiskt tillskott för att fortsättningsvis kunna erbjuda boende i Sveriges kommuner skyltar och annat material utan kostnad. Detta gäller både befintliga Grannsamverkansområden och nya som vill starta upp. Utifrån denna korta beskrivning hoppas vi att ni ser vilket värde Grannsamverkan tillför er kommun och att ni därför vill vara med och stödja och utveckla denria verksamhet. Det skulle betyda mycket för verksamheten om er kommun är med och bidrar med kr de kommande åren, för att täcka en del av det material som kommer era Grannsamverkansområden till godo. Utan detta stöd riskerar vi behöva begränsa skylt- och materialbeställningar ytterligare, alternativt börja ta betalt, vilket vore olyckligt. Ert stöd till verksamheten är av stor betydelse, vi önskar därför att ni fyller i bifogad blankett och skickar tillbaka den till oss senast den 31 december kommuner är redan med och stödjer verksamheten 2018! Vilka dessa är finner ni på startsidan på vår hemsida. Som stödjande kommun är er kommun med på SAMBOS hemsida, ni får även en bild på Grannsamverkan där det står att er kommun stödjer verksamheten som ni kan lägga upp på kommunens hemsida eller liknande, samt förslag på pressmeddelande som kan gå ut till lokal press. För mer information om Samverkan mot brott och Grannsamverkan, läs gärna på hemsidan eller kontakta mig på SSF. Frågor kan även ställas till Greta Berg, Sveriges Kommuner & Landsting på telefon M::rli L sson Expertrådgivare/Projektledare på SSF Stöldskyddsföreningen Ordf. Nationella Grannsamverkansgruppen, Samverkan mot brott Telefon

52 CISSF Stöldskyddsföreningen Stöd till Grannsamverkan år Fakturaunderlag KOMMUN Vi önskar en faktura om kr för Vi önskar en faktura om kr för båda åren Nej tack, vår kommun/stadsdel önskar inte stödja denna verksamhet. Fakturaadress Referens Kontaktuppgifter 44

53 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 42 Kommunstyrelsens arbetsutskott Årets Stadskärna 2019 Dnr. KK Svenska Stadskärnor är en förening och ett branschöverskridande nätverk för kunskap och erfarenhet i frågor om stadsutveckling. För 25:e året i rad delas utmärkelsen ut till den svenska stad eller ort som under de närmast föregående åren gjort störst framsteg i sin fömyelse av centrum, genom samarbete mellan både privata och offentli ga aktörer. Utmärkelsen Arets Stadskärna är tänkt att inspirera alla stadens intressenter att arbeta med utveckling av stadskärnan. Intresserade städer och orter kan själva, genom sin samverkansorganisation eller kommunen, ansöka om att bli nominerade. Det första steget är att skicka in en intresseanmälan med information om vilken stad det gäller samt kontaktuppgifter. Detta har gjorts av näringslivschefen. Nästa steg är att fylla i och skicka in ett standardiserat och digitalt ansökningsformulär senast den 28 februari. I detta formulär beskriver man hur arbetet har bedrivits, vilka insatser som gjorts och planeras, samt vilka resultat man åstadkommit. Ansökan kan kompletteras med övrigt material. Det kan vara en egen presentation av arbetet, film, kampanjer, bilder etc. Juryn som utser Arets Stadskäma är Svenska Stadskärnors styrelse med representanter från både offentliga och privata aktörer, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Fastighetsägarna, Svensk Handel och Visita men också ett antal cityledare, fastighetsägare och kommunala tjänstemän från olika städer runtom i Sverige. Alla städer som skickar in ansökningsformuläret får ett besök av juryn för att träffa kandidaterna under våren. Då förväntas jurygrupperna få träffa nyckelpersoner i respektive stadskärna för en fördjupning av det insända ansökningsmaterialet och för att kunna få svar på sina frågor. Av kandiderande städer och orter nominerar ju1-yn upp till tre städer som går till final. Kommunsekreteraren har inkommit med en tjänsteskrivelse med förslag till beslut. Beredning - Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren 28 december JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE c:.vr-lt 45

54 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 43 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Arbetstttskottets fo'rslag till kommunsryrelsen - Avesta ko111.1nun ansöker om att bli Arets Stadskärna 2019 och uppdrar till Tillväxt Avesta att lämna in en formell ansökan senast den 28 februari JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 46

55 Handläggare: Anders Kilstr AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer , f '-< cföle, -öooirrt.t itt[ Diarieplan KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr Kommunstyrelsen Ansökan till Arets Stadskärna 2019 Svenska Stadskärnor är en förening och ett branschöverskridande nätverk för kunskap och erfarenhet i frågor om stadsutveckling. För 25:e året i rad delas utmärkelsen ut till den svenska stad eller ort som under de närmast föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum, genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer. Utmärkelsen Arets Stadskärna är tänkt att inspirera alla stadens intressenter att arbeta med utveckling av stadskärnan. Intresserade städer och orter kan själva, genom sin samverkansorganisation eller kommunen, ansöka om att bli nominerade. Det första steget är att skicka in en intresseanmälan med information om vilken stad det gäller samt kontaktuppgifter. Detta har gjorts av näringslivschefen. Nästa steg är att fylla i och skicka in ett standardiserat och digitalt ansökningsformulär senast den 28 februari. I detta formulär beskriver man hur arbetet har bedrivits, vilka insatser som gjorts och planeras, samt vilka resultat man åstadkommit. Ansökan kan kompletteras med övrigt material. Det kan vara en egen presentation av arbetet, film, kampanjer, bilder etc. Juryn som utser Arets Stadskärna är Svenska Stadskärnors styrelse med representanter från både offentliga och privata aktörer, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Fastighetsägarna, Svensk Handel och Visita men också ett antal cityledare, fastighetsägare och kommunala tjänstemän från olika städer runtom i Sverige. Alla städer som skickar in ansökningsformuläret får ett besök av juryn för att träffa kandidaterna under våren. Då förväntas jurygrupperna få träffa nyckelpersoner i respektive stadskärna för en fördjupning av det insända ansökningsmaterialet och för att kunna få svar på sina frågor. Av kandiderande städer och orter nominerar juryn upp till tre städer som går till final. Fö'rslag - Avesta kommun ansöker om att bli Arets Stadskärna 2019 och uppdrar till Tillväxt Avesta att lämna in en formell ansökan senast den 28 februari Jl Anders K.ilström kommunsekreterare 47

56 48

57 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 44 Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande till justitieombudsmannen med anledning av inte utlämnad handling Dnr. KK En privatperson har lämnat in en JO-anmälan angående att Avesta kommun inte har lämnat ut en handling. Kommunstyrelsen har ombetts att senast till den 18 februari 2019 yttra sig över vad som framförs i anmälan. Vederbörande skriver att han "vid upprepade tillfallen (5 nov, 13 nov och 27 nov 2018) begärt ut vinnande anbud på en LOU upphandling". Han har skickat mail till kommunens servicecenter utan att ha fått en bekräftelse på att förfrågan är mottagen och han har även på plats vid biblioteket, där servicecenter är beläget, den 30 november påpekat att han väntat på svar på sin begäran. Kommunsekreteraren presenterar ett förslag till svar vid arbetsutskottets sammanträde. Där framgår att det är korrekt att handlingarna begärts ut de datum som anges. Följande kan konstateras: Den 5 november inkom ett mail till servicecenter@avesta.se med lydelsen "Jag skulle vara intresserad att ta del av vinnande anbud för rivning och uppbyggnad av gymnastiksalen på Boken 4, vid Markusskolan". Mailet skickades direkt vidare till kommunens upphandlingsenhet. Den 13 november skickade privatpersonen ett nytt mail till kommunens servicecenter, samt till Avesta kommuns kommunala fastighetsbolag Gamla Byn AB, med lydelsen "Denna fråga är fortfarande aktuell och obesvarad. Jag vet inte riktigt vem som äger frågan så jag skickar det till Gamla Byn också". Servicecenter skickade då ett mail till Gamla Byn AB med lydelsen "Svarar ni på detta? Eller vet ni vem som kan?" Den 30 november skickade servicecenter ånyo ett mail till Gamla Byn AB med lydelsen "Nedanstående mejl har inkommit till servicecenter och vidarebefordras till er. Meddela omgående om mejlet ska levereras till någon annan". Samma dag svarade Gamla Byn AB till servicecenter att det är Avesta kommuns upphandlingsenhet som fått till uppgift att svara på frågan. Servicecenter svarade då Gamla Byn AB följande: "Vad bra att han fått svar! Vi har inte varit säkra på var frågan hör hemma nämligen". Uppenbarligen har dock ärendet blivit liggande på upphandlingsenheten utan att det har hanterats. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 49

58 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 45 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Enligt Tryckfrihetsförordningen har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar, vilket ska ske skyndsamt. Om handlingen inte kan lämnas ut ska ett överklagnings bart avslags beslut fattas grundat på offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Inget av detta har dock skett eftersom ärendet inte har hanterats. Slutsatsen i förslaget till svar är att kommunen inte levt upp till kriterierna enligt T ry ckfrihetsförordningen och att kommunen gör allt för att detta inte ska upprepas och därför ser över rutinerna för ärendehantering. Beredning - Remiss från Riksdagens ombudsmän,jo, den 14 december 2018 med begäran om yttrande. - Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren 21 januari Arbets1./tskottets Jo rslag tzji konm1u1ts(yrelsen - Upprättat förslag till yttrande antas. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE L ( 50

59 KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr KK Handläggare: Anders Kilström AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer i(i( a.oi 5 -OciYt; '1l Diarieplan (J:)'f Ri sdagens ombudsmän Svar på begäran om yttrande över anmälan för inte utlämnad handling - Dnr Ärendet Robin Olsson har lämnat in en JO-anmälan angående att Avesta kommun inte har lämnat ut en handling. Kommunstyrelsen har ombetts att senast till den 18 februari 2019 yttra sig över vad som framförs i Robin Olssons anmälan. Robin Olsson skriver att han "vid upprepade tillfallen (5 nov, 13 nov och 27 nov 2018) begärt ut vinnande anbud på en LOU upphandling". Han har skickat mail till kommunens servicecenter utan att ha fått en bekräftelse på att förfrågan är mottagen och han har även på plats vid biblioteket, där servicecenter är beläget, den 30 november påpekat att han väntat på svar på sin begäran. Redogörelse för handläggningen Det är korrekt att Robin Olsson begärt ut handlingarna de datum som han anger. Efter kontakt med berörda handläggare kan följande konstateras: Den 5 november inkom ett mail till servicecenter@avesta.se med lydelsen "Jag skulle vara intresserad att ta del av vinnande anbud för rivning och uppbyggnad av gymnastiksalen på Boken 4, vid Markusskolan". Mailet skickades direkt vidare till kommunens upphandlingsenhet. Den 13 november skickade Olsson ett nytt mail till kommunens servicecenter, samt till Avesta kommuns kommunala fastighetsbolag Gamla Byn AB, med lydelsen "Denna fråga är fortfarande aktuell och obesvarad. Jag vet inte riktigt vem som äger frågan så jag skickar det till Gamla Byn också". Servicecenter skickade då ett mail till Gamla Byn AB med lydelsen "Svarar ni på detta? Eller vet ni vem som kan?" Den 30 november skickade servicecenter ånyo ett mail till Gamla Byn AB med lydelsen "Nedanstående mejl har inkommit till servicecenter och vidarebefordras till er. Meddela omgående om mejlet ska levereras till någon annan". Samma dag svarade Gamla Byn AB till servicecenter att det är Avesta kommuns upphandlingsenhet som fått till uppgift att svara på frågan. Servicecenter svarade då Gamla Byn AB följande: "Vad bra att han fått svar! Vi har inte varit säkra på var frågan hör hemma nämligen". Uppenbarligen har dock ärendet blivit liggande på upphandlingsenheten utan att det har hanterats. 51

60 Sida 2 Relevant lagstiftning Enligt T ry ckfrihetsförordningen har varje svensk medborgare rätt att taga del av allmänna handlingar vilket ska ske skyndsamt. Om handlingen inte kan lämnas ut ska ett överklagningsbart avslagsbeslut fattas grundat på offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Inget av detta har dock skett eftersom ärendet inte har hanterats. Detta kan vi bara beklaga. Slutsats Vi har inte levt upp till kriterierna enligt T ry ckfrihetsförordningen i detta ärende. Vi gör allt för att detta inte ska upprepas och ser därför över våra rutiner för ärendehanteringen. 52

61 RIKSDAGENS OMBUDSMAN A\IE:.S1 ;\ r 0.. KOMMUNK/\ SLlt: , ni.,ri0nummer Diarier,lan ' REMISS Datum Dnr =2018- Kommunstyrelsen i Avesta kommun Avesta Sid 1 (2) I i;l.:,e o/j'- oocj J.rl ()c-, Begäran om yttrande Kommunstyrelsen i Avesta kommun ombeds att yttra sig över vad som framförs i Robin Olssons anmälan till JO. Den aktuella handlingen, handling 1, bifogas. Yttrandet ska innehålla en redogörelse för handläggningen och relevant lagstiftning. Av remissvaret ska också kommunstyrelsens bedömning av handläggningen i det aktuella ärendet framgå. Berörd befattningshavare bör ges tillfälle att lämna synpunkter. Det ska framgå av remissvaret om så har skett. Det ska även framgå om berörd befattningshavare har tätt del av kommunstyrelsens remissvar. Övrigt att tänka på vid besvarande av remiss: Uppgifter som är integritetskänsliga eller för vilka sekretess gäller bör inte redovisas i större utsträckning än som behövs för att besvara remissen. Om det finns dokumentation hos myndigheten som bedöms relevant för JO att ta del av men som inte bedöms lämplig att ta in i yttrandet, kan där upplysas om att ytterligare information finns och kan rekvireras vid behov. För information om de sekretessbestämmelser som gäller för JO, se JO/Offentlighets--och-sekretesslagen-OSL/ Förkortningar som inte är allmänt kända bör förklaras. Till remissvaret ska bifogas ett protokollsutdrag från det sammanträde vid vilket styrelsen fattade beslut om yttrande till JO. Senaste datum för svar är den 18 februari Remissvaret önskas i två exemplar. Dessutom bör myndighetens yttrande och eventuella underyttranden, om det anses lämpligt, skickas via e-post, helst som Word-dokument, till J0kansli2@jo.se. Riksdagens ombudsmän Box Stockholm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A E-post: justitieombudsmannen@jo.se Telefon: Texttelefon: Fax:

62 Dnr Sid 2 (2) Remissvaret önskas i två exemplar. Dessutom bör myndighetens yttrande och eventuella underyttranden, om det anses lämpligt, skickas via e-post, helst som Word-dokument, till J0kansli2@jo.se. Dan Johansson byråchef T Rickard Tennisberg föredragande Information om personuppgiftsbehandlingen hos JO finns på JO:s webbplats under 54

63 Page 1 of 1 Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Robin Olsson <kickfoot03@hotmail.com> gen 10 dec:: mp r :02 Justitieombudsmannen JO-anmälan från Robin Olsson via webbplatsen EA A A8DC62. png; 99E BF-401B5B21E605.png Namn: Olsson, Robin Adress: C/0: Gatuadress: Äpplevägen 2 Postnr: Postort: Krylbo Telefon: Mobiltelefon: Epost: kick:foot03@hotmail.com Anmälan mot Avesta kommun, servicecenter Ev. dokumentref Beskrivning Jag har vid upprepade tillfällen (5 nov, 13 nov och 27 nov 2018) begärt ut vinnande anbud på en LOU upphandling. Jag har skickat mail till kommunens servicecenter utan att ha fått en bekräftelse på att förfrågan är mottagen. Den 30 november jag jag in på plats vid biblioteket och påpekade att jag väntade på svar angående min begäran. Mig veterligen är detta en offentlig handling och jag bör fått svar inom 24 timmar vid helgfri dag. Anmälarens syn på händelsen Jag anser att jag är berättigad att få ut dessa handlingar enligt 2 kap 1 paragrafen Tryckfrihetsförordningen. Och enligt 13 paragraf en samma kapitel ska detta ska skyndsamt. Vilket över en månad inte kan vara rimligt för en så pass enkelt åtgärd. Och jag bör alla fall fått ett svarsmeddelande alternativt en förklaring varför handlingarna inte kan lämnas ut. Övrig information Handlingarna som begärts ut rör en byggnation som vart omtalad i lokaltidningen och även sociala medier. Om det har något med den bristande servicen att göra vet jag inte. = 1&FILEREF 55 = &frame =

64 56

65 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 Kommunstyrelsens tekniska utskott Avgift för elbilsladdare Dnr KK Teknisk service har som ett led i hållbarhetsarbetet, installerat elbilsladdare för allmänheten i Avesta centrum. Avgift för laddning av fordon föreslås till kronor 2,50 /kwh. Teknisk service fa rslag till beslut - avgift för laddning av elfordon fastställs till 2.50 kr/kwh. - avgiften gäller fr.o.m Beredning - Teknisk service skrivelse nr Vid kommunstyrelsens tekniska utskotts behandling av ärendet medverkar utredare Emil Forslund och ger information om ärendet, samt svarar på frågor. Fiirslag till kov1mum!jrelsen - Föreslå kommunfullmäktige att avgift för laddning av elfordon fastställs till 2.50 kr/kwh, avgiften gäller fr.o.m ?1- JUSTERARES SIGN L1 UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen 57 UTDRAGSBESTYRKANDE

66 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Brevnr/Diarienr Kommunfullmäktige Handläggare: Emil Forslund Avgift för elbilsladdare Teknisk service har som ett led i hållbarhetsarbetet, installerat elbilsladdare för allmänheten i Avesta centrum. Avgift för laddning av fordon föreslås till kronor 2,50/kWh. Fö"rslag till beslut - avgift för laddning av elfordon fastställs till 2.50 kr/kwh - avgiften gäller fr.o.m Emil Forslund Utredare teknisk service 58

67 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 Kommunstyrelsens tekniska utskott Remissyttrande - Suzanne Ranefjords medborgarförslag om cykelväg i Karlbo Dnr. KK Suzanne Ranefjord anför följande i sitt medborgarförslag: Jag ser väldigt positivt på att kommunen har fårdi gs tällt cykelbanor både norr och söder om Karlbo. Det som däremot kunde förbättras är en säker cykelbana från Svartbron genom hela Karlbo på Folkaregatan fram till den befintliga cykelbanan där 70-väg tar vid. Därifrån fram till OKQ8 saknas helt cykelanpassad bana. Från OKQ8 till Svartbron finns en skylt på trottoaren att man kan cykla på den. Den är dock smal. Därefter finns separat cykeloch gångväg. På sträckan där cykelbana helt saknas är inte trottoarkanterna avfasade. Det innebär att man lätt kan cykla omkull där (vilket jag själv råkat ut för). Det har flyttat in en hel del barn i Karlbo by som ska ta sig till skolan i Karlbo. Därför vore det angeläget att iordningställa en cykelväg genom K.arlbo by. Eftersom vägen är bred innebär det in ga stora åtgärder utan en del av vägbanan kan tas i anspråk. Teknisk service yttrande Teknisk service är medvetna om problemet med avsaknaden av en sammanhän ga nde gång och cykelväg genom Karlbo. Anläggandet av gång och cykelbana mellan Tillfållesvägen och den befintli ga gång och cykelbanan från I<arlbo skola till Brovallen finns med i planerna inför mål och budget Sträckan från Svartbro till Tillfållesvägen har, som medborgarförslagsställaren skriver, i nuläget en gång och cykelbana. Den uppfyller i nuläget utrymmeskraven för gång och cykeltrafik enligt GCM-handboken (Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting, 2010) med undantag för bron över ån. Detta kan lösas med ett körfält och växelvis trafik över bron eller genom att bredda bron vilket medför en stor investering. För att klargöra detta krävs en mer omfattande utredning, förslagsvis i samband med teknisk service pågående framtagande av en cykelplan för Avesta kommun. Teknisk service fors/ag till beslut - Medborgarförslaget är besvarat med teknisk service yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGS BESTYRKANDE 59

68 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts) Beredning - Suzanne Ranefjords medborgarförslag 17 september Kommunfullmäktige 24 september 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 oktober Teknisk service remissyttrande skrivelse nr frjrslag till kommunstyrelsen - Medborgarförslaget är besvarat med teknisk se1-vice yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 60

69 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Martin Ranerfors, Emil Forslund Remissyttrande - Suzanne Ranefjords medborgarförslag om cykelväg i Karlbo Dnr. KK Suzanne Ranefjord anför följande i sitt medborgarförslag: Jag ser väldigt positivt på att kommunen har färdigställt cykelbanor både norr och söder om K.arlbo. Det som däremot kunde förbättras är en säker cykelbana från Svartbron genom hela K.arlbo på Folkaregatan fram till den befintliga cykelbanan där 70-väg tar vid. Därifrån fram till OK.Q8 saknas helt cykelanpassad bana. Från OK.Q8 till Svartbron finns en skylt på trottoaren att man kan cykla på den. Den är dock smal. Därefter finns separat cykel- och gångväg. På sträckan där cykelbana helt saknas är inte trottoarkanterna avfasade. Det innebär att man lätt kan cykla omkull där (vilket jag själv råkat ut för). Det har flyttat in en hel del barn i K.arlbo by som ska ta sig till skolan i K.arlbo. Därför vore det angeläget att iordningställa en cykelväg genom Karlbo by. Eftersom vägen är bred innebär det inga stora åtgärder utan en del av vägbanan kan tas i anspråk. Teknisk service yttrande Teknisk service är medvetna om problemet med avsaknaden av en sammanhängande gång och cykelväg genom K.arlbo. Anläggandet av gång och cykelbana mellan Tillfållesvägen och den befintliga gång och cykelbanan från K.arlbo skola till Brovallen finns med i planerna inför mål och budget Sträckan från Svartbro till Tillfållesvägen har, som medborgarförslagsställaren skriver, i nuläget en gång och cykelbana. Den uppfyller i nuläget utrymmeskraven för gång och cykeltrafik enligt GCM-handboken (Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting, 2010) med undantag för bron över ån. Detta kan lösas med ett körfält och växelvis trafik över bron eller genom att bredda bron vilket medför en stor investering. För att klargöra detta krävs en mer omfattande utredning, förslagsvis i samband med teknisk service pågående framtagande av en cykel plan för Avesta kommun. Färs/ag till beslut - Medborgarförslaget är besvarat med Teknisk service yttrande 61

70 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Suzanne Ranefjords medborgarförslag om cykelväg i Karlbo Dnr. KK Suzanne Ranefjord anför följande i sitt medborgarförslag: Jag ser väldigt positivt på att kommunen har färdigställt cykelbanor både norr och söder om Karlbo. Det som däremot kunde förbättras är en säker cykelbana från Svartbron genom hela Karlbo på Folkaregatan fram till den befintliga cykelbanan där 70-väg tar vid. Därifrån fram till OKQS saknas helt cykelanpassad bana. Från OKQS till Svartbron finns en skylt på trottoaren att man kan cykla på den. Den är dock smal. Därefter finns separat cykeloch gångväg. På sträckan där cykelbana helt saknas är inte trottoarkanterna avfasade. Det innebär att man lätt kan cykla omkull där (vilket jag själv råkat ut för). Det har flyttat in en hel del barn i Karlbo by som ska ta sig till skolan i Karlbo. Därför vore det angeläget att iordningställa en cykelväg genom Karlbo by. Eftersom vägen är bred innebär det inga stora åtgärder utan en del av vägbanan kan tas i anspråk. Beredning - Suzanne Ranefjords medborgarförslag 17 september Kommunfullmäktige 24 september 2018, 141. Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslaget remitteras till teknisk service för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service UTDRAGSBESTYRKANDE 62

71 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 44 Kommunfullmäktige Remiss - Suzanne Ranefjords medborgarförslag om cykelväg i Karlbo Dnr. KK Suzanne Ranefjord anför följande i sitt medborgarförslag: Jag ser väldigt positivt på att kommunen har färdigställt cykelbanor både norr och söder om Karlbo. Det som däremot kunde förbättras är en säker cykelbana från Svartbron genom hela Karlbo på Folkaregatan fram till den befintliga cykelbanan där 70-väg tar vid. Därifrån fram till OKQ8 saknas helt cykelanpassad bana. Från OKQ8 till Svartbron finns en skylt på trottoaren att man kan cykla på den. Den är dock smal. Därefter finns separat cykeloch gångväg. På sträckan där cykelbana helt saknas är inte trottoarkanterna avfasade. Det innebär att man lätt kan cykla omkull där (vilket jag själv råkat ut för). Det har flyttat in en hel del barn i Karlbo by som ska ta sig till skolan i Karlbo. Därför vore det angeläget att iordningställa en cykelväg genom Karlbo by. Eftersom vägen är bred innebär det inga stora åtgärder utan en del av vägbanan kan tas i anspråk. Kommunfullmäktiges beslttt - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTORAGSBESTYRKANOE 63

72 KOMMUNKANSLIET / Avesta Servicecenter Från: Suzanne Ranefjc Skickat: den 15 septer Till: Servicecenter <ser Ämne: Medborgarfärs Susanne Janhager Samhällsvägledare Post: Avesta kommun, Kungsgatan 32, Avesta Telefon: oo E-post: susanne.janhager@avesta.se Hemsida: AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer k 16-ooö.9.t; '1 Diarieplan 91d-. Hej, Jag ser väldigt positi a a ommunen har färdigställt cykelbanor både norr och söder om Karlbo. Det som däremot kunde förbättras är en säker cykelbana från Svartbron genom hela Karlbo på Folkaregatan fram till den befintliga cykelbanan där 70-väg tar vid. Därifrån fram till OKQ8 saknas helt cykelanpassad bana. Från OKQ8 till Svartbron finns skylt på trottoaren att man kan cykla på den. Den är dock smal. Därefter finns separat cykel- och gångväg. På sträckan där cykelbana helt saknas är inte trottoarkanterna avfasade. Det innebär att man lätt kan cykla omkull där (vilket jag själv har råkat utför). Det har flyttat in en hel del barn i Karlbo by som ska ta sig till skolan i Karlbo. Därför vore det angeläget att iordningställa en cykelväg genom Karlbo by. Eftersom vägen är bred innebär det inga stora åtgärder utan en del av vägbanan kan tas i anspråk. Med vänliga hälsningar Suzanne Ranefjord Boende i Karlbo Skaffa Outlook för Android 2 64

73 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 Kommunstyrelsens tekniska utskott Remiss - Carina Malmquists medborgarförslag om lekpark i Sonnbo Dnr. KK Carina Malmquist anför följande i sitt medborgarförslag: Jag är boende i Sonnbo. Det finns mycket barnfamiljer 1.-unt här och jag jobbar även som dagbarnvårdare och vi har ofta skogen som lekpark. Men då det finns många bam här så skulle en lekpark som träffpunkt för familjer vara utomordentligt bra. Det är dock 3,5 kilometer till närmsta lekpark som då är vid Karlfeldtsgården. Det är svårt att gå så långt med små barn. Teknisk service yttrande Det är viktigt för barns utveckling att det finns goda utemiljöer med möjlighet att leka. Utomhusaktiviteter förebygger fysisk ohälsa och främjar motorik, koordination, fantasi och inlärning. I nuläget finns den närmast placerade lekplatsen i Björkarsbo, ca 1,5 km bort från föreslagen placering. I besparingssyfte har tidigare beslut föreskrivit nedläggning av ett antal lekplatser och samtidigt ökad satsning på de kva1-varande. Idag har vi ett 20-tal lekplatser spi-idda över hela kommunen där samtliga har renoverats för att öka lekvärdet och säkerheten. Vår ambition är att fortsätta utvecklingen av befintliga lekplatser och göra dem mer attraktiva. Att skapa förutsättningar för barns utomhuslek, såväl i närmiljön som i kommunen i det hela, är en betydelsefull del av stadsutvecklingen. Med en fortsatt utbyggnad av bostadsområden och ökad befolkningsmängd kommer lekplatser att vara en del i det totala utredningsarbetet. Teknisk semice fiirslag till beslut - Medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN Lr UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen 65 UTDRAGSBESTYRKANDE

74 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts) Beredning - Carina Mahnquists medborgarförslag 11 september Kommunfullm.äktige 24 september 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 oktober Teknisk service remissyttrande, skrivelse nr Fiirslag till kommtmsryrelsen - Medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 66

75 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Brevnr/Diarienr Kommunstyrelsens tekniska utskott Handläggare: Janne Hedman!Remissyttrande - Carina Malmqvists medborgarförslag om en lekpark i Sonnbo Carina Malmqvist anför följande i sitt medborgarförslag: Jag är boende i Sonnbo. Det finns mycket barnfamiljer runt här och jag jobbar även som dagbarnvårdare och vi har ofta skogen som lekpark. Men då det finns många barn här så skulle en lekpark som träffpunkt för familjer vara utomordentligt bra. Det är dock 3,5 kilometer till närmsta lekpark som då är vid Karlfeldtsgården. Det är svårt att gå så långt med små barn. Teknisk service yttrande: Det är viktigt för barns utveckling att det finns goda utemiljöer med möjlighet att leka. Utomhusaktiviteter förebygger fysisk ohälsa och främjar motorik, koordination, fantasi och inlärning. I nuläget finns den närmast placerade lekplatsen i Björkarsbo, ca 1,5 km bort från föreslagen placering. I besparingssyfte har tidigare beslut föreskrivit nedläggning av ett antal lekplatser och samtidigt ökad satsning på de kvarvarande. Idag har vi ett 20-tal lekplatser spridda över hela kommunen där samtliga har renoverats för att öka lekvärdet och säkerheten. Vår ambition är att fortsätta utvecklingen av befintliga lekplatser och göra dem mer attraktiva. Att skapa förutsättningar för barns utomhuslek, såväl i närmiljön som i kommunen i det hela, är en betydelsefull del av stadsutvecklingen. Med en fortsatt utbyggnad av bostadsområden och ökad befolkningsmängd kommer lekplatser att vara en del i det totala utredningsarbetet. l'orslag till beslut - Motionen avstyrks. Kommunkansliet Teknisk service Janne Hedman I 67

76 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Carina Malmquists medborgarförslag om lekpark i Sonnbo Dnr. KK Carina Malmquist anför följande i sitt medborgarförslag: Jag är boende i Sonnbo. Det finns mycket barnfamiljer runt här och jag jobbar även som dagbarnvårdare och vi har ofta skogen som lekpark. Men då det finns många barn här så skulle en lekpark som träffpunkt för familjer vara utomordentligt bra. Det är dock 3,5 kilometer till närmsta lekpark som då är vid Karlfeldtsgården. Det är svårt att gå så långt med små barn. Beredning - Carina Malmquists medborgarförslag 11 september Kommunfullmäktige 24 september 2018, 138. Arbets11tskottets beslut - Medborgarförslaget remitteras till teknisk service för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service Medborgarförslagsställaren UTDRAGSBESTYRKANDE 68

77 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 41 Kommunfullmäktige Remiss - Carina Malmquists medborgarförslag om lekpark i Sonnbo Dnr. KK Carina Malmquist anför följande i sitt medborgarförslag: Jag är boende i Sonnbo. Det finns mycket barnfamiljer rnnt här och jag jobbar även som dagbarnvårdare och vi har ofta skogen som lekpark. Men då det finns många barn här så skulle en lekpark som träffpunkt för familjer vara utomordentligt bra. Det är dock 3,5 kilometer till närmsta lekpark som då är vid Karlfeldtsgården. Det är svårt att gå så långt med små barn. Kommmzfitlhnäktiges besitt! - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 69

78 Från: > Skicka _., t-:...,.de-n-l ::--: l :- s-e-p -,- te-m ---, b,- e-r --= 2 -=- o -;- 18 :::-:- 14 -=-- : --=- 43 :: Ti I I: Servicecenter <servicecenter@avesta.se> Ämne: Lekpark t-, "' () <{->< -4-/C. l!sl(.'v'- C Hej! Jag är boende i Sonnbo. Det finns mycket barnfamiljer runt här och jag jobbar även som dagbarnvårdare, och vi har ofta skogen som lekpark. Men då det finns många barn här så skulle en lekpark som träffpunkt för familjer vara utomordentligt bra. Det är dock 3,5 km till närmsta lekpark som då är vid Karlfeldtsgården. Svårt att gå så långt med små barn. Så jag lämnar detta förslag. Mvh Carina Malmquist '\ l. \....,,.._ ",/ \ _ : J I ) \ D9-1 2 rli;,rienurnrner f'c,2o/k'- 6öO 2'r2 Diariepla;1 ' 9/2 2 70

79 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 Kommunstyrelsens tekniska utskott Remissyttrande - Daniel Janssons medborgarförslag angående en gång- och cykelbana hela vägen till Grytnäs Dnr. KK Daniel Jansson anför följande i sitt medborgarförslag: Vi är många som undrar varför det inte byggs en gång- och cykelbana hela vägen ner till Grytnäs. Det byggdes en utanför friskolan, men inte vidare. Det är många som går och cyklar ( de som jobbar på Stora Enso). Det har ordnats en på Nordanövägen samt Bjurforssträckan och den är inte lika tungt trafikerad som Skogsbovägen med tunga fordon som kör förbi. Det skulle även underlätta för barnen som ska kliva på skolskjutsen så de slipper stå i diket och vänta. Det har varit ett tiotal avåkningar efter vägen de sista fem-sex åren och är bara en tidsfråga innan något allvarligt kommer att hända på denna sträcka. Att sänka hastigheten är inte en bra lösning då det inte är de som håller hastigheten som är bekyruret. Teknisk service yttrande I nuläget hänvisas gående och cyklister till blandtrafik på lokal ga torna Hästhovsgränd och Kaprifolvägen. Teknisk service anser att förslaget om ny gång och cykelväg mellan Get Johannas väg och Hästhovsgränd, ca 900 meter, li gg er i linje med den pågående utbyggnaden av gång och cykelvägnätet. Utrymmet längs sträckan räcker inte till för att anlä gga cykelvägen på den naturli ga södra sidan om Skogsbovägen då en del av de privata fastigheterna sträcker sig nära gatan. Det är dock möjligt att anlä gga en cykelväg längs sträckan men det kräver fördyrande åtgärder som att göra ytterligare en cykelpassage över Skogsbovägen eller att flytta en del av Skogsbovägen norr ut. Detta medför självklart högre kostnader som måste tas i beaktande under projekteringsskedet. JUSTERARES SIGN Lr UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 71

80 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts) Arbetet med att producera en cykelplan har påbörjats av teknisk service, denna sträcka är högst aktuell som en åtgärdspunkt i planarbetet. I cykelplanen kommer det även att göras prioriteringar där denna sträcka vägs mot andra sträckor i behov av åtgärder i kommunen, därefter kan den planeras in i mål och budgetarbetet. Teknisk service forslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat med Teknisk service yttrande. Beredning - Daniel Janssons medborgarförslag 3 september Kommunfullmäktige 24 september 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 oktober Teknisk service remissyttrande, skrivelse nr Forslag till kommunsryrelsen Medborgarförslaget är besvarat med Teknisk service yttrande. JUSTERARES SIGN Lt UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen 72 UTDRAGSBESTYRKANDE

81 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Martin Ranerfors, Emil Forslund Remissyttrande-Daniel Janssons medborgarförslag angående en gång och cykelbana hela vägen till Grytnäs Dnr. KK Daniel Jansson anför följande i sitt medborgarförslag: Vi är många som undrar varför det inte by gg s en gång- och cykelbana hela vägen ner till Grytnäs. Det by gg des en utanför friskolan, men inte vidare. Det är många som går och cyklar (de som jobbar på Stora Enso). Det har ordnats en på Nordanövägen samt Bjurforssträckan och den är inte lika tungt trafikerad som Skogsbovägen med tunga fordon som kör förbi. Det skulle även underlätta för barnen som ska kliva på skolskjutsen så de slipper stå i diket och vänta. Det har varit ett tiotal avåkningar efter vägen de sista fem-sex åren och är bara en tidsfråga innan något allvarligt kommer att hända på denna sträcka. Att sänka hastigheten är inte en bra lösning då det inte är de som håller hastigheten som är bekymret. Teknisk service yttrande: I nuläget hänvisas gående och cyklister till blandtrafik på lokalgatorna Hästhovsgränd och Kaprifolvägen. Teknisk service anser att förslaget om ny gång och cykelväg mellan Get Johannas väg och Hästhovsgränd, ca 900 meter, li gg er i linje med den pågående utbyggnaden av gång och cykelvägnätet. Utrymmet längs sträckan räcker inte till för att anlä gg a cykelvägen på den naturliga södra sidan om Skogsbovägen då en del av de privata fastigheterna sträcker sig nära gatan. Det är dock möjligt att anlä gg a en cykelväg längs sträckan men det kräver fördyrande åtgärder som att göra ytterligare en cykelpassage över Skogsbovägen eller att flytta en del av Skogsbovägen norr ut. Detta medför självklart högre kostnader som måste tas i beaktande under projekteringsskedet. Arbetet med att producera en cykelplan har påbörjats av teknisk service, denna sträcka är högst aktuell som en åtgärdspunkt i planarbetet. I cykelplanen kommer det även att göras prioriteringar där denna sträcka vägs mot andra sträckor i behov av åtgärder i kommunen, därefter kan den planeras in i mål och budgetarbetet. Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat med Teknisk service yttrande 73

82 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Daniel Janssons medborgarförslag angående en gång- och cykelbana hela vägen till Grytnäs Dnr. KK Daniel Jansson anför följande i sitt medborgarförslag: Vi är många som undrar varför det inte byggs en gång- och cykelbana hela vägen ner till Grytnäs. Det byggdes en utanför friskolan, men inte vidare. Det är många som går och cyklar ( de som jobbar på Stora Enso). Det har ordnats en på Nordanövägen samt Bjurforssträckan och den är inte lika tungt trafikerad som Skogsbovägen med tunga fordon som kör förbi. Det skulle även underlätta för barnen som ska kliva på skolskjutsen så de slipper stå i diket och vänta. Det har varit ett tiotal avåkningar efter vägen de sista fem-sex åren och är bara en tidsfråga innan något allvarligt kommer att hända på denna sträcka. Att sänka hastigheten är inte en bra lösning då det inte är de som håller hastigheten som är bekymret. Beredning - Daniel Janssons medborgarförslag 3 september Kommunfullmäktige 24 september 2018, 137. Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslaget remitteras till teknisk service för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk senice Medborgarförslagsställaren UTDRAGSBESTYRKANDE 74

83 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 40 Kommunfullmäktige Remiss - Daniel Janssons medborgarförslag angående en gång- och cykelbana hela vägen till Grytnäs Dnr. KK Daniel Jansson anför följande i sitt medborgarförslag: Vi är många som undrar varför det inte byggs en gång- och cykelbana hela vägen ner till Grytnäs. Det byggdes en utanför friskolan, men inte vidare. Det är många som går och cyklar ( de som jobbar på Stora Enso). Det har ordnats en på Nordanövägen samt Bjurforssträckan och den är inte lika tungt trafikerad som Skogsbovägen med tunga fordon som kör förbi. Det skulle även underlätta för barnen som ska kliva på skolskjutsen så de slipper stå i diket och vänta. Det har varit ett tiotal avåkningar efter vägen de sista fem-sex åren och är bara en tidsfråga innan något allvarligt kommer att hända på denna sträcka. Att sänka hastigheten är inte en bra lösning då det inte är de som håller hastigheten som är bekymret. Kommunfit!lmäktiges beslut - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 75

84 Angående Skogsbovägen! Hej vi är många som undrar varför inte det byggs en gång och cykelbana hela vägen ner till Grytnäs. Det byggdes en utanför friskolan men inte vidare, många som går och cyklar (stora Enso arbetarna). Det har ordnats på Nordanövägen samt Bjurfors sträckan, och den är inte lika tungt trafikerad som Skogsbovägen med tunga fordon som kör förbi. Skulle även underlätta för barnen som ska kliva på skolskjutsen så dom slipper stå i diket och vänta. Det har varit ett 10 tal avåkningar efter den vägen sista 5-6 åren, bara en tids fråga innan något allvarligt kommer att hända på denna sträcka. Att sänka hastigheten är inte en bra lösning, då det inte är dom som - _.,_,, åi+er h a-stigtreter,sorri-ä r bekymret. = , A 1 ES1/\ KO\''/,Ut; KOMMUNKANSi l:::t l=liarifmummer 2018.() kjc. o2o/4' ooo,2.f/j> DiariP[)lan ' 5'/2- Daniel Jansson 76

85 Sida 5 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 73 Permanent lösning Gruvgärdets ÅVC inkl investeringsansökan Dnr KK Bakgrund I juni 2018 flyttades Avestas återvinnings central från Karlslund till en tillfällig lokalisering vid Gruvgärdet i Krylbo. Avesta Vatten tvingades hitta en tillfällig lösning då befintlig återvinningscentral inte kunde vara kvar på Karlslund på grund av pågående sluttäckning och den lokalisering, Källhagens södra industriområde, som Avesta kommun pekat ut för en permanent återvinningscentral ännu inte är detaljplanelagd. Den t:illfålliga återvin:ningscentralen är tänkt att var i bruk i maximalt fem år. Atervinningscentralen i K ry lbo har tagits emot mycket väl av både personal och besökare som upplever att den fungerar bra både vad gäller tillgänglighet och logistik. Det har dock funnits frågetecken hur lokaliseringen av återvinningscentralen påverkar trafik.en på Järnvägsgatan i K ry lbo även om den trafikmängd som tillförs är marginell i förhållande till den totala belastningen. Kommunstyrelsen i Avesta kommun har fattat beslut om att inleda projektering av Lerbäcksleden som är tänkt att avlasta trafiken genom K ry lbo. Avesta Vatten har låtit konsultföretaget Ramhöll utreda vad som skulle krävas för att göra Gruvgärdets återvinningscentral permanent samt göra en kostnadsberäkning för nödvändiga investerin ga r. De åtgärder som krävs är färdigställande av ytor med asfaltering och planteringar, byggnader för farligt avfall, kontor- och personalutrymmen, verkstad och maskinparkering samt skalskydd och grindar. Avesta Vattens ledning ser klara fördelar med att permanenta återvinningscentralen vid Gruvgärdet både ur kostnadsskäl och ur besökarnas synvinkel och föreslår därför att styrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut om att lokalisera Avestas återvinningscentral till Gruvgärdet samt att godkänna investeringen i en permanent återvinningscentral. Föreslagna åtgärder Uppföra ny personalbyggnad. Uppföra en ny byggnad för hantering av farligt avfall och för återbruksinsamling. Uppföra en ny maskinbyggnad inklusive förråd. Nytt panelstängsel runt anläggningen. - Nya motordrivna skjutgrindar x2, nya slagportsgrindar x2.asfaltera resterande ytor. Snygga till området med gräs och planteringar. Skärmtak för maskinredskap och sand. Div. mindre kompletteringar. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 77

86 Sida 6 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott forts Övergripande tidplan Q Påbörja detaljprojektering Q Påbörja upphandling av entreprenad Q Byggstart JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 78

87 Sida 7 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 73 forts Total investering Markarbeten Byggnader Oförutsett Upparbetat (ID 92937) Upparbetat (ID 92715) kr kr kr kr kr Total investering kr. Beredning - Protokoll Avesta Vatten och Avfall AB sammanträde Vid sammanträdet yrkar Johan Thomasson (11) att förslaget till beslut angående permanent placering av AVS på Gruvgärdet avslås. Susanne Berger (S) yrkar att förslaget tillstyrks. Förslagen ställs i proposition till varandra varefter plan- och näringslivsutskottet beslutar enligt Susanne Bergers (S)förslag. Fiirslag till kommunsryrelsen och kommunfullmäktige Gruvgärdets tillfälliga återvinningscentral skall bli permanent - Avesta Vatten och Avfall AB styrelses beslut om investering på 25,9 miljoner kr godkänns JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGS BESTYRKANDE 79

88 Sida 6... I, I r, ''-". -...,... / \ Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB I L I fl1 1,mummer k,2 c,/ P- O{J u i/ '71,,l, I I Permanent lösning Gruvgärdet ÅVC Dnr VA Bakgrund I juni 2018 flyttades Avestas återvinningscentral från Karlslund till en tillfällig lokalisering vid Gruvgärdet i K ry lbo. Avesta Vatten tvingades hitta en tillfallig lösning då befintlig återvinningscentral inte kunde vara kvar på Karlslund på grund av pågående sluttäckning och den lokalisering, Källhagens södra industriområde, som Avesta kommun pekat ut för en permanent återvinningscentral ännu inte är detaljplanelagd. Den tillfälliga återvinningscentralen är tänkt att var i bruk i maximalt fem år. Återvinningscentralen i Krylbo har tagits emot mycket väl av både personal och besökare som upplever att den fungerar bra både vad gäller tillgänglighet och logistik. Det har dock funnits frågetecken hur lokaliseringen av återvinningscentralen påverkar trafiken på Järnvägsgatan i Krylbo även om den trafikmängd som tillförs är marginell i förhållande till den totala belastningen. Kommunstyrelsen i Avesta kommun har fattat beslut om att inleda projektering av Lerbäcksleden som är tänkt att avlasta trafiken genom K ry lbo. Avesta Vatten hat låtit konsultföretaget Ramböll utreda vad som skulle krävas för att göra Gruvgärdets återvinningscentral permanent samt göra en kostnadsberäkning för nödvändiga investeringar. De åtgärder som krävs är fardigställande av ytor med asfaltering och planteringar, byggnader för farligt avfall, kontor- och personalutrymmen, verkstad och maskinparkering samt skalskydd och grindar. Avesta Vattens ledning ser klara fördelar med att permanenta åtcrvinningsccntralcn vid Gruvgärdet både ur kostnadsskäl och ur besökarnas synvinkel och föreslår därför att styrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut om att lokalisera Avestas återvinningscentral till Gruvgärdet samt att godkänna investeringen i en permanent återvinningscentral. Föreslagna åtgärder Uppföra ny personalbyggnad Uppföra en ny byggnad för hantering av farligt avfall och för återbruksinsamling Uppföra en ny maskinbyggnad inklusive förråd Nytt panelstängsel runt anläggningen Nya motordrivna skjutgrindar x2, nya slagportsgrindar x2 Asfaltera resterande ytor Snygga till området med gräs och planteringar JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige UTDRAGSBESTYRKANDE 80

89 Sida 7 Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB {forts) - Skärmtak för maskinredskap och sand Diverse mindre kompletteringar Övergripande tidplan Kvartal Påbörja detaljprojektering Kvartal Påbörja upphandling av entreprenad Kvartal Byggstart Total investering Markarbeten Byggnader Oförutsett Upparbetat Upparbetat kr kr kr kr kr Total investering kr. Beredning - Avesta Vatten och Avfall AB:s skrivelse nr Avesta Vallen ocha1!fall/1b beslutar - Att Gruvgärdets tillfälliga återvinningscentral ska bli permanent och godkänner investeringen på 25 > 9 mkr samt överlämna ärendet till kommunfullmäktige. JUSTERARES SJGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige UTDRAGSBESTYRKANDE ) 81

90 AVESTA.0 VATTEN Datum xx Brevnr/Diarienr Styrelsen i Avesta Vatten och Avfall AB Handläggare: Mikael Pettersson!Permanent lösning Gruvgärdets ÅVC inklusive investeringsansökan Bakgrund I juni 2018 flyttades Avestas återvinningscentral från Karlslund till en tillfällig lokalisering vid Gruvgärdet i Krylbo. Avesta Vatten tvingades hitta en tillfällig lösning då befintlig återvinningscentral inte kunde vara kvar på I<:arlslund på grund av pågående sluttäckning och den lokalisering, Källhagens södra industriområde, som Avesta kommun pekat ut för en permanent återvinningscentral ännu inte är detaljplanelagd. Den tillfälliga återvinningscentralen är tänkt att var i bruk i maximalt fem år. Atei-vinningscentralen i K ry lbo har tagits emot mycket väl av både personal och besökare som upplever att den fungerar bra både vad gäller tillgänglighet och logistik. Det har dock funnits frågetecken hur lokaliseringen av återvinningscentralen påverkar trafiken på Järnvägsgatan i K ry lbo även om den trafikmängd som tillförs är marginell i förhållande till den totala belastningen. Kommunstyrelsen i Avesta kommun har fattat beslut om att inleda projektering av Lerbäcksleden som är tänkt att avlasta trafiken genom K ry lbo. Avesta Vatten har låtit konsultföretaget Ramböll utreda vad som skulle krävas för att göra Gruvgärdets återvinningscentral permanent samt göra en kostnadsberäkning för nödvändiga investeringar. De åtgärder som krävs är färdigställande av ytor med asfaltering och planteringar, byggnader för farligt avfall, kontor- och personalut ry mmen, verkstad och maskinparkering samt skalskydd och grindar. Avesta Vattens ledning ser klara fördelar med att permanenta återvinningscentralen vid Gruvgärdet både ur kostnadsskäl och ur besökarnas synvinkel och föreslår därför att styrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut om att lokalisera Avestas återvinningscentral till Gruvgärdet samt att godkänna investeringen i en permanent återvinningscentral. Föreslagna åtgärder Uppföra ny personalbyggnad. Uppföra en ny byggnad för hantering av farligt avfall och för återbmksinsamling. Uppföra en ny maskinbyggnad inklusive förråd. Nytt panelstängsel nmt anläggningen. Nya motordrivna skjutgrindar x2, nya slagportsgrindar x2. Asfaltera resterande ytor. Snygga till området med gräs och planteringar. Skärmtak för maskinredskap och sand. Div. mindre kompletteringar. 82

91 Sida 2 Övergripande tidplan Ql 2019 Påbörja detaljprojektering Q Påbörja upphandling av entreprenad Q Byggstart Total investering Markarbeten Byggnader Oförutsett Upparbetat (ID 92937) Upparbetat (ID 92715) kr kr kr kr kr Total investering kr. Förslag till beslut: Avesta Vattens styrelse beslutar: Att Gruvgärdets tillfälliga återvinningscentral skall bli permanent och godkänner investeringen på 25,9 miljoner kr. samt överlämna nedanstående beslutsförslag till Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar: Att Gruvgärdets tillfälliga återvinningscentral skall bli permanent och godkänner investeringen på 25,9 miljoner kr. Erik Norden VD Mikael Pettersson Projektledare! 83

92 84

93 Sida 8 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott lnvesteringsram för åtgärder avsedda att trygga Horndals vattenförsörjning. Dnr KK Den 14e juni 2017 fattade Avesta Vatten och Avfall ABs styrelse ett inriktningsbeslut om att gå vidare med projektet att långsiktigt trygga Horndals vattenförsörjning genom att utreda byggandet av en överföringsledning mellan Fors och Horndal. Behovet av att trygga vattenförsörjningen i Horndal har påskyndats genom att Avesta kommun har planlagt 109 ha mark i norra Horndal för lättare industri. De etableringar som förväntas ske på det nya industriområdet kommer att öka behovet av en trygg vattenförsörjning för så väl verksamheter som Horndals samhälle. För att tillgodose dessa behov så har Avesta Vatten bedömt att projektet med att bygga en överföringsledning behöver genomföras under de närmaste åren. Sedan inriktningsbeslutet fattades har en projektgrupp bildats, projektgruppen har beställt en utredning där man mer i detalj har tittat på olika alternativ vilket har resulterat i ett slutligt förslag. Projektgruppen har även tagit fram en projektbeskrivning med tillhörande kostnadsberäkning samt en övergripande tidplan. Bakgrund Grundvattenbrunnarna i Horndal har haft en relativt kort livslängd vilket har inneburit att man under många år har fått lägga mycket tid och resurser på att söka efter nya lämpliga vattentäkter utan att lyckas. I det senaste området som undersöktes höll vattnet för dålig kvalite vilket skulle innebära höga produktionskostnader för att rena vattnet till godkänd dricksvattenkvalitet. Ett annat problem gällande den nuvarande lösningen för Horndals vattenförsörjning är placeringen av grundvattenbrunnarna. I dagsläget är dessa brunnar placerade mellan rv68 och järnvägsspåret vilket är ett utsatt läge ur en föroreningsaspekt. Det man kan konstatera är således inte tillgången till vatten i Horndal som är det stora problemet utan kvaliten på det vatten som finns att tillgå. Avesta vattens egna utredningar samt en utredning utförd av Midvatten visar att den bästa långsiktiga lösningen för Horndals vattenförsörjning är att koppla ihop Horndal med Avestas vattenledningsnät och därmed få vatten från Avesta tätorts vattentäkter. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 85

94 Sida 9 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 74 forts Befintligt ledningsnät från Avesta sträcker sig fram till Dicka/Fors där den lämpligaste påkopplingspunkten finns. En utbyggnad av vattenledningsnätet från Dicka/Fors mot Horndal skulle föra med sig ett antal positiva effekter utöver tryggandet av Homdals vattenförsörjning. Dessa positiva effekter skulle kunna vara; nedläggning av Fomby vattenverk, nedläggning av Horndals vattenverk och på sikt nedläggning av By /Näs vattenverk vilket skulle innebära en mer rationell drift av vattenförsörjningen i hela kommunen. Vattenverket i By /Näs ligger dessutom väldigt otillgängligt och speciellt under vintertid kan det vara problematiskt att ta sig till vattenverket. Planerade åtgärder Utredningen har visat att ett antal åtgärder behöver göras på både ledningsnät och anläggningar, dessa åtgärder behöver detaljprojekteras och sedan upphandlas. Nedan följer vad som utredningen konstaterat i korthet. En överföringsledning för dricksvatten planeras mellan Dicka och Horndal via Hede. I Dicka ansluts överföringsledningen mot det befintliga ledningsnätet som försörjs av vattenverken i Avesta. För att klara överföringen av dricksvatten till Horndal behövs en ny tryckstegringsstation i Dicka. Anslutrung till ledningsnätet i Horndal planeras ske i Manhem och en ny högreservoar för Horndals samhälle planeras på Fornbyklint. Detta innebär att vattenverket i Horndal kan läggas ner. Vattenverket i Fornby planeras läggas ner och byn försörjs istället med dricksvatten från reservoaren på Fornbyklint. Från reservoaren på Fombyklint planeras även en överföringsledning för dricksvatten till By/Näs. Det finns sedan tidigare planer på att bygga ett nytt vattenverk i Näs för att ersätta det befintliga vattenverket i By då detta ligger otillgängligt och det finns en översvämningsrisk. I och med anläggandet av en överföringsledning för dricksvatten kan vattenverket i By läggas ner och inget nytt vattenverk behöver byggas i Näs. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 86

95 Sida 10 Sammanträdes protokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 74 forts Ledningsdragningen från Dicka och vidare mot Hede möjliggör anläggandet av VA-ledningar till Kullhyttan. Det finns idag inga planer på att ansluta Kullhyttan till det kommunala VAledningsnätet. Kullhyttan har i den VA-plan som har antagits av kommunfullmäktige i Avesta identifierats som ett utredningso.tn.råde för kommunalt VA. Om det skulle komma krav på att ansluta Kullhyttan i framtiden så bedöms kostnaden för ledningsdragningen bli betydligt lägre om den görs i samband med anläggandet av överföringsledningen till Horndal än om den görs separat. För att få en ökad redundans för vattenförsörjningen till Nordanö, Lund/Sjövik, Fors och Horndal planeras en ny vattenledning för att ansluta ledningsnätet i Skogsbo/Kyrkbyn mot ledningsnätet i N ordanö. Vid anslutnin gs punkten i N ordanö behövs en anläggning för tryckreducering. Vattenverken i Brunnbäck och Germundsbo försörjer idag gemensamt Avesta tätort, Skogs bo och Norberg med dricksvatten. Utöver detta försörjer Brunnbäck normalt även I<rylbo, Karlbo, Nordanö, Lund/Sjövik och Fors med dricksvatten. De båda vattenverken utgör reservvattentäkter för varandra och klarar var och en av att försörja hela systemet med dricksvatten. Överföringsledningen mot Horndal kommer att anslutas mot befintligt ledningsnät i Dicka (Fors) och kommer därmed normalt att försörjas med vatten från Brunnbäck vattenverk. För att klara de förändrade förhållandena behövs ytterli gar e distributionspumpar och för att rymma dessa behöver en utbyggnad av vattenverket genomföras. Idag försörjs Avesta tätort, Skogsbo och Norberg av en blandning av dricksvatten från Brunnbäck och Germundsbo vattenverk. Dricksvattnet från Germundsbo har en hö gr e hårdhet ( ca 11 dh) än dricksvattnet från Brunnbäck ( ca 5 dh). För att få en lä gr e hårdhet till abonnenterna styrs flödet i vattenledningsnätet med hjälp av ett flertal ventiler så att vattnet från de båda vattenverket blandas innan vattnet från Germundsbo vattenverk når abonnenterna. Detta ger i dagsläget en hårdhet på ca 6,5-7,0 dh. Med överföringsledningen mot Horndal kommer blandnin gs förhållandena att förändras då Brunnbäck kommer att leverera en mindre mängd vatten mot Avesta tätort. Detta innebär att hårdheten på blandvattnet kommer att stiga. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE -r L1 87

96 Sida 11 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 74 forts Avesta Vatten och Avfall AB levererar vatten till Norbergs kommun och har i avtalet förbundit sig att leverera ett dricksvatten med en hårdhet på maximalt 7,0 dh. I och med de ändrade blandningsförhållandena till följd av överföringsledningen kommer detta inte att kunna uppfyllas. Därför planeras en anläggning för avhärdning vid Germundsbo vattenverk. Med en avhärdningsanläggning kan vattnet från Germundsbo vattenverk behandlas så att det får samma hårdhet som vattnet från Brunnbäck vilket gör att vattenkvaliteten i Avesta tätort, Skogsbo och för Norberg blir densamma oavsett hur blandningsförhållandena ser ut. Detta skulle också innebära en förenklad drift av befintligt ledningsnät. Anslutningen av överföringsledningen innebär att den totala vattenproduktionen i Brunnbäck och Germundsbo vattenverk behöver öka med ca 15 % i dagsläget och uppemot ca 30 % på längre sikt då befolkningen i kommunen förväntas öka. Vattenproduktionen i Brunnbäck kan inte ökas då detta skulle innebära en risk för försämrad vattenkvalitet. Den ökade vattenproduktionen får istället ske i Germundsbo. Konsekvenserna för grundvattenmagasinet på lång sikt av det ökade uttaget i Germundsbo behöver utredas vidare och då särskilt risken för påverkan från Uppsjötippen. I en situation där vattenproduktionen li gg er nere vid något av vattenverken behöver det andra verket kunna klara hela vattenproduktionen. Möjligheterna att öka uttaget av grundvatten vid Brunnbäck vattenverk för att klara en reservvattensituation behöver därför utredas vidare. Övergripande tidplan Ledning Oicka-Horndal Ledning Dicka-Kullhyttan Ledning Horndal-By/Näs Högreservoar Fornbyklint Tryckstegring Dicka Reducering Nordanö Åtgärder Brunnbäck W Åtgärder Germundsbo W Utredningar Grundvatten 2022 Q2 Q3 Q4 Projektering/Upphandling/Utredning Byggnation JUSTERARES SIGN C/'l Lr UTDRAG SKICKAT TILL 88 UTDRAGSBESTYRKANDE

97 Sida 12 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 74 forts Kostnad Ledningar Anläggningar Markköp /ledningsrätt Utredning Upphandling kr kr kr kr kr Total kostnad för projektet är beräknat till 129 miljoner kronor. Taxa För att Avesta Vatten ska kunna :finansiera detta projekt motsvarar det en taxeökning av brukningstaxan i storleksordningen 20%. I dagsläget har Avesta en förhållandevis låg VA-taxa och har utifrån detta möjligheten att göra dessa taxejusteringar under investeringsperioden. Förutom taxeökningen orsakad av projektet så påverkas taxan också av övriga investeringar och driftkostnader. Beredning - Protokoll Avesta Vatten och Avfall AB sammanträde Fiirslag till beslut i kommtmstyrelsen och komm11nfullmäktige: - Att godkänna investeringsramen på 129 miljoner för projektet "Vattenförsörjning Horndal" - Investeringsramen på 129 miljoner för projektet "Vattenförsörjning Horndal" godkänns, samt att delegera till Avesta Vatten och Avfall AB styrelse att besluta om de delinvesterin gar som ingår inom den totala investeringsramen för projektet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 89

98 Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB,A..\/ ST/\ O'.".' KO '':-/,0, r<f,, -,::: l r.::---:-- D1-:: 1n'7ummer kk. q o/j>-o n O ij'72-0:.:.' (,' 'tj l.. Sida lnvesteringsram för att trygga Horndals vattenförsörjning Dnr VA Den 14:e juni 2017 fattade Avesta Vatten och Avfall AB:s styrelse ett inriktningsbeslut om att gå vidare med projektet att långsiktigt trygga HorndaJs vattenforsörjning genom att utreda byggandet av en överförin gs ledning mellan Fors och Horndal. Behovet av att trygga vattenförsörjningen i Horndal har påskyndats genom att Avesta kommun har planlagt 109 ha mark i norra Horndal för lättare industri. De etablerin gar som fötväntas ske på det nya industriområdet kommer att öka behovet av en tiygg vattenförsörjning för såväl verksamheter som Homdals samhälle. För att tillgodose dessa behov har Avesta Vatten bedömt att projektet med att bygga en överföringsledning behöver genomföras under de närmaste åren. Sedan inriktningsbeslutet fattades har en projektgrupp bildats, projektgruppen har beställt en utredning där man mer i detalj har tittat på olika alternativ vilket har resulterat i ett slutligt förslag. Projektgruppen har även tagit fram en projektbesk.rivning med tillhörande kostnadsberäkning samt en övergripande tidplan. Bakgrund Grundvattenbrunnarna i Horndal har haft en relativt kort livslängd vilket har inneburit att man under många år har fått lägga mycket tid och resurser på att söka efter nya lämpliga vattentäkter utan att lyckas. I det senaste området som undersöktes höll vattnet för dålig kvalite vilket skulle innebära höga produktionskostnader för att rena vattnet till godkänd dticksvattenkvalitet. Ett annat problem gällande den nuvarande lösningen för Horndals vattenförsörjning är placeringen av grundvattenbrunnarna. I dagsläget är dessa brunnar placerade mellan riksväg 68 och jämvä gs spåret vilket är ett utsatt läge ur en föroreningsaspekt. Det man kan konstatera är således inte tillgången till vatten i Horndal som är det stora problemet utan kvaliten på det vatten som finns att tillgå. Avesta Vattens egna utrednin ga r samt en utredning utförd av Midvatten visar att den bästa långsiktiga lösningen för Horndals vattenförsötjning är att koppla ihop Horndal med Avestas vattenledningsnät och därmed få vatten från Avesta tätorts vattentäkter. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige UTDRAGSBESTYRKANDE 90

99 Sida 9 Sarnrnanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB (forts) Befintligt ledningsnät från Avesta sträcker sig fram till Dicka/Fors där den lämpligaste påkopplingspunkten finns. En utbyggnad av vattenledningsnätet från Dicka/Fors mot Horndal skulle föra med sig ett antal positiva effekter utöver ttygga.ndet av Horndals vattenförsörjning. Dessa positiva effekter skulle kunna vara: nedläggning av Fornby vattenverk, nedläggning av Horndals vattenverk och på sikt nedläggning av By /Näs vattenverk vilket skulle innebära en mer rationell drift av vattenförsörjningen i hela kommunen. Vattenverket i By/Näs li gg er dessutom väldigt otillgängligt och speciellt under vintertid kan det vara problematiskt att ta sig till vattenverket. Planerade åtgärder Utredningen har visat att ett antal åtgärder behöver göras på både Icdningsnät och anläggningar, dessa åtgärder behöver detaljprojekteras och sedan upphandlas. Nedan följer vad utredningen konstaterat i korthet. En överföringsledning för dricksvatten planeras mellan Dicka och Horndal via Hede. I Dicka ansluts överföringsledningen mot det befintliga ledningsnätet som försörjs av vattenverken i Avesta. För att klara överföringen av dricksvatten till Horndal behövs en ny tryckstegringsstacion i Dicka. Anslutning till ledningsnätet i Horndal planeras ske i Manhem och en ny högreset:voar för Horndals samhälle planeras på Fombyklint. Detta innebär att vattenverket i Horndal kan läggas ner. Vattenverket i Fornby planeras läggas ner och byn försöiis istället med dricksvatten från reservoaren på Fornbyklint. Från reservoaren på Fombyklint planeras även en överföringsledning för dricksvatten till By /Näs. Det finns sedan tidi gar e planer på att bygga ett nytt vattenverk i Näs för att ersätta det befintliga vattenverket i By då detta ligger otillgängligt och det finns en översvämningsrisk. I och med anläggandet av en överföringsledning för dricksvatten kan vattenverket i By läggas ner och inget nytt vattenverk behöver byggas i Näs. Ledningsdragningen från Dicka och vidare mot Hede möjli gg ör anläggandet av VA-ledningar till Kullhyttan. Det finns idag inga planer på att ansluta Kullhyttan till det kon1munala VAledningsnätet. Kullhyttan har i den VA-plan som har antagits av kommunfullmäktige i Avesta identifierats som ett utredningsområde för kommunalt VA. Om det skulle komma krav på att ansluta Kullhyttan i framtiden så bedöms kostnaden för ledningsdragningen bli betydligt lägre om JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige UTDRAGSBESTYRKANDE 91

100 Sida 10 Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB (forts) den görs i samband med anläggandet av övcrföringsledningen till Horndal än om den görs separat. För att få en ökad redundans för vattenförsörjningen till Nordanö, Lund/Sjövik, Fors och Horndal planeras en ny vattenledning för att anslut'l ledningsnätet i Skogsbo/Kyrkbyn mot ledningsnätet i Nordanö. Vid anslutningspunkten i Nordanö behövs en anläggning för tryckreducering. Vattenverken i Brunnbäck och Germundsbo försörjer idag gemensamt Avesta tätort, Skogsbo och Norberg med dricksvatten. Utöver detta försörjer Brunnbäck normalt även Ktylbo, Karlbo, Nordanö, Lund/Sjövik och Fors med dricksvatten. De båda vattenverken utgör resetvvattentäktcr för varandra och klarar var och en av att försörja hela systemet med dricksvatten. Överföcin gs ledningen mot Horndal kommer att anslutas mot befintligt ledningsnät i Dicka (Fors) och kommer därmed normalt att försörjas med vatten från Brunnbäck vattenverk. För att klara de förändtade förhållandena behövs ytterli ga re distributionspumpar och för att rymma dessa behöver en utbyggnad av vattenverket genomföras. Idag försörjs Avesta tätott, Skogsbo och Norberg av en blandning av dricksvatten från Brunnbäck och Germundsbo vattenverk. Dricksvattnet från Germundsbo har en högre hårdhet (ca 11" dh) än dticksvattnet från Brnnnbäck (ca 5 dh). För att få en lägre hårdhet till abonnenterna styrs flödet i vattenledningsnätet med hjälp av ett flertal ventiler så att vattnet från de båda vattenverket blandas innan vattnet från Germundsbo vattenverk når abonnenterna. Detta ger i dagsläget en hårdhet på ca 6,5-7,0 dh. Med överföringsledningen mot Horndal kommer blandningsförhållandena att förändras då Brnnnbäck kommer att leverera en mindre mängd vatten mot Avesta tätort. Detta innebär att hårdheten på blandvattnet kommer att stiga. Avesta Vatten och Avfall AB levererar vatten till Norbergs kommun och har i avtalet förbundit sig att leverera ett dricksvatten med en hårdhet på maximalt 7,0" dh. I och med de ändrade blandningsförhållandena till följd av överföringsledningen kommer detta inte att kunna uppfyllas. Därför planeras en anläggning för avhärdning vid Gcrmundsbo vattenverk. Med en avhärdningsanläggning kan vattnet från Germundsbo vattenverk behandlas så att det får samma hårdhet som vattnet från Brunnbäck vilket gör att vattenkvaliteten i Avesta tätort, Skogsbo och för Norberg blir densamma oavsett hur blandningsförhållandena ser ut. Detta skulle också innebära en förenklad drift av befintligt ledningsnät. Anslutningen av överföringsledningen innebär att den totala vattenproduktionen i Brnnnbäck och Ge11nundsbo vattenverk behöver öka tned ca 15 % i dagsläget och uppemot ca 30 % på längre sikt då befolkningen i kommunen förväntas öka. Vattenproduktionen i Brnnnbäck kan JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige UTDRAGSBESTYRKANDE 92

101 Sida 11 Sammanträdesprotokoll Avesta Vatte.n och Avfall AB (forts) inte ökas då detta skulle innebära en risk för försämrad vattenkvalitet. Den ökade vattenproduktionen får istället ske i Germundsbo. Konsekvenserna för grundvattenmagasinet på lång sikt av det ökåde uttaget i Germundsbo behöver utredas vidare och då särskilt risken för påverkan från Uppsjötippen. I en situation där vattenproduktionen ligger nere vid något av vattenverken behöver det andra verket kunna klara hela vattenproduktionen. Möjligheterna att öka uttaget av giundvatten vid Bmnnbäcks vattenverk för att klara en rese1-vvattensituation behöver därför utredas vidare. Övergripande tidplan Ledning Dicka-Homdal Ledning Dicka-Kullhyttan Ledning Horndal-B /Näs Högreservoar Fornbykllnt Tryckstegrlng Oicka Reducering Ni:irdanö Åtgärder Brunnbäck W Åtgärder Germundsbo W Utredningar Grundvatten 2022 Q2 Q3 Q4 Projektering/Upphandling/Utredning Byggnation Kostnad Ledningar Anläggnin ga r Markköp /lednin gs rätt Utredning Upphandling kr kr la kr kr Total kostnad för projektet är beräknat till 129 miljoner kronor. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige UTDRAGSBESTYRKANDE 93

102 Sida 12 Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB (forts) Taxa För att Avesta Vatten ska kunna finansiera detta projekt motsvarar det en taxeökning av bruknings taxan i storleksordningen 20%. I dagsläget har Avesta en förhållandevis låg VA-taxa och har utifrån detta möjligheten att göra dessa taxejusteringar under investeringsperioden. Förutom taxeökningen orsakad av projektet så påverkas taxan också av övriga investeringar och driftkostnader. Beredning - Avesta Vatten och AvfallAB:s skrivelse nr Avesta Vatten och A1!1ålf AB beshttar - Att godkänna investeringsramen på 129 mkr för projektet "Vattenförsörjning Horndal" samt att överlämna ärendet till kommunfullmäktige. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige UTDRAGSBESTYRKANDE 94

103 AVESTA.0 VATTEN Datum Brevnr/Diarienr Styrelsen i Avesta Vatten och Avfall AB Handläggare: Mikael Pettersson llnvesteringsram för åtgärder avsedda att trygga Horndals vattenförsörjning. Den 14e juni 2017 fattade Avesta Vatten och Avfall ABs styrelse ett inriktnings beslut om att gå vidare med projektet att långsiktigt ti-ygga Horndals vattenförsörjning genom att utreda byggandet av en överföringsledning mellan Fars och Horndal. Behovet av att trygga vattenförsörjningen i Horndal har påskyndats genom att Avesta kommun har planlagt 109 ha mark i norra Horndal för lättare industri. De etableringar som förväntas ske på det nya industriområdet kommer att öka behovet av en ti-ygg vattenförsörjning för så väl verksamheter som Horndals samhälle. För att tillgodose dessa behov så har Avesta Vatten bedömt att projektet med att bygga en överföringsledning behöver genomföras under de närmaste åren. Sedan inriktningsbeslutet fattades har en projektgrupp bildats, projektgruppen har beställt en utredning där man mer i detalj har tittat på olika alternativ vilket har resulterat i ett slutligt förslag. Projektgruppen har även tagit fram en projektbeskrivning med tillhörande kostnadsberäkning samt en övergripande tidplan. Bakgrund Grundvattenbrunnarna i Horndal har haft en relativt kort livslängd vilket har inneburit att man under många år har fått lägga mycket tid och resurser på att söka efter nya lämpliga vattentäkter utan att lyckas. I det senaste området som undersöktes höll vattnet för dålig kvalite vilket skulle innebära höga produktionskostnader för att rena vattnet till godkänd dricksvattenkvalitet. Ett annat problem gällande den nuvarande lösningen för Horndals vattenförsörjning är placeringen av grundvattenbrunnarna. I dagsläget är dessa brunnar placerade mellan rv68 och järnvägsspåret vilket är ett utsatt läge ur en föroreningsaspekt. Det man kan konstatera är således inte tillgången till vatten i Horndal som är det stora problemet utan kvaliten på det vatten som finns att tillgå. Avesta vattens egna utredningar samt en utredning utförd av Midvatten visar att den bästa långsiktiga lösningen för Horndals vattenförsörjning är att koppla ihop Horndal med Avestas vattenledningsnät och därmed få vatten från Avesta tätorts vattentäkter. Befintligt ledningsnät från Avesta sträcker sig fram till Dicka/Fors där den lämpligaste påkopplingspunkten finns. En utbyggnad av vattenledningsnätet från Dicka/Fors mot Horndal skulle föra med sig ett antal positiva effekter utöver tl:yggandet av Horndals vattenförsörjning. Dessa positiva effekter skulle kunna vara; nedläggning av Fornby vattenverk, nedläggning av Horndals vattenverk och på sikt nedläggning av By /Näs vattenverk vilket skulle innebära en mer 95

104 Sida 2 rationell drift av vattenförsörjningen i hela kommunen. Vattenverket i By /Näs ligger dessutom väldigt otillgängligt och speciellt under vintertid kan det vara problematiskt att ta sig till vattenverket. Planerade åtgärder Utredningen har visat att ett antal åtgärder behöver göras på både ledningsnät och anläggningar, dessa åtgärder behöver detaljprojekteras och sedan upphandlas. Nedan följer vad som utredningen konstaterat i korthet. En överföringsledning för dricksvatten planeras mellan Dicka och Horndal via Hede. I Dicka ansluts överföringsledningen mot det befintliga ledningsnätet som försörjs av vattenverken i Avesta. För att klara överföringen av dricksvatten till Horndal behövs en ny tryckstegringsstation i Dicka. Anslutning till ledningsnätet i Horndal planeras ske i Manhem och en ny högreservoar för Horndals samhälle planeras på Fornbyklint. Detta innebär att vattenverket i Horndal kan läggas ner. Vattenverket i Fornby planeras läggas ner och byn försörjs istället med dricksvatten från reservoaren på Fornbyklint. Från reservoaren på Fornbyklint planeras även en överföringsledning för dricksvatten till By /Näs. Det finns sedan tidigare planer på att bygga ett nytt vattenverk i Näs för att ersätta det befintliga vattenverket i By då detta ligger otillgängligt och det finns en översvämningsrisk. I och med anläggandet av en överföringsledning för dricksvatten kan vattenverket i By läggas ner och inget nytt vattenverk behöver byggas i Näs. Ledningsdragningen från Dicka och vidare mot Hede möjliggör anläggandet av VA-ledningar till K.ullhyttan. Det finns idag inga planer på att ansluta Kullhyttan till det kommunala VAledningsnätet. Kullhyttan har i den VA-plan som har antagits av kommunfullmäktige i Avesta identifierats som ett utredningsområde för kommunalt VA. Om det skulle komma krav på att ansluta Kullhyttan i framtiden så bedöms kostnaden för ledningsdragningen bli betydligt lägre om den görs i samband med anläggandet av överföringsledningen till Horndalän om den görs separat. För att få en ökad redundans för vattenförsörjningen till Nordanö, Lund/Sjövik, Fors och Horndal planeras en ny vattenledning för att ansluta ledningsnätet i Skogsbo/Kyrkbyn mot ledningsnätet i Nordanö. Vid anslutningspunkten i Nordanö behövs en anläggning för tryckreducering. Vattenverken i Brunnbäck och Germundsbo försörjer idag gemensamt Avesta tätort, Skogsbo och Norberg med dricksvatten. Utöver detta försörjer Brunnbäck normalt även K.rylbo, K.arlbo, Nordanö, Lund/Sjövik och Fors med dricksvatten. De båda vattenverken utgör reservvattentäkter för varandra och klarar var och en av att försörja hela systemet med dricksvatten. Överföringsledningen mot Horndal kommer att anslutas mot befintligt ledningsnät i Dicka (Fors) och kommer därmed normalt att försörjas med vatten från Brunnbäck vattenverk. För att klara de förändrade förhållandena behövs ytterligare distributionspumpar och för att rymma dessa behöver en utbyggnad av vattenverket genomföras. Idag försörjs Avesta tätort, Skogsbo och Norberg av en blandning av dricksvatten från Brunnbäck och Germundsbo vattenverk. Dricksvattnet från Germundsbo har en högre hårdhet 96

105 Sida 3 (ca 11 dh) än dricksvattnet från Brunnbäck (ca 5 dh). För att få en lägre hårdhet till abonnenterna styrs flödet i vattenledningsnätet med hjälp av ett flertal ventiler så att vattnet från de båda vattenverket blandas innan vattnet från Germundsbo vattenverk når abonnenterna. Detta ger i dagsläget en hårdhet på ca 6,5-7,0 dh. Med överföringsledningen mot Horndal kommer blandningsförhållandena att förändras då Brunnbäck kommer att leverera en mindre mängd vatten mot Avesta tätort. Detta innebär att hårdheten på blandvattnet kommer att stiga. Avesta Vatten och Avfall AB levererar vatten till Norbergs kommun och har i avtalet förbundit sig att leverera ett dricksvatten med en hårdhet på maximalt 7,0 dh. I och med de ändrade blandningsförhållandena till följd av överföringsledningen kommer detta inte att kunna uppfyllas. Därför planeras en anläggning för avhärdning vid Germundsbo vattenverk. Med en avhärdningsanläggning kan vattnet från Germundsbo vattenverk behandlas så att det får samma hårdhet som vattnet från Brunnbäck vilket gör att vattenkvaliteten i Avesta tätort, Skogs bo och för Norberg blir densamma oavsett hur blandningsförhållandena ser ut. Detta skulle också innebära en förenklad drift av befintligt ledningsnät. Anslutningen av överföringsledningen innebär att den totala vattenproduktionen i Brunnbäck och Germundsbo vattenverk behöver öka med ca 15 % i dagsläget och uppemot ca 30 % på längre sikt då befolkningen i kommunen förväntas öka. Vattenproduktionen i Brunnbäck kan inte ökas då detta skulle innebära en risk för försämrad vattenkvalitet. Den ökade vattenproduktionen får istället ske i Germundsbo. Konsekvenserna för grundvattenmagasinet på lång sikt av det ökade uttaget i Germundsbo behöver utredas vidare och då särskilt risken för påverkan från Uppsjötippen. I en situation där vattenproduktionen ligger nere vid något av vattenverken behöver det andra verket kunna klara hela vattenproduktionen. Möjligheterna att öka uttaget av grundvatten vid Brunnbäck vattenverk för att klara en reservvattensituation behöver därför utredas vidare. Övergripande tidplan ledning Dicka-Horndal Ledning Dicka-Kullhyttan ledning Horndal-By/Näs Högreservoar Fornbyklint Tryckstegring Dicka Reducering Nordanö Åtgärder Brunnbäck VV Åtgärder Germundsbo W Utredningar Grundvatten 2022 Q2 Q3 Q4 Projektering/Upphandling/Utredning Byggnation 97

106 98

107 Sida 13 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott lnvesteringsansökan för anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning Dnr KK Sluttäckning av Karlslunds avfallsanläggning pågår och beräknas färdigställas I avslutningsplanen för sluttäckning av Karlslund framgår att nya lakvattendammar behöver anläggas. Befintli ga dammar är belä gn a på den del av avfallsanläggningen som kornmer att sluttäckas. Kommunfullmäktige i Avesta kommun har tidigare fattat beslut om att lakvattnet från I<arlslund ska kopplas bort från avloppsreningsverket i K ry lbo. Olika alternativ för lokal lakvattenrening vid K.arlslunds avfallsanläggning har utretts. Utredningarna har mynnat ut i att Avesta Vatten och Avfall AB, som i samband med bolagsbildningen tog över ansvaret för avfallsanläggningen, till Miljöprövningsdelegationen har ansökt och beviljats tillstånd för att anlägga och ta i drift nya lakvattendammar i anslutning till deponeringsområdet. Bakgrund Befintlig anläggning Deponering vid avfallsanläggningen i I<arlslund upphörde Sluttäckning av deponin enligt förordning om deponering av avfall pågår och är beräknad att avslutas Även efter att sluttäckningen är färdig så föreligger ett ansvar i minst 30 år framöver att tillse att deponin inte ger upphov till olägenheter vilket även inkluderar ett omhändertagande av lakvattnet. Lakvatten är det vatten som passerar genom deponin och därmed förorenas av deponins innehåll. Dagens anläggning består av två lakvattendamtnar. En luftad damm till vilken lakvatten från den sluttäcka aluminiumdeponin avleds. Därefter blandas det vattnet med lakvattnet från övriga deponiområdet och avleds via en utjämnings bassäng till avloppsreningsverket i K ry lbo. Lakvattnet från Karlslund har hö ga ph samt klorid- och am.moniumkvävehalter vilket påverkar processerna i Krylbo avloppsreningsverk hårt. Tillförseln av lakvatten till reningsverket påverkar även slamkvaliten på ett negativt sätt vilket försvårar möjligheten till ett långsiktigt omhändertagande av slammet. Befintliga lakvattendammarna kommer inte kunna användas efter att sluttäckningen är färdig då de är belägna inom det området som ska täckas. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 99

108 Sida 14 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 74 forts Ansvar Avesta kommun var verksamhetsutövare för den deponeringsverksamhet som pågått på Karlslunds avfallsanläggning och ansvarar även för den sluttäckning som nu pågår i enlighet med förordningen om deponering av avfall. V erksamhetsutövaransvaret för en deponi sträcker sig efter sluttäckning i minst 30 år framåt eller den län gr e tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Det är således kommunens skyldighet att tillse att lakvattnet omhändertas på ett godtagbart sätt även efter sluttäckningen. Avesta Vatten ansvarar på kommunens uppdrag för genomförande av sluttäckning och anläggande av lakvattendammar. Beviljat tillstånd Tillståndsansökan till 11iljöprövningsdelegationen omfattade att uppföra en ny anläggning för rening av lakvatten samt att få släppa det renade lakvattnet till Dalälven. Miljöprövningsdelegationen har i beslut beviljat tillstånd att anlä gga och ta i drift en ny lak:vattenanläggning i enlighet med tillståndsansökan. Miljöprövningsdelegationen beslutade dock att senarelägga avgörandet om det renade lakvattnet får släppas till Dalälven. Detta innebär att tillstånd finns för att anlä gg a och ta dammarna i drift men under en prövotid så ska vattnet även fortsättningsvis avledas till reningsverket i Krylbo. Provtagning för att utreda dammarnas funktion ska genomföras och utgöra underlag för Miljöprövnings-delegationens beslut om direktavledning till Dalälven får ske. Enligt beslutet så ska Avesta Vatten senast 31 mars 2028 redovisa utrednin ga r och förslag på slutgiltiga villkor. Den nya anläggningen kommer att bestå av två dammar, en luftningsdamm samt ett efterföljande utjämningsmagasin. Efter dammarna avleds vattnet via ett utjämningsdike till en kontrollpunkt för provtagning och flödesm.ätning. Anläggningen kommer vara i drift under vår, sommar och höst. Under vintern ska lakvattnet la gr as i dammarna eftersom funktionen blir dålig vid för låga temperaturer. Dammarna ska dimensioneras för att kunna hålla maximalt m 3 JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE vt l r 100

109 Sida 15 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 74 forts Tidsplan samt kostnader Enligt beslutet från miljöprövningsdele ga tionen ska den nya lakvattenanläggningen tas i drift senast För att sluttäckningen ska kunna hålla sin tidsplan behöver dock anläggningen vara i drift senast Projektets investeringskostnad är beräknad till kronor inklusive överföringsledning till Dalälven. Beslut om att få släppa vattnet direkt till Dalälven bedöms tidi ga st komma Investeringskostnader 2019 Detaljprojektering samt upphandling entreprenad kronor 2020 Byggnation kronor 2021 Lakvattenkaraktärisering, redovisning samt framtagande av parametrar under prövotid kronor. Tidigast 2025 Ansökan om slutgiltiga villkor för anläggningen. Avtal markägare för överföringsledning, ledningsrätt och intrångsersättning kronor Tidigast 2026 (efter beslut från miljöprövningsdelegationen) anläggande av överföringsledning till Dalälven kronor Driftskostnad Initial årlig driftskostnad från och med 2021 är beräknad till kronor. Kapitaltjänstkostnaden för lakvattenanläggningen är beräknad till kr per år (årlig annuitetskostnad). Utöver det tillkom.mer en årlig kostnad för miljökontroll på ca kronor för utredning, provtagning, rapportering och projektledning under prövotiden. När slutgiltiga villkor för verksamheten är beslutade kommer fortsatt miljökontroll vara nödvändig men sannolikt bli kostnaderna för detta lägre. Beredning - Protokoll Avesta Vatten och Avfall AB sammanträde Fb'rslag till kommtmstyrelsen och kommmifullmäktige - Investeringsramen för projektet: anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning" godkänns samt att delegera till Avesta Vatten och Avfall AB styrelse att besluta om de delinvesterin gar som ingår inom den totala investeringsramen för projektet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 101

110 kf /\\lr::.c:.-f\ vr,,., ' ',_ '-" I I ) ' J KO'..'\' _. \,,,:::;._1 :: Sida I[, : 1,.,, nsr7nr Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB ' ' I K i2 1 r-- 6 o O J'-,;J I t>',.-1' lnvesteringsansökan för anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning Dnr VA Sluttäckning av Karlslunds avfallsanläggning pågår och beräknas färdigställas I avslutningsplanen för sluttäckning av Karlslund framgår att nya lakvattendammar behöver anläggas. Befintli ga dammar är belägna på den del av avfallsanläggningen som kommer att sluttäckas. Kommunfullmäktige i Avesta kommun har tidi gar e fattat beslut om att lakvattnet från Karlslund ska kopplas bort från avloppsreningsverket i K ry lbo. Olika alternativ för lokal lakvattenrening vid Karlslunds avfallsanlä gg ning har utretts. Utredningarna har mynnat ut i att Avesta Vatten och AvfaU AB, som i samband med bolagsbildningen tog över ansvaret för avfallsanläggningen, till miljöprövningsdelegationen har ansökt och beviljats tillstånd för att anlägga och ta i drift nya lakvattendammar i anslutning till deponeringsområdet. Bakgrund Befintlig anläggning Deponering vid avfallsanläggningen i Karlslund upphörde Sluttäckning av deponin enligt förordning om deponering av avfall pågår och är beräknad att avslutas Även efter att sluttäckningen är färdig så föreli gg er ett ansvar i minst 30 år framöver att tillse att deponin inte ger upphov till olägenheter vilket även inkluderar ett omhändertagande av lakvattnet. Lakvatten är det vatten som passerar genom deponin och därmed förorenas av deponins innehåll. Dagens anläggning består av två lakvattendammar. En luftad damm till vilken lakvatten från den sluttäcka aluminiumdeponin avleds. Därefter blandas det vattnet med lakvattnet från övriga deponiomrädet och avleds via en utjämningsbassäng till avloppsreningsverket i Krylbo. Lakvattnet från Karlslund har höga ph samt klorid- och arnmoniumkvävehalter vilket påverkar processerna i Krylbo avloppsreningsverk hårt. Tillförseln av lakvatten till reningsverket påverkar även slarnkvaliten på ett ne ga tivt sätt vilket försvårar möjligheten till ett långsiktigt omhändertagande av slammet. Befintliga lakvattendarnmarna kommer inte kunna användas efter att sluttäckningen är färdig då de är belägna inom det området som ska täckas. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsens tekniska utskott UTDRAGSBESTYRKANDE 102

111 Sida 14 Sammanträdes protokoll Avesta Vatten och Avfall AB (forts) Ansvar Avesta kommun var vcrksamhetsutövare för den deponeringsverksarnhet som pågått på Karlslunds avfallsanläggning och ansvarar även för den sluttäckning som nu pågår i enlighet med förordningen om deponering av avfall. Verksamhetsutövaransvaret för en deponi sträcker sig efter sluttäckning i minst 30 år framåt eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Det är således kommunens skyldighet att tillse att lakvattnet omhändertas på ett godtagbart sätt även efter sluttäckningen. Avesta Vatten ansvarar på kommunens uppdrag för genomförande av sluttäckning och anlägg-ande av lakvattendammar. Beviljat tillstånd Tillståndsansökan till miljöprövnin gs delegationcn omfattade att uppföra en ny anläggning föt rening av lakvatten samt att få släppa det renade lakvattnet till Dalälven. Miljöprövningsdelegationen har i beslut beviljat tillstånd att anlägga och ta i drift en ny lakvattenanläggning i enlighet med tillståndsansökan. Miljöprövningsdelegationen beslutade dock att senarelägga avgörandet om det renade lakvattnet får släppas till Dalälven. Detta innebär att tillstånd finns för att anlägga och ta dammarna i drift men under en prövotid ska vattnet även fortsättningsvis avledas till reningsverket i Krylbo. Provtagning för att utreda dammarnas funktion ska genomföras och utgöra underlag för Miljöprövnings-delegationens beslut om direktavledning till Dalälven får ske. Enligt beslutet ska Avesta Vatten senast 31 mars 2028 redovisa utrednin ga r och förslag på slutgiltiga villkor. Den nya anläggningen kommer att bestå av två dammar, en luftningsdatnm samt ett efterföljande utjä1nningsmagasin. Efter dammarna avleds vattnet via ett utjämningsdike till en kontrollpunkt för provtagning och flödesmätning. Anläggningen kommer vara i drift under vår, sommar och höst. Under vintern ska lakvattnet lagras i dammarna eftersom funl :tionen blir dålig vid för lå ga temperaturer. Dammarna ska dimensioneras för att kunna hålla maximalt m 3. Tidsplan samt kostnader Enligt beslutet från miljöprövningsdelegationen ska den nya lakvattenanläggningen tas i drift senast För att sluttäckningen ska kunna hålla sin tidsplan behöver dock anläggningen vara i drift senast Projektets investeringskostnad är beräknad till kronor inklusive överföringslcdning till Dalälven. Beslut om att få släppa vattnet direkt till Dalälven bedöms tidigast komma JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsens tekniska utskott UTDRAGSBESTYRKANDE 103

112 Sida 15 Sammanträdes protokoll Avesta Vatten och Avfall AB (forts) Investerings kostnader 2019 Det'll.jprojektering samt upphandling entreprenad kronor 2020 Byggnacion kronor 2021 Lakvattenkaraktärisering, redovisning samt framtagande av parametrar under prövotid kronor. Tidigast 2025 Ansökan om slutgiltiga villkor för anläggningen. Avtal markägare för överföringsledning, ledningsrätt och intrångsersättning kronor Tidigast 2026 (efter beslut från miljöprövningsdelegationen) anläggande av överföringsledning till Dalälven kronor Driftskostnad Initial årlig driftskostnad från och med 2021 är beräknad till kronor. Kapitaltjänstkostnaden för lakvattenanläggningen är beräknad till kr per år (årlig annuitetskostnad). Utöver det tillkommer en årlig kostnad för miljökontroll på ca kronor för utredning, provtagning, rapportering och projektledning under prövotiden. När slutgiltiga villkor för verksamheten är beslutade kommer fortsatt miljökontroll vara nödvändig men sannolikt bli kostnaderna för detta lägre. Beredning - Avesta Vatten och Avfall AB:s skrivelse nr Avesta Vatten och A,fall AB beslutar - Att godkänna och överlämna invcstctingsansökan för anlä gga nde av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning till kommunstyrelsens tekniska utskott för behandling och beslut i komtnunfulhnäktige. JUSTERARES SIGN.. - UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsens tekniska utskott UTDRAGSBESTYRKANDE 104

113 AVESTA.0 VATTEN Datum Brevnr/Diarienr Styrelsen i Avesta Vatten och Avfall AB Handläggare: Jenny Sivars lnvesteringsansökan för anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning S!ttttäckning av Karls!ttnds aefallsanläggningpågår och beräknas färdigställas I avs!tttningsplanen far slttttäckning av Karls!tmd framgår att 1rya lakvattendammar behijver anläggas. Befintliga dammar är belägna på den del av aefallsanläggningen som kommer att s!ttttäckas. Kommtmfttllmäktige i Avesta kommtm har tidigare fattat beslttt om att lakvattnet från Karls!tmd ska kopplas bort från avloppsreningsverket i K ry /bo. Olika alternativ far lokal lakvattenrening vid Karls!tmds aefallsanläggning har utretts. Utredningarna har nry1mat td i att Avesta Vatten och Aefall AB, som i samband med bolagsbildningen tog iiver ansvaret far aefallsanläggningen, till Mi!Jöprö'vningsdelegationen har ansö'kt och bevi!jats tillstånd fa r att anlägga och ta i drift 1rya lakvattendammar i anslutning till deponetingsområdet. Bakgrund Befintlig anläggning Deponering vid avfallsanläggningen i Karlslund upphörde Sluttäckning av deponin enligt förordning om deponering av avfall pågår och är beräknad att avslutas Även efter att sluttäckningen är fardig så föreligger ett ansvar i minst 30 år framöver att tillse att deponin inte ger upphov till olägenheter vilket även inkluderar ett omhändertagande av lakvattnet. Lakvatten är det vatten som passerar genom deponin och dä1med förorenas av deponins innehåll. Dagens anläggning består av två lakvattendammar. En luftad damm till vilken lakvatten från den sluttäcka aluminiumdeponin avleds. Därefter blandas det vattnet med lakvattnet från övriga deponiområdet och avleds via en utjämningsbassäng till avloppsreningsverket i I(rylbo. Lakvattnet från Karlslund har höga ph samt klorid- och ammoniumkvävehalter vilket påverkar processerna i Krylbo avloppsreningsverk hårt. Tillförseln av lakvatten till reningsverket påverkar även slamkvaliten på ett negativt sätt vilket försvårar möjligheten till ett långsiktigt omhändertagande av slammet. Befintliga lakvattendammarna kommer inte kunna användas efter att sluttäckningen är fardig då de är belägna inom det området som ska täckas. Ansvar Avesta kommun var verksamhetsutövare för den deponeringsverksamhet som pågått på Karlslunds avfallsanläggning och ansvarar även för den sluttäckning som nu pågår i enlighet med förordningen om deponering av avfall. V erksamhetsutövaransvaret för en deponi sträcker sig efter sluttäckning i minst 30 år framåt eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. 105

114 Sida 2 Det är således kommunens skyldighet att tillse att lakvattnet omhändertas på ett godtagbart sätt även efter sluttäckningen. Avesta Vatten ansvarar på kommunens uppdrag för genomförande av sluttäckning och anläggande av lakvattendammar. Beviljat tillstånd Tillståndsansökan till Miljöprövningsdelegationen omfattade att uppföra en ny anläggning för rening av lakvatten samt att få släppa det renade lakvattnet till Dalälven. Miljöprövningsdelegationen har i beslut beviljat tillstånd att anlägga och ta i drift en ny lakvattenanläggning i enlighet med tillståndsansökan. Miljöprövningsdelegationen beslutade dock att senarelägga avgörandet om det renade lakvattnet får släppas till Dalälven. Detta innebär att tillstånd finns för att anlägga och ta dammarna i drift men under en prövotid så ska vattnet även fortsättningsvis avledas till reningsverket i I<.rylbo. Provtagning för att utreda dammarnas funktion ska genomföras och utgöra underlag för Miljöprövnings-delegationens beslut om direktavledning till Dalälven får ske. Enligt beslutet så ska Avesta Vatten senast 31 mars 2028 redovisa utredningar och förslag på slutgiltiga villkor. Den nya anläggningen kommer att bestå av två dammar, en luftningsdamm samt ett efterföljande utjämningsmagasin. Efter dammarna avleds vattnet via ett utjämningsdike till en kontrollpunkt för provtagning och flödesmätning. Anläggningen kommer vara i drift under vår, sommar och höst. Under vintern ska lakvattnet lagras i dammarna eftersom funktionen blir dålig vid för låga temperaturer. Dammarna ska dimensioneras för att kunna hålla maximalt m 3 Tidsplan samt kostnader Enligt beslutet från miljöprövningsdelegationen ska den nya lakvattenanläggningen tas i drift senast För att sluttäckningen ska kunna hålla sin tidsplan behöver dock anläggningen vara i drift senast Projektets investeringskostnad är beräknad till kronor inklusive överföringsledning till Dalälven. Beslut om att få släppa vattnet direkt till Dalälven bedöms tidigast komma Investeringskostnader 2019 Detaljprojektering samt upphandling entreprenad kronor 2020 Byggnation kronor 2021 Lakvattenkaraktärisering, redovisning samt framtagande av parametrar under prövotid kronor. Tidigast 2025 Ansökan om slutgiltiga villkor för anläggningen. Avtal markägare för överföringsledning, ledningsrätt och intrångsersättning kronor Tidigast 2026 (efter beslut från miljöprövningsdelegationen) anläggande av överföringsledning till Dalälven kronor Driftskostnad Initial årlig driftskostnad från och med 2021 är beräknad till kronor. Kapitaltjänstkostnaden för lakvattenanläggningen är beräknad till kr per år (årlig annuitetskostnad). Utöver det tillkommer en årlig kostnad för miljökontroll på ca kronor för utredning, provtagning, rapportering och projektledning under prövotiden. När slutgiltiga villkor för verksamheten är beslutade kommer fortsatt miljökontroll vara nödvändig men sannolikt bli kostnaderna för detta lägre. 106

115 Sida 3 Förslag till beslut Avesta Vattens styrelse beslutar: Att godkänna och överlämna "Investeringsansökan för anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning" till kommunstyrelsens tekniska utskott för behandling och beslut i Kommunfullmäktige enligt nedanstående besluts förslag. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna investeringsramen för projektet " Investeringsansökan för anläggande av lakvattendammar vid Karlslunds avfallsanläggning" samt att delegera till Avesta Vattens styrelse att besluta om de delinvesteringar som ingår inom den totala investeringsramen för projektet. Erik Norden vd Avesta Vatten och Avfall AB Jenny Sivars projektledare 107

116 108

117 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 46 Kommunstyrelsens arbetsutskott Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare Dnr. KK Medborgarförslaget Vid fullmäktigemötet den 23 april 2018 lämnade J erry Harryssons in ett medborgarförslag angående ordet bmkare. Harrysson anför följande: Ingen person som bor i något av Avesta kommuns äldreboenden ska behöva bli kränkta genom att kallas bmkare. Det har länge diskuterats om att brukare inte är något lämpligt ord på våra äldre som behöver hjälp på äldre dagar. Den som bor på ett boende kunde till exempel kallas för boende eller hyresgäst. Vårdtagare är ett annat namn som kan användas på boende i äldreboenden. Några svenska kommuner har tagit bort ordet brukare och flera andra kommuner arbetar med att göra detsamma. Yttranden över medborgarförslaget har inkommit från omsorgsstyrelsen, pensionärsrådet och funktionshindersrådet. Omsorgsstyrelsens yttrande Omsorgsstyrelsen lämnar följande yttrande: Socialstyrelsen har till uppgift att genom remisser till kommuner, landsting, privata vårdgivare, myndigheter och andra organisation fastställa begrepp och definitioner som slutligen publiceras i Socialstyrelsens Termbanken. Brukare- Används som samlande begrepp för alla som får eller är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Insatserna kan röra allt från stöd och service till mer omfattande bistånd, och en brukare kan vara allt från ett nyfött barn till en mycket gammal människa. Ordet brukare anger att personen tar en insats i bruk oavsett om den är frivilligt mottagen eller ges med tvång. Eftersom termen brukare står för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten är det inte lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer - det kan uppfattas som en sorts avståndstagande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGS BESTYRKANDE 109

118 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 47 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Klient - Brnkare som delvis med egen medverkan får stöd eller insats vid regelbundet återkommande möten med anställda inom socialtjänsten. Avråds från att användas som ett samlat begrepp. Kund- Används för att beskriva en av parterna i en civilrättslig relation inom det privata näringslivet. Är inte lämpligt att använda som samlande begrepp. Att vara kund innebär dessutom att man ska kunna välja mellan olika varor och tjänster, något som alla de personer som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten inte har möjlighet att göra. Patient- Rekommenderad term för en person som erhåller hälso- och sjukvård. En motsvarighet till brukare inom socialtjänsten. Vård och omsorg - Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Begreppsdiagram Vård- och Omsorgstagare Patient Brukare Mottagare av hemtjänst Hyresgäst Person med ledsagarservice JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 110

119 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 48 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Socialstyrelsen anser att det inte är lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp ex. äldre som bor på särskilt boende eller enstaka individer. De hänvisar i stället till andra mer precisa benämningar beroende på sammanhang. Utifrån deras begreppsdiagram ser man tydligt att omsorgsförvaltningen har två uppdrag nämligen att tillhandahålla vård och omsorg. För de som vi vårdar är begreppet Patient vedertaget och för de som vi ger omsorg borde begreppet Omsorgstagare stå för en bättre beskrivning av det uppdrag vi har på våra särskilda boenden, men kan gälla även inom övriga delar av förvaltningen. Omsorgsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget ska anses som besvarat. Funktionshindersrådets yttrande Funktionshindersrådet har diskuterat J erry Harrys sons förslag. Rådet anser att ordet brukare fortfarande är relevant att använda inom funktionshinderområdet och anser därför att medbor ga rförslaget ska avslås. Pensionärsrådets yttrande Pensionärsorganisationerna är eniga om att ordet biukare ska bytas ut. Om ett namn ska användas för alla kategorier föreslår rådet att man använder ordet omsorgstagare. Med hänsyn till Socialstyrelsens terminologi är det möjligt att använda lämpli ga namn för olika kategorier av omsorgstagare. Pensionärsrådet ställer sig sammanfattningsvis positiva till medborgarförslaget och föreslår att det tillstyrks. Beredning - Jerry Harryssons medbor ga rförslag 12 april Kommunfullmäktige den 23 april 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 maj 2018, Omsorgsstyrelsen 18 december 2018, Skrivelse från funktionshindersrådet 14 september Skrivelse från pensionärsrådet 12 oktober Arbetsutskottets fa'rslag till kommuns(yrelsen och kommunfullmäktige - Medborgarförslaget är besvarat med omsorgsstyrelsens yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 111

120 Handläggare: Britt-Marie Färje AVESTA KOMMU l KOMMUNKANSLIET l i1vlmummer Diarieplarj, k'k ;!:,/ p - ODO /JI 'J/ 2 _::..:::_:_:. KOMMUN KANSLIET,Datum Brevnr/Diarienr Dnr KK Yttrande gällande Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare Jerry Harryssons medborgarförslag: Ingen person som bor i något av Avesta Kommuns äldreboende inte ska behöva bli kränkta genom att kallas brukare. Det har länge diskuterats om att brukare inte är något lämpligt ord på våra äldre som behöver hjälp på äldre dagar. Den som bor på ett boende kunde till exempel kallas för boende eller hyresgäst. Vårdtagare är ett annat namn som kan användas på boende i äldreboenden. Några svenska kommuner har tagit bort ordet brukare och flera andra kommuner arbetar med att göra detsamma. Pensionärsrådets yttrande: Yttrande från pensionärsorganisationerna i Avesta angående Jerry Harryssons medborgarförslag om ordet "Brukare". Pensionärsorganisationerna är eniga om att ordet "Brukare" skall bytas ut. Om ett namn skall använda för alla kategorier föreslår vi att man använder order "omsorgs tagare". Med hänvisning till socialstyrelsens terminologi är det möjligt att använda lämpliga namn för olika kategorier av omsorgstagare. Pensionärsorganisationerna stödjer J erry Harryssons medborgarförslag. SPF Seniorerna PRO Folkärna-K ry lbo PRO Avesta PRO Grytnäs PRO Horndal SKPF Avesta RPG Avesta Sammanfattning: Pensionärsrådet ställer sig positiva till J erry Han-yssons medborgarförslag och föreslår att medborgarförslaget tillstyrks 112

121 kf Funktionshinderrådet i Avestas remissvar på Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare Funktionshinderrådet i Avesta har diskuterat Jerry Harryssons förslag. Vi anser att ordet brukare fortfarande är relevant att använda inom funktionshindersområdet och därför anser vi att medborgarförslaget ska avslås. Avesta Funktionshinderrådet i Avesta FRIA I \/ESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer 2018 _., 1 8 ta( ld1 - böo 13\ Diarieplan

122 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida niwienummer Diarieplan l<k. () /.f-006/j/ 9/t.. Omsorgsstyrelsen Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare os Bakgrund Förslagsställaren menar att ingen som bor i något av Avesta Kommuns äldreboende ska behöva bli kränkta genom att kallas brukare. Hen anser att den som bor på ett boende exempelvis kunde kallas för boende eller hyresgäst Vårdtagare är också ett annat namn som kan användas. Ett yttrande i ärendet har föredragits på Omsorgsstyrelsens arbetsutskott med beslut om att medborgarförsl ag et återremitteras med efterfrå ga n om en vidare utredning för att titta på olika alternativa begrepp. Yttrande Socialstyrelsen har till uppgift att genom remisser till kommuner, landstin g, privata vårdgivare, myndigheter och andra organisation fastställa begrepp och definitioner som slutligen publiceras i Socialstyrelsens Tennbanken. Jag tänker därför utgå från dessa begrepp och definitioner. Brukare - Används som samlande begrepp för alla som får eller är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Insatserna kan röra allt från stöd och service till mer omfattande bistånd, och en brukare kan vara allt från ett nyfött barn till en mycket gammal människa. Ordet brukare anger att personen tar en insats i bruk oavsett om den är frivilligt mottagen eller ges med tvång. Eftersom termen brukare står för alla som f'ar individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten är det inte lämpligt att kalla ru.gon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer - det kan uppfattas som en sorts avståndstagande. Id- Klient- Brukare som delvis med egen medverkan får stöd eller insats vid regelbundet återkommande möten med anställda inom socialtjänsten. Avråds från att användas som ett samlat begrepp. Kund- Används för att beskriva en av parterna i en civilrättslig relation inom det privata närin gs livet. Är inte lämpligt att använda som samlande begrepp. Att vara kund innebär dessutom att man ska JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige F örva!tningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska UTDRAGSBESTYRKANDE? fr1 114

123 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 Omsorgsstyrelsen (forts.) kunna välja mellan olika varor och tjänster, något som alla de personer som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten inte har möjlighet att göra. Patient Rekonunenderad term för en person som erhåller hälso- och sjukvård. En motsvarighet till brukare inom socialtjänsten. Vård och omsorg - Atgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Begrepps diagram Vård- och Omsorgstagare Patient Brukare Mottagare av hemtjänst Hyresgäst Person med Iedsagarservice Sammanfattning Socialstyrelsen anser att det inte är lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp ex. äldre som bor på särskilt boende eller enstaka individer. De hänvisar i stället till andra mer precisa benämnin ga r beroende på sammanhang. Utifrån deras begreppsdia gr am ser man tydligt att Omsorgsförvaltningen hru: två uppdrag nämligen att tillhandahålla vård och omsorg. För de som vi vårdar är begreppet Patient vedertaget och för de som vi ger omsorg JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT Till Kommunfullmäktige Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska UTDRAGSBESTYRKANDE 'J (xij

124 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 Omsorgsstyrelsen (forts.) borde begreppet Omsorgsta.gare stå för en bättre beskrivning av det uppdr ag vi har på våra särskilda boenden, men kan gälla även inom övriga delar av förvaltningen. Beredning - Förvaltningens skrivelse 14 augusti Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 4 september 2018, 45. Ärendet återremitterades med efterfrågan om. en vidare utredning för att titta på olika alternativa begrepp. - Förvaltningens skrivelse 22 oktober Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 4 december Förslag till kommmifulfmäktige - Medborgarförslaget anses besvarat. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska UTDRAGSBESTYRKANDE

125 Krylbo den 10 april 2018 Medborgarförslag till fullmäktige angående ordet Brukare. Ingen person som bor i något av Avesta Kommuns äldreboende inte ska behöva bli kränkta genom att kallas brukare. Det har länge diskuterats om att brukare inte är något lämpligt ord på våra äldre som behöver hjälp på äldre dagar. Den som bor på ett boende kunde till exempel kallas för boende eller hyresgäst. Vårdtagare är ett annat namn som kan användas på boende i äldreboenden. Några svenska kommuner har tagit bort ordet brukare och flera andra kommuner arbetar med att göra detsamma. J erry Harrysson Centern,-- A -:-- V _ E _ S _ T _ A _ K _ O _ M _ 1 _- tvl L. - NJ KOMMUNf<ANSLI I G:: ' "J/Z

126 118

127 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 49 Kommunstyrelsens arbetsutskott Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning - återremitterat ärende Dnr. KK Medborgarförslaget Vid kommunfullmäktigemötet den 11 december 2017 lämnade Lena Lönnqvist in ett medborgarförslag där hon föreslår att Avesta kommun arrangerar simkurser för kvinnor enligt följande: enbart kvinnor deltar, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden. låg kursavgift eller ingen avgift. Lönnqvist motiverar förslaget med_att många kvinnor i Avesta kan inte simma. Det behöver man kunna i Sverige, eftersom det finns många sjöar och andra vatten i vår närmiljö. Att inte kunna simma är farligt för en själv och för ens barn. Man kan inte rädda barnen om de skulle ramla i vattnet från en brygga eller en bro. Att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Därför föreslås att Avesta kommun ska anordna simundervisning för kvinnor enligt ovan. Det behöver vara gratis eller till mycket låg avgift, eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Sim.kurserna bör vara på en tid då det bara är kvinnor i den bassäng man använder. Bildningsstyrelsen yttrade sig över medborgarförslaget den 11 april 2018 och föreslog där att det skulle avstyrkas. Ärendet behandlades sedan i fullmäktige den 18 juni 2018 där det återremitterades till bildningsstyrelsen för ytterligare utredning. Bildningsstyrelsen har nu inkommit med ett nytt yttrande och föreslå ånyo att medborgarförslaget ska avstyrkas. Bildningsstyrelsens yttrande Bildningsstyrelsen anför följande i sitt nya yttrande: Vi har tidigare yttrat oss i ärendet. En översyn av ärendet har genomförts igen. Vår enda kommentar är att det för närvarande är ett mycket högt tryck på badhuset Metropoolen och att vi förmodligen kan komma att få rekordmånga besökare under Vi ser därför än mindre möjlighet att där ta emot en särskild grupp och utestänga övi-iga från Metropoolen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 119

128 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 50 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Störst möjlighet finns att hyra Horndals badhus som har begränsade öppettider för allmänheten. Sammanfattningsvis anser vi således fortfarande att: "Avestas medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusets ordinarie öppettider." Bildningsstyrelsen föreslår alltså att medborgarförslaget ska avstyrkas. Beredning - Lena Lönnqvists medborgarförslag 2 december Kommunfullmäktige 11 december 2017, Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 januari 2018, Bildningsstyrelsen 11 april 2018, Kommunstyrelsen 4 juni 2018, Kommunfullmäktige 18 juni 2018, Bildningsstyrelsen 12 december 2018, 128. Arbetsutskottets fo'rslag till kommunsryrelsen och kommunfullmäktige - Medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 120

129 kl -- A\/.;:::T 1\ KO :'v. V, : I I ', ::J. -- ÅV8Sta kommun sammanträdesptotokoll KO MUNKA, Su= 1 Bildningsstyrelsen \ !Ji;:irienummer,i::."k,20/r - o o <J '7Li' -- Diarieplan '}IL Sida Återremiss - Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning Dnr Bs Sammanfattning Vi har ti re yttrat oss i ärendet, fritidschefens yttrande En översyn av ärendet har genomförts igen. Vår enda kommentar är att det för närvarande är ett mycket högt tryck på badhuset Metropoolen och att vi förmodligen kan komma att få rekordmånga besökare under Vi ser därför än mindre möjlighet att där ta emot en särskild grupp och utestänga övriga från Metropoolen. Störst möjlighet finns att hyra Horndals badhus som har begränsade öppettider för allmänheten. Sammanfattningsvis anser vi således fortfarande att: "Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övri ga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider." Beredning - Lena Lönnqvists medborgarförslag 2 december Kommunfullmäktige 11 december Georgios Nielsen, enhetschef fritids tjänsteskrivelse 12 mars Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 18 juni Bildningsstyrelsens arbetsutskott 28 november JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGS BESTYRKANDE 121

130 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Bildningsstyrelsen (forts) Arbetsutskottets förslag - Att medborgarförslaget avstyrks. Lea Malmivirta yrkar bifall till medborgarförslaget. Mikael Westberg yrkar på arbetsutskottets förslag. Mikael Westberg ställer de båda förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottets förslag vinner. Reservation av Lea Malmivirta. Bildningssryrelsens beslut - Att medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 122

131 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: lng-marie Pettersson Jensen kultur- och fritidschef, Anna-Lena Pligg, fritidschef Yttrande på återremiss angående Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning för kvinnor Sammanfattning Vi har tidigare yttrat oss i ärendet, fritidschefens yttrande En översyn av ärendet har genomförts igen. Vår enda kommentar är att det för närvarande är ett mycket högt t1.-yck på badhuset Metropoolen och att vi förmodligen kan komma att få rekordmånga besökare under Vi ser därför än mindre möjlighet att där ta emot en särskild grupp och utestänga övriga från Metropoolen. Störst möjlighet finns att hyra Horndals badhus som har begränsade öppettider för allmänheten. Sammanfattningsvis anser vi således fortfarande att: "Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den g1upp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övri ga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider." Fö'rslag till beslut: Bildningsstyrelsen vidhåller att medborgarförslaget avstyrks. 123

132 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 Kommunfullmäktige Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning Dnr. KK Lena Lönnqvist med flera föreslår i ett medborgarförslag att Avesta kommun arrangerar simkurser för kvinnor enligt följande: - enbart kvinnor deltar - siminstruktören är en k--vinna - kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden - låg kursavgift eller ingen avgift Motivering: Många brinner i Avesta kan inte simma. Det behöver man kunna i Sverige, eftersom det finns många sjöar och andra vatten i vår närmiljö. Att inte kunna simma är farligt för en själv och för ens barn. Man kan inte rädda barnen om de skulle ramla i vattnet från en brygga eller en bro. Att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Därför föreslår medborgarförslagsställarna Avesta kommun att anordna simundervisning för kvinnor enligt ovan. Det behöver vara gratis eller till mycket låg avgift, eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Simkurserna bör vara på en tid då det bara är k-vinnor i den bassäng man använder. Kommunfullmäktige beslutade 11 december 2017 att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 8 januari 2018 att remittera förslaget till bildningsstyrelsen för yttrande. Bildningsstyrelsen behandlade ärendet den 11 april JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Bildningsstyrelsen Sekretariatet 124 UTDRAGSBESTYRKANDE

133 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 Kommunfullmäktige (forts.) Bildningsstyrelsens yttrande Bildningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avstyrks med följande motivering: Sammanfattningsvis anser förvaltningen att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Beredning - Lena Lönnqvists medborgarförslag 2 december Kommunfullmäktige 11 december Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 januari 2018, 10 - Bildningsstyrelsen 11 april 2018, 31 - Kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 maj 2018, Kommunstyrelsen den 4 juni 2018, 95. Kommunstyrelsen föreslår att medborgarförslaget ska avslås. Lena Lönnqvist medverkar vid kommunfullmäktiges sammanträde. Mikael Westberg (S) med instämmande av Pia Aronsson (V), Filip Djupenström (PO), Martti Hopponen (SD) och Lars Isacsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget skall avstyrkas. Lis Linnberg (L) yrkar att möjligheten att starta ett utbildnings-projekt för hinnor bör ses över. I utbildningsprojektet kan simundervisning, att vara gravid, livräddning mm ingå. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Bildningsstyrelsen Sekretariatet 125 UTDRAGSBESTYRKANDE

134 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 Kommunfullmäktige (forts) Karin Perers (C)med instämmande av Gunilla Berglund (C) och Johan Thomasson (M) yrkar återremiss för ytterligare utredning av medborgarförslaget. Ordföranden sammanfattar förslagen och ställer därefter proposition på de tre förslagen: Ordförande finner att kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget skall avstyrkas har vunnit. Votering begärs och verkställs med justerarna som rösträknare. Voteringspropositionen godkännes. JA för kommunstyrelsens förslag och NEJ för Karin Perers (C) förslag. Voteringen utfaller så att 24 ledamöter röstar på Mikael \'v'estbergs(s) mfl tillika kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget ska avstyrkas och 12 ledamöter röstar på Karin Perers(C) yrkande att återremiss för ytterligare utredning ska ske. Ordförande finner att Karin Perers (C) yrkande att återremiss för ytterligare utredning ska ske har vunnit. Kommunfullmäktiges beslut - Medborgarförslaget återremitteras bildningsstyrelsen för ytterligare utredning JUSTERARES SIGN /2 lfl UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Bildningsstyrelsen Sekretariatet 126 UTDRAGSBESTYRKANDE

135 Avesta kommun sammanträdesprotokoll AVESTA KOMMUN KOMMU1 KANSLIET Sida& Dia 0 ienummer D1ar1r>p1 :i I Bildningsstyrelsen J:'I::._?o/1-6 o o '-tli' 9 1 L /201 s _ _Jj Y-ttrande-Lena-Lö.nnqv-ist-med-bor-gar-för:slag-om- - simundervisning för kvinnor Dnr Bs Georgios Nielsen, enhetschef fritid anför följande: Detta yttrande avser Lena Lönnqvist medborgarförslag där hon föreslår att Avesta kommun arrangerar särskilda sim.kurser för kvinnor. Sammanfattningsvis önskar hon att endast kvinnor får delta, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lekti.onsti.den och att kursen har låg kursavgift eller ingen avgift. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till bad.huset alla tider som bad.husen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i sim.skola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestän ga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övri ga cider till organisationer eller förenin gar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har förenin gar och or ga nisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna sim.undervisning utanför bad.husens ordinarie öppettider. Beredning - Lena Lönnqvists medborgarförslag 2 december Kommunfullmäktige 11 december Georgios Nielsen, enhetschef fritids tjänsteskrivelse 12 mars Arbetsutskottets fdrslag till beslut - Bildningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avslås. Yrkande Lea Malmivirta (C) yrkar att beslutet ska anses vara besvarat i stället för avstyrkt. Ordföranden yrkar på arbetsutskottets förslag som innebär att ärendet avstyrks. JUSTERARES SIGN I//,. L' /1-- r I L.., // UTDRAG SKICKAT TILL 127 UTDRAGSBESTYRKANDE

136 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Bildningsstyrelsen Ordföranden ställer de två förslagen tnot varandra. Ordföranden finner att bildningsstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Bildningsstyrelsens fo'rslag till beslut - Bildningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 128

137 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Georgios Nielsen Yttrande - Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning för kvinnor Sammanfattning Detta yttrande avser Lena Lönnqvist medborgarförslag där hon föreslår att Avesta kommun arrangerar särskilda simkurser för kvinnor. Sammanfattningsvis önskar hon att endast kvinnor får delta, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden och att kursen har låg kursavgift eller ingen avgift. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Bakgrund Medborgaifårslaget Medborgarförslaget innebär att Avesta kommun bör arrangera simkurser för kvinnor enligt följande: Enbart kvinnor deltar, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där deltagarna inte är synliga för män under lektionstiden och att kursavgiften är låg eller obefintlig. Motveringen till medborgarförslaget är att många kvinnor i Avesta inte kan simma och att de behöver kunna simma eftersom det finns många sjöar och andra vattendrag i närmiljön. Medborgarförslagsställaren menar att det är farligt för en själv och för ens barn att inte kunna simma och att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Simundervisningen behöver vara gratis eller till mycket låg avgift eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Medborgarförslagsställaren anser att simkurserna bör vara på en tid då bara kvinnor befinner sig i den bassäng som används. Avesta kommuns badhus i nuläget Avesta kommun har två badhus, ett mindre i Horndal och ett stö"rre (M.etropoolen) i Avesta centrum. Allt öppethållande idag är för allmänheten och enbart simundervisning för skolor sker utanför ordinarie öppettider. Metropoolen I Metropoolen kan badkläder och handduk hyras för 20 kr/ gång. Till badkläder räknas baddräkt, badbyxor och burkini. Burkinis finns att hyra i allt från mindre barnstorlek till XL, med ungefär 129

138 Sida 2 10 burkinis per storlek. I Metropoolen anordnas simkurser för vuxna. Det startar oftast två nya simgrupper per termin och pågår 8 gånger a 45 minuter. Hela sim.kursen kostar 1000 kr/person. Horndals badhus I Horndal hyrs badkläder och handduk också ut för 20 kr/ gång. Det finns även burkinis i olika storlekar att hyra för samma kostnad. Det anordnas inte si.:ml.ll!ser för vuxna i Horndal. I båda badhusen är det tillåtet att använda träningskläder i badklädesliknande material som Daill<läder. Et t alternativ iill burkiiii kan iifiexem.pef vara heltåckruide-ttä1ll!lgsbyxor;fängärmad träningströja och badmössa, eller annan huvudbonad som är lämplig för ändamålet. Analys av rimliga konsekvenser Om komnmncn tillstyrker mcdborga,jörslagct Om kommunen tillstyrker medborgarförslaget innebär det på kort sikt en extra kostnad för kommunen i form av betalning till simlärare och förlorade intäkter från inträdesbiljetter till badhuset. Det kan sända si gn aler att Avesta kommun gynnar vissa grnpper framför andra. Om en grupp får sina önskemål uppfyllda på bekostnad av en stor del av övriga samhället öppnar det att andra grupper ser större möjligheter att kunna påverka det offentliga rummet. Om alla tillåts påverka det offentliga rummet riskerar det offentliga rummet att försvinna, eftersom det inte är möjligt att tillfredsställa allas önskningar och upplevda behov. De medborgare som inte tillhör grnppen som nämns i medborgarförslaget stängs ute den tid som badhusen används för kvinnosim. På lång sikt kan det skapa irritation bland Avestas övriga medborgare, att en grupp prioriteras framför andra individer eller grupper. Kvinnor som inte kan simma och upplever svårigheter att lära sig simma i en miljö där män kan förekomma skulle ha ökade möjligheter att delta i simundervisning och lära sig simma om kommunen tillstyrker förslaget. Denna grupp kan då känna sig trygg i att de kan simma om nöden kräver det. Däremot kommer de att ha svårt att kunna använda sin simkunskap i vardagen. Om Avesta kommun tillstyrker detta förslag finns det en risk att det blir konflikter längre fram när denna grupp kvinnor inser att de knappt kan använda sin kunskap i vardagen, då badhusen i Avesta kommun har öppet för alla samtliga öppettider. Om kommunen avstyrker mcdborgaiforslaget Om kommunen avstyrker förslaget fortsätter badhusverksatnheten som vanligt och alla kommunens medborgare är välkomna till badhusen under samtliga öppettider. De kvinnor som inte kan simma och upplever svårigheter att lära sig simma i en miljö där män kan förekomma väljer kanske att inte delta i simundervisning, vilket gör att de fortsätter gå igenom livet utan att kunna simma. Säkerhetsaspekten fortsätter då att vara ett problem. Det finns risk att den grupp kvinnor som inte kan simma känner sig ovälkomna och det kan leda till en negativ inställning till kommunen och en känsla av utanförskap. Förvaltningens bedömning Komnnmcns uppdrag Ett av Avesta kommuns uppdrag är att fördela kommunala medel på ett sätt så att det främjar så många som möjligt på ett så effektivt och rättvist sätt som möjligt i alla avseenden tillämpar kommunen likställighetsprincipen enligt kommunallagen. Ett annat uppdrag är att utforma offentliga miljöer i kommunen och se till att alla är välkomna till dessa miljöer. Kommunen bör också värna om allas lika rättigheter och ta beslut som går i linje med den värdegrund som är 130

139 Sida 3 synonym med en västerländsk demokrati och de tijjkommande styrdokument som varje kommunen arbetar fram därur, som exempelvis Avesta kommuns Program om interkulturell integration. I övriga delar av detta kapitel presenteras en samlad bedömning om varför förvaltningen anser att det inte är möjligt att fullfölja ovan nämnda uppch:ag och samtidigt tillstyrka medborgarförslaget. Programmet interkulturell integration Den.20 juni 2016.antÖgs Programmet om interkulturell integration av Ävesta1ommun kommunfullmäktige. Programmet handlar om hur Avesta kommun ska arbeta med integration de närmsta åren och vilken värdegrund kommunen ska stå på i arbetet med integration i kommunen. Mål Alla medborgare ska lika möjligheter till arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Alla medborgare ska interagera med varandra och samverka utifrån intresse, behov och/ eller kompetens, oavsett bakgrund. Målet ska nås bland annat genom att verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra utifrån kultur, språk, etniskt ursprung eller religion. Förståelse och insikt behövs för varandras olika bakgrunder och förutsättningar. Därefter anser programmet att vi ska konstatera varandras likheter istället för olikheter. Interkulturell integration Avesta kommun har valt att använda ett interkulturellt förhållningssätt i sitt integrationsarbete, vilket innebär att kommunens medborgare med olika bak grun der inte ska leva parallellt med varandra i ett mångkulturellt samhälle, utan interagera med varandra och ha utbyte av varandras olikheter och se likheter genom att samverka utifrån kompetens, intresse och/ eller behov. I januari 2016 antog Europarådets ministerråd en rekommendation till medlemsstaterna om interkulturell integration. Den nya lagstiftningen är ett tydligt ställningstagande på Europanivå, för interkulturell integration, där fokus li gg er på att bejaka olika bakgrunder, livsstilar och kulturella kontexter, men att fokusera på det gemensamma. F ötvaltningens yttrande Offentliga platser En grund i ett demokratiskt samhälle är att ingen ska stängas ute från det offentliga rummet. Avesta kommuns badhus drivs i kommunal regi delvis med intäkter från badhusets biljettpriser som betalas av besökarna och delvis genom subvention som bekostas av skattekollektivet. Eftersom driften av badhusen delvis betalas av skattekollektivet är badhusmiljön i de kommunala badhusen en offentlig plats. I egenskap av sådan bör den inte stänga ute någon grupp. Genom att erbjuda simundervisning för kvinnor under ordinarie öppettider då endast kvinnor skulle vara välkomna stängs halva befolkningen ute från badhuset dessa tider. I samhället finns vissa grupper och individer som av olika anledningar anser att de inte kan ta del av badhuset som offentlig plats. Anledningarna kan variera från person till person och från grupp till grupp. Badhusmiljön som offentlig plats har utformats under lång tid i Sverige och är utformad så att den ska passa så många som möjligt. Till en viss gräns kan kommunen försöka gå specialbehov till mötes och bedöma från fall till fall vad som är rimligt, men om alla intressegrupper skulle få sin vilja igenom skulle den offentliga miljön försvinna, eftersom det inte är möjligt att kombinera alla önskemål. Kommunens roll är i första hand att värna om rättigheten att kunna ta del av det offentliga rummet utifrån juridiska aspekter, att utifrån diskrimineringslagen och annan relevant lagstiftning 131

140 Sida4 tillse allas rättigheter att ta del av det offentli ga rummet. Utöver denna grundläggande rättighet har inte kommunen möjlighet att ta hänsyn till upplevda begränsningar att använda möjligheten att ta del av det offentliga rummet Grupper med svåra socioekonomiska fiirhållanden Det finns många grupper i samhället som har svag ekonomi och inte har tillgång till allt i samhället, som till exempel långtidsarbetslösa, fattigpensionärer, folk med stora skulder och ensamstående föräldrar. Förvalt:n0ge -: menar.ll:!t kommu e -:s up.rgif! r-3:!t.. se till att skattemedel anvånds på-ett effektivt sätt som främjar så många som möjligt. Det finns dock en gräns för hur mycket kommunen kan göra för enskilda grupper eller individer. Förvaltningen anser att kommunen inte bör arbeta på de nivåer som handlar om individen eller gruppen, utan ta hänsyn till kollektivet och hur det gynnas bäst. Badhusens priser Badhuset är en offentlig plats med subventionerade priser. En vanlig badbiljett till en arbetande vuxen är subventionerad till viss del och priserna för studenter, pensionärer och ungdomar är ännu mer subventionerade. Det är skattekollektivet som står för denna subvention. Badhusets priser är satta genom en avvägning mellan vad individen kan betala och vad skattekollektivet bör subventionera. Biljettpriserna ska göra det möjligt för så många som möjligt att komma till badhuset, samtidigt som skattekollektivet inte ska subventionera en orimligt stor del av chi.ften av badhuset. Om skattekollektivet skulle stå för en väldigt stor del av kostnaden finns risken att kommunen inte har råd att driva kommunala badhus. Medborgarförslaget önskar att simundervisningen för kvinnor bör vara till mycket låg eller ingen avgift och det bedömer förvaltningen inte är rimligt, utifrån resonemanget i detta stycke. Den värdegiund som råder i Sverige har olika grupper kämpat för under lång tid. Denna värdegrund värnar om jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Värdegrunden menar att alla människor har lika stort värde och att alla människor ska vara välkomna på offentliga platser, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning eller ålder. Programmet om interkulturell integration menar också att vi i Avesta kommun ska verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra utifrån kultur, språk, etniskt ursprung eller religion. Förvaltningen anser att kommunen bör verka för lösningar som är i linje med denna värdegrund. Samlad bedihnning Förvaltningen anser att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser föi-valtningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att h yr a burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Däremot finns möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Fiirslag till beslut: Bildningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avslås. 132

141 MEDBORGARFÖRSLAG 1\VESTA KOMMUN KOMM NKANSLIET f)i;:irian11mmer Ki::. -.2u/:, -ow '12.J> Diarieplan 9/2- Till Avesta kommunfullmäktige, Vi föreslår att Avesta kommun arrangerar simkurser för kvinnor enligt följande: enbart kvinnor deltar, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden. låg kursavgift eller ingen avgift. Motivering: Många kvinnor i Avesta kan inte simma. Det behöver man kunna i Sverige, eftersom det finns många sjöar och andra vatten i vår närmiljö. Att inte kunna simma är farligt för en själ'ii och för ens barn. Man kan \nte rädda barnen om de skulle ramla i vattnet från en brygga eller en bro. Att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Därför föreslår vi Avesta kommun att anordna simundervisning för kvinnor enligt ovan. Det behöver vara gratis eller till mycket låg avgift, eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Simkurserna bör vara på en tid då det bara är kvinnor i den bassäng man använder. Med vänlig hälsnin tt. v-, ' JJ- Lena Lönnqvist, kontaktperson för detta medborgarförslag 133

142 134

143 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 51 Kommunstyrelsens arbetsutskott Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmet Dnr. KK Motionen Vid fullmäktigemötet den 5 februari 2018 lade Johan Thomasson (M) och Marit Hessling (M) fram en motion med följande lydelse: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker mer döds bränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Detta har man gjort i Mora kommun. Kostnaderna för personer med hemtjänst har inte ökat men de har fått ett tryggare liv. Motionärerna yrkade att omsorgsförvaltningen ska starta ett samarbete med Räddningstjänstförbundet i Södra Dalarna för att b:ygga äldres säkerhet i hemmen. Omsorgsstyrelsen och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund yttrade sig över motionen i maj 2018 och kom där fram till olika förslag varför arbetsutskottet beslutade att återremittera ärendet för samordnat svar. Omsorgsstyrelsen har nu inkommit med ett nytt yttrande. Omsorgsstyrelsens yttrande Trygghetsfrågorna i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i lagstiftningen och som svarar mot ambitionen om äldre medborgares säkerhet i hemmet. Motionen som framställts av Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör just trygghetsfaktorer för en målgrupp som är i behov av sådana för sitt fortsatta liv i eget boende. I motionen relaterades till Mora kommun, som är kommunen som infört den åtgärden, där räddningstjänsten larmas ut vid automatiska larm som inkommit via trygghetslarm. För att undvika ett stort antal "onödiga" utryckningar, beroende på t ex rökning, matlagning, levande ljus mm, skickas brandlru.men initialt till kommunens bemannade larmcentral för trygghetslarm. Larmcentralen motringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddningstjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 135

144 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 52 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Ett sådant upplägg minimerar risken för onödi ga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Omsorgsförvaltningen yttrade sig den 19 mars 2018, i ett remissvar ställt till omsorgsstyrelsen. Räddningstjänsten yttrade sig också i ett remissvar angående samma motion den 1 S maj Södra Dalarnas Räddnin gs tjänstförbund kom i sitt yttrande fram till att man såg mycket positivt på upplägget, förutsatt att ett samarbetsavtal upprättas som reglerar rutiner och åtgärder mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Omsorgsförvaltningens yttrande baserades på de utarbetade rutinerna för brandskydd som finns i ordinärt boende. Rutiner som tagits fram i samarbete med Räddningstjänstförbundet. Förvaltningen anser att man har en fullgod beredskap och förebyggandearbete inom ramen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. De anser därför att det inte behövs ytterligare åtgärder i frågan. Yttrandena från omsorgsförvaltningen och Räddningstjänsten resulterade i två olika förslag varför kommunstyrelsen återremitterade yttrandena för att finna en samsyn i frågan. Inom ramen för synkroniseringsuppdraget av båda yttranden, har utredare från omsorgsförvaltningen och representanter för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund sammanträtt i syfte att finna samsyn. I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), framförs i 3 kapitel 1, att kommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frågan om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brandlarm (räkdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. I 2kap. 2 Lagen om Skydd Mot Olyckor står det att: ''.Agare eller 1!)'tfianderättshavare till l?jggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustmi zg fij r släckning av brand och flir livräddmitg vid brand eller annan ofycka och i ö"tmgt vidta de åtgärder som behövs fo'r att fa'rel?jgga brand och for att hindra eller begränsa skador till fo'/;d av brand" Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilde, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 136

145 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 53 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Representanterna för båda organisationer finner att ståndpunkterna i sak inte strider mot varandra. Omsorgsförvaltningen bedömer förslaget som en förbättring vars ansvar inte föreligger förvaltningen att ansvara för. De av lagen påbjudna åtgärder uppfylls redan av förvaltningen på ett tillfredställande sätt. Åtgärden är kopplad till en kostnad, som, vid beslutande om införande, är det särskilt angeläget att öronmärka kostnaderna som är förknippade med åtgärden. För Avesta kommun skulle detta innebära en investering om cirka 600 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna. Detta är i sig ett särskilt uppdrag att fördjupa sig i kostnadsfrågan. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har i sitt yttrande inte beskrivit de kostnaderna som denna åtgärd kan innebära. Omsorgsförvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som idag är kopplade till trygghetslarmet är av hög h.-valite och med individens högsta prioritering i fokus. Omsorgsstyrelsen kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande och föreslår även denna gång att motionen ska avslås. Beredning - Johan Thomassons (M) och Marit Hesslings motion 30 januari Kommunfullmäktige 5 februad Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 februari 2018, Omsorgsstyrelsen 15 maj 2018, Södra Dalarnas Räddningstjänsts direktion 15 maj 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 augusti 2018, Omsorgsstyrelsen 18 december 2018, 153. Vid arbetsutskottets beredning yrkar Johan Thomasson (M), med instämmande av Gunilla Berglund (C), bifall till motionen. Susanne Berget (S) yrkar att motionen ska avstyrkas. Efter acklamation finner ordföranden att Susanne Bergers förslag vunnit. Arbetsutskottets fors/ag till kommunsryrelsen och kommunfitllmäktige - Motionen avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE --vr; (_ ( 137

146 AVESTA KOMMUN Avesta kommun sammanträdesprotokoll KOMMUNKANSLlt:T I Sida Diarienummer t:'_i: 2 I i?-oo..:> 2.v Diarieplan '7 /J Omsorgsstyrelsen Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmet - Återremiss från kommunstyrelsens arbetsutskott os Sammanfattning Den tekniska utvecklingen av hjälpmedel är alltid att överväga i samband med förbättrin ga r av omsor gs tjänstema som kommunen erbjuder. Nyttoaspekterna ska ställas mot kostnader och beaktas när det handlar om individers trygghet och säkerhet. Detta är en centtalfråga även i detta yttrande. I fråga om utveckling kommer det alltid att finnas förbättringar som organisationer är tvungna att övervä ga, mot kostnader och investeringar som är av särskild nöd för uppfyllande av de lagbundna uppdrag som Omsorgsförvaltningen är fö rp liktigad till. Just i frågan om brand.larm kopplad till trygghetslannet innebär utveckling högre trygghet och säkerhet för individer som väljer att bo kvar hemma. Men det existerar redan idag ett påbud om brand.larm i eget boende, oavsett om den enskilde har trygghetslarm eller ej. Kopplingen kan fortfarande vara intressant, men då är det andra aktörer än kommunens Omsorgsförvaltning som torde vara intresserad av att för individers räkning finna en tryggare lösning. Omsorgsförvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som idag är kopplade till trygghetslarmet är av hög kvalite och med individens högsta prioritering i fokus. Omsorgsförvaltningen kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. Ärendet Trygghetsfrågoma i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i la gs tiftningen och som svarar mot ambitionen om äldre medborgares säkerhet i hemmet Motionen som framställts av Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör just trygghetsfaktorer för en målgrupp som är i behov av sådana för sitt fortsatta liv i eget boende. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE ) /{\J 138

147 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 Omsorgsstyrelsen (forts) I motionen relaterades till Mora kommun, som ät kommunen som infört den åtgärden, där räddningstjänsten larmas ut vid automatiska larm som inkotn111it via trygghetslatm. För att undvika ett stort antal "onödi ga " utryckningar, beroende på tex rökning, matlagning, levande ljus mm, skickas brandlarm.en initialt till kommunens bemannade lar:incentral för trygghetslrum. Lattncentralen matringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddnin gs tjänsten ut rutinmässigt via SOS Alattn. Ett sådant upplägg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Två yttranden Omsorgsfö.tvaltningen yttrade sig den 19 mars 2018, i ett remissvar ställt till Omsorgsstyrelsen. Räddningstjänsten yttrade sig också i ett remissvar angående samma motion den 15 maj Södra Dalarnas Rädclningstjänstförbund kom i sitt yttrande fram till att man såg mycket positivt på upplä gg et, förutsatt att ett samarbetsavtal upprättas som reglerar rutiner och åtgärder mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Omsorgsförvaltningens yttrande baserades på de utarbetade rutinerna för brandskydd som finns i ordinärt boende. Rutiner som tagits fram i samarbete med Räddningstjänstförbundet. Förvaltningen anser att man har en fullgod beredskap och förebyggandearbete inom ratnen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. De anser därför att det inte behövs ytterli gar e åtgärder i frågan. Yttrandena från Omsorgsförvaltningen och Räddnin gs tjänsten resulterade i två olika förslag varför kommunstytelsen återremitterade yttrandena för att finna en samsyn i frågan. Samsynsuppdrag Inom ramen för synkroniseringsuppdraget av båda yttranden, har utredare från Omsorgsfö.rvaltnirtgen och representanter för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund sammanträtt i syfte att finna samsyn. I la.gen om skydd mot olyckor (2003:778), framförs i 3 kapitel 1, att kommunen hat ett ansvar för att arbeta förebyggande i frå ga n om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brandlarm (rökdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT Till Kommunfullmäktige F örvaltn ingschef Utredningssekreterare UTDRAGS BESTYRKANDE J /{Il

148 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 Omsorgsstyrelsen {forts.) 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. I 2kap. 2 Lagen om Skydd Mot Olyckor står det att:.agaro eller nytfjandcrättshavare till byggnader eller andra anlä&ningar skall i skälig omfattning hålla utmstningfo'r släckning av brand och for livräddning vid brand eller annan ofycka och i o'vrigt vidta de åtgärder som behövs for att fdreby!f,a b-rand och fik att hindra eller begränsa skadar till fo'fjd av brand" Det primära ansvaret identifieras alltså. på den enskilde, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Representanterna för båda organisationer finner att ståndpunkterna i sak inte strider mot varandra. Omsorgsförvaltnin ge n bedömer förslaget som en förbättring vars ansvar inte föreligger förvaltnin ge n att ansvara för. De av lagen påbjudna åtgärder uppfylls redan av förvaltningen på ett tillfredställande sätt. Ekonomi Atgärden är kopplad till er kostnad, som, vid beslutande om införande, är det särskilt angeläget att öronmärka kostnaderna som ät förknippade med åtgärden. För Avesta kommun skulle detta innebära en investering om cirka 600 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna. Detta är i sig ett särskilt uppdrag att fördjupa sig i kostnadsfrågan. Södra Dalarnas Räddnin gs tjänstfötbund har i sitt yttrande inte beskrivit de kostnaderna som denna åtgärd kan innebära. Omsorgsförvaltni.n gen s anser att de åtgärder och rutiner som id ag ät kopplade till trygghetsla.rmet ät av hög kvalite och med individens högsta prioritering i fokus. Omsorgsförvaltni.ngen kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. Förvaltningens förslag till beslut: - Motionen avslås. Vid arbetsutskottets möte yrkar Maarit Hessling (M) att motionen ska anses besvarad. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGS BESTYRKANDE J ftt

149 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 Omsorgsstyrelsen (forts.) Susanne Berger (S) yrkar att motionen ska avstyrkas. Efter fastställd propositionsordning att motionen ska anses besvarad eller avstyrkas meddelar ordförande att arbetsutskottet beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Rtsmationer - Maarit Hessling (.M.) och Birgitta Westermark (M) reserverat sig mot beslutet till förmån för Maarit Hesslings (M) förslag. Beredning - Förvaltningens skrivelse 19 mars Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 2 maj Omsorgsstyrelsen 15 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 augusti Förvaltningens skrivelse 19 november Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 4 december 2018 Vid omsorgsstyrelsens behandling av ärendet yrkar Maarit Hessling (M), med instämmande av Rolf Rickmo (M), att motionen ska bifallas. Pia Aronsson (V) yrkar att motionen ska avslås. Efter fastställd propositionsordning att motionen ska avstyrkas eller bifallas meddelar ordförande att omsorgsstyrelsen beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Omsorgsstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Fors/ag till Komm1mf11/lmäktigc Motionen avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE 141

150 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 Omsorgsstyrelsen (forts.) Reservationer - Maatit Hessling (M), Rolf Rickmo (M), Birgitta W estermark (.M) och J erry Harrysson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för Maarit Hesslin gs (11) förslag. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE Av 142

151 Handläggare: Ram6n Perez Cortes AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer kl( 9,öl &-OCO Od--0 Diarieplan l3 OMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr KK Yttrande (återremiss) avseende Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen Sammanfattning Den tekniska utvecklingen av hjälpmedel är alltid att överväga i samband med förbättringar av omsorgstjänsterna som kommunen erbjuder. Nyttoaspekterna ska ställas mot kostnader och beaktas när det handlar om individers trygghet och säkerhet. Detta är en centralfråga även i detta yttrande. I fråga om utveckling kommer det alltid att finnas förbättringar som organisationer är tvungna att överväga, mot kostnader och investeringar som är av särskild nöd för uppfyllande av de lagbundna uppdrag som Omsorgsförvaltningen är förpliktigad till. Just i frågan om brandlarm kopplad till trygghetslarmet innebär utveckling högre trygghet och säkerhet för individer som väljer att bo kvar hemma. Men det existerar redan idag ett påbud om brandlarm i eget boende, oavsett om den enskilde har trygghetslarm eller ej. Kopplingen kan fortfarande vara intressant, men då är det andra aktörer än kommunens Omsorgsförvaltning som torde vara intresserad av att för individers räkning finna en tryggare lösning. Omsorgsförvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som idag är kopplade till trygghetslarmet är av hög kvalite och med individens högsta prioritering i fokus. Omsorgsförvaltningen kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. Ärendet T ry gghetsfrågorna i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i lagstiftningen och som svarar mot ambitionen om äldre medborgares säkerhet i hemmet. Motionen som framställts av Johan Thomas son (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör just trygghetsfaktorer för en målgrupp som är i behov av sådana för sitt fortsatta liv i eget boende. I motionen relaterades till Mora kommun, som är kommunen som infört den åtgärden, där räddningstjänsten larmas ut vid automatiska larm som inkommit via trygghetslarm. För att undvika ett stort antal "onödiga" utryckningar, beroende på t ex rökning, matlagning, levande ljus mm, skickas brandlarmen initialt till kommunens bemannade larmcentral för trygghetslarm. 143

152 Sida 2 Larmcentralen motringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddningstjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. Ett sådant upplägg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Två yttranden Omsorgsförvaltningen yttrade sig den 19 mars 2018, i ett remissvar ställt till Omsorgsstyrelsen. Räddningstjänsten yttrade sig också i ett remissvar angående samma motion den 15 maj Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund kom i sitt yttrande fram till att man såg mycket positivt på upplägget, förutsatt att ett samarbetsavtal upprättas som reglerar rutiner och åtgärder mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Omsorgsförvaltningens yttrande baserades på de utarbetade rutinerna för brandskydd som finns i ordinärt boende. Rutiner som tagits fram i samarbete med Räddningstjänstförbundet. Förvaltningen anser att man har en fullgod beredskap och förebyggandearbete inom ramen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. De anser därför att det inte behövs ytterligare åtgärder i frågan. Yttrandena från Omsorgsförvaltningen och Räddningstjänsten resulterade i två olika förslag varför kommunstyrelsen återremitterade yttrandena för att finna en samsyn i frågan. Samsynsuppdrag Inom ramen för synkroniseringsuppdraget av båda yttranden, har utredare från Omsorgsförvaltningen och representanter för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund sammanträtt i syfte att finna samsyn. I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), framförs i 3 kapitel 1, att kommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frågan om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om bistånds beviljande av brandlarm (rökdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. I 2kap. 2 Lagen om Skydd Mot Olyckor står det att: ''.A.gare eller 1ryt!Janderättshavare till lryggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla 11tr11stningfa"r släckning av brand och fiir livräddning vid brand eller annan ofycka och i b'vrigt vidta de åtgärder som behövs fa"r att fa"relrygga brand och fa"r att hindra eller begränsa skador till fii!jd av brand" Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilde, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Representanterna för båda organisationer finner att ståndpunkterna i sak inte strider mot varandra. Omsorgsförvaltningen bedömer förslaget som en förbättring vars ansvar inte föreligger förvaltningen att ansvara för. De av lagen påbjudna åtgärder uppfylls redan av fö1valtningen på ett tillfredställande sätt. Ekonomi Atgärden är kopplad till en kostnad, som, vid beslutande om införande, är det särskilt angeläget att öronmärka kostnaderna som är förknippade med åtgärden. För Avesta kommun skulle detta innebära en investering om cirka 600 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna. Detta är i sig ett särskilt uppdrag att fördjupa sig i kostnadsfrågan. 144

153 Sida 3 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har i sitt yttrande inte beskrivit de kostnaderna som denna åtgärd kan innebära. Fiirslag till bes/11t - Omsorgsförvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som idag är kopplade till trygghetslarmet är av hög kvalite och med individens högsta prioritering i fokus. - Omsorgsförvaltningen kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. - Motionen avslås 145

154 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen Dnr KK Motionen Johan Thomasson (M) och Marit Hessling (M) anför följande i sin motion: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker mer dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddnings tjänsten. Detta har man gjort i Mora kommun. Kostnaderna för personer med hemtjänst har inte ökat men de har fått ett uyggare liv. Motionärerna yrkar: - Att omsorgsföi-valtningen startar ett samarbete med Räddningstjänstförbundet i Södra Dalarna för att 1:1-ygga äldres säkerhet i hemmen. Yttrande från omsorgsstyrelsen I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), förs fram i 3 kapitel 1, att kommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frågan om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brandlarm (rökdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilda, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Det är dock att anmärka att kommunen skall arbeta förebyggande och i åtskilliga rapporter om äldres situation i hemmet beskrivs behovet av en bättre tillsyn från myndigheternas sida i frågan om säkerhet. Den allt åldrande befolkningen verkar samtidig föredra att bo hemma så långt som detta är möjligt och i den mening höjs också kraven på trygghet för dem som bor kvar och väljer att ha hemtjänst. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR Omsorgsstyrelsen Sekretariatet 146 UTDRAGSBESTYRKANDE

155 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 29 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) I fråga om motionens kommunala exempel framträder det att: Mora kommun har angett att det inte föreligger fördyrande omkostnader i samband med åtgärden om rökdetektorcr i hemmet för alla de som får trygghetslarm, men installation och införskaffande av rökdetektorerna anges till en kostnad på mellan 800 till 1000 kronor för varje enhet. Något som för Avesta kommun skulle innebära en investering på cirka 500 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna och andra faktorer som kan fördyra driften. Omsorgsförvaltningen utarbetade rutiner för brandskydd i ordinärt boende i november Dessa rutiner har godkänts av Räddningstjänstförbundet. Det handlar om ett antal dokument vars syfte är att bland annat förebygga brandtillbud i hemmet, men också ge tydliga direktiv om hur personal, inom äldreomsorgen, ska agera i fråga om identifiering av riskfaktorer i hemmet. Detta är alltså ett pågående arbete inom omsorgen allt sedan november Dessa dokument är som följer: - Checklista för riskinventering - Informationsblad brandsäkerhet - Rapport brandrisk - Rutin för brandskydd - Rutin sprinkler Handlingarna visar på en god beredskap och väl utarbetat kvalitetsarbete i frågan om förebyggandearbete inom ramen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. Förebyggandearbetet baseras på kunskapen om vilka individuella behov som föreligger hos individen och därmed en behovsorienterad hjälp och stöd. Omsorgsstyrelsen föreslår att motionen avslås. Yttrande från Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Södra dalarnas Räddningstjänstförbund ställer sig positiv till motionen. Att få ett tidigt larm till räddningstjänsten vid brand kan rädda liv. Trygghetslarm för äldre är kopplade till bemannad larmcentral som säkerställer att den som larmar får tala med larmmottagaren. Dessa larmanläggningar kan normalt utrustas med detektorer som larmar automatiskt vid rökutveckling. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR Omsorgsstyrelsen Sekretariatet 147 UTDRAGSBESTYRKANDE

156 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) I aktuell motion relateras till Mora kommun där räddningstjänsten larmas ut vid automatiska larm som inkommit via trygghetslarm. För att undvika ett stort antal "onödiga" utryckningar, beroende på t ex rökning, matlagning, levande ljus m skickas brandlarmen där initialt till kommunens bemannade larmcentral för trygghetslarm. Larmcentralen matringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddningstjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. Ett sådant upplägg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ser mycket positivt på ett sådant upplägg förutsatt att samarbetsavtal som reglerar rutiner och åtgärder upprättas mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Vi välkomnar även motsvarande samarbete med förbundets övriga medlemskommuner. Beredning Johan Thomassons (M) och Marit Hesslings motion om äldres säkerhet i hemmen 30 januari Kommunfullmäktige 5 februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 februari 2018, Omsorgsstyrelsen 15 maj 2018, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds direktion 15 maj 2018, 23. Ordförande Susanne Berget (S) yrkar att motionen ska återremitteras till räddningstjänstcn och omsorgsstyrelsen för samordnat svar. Arbetsutskottets fa't:rlag till kommtmsryrelsen och ko111mt11!.fi-t!hnäktige - Motionen återremitteras till Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR, och omsorgsstyrelsen för samordnat svar. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR Omsorgsstyrelsen Sekretariatet 148 UTDRAGSBESTYRKANDE

157 Direktionen AVESTA KOMMUN KOMMUN KAN anträdesprotokoll 2018.()6. 1 4, n12rienummer Diaw: ke,2tj/p-douo 2. Sida Remiss - Johan Thomasson (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen Vid direktionens sammanträde gavs uppdrag till räddningschefen att skriva ett förslag till remissvar på motionen. Mats Jansson föredrar förslag till remissvar. Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) anför följande i sin motion: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker med dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Detta har man gjort i Mora kommun. Kostnaderna för personer med hemtjänst har inte ökat men de har fått ett tryggare liv. Motionärerna yrkar: - Att omsorgsförvaltningen startar ett samarbete med Räddningstjänstförbundet i Södra Dalarna för att trygga äldres säkerhet i hemmen. Beredning - Direktionens protokoll Arbetsutskottets protokoll Beslut - Räddningschefens förslag till remissvar på motionen godkänns. - Direktionen antar remissvaret som sitt eget. JUSTERINGSMÄNNENS SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 149

158 SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGST JÄNSTFÖRBUND Förbundskansliet Handläggare / direkttelefon Mats Jansson/ Kommunstyrelsen Avesta Remissyttrande gällande Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen. Följande remissvar lämnas från direktionen för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund efter beslut i sammanträde Bakgrund Äldre personer är mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att höja äldres säkerhet i hemmen föreslår Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) i en motion till kommunfullmäktige i Avesta kommun att alla med hemtjänst i Avesta ko1nmun ska kunna få sitt trygghetslarm i bostaden sammankopplat med ett brandlarm anslutet till räddningstj änsten. Förslag till remissyttrande Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ställer sig positiv till motionen från Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen. Att få ett tidigt larm till räddningstjänsten vid brand kan rädda liv. Trygghetslarm för äldre är kopplade till bemannad lanncentral som säkerställer att den som larmar får tala med larmmottagaren. Dessa lannanläggningar kan normalt utrustas med detektorer som lannar automatiskt vid rökutveckling. I aktuell motion relateras till Mora kommun där räddningstjänsten lannas ut vid automatiska larm som inkommit via trygghetslarm. För att undvika ett stort antal "onödiga" utryckningar, beroende på tex rökning, matlagning, levande ljus mm, skickas brandlannen där initialt till kommunens bemannade larmcentral för trygghetslarm. Larmcentralen motringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddningstjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. Ett sådant upplägg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ser mycket positivt på ett sådant upplägg förutsatt att samarbetsavtal som reglerar rutiner och åtgärder upprättas mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Vi välkomnar även motsvarande samarbete med förbundets övriga medlemskommuner. v/1/j A! Mats Ja son Räddnif chef -- Postadress Axel Johnssons väg AVESTA Telefon Fax E-post SDR@avesta.se Enligt p rag 150

159 Avesta kommun sammanträdesprotokoll AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer klc,2-.:i/ p-dijo <J-9< v Diarieplr1n 9 IJ Sida 8 Omsorgsstyrelsen Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen os Sammanfattning Trygghetsfrågorna i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i lagstiftningen och som svarar väl mot ambitionen om äldres säkerhet i hemmet. Motionen som framställts av Johan Thotnasson (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör trygghetsfaktore.r för en målgrupp som är i behov av sådana för sitt fortsatta liv i eget boende. Det pågår i Avesta kommuns sedan november 2015 ett välutarbetat kvalitetsarbete.inom området trygghetsfaktorer i hemmel Motionen föreslås avslås på grundbasis av det pågående trygghet5arbetet som omsorgsförvaltningen redan uppvisar. Bakgrund Författarna av motionen har anfört följande: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre ät oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker för dödsbränder i hem.men kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlartn som ät direkt kopplat till räddningstjänsten. Författarna pekar på. att detta har man infört i Mora kommun, där man anser att kostnaderna för personer med hemtjänst inte har ökat men de har fått ett tryggare liv. Motionens författare yrkar: Att omso7,.ifiiroaltningen startar ett samari:jete med.räddningsganstmifijrbundet i sb'dra Dalarna för att trygga äldre säkerhet i hemmet. Motionen remitterades Omsorgsstyrelsen Yttrande I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), förs fram i 3 kapitel 1, att ommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frågan om.individers hälsa, egendom och miljö. Detta ät något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brandlarm (rökdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma l ags tiftning som i 2 kapitel JUSTERARES SIGN l// UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssek.reterare UTDRAGSBESTYRKANDE Af 151

160 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida9 Omsorgsstyrelsen (forts.) 2 slår fast att den som äger sin bostad ocksä. skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilda, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Det är dock att anmärka att komnmnen skall arbeta förebyggande och i åtskilliga rapporter om äldres situation i hemmet beskrivs behovet av en bättre tillsyn från myndigheternas sida i frågan om säkerhet. Den allt åldrande befolkningen verkar samtidig föredra att bo he:tntna så långt som detta är möjligt och i den mening höjs också kraven på trygghet för dem sorn bor kvar och väljer att ha hemtjänst. I fråga om motionens kommunala exempel framträder det att: Mora kommun har angett att det inte föreligger fördyrande omkostnader i samband med åtgärden om. :tökdetektorer i hemmet för alla de som får ttygghetslarm, men installation och införskaffande av rökdetektorerna anges till en kostnad på mellan 800 till 1000 kronor för varje enhet. Något som för Avesta kommun skulle innebära en investering på cirka 500 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna och andra faktorer som kan fördyra driften. Omsorgsförvaltnin ge n utarbetade rutiner för brandskydd i ordinärt boende i november Dessa rutiner har godkänts av Räddningstjänstförbundet. Det handlar om ett antal dokument vars syfte är att bland annat förebygga brandtillbud i hemmet, men också ge tydliga direktiv om hur personal, inom äldreomsorgen, ska agera i fråga otn identifiering av riskfaktorer i hemmet Detta är alltså ett pågående arbete inom omsorgen allt sedan november Dessa dokument är som följer: - Checklista för riskinventering - Infonnationsblad brandsäkerhet - Rapport brandrisk - Rutin för brandskydd - Rutin sprinkler Handlin gar na visar på en gott beredskap och väl utarbetat kvalitetsarbete i frågan om förebyggandearbete inom ramen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. Föreby gg andearbetet baseras på kunskapen otn vilka individuella behov som föreli gg er hos individen och därmed en behovsorienterad hjälp och stöd. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utrednlngssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE '7 152

161 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 Omsorgsstyrelsen (forts.) Förvaltningens förslag till beslut: - Motionen avslås. Vid arbetsutskottets möte yrkar Maarit Hessling (.tv1), med instämmande av Birgitta Westermark (tvf), att motionen ska anses besvarad. Susanne Berger (S) yrkar att motionen ska avstyrkas. Efter fastställd propositionsordning att motionen ska anses besvru:ad eller aystyrkas meddelar ordförande att arbetsutskottet beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Reservation r - Maarit Hessling (M) och Birgitta Westermark (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Maarit Hesslings (tv!) förslag. Beredning - Förvaltningens skrivelse 19 mars Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 2 maj Vid omsorgsstyrelsen behandling av ärendet yrkar Totn Andersson (S) att motionen avstyrks. Om.sorgsstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag..förslag till Komtmtnfallmäktige - Motionen avstyrks. JUSTERARES SIGN!bli! UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE '7 Av 153

162 Motion om äldres säkerhet i hemmen A KOMMUNKANSLIET Diarienummer ki::. '21Jlf-(Jd<Ji)2Ö Diarieplan 9/J Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker mer dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Detta har man gjort i Mora kommun, se bilaga 1. Kostnaderna för personer med hemtjänst har inte ökat men de har fått ett tryggare liv. Vi yrkar: Att omsorgsförvaltningen startar ett samarbete med Räddningstjänstförbundet i Södra Dalarna för att trygga äldres säkerhet i hemmen. Avesta Johan Thomasson (M) Maarit Hessling (M) 154

163 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 54 Kommunstyrelsens arbetsutskott Gunilla Berglunds (C) motion om HLR för personal inom barnomsorg och skola Dnr. KK Motionen Vid fullmäktigemötet den 18 juni 2018 lade Gunilla Berglund (C) följande motion: Vatje dag lämnar föräldrar det bästa de har, sina barn på kommunens förskolor. Föi-vissade om att det är tryggt och bra för barnen varje dag. Tyvärr händer det tillbud och olyckor även på förskolorna, ibland mycket allvarliga. Personalens kunskaper och agerande är avgörande vid sådana tillbud. Att personalen har de bästa förutsättningarna att ingripa är inte bara en fråga om barnens säkerhet utan också en arbetsmiljöfråga. Rutiner för hur man ska agera vid tillbud är viktigt. Likaså utbildning och övning är av stor betydelse. HLR-utbildning behövs för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor. Utbildningen behöver genomföras regelbundet och med relativt täta intervall för att man ska nå alla anställda, såväl vikarier som tillsvidareanställda. Det är viss omsättning på personal så därför är det viktigt att utbildningen sker regelbundet och når all personal. På våra skolor finns till viss del HLR-utbildare som kan ge utbildning för de som vill gå. Det är viktigt att alla har kunskap för att kunna ingripa vid olyckstillbud. Det är en säkerhetsfråga, arbetsmiljöfråga och även kompetensutveckling. Centerpartiet yrkar att Avesta kommun utbildar förskolepersonal i HLR -räddning så som beskrivs i texten ovan samt att genom informationskampanj föreslå all skolpersonal utbildas i HLR-räddning. Bildningsstyrelsen har yttrat sig över motionen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 155

164 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 55 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Bildningsstyrelsens yttrande HLR-utbildning genomförs kontinuerligt för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor, med en intervall på cirka tre år. Respektive rektor/ förskolechef ansvarar för att det finns en aktuell plan för enhetens HLR-utbildning. Inom förskolan finns det en utbildare som ombesörjer personalens utbildningsinsatser. Inom grundskolan finns det ett antal utbildare. HLR-utbildning genomförs årligen, vilket innebär att det finns möjlighet för ny personal att delta. Rektor/ förskolechef får i uppdrag att säkerställa att det finns information på området och att detta följs upp vid den årliga skyddsronden. Bildningsstyrelsen föreslår att motionen avstyrks. Beredning - Gunilla Berglunds (C) motion den 15 juni Kommunfullmäktige den 18 juni 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 augusti 2018, Bildningsstyrelsen 14 november 2018, 113. Vid arbetsutskottets beredning yrkar Gunilla Berglund (C), med instämmande av Johan Thomasson (M), bifall till motionen. Lars Isacsson (S) yrkar att motionen ska avstyrkas. Efter acklamation finner ordföranden att motionen ska avstyrkas. Arbetsutskottets fdrslag till kommuns!jrelsen och kommunftt!lmäktige - Motionen avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 156

165 Avesta kommun sammanträdesprotokoll /\VES1/\ v KOM -.;,<;,. ::;_.:._ t i tipnummer D1c.r11.'1,,.:111 ' Kk. D(o/,P-ooo/J'5' 9/J Sida 5 Bildningsstyrelsens Remiss - Gunilla Berglunds (C) motion om HLR för personal inom barnomsorg och skola Dnr Bs Varje dag lämnar föräldrar det bästa de har, sina barn på kommunens förskolor. Förvissade om att det är tryggt och bra för barnen varje dag. T yv ärr händer det tillbud och olyckor även på förskolorna, ibland mycket allvarliga. Personalens kunskaper och agerande är avgörande vid sådana tillbud. Att personalen har de bästa förutsättningarna att ingripa är inte bara en fråga om barnens säkerhet utan också en arbetsmiljöfråga. Rutiner för hur man ska agera vid tillbud är viktigt. Likaså utbildning och övning är av stor betydelse. HLR-utbildning behövs för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor. Utbildningen behöver genomföras regelbundet och med relativt täta intervall för att man ska nå alla anställda, såväl vikarier som tillsvidareanställda. Det är viss omsättning på personal så därför är det viktigt att utbildningen sker regelbundet och når all personal. På våra skolor finns till viss del HLR-utbildare som kan ge utbildning för de som vill gå. Det är viktigt att alla har kunskap för att kunna ingripa vid olyckstillbud. Det är en säkerhetsfråga, arbetsmiljöfråga och även kompetensutveckling. &sultatenhetscheftns yttrande: - HLR-utbildning genomförs kontinuerligt för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor, med en intervall på ca tre år. Resp. rektor/ förskolechef ansvarar för att det finns en aktuell plan för enhetens HLR-utbildning. Inom förskolan finns det en utbildare som ombesörjer personalens utbildningsinsatser. Inom grundskolan finns det ett antal utbildare. HLR-utbildning genomförs årligen, vilket innebär att det finns möjlighet för ny personal att delta. Rektor/förskolechef får i uppdrag att säkerställa att det finns information på området och att detta följs upp vid den årli ga skyddsronden. Beredning - Gunilla Berglunds (C) motion den 15 juni Kommunfullmäktige den 18 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 augusti Bildnin gs styrelsens arbetsutskott den 24 oktober Arbetsutskottets fors/ag - Att avstyrka motionen enligt resultatenhetschefens yttrande. Bild11ingss!Jrt!lse11s beslut - Att avstyrka motionen enligt resultatenhetschefens yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 157

166 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Karin Vestman Yttrande - Gunilla Berglunds (C) motion om HLR för personal inom barnomsorg och skola Dnr KK Gunilla Berglund (C) anför följande: Varje dag lämnar föräldrar det bästa de har, sina barn på kommunens förskolor. Förvissade om att det är tryggt och bra för barnen varje dag. T yv ärr händer det tillbud och olyckor även på förskolorna, ibland mycket allvarli ga. Personalens kunskaper och agerande är avgörande vid sådana tillbud. Att personalen har de bästa förutsättningarna att ingripa är inte bara en fråga om barnens säkerhet utan också en arbetsmiljöfrå ga. Rutiner för hur man ska agera vid tillbud är viktigt. Likaså utbildning och övning är av stor betydelse. HLR-utbildning behövs för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor. Utbildningen behöver genomföras regelbundet och med relativt täta intervall för att man ska nå alla anställda, såväl vikarier som tillsvidareanställda. Det är viss omsättning på personal så därför är det viktigt att utbildningen sker regelbundet och når all personal. På våra skolor finns till viss del HLR-utbildare som kan ge utbildning för de som vill gå. Det är viktigt att alla har kunskap för att kunna ingripa vid olyckstillbud. Det är en säkerhets fråga, arbetsmiljöfråga och även kompetensutveckling. Förslag tij/ yttrande - HLR-utbildning genomförs kontinuerligt för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor, med en intervall på ca tre år. Resp. rektor/förskolechef ansvarar för att det finns en aktuell plan för enhetens HLR-utbildning. Inom förskolan finns det en utbildare som ombesörjer personalens utbildningsinsatser. Inom grundskolan finns det ett antal utbildare. HLR-utbildning genomförs årligen, vilket innebär att det finns möjlighet för ny personal att delta. Rektor/ förskolechef får i uppdrag att säkerställa att det finns information på området och att detta följs upp vid den årli ga skyddsronden. 158

167 kl Motion till Avesta kommunfullmäktige ang HLR för personal inom barnomsorg och skola Varje dag lämnar föräldrar det bästa de har, sina barn på kommunens förskolor. Förvissade om att det är tryggt och bra för barnen varje dag.tyvärr händer det tillbud och olyckor även på förskolorna, ibland mycket allvarliga. Personalens kunskaper och agerande är avgörande vid sådana tillbud. Att personalen har de bästa förutsättningarna att ingripa är inte bara en fråga om barnens säkerhet utan också en arbetsmiljöfråga. Rutiner för hur man ska agera vid tillbud är viktigt. Likaså utbildning och övning är av stor betydelse. HLR-utbildning behövs för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor. Utbildningen behöver genomföras regelbundet och med relativt täta intervall för att man ska nå alla anställda, såväl vikarier som tillsvidareanställda. Det är viss omsättning på personal så därför är det viktigt att utbildningen sker regelbundet och når all personal. På våra skolor finns till viss del HLR-utbildare som kan ge utbildning för de som vill gå. Det är viktigt att alla har kunskap för att kunna ingripa vid olyckstillbud. Det är en säkerhetsfråga, arbetsmiljöfråga och även kompetensutveckling. Vi yrkar att Avesta kommun utbildar förskolepersonal i HLR -räddning så som beskrivs i texten ovan samt att genom informationskampanj föreslå all skolpersonal utbildas i HLR-räddning Centerpartiet Avesta Gunilla Berglund KO NluNKANSUcT ' i!liwi nummer K, <1, Diarieplan?IJ 159

168 160

169 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 56 Kommunstyrelsens arbetsutskott Investering Boken 4, Badhustomten - Återremitterat ärende Dnr. KK Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förntsättning att kommunfullmäktige godkänner projektet. Projektet går under namnet Bad.hustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region Dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december att återremittera ärendet. Gamla Byn AB tog åter upp ärendet den 7 januari 2019 och beslutade då att tillställa kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kompletterande beräkningar för badhustomten. Beredning - Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 15 november 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 november 2018, 157. Kommunstyrelsen 19 november 2018, Kommunfullmäktige 10 december 2018, Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 7 januari 2019, 2 med kompletterande beräkningar. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 161

170 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 57 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts} Vid arbetsutskottets beredning yrkar Johan Thomasson (M), med instämmande av Gunilla Berglund (C), avslag på Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten och att en markanvisningstävling istället ska anordnas. Lars Isacsson (S) yrkar att kommunfullmäktige ska godkänna Gamla Byn AB:s investeringsplaner. Efter acklamation finner ordföranden att Lars Isacssons förslag har vunnit. Arbetsutskottets fdrslag till kommunstyrelsen och kommtttifullmäktige - Kommunfullmäktige godkänner Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Johan Thomasson (M) och Gunilla Berglund (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 162

171 Styrelsen för Gamla Byn AB 2 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(6) Sammanträdesdatum i=o A\, C'-, t=.o I/\ V".,/....,,,, ". Dnr Oii!tfdotfä'/ner KOMMu, Kl ;\j._lct f:.e.2. o/ J> - oö a.j / r Investering Boken 4, badhustomten Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att beviija medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att kommunfullmäktige godkätmer projektet. Kommunfullmäktige beslutade att åteitemitterade ärendet Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kateg01; Trygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region Dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Styrelsen för Gamla Byn AB beslutar att tillställa kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige kompletterande beräkningar för badhustomten som bifogas protokollet 163 I Utdragsbestyrkande

172 KVBoken4 Kostnadssammanställning ENTREPRENADKOSTNADER Anbud entreprenad ÄTA 10% SUMMA ENTREPRENAD BYGGHERREKOSTNADER Parkering byggs på annan fastighet Projektering till Anbud, Detaljplanekostnad Projekt- och byggledning Myndigheter, KA Besiktning Intern kostnad Trllhandahållet mtrl SUMMA BYGGHERREKOSTNADER: Ytor Plan 1 Plan 2 Plan 3 Plan4 Plan 5 Plan 6 YTSAMMANST ÄLLNING BTA 1575, , , , ,00 381, ,00 BRA 1427, , , , ,50 342, ,50 BOA LOA 727,0 BOA_LOA/BRA 4606,0 77,57% SUMMA ENTREPRENAD- OCH BYGGHERREKOSTNADER kr BEDÖMD TOTAL PROJEKTKOSTNAD (EXKL MOMS) kr MOMS (lokalmomsbortagen, 90% ej moms) kr TOTALT INKL MOMS kr Beslut styrelsen INTÄKTER Bostadshyra Lokalhyra Parkeringar Hyra exkl.bidrag Kr/kvm 1584 Kr/kvm 160 Parkeringar200 kr/mån bostad, 100 kr/mån övriga 164

173 FÖR HAN DUNGSÖVERENSKOM M ELSE OM NYPRODUl<TIONSHYROR Uämlikt Jordabalken 12:55 c, presumtionshyra) Parter: Gamla Byn AB, org.nr (nedan Hyresvärden) Hyresgästföreningen, org.nr (nedan Föreningen) Fastighet: Saken: Boken 4 Fastställande av inflyttningshyror i nyproducerade lägenheter under Jordabalken 12:55 c (presumtionshyra) 1. Formalia Parterna bekräftar att förhandling påkallats i behörig ordning genom skriftlig framställan från Hyresvärden till Föreningen den 14 november lnvesteringsstöd Hyresvärden avser att söka lnvestertngsstöd enligt förordning (2016:881). 3. Hyresnivå vid investeringsstöd Parterna är överens om att, för det fall Hyresvärden beviljas tnvesteringsstöd enligt punkt 2 ovan, ska hyran för bostadslägenheterna i förhandlingsfastigheten fastställas till en norm hyra på 1450kr med en genomsnitts hyra med 1484kr per kvm och år i 2020 års hyresnivå vid inflytt beräknad till våren 2020 att fördelas enligt bilaga 1, kolumn K-M till denna förhandlingsöverenskommelse. 4. Villkor Parterna är överens om hyresnivån enligt ov?n är (Sätt kryss!) _x_ inklusive värme _x_ inklusive varmvatten exklusive värme exklusive varmvatten inklusive hushållsel _x_ exklusive hushållsel _x_ inklusive kallvatten exklusive kallvatten 5. Presumtionshyra Parterna bekräftar att denna förhandlingsöverenskommelse ingås innan kontrakt tecknats på någon av förhandlingslägenheterna. Parterna är därvid överens om att hyrorna enligt punkt 2 ovan ska vara fastställda under Jordabalken 12:55 c (presumtionshyra) 6. Hantering nedskrivning Parterna är överens om att effekterna av eventuellt underskott eller nedskrivning I projektet inte ska belasta hyrorna för Hyresvärdens övriga bostadslägenheter. 7. Hyressättnlngsavgift Föreningen äger uppbära hyressättningsavgift med 144 kr per lägenhet och år, totalt kr per år mot faktura enligt löpande avtal därom. 165

174 8. Upprättande Denna förhandlingsöverenskommelse har upprättats i två {2) exemplar av vilka parterna tagit varsitt (2) För Gamla Byn AB För Hyresgästföreningen örjan Bengts Bo Brihler, ordförande Malin Bjurell, förhandlingsledare \' 166

175 Bilaga 1 till Förhandllngsöverenskommelse om Nyproduktlonshyror Fastighet:!Boken 4 överenskommen hyra Kommun Fastighet Adress Gatunr Ort Lgh Nr Lgh Typ 4:h Yta REH-tal Total REH Perår Per mån Perkvm Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta , Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Ma rkusgatan 19,23 Avesta 4 2 S9,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 AVesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatln 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatln 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta , Avesta Boken 4 Marlrusgaran 19,23 Avesta , Avesta 8oken4 Mar:kusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Marlrusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 M;;irkusgatan 19,23 Avesta , , Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgat;,m 19,23 Avesta ,0 40, Ave$1:a 99 Boken4 Markuseatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avest ,0 40, Avesta Boken4 M:.rkusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Ave,'ta ,0 40, B Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta 8oken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesra Soken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta 2 59,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, & Avesra Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta , Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta , Avesta Boken4 Markusgata n 19,23 Avesta , Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Soken4 Markusgatan 19,23 Avesta , Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Mark.usgatan 19,23 Avesta , /\vesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40,0 64,0 64,0 64,0 64,0 40,0 40,0 40,

176 ,_ Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Marl<usgatan 19,23 Avesta Avesta Boken4 Markus gatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Ma,kusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19, 23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgamn 19,2'! Avesta Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatm 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markus gatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,B Avesta Avesta Boken 4 Markusgat.in 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgat.in 19,23 Avesta Avesta!loken 4 Markusgatan l.9,23 Avesta Avesta Boken 4 Marku_seatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan l.9,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta S7,5 40,0 S7,5 40,0 57,5 40,0 57,5 40,0 82,5 44,0 82,5 82,5 44,D 82,5 44,0 87,0 44,0 87,0 87,0 44,0 87,0 44,0 82,0 44,0 82,0 44,0 82,0 44,0 82,0 44,0 78,0 44,0 78,0 44,0 78,0 44,0 78,0 44,0 83,0 49,0 83,0 49,0 83,0 49,0 83,0 49,0 105,0 49,0 105,0 49,0 105,0 49,0 105,0 49,0 44,0 44,0 97, , , , l , S ,S l20f> l ll S , I 7 sss BVK 923 Normhyra 1450 Snitthyra per kvm o år

177 Badhustomten Objektsnummer Kommun Distrikt Adress Ägare Organlsatlonsnr Avesta Marknadsvärde ksek Marknan w rr1p per Initial direktavkastning Dlrektavkastningskrav för restvärdesberäknlng Kalkylränta ffir restvärdet Kalkylränta för driftnetto Marknadsvärde / Summa taxeringsvärde 5,60 ¾ 5,46 % 7,46 % 7,46 /11 0,00 Kalkylperiod 5 år Lokalslag Bedömt Läge Area () Hyra (SEK/m2/är) Vakans (%) DoUH (SEK/m2/är) Dir.krav (%) Hyresvärde (ksek) Bostäder Kontor P-platser och skyltar ,00 8,00 10, ,25 7,00 5, I Summa area Marl<tlrlilgen t,,:l'/(krait Crt lr tr sr:ha lorwlnjt:, Summa taxeringsvärde (år 2017) (ksek) Summa lån 1 januari 2019 Amortering lir 1 Amortering lir 1/Summa lån Snitt bindningstid SEK 0,00 % 11,1 lir Snlttränta år 1 BelånJngsgrad år 1 Antal lån 126,39 %

178 Badhustomten ksek Hyra, Sostäclei- Hyra, kontor Hyra, p-platser Tillägg, fastighetsskatt TIiiägg, övrigt Justering 1 bruttohyra Summa bruttohyra Vakans, bostäder Vakans, kontor Vakans, p-platser Hyresavdr_ag/1\abatt _ Intäktsbortfall WNettoln'täkt DoUh, bostäder DoUh, kontor DoUh, p-platser Anpassning Fastighetsskatt Tomträttsavgäld J}lsteringr.P.2,!;!h Nettokostnader Driftnetto Räntebidrag Ränta Amortering Justering, finansiellt Kassaflöde 'utgåeriae kassa,,. - v,zij'w,f =w; ">I ;;. 7< Totalt lån {ksek) (ing, balans 1 jan) Nyckeltal värderingsflöde Räntetålighet f. amort. (%) Räntet:alighet e. amort. (%) Aktuell vakans(%) Vakanstalighet F. amort. & Ian (%) vakanstalighet e. amort. & Ian (%) DoUH-tålighet e. amort. & lån (%) DoUH-tälighet e. amort. & Ian (SEK/m2) <2024> rs"tr- r9s5 s 03s-1rrs5 - '"s'": W n, itsog-ss96-898s_..,. - rnaa :rs2s ö 0. o :rn s :ri "" nrsir ,4% 4,5% 4,5% 4,5% 4,6% 4,4% 4,5% 4,5% 4,5% 4,6% 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% 81,2% 81,0% 80,8% 80,6% 80,6% 37,5% 37,7% 38,0% 38,3% 39,0% 179,0% 178,7% 178,3% 177,9% 181,6% ' g

179 Fastlghetsbetecknlng sac1_t"!_ stomten Avesta Badhusto_mten Summa: Markeringen betyder att det är ett schablonvärde. Tax;varde fvi;,i:l..;r k$

180 Badhustomten (fj!fä9m!!s!:!! lip.!:t:'c i (;'.< :' Fastlghetsbetecknlng Badhustomten Objektsnummer Kommun Avesta Distrikt Adress Ägare Organlsatlonsnr :Mc eifi,l,,,,:.: ;.. Marknadsvärde per kvm Initial direktavkastning Dlrektavkastnlngskrav för restvärdesberäknlng Kalkylränta för restvärdet Kalkylränta för driftnetto Marknadsvårde / Summa taxeringsvärde 4,52 % 4,39 ¾ 6,39 % 6,39 % 0,00 Marknadsvl!rde Kalkylperiod 5 år ksek Lokalslag Bed11mt L!lge Area () Hyra (SEK/m2/ilr} Vakans (%) DoUH (SEK/m2/år) Dir.krav Hyresvärde (%) (ksek} Bostäder Kontor? platser och skyltar ,00 8,00 10, , , , Summa area Nark.erlngen bl!tyr:t att det!rett chabfcnvdrde, summa taxeringsvärde (år 2017) Äganderätt 0 (ksek) Tomtareal 0 0 summa 15n 1 januari 2019 Amortering år 1 Amortering år 1/Summa l n Snitt bindningstid SEK 0,00 % år Belilnlngsgrad Sr 1 Antal lån

181 Badhustomten ksek <2024> Hyra, bostäder -=;-,gg--nt'l'7 7-95( Hyra, kontor Hyra, p-platser Tillägg, fastighetsskatt Tillägg, övrigt Justering, bruttohyra Summa bruttohyra sfös 6 Vakans, bostäder Vakans, kontor Vakans, p-platser HJLesavdrag I Raba.tt_ Intäktsbortfall 'Nettöintäkt -rrsog DoUh, bostäder DoUh, kontor DoUh, p-platser Anpassning Fastighetsskatt Tomträttsavgäld ]..i D o!:!_ Nettokostnader - ---=-rn:r,. -ri?i1 " '': Drlfl:netto ' ,, Räntebidrag Ränta Amortering Justering, finansiellt Kassaflöde ,3524 1fi;"7O lji:gåendel<assa rnas5 11:rsso- Totalt lån (ksek) (lng. balans 1 jan) Nyckeltal värderingsflöde Räntetålighet f. amort. (%) 4,4% 4,5% 4,5% 4,5% 4,6% Räntetålighet e. amort. (%) 4,4% 4,5% 4,5% 4,5% 4,6% Aktuell vakans{%) 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% Vakanstålighet f. amort. & lån (%) 81,2% 81,0% 80,8% 80,6% 80,6% Vakanstälighet e. amort. & län (%) 37,5% 37,7% 38,0% 38,3% 39,0% DoUH-tålighet e. amort. & lån (%) 179,0% 178,7% 178,3% 177,9% 181,6% DoUH-tålighet e. amort. & län (SEK/m2)

182 Fastlghetsbeteekning Badhustomten Av _til Badhustomten summa: Marl<eringen betyder att det är ett schablonvärde. 174

183 Badhustomten :i=åstfqi,i. r..:;;ao,t -}\ :;:\'.,(':7 " Fastighetsbeteckning Badhustomten Objektsnummer Kommun Avesta Distrikt Adress Ägare Organlsatlonsnr Marknadsvärde ksek Marknaa,Mlrde per Initial direktavkastning Dlrektavkastnlngskrav för restvärdesberäkning Kalkylränta för restvärdet driftnetto Marknadsvärde / Summa taxeringsvärde,,: ',,,_,,, \:,' '-.,; SEK / m2 4,55 % 4r42 % 6,42 '!/11 6,42 /1) 0,00 Kalkylperiod 5 år Lokalslag Bedllmt Läge Area () Hyra (SEK/m2/ r) Vakans (%) DoUH (SEK/m2/är) Dir.krav (%) Hyresvlirde (ksek) Bostäder Kontor P platser och skyltar soo 66 3,00 8,00 10, ,00 7,00 5, Summa area Marhl!rlllg t'i beryder att det är ett Sfflablo,Mm1e ;TaJ!erI!'ll l,:i&nlj!o1l'i"::.c..... Typkod Upplåtelseform Summa taxeringsvärde ( r 2017) Äganderätt 0 (ksek) Summa lån 1 Januari 2019 Amortering llr l Amortering llr 1/Summa l n Snitt bindningstid SEK 0 SEK 0,00 % 11,1 r Summa lån Snlttränta år 1 Belåniogsgrad år 1 Antal län SEK / m2 2,50 % 110,12 %

184 {k EK) Hyra, bostäder Hyra, kontor Hyra, p-platser Tillägg, fastighetsskatt Tillägg, övrigt Justering_, bruttohyra Summa bruttohyra <2024> i-s,."} Vakans, bostäder Vakans, kontor Vakans, p-platser Hyresavdrag / Rabatt ,:),:).:) -.),:)0 -.:iqu Int äk tsbortfa l ::-; "" -'-'-" , ""' ""' , =-=..;r;...---,,.;;n: I Nettointäkt DoUh, bostäder DoUh, kontor DoUh, p-platser Anpassning Fastighetsskatt Tomträttsavgäld Justering, DoUh _,...,,.""""'"" -,L 7:23 Nettokostnader :r,litf effif 'ti. :.cz...,.,.l,...- :tl<f}1,a1',. :6.i1s9 6 sss,;:: : f:cz:pj:t Räntebidrag 0 0 o 0 Ränta Amortering o 0 0 Justering, finansiellt, 0,.,, ,. 0 0, 0 \Kass åflö cte ";;i?,.,. 'i.,..., 7,--.,-,... -7:'2't>o4" ir ".'? ''2 6SG '' C"."'?r2,:o'.i ; - :n,04 -s z5tt '''' /:2 1s9J, i :t"ss 3 = - :r957' - -='"r ""' i2-6 '.J6ö -11r'6to-,,,.,..,,.,3:' 0:fl '. 1 utgåendei<assa Totalt lån (ksek) (ing. balans 1 jan) Nyckeltal värderingsflöde Räntetälighet f. amort. (%) R ä ntetälighet e. amort. (%) Aktuell vakans (%) Vakanstälighet f. amort. & Ian (%) Vakanstälighet e. amort. & län (%} DoUH-tälighet e. amort. & län (%} DoUH-tälighet e. amort. & län (SEK/m2) 4,1% 4,1% 3,8% 80,1% 33,9% 151,2% 270 4,2% 4,2% 3,8% 79,9% 34,2% 151,1% 275 4,2% 4,2% 4,3% 4,2% 4,2% 4,3% 3,8% 3,8% 3,8% 79,7% 79,5% 79,5% 34,5% 34,7% 35,5% 151,1% 150,9% 154,6%

185 Belänlngs grad % _ fastlglietsbetecknlng Badhustomten Avesta_ Badhustomten Summa: Markeringen betyder att det är ett schablonvärde. Tax.värde,lvan:tdr ] _E'_K j) ,25 3, 4 177

186 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 Kommunfullmäktige Investering Boken 4, Badhustomten Dnr. KK Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner projektet. Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghets boende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region Dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Beredning - Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 15 november 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 november 2018, Kommunstyrelsen 19 november 2018, 179. Vid fullmäktiges beredning meddelar Bo Brännström (L) jäv och deltar inte i behandling av och beslut i ärendet. Jan Näslund, VD för Gamla Byn AB, ger sakupplysningar. UTDRAG SKICKAT TILL Gamla Byn AB Ekonomienheten Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 178

187 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 31 Kommunfullmäktige (forts) Johan Thomasson (M), med instämmande av Per-Ola Ahlström (SD), Gunilla Berglund (C) och Christer Karlsson (SD) yrkar att ärendet ska återremitteras. Lars Isacsson (S), med instämmande av Kurt Kvarnström (S), Pia Aronsson (V) och Susanne Berger (S), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Johan Thomassons yrkande på återremiss. Ordföranden finner att det finns ett förslag till återremiss och ett förslag om att ärendet inte ska återrerriitteras. Votering begärs. Vid voteringen röstar 21 ledamöter ja, det vill säga att ärendet inte ska återremitteras och 17 ledamöter nej, det vill säga att ärendet ska återremitteras. Ärendet ska alltså återremitteras eftersom fler än en tredjedel har röstat för det. Röstsammanräkningen framgår av bilaga. Kommunfullmäktiges besitt! - Ärendet återremitteras. UTDRAG SKICKAT TILL Gamla Byn AB Ekonomienheten Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 179

188 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 40 Kommunstyrelsen Investering Boken 4, Badhustomten Dnr. KK Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner projektet. Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Beredning - Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 15 november 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 november 2018, 157. Vid kommunstyrelsens beredning delas protokollsutdraget från Gamla Byn AB ut. Laila Borger (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Johan Thomasson (I\1) yrkar avslag till arbetsutskottets förslag. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att Laila Borgers bifallsyrkande har vunnit. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGS BESTYRKANDE 180

189 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 41 Kommunstyrelsen (forts) Kommunsryrelsens fiirslag till kommunfullmäktige - Kommunfullmäktige godkänner Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Johan Thomasson (M), Tomi Sandvik (SD), Fredrik Mattson (J\.1), Maarit Hessling (M) och Jan-Olof Källström (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johan Thomassons avslagsyrkande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE l/["' Ll 181

190 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Investering Boken 4, Badhustomten Dnr. KK Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner projektet. Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghets boende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Beredning - Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 15 november 2018, 73. Johan Thomasson (NI) yrkar avslag på Gamla Byn AB:s förslag. Laila Borger (S) yrkar bifall till förslaget. Arbetsutskottet beslutar i enlighet med Laila Borgers förslag. ArbetstttskottetsfiJr.rlag till kommttnsfyrel.ren och kom1m11dtt!lmäktige - Kommunfullmäktige godkänner Gamla Byn AB:s investcringsplaner för projektet Badhustomten. Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) reserverar sig mor beslutet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 182

191 Styrelsen för Gamla Byn AB Sida SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 4(5) Sammanträdesdatum AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET 73 Dnr f 5 Investering Boken 4, badhustomten Diarienummer l<ll J,016 -DDO i, Anders Löfberg och Örjan Bengs föredrar förslag om byggnation av badhustomten. Två anbud har kommit in om att bygga 72 lägenheter samt lokaler om 727 m 2 i bottenvåningen. Byggpartner hade det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november och det betyder att överklagandetiden gick ut den 13 november. I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga h yr esrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp ca 300 m 2 av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på ca 280 kvm. När projektet startades tillhörde ungdomsmottagningen Avesta Kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region Dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvm. Örjan Bengs redogör för en värdering i Datscha där bostadsh yr oma var 1480 kr/m 2 och lokalhyrorna var 1500 kr/ m 2 och då blev värdet ca 114 Mkr. Produktionskostnaden i kalkylen är kr/kvm BRA. Diarieplan /Of Förslag till beslut att bevilja medel om totalt 180 miljoner för nyproduktion på Boken 4 under att förutsättning att Avesta kommun kommunfullmäktige godkänner projektet Roy Uppgård yrkar avslag på förslag till beslut Styrelsen för Gamla Byn AB beslutar att bevilja medel om totalt 180 miljoner för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att Avesta kommun kommunfullmäktige godkänner projektet Reservation mot beslutet lämnas av Roy Uppgård och Rune Berg..... I uw..,.,...,,,., 183

192 184

193 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 58 Kommunstyrelsens arbetsutskott Digitaliseringspolicy för Avesta kommunkoncern Dnr. KK Hur säkerställer kommunkoncernen att verksamheterna drar åt samma håll när det gäller ITutvecklingen och digitaliseringen? Efter att frågan diskuterats i koncernledningsgruppen gavs uppdrag till IT-chef att ta fram ett förslag på en Digitaliseringspolicy för kommunkoncernen med följande inriktningar: Kommunkoncernens digitalisering ska ses till att värdet för medborgaren alltid är i fokus Verksamheterna ska tänka "digitalt först" i sin verksamhetsutveckling IT-enheten och verksamheterna ska samverka och dela kompetenser för att uppnå samordning både internt och extern IT-enheten ska både vara med att stimulera verksamheterna i digitaliseringen samtidigt som att ett fungerade IT-stöd ska levereras. IT-chef Göran Ecström har nu inkommit med ett förslag till digitaliseringspolicy. Den kan sammanfattas på följande vis: Avesta kommun är en liten kommun och måste digitalisera på ett klokt sätt. Kommunkoncernen ska följa den digitala utvecklingen och anamma de digitaliserade lösningar som visar sig fungera i andra kommuner som har likvärdiga fömtsättningar som Avesta har. Kommunkoncernen ska införa digitaliserade lösningar helst i samverkan med andra kommuner. Kommunkoncernen ska också försöka undvika att gå utanför de befintliga tekniska plattformama som kommunkoncemen har valt då det inte bara riskerar det digitala flödet utan även ekonomi och förväntad effekt. Digitaliseringen är ytterst en ledningsfråga, både när det gäller politik och tjänstemannaledningen. Digitaliseringens syfte, mål och ekonomi måste in i både mål, vision och uppföljningsarbete och det nu. Beredning - Förslag till digitaliseringspolicy för Avesta kommunkoncern, daterad 5 december Arbetst-ttskottets fors/ag till komnnmstyrelsen och kommmifttllmäktige - Digitaliseringspolicy för Avesta kommunkoncern antas. - Nuvarande IKT-policy (Informations- och kommunikationsteknikpolicy) upphör att gälla. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 185

194 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer kl{ il\lb >1 Diarieplan 005"" Digitaliseringspolicy för Avesta kommunkoncern... Revideras: Vid behov 186

195 Avesta kommun Innehållsförteckning Avesta 100 % digital Bakgrund och uppdrag... 3 Omvärlden... 3 Samverkan mellan teknik och verksamhet... 3 Sammanfattning digitaliseringsstrategin... 3 Digitaliseringspolicyn i sitt sammanhang... 3 Statens digitaliseringsstrategi... 3 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter....4 D-kompetens... 4 D-trygghet... 4 D-innovation... 4 D-ledning... 4 D-infrastruktur... 5 Definitioner Digitalisering... 5 Kort om ordet "Digitalisering"... 5 Vad betyder digitalisering för Avesta kommunkoncern... 5 Sammanfattning... 5 Verksamhets utveckling... 6 Kravställning... 6 Tekniska plattformar... 6 Styrning av digitalisering... 6 Ekonomi... 7 Digitalt utanförskap... 7 Juridik (8)

196 Avesta kommun Avesta 100 % digital 2025 Bakgrund och uppdrag Hur säkerställer kommunkoncernen att verksamheterna drar åt samma håll när det gäller IT-utvecklingen och digitaliseringen? Efter att frågan diskuterats i Koncernledningen gavs uppdrag till IT-chef att ta fram ett förslag på en Digitaliseringspolicy för kommunkoncernen med följande inriktningar: Kommunkoncernens digitalisering ska ses till att värdet för medborgaren alltid är i fokus Verksamheterna ska tänka "digitalt först" i sin verksamhetsutveckling IT-enheten och verksamheterna ska samverka och dela kompetenser för att uppnå samordning både internt och extern IT-enheten ska både vara med att stimulera verksamheterna i digitaliseringen samtidigt som att ett fungerade IT-stöd ska levereras. Omvärlden Digitalisering är inte valbart. Alla företag, myndigheter och kommuner, försöker idag att digitalisera sina interna och externa processer. Detta görs för att underlätta, effektivisera och spara pengar samt för att kvalitetssäkra sitt arbete och sina uppdrag. Samverkan mellan teknik och verksamhet "Digitalisering är inte en IT-fråga" är ett populärt uttryck. Men fungerar inte tekniken så får man ut lika lite effekt av digitaliseringen som om man inte ser över processerna som skall digitaliseras. Teknik och verksamhetsförändring hör ihop när det gäller digitalisering. Det ena undantar INTE det andra. Sammanfattning digitaliseringsstrategin Avesta kommun är en liten kommun och måste digitalisera på ett klokt sätt. Kommunkoncernen ska följa den digitala utvecklingen och anamma de digitaliserade lösningar som visar sig fungera i andra kommuner som har likvärdiga förutsättningar som Avesta har. Kommunkoncernen ska införa digitaliserade lösningar helst i samverkan med andra kommuner. Kommunkoncernen ska också försöka undvika att gå utanför de befintliga tekniska plattformarna som Kommunkoncernen har valt då det inte bara riskerar det digitala flödet utan även ekonomi och förväntad effekt. Digitaliseringen är ytterst en ledningsfråga, både när det gäller politik och tjänstemannaledningen. Digitaliseringens syfte, mål och ekonomi måste in i både mål, visions och uppföljningsarbete och det nu. Digitaliseringsstrategin i sitt sammanhang Statens digitaliseringsstrategi Staten har tagit fram en digitaliseringsstrategi där man pekar ut riktningen och målet med digitaliseringen. Strategins mål är nedbrutit i 5 inriktningar för att nå dit. För att Avesta kommun ska följa statens strategi så har mål och inriktningarna anpassats till Kommunkoncernens möjligheter att gå framåt. 188

197 Avesta kommun Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter Detta är statens mål med digitaliseringen. Det målet har anpassats till Avesta kommuns möjligheter att bidra: Avesta kommun ska vara bäst i Sverige på att välja och använda fungerande digitaliserade möjligheter både inom organisationen och i kommunikationen med medborgarna. Andemening/tolkning: Kommunkoncernen har begränsade resurser, så när det gäller digitaliseringen bör verksamheterna välja lösningar som bevisligen är fungerande i andra liknande tekniska och organisatoriska miljöer och som framför allt förenklar för medborgarna. D-kompetens I Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens. Lokal anpassning: Avesta kommuns medarbetare ska behärska sina digitala verktyg och använda sin digitala kompetens i Kommunkoncernens utvecklings och kvalitetsarbete. Andemening/tolkning: Kommunkoncernen ska tillse att medarbetarna har rätt digital kompetens, den kompetens som behövs i sitt dagliga arbete så att digitaliseringen underlättas vid verksamhetsutvecklingen med hjälp av IT. D-trygghet I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för att alla på ett säkert sätt ta del av, ta ansvar för samt ha tillit till det digitala samhället Lokal anpassning: Avesta kommunkoncerns digitala service till medborgare, företagare och andra intressenter ska omges av säkerhet, ansvarstagande och integritetsskydd för att skapa trygghet och förtroende Andemening/tolkning: Vid digitalisering ska Kommunkoncernen alltid tillse att den digitala informationen är skyddad och undvika att den digitala kunskapsklyftan ökar mellan de som kan använda sig av digitaliseringens möjligheter och de som inte kan eller har den möjligheten. Bibliotek och Kommunkoncernens servicecenter är möjliga verktyg att undvika digitalt utanförskap inom Kommunkoncernen. D-innovation I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas Lokal anpassning: Avesta kommunkoncern ska välja de innovationer och de digitala verktyg som verkligen fungerar i den digitala miljön som Kommunkoncernen har. Andemening/tolkning: Vid digitaliseringen med hjälp av nya lösningar så ska det i första hand väljas de lösningarna som har både de tekniska och organisatoriska förutsättningarna att fungera. Detta görs i samarbete mellan verksamheterna och IT. D-ledning I Sverige ska relevant målmedveten och rättssäker effektivisering och kvalitetsutveckling ske genom digitalisering. Lokal anpassning: Avesta kommunkoncern digitaliserar målinriktat och medvetet med tanke på kvalitet, juridik, och effektivisering Andemening/tolkning: Kommunkoncernen skall ligga på den nivån som Kommunkoncernen klarar av att hantera när det gäller digitaliseringen med tanke på att följa de juridiska ramverken, få ut effekt och se till att verksamhetsutveckling sker. 189

198 Avesta kommun Politiken ska ge tydliga direktiv gällande förväntningar på organisationens digitalisering och verksamheterna ska anpassa sig mot dessa förväntningar. D-infrastruktur Hela Sverige bör ha tillgång till infrastruktur som medger snabbt bredband, stabila mobila tjänster och som stödjer digitalisering Lokal anpassning: Avesta kommunkoncerns digitalisering bör ta hänsyn till organisationens befintliga digitala infrastruktur så att de fungerar ihop. Val av ny teknik bör stödja befintlig infrastruktur så att nyttoeffekten vid digitaliseringen kan fås ut. Kommunkoncernen kommer fortsätta att bevaka att fiberinfrastrukturen, som Kommunkoncernen och regionen varit med att finansiera, förvaltas och utvecklas. Andemening/tolkning: Digitalisering och teknisk utveckling skapar en mer o mer komplex teknisk lösningsmiljö saknas det fortfarande de standardiseringar som man oftast låter sig tro att det finns mellan olika systemlösningar som verksamheterna vill använda vid digitalisering. Kommunkoncernen måste värdera de befintliga tekniska möjligheterna innan ny teknik väljs när verksamheterna digitaliserar. Det är också viktigt för Kommunkoncernen att landsbygdsfibern som finns runt om, förvaltas och utvecklas, helst via fortsatta initiativ från fiberföreningar eller via nationella initiativ. Definitioner Digitalisering Kort om ordet "Digitalisering" Digitalisering har blivit ett begrepp när man använder tekniska hjälpmedel, automatiserar eller när man försöker förenkla manuella rutiner med hjälp av teknik. Wikipedias definition är förkortat: "Omvandling från analog till digital representation av information". Man går från analogt till digitalt, vilket är ett teknikskifte. Idag används ofta EFFEKTEN av digitaliseringen som digitalisering. Teknik och automatisering, som ligger i grund för digitalisering, nämns oftast bara av de som har teknisk bakgrund eller är intresserade av teknik. Detta bör beaktas när ordet Digitalisering används. Man bör tala om vad eller hu man menar, för att undvika missförstånd. Vad man vill, vad man menar och vad man gör kan alltså tolkas som olika. Därför är det viktigt att i denna policy också tolka vad Digitalisering för Avesta innebär. Vad betyder digitalisering för Avesta kommunkoncern Sammanfattning Med tidigare definitioner bestämmer sig Avesta kommunkoncern att huvudsyftet i begreppet digitalisering är: Analogt till digitalt Digitalt till automatiserat Analogt arbetssätt är "så som vi alltid gjort". Exempelvis: Manuellt arbetssätt sätt med utskrifter, pappershantering, dubbelregistrering, eller att man flyttar manuellt information mellan IT-system. Det kan också vara att man begär information från medborgare via papper, besök eller muntligt, som man sedan manuellt hanterar. Sammanfattning: manuell eller semimanuell hantering 190

199 Avesta kommun Att transformera det arbetssättet till ett automatiserat arbetssätt där informationen flyttas per automatik mellan system (eller arbetsuppgiften sker automatiskt) och där medborgare genom exempelvis självservice får och ger begärd information. Eller att medarbetaren har tekniska hjälpmedel som denne kan använda i sin yrkesroll, där all information samlas och visas. Digitalt= använda teknik "fullt ut", att integrera (koppla ihop) digitala system med varandra. Vidare exempel på digitalt till automatiserat kan vara automatiserat beslutstöd, såsom en e-tjänst som verkställer ett beslut om allt är rätt ifyllt och kriterierna för att kunna fatta ett normbeslut är (eller är inte) uppfyllda. Ett annat kan vara att införa robotar som för dialog med medborgare och kan på så sätt förbereda grunduppgifter eller rent av att fatta beslut eller utför en annan arbetsuppgift. Detta var exempel som kan överföras till de flesta kommunala verksamheterna. Verksamhetsutveckling Verksamheterna ska utgå från behov, utveckling av processer eller se på vad som skall uppnås i stället för att utgå från att man funnit ett nytt system, ny app eller ny teknik. ITenheten ska arbeta nära verksamheterna så att kunskap om teknik, möjligheter och begräsningar växlas med kunskap om verksamheternas önskemål om utveckling. Det är viktigt att förståelse och förtroende skapas mellan de olika kompetenserna och de olika uppdragen. Detta kan göras genom att man arbetar tillsammans i utvecklingsfrågor. Kravställning Vid digitalisering och konstaterat behov av verksamheten när man behöver ny teknik skall den nya tekniken kravställas så att den fungera mot adekvata befintliga system som Kommunkoncernen har samt att hänsyn tas till GDPR/integritetsfrågor. IT-enheten ska vara med för att säkerhetsställa krav på Integration, lnteroperabilitet och säkerhet (både teknisk och behörighetsmässigt). Verksamheten ska se till att användarupplevelsen maximeras för medborgaren om digitaliseringen görs mot denne. Tekniska plattformar Det har tidigare i detta strategidokument framkommit att tekniken ska fungera på de tekniska plattformar Kommunkoncernen redan har när ny teknik ska införskaffas. ITenheten har som uppdrag att förvalta de tekniska plattformarna som Kommunkoncernen använder. Det ligger också på IT-enheten att utveckla de befintliga plattformarna i dialog med verksamheterna. Koncernledningsgruppen utgör styrning om glapp uppstår mellan verksamhetskrav och krav från IT-enheten Styrning av digitalisering Politiken styr via fullmäktige och nämnder samt via mål och budgetarbete. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret att driva digitaliseringsfrågan. KCL styr samordning mellan förvaltningarna och bolagen/förbunden KCL upprättar och genomför en handlingsplan för digitaliseringen IT-chef stimulerar, samordnar och följer upp digitaliseringsfrågorna IT-chef tillser och följer upp att de tekniska plattformarna används samt stödjer förvaltningarna med IT-kompetens FörvaltningschefND tillser att egen förvaltning arbetar med digitaliseringen och att samarbete sker med IT-enheten Verksamhet-/enhetschef el. motsv. utvecklar och effektiviserar sin verksamhet med hjälp av digitaliseringens möjligheter i samarbete med IT-enheten IT-enheten skall ses mer som en Digitaliseringsenhet än som en traditionell enhet som arbetar med teknik och datorer. 191

200 Avesta kommun Ekonomi Ramekonomi: Verksamheterna står för sina egna kostnader när det gäller digitalisering och tar hand om vinsten när det gäller effektivisering och rationalisering, IT-enheten ska vara budgetfinansierad för den samordnade IT-infrastrukturen. Uppkommer verksamhetskrav som påverkar ekonomin för IT-enheten så ska primärt verksamheten stå för kostnaden. Detta görs i dialog. lntegrationskostnader skall alltid bekostas av systemägaren. Det är via teknisk digital integration som användarvänlighet och effektivisering uppnås. Varje digitalt hjälpmedel eller system ska integreras med befintliga adekvata IT-system och/eller plattform. Kostnaden för detta tas av verksamheten. Skulle kostnaden för integrationen överstiga den vinst som digitaliseringen genererar (under kontraktets eller dess livslängd), eller överskrider den kostnad som en manuell rutin genererar (under kontrakt eller dess livslängd), då ska ett aktivt beslut tas gällande hur integrationen ska hanteras av ledningsgruppen (KCL). IT-chef bereder dessa ärenden. Digitalt utanförskap Kommunkoncernens digitalisering kan skapa ett utanförskap för medborgare och andra som av olika anledningar inte kan nyttja Kommunkoncernens digitala tjänster eller på annat sätt upplever sig komma i kläm. Detta ska Kommunkoncernen försöka att undvika genom att kunna hjälpa, vägleda eller på annat sätt ta bort de hinder som medborgaren upplever. Kommunkoncernens Servicecenter (SC) kan vara den funktion som utvecklas till den mötesplats där medborgaren och Kommunkoncernen möts analogt. Suboptimering ska undvikas och dialog mellan verksamheter och SC skall kontinuerligt pågå för att få optimal medborgarnytta. Juridik För Kommunkoncernen som helhet är det två juridiska ramverk (Dataskyddsförordningen och NIS-direktivet) som Kommunkoncernen måste följa. Dessa EU-förordningar reglerar Kommunkoncernen som juridisk person, hur man ska hantera informationssäkerhet och personuppgifter. Detta tillsammans med övriga juridiska krav som verksamheterna har genom sina verksamhetslagstiftningar ska följas även vid digitaliseringen. Det digitala informationsflödet går sömlöst från medborgarprocesserna in i verksamheternas både interna och externa processer. Vidare går den till den tekniska utrustningen där uppgifterna behandlas. Den digitala informationen finns lagrad samlat och skyddad på ett tryggt och säkert sätt via gemensamma säkerhetsplattformar där både tekniskt skydd finns och behörighetshantering sker. Skydden och lnformationshanteringen följer juridikens krav. För att kunna nå denna vision ska Kommunkoncernens digitala utveckling vara samordnad och fungera i en helhet. Verksamheterna ska arbeta för ständiga förbättringar i sitt dataskyddsarbete som bygger på ett riskbaserat förhållningssätt. Vid nyinvesteringar och i sitt utvecklingsarbete ska man utgå ifrån att möjliggöra och underlätta för digitalisering och på ett effektivt sätt uppfylla dataskyddslagstiftningen, vilket bland annat innebär att arbeta för att minimera behandling av personuppgifter i ostrukturerat material (ex. material i e-post, word, excel, papper, pärmar) och upprätthålla nödvändig säkerhet. Behandling av personuppgifter ska i möjligaste mån behandlas i strukturerat material, dvs vara sökbart i ett IT-system. 192

201 Avesta kommun Dataskyddsprinciperna (proportionalitet, ansvarsskyldighet (accountability), ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering/relevans, lagringsminimering, korrekthet, integritet/konfidentialitet (behörigheter), öppenhet, laglighet, korrekthet och öppenhet 1 ) ska genomsyra all kommunal verksamhet. Vid organisering och utförande av dataskyddsarbetet ska effektivitet, samordning och samverkan eftersträvas så långt det är möjligt för kommunkoncernen som helhet. Servicenivån i Kommunkoncernens förvaltningar och bolag ska följa gällande lagstiftning och Kommunkoncernens tjänstegarantier och tillgodose invånarnas fri- och rättigheter utifrån ett GDPRperspektiv. Servicen ska utmärkas av tillit och uppfattas som välkomnande, trygg och enkel. Kontinuerlig kompetensutveckling för Kommunkoncernens medarbetare i dataskydd är en viktig förutsättning för ett gott dataskyddsarbete, varför Kommunkoncernen ska ha ett framtaget utbildningsprogram i dataskydd för medarbetarna. Tidigare beslutad IKT-policy upphör att gälla och denna Digitaliseringspolicy gäller framåt när det gäller utveckling med hjälp av IT. Göran Ecström IT-chef 193 B

202 194

203 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Kommunstyrelsens personalutskott Personalpolitiskt program Dnr KK Personalchef Magnus Sörebö har lagt fram förslag till nytt personalpolitiskt program innehållande följande rubriker: - Vision Mål Syfte och omfattning - Allmänt - Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Medarbetarskap Chef och ledarskap Arbetsmiljö och hälsa Kompetens - Anställningsvillkor, lön och förmåner Ledningssystem för personalfrågor Dokumentinformation AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer k.11. O I -> -000 oo 8 Personalchefens fo'rslag till beslut - Att det nya personalpolitiska programmet antas och gäller fr o m mars Att det nya personalpolitiska programmet ersätter tidigare reviderade program från 2002 Personalutskottets fo"rslag till kommunsryrelsen - Att föreslå Kommunfullmäktige anta det nya personalpolitiska programmet enligt ovan och att besluta det ersätter det tidigare reviderade programmet från Diarieplan O 'Q JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 195

204 Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Giltighet december oktober 2022 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer!t ((K iot oooocf Diarieplan 02» Vision Avesta kommun ska li gg a i framkant med att bedriva verksamheterna rationellt och effektivt. Vi ska ta vara på kompetenser, ta stöd av tekniska möjligheter, vara innovativa och vilja utvecklas i organisationen. Avesta kommun ska vara en av de mest attraktiva kommunala arbetsgivare där medarbetarna är friska och engagerade samt dit presumtiva medarbetare söker sig. Syfte och omfattning Detta program beskriver hur Avesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med ett starkt medarbetarengagemang. Programmet är kommungemensamt, omfattar alla verksamheter och inför beslut som berör personalpolitiska programmet ska innehållet beaktas. I programmet beskrivs inriktningar, vad som krävs av medarbetare och chefer samt vad som ska uppnås för att personalpolitiska programmet ska anses vara uppfylld. Allmänt Det övergripande målet inom personalpolitiken för Avesta kommun är att bedriva en verksamhet med hög kvalitet som når fastställda mål. Alla anställda är medarbetare oavsett uppdrag eller funktion och de ska ha tydliga uppdrag samt individuella mål som bidrar till de övergripande målen. Medarbetarnas engagemang är grunden både för att uppnå kvalitet i verksamheten och ett utvecklande arbetsliv. Engagemanget ökar genom tydli ga mål, delaktighet, goda möjligheter till utveckling samt god arbetsmiljö. Medarbetarengagemang avser medarbetarnas vilja att bidra med sin fulla potential och kompetens. Avesta kommun ska präglas av ett starkt medarbetarengagemang som bidrar till goda resultat och det är samspelet mellan de olika funktionerna medarbetare, chef och facklig företrädare som skapar förutsättningarna. Arbetsplatsens kultur ska kännetecknas av att medarbetare tar vara på varandras kompetens och utvecklar verksamheten tillsammans vilket ger resultat i det dagliga agerande. Den tekniska utvecklingen som stödjer verksamheten och ligger inom de ekonomiska ramar skapar förutsättningar, där det är möjligt, att kunna digitalisera, automatisera eller robotisera vilket leder till en effektiv verksamhet. Avesta kommun genomför regelbundet medarbetarundersökning som ligger till grund för verksamheternas utveckling och som ser på samspelet inom organisationen. Målet är att resultatet ligger på eller över de värden som anges i mål och budget för respektive år. Resultatet presenteras för berörda medarbetare och chefer samt fackliga företrädare. Varje enhet utarbetar en handlingsplan i samverkan utifrån resultatet av enkäten. Delaktighet och möjlighet att kunna påverka sin arbetsorganisation skapar medarbetarengagemang. Yttrandefrihet och meddelarfrihet ger medarbetare och chefer en självklar rätt att uttrycka sin åsikt och förmedla information till andra, både utom och inom organisationen. Det är dock viktigt att skilja på privata åsikter och Avesta kommuns ståndpunkt. Avesta kommun har rätt att besluta vad som ska vara organisationens officiella linje samt vem som uttalar sig i olika frågor. Den som uttalar sig för organisationens räkning ska följa rutin för extern kommunikation. MS

205 Personalpolitiskt program Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Avesta kommun ska arbeta för ökad mångfald samt jämlikhet och jämställdhet. Mångfald handlar om att få en bred representation av medarbetare samt få en mångfald av synpunkter, kunskaper och tankegån ga r. Detta skapar möjligheter till utveckling av verksamheten. Kunskap om likabehandling och jämställdhet samt medvetenhet om normer och värderingar som påverkar vårt agerande är viktigt för medarbetare och chefer. Inom Avesta kommun ska vi agera så att individen uppfattar vårt bemötande som empatiskt, respektfullt och med integritet. Jämlikhet innebär lika villkor, rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Ingen får heller utsättas för kränkande särbehandling. Inom Avesta kommun ska vi ha god kännedom om gällande lagstiftning samt aktuella styrdokument. Varken medarbetare eller invånare som kommer i kontakt med vår verksamhet ska uppleva sig ojämlikt behandlad. Vid misstanke om diskriminering eller kränkande särbehandling ska omedelbara åtgärder vidtas. Systematiskt jämställdhets- och jämlikhetsarbete ska bedrivas både ur ett verksamhets- och medarbetarperspektiv. Aktiva åtgärder ska finnas för att åstadkomma mer jämställda yrkesgrupper och b ry ta könsnormer som begränsar lnrinnors och mäns yrkesval. Medarbetarskap Arbetsplatser inom Avesta kommun ska vara hälsofrämjande och präglas av ett hållbart och engagerat medarbetarskap. Avesta kommuns syn är att medarbetare kan och vill ta ansvar, vill vara engagerad i arbetet samt utifrån förutsättnin ga r vill ta ansvar för verksamhetens utveckling och resultat. Medarbetare, oavsett roll eller funktion, har kunskap och förståelse för vilka som är målgruppen och hur agerande ska ske i olika situationer. Vi är öppna, transparanta och ärliga. Vi agerar med integritet, respekt och ödmjukhet. Vi tar ansvar för våra uppdrag, uppgifter och är tydliga i våra roller. Detta stärker vår förmå ga att skapa god arbetsmiljö. I medarbetarskapet ingår också att bidra till jämlik verksamhet och god arbetsmiljö med respekt för varandras olikheter och åsikter. Vi har en kultur som välkomnar allas synpunkter och åsikter inför beslut, men när ett beslut är fattat förhåller vi oss lojala mot det. Medarbetarskapet bygger på att medarbetare kan och vill ta ansvar. För att uppnå ett engagerat medarbetarskap krävs möjlighet till delaktighet och inflytande, förståelse för Avesta kommuns uppdrag samt tydliga förväntningar och mål. Chef och ledarskap Chefskap i Avesta kommun innebär att i ledning och styrning skapa fokus på kommunens och verksamhetens mål. Chefsuppdraget kräver utöver engagemang och kreativitet, kompetens att leda, styra och vara tydlig samt skapa förutsättningar för utveckling av såväl verksamhet som medarbetare. Chefer har ansvar för att uppnå fastställda mål och goda resultat samt har ledningsansvar för verksamhet, medarbetare och ekonomi. För varje chefsuppdrag ska det vara tydligt vad som gäller kring ansvar, befogenheter och förutsättningar. Goda resultat skapas genom inflytande, delaktighet och engagemang. Avesta kommuns ledarskapsfilosofi beskriver det ledarskap som eftersträvas. Centrala delar är att ha helhetsperspektiv, vara utvecklingsorienterad och innovativ, ta vara på mångfald och kompetens, ha MS

206 Personalpolitiskt program integritet och mod samt kunna skapa fokus på dem vi är till för. Filosofin ska vara vägledande för alla typer av ledaruppdrag och är utgångspunkten vid rekrytering, utveckling och utvärdering av chefer. Inom Avesta kommun tillämpas tidsbegränsat chefsförordnande med en garanterad tillsvidareanställning i en grundprofession. Chefsuppdraget är ett huvuduppdrag som efter överenskommelse kan kombineras med andra uppdrag. Avesta kommun arbetar aktivt med mångfald i chefsgruppen för att uppnå spridning avseende grundprofession, ålder och kön. Arbetsmiljö och hälsa Avesta kommun har i egenskap av arbetsgivare ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. En bra arbetsmiljö skapar förutsättnin ga r för goda resultat och säkerhet i verksamheten samt förebygger ohälsa och olycksfall, främjar engagemang och ett hållbart arbetsliv. Alla medarbetare har en viktig del i hur arbetsplatsen upplevs eftersom de är varandras arbetsplats, oavsett roll och funktion. Avesta kommun strävar efter att arbetsmiljön är fri från hot, våld, mobbing och kränkande särbehandling. Avesta kommun genomför regelbundna uppföljningar och utvärderingar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet bygger på samverkan mellan chefer, skyddsombud och medarbetare. I syfte att säkerställa kompetens avseende arbetsmiljöarbete ska alla chefer gå arbetsmiljöutbildning. Avesta kommun ska också erbjuda utbildnin ga r för nya skyddsombud samt inom de fokusområden som identifierats i arbetsmiljöarbetet. Samtli ga chefer ska ha tagit emot skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Avesta kommun ska ha en bra arbetsmiljö med en sjukfrånvaro som ligger inom ram. I arbetsmiljöpolicyn för Avesta kommun anges ytterligare krav och förutsättningar. Kompetens Avesta kommun ska bedriva ett systematiskt kompetensförsörjningsarbete. Utgångspunkten för kompetensförsörjningen är verksamhetens uppdrag med beaktande av tillgänglig kompetens på arbetsmarknaden. Verksamheten ska bedrivas med en stabil och varaktig bemanning. Avesta kommun ska ha en gemensam kompetensförsörjningsprocess. En kompetensförsörjningsplan ska finnas för organisationen i sin heil1et samt på förvaltnings-, verksamhets-/re nivå och enhetsnivå. De utbildningar som bedrivs internt i organisationen ska hålla god kvalitet samt vara en del i den gemensamma kompetensförsörjningsprocessen. Avesta kommun har en enhetlig rekryteringsprocess och tillämpar kompetensbaserad rekrytering vilket minskar risken från diskriminering. Vid tillsättning av interna uppdrag tillämpas samma principer. Denna personalpolitik ska stödja Avesta kommun i att uppnå h.--valitet i verksamheten och uppnå fastställda mål samt möjliggöra för organisationen att behålla och vid behov rekrytera rätt kompetens för uppdragen. Inom Avesta kommun har medarbetare goda möjligheter att använda och utveckla sin kompetens. Varje medarbetare ska utifrån verksamhetens behov erbjudas och delta i kompetensutvecklingsåtgärder. Detta har betydelse för verksamhetens lärande och utveckling. Utvecklingsåtgärderna ska dokumenteras i en individuell kompetensutvecklingsplan. Alla medarbetare och chefer ska ha minst ett medarbetarsamtal per år. Beskrivningar av möjliga utvecklingsvägar ska finnas. I ledar-eller medarbetarplattformen finns utbildningar som bygger på de krav och de behov som framkommit från organisationen. De utbildningar som genomförs inom plattformarna ska vara efterfrågade och aktuella, ska genomsyra en hög kvalite samt med en stor närvaro. Genom kompetensutveckling skapas förutsättningar för medarbetare att bli än mer anställningsbara vilket ger möjligheter att kunna arbeta med andra arbetsuppgifter. MS

207 Personalpolitiskt program När medarbetare eller chefer avslutar sin anställning i Avesta kommun ska erfarenheten av att arbeta inom organisationen tas tillvara i syfte att bidra till verksamhetens utveckling. Anställningsvillkor, lön och förmåner Avesta kommun eftersträvar realistiska och konkurrenskraftiga anställningsvillkor som skapar förutsättningar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Anställningsavtalet innebär en överenskommelse om ömsesidig lojalitet och medarbetare har rätt till heltidsanställning. Genom anställningsavtalet ställer medarbetaren sin kompetens och sitt engagemang till arbetsgivarens förfogande. Anställningsvillkor, lön och förmåner ska främja prestation och ett hållbart yrkesliv samt utformas så att Avesta kommun kan rekrytera och behålla personal i konkurrens med andra arbetsgivare. Villkor och ersättningar ska rymmas inom beslutade ekonomiska ramar. Lönebildning ska vara ett strategiskt verktyg för att uppnå verksamhetens mål. Avesta kommun tillämpar individuell och differentierad lönesättning. Arbetets svårighetsgrad samt medarbetarens kompetens och prestation ska styra lönenivån. I löneöversynen bedöms medarbetarens prestation i förhållande till lönekriterier, individuell måluppfyllnad samt hur väl medarbetarskapet efterlevs. Bedömningsgnmd och lönekriterier ska vara väl kända för varje medarbetare och tydliggöras i dialog på arbetsplatsen och i medarbetarsamtal. Avesta kommuns lönekriterier är; engagemang och ansvar, samarbete och bemötande, utveckling och arbetsmiljö samt yrkesspecifika frågor. För att bedöma chefers prestation tillämpas förutom kriterierna för medarbetare, måluppfyllnad för chef samt uppfyllnad av Avesta kommuns ledarskapsfilosofi. Medarbetare ska genom sin prestation kunna påverka löneutvecklingen under hela sitt yrkesliv. Löneförändringar, förutom vid nyanställning och befordran, sker i löneöversyn för att förhindra intern lönekonkurrens. Förändringar av lönen med anledning av kompetensutveckling inom yrket, vid befordran samt vid lönetillägg för tidsbegränsade uppdrag regleras utifrån kommungemensamma riktlinje. Inom Avesta kommun ska inte osakliga löneskillnader förekomma. Lönekartläggning ska genomföras årligen och åtgärder utifrån kartläggning tas med i genomförandeplan för löneöversyn alternativt likabehandlingsplan för mer omfattande åtgärder. Avesta kommun ska uppfattas som en rättssäker, opartisk och effektiv organisation därför är inte bisysslor som är förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande tillåtna. För samtliga medarbetare och chefer finns en anmälningsskyldighet av bisysslor. Se vidare policy för bisysslor. Vid omställning, till exempel vid omorganisation, ska så långt det är möjligt befintlig kompetens tillvaratas och utvecklas. Arbetet med omställning sker sammanhållet för hela organisationen. När en medarbetare slutar sin anställning på grund av arbetsbrist ska ett sådant stöd ges så medarbetare kan hitta andra alternativ och uppfattar omställningsarbetet på ett så positivt sätt som möjligt. Alla verksamheter har ansvar för att ta emot medarbetare som anvisas med anledning av omställning eller som har behov av att prova andra arbetsuppgifter i pågående rehabilitering. Ledningssystem för personalfrågor I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger bland annat att leda och samordna personalpolitiken. Avesta kommun är en gemensam arbetsgivare som har gemensamma processer och rutiner inom det personalpolitiska området. Innan fastställande av rutiner ska facklig samverkan ske. MS

208 Personalpolitiskt program Avesta kommun ska följa tillämpliga lagar och avtal samt motsvarande tillämpliga standarder inom personalområdet. Personalarbetet ska präglas av ett systematiskt arbetssätt som ingår i den ordinarie processen för planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. För varje område som personalpolitiska programmet reglerar ska det finnas dokumentation som beskriver hur arbetet bedrivs för att uppfylla kraven i programmet Dokumentinformation Dokumentet har hanterats i Personalutskottet och samverkan har skett med fackliga organisationer i central samverkansgrupp (CESAI:v1). Dokumentet ersätter Personalpolitiskt program från 2002 Mål 1. På enhets-, förvaltnings-, bolagsnivå samt kommunövergripande nivå ska det finnas mål gällande medarbetarundersökning mål gällande sjukfrånvaro 2. Samtliga medarbetare och chefer ska ha ett medarbetarsamtal per år och bör ha flera bokade avstämningssamtal under året. 3. Samtliga medarbetare och chefer ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan samt erbjudas kompetensutveckling 4. På förvaltnings-, bolagsnivå samt kommunövergripande nivå ska det finnas kompetensförsörjningsplan 5. Avesta kommun utvärderar och utvecklar årligen innehållet i medarbetarplattformen och i ledarplattformen. MS

209 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 Kommunstyrelsens personalutskott Information Löneöversyn 2019 Lönekartläggningsarbetet pågår där jämförelser görs mot 2017 års statistik. Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som sammanställer aktuell statistik för 2018 och de blir klara först under februari månad. Det sker ett samarbete inom kommunerna i Dalarna om att få ut aktuell statistik för 2018, vilket Rättvik genomför och den blir klar inom kort. Jämförelser av lönerna inom Avesta kommun har genomförts med hjälp av analysverktyget från Sysarb. Analyserna har baserats utifrån lönerna inom lika arbete och likvärdiga arbeten. Lönespridningen varierar inom de olika yrkesgrupperna och enligt partema på arbetsmarknaden ska det förekomma lönespridning. Sammantaget finns ingen lönespridning som beror på kön. Tidsplanen för löneöversynen är att arbetet ska vara klart så att ny lön utbetalas i maj månad. Kompetensförsörjningsstrategi 2030 Dnr KK Beredning KMPG:S revisionsrapport 24 augusti 2018 Kommunrevisionens skrivelse 12 september 2018 med anledning av KPMG:s rapport Personalchefens tjänsteskrivelse 29 oktober 2018 Kommunstyrelsens personalutskott 29 oktober 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 november 2018, 146 Kommunstyrelsen 19 november 2018, 167 Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi pågår. Arbetsgrupp har haft ett första möte där inriktning och innehåll diskuterades. Detta slutli ga arbete ska presenteras för Koncernledningen i slutet av mars och för personalutskottet i april samt att kommunfullmäktige beslutar i maj JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Ll 201

210 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida4 Kommunstyrelsens personalutskott (forts) Sjukfrånvaro i % för 2018 inom parantes motsvarande siffror för år 6,99 (5,95) 7,65 (6,92) 4,16 (2,41) RE Hemtj/Hemsj 9,38 10,16 3,47 REÄldrebo 9,95 10,76 3,79 RE Soctj 7,09 7,70 4,20 RE Försk Grsk 7,05 7,78 4,17 RE Karlfgymn 3,83 2,61 5,23 REKost 6,62 7,17 4,37 RE Kult o Frit ,80 3,21 RE Kommunkansli 4,97 5,53 4,18 RE Miljö o Bygg 3,80 5,18 1,77 JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGS BESTYRKANDE 202

211 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 Kommunstyrelsens personalutskott (forts) Personalenheten har inlett ett arbete med att analysera sjukfrånvaron. I detta analysarbete förs dialog med chefer, fackliga organisationer och berörda medarbetare, samt med Företagshälsovården. Förslag på åtgärder kommer presenteras och uppföljning sker kontinuerligt. HR-system Visma anställningsguide Personalchef beskriver läget gällande anställnin gs guiden inom HR-systemet Visma. Anställningsguiden innebär att anställningsbevis/ anställningsavtal går att hantera direkt i datorn vilket innebär minskning av pappersexemplar. Kvalitet Visma har inte kommit så långt i detta behov varför F AHNS kommunerna tillsammans med Visma utvecklar en sådan möjlighet. Arbetet beräknas vara klart under hösten Visma allmänt Dnr KK FAHNS kommunerna (Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg) har genom personalchefer och kommundirektörer gjort en gemensam skrivelse som har skickats till Vismas VD. Detta med anledning av att det inte upplevs som att Visma önskar utveckla sina produkter i linje med tankarna kring digitalisering samt möjligheterna att vara kompatibla med andra system. Frågor som ställs i skrivelsen är hur långt fram i utvecklingen Visma är som leverantör och hur Visma ser på digitaliseringens intåg. WinLas Avesta kommun har för att underlätta och effektivisera utveckla hanteringen inom olika HR processer köpt in några produkter från WinLas. Sedan tidigare använder Avesta Las-ruti.nen via WinLas nu har det kompletterats med WinLas webb ( Bas, Plus, Kompetens, Kurs, Personalanteckningar). JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 203

212 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 Kommunstyrelsens personalutskott (forts} Visentnet (intranätet) Länk till Chefsguide Varje chef inom Avesta kommun har tillgång till chefsguiden som finns via länk på intranätet - Visentnet. Chefsguiden innehåller alla arbetsrättsliga la gar och avtal som berör de kommunala verksamheterna. Det är SKL Kommentus som ser till att uppdatera innehållet i denna guide. Chefssida Personalenheten har tidigare skickat ut månadsvisa informationsbrev till samtliga chefer inom Avesta kommun. Detta informat:i.onsbrev har upphört och numer finns aktuell information via chefssidan. Fördelen är att informationen därmed blir sökbar. Personalhandbok Den tidigare personalhandboken har gjorts om och finns nu som flikar på intranätet - Visentnet. Detta är sökbart för alla anställda inom Avesta kommun. LeDa Ledarskap i Dalarna De flesta kommuner inom Dalarna har i ett samarbete med Högskolan Dalarna utvecklat program för blivande chefer och nuvarande chefer. I de utbildningar som genomförs erhåller deltagarna 7,5 högskolepoäng och utbildnin gar na är på totalt sex dagar plus några sammankomster per Skype. Företagshälsovård Nuvarande avtal med företagshälsovården upphör sista juni Arbete med upphandling av nytt avtal med företagshälsovård pågår och detta arbete sker tillsammans med Norberg och Skinnskatteberg. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 204

213 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 Kommunstyrelsens tekniska utskott Information Dnr KK Elbilsladdare Utredare Emil Forslund och energirådgivare Mattias Johansson, redogör för planerad utvecklingen av ladd stationer för elfordon inom Avesta kommun. Förändrade elevupptagningsområdens inverkan på skolskjuts Börje Forslund utredare teknisk service, ger information angående skolskjutsens eventuella påverkan, vid införandet av förändrade elevupptagningsområden from HT Cirkulationsplats Källhagen Martin Ranerfors, ingenjör, lämnar information om c:irkulationsplats Källhagen, samt utkast övergripande gestaltningsprogram - Entre väster, väg 68, för att ge sträckan en mer stadsmässig karaktär och annonsera ankomsten till Avesta tätort. - Trafikverket planerar byggstart för cirkulation Källhagen, sommaren C:irkulationsplatsen beräknas vara klar, under första halvåret Asfaltering Utredare Emil Forslund, lämnar information om teknisk service planerade asfalteringar på Avesta kommuns vägnät under Planen kommer att finnas tillgänglig på Avesta kommuns hemsida. Avesta.se/Trafik och infrastruktur/ Aktuella projekt/ Asfaltsplan Bullervall Nordanö Byggnation av bullervall utefter RV 68, mellan Nordanövägen och Tony Rickardssons kurva pågår. Långtidsparkering vid Avesta Krylbo station Ordförande uppdrar åt teknisk att utreda nya långtidsparkeringsmöjligheter i området vid Avesta Krylbo station. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE -=-z:)1 L ( 205

214 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida4 Kommunstyrelsens tekniska utskott Byggnader ägda av Avesta kommun Dnr KK Avesta kommun äger ett flertal fastigheter med tillhörande byggnader av olika slag. Nå gr a av fastigheterna har byggnader som tidi gar e aktivt använts för olika arrangemang. Vissa byggnader är idag i sådant dåligt skick att en upprustning skulle vara synnerligen kostsam och andra byggnader riskerar att gå samma öde tillmötes om upprustning ej sker. - Fastighetsbeteckning: Brunnbäck 1:124, "Bmnnbäcks festplats". Fastigheten förvärvades Dansbana och servicebyggnad i mycket dåligt skick. Byggnaderna utsatta för kabelstölder och omfattande skadegörelse. - Fastighetsbeteckning: Rutbo 1:1 "Scoutstu ga n". Fastigheten har senast arrenderats av Scouterna i Avesta. Ingen verksamhet längre. Stora renoveringsbehov föreli gg er enligt tidi ga re besiktnin gs hancllingar. Byggnad belägen inom vattenskyddsområde. - Fastighetsbeteckning: Åsbo 1 :1 "Jämtsveden". Fritidsförvaltningen har tidi ga re haft kolloverksamhet på området. Ingen pågående verksamhet i nuläget. Renoverings behov av tak och vindskivor samt målning av fasad föreligger. Byggnaderna ligger i absolut närhet till Äl vp romenaden och Avesta golfbana. Teknisk sen;ice fors/ag till beslut - Fastighet Brunnbäck 1:124. Dansbanan och servicebyggnaden rivs. Marken återställs och området städas och slyröjs för att sedan ingå i V-Dalas markreserv. - Fastighet Rutbo 1:1. Scoutstu ga n och intilli gg ande byggnad rivs och marken återställs för att sedan ingå i V-Dalas markreserv. - FastighetÅsbo 1:1. Byggnaden renoveras, underhålls och behålls för framtida bruk, eventuell utarrendering. - Rivnings kostnader :finansieras inom Teknisk service ram. - Upprustningen av byggnader på fastigheten Åsbo 1:1.finansieras inom Teknisk service investeringsram för fastighetsåtgärder. Beredning - Teknisk service skrivelse nr JUSTERARES SIGN LI UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 206

215 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts) Vid tekniska utskottets beredning av ärendet föreslår ordförande Lars Isacsson (S) med instämmande av övriga ledamöter i utskottet fö ande: Fastighet Brunnbäck 1:124 återremitteras till teknisk service, teknisk service ges i uppdrag att ta fram kostnadsförslag för uppmstning av byggnader inom fastigheten. Ko»vmms!Jre/sens tekniska utskott beshttar - Fastighet Bmnnbäck 1:124. återremitteras till teknisk service, teknisk service ges i uppdrag att ta fram. kostnadsförslag för uppmstning av byggnader inom fastigheten - Fastighet Rutbo 1:1. Scoutstugan och intilliggande byggnad rivs och marken återställs för att sedan ingå i V-Dalas markreserv. - Fastighet Åsbo 1:1. Byggnaden renoveras, underhålls och behålls för framtida bmk, eventuell utarrendering. - Rivnings kostnader finansieras inom Teknisk service ram. - Uppmstningen av byggnader på fastigheten Åsbo 1 :1 finansieras inom Teknisk service investeringsram för fastighetsåtgärder. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 207

216 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 Kommunstyrelsens tekniska utskott Delgivningar Dnr KK Länsstyrelsen i Dalarnas läns lokala trafikföreskrifter om huvudled på väg 735 i Avesta kommun, beslutade 31 oktober Västmanland - Dalarna miljö och byggnadsnämnds protokoll Ändrat namn på cirkulationsplats Avestarondellen till Bergsnäsrondellen, Avesta kommun. 3. Trafikverkets beslut i ärende TRV 2018/ ansökan om vä gv isning till Bmnnbäcksmonumentet utmed väg 70, Avesta kommun 4. Jägarförbundet Folkärna Jaktvårdskrets skrivelse angående viltolyckor på Rv 68 mellan Avesta och länsgränsen mot X- län. Dnr KK Länsstyrelsen i Dalarnas beslut, i ansökan om lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på enskild väg, del av gamla väg 68 som passerar genom Stora Enso AB industriområde i Fors, Avesta kommun. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 208

217 Sida 3 Sammanträdes protokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 71 Information Aktuella planärenden Karin Hoas, planarkitekt, Peter Granqvist, planingenjör, Stina Björnholm, plan- och byggchef, Tobias Karlsson, planingenjör, Anna Norgren, markingenjör och Ulf Lademyr, stadsingenjör/ markchef och lämnar information om aktuella planärenden: - Kungsgatan 4, överläggningar pågår - Visionär stadsplan, planering - Konsultkostnader - Information om det kommande arbetet med översiktsplan för Avesta kommun - Plansamrådsmöte 14 februari Information om kommande ändringar av priser på tomtmark för företagsetableringar - Sågplan i Krylbo, Helen Lindholm, miljöinspektör lämnar information: Förhandsbesked har lämnats av Naturvårdsverket på bidrag till miljösanering. Naturvårdsverket kommer inte att ge bidrag till hela kostnaden. Bidraget till sanering är sökt i syfte att bygga bostäder. Beslut i frågan fattas vid ett senare möte. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 209

218 Sida4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 72 Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden, Avesta kommun - granskning Dnr KK Ärendebeskrivning Syftet med planändringen är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av befintli ga fastigheter vad gäller möjlig mark att bebygga. Detta sker genom att den mark som inte får bebyggas (prickmark) samt korsprickad mark tas bort för fastigheten Dalern 1, Skillingen 8 och del av Djäknehyttan 1:14. Ändringen innebär även att egenskapsbestämmelsema Sr och Sk (radhus och kedjehus) tas bort för att möjliggöra kommande behov av bostads bebyggelse. Samråd Planförslaget sam.råddes med berörda myndigheter, sakägare och övriga berörda under tiden 12 november till och med 17 december 2018 och har därefter reviderats något i enlighet med framtagen samrådsredogörelse. Yttrande har inkommit från Lantmäteriet som inte hade något att erinra mot detaljplanen. Yttranden har även inkommit från Länsstyrelsen, Trafikverket, Värmevärden och grannar på Skillin ggr änd. Efter dessa yttranden har detaljplanen har ändrats något och redovisas i en samrådsredogörelse daterad Beredning - Gransknings handling upprättad 27 december 2018 för granskning. Plan- och näringsliottets besitt! - Plan- och näringslivsutskottet godkänner samrådsredogörelse daterad 27 december Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan varför inte heller någon miljöbedömning enligt 6 kap 9-19 Miljöbalken erfordras. - Plan- och näringslivsutskottet godkänner Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden, Avesta kommun, upprättad 27 december 2018 för godkänns för granskning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 210

219 Sida 16 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Delgivningar Plan- och näringslivsutskottets protokoll finns att läsa på: Dnr KK Hemställan om medfinansiering till cirkulationsplats K.rulhagen Dnr KK Inbjudan tillsamråd om planändring. Ändring av detaljplan för bostadsområde öster om Älvnäsleden. Avesta kommun, Dalarnas län Dnr KK Inbjudan till samråd Detaljplan för Område söder om Lönngränd, Avesta kommun, Dalarnas län Dnr KK Inbjudan till samråd Detaljplan för Dela av Djäknehyttan 1:14mfl, Avesta kommun, Dalarnas län JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE l-t 211

220 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott i 1 Information Vilka är vi? Integrationsstrateg Birgitta Hägg och projektledare Niklas Hellstrand berättar om projektet "Vilka är vi?". De visar en demofilm om projektet och berättar om förberedelsekurser för chefer och samtalsledare samt arbetsplatssam.tal. Projektet ska avslutas våren Arbetsutskottet tackar för informationen och önskar få mer information vid ett senare tillfälle. Avesta 100 år Kultutcheflng-Marie PetterssonJensen (Pim) informerar om programmet för Avesta 100 år och principer för jubileurnsfirandet. Firandet kommer att starta den 31 mars och pågå fram till nyår. Hon berättar om planerade arrangemang under året där hela kommunen ska fira att Avesta fyller 100 år. Arbetsutskottet tackar för informationen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 212

221 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 Kommunstyrelsens arbetsutskott Internremiss - Joel Lundgrens, m.fl. medborgarförslag om att Ebbe König ska få en egen minnesplatta på gågatan Dnr. KK Joel Lund gr en, Britt Deng, Margareta Andenius, Lars Andersson och Ulla Gustafsson har lämnat in ett medborgarförslag där de föreslår att Ebbe König ska få en egen minnesplatta på gågatan. Kommunfullmäktige beslutade den 29 oktober 2018 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Beredning - Joel Lund gr ens m.fl. medborgarförslag 18 oktober Kommunfullmäktige 29 oktober 2018, 161. Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslaget internremitteras till kommunstyrelsen/kom.munkansliet för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunkansliet Medborgarförslagsställarna UTDRAGSBESTYRKANDE 213

222 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Gunilla Berglunds (C) motion angående skyltning för Avesta kommun Dnr. KK Gunilla Berglund (C) anför följande i sin motion: Avesta kommun har två riksvägar som korsar varandra, riksväg 70 och riksväg 68. Båda vä ga rna och alla av-/påfarter har stora skyltar som hänvisar till vidare resmål som Mora, Enköping, Örebro och Gävle. Skyltarna visar också till en del mindre orter inom kommunen. Man kan hänvisas till Avesta Art, Visentparken, Koppardalen, Grytnäs, Skogs bo, Krylbo, lasarettet, vårt stora järnverk, vandrarhem m.m. Ingen skyltning hänvisar direkt till Avesta centrum och det är inte lätt att förstå att man är i Avesta kommun ens. Det finns flertalet exempel och tillfällen då besökare kört fel som har ärende till Avesta och ska delta i olika aktiviteter. Senast kulturarrangemang på biblioteket där föreläsare inte hittade till rätt plats, inne i centrum. De som reser på riksvägarna och inte har Avesta som resmål noterar inte ens alla gånger att de passerar vår stad och kommun. Det behöver göras mycket tydligare att man kommit till Avesta kommun samt hur man kommer till centrum av Avesta. Skyltning till G ry tnäs och K. ry lbo är inte tillräckligt. Utifrån ovanstående yrkas att en översyn görs på hur skyltning till Avesta Centrum kan bli tydlig och enkel. Kommunfullmäktige beslutade den 29 oktober 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Gunilla Berglunds motion 26 oktober Kommunfullmäktige 29 oktober 2018, 162. Arbetsutskottets beslut - Motionen remitteras till kommunstyrelsen/ teknisk service för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service UTDRAGSBESTYRKANDE 214

223 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - John-Åke Johanssons medborgarförslag om förbättringar av trafiksäkerheten i Krylbo Dnr. KK J ohn-ake Johansson anför följande i sitt medborgarförslag: I Krylbo.finns en liten gatstump som ganska ofta innebär en incident när två fordon eller ett fordon och en cyklist ska passera samtidigt och det är under järnvägsviadukten mellan Fabriksgatan/Järnvägsgatan och Stationsgatan/Folkaregatan. Närstående till Johansson har berättat att det nästan varje vecka är något som händer; bilar respekterar inte skyltarna eller tränger cyklister och kör alldeles för fort. För att underlätta för fordon och cyklister att passera utan att orsaka en eventuell olycka har Johansson ett förslag som innebär att om man kommer från Fabriksgatan/Järnvägsgatan så ska det vara en fotocell/ avkännare i vägen. Då kan ett gult blinkande ljus tändas på högra sidan för att fordon/cyklister som kommer höger ifrån ska uppmärksammas på att det kommer ett fordon/ en cyklist från andra hållet. Och om man kommer från andra hållet kan motsvarande sensor ge ett gult blinkande ljus på vänstra sidan. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018 att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - J ohn-ake Johanssons medborgarförslag 2 november Kommunfullmäktige 26 november 2018, 176. Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen/ teknisk service för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service Medborgarförslagsställaren UTDRAGSBESTYRKANDE 215

224 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Elever i förskoleklass A på Bergsnässkolan och deras medborgarförslag om lekredskap, att saker ska vara billigare samt pengar till duktiga elever Dnr. KK Eleverna i förskoleklass A på Bergsnässkolan har jobbat med tema "valet" i skolan och då pratat om demokrati. De har sett på en film om medborgarförslag och att man kan vara med och påverka där man bor. De har nu genom sin lärare Wictoria Turesson skickat in ett antal medborgarförslag och hoppas därmed att de kan påverka och göra Avesta ännu bättre. De förslag som lämnas är: - Klänningar ska bli billi ga re frisörer ska kosta mindre, alla som går i skolan och är dukti ga ska få pengar och hundar ska kosta mindre - Ett spindelnät som man kan klättra i - En linbana som man kan åka fem personer i - En linbana som man kan åka i och en sandlåda - Ett spindelnät som man kan klättra på - Alla leksaker i leksaksaffärerna blir billigare - Jag vill ha studsmattor där jag bor - Jag vill ha en större skateboardramp - Jag vill ha en stor studsmatta inne i Avesta där jättemån ga kan hoppa samtidigt - Jag vill ha fler gungbrädor där jag bor - Jag vill ha ett utomhus bad vid Metropoolen - Jag vill ha en studsmatta på skolan - Vi behöver en till gymnastik.hall. För när jag skulle anmäla mig till gymnastik så fick jag inte plats. Det var fullt. Kön är lång. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018 att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Bildningsstyrelsen Teknisk service Medborgarförslagsställarna 216 UTDRAGSBESTYRKANDE

225 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Beredning - Medborgarförslag från eleverna i förskoleklass A på Bergsnässkolan 5 november Kommunfullmäktige 26 november 2018, 177. Vid arbetsutskottets sammanträde konstateras att förslagen om billigare klänningar, att frisörer ska kosta mindre, att alla som går i skolan och är duktiga ska få pengar, att hundar ska kosta mindre och att leksaker i leksaksaffärer ska bli billigare inte är sådant som en kommun kan bestämma över. Övriga förslag skickas dock vidare för yttrande. Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslagen om en studsmatta på skolan och om en till gymnastik.hall remitteras till bildningsstyrelsen för yttrande. - Medborgarförslagen om ett spindelnät som man kan klättra i, en linbana som man kan åka fem personer i, studsmattor där jag bor, större skateboardramp, stor studsmatta inne i Avesta, fler gungbrädor där jag bor och ett utomhusbad vid Metropoolen remitteras till kommunstyrelsen/ teknisk service för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Bildningsstyrelsen Teknisk service Medborgarförslagsställarna 217 UTDRAGSBESTYRKANDE

226 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Gunilla Berglunds (C), Karin Perers (C) och Lars-Åke Carlssons (C) motion om laddstolpar för bil vid Verket Dnr. KK Motionärerna anför följande: Miljöfrågan är kanske den viktigaste framtidsfrågan i vår tid. En stor påverkan på miljön är transportsektorn och bland annat våra bilar. Det finns möjlighet att som enskild försöka minska miljöpåverkan genom att välja II mi ljöbil" av något slag. Till exempel hybridbil som kan variera drivmedelssort och elbilar. Elbilar ökar i antal och för att det ska fungera måste fler laddstolpar/laddningsstationer finnas på många platser. I Avesta är det så här långt glest med möjligheter att ladda elbilar. Parkeringen som finns vid Verket i Koppardalen har flera platser med eluttag för motorv-ä11nare som troligen inte används särskilt mycket då majoriteten av besökarna anländer sommartid. Det vore bättre om dessa motorvärma1platser kunde byggas om till ett antal laddningsplatser istället. Det skulle troligen uppskattas av besökare om laddningsmöjlighet kunde erbjudas. Laddningsmöjlighet kunde användas i marknadsföringen för att locka besökare till Verket och borde ligga i linje med kommunens ambitioner att vara en miljövänlig kommun. Utifrån ovanstående yrkas att parkeringen vid Verket ska utrustas med lämpligt antal laddstolpar för elbilar. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Gunilla Berglunds (C, Karin Perers (C) och Lars-Ake Carlssons (C) motion 23 november Kommunfullmäktige 26 november 2018, 178. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Gamla Byn AB Teknisk service UTDRAGSBESTYRKANDE 218

227 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Arbetsutskottets beslut - Motionen remitteras till Gamla Byn AB och kommunstyrelsen/ teknisk service för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Gamla Byn AB Teknisk service UTDRAGSBESTYRKANDE 219

228 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - llse Ramstedt Boleschs medborgarförslag om trafikproblem vid Avestadalsskolan i Krylbo Dnr. KK Ilse Ramstedt Bolesch anför följande i sitt medborgarförslag: Jag är lärare på Avestadalsskolans högstadium. Under de senaste åren har antalet elever ökat kraftigt. Detta medför också att vi har flera föräldrar som kommer att lämna av och hämta sina barn. Vid slutet av en skoldag råder allmänt kaos framför skolan. Det står bilar överallt; på trottoarer, på gatan, på personalens parkering, vid ingången. Det kör dessutom bilar lite överallt. Nu, när det är mörkt, ser man inte alla gånger om det är någon som går över vägen vid parkeringsplatserna eftersom parkerade bilar skymmer sikten. Vid låg- och mellanstadiet är det istället busstrafiken som ställer till med kaos. Bussar kör ut på Skolgatan för att så småningom kunna ställa sig vid busshållplatsen. Då blockerar de hela trafiken på Skolgatan. Eller så ställer sig vissa bussar bakom de redan befintliga bussarna vid busshållplatsen. Då är det inte mycket man ser av vad som händer framför bussarna. Fastän det är 30 framför skolan så kör fofä: som om det vore en motorväg. För några månader sedan, när jag skulle till skolan, stannade jag vid ett ställe där det alltid är barn som går över vägen även om det inte är ett markerat övergångsställe. Två barn börjar då gå över vägen samtidigt som jag ser i backspegeln att en bil kommer bakom mig med rätt hög hastighet och kör om mig. Jag slänger mig på signalhornet, varpå barnen studsar till av förskräckelse och backar tillbaka till trottoaren. Och det var tur för dem. Annars hade de blivit påkörda av bilen som körde om mig... Jag vill inte att någon ska bli påkörd på grund av detta kaos. Det bästa vore om vi fick hämtningstrafiken flyttad på baksidan, där det en gång var busshållplats för skolbussar. Dessutom vore det bra om man skulle införa allmänt parkeringsförbud framför skolan. För att förbättra och se till att det blir säkrare framför skolan vore det bra om man stänger av vägen för allmän trafik. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018 att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service Medborgarförslagsställaren Ungdomsrådet 220 UTDRAGSBESTYRKANDE

229 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 Kommunstyrelsens arbetsutskott {forts) Beredning - Ilse Ramstedt Boleschs medborgarförslag 23 november Kommunfullmäktige 26 november Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen/teknisk service och ungdomsrådet för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service Medborgarförslagsställaren Ungdomsrådet 221 UTDRAGSBESTYRKANDE

230 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 Kommunstyrelsens arbetsutskott Pia Aronssons (V) och Erika Bengtssons (V) motion om att instifta "Rör inte min kompis" stipendium Dnr. KK Pia Aronsson 07) och Erika Bengtsson 07) föreslår följande i sin motion: Vänsterpartiet föreslår att Avesta Kommun instiftar ett stipendium till person, ideell organisation eller institution som arbetar för att öka toleransen och skapa ömsesidig förståelse för människors olika kulturella bakgrunder. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är ett viktigt dokument som anger grundvalarna för mänsklig gemenskap och antogs Alla människor föds fria och lika i värde och rättigheter är utgångspunkten för all mänsklig gemenskap. I Sverige har vi, såsom vi har uppfattat det, ett samhällskontrakt om alla människors lika värde och om solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Detta samhällskontrakt har uttryckts i för alla samhällsmedlemmar centrala lagar som Regeringsformen, Socialtjänstlagen, Diskrimineringslagen och Hälso-och sjukvårdslagen etc. Sverige har halkat efter då det gäller jämlikheten. Inkomstklyftorna mellan de som har det allra bäst ekonomiskt och de som har en mycket knapp ekonomi har ökat. Samhällskontraktet har inte uppfyllts utan det kräver ett fortsatt arbete för att uppnå social, kulturell och ekonomisk jämlikhet. Det är svårt att avgöra om rasismen har ökat under senare år. Lika svårt är det att påstå att samhällsklimatet har medfört att rasism tillåts på ett annat sätt idag än för tio år sedan. Någonting har dock inträffat som har medfört att rasism uttrycks mer öppet idag än tidi ga re. Avesta Tidning beskrev i sitt nyhetsflöde för en tid sedan att rasism uttrycks på ett helt chockerande sätt mot människor i dess yrkesutövning. Lika upprörande är det när människor bemöter andra människor på gator och torg med rasistiska uttryck. Diskriminering av människor beroende på kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell tillhörighet och funktionsnedsättning är förbjudet i yrkeslivet. Diskrimineringslagen har till syfte att skydda individen mot diskriminering. T yv ärr kan lagen inte användas i den motsatta riktningen, det vill säga att skydda professionella mot kunder och patienter som diskriminerar och därmed bryter mot diskrimineringslagens intentioner. Det vi kräver av de som är yrkesmässiga skall vi också kunna kräva av de som utnyttjar tjänsterna. Vi måste bemöta de yrkesmässiga på samma sätt som vi själva vill bli bemötta när vi åker buss, köper medicin på apoteket eller besöker en läkare. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsens utredargrupp ungdomsrådet funktionshindersrådet pensionärsrådet 222 UTDRAGSBESTYRKANDE

231 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) "Rör inte min kompis" kallades kampanjen mot främlingsfientlighet och rasism som startades Den är lika aktuell idag som för 33 år sedan. Det tycks vara så att vi människor behöver bli ständigt påminda om människors lika värde. I vår kommun arbetar många människor, enskilda eller föreningar, för att motverka främlingsfientlighet och rasism och för att motverka särbehandling och mobbing. Vänsterpartiet vill att Avesta kommun instiftar ett stipendium till person, ideell organisation eller institution som arbetar för att öka toleransen och skapa ömsesidig förståelse för människors olika kulturella bakgrunder. "Rör inte min kompis" - stipendiet föreslås delas ut en gång per år i samband med högtidshållandet av bildandet FN och inrättandet av deklaration om de mänskli ga rättigheterna. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Pia Aronssons (V) och Erika Bengtssons (V) motion 1 november Kommunfullmäktige 10 december 2018, 194. Arbetsutskottets beslut - Motionen remitteras till kommunstyrelsen, ungdomsrådet, funktionshindersrådet och pensionärsrådet för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsens utredargrupp ungdomsrådet funktionshindersrådet pensionärsrådet 223 UTDRAGSBESTYRKANDE

232 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Lena Törnqvists medborgarförslag om parkeringshysterin i Avesta kommun Dnr. KK Lena Törnqvist anför följande i sitt medborgarförslag: Jag undrar om ni verkligen vill att folk ska flytta till Avesta. Ni skickar ut Securitas att lappa bilar i hela Avesta samtidigt som ni begränsar alla stadsbor att parkera där man bor. Vad är ni ute efter? Lite svårt för skiftarbetare att gå ut var tredje timme och flytta bilen och skiftarbete är ju rätt vanligt här i Avesta med tanke på vilka arbetsgivare vi har i kommunen. Man får parkera bakom plushuset obegränsat där det är dålig belysning och ingen ser buset på den sidan eftersom ingen bor åt det hållet, men inne i stan kan man på fullaste allvar påstå att det måste vara begränsnin ga r på grund av att det ligger nära centrum. Vad gör då parkerin gar na bakom Plus? Ska man på fullaste allvar behöva parkera långt ifrån sitt boende och gå hela vägen hem? Ganska dåligt mot alla äldre i Avesta kommun. Ni beter er som att Avesta vore en storstad med mycket begränsade parkeringsmöjligheter och det är det inte och får ni fortsätta som ni gör är vi väl snart glesbygd. Vem vill flytta till Avesta när man inte får parkera där man bor? Men ni som fattar dessa beslut bor väl alla i villa så varför ska ni bry er? Kommunfullmäktige beslutade den 10 december att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Lena Törnqvists medborgarförslag 3 december Kommunfullmäktige 10 december 2018, 195. Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen/ teknisk service för yttrande. T Lt JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service Medborgarförslagsställaren UTDRAGSBESTYRKANDE 224

233 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Michael Larssons medborgarförslag om parkering på Malmgatan Dnr. KK Michael Larsson anför följande i sitt medborgarförslag: Jag har varit i kontakt med Emil Forslund (teknisk service) som har målat upp parkeringsrutor på Malm.gatan 15 och 17. Vi i bostadsföreningen Solhems styrelse har påtalat att vi vill kunna parkera på gatan när vi får besök en helg exempelvis. Jag pratade med Emil idag, 30/11, och beslut skulle tas att vi kan parkera på natten på Malmgatan, men bara stå tre timmar på dagen. Vi undrar varför? Skiftarbete gör det ganska omöjligt om man kom.mer hem efter nattskift exempelvis. Då ska man gå upp efter tre timmar och flytta bilen. Hur tänker kommunen där? Bakom Plushuset kan man stå hur länge som helst, det är ju mycket centralare än vad Malmgatan 17 är? Vi i styrelsen för bostadsrättsförenlngen Solhem vill ha samma regler som för övriga Malm.gatan mot Hemköp, det vill säga, kunna parkera dygnet runt vid Malmgatan 17. Det finns fem uppmålade parkeringsrutor där. Emil berättade vidare att ni ska laga trottoaren till våren, då det blivit "bortglömt" under sommaren/hösten. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Michael Larssons medborgarförslag 30 november Kommunfullmäktige 10 december 2018, 196. Arbetstttskottets besitt! - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen/ teknisk service för yttrande. JUSTERARES S!GN ---, Lv t UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service Medborgarförslagsställaren 225 UTDRAGSBESTYRKANDE

234 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om digitalisering av tjänstgörings rapporter Dnr. KK Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) anför följande i sin motion: Avesta kommun har från om med november 2018 för avsikt att digitalisera kommunfullmäktiges arbete, inga pappershandlin ga r kommer att skickas ut till ledamöter. Avsikten är att alla nämnder och styrelser i framtiden också ska vara helt digitaliserade på samma sätt. Även justering av mötesprotokoll kommer i framtiden att ske digitalt. Idag måste varje förtroendevald som har utlägg, rätt till reseersättning eller restidsersättning fylla i en tjänstgöringsrapport på papper. Detta anser vi är otidsenligt. När alla handlingar till ledamöter är digitala bör även tjänstgöringsrapporter kunna göras digitalt. Motionärerna föreslår därför att Avesta kommun undersöker möjligheterna att göra tjänstgörin gs rapporterna för förtroendevalda digitala. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion 6 december Kommunfullmäktige 10 december 2018, 197. Arbetsutskottets beslut - Motionen remitteras till kommunstyrelsen för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunkansliet UTDRAGSBESTYRKANDE 226

235 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Johan Thomassons (M) och Johannes Kotschys (M) motion om Avesta - Dalarnas första stad Dnr. KK Johan Thomasson (M) och Johannes Kotschy (M) anför följande i sin motion: Avesta Kommun har under många år haft en slogan "Koppardalen; Outdoor och Sport". Vår ide grundar sig på att man från flera håll har Avesta Kommun som första intt-yck av Dalarna när man reser med bil, buss, tåg eller båt. Vi anser att det är dags för någonting nytt för Avesta att profilera sig med som sticker ut. Vi yrkar på att Avesta byter slogan till "Avesta - Dalarnas första stad". Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Johan Thomassons (M) och Johannes Kotschys (M:) motion 7 december Kommunfullmäktige 10 december 2018, 198. Arbetstttskottets besitt! - Motionen remitteras till kommunstyrelsen/tillväxt Avesta för yttrande. JUSTERARES SIGN '-"l1/\ Lt UTDRAG SKICKAT TILL Tillväxt Avesta UTDRAGSBESTYRKANDE 227

236 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Maarit Hesslings (M), Johan Thomassons (M) och Katarina Anderssons (M) motion gällande konkurrensutsättning av hemsjukvården Dnr. KK Maarit Hessling (M), Johan Thotnasson (M) och Katarina Andersson (M) anför följande i sin motion: Avesta kommuns omsorgsstyrelse (OS) har den 20 november 2018 beslutat att inleda förhandlingar med Landstinget Dalarna angående Hemsjukvårdsinsatserna. Omsorgsförvaltningen har till OS redovisat att kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (1\1:AS) inte kan ansvara för hetnsjukvården från årsskiftet 2018/2019. Kommunen har ett lagkrav enligt Hälso- och sjukvårdslagen 12 kap 1 (HSL) på att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser till de som bor på kommunens särskilda boenden, totalt 328 personer. Insatserna gällande hemsjukvården är inte lagstadgade enligt HSL, utan här har förvaltningen ett avtal med landstinget och har växlat över en budget (2013) för detta övertagande. Vid senaste redovisningen till OS i oktober 2018 hade kommunen 31 personer inskrivna i hemsjuvården,116 personer får hembesök utifrån vårdbegäran och 96 personer har delegerad läkemedelshantering. Omsorgsförvaltningen har till OS redovisat sedan 2016 om ansträngd arbetssituation och ett stort antal vakanser inom sjuksköterskeenheten. Förvaltningen har provat olika lösningar på detta problem i form av ständig rekrytering, upphandling av bemanningssjuksköterskor, anställt undersköterskor med utökad delegering, periodvis central utgång och "Prioritering av lösningar" för sjuksköterskorna. Förvaltningen har med dessa "lösningar" haft en sänkt kvalitet av hälsooch sjukvården och ett minimum av både verksamhetsutveckling och personlig utveckling för sjuksköterskorna, men har klarat att utföra Skall uppdrag med bibehållen Patientsäkerhet. I oktober 2018 redovisade Omsorgsförvaltning till OS att situationen börjar se katastrofal ut, 21 vakanta tjänster av totalt 36. Förvaltningen har 2 bemanningssköterskor på avtal kvar till och med 28 februari 2019, Behovet av avtal med bemanningsbolag kommer att vara betydligt större efter 1 januari Förvaltningen ser också, att trots intensivt relu -y teringsarbete finns det inga behöriga sökanden till sjukskötersketjänsterna. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Omsorgsstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 228

237 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Enligt det som angivits ovan och som har rapporterats till kommunstyrelsen regelbundet kan det konstateras att Avesta kommun har inte längre möjlighet att bedriva en säker hemsjukvård. Med anledning av detta vill vi peka på flera fördelar som kan uppnås om vi tillåter hemsjukvård som ett fritt val genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). Hemtjänsten ska naturligtvis i samband med detta också tillåtas ett fritt val genom LOV. Exempelvis skulle det kunna innebära att fårre personal kommer för att utföra biståndsbedömda uppgifter eftersom de samtidigt kan utföra uppgifter för hemsjukvården. Dessutom borde det hunna spara en del pengar i form av färre resor. Vi yrkar att kommll!len omgående startar arbetet med att upphandla företag till att utföra hemsjukvård i Avesta. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Maarit Hesslings (M), Johan Thomassons (M) och Katarina Anderssons (M) motion 7 december Kommunfullmäktige 10 december 2018, 199. Arbetsutskottets beslut - Motionen remitteras till omsorgsstyrelsen för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Omsorgsstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 229

238 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - lva Morelius medborgarförslag och Gunilla Berglunds (C) motion angående förbättrad infart till Kors krogen Dnr. KK Iva Morelius och Gunilla Berglund (C) anför följande i medborgarförslaget/motionen: Infarten till byn Korskrogen är i behov av uppgradering vad gäller belysning och skyltning. En hel del fina förbättrin gar har gjorts efter gamla riksväg 70 ut från Karlbo och fram till Brovallen och utfarten på riksväg 70 med bland annat separat gång- och cykelbana med belysning. Det är problem när man kommer norrifrån, från Karlbo, och ska till Korskorgen. Skylten som anger att man ska svänga vänster in till Korskrogen är placerad mitt för infarten till en hästgård, cirka 50 meter för tidigt. När man väl lyckats hitta infarten är det helt mörkt, det finns ingen vägbelysning alls. Vid den andra infarten söder ifrån till Korskrogen finns en vägbelysning cirka 15 meter in på vägen. Den nya vägmarkering som målats i höst är precis vid den här infarten missvisande och det är bilister som tror att de ska gå ut i vänsterfil för att svänga. Det uppstår farli ga situationer då bilister norrifrån kommer i samma fil. Det är relativt mån ga som trafikerar den här vägen eftersom det är infart till bland annat bygdegård och andra företag, samt till alla som bor i Korskrogen. För att undvika olyckstillbud och förenkla för trafiken till och från Korskrogen bör dessa synpunkter beaktas. Utifrån ovanstående yrkar undertecknade att teknisk service ges i uppdrag att skyndsamt vidta lämpli ga åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet och tillgänglighet vid infart till Korskorgen. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2018 att remittera medborgarförslaget/ motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning - Iva Morelius och Gunilla Berglunds (C) medborgarförslag/ motion 7 december Kommunfullmäktige 10 december 2018, 200. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service UTDRAGSBESTYRKANDE 230

239 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Arbetsutskottets beslut - Medborgarförslaget/Motionen remitteras till kommunstyrelsen/ teknisk service för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Teknisk service UTDRAGSBESTYRKANDE 231

240 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Arets platta 2019 Dnr. KK Arbetsutskottet, som fått delegation av kommunstyrelsen att besluta om vem som ska tilldelas årets platta, behandlar ärende om vem som ska tillägnas hyllningsplattan vid Lilla Torget Lilla Torget anlades och från och med 2012 har hyllningsplattor anlagts på torget för att uppmärksamma och hylla kvinnor och män från Avesta som har utmärkt sig extra och gjort stora och/ eller viktiga prestationer. På varje platta finns personens namnteckning. I anslutning till Lilla Torget finns skyltar med information om platsen samt information om alla hyllningsplattor som hittills anlagts. Tidigare hyllningsplattor: : Tony Rickardsson, sexfaldig individuell världsmästare i speedway : Nicklas Lidström, fyrfaldig Stanley Cup-mästare i ishockey : Eva Engdahl, alias Marie Adams, , jazzpianist och Sve11.ges första kvinnliga kapellmästare : Erik Axel Karlfeldt, , nationalskald, nobelpristagare i litteratur : Kerstin Larsson Englund: Flerfaldig paralympicsdeltagare, VM-deltagare och nordisk mästare i dressyr : CarlJularbo , dragspelare och kompositör, innehar skandinaviskt rekord i inspelade grammofonskivetitlar : Mattias Ekström,.flerfaldig DTM-mästare (tyska banracingmästerskapet) och världsmästare i rallycross. Under år 2018 sattes ingen hyllningsplatta upp. Vid kommunfullmäktigemötet den 14 maj 2018 inlämnades ett medborgarförslag om att ge Axel Ax: Johnson en minnesplatta. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 14 maj 2018 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för yttrande. Beredning - Olle Kronbergs och Hildur Ihrens m..fl. medborgarförslag 20 april Kommunfullmäktige 23 april 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 maj 2018, 72. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kornrnunkanslietrrillvåxt Avesta Medborgarförslagsställarna UTDRAGSBESTYRKANDE 232

241 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Lars Isacsson (S) yrkar att Axel Ax: Johnson tillägnas en platta vid Lilla Torget Arbetsutskottet bifaller förslaget. Arbetsutskottets beslut - Axel Ax: Johnson tillägnas en platta vid Lilla Torget Kommunkansliet/Tillväxt Avesta ges i uppdrag att planera och arrangera kommunfesten och utforma pressreleaser. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunkansliet/Tillväxt Avesta Medborgarförslagsställarna UTDRAGSBESTYRKANDE 233

242 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 26 Kommunstyrelsens arbetsutskott Diskussion om Avesta kommuns stadsmiljöråd Av reglementet för Avesta kommuns stadsmiljöråd framgår följande: Rådet har som syfte att verka för Avesta kommuns skönhet och stadsmiljö. Rådet ska i samverkan med kommunens berörda förvaltningar bidra till att öka intresset och kunskapen om hur byggnader och fysiska miljöers estetiska och arkitektoniska utformning påverkar människors välbefinnande och stadens attraktivitet. Rådet har till uppgift att vara rådgivande till kommunen i frågor som berör: offentliga konstverk konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla stadsbilder kommunens och dess omgivningars övriga skönhets- och naturvärden samt avge yttranden i frågor som berör kommunens fysiska planering och bygglovverksamhet (bygglov av större, omgivningspåverkande betydelse). Inom ovanstående områden är rådet remissinstans och har rätt att avge yttranden. Kommunen ska samråda och informera i rådet om sin verksamhet, planerade förändringar samt resultat av olika åtgärder som har eller kan få aktualitet inom ramen för rådets intresseområde. Samråd ska ges så tidigt som möjligt i olika beredningsprocesser och rådet ska ges tid att internt behandla de frågor som rådet behandlar. Rådet behöver inte ha en enhetlig uppfattning och regleras inte av kommunallagens bestämmelser om arbetsformer och beslutsförhet. Stadsmiljörådet består av fem ledamöter samt en sekreterare, av vilka fyra utses av kommunfullmäktige. Dessa utser i sin tur den femte ledamoten. En av ledamöterna ska vid varje ny period utses till ordförande. Rådets ledamöter ska vara opolitiska personer med stort intresse för kommunen och sakkunskap om stadsmässiga, arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska frågor. Sekreteraren har till uppgift att bereda och föredra de ärenden rådet har att pröva Endast ledamöterna, sekreteraren och till rådet meddelade, exempelvis tjänstemän från kommunens förvaltnin gar, har närvarorätt. Tjänstgöringstiden följer den ordinarie mandatperioden. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 234

243 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 27 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Rådet placeras organisatoriskt under kommunstyrelsen. Rådet har inte ställning som kommunal nämnd med ekonomiskt ansvar. I de fall rådet antar remissyttranden ska protokoll föras. Av de fem ledamöter som suttit i rådet mandatperioden har tre valt att inte fortsätta och en har flyttat. En ny ledamot har valts in från mandatperioden , vilket innebär att två platser är vakanta. För närvarande är enhetschef Kenneth Linder på kulturförvaltningen rådets sekreterare. Under det senaste året har stadsrniljörådet inte fått några ärenden att yttra sig över. Ärendet diskuteras. Arbetsutskottets beslut - Stadsmiljörådet har sin plats i organisationen och kommunkansliet får i uppdrag att föreslå ledamöter för inval i rådet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 235

244 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunrevisionens granskning av den samordnade lokalförsörjningen inom kommunkoncernen Dnr. KK Avesta kommuns revisorer har gett K.PMG i uppdrag att följa upp en tidi ga re granskning av kommunens lokalförsörjningsprocess som genomfördes Syftet med den nuvarande granskningen är att följa upp de åtgärder som vidtagits med anledning av föregående granskning. Utifrån genomför granskning är det revisorernas sammanfattande bedömning att ett visst arbete har pågått under de senaste åren med syfte att förtydli ga lokalförsörjningsprocessen. Ett antal styrdokument har upprättats och antagits för lokalförsörjning, bostadsförsörjning och investeringar inom lokalförsörjningsområdet. Vidare har avtal för skötsel av fastigheter utarbetats mellan Avesta kommun och Gamla Byn AB. Revisorerna bedömer dock att det fortsatt finns en risk att vidtagna åtgärder inte får den effekt som de avser. Den största identifierade risken med lokalförsörjningsprocessen är fortsatt bdsten på finansiell kontroll hos förvaltningarna, kommunstyrelsen och Gamla Byn AB. Utifrån granskningen rekommenderar revisionen kommunstyrelsen att: - Se över modellen för lokalutnyttjande eller möjligheten för verksam.heter att gå ur sina lokaler och lägga dessa i en lokalbank. Tillskapa incitament för kostnadseffektivitet och lokalresursutnyttjande samt skapa effektivitet avseende el- och värmeförbrukning has hyresgästerna. - Definiera lokalförsöi1ningspolicyn så att Övergripande processer för exempelvis ekonomiskt ansvar samt ansvar och prioritedng vid nybyggnationer tydliggörs. - Utarbeta en lokalförsörjningsplan med tydli ga strukturer för lokaloptimering, inventering och planering med strukturer för samarbete och långsikti ga analyser kring lokalbehovet. - Utarbeta dktlinjer för inventering av lokalförsötjningsbehov inom föi-valtningarna. - Upprätta dktlinjer för att tillskapa en lokalbank för lokalresurser inom kommunen. - Utveckla beslutsunderlag så att kostnadskalkyler, jämförelser, konsekvenser samt hyresnivåer anges i samband med beslut om byggnationer och hyresavtal. - Utveckla systemet för beslut och återrapportering av avvikelser i investeringsprocessen i kommunen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Ekonomichefen Gamla Byn AB Kommunrevisionen 236 UTDRAGSBESTYRKANDE

245 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 29 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Revisionen begär yttrande över vilka åtgärder kommunstyrelsen kommer att vidta med anledning av granskningsrapporten senast den 31 mars Beredning - KPMG:s granskning av den samordnade lokalförsörjningen inom kommunkoncernen Avesta kommun 27 november Kommunrevisionens skrivelse till kommunstyrelsen 4 december Arbetsutskottets beslut - Granskningsrapporten remitteras till ekonomichefen för samordnat yttrande med Gamla Byn AB:s ekonomichef till kommunstyrelsen senast 7 maj Avesta kommun ber hos kommunrevisionen om förlängd svars tid till efter kommunstyrelsens sammanträde den 3 juni JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Ekonomichefen Gamla Byn AB Kommunrevisionen 237 UTDRAGSBESTYRKANDE

246 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens målstyrningsprocess Dnr. KK Avesta kommuns revisorer har gett KPMG i uppdrag att översiktligt granska kommunstyrelsens beredning och uppföljning av mål. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens målstyrningsprocess är ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syfte att vara styrande mot de av kommunfullmäktige fastställda målen. Utifrån genomförd granskning är revisionens generella bedömning att kommunens målstyrningsprocess inte fullt ut är ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syfte att vara styrande mot de av kommunfullmäktige fastställda målen. Revisionen menar att inte alla styrelser idag arbetar enligt fullmäktiges direktiv när det gäller att anta verksamhetsplaner som anger planerade aktiviteter, men också att styrelserna inte på egen hand vidtagit åtgärder utifrån bristande måluppfyllelse. Kommunstyrelsen har inte heller utifrån bristande måluppfyllelse gett styrelserna i uppdrag att vidta åtgärder. Revisionen ser det dock som positivt att själva processen med tillhörande årshjul och anvisningar finns dokumenterade i mål- och budgetdokumentet. Utifrån granskningen rekommenderar revisionen kommunstyrelsen att: - Säkerställa att alla styrelser och nämnder och dess verksamheter arbetar på ett likvärdigt sätt att bryta ner målen och indikatorerna i sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges anvisningar. - Säkerställa att styrelser och nämnder vidtar åtgärder vid bristande måluppfyllelse. - Säkerställa att medarbetarnas kunskap om fullmäktiges mål och kommunens målstyrningsprocess ökar. - Tydliggöra analysen i delårsrapporten och årsredovisningen så att det framgår vilka aktiviteter som genomförs för att uppnå indikatorerna och kommunfullmäktiges mål. Revisionen begär yttrande över villrn åtgärder kommunstyrelsen kommer att vidta med anledning av granskningsrapporten senast den 31 mars JUSTERARES SIGN vt Lt UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Kommunrevisionen 238 UTDRAGSBESTYRKANDE

247 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 31 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Beredning - KPMG:s övergripande granskning av konununstyrelsens målstyrningsprocess 4 december Kommunrevisionens skrivelse till kommunstyrelsen 4 december Arbetsutskottets beslut - Granskningsrapporten remitteras till ekonomichefen för yttrande till kommunstyrelsen senast 7 maj Avesta kommun ber hos kommunrevisionen om förlängd svars tid till efter kommunstyrelsens sammanträde den 3 juni JUSTERARES SIGN =-of'l ( UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Kommunrevisionen 239 UTDRAGSBESTYRKANDE

248 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 32 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunrevisionens uppföljande granskning av tidigare granskningar Dnr. KK Avesta kommuns revisorer har gett KPMG i uppdrag att följa upp tidigare års genomförda granskningar. Syftet med granskningen är att se vilka åtgärder som styrelser och nämnder vidtagit med hänsyn till granskningsresultatet för respektive granskning. Uppföljning har genomförts av följande granskningar: - Hemtjänsten, Hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom flyktin gm ottagande, Kommunens sjukfrånvaro, Kommunens hemsida och tillgång till kommunala föreskrifter, Samverkan barn och unga, Detaljplaneringsprocessen, Bisyssla, Utifrån genomförd uppföljningsgranskning ar revisionens översiktli ga bedömning att kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen och V-Dala miljö- och byggnadsnämnd har tagit till sig, vidtagit åtgärder eller påbörjat ett arbete med de flesta förbättringsområden/ rekommendationer som framgick av respektive granskning. För att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av tidigare genomförda granskningar rekommenderas att respektive styrelse och nämnd på anmodan från kommunrevisionen lämnar in ett skriftligt svar till kommunrevisionen avseende de förbättringsområden och rekommendationer som framgår av granskningen. Revisionen begär yttrande avseende de förbättringsområden och rekommendationer som framgår av granskningen senast den 31 mars Beredning - KPMG:s uppföljande granskning av tidigare granskningar 12 november Kommunrevisionens skrivelse till kommunstyrelsen 4 december JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunsekreteraren Kommunrevisionen UTDRAGSBESTYRKANDE 240

249 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 33 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) Arbetsutskottets beslut - Granskningsrapporten remitteras till kommunsekreteraren för att samordna ett yttrande från berörda till kommunstyrelsen senast 7 maj Avesta kommun ber hos kommunrevisionen om förlängd svars tid till efter kommunstyrelsens sammanträde den 3 juni JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunsekreteraren Kommunrevisionen UTDRAGSBESTYRKANDE 241

250 242

251 Kommunkansliet l I I I _\,_.., 'v, "'-,,'\\:::;_,:_I Kommunstyrelsen, ' nummer Oiariepl;::ir Kt,2.:,/R- 60,)/J', 6ol Delegationsprotokoll - F 04/18 Ärende: Revidering av beslutsattestanter tillika anbudsöppnare och utanordnare för kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslut: Revidering har skett ang beslutsattestanter och ersättare från och med : - Ekonomienheten: Beslutsattestant och ersättare för AP 148 Bifogas komplett reviderad handling. Delegat: Kommundirektör Kommunstyrelsens beslut 28 november där kommundirektören gavs rätt att utse tjänsteman som beslutsattestant och förhandlare inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. 243

252 244

253 Kommunkansliet Kommunstyrelsen Delegationsprotokoll - F 01/19 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer t ot&- oooi1, Diarieplan 001 Ärende: Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Beslut: Löpnummer 18: Sekretess - Skriftligt beslut att inte lämna ut uppgift eller handling på kommunkansliet. Delegat: Ersättaren ändras från kanslisekreterare till kommunsekreterare Löpnummer 30 och 31: Behandling allmänt - Rätt att fatta beslut om nya/förändrade behandlingar. Lagrum: Andras från PUL till GDPR Löpnummer 77: Sekretess - Skriftligt beslut att inte lämna ut uppgift eller handling i upphandlingsärenden. Delegat: Ny ersättare för upphandlingschefen: Kommunsekreteraren Delegat: Kommundirektör Kommunfullmäktiges beslut 29 oktober 2018 där kommundirektören ges rätt att göra redaktionella ändringarom ett lagrum har ändrats (löpnummer 20) och att utse tjänsteman som beslutsattestant (löpnummer 61 ). Den reviderade delegationsordningen biläggs detta protokoll. 245

254 Delegationsordning för Kommunstyrelsen Avesta kommun Beslutad av Gäller från och med Beslutsdatum Diarienummer Kommunfullmäktige , reviderad av kommun direktören KK

255 ALLMÄNT OM DELEGATION Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Kommunfullmäktige överlämnar ansvar till styrelser och nämnder genom reglemente. Dessa beslutar i ärenden som rör verksamheten och i de ärenden som de enligt lagstiftning ska handlägga samt i de ärenden som fullmäktige har delegerat till styrelsen/nämnden. Delegering innebär överlåtelse av beslutsrätt. Delegering kan ske både från kommunfullmäktige till styrelse/nämnd, genom reglemente, och från styrelse till utskott, förtroendevald och anställd. Syftet med delegering av styrelses beslutsrätt är att dels avlasta styrelsens rutinärenden, dels att möjliggöra en effektivare kommunal förvaltning genom att beslutsvägama blir kortare och handläggningen snabbare. Beslut med stöd av delegation är juridiskt sett styrelsens beslut och överklagas därför på samma sätt som styrelsens beslut. Delegaten har dock det fulla ansvaret för ärendets beredning och beslut. Ett beslut som fattas med stöd av delegering kan inte ändras av styrelsen. Däremot kan styrelsen återkalla den givna beslutsrätten. Detta kan göras generellt för en viss grupp av ärenden, för en viss delegat eller för ett viss ärendetyp. Styrelsen/nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap, kommunallagen. En styrelse/nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden/styrelsen har utsett, att besluta på styrelsens/nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens/nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens/styrelsens nästa sammanträde. Delegering ska tolkas som en överlåten beslutsrätt i sakfrågan. Om ett lagrum ändras, behåller samma innebörd, men har annan hemvist eller paragrafnummer så gäller ändå delegationen. Åtföljande redaktionell ändring av delegationsordningen kan komma vid lämpligt tillfälle. Rätten att göra ändringar i delegationsordningen som enbart är att betrakta som redaktionella är delegerat i denna delegationsordning. Delegation innebär överlåtelse av beslutsrätt av formell, lagreglerad karaktär till exempel inom myndighetsutövning men även inom kommunens eget regelverk. Övriga beslut kallas beslut av verkställighetskaraktär och innebär åtgärder som normalt finns inom tjänstemannens ansvarsområde, se även beskrivning gällande verkställighet. Interna beslut och ställningstaganden som rör den inre verksamheten, till exempel de flesta personaladministrativa beslut och beslut i den löpande driften, räknas till verkställighet. Sådan beslutanderätt kan framgå av policy, program, riktlinjer, arbetsbeskrivningar, handbok och liknande. Kommunfullmäktige och kommunstyrelse har genom detta gett utpekat ansvar till chefer eller andra tjänstemän. Fullmakt skiljer sig från delegation. Bestämmelser om fullmakt finns i avtalslagen. En fullmakt är en förklaring från fullmaktsgivaren att fullmäktigen, den som har fått fullmakten, har rätt att handla på fullmaktsgivarens vägnar. Fullmaktsgivaren tar på sig ansvaret för de rättshandlingar, exempelvis avtal, som fullmäktigen ingår för dennes räkning. Beslut och andra rättshandlingar inom ramen för en fullmakt kan inte överklagas genom kommunalbesvär. En delegat däremot har en organställning genom att delegaten går in i styrelsens ställe och beslutar. 247

256 VERKSTÄLLIGHET Interna beslut och ställningstaganden som rör den inre verksamheten, till exempel de flesta personaladministrativa besluten och beslut i den löpande driften, räknas till verkställighet. Sådan beslutanderätt kan framgå av policy, program, riktlinjer, arbetsbeskrivningar, handbok och liknande. Kommunfullmäktige och kommunstyrelse har i dessa fall gett utpekat ansvar till chefer eller andra tjänstemän. Inom ekonomiområdet kan särskilt nämnas - Investerings-, hyres- och leasingregler för Avesta kommun - reglerar beslutsrätt och ansvar inom området för politiska organ samt tjänstemän i olika roller, bland annat förvaltningschef. - Inköpskorts riktlinjer - tydliggör bland annat chefers möjlighet att besluta om vem som ska få ha inköpskort i tjänsten. - Kundfakturering och inkasso, policy och hanteringsregler - reglerar rutiner och ansvarsfördelning för fakturering, anstånd med betalning samt inkasso. Avser chefsnivåer och handläggarnivåer. - Intern kontroll, reglemente och arbetsmodell - reglerar ansvar för förvaltningschef i arbetet med den interna kontrollen, beslut om intern kontroll tas av nämnden. Inom Avesta kommuns antagna styrdokument hittar man ett flettal som berör kommunen som arbetsgivare och kommunens medarbetare, men som inte innehåller specifika beslut att delegera. -Personalpolitiskt program, -Arbetsmiljöpolicy för Avesta kommun -Grunddokument mångfald och Jämställdhet, -Handlingsplan mot kränkande särbehandling, -Policy mot korruption, mutor och jäv -Räkpolicy alla dessa visar kommunens inställning i de aktuella frågorna. Beslut som kan behövas för att leva upp till ambitionerna kan återfinnas i olika lagstiftningar och förordningar. Inom personalområdet kan man också identifiera många områden där begreppet verkställighet är lämpligt för att genomföra den verksamhet man ansvarar för: -Tolkning av lagar och avtal inom arbetsrätt - Personalchef handlägger frågan om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare inom kommunen. -Förhandlingsärenden - Chef förhandlar för sin respektive underställd persona, enligt arbetsrättslagstiftning och kollektivavtal såsom MBL, LAS m.fl., förutom i intressetvister, rättstvister och tolkning av kollektivavtal på kommunens vägnar som delegeras till personalchef. Anställning av personal ligger generellt på olika chefsnivåer. Rätten att besluta om tillsvidareanställningar bör vara delegerad från styrelsen då dessa anställningar har långvarig ekonomisk påverkan på verksamheten. Andra anställningar än tillsvidareanställningar, dvs visstidsanställningar kan betraktas som ren verkställighet. Policy mot bisysslor - här regleras regler runt bisysslor och tydliggör chefens rätt att besluta om att godkänna eller inte godkänna bisyssla. Delegering av arbetsmiljöansvar - Detta arbetsmiljöansvar bör överlämnas genom ett särskilt beslut från styrelsen till förvaltningschefen, som sedan vidaredelegerar till enhetscheferna. Det ingår därmed inte i delegationsordningen. Det innebär bland annat fortlöpande tillsyn inom förvaltningens område att arbetsmiljölagen och tillhörande bestämmelser uppfylls och så att ohälsa förebyggs och i övrigt verka för att arbetsmiljön är god inom den egna verksamheten. 248

257 Attesträtt innebär att attestanten godkänner en utbetalning efter det att korrekt granskare har godkänt exempelvis en faktura. Frågor av verkställighetskaraktär omfattas inte av delegationsordningen och kommer inte att ingå annat än där det finns behov av informerande text. 249

258 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR KL LAS LOD LRA LSP OSL PBL UP GDPR Kommunallag (2017:725) Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Plan- och bygglag (2010:900) Policy för upphandling och inköp för Avesta kommun General Data Protection Regulation, Dataskyddsförordningen 250

259 Löpnummer Typ Lagrum Ärende Delegat Område 1 Delegation 6 kap KL Att delegera innebär att överlämna beslutanderätten till en annan så att denne beslutar i styrelsens ställe. Delegaten OM DELEGATIONEN allmänt redovisar sedan tillbaka till styrelsen. I 6 kap Kommunallagen framgår hur beslutanderätt kan delegeras. Anmälan av delegationsbeslut ska vara skriftligt dokumenterade. 2 Begränsning av 6 kap 38.3 KL Delegationsrätten omfattar inte ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Sådana beslut ska av OM DELEGATIONEN delegation delegaten, i förekommande fall, hänskjutas till styrelsen för avgörande. Vid tveksamhet ska delegaten överlämna ärendet till styrelsen. 3 Jäv 7 kap 4 KL Delegaten får inte fatta delegationsbeslut i ärenden där delegaten är jävig. Om beslut fattas trots jäv kan beslutet komma OM DELEGATIONEN att upphävas vid ett överklagande. Delegaten har en skyldighet att självmant anmäla jäv samt att i det sammanhanget överlämna ärendet till annan behörig delegat eller till styrelsen. 4 Överklagande 13 kap 2-6 KL Besluta om att awisa för sent inkommet överklagande. Kommundirektör OM DELEGATIONEN 5 Omprövning av beslut som är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, utan att Överklagande FL Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: Delegat i ärendet OM DELEGATIONEN Avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegations beslut. Besluta att överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut. Besluta att lämna klagomål utan åtgärd. 6 Rätta och FL Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: Delegat i ärendet OM DELEGATIONEN ompröva beslut Rätta beslut som innehåller en uppenbar oriktighet, skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. det blir till nackdel för någon enskild part. 7 Delgivning DL och DF Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: Delegat i ärendet OM DELEGATIONEN Besluta om delgivning enligt delgivningslagen och delgivningsförordningen. 8 Delegatens rätt Den som utsetts till delegat har rätt att underteckna avtal eller andra handlingar som krävs för verkställande av Delegat i ärendet OM DELEGATIONEN delegationsbeslutet om inget annat anges i särskilt beslut om teckningsrätt. Vidare har delegaten rätt att ta emot och överlämna handlingar i samband med verkställande av beslut, såsom exempelvis avtal, säkerhet eller köpebrev. 9 Ombud/Tvister 16:6 KS I sådana mål och ärenden, där det ankommer på styrelsen att föra kommunernas talan på kommunernas vägnar träffa Kommundirektör OM DELEGATIONEN reglemente överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal inom kommunkansliets ansvarsområde. 10 Ombud/Tvister 16:6 KS I sådana mål och ärenden, där det ankommer på styrelsen att föra kommunernas talan på kommunernas vägnar träffa Enhetschef OM DELEGATIONEN reglemente överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal inom den egna enhetens ansvarsområde. 11 Ersättare Kommundirektören har delegation i alla ärenden och uppgifter i denna delegationsordning vid ordinarie delegats frånvaro Kommundirektör OM DELEGATIONEN med undantag för ärenden delegerade till styrelsens ordförande och personalchef. 12 Vidaredele-gering 7 kap 6 KL Kommundirektören bemyndigas att uppdra åt anställd inom förvaltningen att fatta beslut i dennes ställe där inget annat Kommundirektör OM DELEGATIONEN har beslutats. 13 kommunkansliet Ersättare Chef äger alltid rätt att inträda som ersättare för hos denne underställd personal vid dess frånvaro. Samtliga chefer på OM DELEGATIONEN 14 Ersättare Den som tillförordnats som ersättare för viss tjänsteman inträder som delegat i dennes ställe. Delegat OM DELEGATIONEN 15 Ombud/Tvister 6 kap 15 KL Ombud i mål och ärenden där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan inför domstol och andra Kommundirektör ADMINISTRATIVA FRÅGOR myndigheter samt vid förrättningar av olika slag. 16 Ombud/Tvister 6 kap 15 KL Utse ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av olika slag, där det Kommundirektör ADMINISTRATIVA FRÅGOR ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan. 251

260 26 Representation 16:8 KS Besluta om kommunstyrelsens representationsformer, inom av fullmäktige antagen representationspolicy, vid varje tillfälle Ordförande ADMINISTRATIVA FRÅGOR reglemente där Avesta kommun står som värd i officiella sammanhang. Kommunstyrelsen 27 Delegation 8:1 KS Uppdrag som avses i den kommunala delegationsordningen Arbetsutskottet ADMINISTRATIVA FRÅGOR allmänt reglemente 28 Ombud/Tvister 9 KS Föra talan eller anlita ombud i tvisteförhandlingar i rättstvister. Kommundirektör ADMINISTRATIVA FRÅGOR reglemente 29 Yttrande 5 kap 35 KL Remittering av motion och medborgarförslag för särskilt yttrande. Arbetsutskottet ADMINISTRATIVA FRÅGOR 30 Behandling GDPR Rätt att fatta beslut om nya/förändrade behandlingar Kanslisekreterare ADMINISTRATIVA FRÅGOR allmänt Tekniska utskottet 31 Behandlning GDPR Rätt att fatta beslut om nya/förändrade behandlningar Kanslisekreterare ADMINISTRATIVA FRÅGOR allmänt 32 Sekretess Tf2 kap 1&2 Utlämnande av allmänna handlingar som förvaras i centralarkivet. Kommunarkivarie ADMINISTRATIVA FRÅGOR 33 Representation Beslutsinstans för att utse person som ska tilldelas platta på Ulla Torget. Arbetsutskottet ADMINISTRATIVA FRÅGOR 17 ordförande, 2: e vice ordförande i nämnd ordning Kommunkansliet Kanslisekreterare Teknisk service Brådskande 6 kap 39 KL Besluta i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens avgörande inte kan awaktas. Beslut ska anmälas till Ordförande ADMINISTRATIVA FRÅGOR kommunstyrelsens nästa sammanträde. Ersättare: 1:e vice 18 Sekretess 6 kap 3 OSL, 2 Skriftligt beslut att inte lämna ut uppgift eller handling på kommunkansliet IT- chef ADMINISTRATIVA FRÅGOR kap. Ersättare: TF kommunsekreterare 19 Sekretess 6 kap 3 OSL, 2 Skriftligt beslut att inte lämna ut uppgift eller handling på teknisk service Resultatenhetschef ADMINISTRATIVA FRÅGOR kap. Tekniska utskottet TF Ersättare: 20 Redaktionell Rätt att göra ändringar i denna delegationsordning som enbart är att betrakta som redaktionella om ett lagrum har ändrats, Kommundirektör ADMINISTRATIVA FRÅGOR ändring behåller samma innebörd, men har annan hemvist eller paragrafnummer eller annan redaktionell ändring. 21 Yttrande 7:7 KS Rätt att avge yttrande i ärende, remisser mm som avser kommunstyrelsens verksamhetsområde som inte är av strategisk Kommundirektör ADMINISTRATIVA FRÅGOR reglemente eller kommunövergripande betydelse och som inte anges under andra punkter i denna delegationsordning. 22 Yttrande 7:7 KS Besluta i ärende huruvida yttrande eller remissvar ska lämnas där styrelsen är inbjuden att svara, i samråd med ordförande. Kommundirektör ADMINISTRATIVA FRÅGOR reglemente 23 Arkiv 12 KS Utöva tillsyn över styrelsens arkivbildning Kommunarkivarie ADMINISTRATIVA FRÅGOR reglemente 24 Yttrande 16:7 KS Yttrande inom kommunstyrelsens verksamhetsområde som ankommer på kommunen att avge Arbetsutskottet ADMINISTRATIVA FRÅGOR reglemente 25 Ersättare 16:8 KS Ersättare för ordförande med rätt att besluta om kommunstyrelsens representationsformer, inom av fullmäktige antagen Vice ordförande ADMINISTRATIVA FRÅGOR reglemente representations policy, vid varje tillfälle där Avesta kommun står som värd i officiella sammanhang. Kommunstyrelsen Revision överlämnande till handläggare att utforma förslag till svar till kommunrevisionen över granskningsrapport Arbetsutskottet ADMINISTRATIVA FRÅGOR 35 Ny tjänst Inom beslutad rambudget för kommunstyrelsen besluta om nyinrättande av tjänst. Kommundirektör PERSONALÄRENDEN 36 Anställning LAS och AB Beslut om tillsvidareanställning av personal inom förvaltningen Kommundirektör PERSONALÄRENDEN Anställning LAS och AB Beslut om tillsvidareanställning av personal inom den egna enheten Enhetschef PERSONALÄRENDEN 38 Uppsägning LAS och AB Beslut om uppsägning från arbetsgivarens sida av underställd personal inom förvaltningen. Kommundirektör PERSONALÄRENDEN Vid uppsägning pga av personliga skäl och avsked ska personalchef konsulteras

261 45 Ombud/Tvister 8:2 KS Tillsammans med personalchefen med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande Resultatenhetschef PERSONALÄRENDEN reglemente förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare inom tekniska utskottets verksamhet. Tekniska utskottet 46 Ombud/Tvister 8:2 KS Tillsammans med personalchefen med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande Kommundirektör PERSONALÄRENDEN reglemente förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare inom förvaltningens verksamhet. 50 Avgöra och 8:4 KS Avgöra frågan om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen HR-konsult PERSONALÄRENDEN tillämpning av lag reglemente som arbetsgivare och dess arbetstagare. 51 Avgöra och 8:4 KS Tillsammans med personalchefen avgöra frågan om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande Kommundirektör PERSONALÄRENDEN tillämpning av lag reglemente förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare inom förvaltningens verksamhet. 39 förening} Uppsägning las och AB Beslut om uppsägning från arbetsgivarens sida av underställd personal inom den egna enheten. Enhetschef PERSONALÄRENDEN Vid uppsägning pga av personliga skäl och avsked ska personalchef konsulteras. 40 Anställnings las Beslut om överenskommelse om anställnings upphörande som innebär ekonomiska förpliktelser. Kommundirektör och PERSONALÄRENDEN upphörande Personalchef (två i Ombud/Tvister MBL Företräda i rättstvister, intressetvister enligt arbetsrättslagstifningen samt tolkning av kollektivavtal. Personalchef PERSONALÄRENDEN Ombud/Tvister LRA Ombud i arbetsrättsärenden där det ankommer att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid Personalchef PERSONALÄRENDEN förrättningar av arbetsrättslig karaktär. 43 Yttrande 16:7 KS Yttrande inom kommunstyrelsens verksamhetsområde som ankommer på kommunen Personalutskottet PERSONALÄRENDEN reglemente att av2e vad avser arbetsrättsli2a ärenden och övri2a oersonaloolitiska ärenden. 44 Ombud/Tvister 8:2 KS Tillsammans med personalchefen eller genom ombud föra kommunens talan i arbetsrättstvister som rör förhållandet Resultatenhetschef PERSONALÄRENDEN reglemente mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare inom tekniska utskottets verksamhet. Tekniska utskottet Ombud/Tvister 8:3 KS Tillsammans med personalchefen eller genom ombud föra kommunens talan i arbetsrättstvister som rör förhållandet Kommundirektör PERSONALÄREN DEN reglemente mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare inom förvaltningens verksamhet. Avgöra och 8:4 KS Tillsammans med personalchefen avgöra frågan om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande Resultatenhetschef PERSONALÄRENDEN tillämpning av lag reglemente förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare inom tekniska utskottets verksamhet. Tekniska utskottet Avgöra och 8:4 KS Avgöra frågan om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen Personalchef PERSONALÄRENDEN tillämpning av lag reglemente som arbetsgivare och dess arbetstagare. 52 Stridsåtgärd 8:5 KS Vidtagande av stridsåtgärder. Personalutskottet PERSONALÄRENDEN reglemente Pensioner 8:8 KS Tecknande av pensionsbrev för kommunens arbetstagare HR-konsult PERSONALÄRENDEN reglemente 54 Anställning 8:9 KS Anställande av förvaltningschefer och övrig strategisk personal vid kommunkansliet efter samråd med kommunstyrelsens Kommundirektör PERSONALÄRENDEN reglemente ordförande samt anställningsförhållanden för dessa personalgrupper. Anställning 8:9 KS Anställningsförhållanden för kommundirektör Ordförande PERSONALÄRENDEN reglemente personalutskottet 56 Upphandling LOU samt UP Inom beslutad rambudget för kommunstyrelsen besluta om avtal och om upphandling och inköp av tjänster och Kommundirektör EKONOMIÄRENDEN varor.avrop av varor och tjänster från ramavtal räknas som verkställighet.för samtliga delegeringar avseende upphandlingar och inköp gäller att upphandlingar understigande gränsen för dokumentationskrav enligt LOU ses som ren verkställighet

262 57 varor.avrop av varor och tjänster från ramavtal räknas som verkställighet.för samtliga delegeringar avseende upphandling Upphandling LOU samt UP Inom fastställd internbudget för den egna enheten besluta om avtal och om upphandling och inköp av tjänster och Attestansvarig EKONOMIÄRENDEN och inköp gäller att upphandlingar understigande gränsen för dokumentations krav enligt LOU ses som ren verkställighet. 58 Upphandling LOU samt UP Förhandlare och ansvarig för tilldelningsbeslut inom kommunstyrelsens verksamhet. Även anbudsöppnare vid Kommundirektör EKONOMIÄRENDEN direktuoohandline. 59 Upphandling LOU samt UP Förhandlare och ansvarig för tilldelnings beslut för den egna enheten inom kommunstyrelsens verksamhet. Även Attestansvarig EKONOMIÄRENDEN anbudsöppnare vid direktupphandling. 60 Attest AR Huvudattestant för kommunstyrelsen Kommundirektör EKONOMIÄRENDEN 64 Ombud/Tvister 16:6 KS I sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa Assistent, handläggare av EKONOMIÄRENDEN reglemente överenskommelse med gäldenär. inkassoärenden redovisningsenheten 61 Attest AR Utse tjänsteman som beslutsattestant, utanordnare och förhandlare inom styrelsens verksamhetsområde. Kommundirektör EKONOMIÄRENDEN 62 Taxor Besluta att höja, sätta ner eller efterskänka avgift i det enskilda fallet enligt, av kommunfullmäktige fastställd, taxa för Enhetschef EKONOMIÄRENDEN styrelsens verksamhet, när det finns särskilda skäl. 63 Ombud/Tvister 16:6 KS I sådana mål och ärenden där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa Ekonomichef EKONOMIÄRENDEN reglemente överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal avseende infriande av borgensåtagande för bostadsförsörjningen. För uppdragets utförande ges rätt att utse och anlita ombud. 65 Bostad 6 KS Besluta om förlängning av borgen för stöd till bostadsförsörjningen. Ekonomichef EKONOMIÄRENDEN reglemente 66 Finans 6:1 KS Handha kommunens medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter härför. Ekonom finans EKONOMIÄRENDEN reglemente 67 Finans 6:1 KS Handha kommunens medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter härför. Ekonom EKONOMIÄRENDEN reglemente redovisningsenheten 68 Finans 6:1 KS Handha kommunens medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter härför. Ekonom tekniska EKONOMIÄRENDEN reglemente utskottet 69 Finans 6:1 KS Handha kommunens medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter härför. Ekonomichef EKONOMIÄRENDEN reglemente 70 Finans 6:1 KS Vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de Ekonom finans EKONOMIÄRENDEN reglemente närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige och kommunstyrelsen angivit. 71 Finans 6:1 KS Vid behov ta upp lån inom den belopps ram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de Ekonom EKONOMIÄRENDEN reglemente närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige och kommunstyrelsen angivit. redovisningsenheten 72 Finans 6:1 KS Vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de Ekonom tekniska EKONOMIÄRENDEN reglemente närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige och kommunstyrelsen angivit. utskottet 73 Finans 6:1 KS Vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de Ekonomichef EKONOMIÄRENDEN reglemente närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige och kommunstyrelsen angivit. 74 Ombud/Tvister 6:1 KS Avskriva ärenden som är föremål för långtidsbevakning. Redovisningsansvarig EKONOMIÄRENDEN reglemente redovisningsenheten 75 Fonder 6:2 KS Placera donationsmedel som förvaltas av Avesta kommun Redovisningsansvarig EKONOMIÄRENDEN Ersättare: kommunsekreteraren reglemente redovisningsenheten 76 Fonder 6:2 KS Utdelning från donationsfonder Redovisningsansvarig EKONOMIÄRENDEN reglemente redovisningsenheten Sekretess Tf 2 kap 1&2 Skriftligt beslut att inte lämna ut uppgift eller handling i upphandlingsärenden. Upphandlingschef EKONOMIÄRENDEN

263 78 Miljö och Byggförvaltning Näringsliv 16:1 KS Strategiska näringslivs- och sysselsättningsfrågor och ansvarar för att allmänt främja näringslivet och sysselsättningen i Plan-och NÄRINGSLIV OCH MILJÖ reglemente kommunen. näringslivsutskottet 79 Yttrande 16:7 KS Yttrande inom kommunstyrelsens verksamhetsområde som ankommer på kommunen att avge vad avser näringslivs-och Plan-och NÄRINGSLIV OCH MILJÖ reglemente sysselsättningsfrågor samt planeringsärenden. näringslivsutskottet 80 Näringsliv 2 KS Avesta kommuns interna miljö- och kvalitetsarbete Plan-och NÄRINGSLIV OCH MILJÖ reglemente näringslivsutskottet 81 Yttrande 16:7 KS Yttrande angående tidtabeller för kollektivtrafiken Plan-och FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente näringslivsutskottet 82 Yttrande 16:7 KS Yttrande inom kommunstyrelsens verksamhetsområde som ankommer på kommunen att avge vad avser tekniska Tekniskt utskott FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente utskottets verksamheter. 83 Fastighet 2 KS Anläggningsansvar för att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande fortlöpande och periodisk kontroll av el- Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente anläggningen är uppfyllda. Tekniska utskottet 84 Väghållning 2 KS Dispens från gällande lokala trafikföreskrifter. Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Väghållning 85 Fastighet 2 KS Elsäkerhetsansvar enligt ellagen och starkströmsförordningen för styrelsens anläggningar. Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 86 Väghållning 2 KS Flyttning av fordon Assistent trafikfrågor FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 87 Väghållning 2 KS Flyttning av fordon Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Väghållning 88 Bostad 2 KS Besluta om bostadsanpassningsbidrag Tekniker vid FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Västmanland-Dalarna 89 Mark 2 KS Genom avtal eller tillämpning av bestämmelser i ledningsrättslagen tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt Tekniskt utskott FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet avseende dagvattenledning, el och teleledning eller väg samt medverka till upphävande av sålunda tillkommen rätt. 90 Väghållning 2 KS Handlägga ärenden angående gatumarksersättning och gatubyggnadskostnad. Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 91 Mark 2 KS Beslut om samråd om program för detaljplaner och om detaljplaner och områdesbestämmelser. Plan-och byggchef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente 92 Mark 2 KS Inom allmän platsmark genom avtal eller tillämpninga av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller Tekniskt utskott FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente ledningsrättslagen belasta i kommunens mark med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning enligt gällande etaljplan och medverka till ändring eller upphävanade av sålunda tillkommen rätt. 93 Fastighet 2 KS Kommunens uppgifter vad avser teknisk försörjning, exklusive VA och avfall Tekniskt utskott FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente 94 Väghållning 2 KS Parkeringsövervakning Assistent trafikfrågor FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 95 Väghållning 2 KS Parkeringsövervakning Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Väghållning 96 Fastighet 2 KS Personalsäkerhetsansvar för att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet vid drift, skötsel och Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente underhåll är uppfyllda. Tekniska utskottet Väghållning 2 KS Tidsbegränsad lokal trafikföreskrift för förvaltningen i samband med gatuarbete. Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Väghållning 98 Väghållning 2 KS Tillstånd och yttrande gällande dispens för bred, tung och lång transport. Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Väghållning

264 99 handikapptillsånd och skolskjutsfrågor Mark 2 KS Upplåtelse av allmän plats mark för särskilda ändamål Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 100 Mark 2 KS Upplåtelse av allmän platsmark för särskilda ändamål Samhällsplanerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 101 Mark 2 KS Upplåtelse av allmän platsmark för särskilda ändamål Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente handläggare av 102 Mark 2 KS Upplåtelse av allmän platsmark för särskilda ändamål Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Parker/grönytor 103 Mark 2 KS Upplåtelse av allmän platsmark för särskilda ändamål Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Väghållning 104 handikapptillsånd och skolskjutsfrågor Väghållning 2 KS Utfärdande av dispens att trafikera det så kallade gågatusystemet. Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Väghållning 105 Väghållning 2 KS Utfärdande av handikapparkeringstillstånd Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 106 Väghållning 2 KS Utfärdande av handikapparkeringstillstånd Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente handläggare av 107 Väghållning 2 KS Utfärdande av parkeringstillstånd Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente Tekniska utskottet 108 Väghållning 2 KS Utfärdande av parkeringstillstånd (gäller dispens från gällande lokala trafikföreskrifter samt utfärdande av dispens att Bilpoolssamordnare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente trafikera det så kallade gågatusystemet). 109 Väghållning 2 KS Utskottet är kommunens trafiknämnd och fullgör därmed de trafikuppgifter som avses i 1 lagen (1978:234) om nämnder Tekniskt utskott FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente för vissa trafikfrågor. 110 Väghållning 2 KS Yttrande angående transportförmedlingstillstånd. Tekniskt utskott FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente 111 Bostad 2 KS Kommunens uppgifter vad avser bostadsanpassning. Plan-och FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente näringslivsutskottet 112 Mark 2 KS Mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap Plan-och FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas. näringslivsutskottet 113 Mark 2 KS Översiktlig planering av användningen av mark, luft och vatten Plan-och FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente näringslivsutskottet 114 Mark 6:12 KS Genom avtal eller tillämpning av bestämmelserna i plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller Markchef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente ledningsrättslagen tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och medverka till ändring eller upphävande av sålunda tillkommen rätt. 115 Mark 7:3 KS Utarrendera eller annars upplåta markfastighet som till hör Avesta kommun Plan-och FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente näringslivsutskottet 116 Mark 7:3 KS Utarrendera eller i övrigt upplåta kommunens mark under högst ett år. Markchef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente 117 Mark 7:4 KS Genom avtal eller tillämpning av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen Markchef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente belasta kommunens mark med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning 256

265 118 Fastighet 7:4 KS För kommunens räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel där förvärvet eller överlåtelsen sker för att Plan- och FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente genomföra antagen detaljplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens vägnar godkänna näringslivs utskottet till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål. 119 prisbasbelopp, samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställda riktlinjer. Samråd skall ske med styrelse som handikapptillsånd och skolskjutsfrågor säkerhetssamordnare Fastighet 7:4 KS Köp, försäljning, byte av fastighet eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser samt Plan- och FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighetsdel, upp till ett belopp av trettiotvå (32) näringslivs utskottet är ekonomiskt berörd innan beslut fattas. 120 Fastighet 7:4 KS Köp, försäljning, byte av fastighet eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser samt Markchef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighetsdel, upp till ett belopp av åtta {8) prisbasbelopp, 121 Ombud/Tvister 7:4 KS Ombud för kommunen vid förrättning hos fastighetsbildningsmyndighet med behörighet att å kommunens vägnar ansöka Markchef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente om sådan förrättning och att företräda kommunen vid förrättningen med den behörighet i övrigt som anges i 12 kap 14 rättegångsbalken. 122 Ombud/Tvister 7:4 KS Ombud som vid fastighetsplan företräder kommunen såsom markägare. Markchef FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglemente 123 Egen kontroll Förordning enl Kontroll enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG miljöbalken Tekniska utskottet 124 Skolskjuts Lokala skolskjuts- Besluta i skolskjutsfrågor som är av övergripande art samt efter samråd med rektor besluta i enskilt elevärende. Utredare/planerare FASTIGHET, MARK OCH VÄG reglementet handläggare av 125 Väghållning Trafikförordn 10 Meddela föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka, inom ansvarsområdet, om det behövs Resultatenhetschef FASTIGHET, MARK OCH VÄG kap 14 under kortare tid, på grund av vägarbete eller liknande arbete på grund av risk för skador på vägen eller om det behövs på Tekniska utskottet särskild vinterväg över istäckt vatten. 126 Rätt att begära 28 kap 8 MB, Besluta att begära polishandräckning vid tillsyn, offentlig kontroll, inspektioner, besiktningar mm av skilda verksamheter. Delegat i ärendet HANDRÄCKNING FRÅN POLIS handräckning 11 kap 9 och 39 Besluta att begära hjälp av polismyndighet respektive Kronofogdemyndighet för att få tillträde till fastigheter, byggnader, resp. KRONOFOGDE PBL, andra anläggningar samt transportmedel och att där utföra undersökningar och andra åtgärder. 27 LML, Besluta att ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten för tillträde enligt 11 kap. 8 PBL eller när någon har 7 LSP underlåtit att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts honom eller henne enligt 11 kap PBL 27 LFAB 31 och 33 SSL, 23b TL 9 LÅB 127 Delegation 8:1 KS Uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen. Personalutskottet KOMMUNÖVERGRIPANDE allmänt reglemente PERSONALFRÅGOR 128 Säkerhet 15:3 KS Säkerhetsskyddsansvarig för Avesta kommun. Risk- och SÄKERHET OCH FÖRSÄKRING reglemente säkerhetssamordnare 129 Säkerhet Besluta i försäkringsfrågor. Risk-och SÄKERHET OCH FÖRSÄKRING 130 Yttrande 15:5 KS Avge yttranden i ärenden rörande övervakningskamera. Risk- och SÄKERHET OCH FÖRSÄKRING reglemente säkerhetssamordnare 257

266 258

267 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Avesta, December Diarienummer KK. Jol@> -öoö.5'11- Diarieplan 0'1 ';) Hej Kommunalrådet, Skogsbo SK arrangerar varje år en Ishockeyturnering numera uppkallad efter Avestasonen Nicklas Lidström. Cupen, som har genomförts i 46 år nu, går av stapeln första veckan i januari varje år och deltagarna kan vara max 13 år. Turneringen är vida känd både inom Sverige och utomlands och gör bra reklam för hela Avesta vilket ligger bra i linje med Avesta profilering som en outdoor- och sportkommun. Lag kommer från hela Sverige och oftast även lag från olika nationer som Tjeckien, USA, Norge, Finland och Lettland. Även Ryssland har varit representerat vid flera tillfällen. Tidigare år har cupen blivit sponsrad via "vänortskassan" för att täcka kostnader i samband med våra utländska lag. Specifikt har det underlättat för lagen från Tjeckien att komma hit. Vi ansöker nu om ett goodwill bidrag från Kommunen för 2019 års cup. I samband med avslutning av cupen har kommunen utrymme att marknadsföra sig själva enligt samma princip som tidigare år inför stor publik kr utbetalades för Ett bidrag i motsvarande storleksordning för 2019 skulle underlätta för oss att fortsätta arrangera cupen. Även framåt hoppas vi att goodwill bidrag är en möjlig lösning. Mvh, Nicklas Lidström CUP kommitten gm. Fredrik Oscarsson Skogsbo SK (Nicklas Lidström Cup) Soldattorpsvägen Avesta Sweden Plus giro Tel nr: Fax nr: Org nr:

268 260

269 I v '\\_//, / d I /\ 1 - :_ O 4 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Diarienummer KK Redovisning av delegationsbeslut utredare planerare,handläggare av handikapptillstånd och skolskjutsfrågor Löpnr Besluts- Delegat Delegations Ärende/beslut datum hänvisningar 7.18 I I!Börje Forslund I reglemente I!Beslut om skolskjuts I 8.18 I I JBörje Forslund I Ks Ks reglemente I 9.18 I I JBörje Forslund I Ks reglemente I [50.18 I I JBörje Forslund I Ks J51.18 I I JBörje Forslund I reglemente I Ks reglemente I!Beslut om skolskjuts vid växelvis boende I!Beslut om skolskjuts vid växelvis boende I Jupplåtelse av allmän platsmark för särskilt ändamål, sångstund I JUpplåtelse av allmän platsmark för särskilt ändamål, uteservering I

270 262

271 I.. ' ' ' f., KOMiv',JNKA; SLI'.:: T:::D-:-:-i a--:-:-ri= 1 1 1a:-::n : [")1;;. 0 10n\1mmer KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Diarienummer KK I /ti:..:z..,1 J>- z,;:,c, J 9 Redovisning av delegationsbeslut utredare/planerare väghållning Löpnr Besluts- Delegat Delegations Ärende/beslut datum hänvisningar I I!Emil Forslund I Ks reglemente I!Dispens från gällande lokala trafikföreskrifter : I I!Emil Forslund I Ks!Dispens från trafikförordningen reglemente I 1998: 1276 framförande av bred/tung transport I 1.rn I I!Emil Forslund I Ks!Dispens från trafikförordningen reglemente I 1998: 1276 framförande av bred/tung/hög transport I 2.18 I I!Emil Forslund I Ks!Dispens från trafikförordningen reglemente I 1998: 1276 framförande av bred/tung/hög transport I

272 264

273 ,/ t f l IT I -,,,._'U; \; \._,, - - ' Diarienummer \ KK,2"1cf'-btJ.:iJ 'to Diarieplan ool KOMMUNKANSLIETfTEKNIK Datum Diarienummer KK Redovisning av delegationsbeslut utredare/planerare parker/grönytor Löpnr Besluts- Delegat datum Jan Hedman Jan Hedman Delegations hänvisningar 2 Ks reglemente 2 Ks reglemente Ärende/beslut Upplåtelse av allmän platsmark för särskilt ändamål, uppställning container Upplåtelse av allmän platsmark för särskilt ändamål, demonstrationståg tal och musik. 265

274 266

275 Oi::;""f' 1" KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Diarienummer KK l_.k.t.2.:,/ J--_-o_..,_ _'" 7_1 j b-0_2-..: Redovisning av delegationsbeslut Löpnr Besluts- Delegat Delegations Ärende/beslut datum hänvisningar Joacim Hall 2 Ks Dispens för motorfordonstrafik där reglemente sådan trafik är förbjuden, samt dispens från gällande lokala parkeringsbestämmelser Joacim Hall 2 Ks Dispens från förbud för reglemente motorfordonstrafik där sådan trafik är förbjuden samt dispens från gällande lokala parkeringsbestämmelser Joacim Hall 2 Ks Dispens från förbud för reglemente motorfordonstrafik där sådan trafik är förbjuden samt dispens från gällande lokala parkeringsbestämmelser Joacim Hall 2 Ks Dispens att trafikera gågatan med reglemente motorfordon samt trafikera cykelbanor 267

276 268

277 REDOVISNING AV DELEGATIONSBESLUT /\'=-ST/\ t<o\p, U KOMMUNKA, SUET 31 oktober 20n8-18 jant2@ Kart & mät; Beslut fastighetsreglering Ulf Lademyr Diarienummer N Diarieplan 062 Kart & mät; Beslut köpeavtal Röd-Vit Filial af KIS Dalahästen Ulf Lademyr Ulf Lademyr Ulf Lademyr Ulf Lademyr Kart & mät; Beslut om upplåtelse av vägrrätt m m Ulf Lademyr Kart & mät; Beslut servitutsavtal Ulf Lademyr Kart & mät; Beslut odlingslott Ulf Lademyr Ulf Lademyr Ulf Lademyr Kart & mät: Överenskommelse fastighetsregleri :.:_ "9: _ Ulf Lademyr 269

278 Kart & mät; Beslut lägenhetsarrende Kart & mät; Beslut skötselavtal Kart & mät; Beslut jordbruksarrende Ulf Lademyr Kart & mät; Beslut nyttjanderättsavtal Ulf Lademyr Kart & mät; Beslut angående jakträttsavtal Ulf Lademyr Kart & mät; Beslut markavtal Ulflademyr Ulf Lademyr Ulf Lademyr 270