Strategirapport för Georgien inom ramen för Resultatstrategin för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet

Transkript

1 Strategirapport för Georgien inom ramen för Resultatstrategin för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet Ärendenummer: 15/ Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Översikt: och insatsportföljens genomförande per resultat Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling Resultat 1 Resultat 2 Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende Resultat 3 Resultat 4 Resultat 5 Resultat 6 Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande Resultat 8 Resultat 9 1

2 Resultat 10 Resultat 11 Resultat 12 Resultat 13 Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar Resultat 14 Resultat 15 Resultat 16 Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer Sidas bedömning är att de flesta av strategimålen kommer att uppnås vid strategiperiodens slut och att den pågående utvecklingen i Georgien inte föranleder att inriktningen i portföljen bör förändras. De lärdomar som kan sammanfattas från rör i första hand det neddragna anslaget som försvårat möjligheterna att planera långsiktigt och som i sin tur påverkat Sveriges möjligheter att effektivt bidra till att strategimålen uppnås. Detta får också konsekvenser för Sidas roll i Georgien. Från att ha varit en biståndspartner som kunnat agera på nya möjligheter och haft en öppenhet för nya stöd, kan Sida inte längre på samma sätt svara på partners förfrågan om nya initiativ eller ökade behov, eftersom möjligheterna till nya samarbeten har minskat. Det finns därför en risk att Sida inte kommer att ses som en lika relevant partner i nya diskussioner i framtiden. Den kommande översynen (MTR) av strategin blir en viktig utgångspunkt för att se över vilka eventuella justeringar som behöver göras för att anpassa portföljen till krympande resurser. Det är viktigt att översynen kommer igång så snart som möjligt för att kunna föda in i EUs nästa programmeringsperiod ( ) samt EU:s och medlemsstaternas gemensamprogrammering i Georgien. Föreliggande rapport bygger huvudsakligen på föregående års rapportering, eftersom insatsrapporteringen för i många fall inte hunnit inkomma till Sida ännu. 2

3 1. Ekonomi Utbetalt belopp inom strategin : SEK Totalt strategibelopp: X MSEK Avtalat belopp: SEK Strategiperiod: Antal avtalade insatser : 33 stycken Resultatområde Utfall, i MSEK 1) Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling a) Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende 2b) Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande 3) Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar Fördelning mellan de olika resultatnivåerna bygger ursprungligen på en analys av Sveriges komparativa fördelar och andra givare i Georgien. Den stora volymskillnaden mellan resultatområdena 2 och 3 är dock en konsekvens av att en planerad insats med Världsbanken inom miljöområdet har blivit gravt försenad vilket lett till både ett lågt utfall och hindrat ambassaden för att utveckla andra initiativ eftersom man saknar utrymme framåt. Vidare har de senaste neddragningarna av biståndet lett till att balansen mellan resultatområdena snedvrids något. Tidigare har tanken varit att obalansen skulle justeras naturligt när biståndvolymen återgick till den i strategin angivna nivån. Utifrån instruktionerna att nivåerna långsiktigt kommer att ligga på en lägre nivå och då Sida centralt styr om landportföljerna för att säkerställa balansen mellan resultatområdena på anslagspostnivå sker nu en omstrukturering av portföljen. 2. och insatsportföljens genomförande per resultat 2.1 Resultatområde 1: Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling 3

4 2.1.1 R1: Stärkt kapacitet hos institutioner för fortsatt ekonomisk integration med EU Utfall bidraget Graden av uppfyllande av krav för fördjupade frihandelsområden (AA/DCFTA) Bedömning av affärsklimat 0,77 0,82 Info ej 1 0,71 0,70 Info ej Bedömning av sektorreformer 0,50 0,49 Info ej R2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Utvecklingen mot ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling går framåt i Georgien och det är Sidas bedömning att strategiresultat ett kommer att ha uppnåtts år Bilateralt arbetar Sida inte aktivt med att bidra till resultat två (men det finns ett regionalt stöd till EBRD för kvinnors företagande) mot bakgrund av att många andra givare verkar inom detta område. Associeringsavtalet och det tillhörande frihandelsavtalet har lagt grunden för många av de reformer som genomförts gällande marknadsutveckling och anpassning till EUs ekonomiska regelverk. Den 1 European integration index har inte publicerat värden för ännu, vi väntar fortfarande på dessa som bör komma inom kort då 2014 års index publicerades i februari. 4

5 sittande regeringen har en ambitiös reformagenda och har tagit ett antal initiativ för dess implementering med fokus på ekonomisk integrering med EU. Den främsta utmaningen utgörs fortfarande av svaga institutioner där kapacitetsbristen gör att förändringar inte kan komma till stånd i önskvärd takt eller utsträckning. I arbetet med att stärka Georgiens institutioner är Sida en viktig partner; fokus för Sidas arbete i Georgien är stärkande av de för EU-närmandet vitala institutionerna. För resultatområde ett (RO1) är det rimligt att påstå att samtliga Sidainsatser som syftar till att stärka statliga institutioner inom portföljen i olika grad bidrar till måluppfyllelsen, givet institutionernas centrala betydelse för ekonomisk integrering och marknadsekonomisk utveckling. Som exempel kan nämnas stödet till den georgiska statistisk byrån som förbättrar statens förmåga att producera trovärdig statistik, vilket är en förutsättning för många av de reformer som måste genomföras för fortsatt ekonomisk integrering med EU. Under har samarbetet bl.a. lett till utvecklandet av prisstatistik och affärsstatistik samt publiceringen av genderuppdelad statistik på en lång rad områden. Ett annat relevant resultat för RO1 är det arbete som genomförs av International School of Economics in Tbilisi (ISET) och dess Policyinsitut (ISET-PI) inom områdena privatsektorutveckling och makroekonomi bland annat. ISET är en viktig resursbas för regeringen som rekryterat en stor del av de nationalekonomer som ISET utbildat sedan starten ISET-PI bidrar också med analyser och policyförslag relaterade till regeringens reformagenda och samarbetar även med den privata sektorn i Georgien. Även stödet till Georgiens livsmedelsverk, National Food Agency (GNFA), för förbättrad livsmedelssäkerhet genom svenska Jordbruksverket och Livsmedelsverket, utgör ett centralt område för implementeringen av DCFTA, har bidraget till utvecklingen mot målen inom resultatområdet genom stöd till både förbättringar på policynivå och i det praktiska genomförandet. T.ex. antogs under en strategi för djurhälsa samt utbildning av utbildare för vidareutbildning av slakthusveterinärer. 2.2 Resultatområde 2a): Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende R3: En mer effektiv offentlig förvaltning med stärkt administrativ kapacitet att genomföra reformer för EU-närmandet Utfall bidraget Den offentliga förvaltningens kvalité 0,52 0,58 Info ej 5

6 2.2.2 R4: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om ickediskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Utfall bidraget Graden av korruptionsbekämpning 0,75 0,81 Info ej R5: Ett mer effektivt rättsväsende, som i högre utsträckning garanterar rätten till en rättvis rättegång, i enlighet med europeisk standard R6: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Utfall bidraget 6

7 Global Gender Gap ( gender-gap-report- /economies/#economy=geo) Den sammantagna bedömningen är att utvecklingen mot stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter med fokus på offentlig förvaltning går åt rätt håll. Gällande utvecklingen inom rättsväsendet och en mer utvecklad rättsstat ser dock bilden annorlunda ut. Det är Sidas bedömning att reformeringen av rättssektorn stagnerat, men eftersom Sida inte arbetar med resultatet för rättsstaten i Georgien ingår inte resultat 5 i beskrivningen av resultatområdet. Anledningen till den försiktigt positiva bedömningen av utvecklingen mot stärkt demokrati/mr inom offentlig förvaltning är de framgångar som syns vad gäller anti-korruptionsarbetet, rekommendationen från EU att ge viseringslättnader för georgier 2 och ökad tillgång till förbättrad samhällsservice inom en rad områden. Samtidigt bör framhållas att den statliga förvaltningen fortfarande är svag generellt och lider av kapacitetsbrist, som nämnts tidigare. Rättssektorns problem och brister skall heller inte glömmas i sammanhanget. Korruption förekommer, men Georgien ligger på en stabil ranking i TIs korruptionsindexlista 3 och har i jämförelse med övrig länder i regionen mindre problem med korruption. När det gäller ökad samhällsservice har flera av Sidas stöd bidragit till att öka och förbättra kvaliteten. Som exempel bör framhållas stöd på kommunnivå eftersom det är landsbygdskommunerna som är den svagaste länken i statsförvaltningen och det är där majoriteten av de fattiga lever. Public Service Development Agency (PSDA) 4 har under utbildat över 100 kommunanställda tjänstemän som ett led i arbetet för att stärka justitiedepartementets kapacitet att ge service vad gäller folkbokföringsfrågor. Genom att också införa internetbaserade ansökningsförfaranden (e-governance) i tio försökskommuner ökar transparensen, vilket minskar risken för korruption. Genom upprättandet av lokala servicecenter som är en annan del av projektet, samlas flera funktioner för samhällsservice under ett tak och förenklar därmed heten för medborgarna i avlägsna landsbygdsområden då de slipper lägga tid och pengar på att resa till de större städerna för att få tillgång till en mängd samhällstjänster. I kommunhusen finns möjlighet att ansöka om pass och id-handlingar, registrera landägandefrågor, få födelseattester med mer. PSDA möjliggör också att servicecentren används för att främja engagemang och deltagande i landsbygdsområdenas utveckling och har bland annat tillhandahållit kurser i georgiska för etniska minoriteter 5. UNDPs projektfond 6 för kortare stöd och punktinsatser för reformer av den offentliga förvaltningen (Governance Reform Fund) uppvisar resultat som bidrar till strategimålens uppfyllande, bl.a. kan nämnas utarbetandet av en nationell handlingsplan för mental hälsa, stöd till uppbyggandet av en givarkoordineringsstruktur samt framtagandet av en nationell miljöplan (ENP). Tankesmedjan GFSIS bidrar till strategimålen genom sitt arbete både med analyser av centrala samhällsfrågor och att utbilda statliga tjänstemän inom områden som jämställdhet och EU-närmande. Under anordnade GFSIS 2 Kommissionens rapport rekommenderade EU att bevilja Georgien visumfrihet. Ett lagförslag till Rådet och EP väntas under våren. Polrapport UD januari Transparency International Corruptions Perceptions : place 48 in, 50 in 2014 and 55 in. 4 Fostering Public Sector Development through Efficient Delivery of Urban and Rural Services: PSDA Narrative Report Governance Reform Fund:

8 t.ex. flera offentliga debatter och konferenser för att stärka den demokratiska debatten, inte minst om EU:s roll. Arbetet mot könsrelaterat våld (Gender Based Violence, GBV) har också givit resultat, främst vad gäller ett ökat skydd för de kvinnor som utsatts för våld, även om det saknas evidens för att det könsbaserade våldet i sig har minskat. Antalet kvinnomord har visserligen gått ner, medan anmälningarna om könsrelaterat våld har gått upp och t.o.m. fördubblades under 7. Det är dock Sidas bedömning att detta är ett uttryck för att fler kvinnor vågar anmäla misshandel, eftersom kunskapen om GBV ökat och det tabu som tidigare omgärdade frågan har minskat de senaste åren. Det som tidigare betraktats som en familjeangelägenhet ses nu av allt fler som ett brott. Detta är i sin tur resultatet av det mångåriga arbetet för att stärka kvinnors rättigheter som Sida har drivit tillsammans med sina partner. Ett konkret exempel på ett stöd som bidragit till en positiv utveckling mot resultatet är United Nations Joint Programme (UNJP) program för jämställdhet 8. Som exempel på hur programmet lett till ett ökat skydd för kvinnor som utsatts för våld kan man se ökningen i antalet utfärdade restriktioner mot våldsförövare, såsom t.ex. besöksförbud 9, som gått upp från 902 under 2014 till 2607 under. Ett annat exempel är antalet samtal till den särskilda telefonlinje som inrättats för offer för våld i hemmet, från 766 samtal under 2014, till 1146 samtal under. Vad gäller resultat som bidrar till färre hatbrott finns inget att rapportera och Sida ser tyvärr inte att utvecklingen går framåt inom detta område. Komponenter i stödet till Kvinna till Kvinna omfattar begränsade insatser för LGBT vilka även adresserar frågan om hatbrott. Området är dock mycket svårarbetat och några tydliga framsteg har inte gjorts. Sida kommer inte att kunna bredda portföljen till att omfatta nya insatser för LGBT-rättigheter eller hatbrott mot etniska eller religiösa minoriteter p.g.a. obefintligt medelsutrymme. Människohandel är ett område som andra stora givare arbetar med, varför Sida i Georgien valt bort den komponenten i sin portfölj. 2.2 Resultatområde 2b):Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande R8: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Utfall bidraget 7 UN in Georgia 8 United Nations Joint Programme -Gender Equality -2020: Restrictive orders 8

9 Bedömning av det civila samhällets deltagande i den europeiska integrationen 0,92 0,92 Info ej En samlad bedömning av det civila samhällets kapacitet, förutsättningar samt deltagande i politiska processer (ju lägre siffra desto bättre) (Nations in Transit, Freedom House 3,75 3,75 3, R9: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inkl. främjande av fria val Utfall bidraget Bedömning av nationella val 0,56 0,80 Info ej Graden av demokrati (Democracy, The Economist Intelligence Unit, Graden av demokrati (ju lägre siffra desto bättre) Nations in Transit, Freedom House 5,95 5,82 5,88 4,75 4,68 4,64 9

10 2.2.7 R 10: Friare och mer oberoende media R 11: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Utfall bidraget Graden av respekt för mänskliga rättigheter 0,59 0,70 Info ej Graden av ickediskriminering av HBTQ personer (ILGA-Europe Rainbow 21% 26% 36% R 12: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv 10

11 Utfall bidraget Andelen kvinnor i det nationella parlamentet (Världsbanken 12% 12% 11,3% R 13: Ökat förtroende och försoning mellan parterna i och mellan länderna Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2020 Global Peace Ranking ( Sidas samlade bedömning är att utvecklingen sakta går framåt mot stärkt demokrati och MR med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande. Bedömningen baseras på att Georgien har ett för regionen livskraftigt civilsamhälle med frihet att agera och med möjlighet till inflytande över samhällsutvecklingen. Situation är dock inte bekymmersfri och återkommande attacker på civilsamhället under visar att den positiva utvecklingen fortfarande är skör. Hittills har dock farhågorna om minskat demokratiskt utrymme som funnits under det senaste året inte infriats. En annan pusselbit i den relativt positiva bedömningen, är att arbetet på lokal nivå resulterat i stärkta civilsamhällesorganisationer, samt ett ökat intresse från beslutsfattarna att samarbete med dem även på kommunnivå. Ett av de största problemen inom resultatområdet gäller mediaområdet där mediefriheten och pluralismen inom media hotats, men eftersom Sida valt att inte arbeta med media i Georgien, ingår inte resultat tio i denna bedömning. National Democratic Institute (NDI) 10 arbetar både med civilsamhället och politiska partier för att förbättra deltagandet i de politiska processerna. Som konkreta resultat från stödet till NDI kan nämnas de etiska riktlinjer för den lokala politiska debatten som tagits fram av kommunalpolitikerna i Zugdidi, i nära samarbete med civilsamhället och som enligt NDI har resulterat både i bättre kvalitet i den lokala politiska debatten samt ett ökat intresse för ett större deltagande i de kommunala processerna. 10 National Democratic Institute for International Affairs:

12 Detta får ses som en milstolpe på vägen mot främjandet av fria val i det polariserade politiska klimatet där det annalkande parlamentsvalet riskerar att skruva upp tonläget ännu mer. Särskilt fokus på landsbygden där fattigdomen är som störts ges bl.a. inom samarbetet med Europe Foundation (EPF) 11 vars arbete syftar till ett ökat deltagande i det civila samhället och att öka medborgarnas inflytande över samhällsutvecklingen. Även inom jämställdhetsområdet finns flera positiva resultat vid sidan om GBV-arbetet som har lyfts tidigare. Både NDI och UNJP 12 arbetar för att stärka kvinnors politiska deltagande vilket bland annat bidragit till att ett förslag om obligatorisk kvotering av kvinnor presenterats i parlamentet och nu ligger hos justitieutskottet. Förslaget har inte antagits, men diskussionen har medfört att vissa partier nu talar om att införa frivillig kvotering. Andra tecken på en ökad förståelse för de ojämlika villkoren mellan kvinnor och män är att den allmänna debatten nu öppnat upp för nya frågor såsom barngiftermål och den förskräckande statistiken på aborter av flickfoster där Georgien ligger på femte plats i värden 13. Utan att påstå att Sidas insatser ensamma lett till detta ökade fokus på jämställdhet, är det rimligt att anta att Sidas stöd till både till de statliga aktörerna och kvinnorörelsen och deras ihärdiga dialog om kvinnors rättigheter har bidragit till utvecklingen mot uppfyllandet av strategiresultatet om jämställdhet. Ett område som uppvisar en svagare utveckling mot strategiresultaten är det som handlar om att Georgien skall uppfylla internationella åtaganden om MR, jämställdhet och icke-diskriminering. Här är utvecklingen marginell med undantag för jämställdhetsfrågorna som behandlats tidigare. Det är framförallt avseende minoritets rättigheter där framsteg saknas och etniska och religiösa minoriteter liksom HBT-personer, utsätts för diskriminering. Sida arbetar inte direkt inom detta område, men flera insatser med huvudfokus på andra resultat, bidrar även till detta resultat. De insatser som genomförts till stöd för resultatet ökat förtroende mellan parterna i utdragna konflikter bidrar snarare till mellanmänsklig tillit i utbrytarregionen Abkhazien, än till försoning mellan partnerna i konflikten. Detta är enligt Sidas analys vad svenskt bistånd kan åstadkomma i termer av försoning i denna frusna konflikt. Trots att konflikten inte kan förväntas att avslutas inom överskådlig framtid, finns möjlighet till försoning och ökat förtroende mellan de olika etniska grupperna, inte minst inom Abchazien. Sidas stöd till UNICEF för socialt arbete med fokus på barns rättigheter i Abchazien genomförs i syfte att stärka de allra svagaste och mest utsatta, och bidrar indirekt också till att skapa försoning mellan de olika etniska grupperna i Abchazien. Även i Sydossetien finns ett mindre stöd genom Kvinna till kvinna, men där har möjligheterna att nå resultat upphört på senare tid, eftersom det blivit för riskfyllt att arbeta i regionen. 2.3 Resultatområde 3: Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar R 14: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi UNFPAs rapport Gender-biased sex selection in Georgia, 12

13 Utfall bidraget Graden av anpassning av energilagstiftning 0,47 0,49 Info ej Graden av anpassning av lagstiftning beträffande miljö och hållbar utveckling 0,60 0,64 Info ej R 15: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle R 16: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi 13

14 Utfall Det svenska bidraget Mål 2020 Bedömning av transitionsutmaninga r vad gäller hållbar energisektor baserat på en samlad bedömning av energikonsumtion, prissätnning, lagstiftning och förvaltning Mediumstora transitionsutmaning. Mediumstora transitionsutmaningar Mediumstora transitionsutmaningar (Rating transition challenges in the sustainable energy sector, Transition Report, EBRD Bedömning av transitionsutmaninga r vad gäller vatten och avlopp baserat på en samlad bedömning av decentralisering, politik och regelverk Stora transitionsutmaning Stora transitionsutmaning. Stora transitionsutmaningar Trots mycket svag genomförarkapacitet inom miljöministeriet och dess myndigheter rör sig utvecklingen inom miljösektorn i en positiv, om än långsam, riktning. Detta har främst att göra med att associeringsavtalet kräver omfattande reformer inom miljöområdet och regeringen är därför tvungen att ta viktiga steg för att förbättra både lagstiftning och implementering. Sida bedömer dock att även regeringens attityd gentemot miljöfrågor har förändrats. Regeringen säger sig nu vara mer villig att satsa på förändringar, vilket t.ex. har lett till förbättrad service vad gäller sophantering och avloppsvatten. Dock saknas fortfarande handlingsplaner på lokal nivå i många av landets kommuner inom dessa områden. Vad gäller klimatfrågor saknas ett nationellt grepp, trots att också detta ämne börjat diskuteras och information produceras om behovet av minskade utsläpp. Enligt Sidas bedömning är attitydförändringen hos allmänheten vad gäller miljöfrågor det främsta resultatet av Sidas arbete till stöd för strategiresultaten inom området. Projektet Clean-up Georgia arbetar med attitydförändringar för att öka miljömedvetandet och ansvaret inom alla delar av samhället, i samarbete med civilsamhället och näringslivet. Projektet har under genomfört kampanjer och introducerat moderna metoder för sophantering, vilket har skapat en efterfrågan bland kommuner efter stöd och metoder för att nå en renare miljö. Under deltog ca personer i Clean-ups kampanjer. Dessvärre har inte Världsbankens projekt för byggnation av hantering av avloppsvatten påbörjat sina aktiviteter enligt planerna. Projektet dras med förseningar och låser upp stora belopp för svenskt vidkommande. Orsakerna till förseningen är flerfaldiga, men har delvis att göra med svagheten hos de statliga institutioner som är inblandade i projektet och personalomsättningen är stor på både 14

15 miljöministeriet och på genomförande myndigheter. Dessutom upptog förra årets översvämningar i Tbilisi miljöministeriets uppmärksamhet vilket också påverkat den utdragna processen med att få igång projektet. Under blev så alla förberedande procedurer klara och konstruktionen av anläggningarna kommer att påbörjas under Sidas lärdom av detta är att, på grund av på biståndsportföljens begränsade volym, undvika den här typen av stora infrastrukturprojekt som riskerar att dra ut på tiden och därmed påverka arbetet med andra resultat, och istället söka mer strategiska ingångar till att stödja regeringens ansträngningar att förbättra en hållbar samhällsservice. 3. Synergier med andra strategier Utbetalt belopp inom andra anslagsposter * som gick till landet/regionen : Humanitära insatser, ap. 1 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 5 1 MSEK 0 MSEK 2.8 MSEK Forskningssamarbete, ap Garantier - Möjligheterna till att skapa synergieffekter med andra svenska strategier i Georgien begränsas av bristen på information om vad som genomförs inom ramen för andra strategier. Det finns goda exempel på insatser där kommunikationen fungerat bra och där andra strategier har kunnat förstärka det arbete som bedrivs utifrån reformstrategin i Georgien. T ex. skapas inom resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten synergieffekter genom att georgiska partner i reformsamarbetet deltar i ITP-kurser inom de områden som täcks av resultatstrategin. Dessa synergier hade kunnat förstärkas ytterligare om utbudet av ITP-kurser hade utarbetats specifikt utifrån behov inom ramen för reformstrategin. Generellt sett finns mycket att vinna på att Sida förbättrar kommunikationen och samrådsförfarandet mellan olika strategiägare för att säkerställa att valda aktörer och instrument är strategiska. 4. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör %. 14 Sveriges andel av totala biståndet utgör 21,33% Givargemensam samarbetsstrategi saknas De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: EU, USA, Tyskland, Sverige, Schweiz Status på EU-gemensamprogrammering: arbetet med gemensam analys pågår Sverige är den 3:e största givaren Av EU MS är Sverige näst största givare efter Tyskland. Georgien startade under ett ambitiöst arbete som innefattar både givarkoordinering och policykoordinering mellan ministerier. Utgångspunkten har varit landets egen socioekonomiska utvecklingsstrategi (kallad Georgia 2020), Associationsavtalet med EU och de internationella 14 Inväntar information från givarkoordineringsenheten i början på april. 15

16 utvecklingsmålen (SDG). Detta har inneburit bättre möjligheter till koordinering mellan givare och ett effektivare resursutnyttjande då överlappande stöd och finansieringsgap kunnat identifieras. Inom EU-kretsen fick arbetet med gemensamprogrammering en ny skjuts under och ett utkast till gemensam analys togs fram. Arbetet fortsätter under 2016 med målet att ha komma fram till gemensam programmering inom ett eller flera områden från Lärdomar och rekommendationer Den överskuggande lärdomen från har att göra med svårigheterna att hantera de återkommande 15 neddragningarna av biståndsanslaget. De problem som uppstår med minskade anslag påverkar inte bara möjligheten att planera långsiktigt, utan också möjligheten att uppnå hållbara resultat. Insatser som borde planeras långsiktigt kapacitetsuppbyggnad tar tid - tvingas förkortas och riskerar att inte uppfylla förväntade insatsresultat, och därmed ej heller bidra till strategiresultaten. Neddragningarna har också fått konsekvenser för balansen i portföljen och effektiviteten i programmet. I syfte att bibehålla insatser inom alla resultatområden har omprioriteringar gjorts på bekostad av välfungerande projekt som bidragit till uppfyllandet av strategiresultaten. En annan lärdom är att Sida i Europa bör ifrågasätta effektiviteten i att bidra till stora infrastrukturprojekt genom IFIs. De stora summor som detta kräver kan göra bättre nytta genom att istället stärka våra samarbetsregeringar att hantera dessa stora projekt. Sidas finansiella bidrag är litet i Europa och Sida bör därför eftersträva att ha en annan strategisk roll. Att uthållighet och långsiktighet ger utdelning är en annan viktig lärdom. Sida har i Georgien hållit fast vid sitt engagemang i jämställdhetsfrågor och drivit detta i flera år, både i programplanering och i dialog med partner och andra aktörer. Det är Sidas bedömning att detta långsiktiga arbete har bidragit till att jämställdheten har förbättrats, både i lagstiftning och i praktik. En eventuell förändrad portfölj utifrån den halvtidsöversyn som ska genomföras måste ta hänsyn till gemensamprogrammeringsarbetet som EU och medlemstater genomför. En annan rekommendation är att EUROLATIN ser över hur balansen mellan resultatområden på anslagspostnivå bör se ut, utifrån varje lands olika förutsättningar. 15 Anslaget låg på 120 MSEK men har sedan dess minskats till 100 MSEK 2014, och 90 MSEK. 16