Redovisning av kulturverksamheten för år 2013

Transkript

1 Ärende 21 1(14) TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Eva Nyhammar, förvaltningschef Datum Diarienummer RS REGIONSTYRELSEN Redovisning av kulturverksamheten för år 2013 Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner redovisningen. Sammanfattning 2013 tog personer i Halland del av kultur i form av en utställning, konsert, föreställning eller programaktivitet som producerats av en institution som erhåller stöd inom kultursamverkansmodellen. Av dessa var i åldern 0 18 år. De institutioner som erhåller stöd är antingen fristående verksamheter såsom AB Teater Halland, verksamheterna inom Stiftelsen Hallands länsmuseer och Riksteatern Halland, eller verksamheter som bedrivs inom regionens egen kulturförvaltning, Kultur i Halland. Den kulturverksamhet som bedrivs av fria aktörer med projektstöd från Region Halland finns inte med i den redovisade besöksstatistiken. Utöver en stor publik kulturverksamhet arbetar institutioner och Kultur i Halland med att främja utveckling av kulturlivet i Halland genom att stärka det professionella kulturlivet, stödja arrangörer och föreningsliv samt i övrigt verka för att utveckla kulturen som en dynamisk kraft i samhället. Under 2013 har särskilt fokus lagts vid att utveckla kultur riktad till barn och unga, till äldre som av olika anledningar har svårt att ta del av det ordinarie kulturutbudet samt i att utveckla kulturresidensverksamhet. Kulturutvecklingsstödet är ett verktyg för att främja förnyelsen inom kulturområdet. Antalet ansökningar har ökat under året och nya aktörer och arenor har tillkommit. Projektstöd har fördelats till sökande i samtliga kommuner men det finns anledning till att fortsätta verka för en bättre spridning av stödet i länet. Under 2013 har en kulturplan för åren arbetats fram i samverkan med kommunerna och i dialog med såväl professionella kulturutövare som företrädare för civilsamhället.

2 Ärende 21 Antalet barn och unga som nåtts av ett regionalt subventionerat utbud har ökat från personer 2012 till personer Kommunernas utnyttjande av subventioner för barn- och ungdomskultur varierar. Bakgrund Region Hallands kulturavdelning har samarbetat med kulturinstitutioner, kulturorganisationer, professionella kulturskapare och det ideella kulturlivet för att genomföra Hallands kulturplan Styrande för arbetet har varit Mål, strategier och budget för Samtidigt har en ny och reviderad kulturplan för arbetats fram. Region Halland har redovisat kvantitativ uppföljning och kvalitativ uppföljning av verksamheten 2013 till Statens kulturråd inom de områden som omfattas av statligt stöd. Redovisningen omfattar en samlad bedömning av resultaten med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar och belyser särskilt perspektiv som avser kvalitet, prioriterade insatser, barns och ungas rätt till kultur, internationalisering och interkulturellt arbete. Redovisningen omfattar också jämställdhet och tillgänglighet, samt regionens samarbete med kommunerna, det professionella kulturlivet och civilsamhället. Redovisningen är både beskrivande och uttryckt i olika resultatmått. Redovisningen till kulturrådet finns, liksom Hallands länsmuseers och Teater Hallands årsredovisningar, tillgängliga i särskilda dokument. Förenklade presentationer av den kvantitativa redovisningen bifogas (bilaga 1). Denna redovisning omfattar även regional kulturverksamhet som inte erhåller statligt stöd. I och med att den beskriver det sista året på Hallands kulturplan utgör den också en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för hela planperioden var första året kulturverksamheten bedrevs i egen förvaltning, Kultur i Halland. Processen har fortsatt kring den framtida organisationen av Stiftelsen Hallands länsmuseer, Hallands kulturhistoriska museum och Hallands konstmuseum. Särskilda satsningar och aktiviteter under året Ny kulturplan Hallands kulturplan har reviderats i samverkan med kommuner, kulturinstitutioner, ideella organisationer, yrkesverksamma kulturskapare och ungdomar. Planen har kompletterats med avsnitt om civilsamhället och litteraturområdet. De kulturpolitiska utgångspunkterna har utvecklats. 2(14 )

3 3(14 ) Samverkan och samråd Kulturutskottet har träffat företrädare för kommunerna som ett led i uppföljningen av Hallands kulturplan men framför allt i syfte att samverka kring den nya. Nätverket av regionala och kommunala kulturchefer har på uppdrag av Chefsgrupp Halland och Kommunberedningen träffats löpande under året. Dialoger har inletts med kommunerna kring samverkan om kultur i skolan och inom äldreomsorgen. Representanter för de professionella kulturutövarna har bjudits in att lämna synpunkter på inriktning och prioriteringar i den nya kulturplanen. Ett särskilt ungdomsforum arrangerades i samarbete med Riksteatern Halland. I arbetet med den nya kulturplanen utsågs skribenter som genomförde ett stort antal möten med företrädare för de olika utvecklingsområdena, såväl producenter som arrangörer. Utveckla kulturresidens Region Halland vill med kulturresidens undersöka möjligheterna att forma en ny och långsiktig modell för konstnärligt skapande i en region med få stora och fasta institutioner. Under 2013 pågick åtta olika residensprojekt inom musik, dans, konst, teater och film i fem kommuner för att pröva olika platser och miljöer för framtida residensverksamet. De residens som genomfördes var Konstresidens på Hamnmagasinet i Varberg med en kubansk konstnär, Arts & Performancefestival på Tjolöholm där flera produktioner skapades, dansresidenset Sofa(r) med koreografen Kenneth Kvarnström, Tomma rum i samverkan med det nationella projektet med samma namn, Interdiciplinär scenkonst i samverkan med koreografen Karolin Kent, Changefestivalen med kammarmusik som tema, IB Expo international i samverkan med musikgruppen Isildurs bane och internationella artister samt slutligen 3XTonino med filmmusik som tema. Kulturutveckling Stödet till kulturutveckling har varit ett prioriterat område för att genomföra kulturplanen. Stödet är särskilt viktigt eftersom kulturinstitutionernas basverksamhet inte helt kompenserats för kostnadsökningar i statsbidragen. Det skapar också möjligheter för att stärka de fria professionella kulturskaparna, kultur för barn och unga och i syfte att förstärka spetsen och kvaliteten i det halländska kulturlivet. Antalet ansökningar ökar för varje år. Projektstöd har fördelats till sökande i samtliga kommuner. Totalt har drygt elva miljoner fördelats. I redovisningen nedan finns också kronor från Stiftelsen Musik i Halland redovisade, då dessa medel fördelats utifrån rekommendation från Region Halland och i praktiken fungerat som ett förstärkt projektstöd. Största delen avser projekt som riktar sig till flera kommuner eller hela Halland. Därutöver har projekt beviljats för att skapa möjligheter för enskilda kommuner att profilera sig inom särskilt prioriterade områden för att bidra till Hallands attraktivitet. Det finns anledning till att förstärka dialogen med några kommuner om gemensam projektutveckling för att nå en bättre spridning av stödet i länet. Kultur i Halland har erhållit externa projektbidrag, huvudsakligen från Statens kulturråd, på kronor under året.

4 4(14 ) Kultur för Livet Region Halland driver i samverkan med Hallands bildningsförbund och med medfinansiering av Statens kulturråd ett arbete för att främja kulturen som en hälsoresurs för äldre och i äldreomsorgen. Ett syfte är att skapa gemensamma riktlinjer och etablera en fastare samverkan mellan Region Halland och kommunerna gällande roll- och ansvarsfördelning. Högskolan i Halmstad har uppdraget att

5 Ärende 21 undersöka vilken effekt ökade kulturinslag får för organisation, arbetsledning och personal i vård och omsorg. Under året har en lång rad aktiviteter genomförts inom ramen för projektet. Hallands kulturplan : Utvecklingsområden Kultur i Halland har genomfört uppföljnings- och utvärderingssamtal med samtliga verksamheter inom de utvecklingsområden som återfinns i Hallands kulturplan. I bedömningen av måluppfyllelsen har dessa samtal tillsammans med statistik och verksamhetsberättelser utgjort grund. En sammanfattande slutsats är att kulturverksamheten utvecklats i linje med Kulturplanen och Mål och strategier och budget Här nedan presenteras de olika utvecklingsområdena i den ordning de beskrivs i kulturplanen. För varje område görs först en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen, följt av exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen. Varje avsnitt avslutas med en kort reflektion över utvecklingsmöjligheter/behov, eventuella hinder för en sådan; styrkor och svagheter. Region Hallands bedömning är att måluppfyllelsen inom området fria professionella kulturskapare är hög. Efterfrågan på deras tjänster har förstärkts. Nya möjligheter har skapats för professionella kulturskapare att bo och verka i regionen. Tillgången till fria utvecklingsmedel har gett bättre möjligheter för dem att förverkliga sina idéer och tillföra sina särskilda kompetenser. Möjligheter till internationellt utbyte och turnéverksamhet har förbättrats. Utbildningsmöjligheterna i regionen behöver förstärkas liksom dialogen med kulturrådet om gemensamt stöd till de mest intressanta fria grupperna. Region Halland bedömer att måluppfyllelsen för Teater Halland är god. Deras verksamhet följer en utvecklingslinje som lades ut redan i utredningen Kultur för ökad attraktivitet och som sedan utmejslats i ett utvecklingsavtal och därpå formulerats i Hallands kulturplan. Teater Halland har fått möjligheter att förstärka sin konstnärliga spets och kvalitet och samtidigt söka nya uttryck och vara en del av samtidsdebatten. Produktionen för en vuxenpublik är nu en del av verksamheten jämte produktion och projekt för barn och unga. Teatern samarbetar med arrangörer i hela Halland liksom med folkbildningen och högskolan. Internationella kontakter och utbyten är en central del av verksamheten. Ett nära samarbete och kontakt sker med andra konstformer såsom musik, litteratur, film, dans med flera. Teater Hallands möjligheter att stödja fria aktörer i Halland påverkas av att resurserna är begränsade. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är uppsättningar av både nyskriven och tidigare ej spelad klassisk dramatik. Teatern beställde och coachade en ung dramatiker i utveckling av manus till barnpjäsen Olycksfågelns dotter. Föreställningar och arrangemang äger rum dels i Teater Hallands egna lokaler och på andra arenor som Tjolöholm skott, Världsarvet Grimetons radiostation, Falkenbergs museum, Teckningsmuseet, bygdegårdar och skolor. Fyra residensverksamheter har genomförts - två inom ramen för Arts & Performance 5(14 )

6 6(14 ) Festival -, skapande skola-verksamhet, samverkan med amatörer, föreläsningar och samhällsdebatt, gästspel etc. Alla medarbetare inklusive teaterchefen har gått utbildningar under Teater Halland har begränsade resurser i förhållande till sitt uppdrag att spela både för vuxna, barn och unga. Teatern arbetar medvetet på att stärka sin roll i det halländska kulturlandskapet men arrangörsnätverket behöver förstärkas särskilt i några kommuner. Teater Halland vill förstärka kommunikationen av sin existens i hela regionen. Styrkor är långsiktigheten, repertoarutveckling, nationella och internationella samarbeten, samt pedagogiska helhetskoncept kring föreställningar. Teaterns aktiviteter utgör ett konstnärligt alternativ till den privata scenkonsten i Halland. Måluppfyllelsen inom det professionella dansområdet bedöms som hög. Genom tillkomsten av en ny form av regional dansinstitution, Rum för dans, och medlemskapet i Dansnät Sverige har tillgängligheten till och mötet med den professionella danskonsten förstärkts för såväl publik som utövare. Utvecklingen och förnyelsen inom danskonsten har förstärkts och nya arbetstillfällen för dansare och spelplatser skapats. Internationella föreställningar av högsta klass visas i Halland. Samverkan har utvecklats mellan dans och övrig kulturverksamhet. Egna dansresidens har skapats i samarbete med kommuner och dansinstitutioner. Yrkesverksamma dansare har bosatt sig i Halland. Verksamheten drivs dels genom dansinstitutionen Rum för Dans och dels genom främjandeverksamheten Kultur i Halland - Dans. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är gästspel med en mångfald föreställningar och aktiviteter kring dessa samt publikarbete, särskilt i Kungsbacka och Falkenbergs kommuner eftersom dessa vill profilera sig genom dans. Kultur i Halland har genom Rum för dans avtal med Kungsbacka och Falkenbergs kommuner. Rum för dans har genomfört sex residens: Kenneth Kvarnström & Jonas Nordberg Sofa(r), Karolin Kent Versus (två perioder), Carmen Olsson Pang, Inside Eye Inprint, Sigge Modigh & CIDT Short Stories, Ilyoung SOD. Även om de kommunala samarbetspartnerna i Rum för dans har goda ambitionsnivåer behöver den lokala organisationen förstärkas i Falkenberg. Grundstrukturen är alltför beroende av enskilda personers engagemang. Styrkor är samverkan med dansverksamhet i andra regioner, ett konstnärligt råd för samverkan region-kommuner och samarbetet med andra konstområden. Den regionala musikverksamheten bedrivs sedan 2012 inom ramen för Kultur i Hallands verksamhet. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Arbetet pågår för att Halland ska bli en ledande region för arrangörsutveckling inom musikområdet. Det sker en publikutveckling med satsning på spets, nyskapande och kvalitet som gäller både musik för olika generationer och för barn och unga. Hallands musikliv profileras med fler och utvecklade festivaler, musik av hög konstnärlig kvalitet arrangeras för barn och unga och musikaktiviteter arrangeras för särskilda målgrupper i vården och föreningslivet. Musiker har fått bättre möjligheter att bo och verka i Halland även om mer återstår att göra. Kultur i Hallands organisation har gett utmärkta möjligheter till gränsöverskridande samverkan geografiskt och med andra konstformer.

7 7(14 ) Internationalisering genomförs särskilt genom genreöverskridande uttryck. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är: Musik i skolan i samverkan med kommunerna, Musik i vård och föreningsliv i samverkan med Hallands bildningsförbund, Symfoni- och folkmusikkurser med betoning på målgruppen barn och unga, Musik Direkt, DJ-skola för tjejer, festivalerna Hype och HIP, Offentliga konserter för barn (Världens band), Change Kammarmusikfestival, Samverkan med jazzföreningar (Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka) och konsertföreningar (Halmstads kammarmusikförening, Särö kammarmusikförening, Varbergs konsertförening och Falkenbergs konsertförening), samt Samverkan med fria musikaktörer som Kulturverket (nutida konstmusik och världsmusik), Mwendo Dawa (Inez-projektet) och Isildurs bane (IB Expo). Hallands geografiska storlek och läge är framgångsfaktorer: Man når lätt varandra, känner de flesta i samma bransch och har god tillgång till musikresurser i närområdet. De finns ett antal mycket driftiga arrangörer och kunniga artister med god musikalisk bredd i regionen. Inom Kultur i Halland bedrivs främjandearbete inom bild- och formområdet. Region Hallands bedömning är att måluppfyllelsen är hög. Bild och form är ett starkt område och det finns förutsättningar för att Halland på sikt kommer att sticka ut som en av Sveriges mest attraktiva och innovativa regioner inom samtidskonsten. Arbetet har kommit långt på att Halland ska bli en attraktiv plats för konstutövare och utställningsbesökare. Ett regionalt resurscentrum för utveckling av bild och form i hela regionen har skapats. Nya regionala rum har skapats för konst. Verksamheten drivs i samverkan mellan Region Halland Kultur i Halland och Hallands konstmuseum. Särskilda medel har anvisats för resurscentrum Konst i Halland, både i form av fast anslag och stöd till kulturutveckling - projektbidrag. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är EU-projektet In Site, Artists in Residence, Konstportalen konstihalland.se, Konstexpressen, samt en omfattande främjandeverksamhet och rådgivning samt medverkan i Skapande skola. Konstområdet i Halland har en bra generell struktur och organisation. Regionens geografiska storlek skapar stora möjligheter till nära samverkan mellan olika aktörer. Ett årligt Open space samlar hela den regionala konstscenen. Det återstår viktiga områden som konst och hälsa liksom konstresor och dessa kommer att aktiveras när utrymme finns. Galleriverksamheten behöver stärkas och fler unga konstnärer erbjudas bättre arbetsmöjligheter. Hallands konstmuseums verksamhet speglar den halländska konsthistorien och konstlivet. Samlingarna har utvecklats så att samtidkonst, konsthistoria och folkkonst befruktar varandra. Konstmuseet och resurscentrumet Konst i Halland har gemensamt skapat nya möjligheter för att Halland ska tillhöra de mest kreativa regionerna inom samtidskonsten och en av de bästa platserna för utställningsbesökare. Halland är en attraktiv livsplats för konstutövare vilket visas av att området har flest konstnärligt verksamma på professionell nivå. I såväl Region Hallands, Halmstads kommuns som Stiftelsen Hallands länsmuseers ekonomiska planer har medel reserverats för om- och tillbyggnad av

8 8(14 ) Hallands konstmuseum. En sådan kommer att ge museet kraftigt förbättrade förutsättningar att vara ett nav för konst och konstliv i Halland. Det skapar positiva förväntningar på nya utvecklingsmöjligheter. Svea Larssons donationsfond och kvaliteten i samlingarna, t ex Baertling, är en bra grund för att bygga mer nationella och internationella samarbeten. Folkbildningsperspektivet i verksamheten är en styrka. Konstmuseet har ett tydligt regionalt arbetssätt, bland annat genom samarbetsformen Konst i Halland. Antalet besökare vid museet ökar. Omstruktureringen till ett mer renodlat konstmuseum är en process som kommer att ta några år. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är utställningarna (Japantema, Sven Nordqvist, Sigrid Holmwood), ofta i ett folkbildningsperspektiv och med kopplingar till samhället, programverksamhet och pedagogisk verksamhet. Utställningar arrangeras i högre grad även utanför museibyggnaden. Ökad spets och kvalitet skapas i samlingarna genom verk av Olle Baertling och fotografen Lennart Olsson. Region Halland bedömer att måluppfyllelsen inom slöjd och hantverk är god. Slöjdare har bättre möjligheter att bo och verka i Halland och hantverk är en del av fler människors vardag och fritid. Nya mötesplatser har skapats för slöjd, konsthantverk och näringsliv. Slöjden är en del av stödet till kulturen för barn och unga i skolan. Nya utställningstillfällen har skapats. Både internationella och interkulturella insatser kan redovisas. De insatser som bidragit till måluppfyllelsen har dels drivits av utvecklaren för slöjd och dels i projektform. Exempel på insatser är Varangerprojektet, Från höloft till stuga, Säg det med broderi, Ull i kubik, Glimt of Peru, samt planering av projektet Handmade with love, utställning i Japan. Verksamheten har uppmärksammats mycket i media på ett positivt sätt. De interkulturella och internationella inslagen i verksamheten är en styrka, liksom det länsövergripande sydlänssamarbetet. Förankringen i kommunerna behöver dock förstärkas liksom samarbetet med den regionala hemslöjdsföreningen. Region Halland bedömer att måluppfyllelsen inom området museiverksamhet är hög. Renodling av uppdragen och beslut om investeringar (Hallands konstmuseum) och pågående ombyggnation (Hallands kulturhistoriska museum) kommer att ytterligare stärka museiverksamheten som ett prioriterat och profilerat område i Halland. Den utdragna processen att skapa en ny länsmuseiorganisation ska förhoppningsvis nå sin lösning I oktober 2012 påbörjades ombyggnaden av Hallands kulturhistoriska museum. Museet får bland annat ny reception, kafé, hissar och ventilation. Även utställningarna förnyas. Det ombyggda museet öppnade 15 juni Modernisering och ombyggnad av lokalerna kommer väsentligt att förbättra attraktiviteten och tillgängligeten till museet och till Varbergs fästning. Arbetet på att bygga upp Historiecentrum Halland har påbörjats och kommer att innebära en bättre belysning av landskapets historia. Den samtidsinriktade dokumentationen och insamlingen kommer att uppmärksammas mer. Varbergs fästning, där museet är beläget, är på väg att bli en arena för attraktiva och nyskapande kulturarrangemang. I detta sammanhang spelar museet en avgörande roll.

9 9(14 ) Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är utställningarna i museet (Kungens stall) och vandringsutställningar, dramatiserade visningar av fästningen, Historisk verkstad och Filmen 1612 som visats i Vita Munken. Ombyggnaden av lokalerna har begränsat handlingsmöjligheterna under året men samtidigt fött nya idéer. En väl fungerande samverkan håller på att byggas upp med kulturmiljöområdet (arkeologi och byggnadsantikvariska områdena). Mer återstår för att det kulturhistoriska museet ska upplevas som en resurs för utvecklingen i hela regionen. Fästningen har i sig sådan dignitet att den riskerar dominera annan verksamhet. Kulturmiljö Hallands arbete med att värna, vårda och utveckla kulturarvet kännetecknas av både förnyelse, spets och kvalitet. Kulturens och kulturmiljöns betydelse i kulturella och kreativa sektorn har ökat genom projektet Kreativa kraftfält. Kulturarvet och kulturmiljöerna är en av Hallands främsta attraktioner. Kulturmiljöernas tillgänglighet för alla liksom dess användning är på väg att förbättras. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är medverkan i kommunernas uppdaterade kulturmiljöprogram (KMV). Programmen används i kommunal verksamhet men är också ett utmärkt informationsmaterial för allmänhet och skolor. Basverksamheten har omfattat antikvarisk medverkan vid restaureringar, arkeologiska inventeringar och utredningar, remisshantering för bygglov, detaljplaner och översiktsplaner, samt kulturhistoriska utredningar och bedömningar. Kunskapsbasen stärks genom medfinansiering av två doktorander och certifiering av tre bebyggelseantikvarier och exempel på forskningsprojekt är vindkraftens påverkan på kulturmiljön (även på det biologiska kulturarvet). Projektet Kreativa kraftfält, som genomförts i bred samverkan inom Halland och med Universitetet i Milano och professor Pier Luigi Sacco, ger ett värdefullt underlag för fortsatt planering avseende kulturens betydelse för regional tillväxt. Kulturmiljö Halland har byggt upp en konkurrenskraftig kunskap och stärkt sin marknadsposition inom arkeologin. Positionen är stark inom byggnadsvård. Den byggnadsinventering som genomförts är Sveriges mest omfattande. Kontakterna med kommunerna är goda genom KMV-programmen. Omorganisationen av Stiftelsen Hallands länsmuséer har av juridiska skäl dragit ut på tiden vilket skapat en del osäkerhet. Den planerade sammanslagningen av Kulturmiljö Halland med Hallands kulturhistoriska museum kommer att ge nya utvecklingsmöjligheter. Det tidigare intima samarbetet mellan museerna och länsstyrelsen har liksom samarbetet med Riksantikvarieämbetet försvagats. Nätverken BARK och M-ARK ger stora möjligheter till samverkan utanför länet samt metodutveckling. Filmverksamheten drivs dels genom filmutvecklarens insatser och dels i projektform, särskilt genom stöd till kort- och dokumentärfilm. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är Doc Lounge, Filmlägret på Katrinebergs folkhögskola, Film som förenar, Kompetensutveckling för verksamma inom filmbranschen, mentorskap för kvinnliga filmare samt internationella projekt på Balkan och i Georgien inom ramen för Creative Europe. Filmare har genom ökat stöd till filmproduktion fått väsentligt bättre möjligheter att bo och verka i Halland. Det gäller inte minst yngre filmare. Stödet till kvinnliga filmare

10 10(1 4) har förstärkts och utvecklats i ett särskilt projekt. Beslutet att bygga ny lokal för film vid Katrinebergs folkhögskola kommer att skapa nya möjligheter för unga filmare. Barn och unga har fått ökade möjligheter att uttrycka sig inom film och media och att uppleva filmens olika yttringar. Dock saknar ett par kommuner skolbioverksamhet. Den internationella verksamheten på barn och ungdomssidan är en särskild styrka. Filmen saknar en tydlig plattform i kommunal kulturplanering och kommunernas insatser för film behöver förstärkas. Det gäller också för filmen i skolan. Det regionala stödet för filmproduktion är mycket efterfrågat och har effekter för filmbranschens tillväxt i Halland. Grunden i regionbibliotekets verksamhet har varit arbetet med att genomföra den regionala biblioteksstrategin. De mål som satts upp för biblioteksservice för alla, livslångt lärande, delaktighet och skapande har uppnåtts. Andra mål som profilerade mötesplatser och digitala bibliotek (KOHA) är på väg att uppfyllas. Något mål behöver preciseras - allas kompetens som en resurs - för att bättre kunna bedömas. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är hög. Den kompletterande medieförsörjningen förändrades under I stället för Halmstad som värdbibliotek så delas medel ut till alla bibliotek. De behov som finns kan därmed snabbare tillfredställas. Halland har bra bibliotek; nya, fräscha lokaler, användarvänliga lösningar, är långt fram vad gäller erbjudanden t ex e-böcker, långt fram med e-tjänster, vilja att vara kulturhus med programverksamhet, en del har hittat former för medagerande t ex skrivarverksamhet, läsecirklar, mer-öppet. Samarbete mellan kommunbiblioteken kan dock förbättras än mer, t ex inköp av dyra databaser, länslånekort Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är: Språksamverkan BVC och bibliotek; Implementeringen av bibliotekssystemet KOHA i Hylte; Fördjupad syn på skönlitteratur i samverkan med Regionbibliotek Stockholm och Kultur i Väst; Uppgradering av språkväskorna i projektet Små barns språkutveckling; Skrivarläger på Katrinebergs folkhögskola; Förnyelse av filialer; Bilderbokens framtid Pettssonutställning med kringarrangemang tillsammans med Hallands konstmuseum. Regionbiblioteket har omfattande nationella, interregionala och internationella nätverk. Kulturplanen stödjer sig på biblioteksstrategin som sträcker sig till Biblioteksstrategin har stort fokus på lärande och läsfrämjande. Den är inte heltäckande, t ex saknas barnområdet. Kulturplanen har kompletterat det som saknades i strategin. Strategin är bara antagen i regionen men finns i delar av kommunernas biblioteksplaner. Biblioteken ser mer på strategin än på kulturplanen. Ett prioriterat område är satsning på litteratur och läsfrämjande. Flera olika verksamheter har initierats. Folkbibliotekschefsgruppen Halland och regionbiblioteket har förberedd arbetet med att tillsätta en arbetsgrupp kring Läsplan Halland. ViSA Vidareutbildning inom skönlitterärt arbete för folkbibliotekarier har påbörjats med medverkande från regionen samt tre kommuner. Dessa har bildat en egen grupp för att i sin tur driva frågan vidare i Halland och in i arbetet med Läsplanen. Projektet Språk-kedjan en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling genomförs i samverkan med barnhälsovården. Språkväskorna är uppgraderade och håller på att nylanseras. Bristen på lokal och nationell kulturbevakning i media är ett problem.

11 11(1 4) Litteraturområdet har integrerats i den nya kulturplanen. Ett nätverk har skapats med det litterära landskapet samband med framtagandet av planen. Den regionala arkivverksamheten är på rätt väg och de förändringar som genomförts kommer att leda till en positiv utveckling Möjligheter har skapats för arkiven att värna, vårda och använda det halländska kulturarvet och arkiven är på väg att integreras i den regionala kulturpolitiken. Arbetet har startats för att ta fram bevarandeplaner. Även den arkivpedagogiska verksamheten i och utanför arkivdepåerna uppmärksammas. Arkivresurserna är samordnade i Halmstad och Varberg. De lokala arkiven arbetar med ny teknik för arkivens bevarande, tillgänglighet och sökbarhet. Verksamheten drivs dels genom en utvecklare för arkiv, dels genom föreningsstöd till folkrörelsearkiven och dels genom projekt. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är Från herrelösa arkiv till minnesbank på nätet, Arkivens dag och Omstrukturering av arkivverksamheten. Tjänsten som arkivarie har varit vakant en del av året, vilket påverkat måluppfyllelsen. Samordningen av den regionala arkivverksamheten med Hallands kulturhistoriska museum har fungerat väl. En mer sammanhållen organisation har skapats. Kommuneras medfinansiering av den lokala arkivverksamheten är osäker och varierar mellan år och kommun. Projektet Handslaget startades för att stärka civilsamhällets roll och inflytande i kulturlivet. Huvudresultatet är att Hallands kulturförbund bildades i november 2013 med tolv föreningar. Verksamheten kommer inledningsvis att omfatta samverkan och samordning, kompetensutveckling samt opinionsbildning och kulturdebatt. Projektet har drivits av Riksteatern Halland, Hallands bildningsförbund och Riksteatern nationellt. Riksteatern Hallands arbete på att främja arrangörsutvecklingen inom scenkonsten med särskild inriktning på teater har varit framgångsrik. Växthus och mötesplatser för ungas kulturskapande har utvecklats. Ett bredare och mer kontinuerligt utbud av scenkonst har skapats. Samarbetet med Riksteatern har dock inte omfattat utveckling av kultur i vården och kultur och hälsa i arbetslivet. Riksteatern Halland driver verksamheten dels genom en teaterkonsulent, dels genom projekt. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är rådgivning och stöd till de lokala teaterföreningarna, samarbetet med Teater Halland och bygdegårdsföreningar för att främja scenkonst utanför centralorterna, insatser för ungdomars skapande, delaktighet och inflytande bl. a genom projekten Hållplats och UKM. Folkbildningen har haft stöd för dels Hallands bildningsförbunds kulturverksamhet som bland annat omfattar hembygds- och teaterverksamhet, samt kulturförmedling till äldreomsorg och föreningar - särskilt kan noteras teaterprojektet Gnistan i Laholm - och dels till studieförbundens regionala verksamhet. Studieförbunden har redovisat deltagartimmar. För målgruppsrelaterat anslag (personer med funktionsnedsättning och invandrare) har deltagartimmar redovisats. Stödet till idrottsrörelsen i Halland innebär rådgivning, stöd och service inom föreningskunskap och ledarutveckling, inte minst för unga ledare. Specialidrotternas kursverksamhet har omfattat deltagare i 177 kurser.

12 Ärende 21 Anslag har fördelats till organisationer med barn och ungdomsverksamhet för allmän verksamhet och för ledarutbildning. Kvaliteten och förnyelsen av kulturutbudet för barn och unga har ökat genom internationella inslag och kulturresidens. Utbudet har breddats med fler konstformer och interkulturella inslag. Tillgängligheten har förbättrats så att fler kan ta del av kulturutbudet bl. a utanför centralorterna. Förhållandet till skolorna har stärkts och fler barn och ungdomar ges möjlighet att uppleva kultur i skolan. Samarbete sker med gymnasier om förmedling av scenkonst. Elevinflytandet är dock fortfarande ett förbättringsområde. Kultur i Halland prioriterar verksamhet för barn och unga genom att skapa sektorsövergripande mötesplatser för dialog om utveckling av kultur i skolan, samordna och subventionera ett kulturutbud, samt ge resestöd till kulturplatser av särskilt regionalt intresse. En studie är genomförd av subventionssystemet. Andra exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är nätverket för kontakt med kommunernas kultursamordnare och en årlig konferens om kultur i skolan: 2013 Levla lärandet i Kungsbacka. Kultur i Halland har anordnat kompetensutveckling för konstnärer inom alla genrer, som vill utveckla projekt inom Skapande skola. Utbudet av scenkonst för skolorna håller hög kvalitet. Ett hinder är ibland skolornas olika modeller för att organisera kulturverksamheten, grad av decentralisering av budget, samt begränsningar i tid och anslag. Resestödet till kulturella besöksmål ses inte alltid som ett inslag i undervisningen utan har mer karaktär av skolresa. Samarbetet mellan näringslivsavdelningen på Regionkontoret och Kultur i Halland har utvecklats avseende kulturella och kreativa näringar. Utvecklingen av Timbanken, Hallands nya affärsutvecklarstöd, är bättre anpassat till kulturföretagare. 12(1 4)

13 13(1 4) Inom destinationsutvecklingen har Kultur i Halland aktivt deltagit för att utveckla kulturens roll för Hallands attraktivitet. Perspektiv på kulturverksamheten Nationellt, internationellt och interkulturellt arbete Den kulturverksamheten i Halland som ingår i kultursamverkansmodellen hade under 2013 omfattande kontakter med omvärlden: 751 arrangemang/aktiviteter från andra delar i Sverige gästade länet. De flesta av dessa var producerade i Stockholms län, Västra Götalands län eller Skåne län. 81 arrangemang från 17 olika länder 1 gästade Halland. Samtidigt gick 50 arrangemang/aktiviteter producerade i Halland på turné till övriga delar av Sverige. 14 arrangemang tog sig utanför landets gränser. Interkulturellt arbete innebär enligt Kulturrådets definition att kulturer betraktas som dynamiska, det vill säga att individer med olika kulturell bakgrund möts och utbyter erfarenheter och perspektiv, vilket gör kulturer föränderliga och stadda i ständig utveckling. Interkultur används för att understryka dimensionen av dialog och interaktion mellan organisationer och grupper. Inom den regionala kulturverksamheten finns flera goda exempel, som redovisats under de olika utvecklingsområdena. Samtidigt bär det interkulturella området på fullt av utvecklingsmöjligheter och potential till ett än mer dynamiskt och inkluderande kulturliv. Tillgänglighet Den 11 december 2013 fastställde Regionstyrelsen förvaltningen Kultur i Hallands Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning. I Hallands kulturplan finns övergripande mål för tillgänglighet till det halländska kulturlivet. I handlingsplanen Vänd på vagnen konkretiseras hur dessa mål ska uppnås. Samtliga kulturinstitutioner i Halland som genom Region Halland tilldelas statsbidrag, har en tillgänglighetsplan. Den viktigaste enskilda insatsen för att öka den fysiska tillgängligheten är ombyggnaden av Hallands kulturhistoriska museum (klar juni 2014). Skillnader i tillgänglighet beroende på geografi motverkas genom turnerande föreställningar, konserter och utställningar; genom resestöd till åldersgruppen 0 19 år samt genom riktat stöd till lokala arrangörer. Genom subventionerade kulturarrangemang för åldergruppen 0 19 år och genom aktivt arbete riktat mot skolan motverkas att socioekonomiska skillnader återspeglas i den unga publikens sammansättning. Subventionerade kulturarrangemang riktade mot äldreomsorg och föreningsliv möjliggör kulturupplevelser för den äldre befolkning, som av olika skäl har svårt att ta del av ordinarie kulturutbud. 1 Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kina, Kuba, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Taiwan, Tyskland, USA

14 14(1 4) Flera institutioner arbetar med att tillgängliggöra sin verksamhet digitalt, till exempel Teater Hallands ljudbokssatsning och Kulturmiljö Hallands digitala arkiv för byggnadsvårds- och arkeologirapporter. Regionbiblioteket verkar för att öka den digitala delaktigheten genom utbildningsinsatser. Regionbiblioteket har också genomfört utbildingar avseende fysisk tillgänglighet på biblioteken. Hallands konstmuseum har avslutat överföringen av över bilder till museets nya databassystem. Teater Halland syn- och teckentolkar alla större föreställningar. Hallands Konstmuseums personal har under året deltagit i fortbildning kring visningsverksamhet för besökare med demensdiagnos samt avseende syntolkade visningar, vilket innebär att sådana nu erbjuds. Båda museerna erbjuder audioguide, hörselslinga m.m. Folkrörelsearkiven tillgängliggör sitt arkivbestånd på internet. Jämställdhet Flera institutioner och verksamheter arbetar aktivt med ett jämställdhetsperspektiv: Teater Halland har under flera år i repertoar, i bemanning inom verksamhetens alla yrkeskategorier och i medarbetarstrategier arbetat med jämställdhet och genus. Jämställdhet som tema har präglat val av såväl nyskrivna texter som äldre dramatik. Hallands konstmuseum beaktar jämställdhet vid inköp av konst med målet att inköpssumman ska fördelas lika mellan könen. Inom filmområdet har särskilda satsningar avseende kvinnliga filmskapare genomförts. Projektet Synen på skönlitteratur har ett jämställdhetsperspektiv. Ytterligare exempel finns. Jämställdhetspolicy avseende rekrytering, lönesättning m.m. tillämpas i verksamheterna. Generellt är jämställdheten avseende tillsvidareanställda god. De båda museerna har en övervikt kvinnliga anställda medan Kulturmiljö Halland har en viss övervikt män. I och med låg personalomsättning kvarstår snedfördelningen. Vad gäller tillfälligt engagerade kulturaktörer sticker musikområdet ut med en stark övervikt av manliga musiker. En jämnare fördelning är ett prioriterat förbättringsområde. Övriga konst- och kulturområden är relativt jämnt könsfördelade. Dock kan en kvinnlig övervikt inom slöjdområdet nämnas. Kulturförvaltningen Eva Nyhammar Förvaltningschef

15 Hallands konstmuseum 2013 Ekonomi Intäkter (kr) Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen) Verksamhetsbidrag från kommun Övriga årliga bidrag Från Statens kulturråd Från landsting/region EU-medel Från kommun Övriga bidrag Verksamhetsintäkter Sponsormedel Övriga intäkter Summa Kostnader (kr) Personalkostnader Verksamhetskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa

16 Personal Anställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 2,00 1,00 3,00 Teknisk personal: 1,00 4,00 5,00 Kärnkompetens: 5,00 3,00 13,00 3,00 24,00 Övrig personal: 5,00 3,00 8,00 40,00 Årsarbeten Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 1,55 1,00 2,55 Teknisk personal: 0,76 4,00 4,76 Kärnkompetens: 4,45 2,42 4,46 1,38 12,71 Övrig personal: 2,75 1,50 4,25 24,27 Arvoderade F/FA skattsedel Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,00 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 22,00 19,00 41,00 Övrig personal: 0,00 41,00

17 Verksamhet Utställningar, kommunvis Utställningar Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Programaktiviteter, kommunvis Aktiviteter Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Falkenberg (1382) Programaktiviteter, länsvis Aktiviteter Besökare Län Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Skåne län

18 Inköpta aktiviteter i annat län/land Län eller land Aktiviteter Taiwan 1 Storbritannien 5 Kuba 1 Finland 1 Danmark 1 Västra Götalands län 11 Västmanlands län 2 Uppsala län 1 Stockholms län 6 Skåne län 3 Gotlands län 1 Övriga aktiviteter Följer MU-avtalet Ja Öppethållande Dagar per år Timmar per vecka Kvällar per vecka Verksamhet

19 Utställningar, kommunvis Utställningar Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Programaktiviteter, kommunvis Aktiviteter Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Falkenberg (1382) Programaktiviteter, länsvis Aktiviteter Besökare Län Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Skåne län

20 Inköpta aktiviteter i annat län/land Län eller land Aktiviteter Taiwan 1 Storbritannien 5 Kuba 1 Finland 1 Danmark 1 Västra Götalands län 11 Västmanlands län 2 Uppsala län 1 Stockholms län 6 Skåne län 3 Gotlands län 1 Övriga aktiviteter Följer MU-avtalet Ja Öppethållande Dagar per år Timmar per vecka Kvällar per vecka

21 Hallands kulturhistoriska museum 2013 Ekonomi Intäkter (kr) Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen) Verksamhetsbidrag från kommun Övriga årliga bidrag 0 Från Statens kulturråd Från landsting/region EU-medel Från kommun Övriga bidrag 0 Verksamhetsintäkter Sponsormedel Övriga intäkter Summa Kostnader (kr) Personalkostnader Verksamhetskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa

22 Personal Anställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 2,00 1,00 1,00 4,00 Teknisk personal: 4,00 1,00 5,00 Kärnkompetens: 7,00 1,00 3,00 1,00 12,00 Övrig personal: 9,00 3,00 14,00 16,00 42,00 63,00 Årsarbeten Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 2,00 1,00 0,13 3,13 Teknisk personal: 3,50 0,12 3,62 Kärnkompetens: 7,00 1,00 0,70 0,13 8,83 Övrig personal: 7,00 2,12 1,97 1,31 12,40 27,98 Arvoderade F/FA skattsedel Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,00 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 0,00 Övrig personal: 0,00 0,00

23 Verksamhet Utställningar, kommunvis Utställningar Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Laholm (1381) Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Falkenberg (1382) Programaktiviteter, kommunvis Aktiviteter Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Laholm (1381) Kungsbacka (1384) Hylte (1315) Falkenberg (1382)

24 Inköpta aktiviteter i annat län/land Län eller land Aktiviteter Stockholms län 1 Övriga aktiviteter Följer MU-avtalet Ja Öppethållande Dagar per år Timmar per vecka Kvällar per vecka

25 Kultur i Halland - Barn och unga 2013 Ekonomi Intäkter (kr) Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen) Verksamhetsbidrag från kommun Övriga årliga bidrag 0 Från Statens kulturråd Från landsting/region EU-medel Från kommun Övriga bidrag 0 Verksamhetsintäkter Sponsormedel Övriga intäkter 0 Summa Kostnader (kr) Personalkostnader Verksamhetskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa

26 Personal Anställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 1,00 1,00 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 1,00 1,00 7,00 3,00 12,00 Övrig personal: 1,00 1,00 14,00 Årsarbeten Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,57 0,57 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 1,00 1,00 0,06 0,01 2,07 Övrig personal: 0,25 0,25 2,89 Arvoderade F/FA skattsedel Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,00 Teknisk personal: 3,00 3,00 Kärnkompetens: 100,00 151,00 251,00 Övrig personal: 0,00 254,00

27 Verksamhet Föreställningar, kommunvis Föreställningar Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Laholm (1381) Kungsbacka (1384) Hylte (1315) Halmstad (1380) Falkenberg (1382) Konserter, kommunvis Konserter Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Laholm (1381) Kungsbacka (1384) Hylte (1315) Halmstad (1380) Falkenberg (1382)

28 Programaktiviteter, kommunvis Aktiviteter Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Falkenberg (1382) Inköpta aktiviteter i annat län/land Län eller land Aktiviteter Nederländerna 2 Danmark 12 Östergötlands län 12 Västra Götalands län 122 Västmanlands län 1 Värmlands län 12 Stockholms län 212 Skåne län 94 Blekinge län 43

29 Kultur i Halland - Dans 2013 Ekonomi Intäkter (kr) Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen) Verksamhetsbidrag från kommun Övriga årliga bidrag 0 Från Statens kulturråd Från landsting/region EU-medel Från kommun Övriga bidrag 0 Verksamhetsintäkter Sponsormedel Övriga intäkter 0 Summa Kostnader (kr) Personalkostnader Verksamhetskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa

30 Personal Anställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 1,00 1,00 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 2,00 2,00 4,00 Övrig personal: 1,00 1,00 6,00 Årsarbeten Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,07 0,07 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 2,00 0,01 2,01 Övrig personal: 0,25 0,25 2,33 Arvoderade F/FA skattsedel Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 1,00 1,00 Teknisk personal: 13,00 25,00 38,00 Kärnkompetens: 67,00 70,00 137,00 Övrig personal: 0,00 176,00

31 Verksamhet Föreställningar, kommunvis Föreställningar Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Falkenberg (1382) Programaktiviteter, kommunvis Aktiviteter Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Kungsbacka (1384) Halmstad (1380) Falkenberg (1382)

32 Inköpta aktiviteter i annat län/land Län eller land Aktiviteter Sydkorea 1 Spanien 1 Norge 1 Nederländerna 1 Irland 1 Finland 1 Danmark 1 Belgien 1 Uppsala län 1 Stockholms län 5

33 Kultur i Halland - Film 2013 Huvudsakligen främjandeverksamhet Ekonomi Intäkter (kr) Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen) Verksamhetsbidrag från kommun 0 Övriga årliga bidrag Från Statens kulturråd Från landsting/region EU-medel Från kommun Övriga bidrag 0 Verksamhetsintäkter Sponsormedel Övriga intäkter 0 Summa Kostnader (kr) Personalkostnader Verksamhetskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa

34 Personal Anställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,00 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 1,00 1,00 Övrig personal: 0,00 1,00 Årsarbeten Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,00 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 1,00 1,00 Övrig personal: 0,00 1,00 Arvoderade F/FA skattsedel Kvinnor Män Totalt Administrativ personal: 0,00 Teknisk personal: 0,00 Kärnkompetens: 0,00 Övrig personal: 0,00 0,00

35 Verksamhet Föreställningar, kommunvis Föreställningar Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Varberg (1383) Halmstad (1380) Programaktiviteter, kommunvis Aktiviteter Besökare Kommun Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Halmstad (1380) Falkenberg (1382) Programaktiviteter, länsvis Aktiviteter Besökare Län Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Gotlands län

36 Programaktiviteter, utomlands Föreställningar Besökare Land Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Totalt varav 0-18 år 0-12 år år år 26 år- Serbien Spanien Georgien Kosovo

37 Kultur i Halland - Konst 2013 Huvudsakligen främjandeverksamhet Ekonomi Intäkter (kr) Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen) Verksamhetsbidrag från kommun Övriga årliga bidrag 0 Från Statens kulturråd Från landsting/region EU-medel Från kommun Övriga bidrag 0 Verksamhetsintäkter Sponsormedel Övriga intäkter 0 Summa Kostnader (kr) Personalkostnader Verksamhetskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa