Hallands kulturplan

Transkript

1 1(66) HANDLÄGGARE Ingemar Andreasson Hallands kulturplan Program för utveckling av kulturen i Halland Hallands kulturplan är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas. Kulturplanen har tagits fram i samverkan med kommuner, kulturorganisationer, ideella föreningar och kulturskapare.

2 2(66) Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Mål för Hallands kulturplan... 3 Vägar för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft... 5 Region Hallands organisation... 8 Kommunernas prioriteringar Kulturmiljöer blir nya arenor Fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång Teater Halland Dans i Halland Musik i Halland Bild och form Slöjd och konsthantverk Kulturhistoria Kulturmiljövård Film i Halland Regional biblioteksverksamhet Arkiv Civilsamhället delaktighet och arrangörskap... 1 Handslag Halland en samverkansmodell för ideell kultursektor i Halland.. 53 Riksteatern Halland Hallands bildningsförbund Förutsättningar för arrangörskap Kultur i skolan Kulturella och kreativa näringar... 64

3 3(66) Inledning Hallands kulturplan är ett program för utveckling av kulturen i Halland. Den utgör också underlaget för Region Hallands ansökan om statsbidrag till Statens kulturråd i de delar som också ska ha en statlig medfinansiering. Kulturplanen är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas som ett led i regionernas nya uppgift att fördela statsbidrag till regional kulturverksamhet. Hallands kulturplan har tagits fram i samverkan med kommuner, kulturorganisationer, ideella organisationer och fria kulturskapare. En omfattande huvudprocess har genomförts med workshopar, offentliga debatter och seminarier. I delprocesser har Region Hallands utvecklare tagit fram planeringsunderlag för de olika utvecklingsområdena. I deras uppdrag har ingått att skapa förankring och delaktighet från kulturlivet. Några underlag har tagits fram av fria aktörer. De sex Hallandskommunerna har lämnat underlag till planen. En särskild avstämning har genomförts för att göra gemensamma prioriteringar. Länsstyrelsen i Hallands län har medverkat i seminarier som hållits i samband med kulturplansarbetet. Den omfattande processen återspeglas i kulturplanens struktur och innehåll, samt i förslagen till strategiska insatser. Inledningsvis presenteras nationella och regionala mål, vägar för att öka Hallands attraktivitet och en beskrivning av Region Hallands organisation. Därefter följer först en presentation av de kulturverksamheter som kommunerna har och som är av regionalt intresse och sedan en presentation av kulturella institutioner, organisationer och verksamheter i Halland. I varje presentation ingår såväl en beskrivning av verksamheterna som en beskrivning av utvecklingsmöjligheter kopplade till nationella, regionala och lokala mål. Hallands kulturplan omfattar tre år men är ett rörligt och levande dokument som kan utvecklas, kompletteras och fördjupas varje år. Mål för Hallands kulturplan Nationella kulturpolitiska mål är vägledande för Hallands kulturplan: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

4 4(66) För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Vidare ska regional kulturverksamhet bidra till att ge befolkningen en möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbyte präglat av förnyelse och kvalitet. För att uppnå detta ska den kulturella infrastrukturen utvecklas den regionala mångfalden främjas kulturskapare i hela landet ges möjlighet att utveckla sitt konstnärskap. Region Hallands kulturpolitiska mål Region Halland vill använda den regionala kulturpolitiken och dess instrument för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft. Region Hallands utvecklingsstrategi Bästa livsplatsen är grunden för den regionala kulturpolitiken: Genom att förstärka kulturens kraft i Halland ökar också attraktionskraften i boende och stadsmiljöer. Människors kreativitet ökar och fungerar som drivkraft för nya idéer och handlingar. Ett rikt kulturliv stärker gemenskapen, vitaliserar demokratin, gynnar folkhälsan och medverkar till en god livsmiljö. Till utvecklingsstrategin Bästa livsplatsen har Region Halland sedan flera år kopplat ett antal mål, som väl ansluter till målen för den nationella kulturpolitiken. Vi ska värna, vårda, utveckla och använda vårt kulturarv genom att ge kulturen en central position i vår livsmiljö. Vi ska skapa mötesplatser som är tillgängliga för alla både med inriktning på barn och unga och på ökad attraktivitet för vuxna och som inbjuder till att skapa, uttrycka sig och till att uppleva kulturens olika yttringar. Vi ska medverka till förnyelse, spets och kvalitet i kulturlivet. Vi ska vara öppna för impulser och inflöden av nya idéer från exempelvis etniska minoriteter, barn och unga och från utbyten över region- och nationsgränser.

5 5(66) Vi ska underlätta för kulturskapare att bo och verka i Halland. Vi ska medverka till att de kreativa och kulturella näringarna och företagsamheten kan spela en viktig roll. Vi ska utveckla samarbetsformer så att kulturinstitutioner, föreningsliv och företag tillsammans ska kunna svara för ett ökat och mångsidigt kulturutbud i hela Halland. Den regionala kulturverksamheten ska vara en samlad kraft som skapar möjligheter för Halland. Vägar för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft Region Hallands utredning Kultur för ökad attraktivitet presenterades i februari Syftet med utredningen var att förnya kulturverksamheten, skapa en mer ändamålsenlig organisation av den regionala kulturen samt att behandla den regionala och statliga finansieringen. En omfattande samrådsprocess genomfördes i samband med arbetet. Kulturens basuppdrag och strävan efter spets Den regionala kulturpolitikens basuppdrag är att ge alla hallänningar, inte minst barn och ungdomar, tillgång till berikande kulturupplevelser och utlopp för egen kreativitet. För att företag och fler människor ska lockas att flytta till Halland måste hallänningarna själva uppleva att Halland är attraktivt och vilja bo och verka här. Det är genom bibliotek, kulturskolor, spännande kulturarrangemang och lättillgängligt kulturarv, livaktiga studiecirklar och annat vardagsarbete som grunden för ett attraktivt Hallands läggs. Regional kulturpolitik ska i samverkan med kommuner och staten skapa och upprätthålla en infrastruktur för den regionala kulturpolitikens basuppdrag som: vårdar, tillgängliggör och utvecklar kulturarvet understödjer, förmedlar och utvecklar kulturlivet producerar professionell scenkonst. Den regionala kulturpolitikens spetsuppdrag är att skapa utrymme för utveckling och experiment. Det gäller särskilt professionella institutioner och konstnärer inom musik, teater, dans, film, musik och bildkonst. Strävan efter konstnärlig spets är ofta en förutsättning för att uppnå kvalitet i basuppdraget liksom konstnärlig lyskraft nationellt och internationellt. Konstnärlig spets innebär också ökat fokus på vuxenpubliken. Kultur för hela Halland Den regionala kulturen ska komma hela Halland till del och inte uppfattas som en angelägenhet främst för de orter där kulturverksamheterna är lokaliserade. Detta är inte detsamma som att verksamheterna ska vara utspridda på så

6 6(66) många orter som möjligt var en kulturinstitution har sin bas och var den har sin publik är två skilda saker. Ett visst mått av koncentration krävs för att skapa dynamiska kulturmiljöer och för att frigöra kraft och resurser till det konstnärliga skapandet. Halland i omvärlden Vi lever i en tid som präglas av internationalisering och globalisering. Genom EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonder har Region Halland fått möjligheter till konkret samarbete med andra regioner, både inom och utanför Sverige. Hallands geografiska läge är kanske vår största strategiska tillgång. I närområdet finns Göteborgs och Öresundsregionens rika kulturutbud. Detta är tillgångar som Halland måste förhålla sig till på tre sätt: 1. Halland ska ha en egen stark infrastruktur för kultur, med kulturskapare som bor och verkar här, och vi ska ha attraktiva kulturinstitutioner och engagerade föreningar. Infrastrukturen ska vara väl fungerande i form av väl utrustade lokaler, scener, ett heltäckande och väl fungerande arrangörsled och en kunnig och intresserad publik. 2. Halland ska samarbeta med omvärlden för att skapa kompletterande resurser och kulturutbud för den halländska publiken. De flesta regionala kulturverksamheter har naturliga samarbetspartner i Skåne och Västra Götaland, i Kattegatt- och Skagerackområdet liksom inom och utanför Europa i övrigt. Ett omvärldsperspektiv är en framgångsfaktor. 3. Halland ska locka omvärldens kulturutbud till sig. Hallänningarna ska på hemmaplan erbjudas kulturupplevelser av hög nationell och internationell klass, dels genom turnéer, dels genom producerande verksamheter inom film, teater, dans och musik som för längre eller kortare tid lockas att arbeta i Halland. Arrangörsutveckling är en framgångsfaktor. Kvalitet Kulturens egenvärde och konstnärlig kvalitet är en förutsättning för att kunna stärka och utveckla Hallands attraktivitet. Ekonomiska stöd till kulturen ska baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. I och med att kvalitetskriterier ställs upp garanteras en diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet. En sådan process måste vara kontinuerlig och gälla hela kulturlivet i Halland. Barn och unga Ett barn- och ungdomsperspektiv är beaktat under varje utvecklingsområde i kulturplanen. Perspektivet tar sin utgångspunkt den gemensamma vision för arbete med barn och ungdom som de regionala halländska kulturinstitutionerna arbetade fram Innehållet sammanfattas nedan.

7 7(66) En vision för kulturpedagogik i Halland Lek, lust och fantasi är barns naturliga förhållningssätt till livet. Det är också kulturens grundelement och förutsättningen för ett hälsosamt liv. Genom konst och kultur upptäcker barn sina inneboende möjligheter och hittar nya lösningar i livet. I den kulturpedagogiska verksamheten ska Region Halland främja: Demokrati och åsiktsbildning genom att: Bereda plats för barn och ungas uttryck och åsikter i kultur- och samhällsdebatt och ge dem möjligheter att påverka. Erbjuda barn och unga redskap som hjälper dem att förstå samtid och historia. Arbeta med genusfrågor, jämlikhet och mångfald. Kulturpedagogik genom att: Ha en väl kommunicerad värdegrund och en pedagogisk profil där barn, unga och pedagogisk personal känner sig trygga. Sträva efter kontinuerlig samverkan mellan skolans undervisning kulturinstitutionernas utbud. Hitta nya former för dialog och förmedla vår kunskap och professionalitet över generationsgränserna. Eget skapande genom att: Stödja barn och unga i deras kreativa och innovativa processer och bejaka de kulturformer som växer fram. Med hjälp av konst och kultur skapa förutsättningar att förstå sig själv och andra. Ge barn och unga en grund för livslångt framtida kulturutövande. Kvalitet genom att: Som institution visa respekt för ämnet, eleven, skolan samt för behovet av återkoppling och utvärdering. Det kulturpedagogiska arbetet ska kännetecknas av professionalism, god framförhållning, långsiktighet, tillförlitlighet samt vara nyskapande. Jämställdhet Det är angeläget att Region Halland skapar en jämställdhetspolicy för

8 8(66) kulturverksamhet som efterföljs av såväl det fria kulturlivet som institutioner. Visionen ska vara ett kulturliv där fokus är att alla har lika möjligheter att utöva sitt yrke oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst. Mångfalden som en tillgång Hallands befolkning präglas alltmer av mångfald med många olika etniska, kulturella och religiösa tillhörigheter. Genom att tillvarata denna mångfald kan Hallands attraktivitet och utvecklingskraft ökas. Människors samlade erfarenheter och kompetenser skapar ett socialt väl utvecklat samhälle. Vi ska öka toleransen och dra nytta av individers olikheter för att gynna kreativiteten. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning I planeringen av kulturverksamheten ska Region Halland ta hänsyn till den särskilda situation och de särskilda behov som personer med funktionsnedsättning lever med. Det handlar dels om att tillgängliggöra det ordinarie utbudet, dels om riktade insatser. Kultur och hälsa I en indirekt bemärkelse har kultur inverkan på de flesta levnadsförhållanden. Gemenskap, delaktighet, goda uppväxtvillkor, kompetens och sysselsättning ligger till grund för att människor ska få en god hälsa. Det finns redan idag satsningar på kultur och hälsa i Halland. Området ingår exempelvis i flertalet av Region Hallands institutionsuppdrag liksom i projekt som stöds av regionen. Kulturella tillgångar i Halland Region Halland arbetar kontinuerligt med att kartlägga, analysera och utveckla Hallands kulturella tillgångar. Dessa utgörs av kulturhistoriska platser och kulturmiljöer, konstnärer och kulturella aktörer, resurser för konstnärlig produktion, befintliga och potentiella arrangörer, föreningar och företag inom kulturella och kreativa näringar med flera. I detta kontinuerliga arbete är kommunerna viktiga medaktörer. Möjligheterna till en kraftfull utveckling av de kulturella tillgångarna förutsätter att gemensamma mötesplatser skapas, dels inom Region Hallands programområde kultur, dels med övriga programområden för sociala frågor, folkhälsa, näringsliv med flera. Region Hallands organisation Region Halland ska skapa möjligheter till ett gränsöverskridande utvecklingsarbete inom kulturen och med andra samhällsområden. Det uppnår vi genom att inom Region Hallands organisation skapa en gemensam mötesplats för kulturverksamheterna tillsammans med Den utvecklingsområden 1 januari 2011 blir för Halland forskning en egen och sociala region. frågor, Nya Region äldreomsorg, Halland får folkhälsa, näringsliv etc.

9 9(66) uppdraget att verka för utveckling och tillväxt, och för att erbjuda en god hälsooch sjukvård. Det är ett uppdrag som ska utföras i nära samarbete med Hallands invånare, kommuner och företagare. Regionens högsta beslutande organ blir regionfullmäktige. Under regionfullmäktige kommer det att finnas två styrelser regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionstyrelsen ska leda och samordna regionens arbete, med särskilt ansvar för regionala utvecklingsfrågor däribland kultur. Regionstyrelsen ska också ha tillsyn över de bolag som regionen helt eller delvis äger. Regionstyrelsen tecknar utvecklingsavtal samt fördelar anslag regionala och statliga till de organisationer som ska verkställa den regionala kulturpolitiken i Halland. Utvecklingsavtalen följs upp och utvärderas gemensamt av Region Halland, kommunerna och de berörda organisationerna. I sina verksamhetsberättelser ska organisationerna årligen redovisa de insatser som gjorts inom ramen för utvecklingsavtalen och analysera insatsernas effekter. Ett kulturutskott ska följa kulturpolitiken och möjliggöra för regionstyrelsen att ha en bred och fördjupad dialog med lokala, regionala och nationella aktörer inom kulturens område. En kommunberedning ska skapas för information, samråd och samverkan mellan Region Halland och kommunerna. En uppgift blir att samordna de regionala utvecklingsprocesserna med de kommunala processer som har ett regionalt intresse, exempelvis inom det kulturpolitiska området. Kommunberedningen kan adjungera sakkunniga och initiera fackgrupper med sakkunniga politiker. Regionkontoret kommer att arbeta med regional utveckling och hälso- och sjukvårdsutveckling. Regional utveckling omfattar områden som kollektivtrafik och infrastruktur, näringsliv, kultur, folkhälsa, miljö, högskola, EU-frågor och kommunal samverkan inom exempelvis utbildning, sociala frågor och bibliotek. Regionen kommer också att vara huvudman för två naturbruksgymnasier och två folkhögskolor. Den regionala kulturens organisation För att genomföra kulturpolitiken kommer regionkontoret att innehålla följande kulturfunktioner: Strategisk ledning och utveckling, samt uppföljning och utvärdering Regionbibliotek Halland Musik i Halland Dans i Halland Kulturmiljö Halland Slöjd i Halland

10 10(66) Film i Halland Konst i Halland Region Halland äger Teater Halland AB och kommer att vara delägare i de nya bolagen Hallands kulturhistoriska museum, Varberg och Hallands Konstmuseum, Halmstad. För att skapa delaktighet för ideella kulturföreningar kommer Region Halland att skriva nya utvecklingsavtal med Hallands bildningsförbund och Riksteatern Halland. Dessa föreningar representerar ett mycket omfattande halländskt nätverk för föreningslivet. En viktig uppgift blir arrangörsutveckling och arrangörsstöd. Arkivverksamheten är föremål för en särskild utredning. Region Halland har tecknat utvecklingsavtal med Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs och Laholms kommuner för utvecklingsuppgifter i Hallands kulturliv. Utvecklingsavtal kommer även att tecknas med Halmstads och Hylte kommuner. Region Halland har dessutom tecknat överenskommelser med studieförbund, ungdomsorganisationer, pensionärsorganisationer samt idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen för att få deras medverkan i arbetet för att uppnå visionen Bästa livsplatsen. När nya Region Halland träder i kraft 1 januari 2011 kommer en ny webbplats att lanseras. På denna får de regionala kulturverksamheterna en samlad plats. De primära målgrupperna för webbplatsen är invånare i Halland, regionens samarbetspartner och företagare. Det kommer också att finnas andra webbportaler för exempelvis konst i Halland och Hallands historia. Den företagsbaserade portalen halland.se informerar om bland annat regionala och lokala evenemang och kulturutbud. Kommunernas prioriteringar Region Halland ska skapa möjligheter för kommunerna att profilera sig inom särskilt prioriterade områden. Det uppnår vi genom att Hallands samlade kulturella tillgångar ses i ett gemensamt perspektiv. Samverkan etableras med kommuner om dans, konst och film som resurser för hela Halland. Halland har cirka invånare och är därmed Sveriges sjunde största region. Varierande befolkningsunderlag och ekonomi skapar olika

11 11(66) förutsättningar för den kommunala kulturverksamheten i de sex kommuner som finns i Halland: Halmstad, Hylte, Falkenberg, Kungsbacka, Laholm och Varberg. Deras efterfrågan på stöd från regionala kulturinsatser och institutioner är stor, både för att skapa attraktiva städer och en levande landsbygd. Kommunerna ställer sig mycket positiva till den nya kulturpolitiska samverkansmodellen. De vill profilera sitt kulturengagemang och samverka med Region Halland för att förstärka denna profilering. Nedan följer en sammanfattning av vilka kulturverksamheter som kommunerna vill prioritera. Laholms kommun framhåller att Teckningsmuseet är en viktig samarbetspartner. En upprustning av Laholms Teater planeras för att skapa möjligheter att fylla en fullt utrustad scen med aktiviteter och arrangemang. Ett annat utvecklingsområde är den offentliga konsten i stadsmiljön, där stadsparken kan utnyttjas för konstprojekt. Lugnarohögen i Hasslöv är en av landets mest intressanta bronsålderslämningar och kan utvecklas som besöksmål. Falkenbergs kommun lyfter särskilt fram dans, film och design, samt även regional arrangörsutveckling. Denna ska ske i samverkan mellan lokala föreningar, arbetsgivare och lokala folkhälsoutvecklare. Dans i Halland har presenterat en utvecklingsplan för dansen där Falkenbergs och Kungsbacka kommun blir nav för dansen i Halland. För Falkenbergs kommun innebär detta att Falkhallen utvecklas som en komplett dansarrangör som kan ta emot gästspel, dansresidens och vara en del i ett nationellt och internationellt samarbete. Dessutom föreslås att Falkhallen blir centrum för en regional teknisk pool för scenkonsten. Falkenbergs kommun vill stödja unga filmare genom att arbeta med filmväxthus, ge stöd till filmare på väg att bli professionella, och genom att utveckla samarbetet med Katrinebergs folkhögskola i en filmfestival för unga filmare. Falkenbergs kommun och Region Halland utvecklar gemensamt Falkenbergs museum inom området form och design. Halmstads kommun lyfter fram bildkonsten, den årliga internationella gatuteaterfestivalen, det internationella musikarrangemanget IB Expo, och en idé om en sommarmusikfestival. Kommunen har ambitionen att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Konsten ska därför ha den mest framträdande rollen i kommunens kulturprofil. Centrala punkter är Hallands Konstmuseum, Mjellby Konstmuseum och Stadsgalleriet. Ett kulturstråk ska skapas från Örjanskolan till Picassoparken (med möjlighet till förlängning till

12 12(66) Halmstads slott). Kommunen vill att Mjellby Konstmuseum ska utvecklas genom att det ges ett regionalt uppdrag som besöksmål och resurs för barn och unga. Till Halmstads profiler hör också de årliga arrangemangen Internationella gatuteaterfestivalen och IB Expo. Sedan 1995 har internationella gatu- och performanceartister bjudits in till Halmstad och Halland av Västsvenska Turnerande Sommarteatern och varje år genomför Musikgruppen Isildurs bane en expo där inbjudna internationella och nationella artister av högsta kvalitet möter halländska musiker i offentliga konserter, workshopar och skolkonserter. Dessa arrangemang har potential att profilera inte bara Halmstad och Halland utan även Sverige. En ytterligare idé är en regional samverkan om en sommarfestival i Halmstad med inriktning på musik och dans. Festivalen ska bjuda in kompositörer och koreografer. Kungsbacka kommun är snabbt växande med stor inflyttning och detta ställer krav på kulturutbudet för den prioriterade målgruppen barn och unga. Denna ska erbjudas ett professionellt utbud, men också möjligheter till eget skapande. Kommunen ser goda möjligheter att tillsammans med Region Halland utveckla attraktiva kulturarrangemang av hög kvalitet på de befintliga scenerna Kungsbacka Teater, Kungsbacka Konsthall, kulturhuset Fyren och Tjolöholms slott och Äskhults by. Samarbetet kan utvecklas ytterligare med Teater Halland, Riksteatern Halland och Musik i Halland samt med Hallands kulturhistoriska museum och Hallands konstmuseum. Kungsbacka kommun vill medverka i den utveckling av Dans i Halland som innebär att scenerna i Kungsbacka och Falkenberg blir centrala spelplatser för dansresidens och nationella och internationella gästspel. Kommunen har en anställd kommunantikvarie och vill att samarbetet med Kulturmiljö Halland ska förstärkas. Film i Halland kommer att ha en arbetsplats i kommunen. Varbergs kommun planerar att presentera ett nytt kulturpolitiskt program I programmet identifieras ett antal utvecklingsområden: stärka samarbetet med de regionala kulturinstitutionerna, utveckla Varbergs fästning som regional arena för konst, musik, dans och annan kultur, internationell gränsöverskridande festival Musik vid Kattegatt, ny profil för Konsthallen i Hamnmagasinet som arena för konsthantverk och hemslöjd samt profilering av Varbergs konsthall mot samtidskonst med konstpedagogiska visningar för hela regionen. Hylte kommun har antagit en biblioteksplan som är en utgångspunkt för samarbetet med Region Halland. Kommunen lyfter också fram Bonadsmuseet i Unnaryd och Elias Fries-museet i Femsjö som besöksmål.

13 13(66) Kulturmiljöer blir nya arenor Region Halland ska skapa möjligheter för lokala kulturinstitutioner och kulturhistoriska platser att bli attraktiva regionala arenor för bland annat konst, musik, teater och dans av hög konstnärlig kvalitet. Det uppnår vi genom samverkan mellan de kommuner där arenorna är belägna, regionala kulturinstitutioner och nationella och internationella nätverk. Halland har rik tillgång på attraktiva och kulturhistoriskt intressanta, miljöer som idag har stort värde som besöksmål. Miljöerna skulle dock kunna utvecklas ytterligare. Flera av dem lämpar sig även för kulturell verksamhet, och för boende för utövarna. För att fylla miljöerna med liv bör erfarenheterna från Hallandsmodellen för kulturmiljövård tas tillvara. Halland har också rika kulturskatter. Hallands konstmuseum har en betydande konstsamling och Hallands kulturhistoriska museum har kulturhistoriska samlingar som lockar stora skaror av besökare. Flera andra museer kan utveckla lokala spetskvaliteter och bli tillgängliga för invånare i alla delar av Halland. En förutsättning för engagemang från Region Halland är att en lokal grundfinansiering är säkerställd. Tjolöholms slott Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Kungsbacka kommun för att utveckla Tjolöholms slott som en arena för regional kulturverksamhet. Syftet är att skapa ökade arbetstillfällen för musiker, konstnärer och andra kulturutövare och att utveckla Tjolöholms slott som ett regionalt och nationellt besöksmål med stor andel internationella besökare. Ytterligare ett syfte är att skapa nya samarbeten med aktörer inom kultursektorn och upplevelsenäringen i ett västsvenskt och nordiskt perspektiv. Tjolöholms slott är en egendom med anor från 1200-talet och har under åren ägts av en rad namnkunniga släkter. Slottet är Sveriges främsta exempel på en arts and craft-anläggning. Utformningen är ett resultat av makarna Blanche och James Fredrik Dickson ambition att, i det halländska kustlandskapet, återskapa ett engelskt lantgods och mönstersamhälle. Slottet ägs och förvaltas av Stiftelsen Tjolöholm i Kungsbacka kommun. I dag utgörs verksamheten av hotell-, konferens- och restaurangverksamhet och av slottsvisningar, trädgård, samt kultur- och evenemangsverksamhet. Varbergs fästning Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Varbergs kommun för att utveckla Varbergs fästning som en arena för regional kulturverksamhet.

14 14(66) Varbergs fästning, med medeltida rötter, utgör ett nationellt kulturarv av hög klass. Länsmuseet Varberg har det publika uppdraget att lokalt och regionalt förmedla Hallands och fästningens historia till en bred allmänhet. Museet når idag också en stor internationell publik. Inte bara själva fästningen utan hela fästningsområdet med vallgrav och försvarsvallar, utgör en levande miljö för att iscensätta historien men fungerar också som fond för bredare kulturevenemang. Utifrån utvecklingsavtalet kommer museet att utveckla samarbeten med aktörer inom kultursektorn och upplevelsenäringen, vilket också väntas leda till ökade arbetstillfällen för musiker, konstnärer och andra kulturutövare. Med stöd av Region Halland deltar museet i ett stort EU-projekt för att med hjälp av modern teknik öka tillgängligheten till fästningens dolda rum. Idag finns här vandrarhem, restaurang och privatbostäder. Fästningen ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. Falkenbergs museum Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Falkenbergs kommun för att utveckla Falkenbergs museum som drivkraft och arena för form och design. Syftet är att utveckla design ur ett kunskaps-, innovations- och upplevelseperspektiv, samt att skapa nya samarbeten med aktörer inom kultursektorn och näringslivet Falkenbergs museum är kommunägt. Det invigdes 1991 och är inrättat i ett spannmålsmagasin i korsvirkesteknik. Den ursprungliga inriktningen var att dokumentera Falkenbergs stads industrialisering och hantverk som bedrivits där under de senaste 100 åren. Museets basutställningar skildrar Falkenberg på 1950-talet. I dag har fokus flyttats från inriktning enbart på den lokala historien till att även visa hur större företeelser speglas lokalt. Under en rad somrar har Falkenbergs museum visat formgivning från 50-talet, eller formgivare som slog igenom på 50-talet. Andra utställningar tar upp framtidens design inom områden som exempelvis textil, visar examensarbeten från Högskolan i Halmstad inom tillämpad design, eller är inspirationsutställningar. Teckningsmuseet i Laholm Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Laholms kommun för att utveckla Teckningsmuseet i Laholm som en arena för regional kulturverksamhet. Syftet är att Teckningsmuseet ska bli besöksmål och arena för regional kulturverksamhet med inriktning på teckning och konst, att förnya och bredda verksamhetens inriktning och att skapa ökade arbetstillfällen för musiker, konstnärer och andra kulturutövare. Utvecklingen ska dessutom leda till nya samarbeten med aktörer inom kultursektorn och upplevelsenäringen i ett västsvenskt och nordiskt perspektiv.

15 15(66) Teckningsmuseet i Laholm är det enda fristående teckningsmuseet i Norden. Det är ett unikt och uppmärksammat med en ständigt växande samling teckningar av svenska konstnärer från 1700-talet till dags dato. Efter att ha varit inrymt i Laholms rådhus sedan 1992, fick Teckningsmuseet i mars 2007 nya lokaler i den gamla brandstationen i Laholm. Denna har byggts om och fått en tillbyggnad med en unik arkitektur. I museets lokaler visas såväl teckningar ur den egna samlingen som temporära utställningar med nordiska och internationella konstnärer. Där ges också utrymme för de nya strömningarna inom teckningskonsten. Teckningssamlingarna, som i dag omfattar omkring teckningar, ägs av Stiftelsen Teckningsmuseet. Mjellby Konstmuseum Halmstads kommun föreslår i sitt underlag för kulturplanen att Region Halland och kommunen tecknar ett utvecklingsavtal för Mjellby Konstmuseum. Mjellby Konstmuseum Halmstadgruppens museum är en viktig kulturell mötesplats i Halland med nationell och internationell ryktbarhet. Samlingen med 400 konstverk av Halmstadgruppen utgör stommen för museets utställningar. Därtill visas tillfälliga utställningar med nationell och internationell inriktning. Konstmuseet kommer att profilera sig som surrealistcentrum i Sverige. Museet har också en stark inriktning på barn och unga. Besökarna är över årligen. Världsarvet Grimeton Region Halland kan medverka i arbetet med att vidareutveckla Radiostationen Grimeton till ett av Hallands främsta besöksmål. Teknikarvet är ett av Sveriges 14 världsarv. I ett naturskönt halländskt landskap ligger Radiostationen Grimeton som invigdes år 1925 för trådlösa radioförbindelser. Anläggningen ingick i ett världsomspännande nät av långvågsstationer och idag är anläggningen med dess tillhörande sex antenntorn den enda kvarvarande i detta globala nätverk. Trots sin ålder så fungerar anläggningen än idag och bjuder besökare på en annorlunda upplevelse. Detta kulturarv förändrade människans möjligheter att kommunicera. Tillgänglighet till Hallands kulturella tillgångar Region Halland har en utvecklingsplan för att öka barns och ungas möjligheter att ta del av kulturella tillgångar i hela Halland. Ett av syftena med planen är att utveckla skolelevers möjligheter att besöka kulturplatser som speglar Hallands historia. Ett annat är att varje halländsk elev efter genomgången grundskola ska ha ökade kunskaper om Hallands kulturliv och kulturarv, och att varje elev ska ha utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud.

16 16(66) Planen omfattar kulturella tillgångar i form av de regionala kulturverksamheterna, världsarvet Grimetons Radiostation och ett antal kulturhistoriska besöksmål i Hylte kommun, bland annat Bonadsmuseet i Unnaryd, Elias Friesmuseet i Femsjö och hembygdsgården Lindekullen. Fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång Region Halland ska skapa möjligheter för konstnärer, musiker, dansare, teatergrupper, filmare och andra fria kulturskapare att bo och verka i Halland och att tillföra sina särskilda kompetenser. Det uppnår vi genom att förstärka efterfrågan på deras tjänster, stimulera till arbetstillfällen, ge dem möjligheter att förverkliga sina idéer och initiativ, och underlätta för dem att möta publiken i Halland. Utvecklingsmöjligheter Tillgång till fria utvecklingsmedel för projekt, produktion och arrangörsstöd. Stöd från kulturinstitutionerna till de fria kulturskaparna genom samverkan, teknik, fortbildning och kompetens. Utredning av behov av utbildningar inom områden där eftergymnasial utbildning saknas, t ex musik, revy och musikal. Bättre möjligheter till internationellt utbyte och turnéverksamhet. En halländsk arena där de fria kulturskaparna medverkar till att utveckla Halland till en ledande plats för fritt kulturskapande. Dialog med Staten kulturråd om gemensamt stöd till de mest konstnärligt intressanta fria kulturskaparna i Halland. Halland har många kulturskapare konstnärer, fotografer, musiker, teatergrupper och filmare som inte är institutionsanknutna utan ingår i den fria delen av Hallands kultursfär. De representerar konstnärlig spets och internationella nätverk, och är viktiga partner i kulturpolitiken, särskilt som Halland saknar stora konstnärliga institutioner och tillsvidareanställda institutionsmusiker. För att deras spetskvaliteter ska kunna tas tillvara bör de fria aktörerna ges fler och större uppdrag, vilket också var ett av förslagen i Region Hallands utredning Kultur för ökad attraktivitet. Med fri kulturskapare menas en person som har kompetens att arbeta professionellt med kultur och som i allt väsentligt fungerar utanför institutionernas verksamheter. Dessa kulturskapare verkar under speciella former, exempelvis varierar anställningsförhållanden kraftigt, likaså arbetstiderna och lönerna.

17 17(66) De viktigaste förutsättningarna för att de fria kulturskaparna ska kunna verka i Halland är att det finns: Ett tillräckligt underlag av kulturskapare för att skapa en kreativ miljö En god återväxt av kulturskapare Forum för kommunikation mellan kulturskapare Repetitionslokaler, verkstäder, studior eller motsvarande Lokaler för sceniska framträdanden, utställningar eller motsvarande En intresserad och engagerad publik Möjligheter att kunna verka under rimliga ekonomiska förhållanden De ekonomiska förutsättningarna för fria kulturskapare i Halland är sådana att mycket få kan leva på sitt kulturutövande utan någon form av stöd från kommun, region eller stat. De flesta har en annan sysselsättning med kulturanknytning (ofta någon form av undervisningsyrke med kulturinriktning), ett arbete utan kulturinriktning eller får stödåtgärder utan relation till kultur (Akassa). Kulturinstitutionerna och de fria aktörerna har olika uppdrag men är viktiga var och en på sitt sätt. Institutionernas roll bör vara att arbeta genrelöst och gränsöverskridande och att uppmuntra till samarbeten. Personalen behöver ofta vara väl bevandrad i flera kulturinriktningar, snarare än att vara enbart specialister. De fria kulturskaparnas roll är att arbeta flexibelt och lättrörligt. De kan fatta snabba beslut och har oftast en nära relation till nya tankar inom kulturområdet. Deras arbetsformer är typiska för hur man driver projekt i andra sammanhang i dagens informationssamhälle, exempelvis inom företag med spjutspetsinriktning. De fria kulturskaparna är till stor del beroende av ekonomiskt stöd för att driva projekt. Samtidigt upplever de ibland den administrativa process som är förknippad med ansökning och redovisning som besvärlig. De har, på det här området, en osäkerhet som inte kulturinstitutionerna har. Region Halland bör skapa en funktion som arbetar med och för fria kulturskapare. Denna funktion ska erbjuda fortbildning och skapa nätverk såväl inom respektive kulturinriktning som över gränserna. Viktigt är också att de fria kulturskaparna, inte minst de unga, har möjligheten att söka samarbete med och stöd från Region Halland för utvecklingsverksamhet. Utbildningar och kultursektorn Grunden för ett halländskt kulturliv av hög kvalitet är utbildning. För att få en topp krävs en bredd, vilket innebär att det behövs en kontinuerlig och långsiktig

18 18(66) satsning på bildning och utbildning. Ett första steg är att erbjuda ett rikt kulturutbud för eleverna i grundskolor och gymnasier. Här har de professionella kulturskaparna stor möjlighet att medverka. När det gäller prissättning på sådan medverkan är det angeläget att se över konkurrenssituationen mellan institutioner och fria kulturskapare. För dem som vill studera vidare inom kulturområdet efter gymnasiet saknas eftergymnasial utbildning för exempelvis musiken. Eter att ha fått en god grundutbildning på de estetiska gymnasieutbildningarna i Halland måste eleverna söka sig till folkhögskola eller musikhögskola utanför regionen. Endast i undantagsfall flyttar de tillbaka till Halland. Genom att starta musikutbildning vid Katrinebergs eller Löftadalens folkhögskolor, som redan har flera konstnärliga utbildningar inom film, teater, dans och konsthantverk, skulle man kunna behålla fler unga musiker i regionen och även få hit nya friska krafter med nya musikaliska perspektiv. Därmed får regionens fria kulturskapare valmöjligheten att stanna kvar. Produktionsresurser Flera fria kulturaktörer framhåller betydelsen av en regional arena för produktion av scenkonst. På en sådan kan fria konstellationer producera verk för att sedan turnera med dem i regionen och nationellt. Den regionala arenan kan också utgöra en resurs för fortbildning av unga talanger, fungera som växthus inom olika kulturområden, vara värd för mobil teknik och mycket mera. Arenan måste vara förankrad hos kulturskapare i hela Halland så att den verkligen blir både en regional och en lokal resurs. Musikgruppen Isildurs bane Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med den fria musikgruppen Isildurs bane, IB. Enligt avtalet är gruppens roll att vara en oberoende kraft i Hallands musikliv och att producera musik från ax till limpa : komposition, arrangemang och konserter. Isildurs bane utgör en kreativ miljö för experiment, konstnärligt tänkande och musikalisk kvalitet, främst i det återkommande musikprojektet IB Expo. Detta är unikt och samlar nationella och internationella musiker av högsta kvalitet till workshopar och konserter. Isildurs banes erfarenheter och turnéer utomlands har gett en mängd kontakter som kan skapa möjligheter för Halland. Teater Albatross Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med den fria teatergruppen Teater Albatross. Enligt avtalet är gruppens roll att vara en oberoende kraft i Hallands teaterliv, med experiment och konstnärligt tänkande som grundtema. Teater Albatross har profilerat sig, dels med egna turnéer utomlands och i Sverige under senare år företrädesvis i Afrika, dels med årliga festivaler som gruppen arrangerar på sin hemort Tokalynga. Till denna inbjuds internationella

19 19(66) gäster och kompanier. Teater Albatross tar emot teaterintresserade unga och erbjuder ibland workshopar i teaterteknik. Gruppens turnéer utomlands har gett en mängd kontakter som kan skapa möjligheter för Halland. Exempelvis kan Teater Albatross afrikanska och andra internationella kontakter användas för samarbeten om mångfaldsfrågor. 123 Schtunk Den fria teatergruppen 123 SCHTUNK har etablerat sig med egensinniga commedia- och clownproduktioner. Gruppens medlemmar har alla en bakgrund som skådespelare i Teater Halland. De var länge baserade i Varberg men 2009 flyttades verksamheten till Göteborg. 123 Schtunk fortsätter ändå att ge framgångsrika clownföreställningar sommartid i ett tält nedanför fästningen i Varberg. Gruppen turnerar över hela Sverige och bör betraktas som en nationell frigrupp. Mwendo Dawa Mwendo Dawa från Halmstad är ett kvartett bestående av bland andra Susanna Lindeborg, piano och keyboard och Ove Johansson, tenorsax och EWI (elektroniskt musikinstrument). Namnet Mwendo Dawa är swahili och betyder "vägen till ett särskilt mål" ett mycket passande namn, eftersom gruppen alltid varit i framkant när det gäller att söka medel för nya musikuttryck. Mwendo Dawa spelar och har spelat i ett 20-tal länder i Europa och Nord- och Sydamerika. Gruppen gör festivalframträdanden och medverkar i radio och tv. Andra privata scenkonstentreprenörer Falkenbergsrevyn/Wernersson Idé AB och Friluftsteatern på Vallarna/2 entertain AB är två framgångsrika privata kulturentrepenörer inom nöjessektorn, med bas i Falkenbergs kommun. De sätter där årligen upp Falkenbergsrevyn respektive farser och folklustspel på friluftsteatern Vallarna. Nyårsrevyn i gammal klassisk svensk nöjes- och kulturform spelas varje vinter sedan 1998 på Stadsteatern i Falkenberg. Farser och lustspel har spelats varje sommar sedan Teater Halland Region Halland ska skapa möjligheter för Teater Halland att söka nya uttryck och förstärka sin konstnärliga spets och kvalitet, att möta sin publik i hela Halland och att vara en del av samtidsdebatten. Det uppnår vi genom att förstärka Teater Hallands möjligheter att dels producera för en vuxenpublik, vid sidan av produktioner för barn och unga, dels skapa samarbeten med lokala arrangörer i hela regionen. Teater Halland ska också utgöra en pedagogisk resurs för kulturlivet. Forts.

20 20(66) Utvecklingsmöjligheter Utvecklingsavtalet mellan Region Halland och Teater Halland fullföljs 2011 och förlängs efter utvärdering och revidering till perioden En samlad regional, kommunal och statlig medfinansiering. Samarbete med högskolor och folkbildning. Internationella och nationella kontakter och samarbeten. Stöd från Teater Halland till fria aktörer i Halland genom olika former av samverkan, teknik, fortbildningar och t ex internationell scenkonstfestival i samarbete med Teater Albatross. Erbjuda ett forum för konstnärlig och kulturpolitisk utveckling. Teater Halland startade 1990 som en försöksverksamhet på uppdrag av Landstinget Halland. Organisationen ombildades 2006 till ett aktiebolag, Teater Halland AB, som är helägt av Region Halland. Dess styrelse och vd, som också är konstnärlig chef, utses av Region Halland. Teater Halland är medlem i branschorganisationen Svensk Scenkonst och i Länsteatrarnas samarbetsorganisation (LTS). Teater Halland, som har sina lokaler i Varberg, är en av Sveriges 17 regionteatrar. Verksamheten grundfinansieras genom bidrag från Statens kulturråd, Region Halland och Varbergs kommun. Huvuduppdraget är att producera professionell teater, och tillhörande pedagogisk verksamhet, av hög kvalitet för barn, unga och vuxna i Halland. Föreställningarna spelas dels på den fasta scenen i Varberg, dels på turnéer i Halland och Sverige. Regionteatern är en teknisk och hantverksmässig resurs, som för en kontinuerlig dialog med civilsamhället. En institution med regionalt ansvar har också ett ansvar att vara föredöme när det gäller konstnärlig kvalitet, utveckling och förnyelse, jämställdhet och kulturell mångfald. Under 2009 fick Teater Halland, förutom grundbidraget, ett anslag från Region Halland för att utveckla verksamheten. Prioriterade områden var att behålla och utveckla den konstnärliga spetsen, att producera flera olika föreställningar parallellt och att arbeta med nya spelplatser och arrangörer. Teatern skulle sträva mot att bli hela Hallands teater. Föreställningar Produktion av föreställningar utgör Teater Hallands kärnverksamhet. Teatern fortsätter att utveckla repertoarer och föreställningar som är anpassade till den halländska kontexten men som samtidigt innebär konstnärlig förnyelse. Ambitionen är att skapa teaterkonst som sticker ut och är i paritet med det bästa. De senaste årens satsning på nyskriven dramatik för både barn och vuxna har varit betydelsefull. Nykomponerad musik samt videoverk för

21 21(66) teaterbruk har beställts till flera föreställningar. Teater Halland arbetar ofta mot grundskolan och gymnasiet utifrån specifika teman. Under 2010 har satsningar gjorts på genus- och HBT-relaterade frågeställningar, något som varit synligt i repertoaren och i den pedagogiska verksamheten samt i workshopar, föreläsningsserier och lärarutbildningar runt föreställningarna. Viktiga samarbetspartner för Teater Halland är teaterföreningar, bygdegårdsrörelsen, Riksteatern Halland och andra arrangörer i Halland som hjälper till att föra ut turnéer och föreställningsverksamhet i regionen och Sverige. Teater Halland samarbetar med andra teatrar i Sverige, exempelvis Sörmlands Musik och Teater, Regionteatern Kronoberg och Riksteatern. Vid behov engagerar Teater Halland skådespelare och konstnärer från såväl de båda fria halländska grupperna Teater Albatross och 123 SCHTUNK, som från andra delar av landet. Teatern har tolv fasta hel- och deltidsanställda medarbetare men under ett år strömmar mellan 50 och 75 professionellt aktiva genom teaterns verksamhet. Produktions- och publikmått: Produktioner 7 4 Föreställningar Total publik Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Öppenhet för nya samarbeten, ny teknik och nya grupper Teater Halland vill fortsätta att etablera nya samarbeten med internationella kulturinstitutioner, producenter och enskilda kulturutövare om projekt och föreställningar. Scenkonst av i dag i inbegriper i hög grad även andra konstformer än den skrivna texten. Det är därför viktigt att Teater Halland skaffar sig kompetens och tekniska resurser för att möta detta behov. Teatern kan då även förmedla hantverkskunnandet och den nya tekniken till professionella utövare och amatörer i regionen. Teater Halland har initierat och vill fortsätta ett påbörjat arbete med att tillgängliggöra det litterära kulturarvet genom digitala produktioner. Under

22 22(66) 2010 gavs den första av sju planerade ljudböcker ut där teaterns skådespelare och musiker gestaltar halländska författare. Produktionen sker i samarbete med enskilda artister, förlag samt ljud- och bildstudior i Halland och Västra Götaland. För att nå grupper som inte känner till eller känner sig hemma på teatern vill Teater Halland fortsätta att utveckla publikarbetet. Detta kan ske bland annat genom att teaterhuset öppnas upp som mötesplats, särskilt för barn och unga men även för andra grupper med särskilda behov. Teatern söker också nya spelplatser, utanför den traditionella teaterscenen. Teater Halland för samtal med Hallands bildningsförbund om samverkan för att utveckla berättar- och programverksamhet för äldreomsorgen. Pedagogisk verksamhet I samband med föreställningar för barn och unga bedriver Teater Halland pedagogiskt arbete, ett uppdrag som växer allt mer. Anledningen är dels en ökad efterfrågan, dels det nya Skapande skola-uppdraget. I det pedagogiska arbetet erbjuder Teater Halland sina resurser av kunnande, kontakter och seminarieverksamhet av både praktisk och teoretisk art till i första hand skolor men även till föreningsliv och amatörteater. Det innebär bland annat pedagogiska verkstäder och föreläsningar knutna till teman och föreställningar i repertoaren. Vad gäller genus-, mångfalds- och tillgänglighetsteman arbetar teatern kontinuerligt med dessa frågor. Teater Halland vill fortsätta att bjuda på Teaterhuset som en resurs i det pedagogiska arbetet. Projekt för ungdomar Ytterligare en viktig uppgift för Teater Halland är att bidra till att skapa en levande kulturell diskussion och utveckling i Halland. Teatern kan då fungera som ett medel, exempelvis för att öka förståelsen för vårt kulturarv eller för sociala frågor. Detta sker bland annat i projekt riktade till ungdomar. För närvarande bedrivs ett sådant projekt i samarbete mellan internationella och svenska scenkonstnärer, världsarvet Radiostationen Grimeton och ett dansk världsarv. Genom projektet lär halländska och danska barn känna lokal historia och lokalt kulturarv, liksom deras kopplingar till internationella fredsrörelser och det fredsarbete som funnits på respektive plats. Sedan 2009 bedriver Teater Halland ett årligen återkommande ungdomsutbyte med en fransk teatergrupp. I utbytet deltar kvinnliga estetgymnasister från Halland och franska gymnasieelever från Paris. Avsikten är att ge ungdomar möjlighet till kontakter och utblick på den europeiska kulturen. Fokus har hittills legat på hur det är att vara ung kvinna i Europa i dag. Teater Halland kommer även att fortsätta samarbetet med ungdomar och

23 23(66) tillsammans med kulturinstitutioner i Halland arrangera och vara spelplats för en årlig ungkulturfestival. Teater Halland vill utveckla kontakter för teatern och halländska skolor med UNESCOS skolnätverk ASPNET, samt med det internationella nätverket och organisationen Life - Link. Teater Halland vill fortsätta att utveckla ett påbörjat samarbete med Arbetsförmedlingen och studieförbunden om insatser för arbetslösa och marginaliserade grupper inom bland annat omsorg och psykiatrisk vård. Samarbete med högskolor Teater Halland samarbetar med Högskolan i Halmstad för att bland annat ge högskolans lärarstudenter kulturupplevelser. Detta arbete sker i nätverk med regionens övriga kulturinstitutioner. Teater Halland har också de senaste åren ansvarat för delar av högskolans undervisning i ämnet estetiska läroprocesser. Teater Halland har intresse av att utveckla kunskapen om teaterns hantverk och teknik, såväl som av att upprätthålla den teaterteoretiska kompetensen. Teater Halland fortsätter därför att knyta kontakter med fler högskolor och universitet, såväl i Halland som utomlands, när det gäller utbildningar, seminarier och gästspel. Det samarbete som Teater Halland har med Nationella Dramaturgiatet och teaterhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg fortsätter. Folkbildning Att öppna upp teaterhuset och göra det till en resurs för hallänningarna är ett prioriterat område. Sedan 2008 arrangeras därför föreläsningsserier under vår och höst. Teater Halland har hittat flera möjligheter till samarbeten med studieförbund, Arbetsförmedlingen, Svenska kyrkan och sociala verksamheter runt sådana arrangemang. Teater Halland vill föra folkbildningsverksamheten vidare genom föreställningar och föreläsningsserier. Teatern vill också utveckla nya former för diskussion och idédebatt med publiken. Det kan ske genom att skapa möten mellan barn, vuxna och aktörer där de på ett jämbördigt sätt över generationsgränserna kan diskutera frågeställningar i samtiden. Teatern vill också fortsätta utveckla digitala satsningar i folkbildningsverksamheten. Internationella kontakter och samarbeten Teater Halland har ett stort internationellt nätverk, vilket leder till intressanta utbyten och gästspel. Det har även den halländska fria gruppen Teater Albatross. Tillsammans kan teatrarna skapa förutsättningar för en halländsk scenkonstfestival med internationell dignitet, något som skulle ge impuls och stimulans till kvalitetsteater under exempelvis sommarsäsongen i Halland.

24 24(66) Dans i Halland Region Halland ska skapa möjligheter för dansen i Halland att bli en attraktiv och vital del av den bästa livsplatsen. Publiken ska vara i fokus. Det uppnår vi genom att ge dansare möjligheter att bo och verka i Halland. Vi ska med utgångspunkt från arenor i Falkenberg och Kungsbacka utveckla arrangörskapet till att tillhöra det ledande i landet. Utvecklingsmöjligheter Ett utbud av dansföreställningar av högsta kvalitet. Samverka med arrangörer och scener i hela Halland. Skapa samverkan med dansinstitutioner i omvärlden, nationellt och internationellt. Skapa egna dansresidens i Halland. Vara en ledande region för att arrangera dansföreställningar. Dans i Hallands verksamhet består av tre delar: basverksamhet, strukturutveckling och arrangörsutveckling. Basverksamheten syftar till att främja dansen, såväl för publik som för utövare. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp. Arbetet med strukturutvecklingen har lett fram till att det idag finns flera scener för dans i Halland och att nya produktioner tas fram genom samarbeten i projektform. Samverkan sker med amatörer och som en följd av kommunala satsningar finns numera mötesplatser för unga dansare. På flera platser i länet finns dansutbildningar, på både gymnasie- och folkhögskolenivå. Arrangörsutvecklingen syftar till att stödja de arrangörer som finns i Halland, och till att öka deras antal. Det finns i dagsläget fyra stycken och de samarbetar inom nätverket Dansnät Halland, som i sin tur är en del av det riksomfattande nätverket Dansnät Sverige. Verksamhetens mål Stärka tillgängligheten till, och mötet med, den professionella danskonsten för såväl publik som utövare. Bidra till att stärka utvecklingen och förnyelsen inom danskonsten och skapa arbetstillfällen. Utveckla samverkan mellan dans- och scenkonst och övrig kulturverksamhet.

25 25(66) Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Halländsk dansplattform För att nå verksamhetens mål behövs en vidareutveckling av den halländska dansen. Fokus ska ligga på utveckling av scener och arrangörer, och lösningarna kännetecknas av flexibilitet. Den halländska dansplattform eller flytande dansinstitution som formas, ska ha hela regionen som arbetsfält. Plattformens nav ska utgöras av regionens två dansscener, i Kungsbacka respektive i Falkenberg. Dessa ska utvecklas till fullfjädrade producenter och arrangörer som kan vara värdar för tillfälliga produktioner i projektform, ta emot gästspel och bli en del av ett internationellt samarbete. De kommuner som inte har scener med samma kapacitet ska enkelt kunna ta del av verksamheten. Runt navet ska de befintliga arrangörerna i Dansnät Halland finnas, liksom de nya scener som blir resultatet när den nya dansplattformen växer fram. Exempelvis ska en utveckling ske av scener inom upplevelsenäringen så att den halländska publiken får möta dans på Tjolöholms slott, Varbergs fästning, Teckningsmuseet i Laholm med flera platser. Målet är att den halländska publiken ska möta dans på annan plats än det gängse scenrummet minst två gånger om året. Gästspel Gästspel är grundförutsättningen för att hallänningarna ska kunna erbjudas danskonst. Därför behövs ett fortsatt och utökat samarbete om programutbud, dels inom nätverket Dansnät Sverige, dels med Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Dans i Halland samarbetar idag med Skånes Dansteater om bland annat föreställningar och marknadsföring men för även förhandlingar om att omfatta annan utvecklingsverksamhet. Likaså sker förhandlingar om att inleda ett samarbete med Regionteater Västs barn- och ungdomsensemble. I den halländska arrangörsstrukturen ska Dansnät Halland fortsätta att utgöra basen. Dansresidens Hallands styrka är goda lokaltillgångar. Med en förbättrad producentfunktion och ett gott teknikstöd kan Halland satsa på att producera i projektform, utan att ha en fast halländsk ensemble. Idén är att istället arbeta med så kallade dansresidens, det vill säga bjuda in till samproduktioner med olika konstellationer av konstnärer och grupper, även på internationell nivå. Graden av insats kan variera från huvudansvar till att tillhandahålla lokaler. När produktionen är avslutad startas nya samproduktioner, med andra partner.

26 26(66) En inriktning mot att vara värd för dansresidens kan göra Halland attraktivt som dansproducent. Dans i Hallands mål är att Halland ska arrangera minst ett dansresidens om året. Internationella kontakter För att nå målen för den halländska dansverksamheten behövs också en utveckling av de internationella kontakterna. Att skapa och delta i nätverk kan på sikt kan leda fram till nya, givande samarbeten. Den flytande dansinstitution som genom de nämnda satsningarna kan växa fram i Halland, kan bli utgångspunkten för sådana samarbeten, exempelvis med IETM, en sammanslutning för teaterhus över hela världen, och med EU-projektet Modul dance som syftar till att knyta samman aktörer i olika länder. Teknikstöd För att öka tillgängligheten till nya scener behövs en ambulerande teknisk basutrustning. En sådan kan användas vid tillfälliga produktioner på scener som ursprungligen inte är byggda för framträdanden, exempelvis Tjolöholms slott, Varbergs museum och Teckningsmuseet i Laholm. Uppbyggnaden av en teknikpool bör ske i samarbete med exempelvis Musik i Halland, Teater Halland och Riksteatern. Dansscenen i Falkenberg, i mitten av regionen, ska vara värd för den tekniska poolen. Musik i Halland Region Halland ska skapa möjligheter för musik att bli ett centralt uttryck för den halländska livsplatsen och en angelägenhet för den halländska publiken. Halland ska bli en ledande region för arrangörsutveckling inom musikområdet. Det uppnår vi genom att ge musiker möjligheter att bo och verka i Halland och genom att söka nya platser, sammanhang, miljöer och arrangörer för musikaktiviteter. Hallands musikliv kan profileras genom till exempel kammarmusikfestivaler, nya musikaliska och experimentella utryck och gränsöverskridande samverkan mellan musik och andra konstformer. Halländskt musikliv Halland har ett rikt musikliv, utbudet är omfattande och det finns många aktörer för Musik framför i Halland allt att på producera arrangörssidan.. I Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad finns det arrangörer inom konstmusiken och i Varberg, Falkenberg och Halmstad inom jazzen. Det finns också ett stort antal faktiska och potentiella arrangörer inom bygdegårdsföreningar, hembygdsföreningar, ungdomens

27 27(66) kulturhus med flera andra föreningar, samt inom företag och kommunala kulturförvaltningar. Samtliga kommuner har musik- eller kulturskolor. Estetiskt program med inriktning mot musik finns i Falkenberg, Halmstad, Kungsbacka och Varberg. I Halland verkar också några fria musikgrupper som har eller har haft stöd från Statens kulturråd, exempelvis Mwendo Dawa och Isildurs Bane. Musik i Halland Musik i Halland är en regional resurs för utveckling av musiklivet med uppgift att erbjuda musikupplevelser av hög konstnärlig kvalitet på musikens alla områden. Musik i Halland arbetar med produktion, förmedling, stöd och utbildning, och har ett ansvar för musik inom alla genrer. Ett viktigt inslag är att värna om det professionella musiklivet. Årligen genomförs cirka 900 musikaktiviteter som når en publik på cirka personer. Till framförandena anlitas cirka personer inom musiklivet. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel beskrivs de i ett eget stycke under respektive ämnesområde nedan. Musik för barn och unga Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp. Musik i Halland tar årligen fram ett programutbud som vänder sig till skolelever. Ett mål är att utveckla en samverkan med kommunerna så att alla elever får ta del av en musikupplevelse varje år. Musik i Halland arrangerar varje år sommarkurser för barn och ungdomar, samt medverkar vid utbildning av yrkesverksamma och blivande lärare. Hallands amatörmusiker stöds genom samarbete vid olika projekt och konserter och med insatser av professionella krafter. Tävlingen Musik direkt arrangeras årligen. Utvecklingsmöjligheter Ansvaret för att ge de halländska eleverna kultur- och musikupplevelser ligger på kommunerna. Region Halland ger stöd till dessa för att få en lokal utveckling av kultur och musik i skolan. Region Halland har ett kulturpolitiskt ansvar och ska i enlighet med de nationella målen och de regionala strategierna se till att det finns professionell och konstnärligt kvalitativ musik och kultur tillgänglig för barn och unga. För att ge barn och ungdomar rätt till kultur behövs en kulturgaranti inom den halländska grund- och gymnasieskolan.

28 28(66) Musik för vuxna Musik i Halland samverkar med en lång rad aktörer för att erbjuda musikupplevelser av hög konstnärlig kvalitet inom alla genrer och för alla grupper. Samarbetspartner är Hallands nio arrangörsföreningar, de regionala kulturinstitutionerna, kommunerna, Svenska kyrkan, studieförbund, företag samt ytterligare en lång rad aktörer. En spridning över hela regionen eftersträvas, liksom likvärdiga erbjudanden när det gäller artisturval. För att skapa ett bra programutbud samverkar Musik i Halland med länsmusikorganisationerna i intilliggande regioner och län. Utvecklingsmöjligheter Trots den långa raden av samarbetspartner söker Musik i Halland, i samråd med kommunerna, ständigt efter fler arrangörer. En prioriterad satsning är att starta en jazz- och bluesarrangör i Kungsbacka. Konsertlokalen Musikgemaket, belägen på Slottet i Halmstad, är Musik i Hallands egen scen. Här genomförs årligen cirka 50 offentliga musikaktiviteter: konserter i alla genrer, familjeföreställningar och kulturmorgnar. Denna verksamhet kan utvecklas så att den även innefattar konserter och familjeföreställningar från den scen som sommartid byggs på slottets borggård. Vissa av konserterna direktsänds på webben. Musik i Halland vill fortsätta det påbörjade samarbetet med Högskolan i Halmstad om livestreamning. Samarbetet gäller idag nyskriven jazz men kan utvecklas till att omfatta även andra genrer. Musik i Halland vill utvidga den konsertserie som ges i Musikgemaket till att erbjudas även i andra kommuner. Den kan då genomföras i samverkan med befintliga arrangörer, kommunerna eller i Musik i Hallands egen regi om inte någon arrangör finns. Musik i Halland vill också inleda ett samarbete med Halmstads kommun för att skapa en sommarfestival med både dans och musik. Det är också viktigt att skapa nya, tvärkulturella arrangemang för att ta tillvara det genreöverskridande kulturintresse som finns hos publiken. Detta kan bli möjligt genom ett arrangörsarbete som innefattar alla scenkonster. Ytterligare utveckling kan dessutom bli följden då den regionala kulturverksamheten får gemensamma lokaler, och därmed en mötesplats på Halmstads slott. Detta skapar öppna arenor för en utveckling där samtliga kulturverksamheter kan delta, något som exempelvis innebär att fler konstformer kan presenteras i Musikgemaket och från den scen som sommartid byggs på slottets borggård. Samtidigt måste musiklivet i Halland fortsätta att arbeta med profilarrangemang, dels de befintliga, som kammarmusikfestivalerna och IB

29 29(66) Expo för experimentell musik, dels med nya konsertserier och arrangemang. Musik i vården Musik i Halland erbjuder konserter för speciella målgrupper. En prioriterad sådan är vårdtagare inom äldreomsorgen. Under temat Musik i vården finns idag tolv produktioner, som 2009 framfördes vid sammanlagt cirka 170 konserter. Ytterligare en målgrupp är föreningslivet: pensionärsföreningar, föreläsningsföreningar, hembygdföreningar med flera. Cirka 140 konserter per år genomförs för dessa. Att ge konserter för speciella målgrupper är angeläget; det skapar arbetstillfällen inom det fria musiklivet. Utvecklingsmöjligheter Region Halland har ett kulturpolitiskt ansvar för att professionell och konstnärligt kvalitativ kultur och musik är tillgänglig för alla. För att ge målgruppen vårdtagare inom äldreomsorgen rätt till kultur behövs en kulturgaranti för den halländska äldreomsorgen. Det finns goda möjligheter att åstadkomma en sådan genom samverkan mellan kommuner, FoU Socialcentrum och Folkhälsan inom Region Halland, Musik i Halland och Hallands bildningsförbund inom ramen för Handslag Halland. Bild och form Region Halland ska skapa möjligheter för Halland att sticka ut som en av Sveriges mest attraktiva konstregioner. Det innebär att Halland ska bli en attraktiv livsplats för konstutövare, en av de bästa platserna för utställningsbesökare och tillhöra de mest innovativa regionerna inom samtidskonsten. Det uppnår vi genom att ge Hallands konstmuseum möjligheter att vara ett nav för konst och konstliv i Halland. Vi uppnår det också genom att skapa ett regionalt resurscentrum för utveckling av bild och form i hela Halland. Utvecklingsmöjligheter Regionala rum nya mötesplatser kring konst. Vidgade vyer. Förstärkt kunskap och kompetens. Projektutveckling, stöd och samverkan.

30 30(66) Halländskt konstliv Konst har en stor potential och en inneboende kraft att bli en unik tillgång för Halland som bästa livsplatsen. Ett hundratal professionella konstnärer verkar i regionen. Några kan leva på sitt konstnärskap, medan andra kombinerar det med andra arbeten. Det finns flera arenor som erbjuder attraktiv utställningsverksamhet för publiken. Däremot finns få mötesplatser för yrkesverksamma regionala konstnärer. Denna grupp behöver dessutom stipendier och ateljéstöd för utbytesprogram, och för att föra ut den halländska konsten nationellt och internationellt. Högre konstnärlig utbildning saknas, vid sidan av den grundläggande konstnärliga utbildning som finns vid Fria målarskolan i Halmstad, den webbaserade Falkenbergs konstskola och Löftadalens folkhögskola. Ungdomar som lämnar Halland för konstutbildning i storstäderna flyttar i regel inte tillbaka till Halland. I fem av sex kommuner finns minst en offentligt driven utställningslokal och i alla kommuner finns privatägda gallerier. Kungsbacka kommun driver Kungsbacka konsthall och Tjolöholms slott arrangerar tillfälliga utställningar. Varbergs kommun driver Konsthallen i Hamnmagasinet. Falkenbergs museum arrangerar utställningar främst inom form- och designområdet. Halmstads kommun driver Mjellby Konstmuseum och Stadsgalleriet, och i kommunen finns också Hallands konstförenings galleri. Länsmuseet i Halmstad (nedan kallat Hallands konstmuseum) visar både tillfälliga utställningar och verk ur egna samlingar. I Laholms kommun finns Teckningsmuseet, Stadshusgalleriet och den privatägda Konsthallen i Hishult. De sex kommunerna och landstinget köper kontinuerligt konst för utsmyckning av kommunala lokaler. Landstinget har en stor konstsamling som pryder vårdenheter men även andra miljöer. Störst köpare av offentlig konst är Länsmuseet Halmstad genom Svea Larssons donation. I Region Halland ingår en tjänst som utvecklare för konst. Utvecklaren har haft ett omfattande samarbete med Hallands konstmuseum, främst genom den regionala konstsamordnare som där tillsattes Tjänsten som utvecklare medfinansieras av Statens kulturråd. Inriktning för utveckling av den skapande konsten Halland har förutsättningar att sticka ut som en av Sveriges främsta konstregioner och bli: en av de bästa platserna för utställningsbesökare en av de mest innovativa regionerna inom samtidskonsten en attraktiv livsplats för konstutövare.

31 31(66) För att nå hit måste förutsättningarna för den skapande konsten förbättras, såväl ur publikens som ur konstnärernas och institutionernas aspekter. Konstens roll för samhällsutvecklingen måste lyftas fram det allmännas stöd och stimulans av konstområdet har inverkan på hela samhällsekonomin och en regions tillväxt. Det halländska konstlivet behöver dessutom en gemensam plattform och en smidig och tydlig organisation som gör det möjligt att hitta samordningsvinster. Ett resurscentrum för konst skulle kunna tjänstgöra som bådadera. Arbetet med konst ska följa de nationella kulturpolitiska målen och de regionala strategierna. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Resurscentrum Konst Ett regionalt resurscentrum för konst skapas vid Hallands Konstmuseum, Halmstad. Detta ska ge synergieffekter för den övriga konstmuseiverksamheten och även säkerställa att konstverksamheten ges ett regionalt perspektiv. Resurscentret ska skapa en fungerande arbetsmodell med samtliga kommuner i Halland samt etablera transregionala och internationella projekt. För att få en positiv utveckling inom konstverksamheten i Halland föreslås fem huvudsakliga utvecklingsområden som Resurscentrum Konst ska driva: Stöd och samverkan ska ge konstens aktörer bättre och mer effektiva möjligheter att utvecklas tillsammans. Projektutveckling och projektverksamhet ska ha tydliga mål. Kompetensutveckling för viktiga målgrupper ska förstärka kunskapen och detta i sin tur leder till en bättre diskussion om konstens möjligheter. Vidgade vyer ska ge metoder och stödformer för utbyte med andra regioner och nationer. Nya regionala rum för konst ska utveckla fysiska och interaktiva mötesplatser där människor kan ta del av konst i många skilda former. MU-avtalet (det nya statliga ramavtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning) bör följas i regionala och kommunala utställningssammanhang. Inom Resurscentrum Konst ska en konstpedagogisk verksamhet byggas upp. En uppgift blir att stödja det lokala utvecklingsarbetet med Skapande skola.

32 32(66) Region Halland har en stor samling konst som lånas ut för att pryda vårdenheter i Halland. Utlåningsverksamheten ska knytas till ett långsiktigt konstbildningsarbete inom vården som ska utgå från den egna samlingen. Särskilda projekt för att utveckla konst som terapeutisk resurs samt konst eller kultur på recept bör knytas till denna verksamhet. Att utveckla och förädla projektidéer blir en central uppgift för Resurscentrum Konst. I detta arbete måste det vara en grundläggande filosofi att olika typer av konstnärskap tas tillvara. Likaså ska ideella föreningar ges möjlighet att delta. I det projektinriktade utvecklingsarbetet kan Svea Larsons donationsfond användas för att ge halländska konstnärer möjlighet att pröva nya uttryck och vägar för sitt konstnärliga skapande. Kompetensutveckling Konstnärernas kompetens kan förnyas och breddas. Exempelvis arbetar Konstnärscentrum Väst (intresseförening för konstnärer, som även innefattar Halland) med att utveckla konstnären i rollen som projektledare. Konstnärens expertkunskap kan därmed tas tillvara i olika samhällsprocesser för att främja exempelvis konstnärlig utsmyckning och goda livsmiljöer. Tillgång till utbildning och vidareutbildning inom konstpedagogik har central betydelse. Olika former måste sökas för att på bästa sätt locka och möjliggöra för museipersonal, konstnärer och andra med konstpedagogiska ambitioner att kunna delta i sådan utbildning. Samarbetet med Högskolan i Halmstad och dess kultur- och kommunikationsprogram bör fortsätta men också utvecklas till att även omfatta museipedagogik. Kulturlivet bör få en ökad roll i högskoleutbildningen. Inom exempelvis lärarprogrammet har samverkan skett under flera år mellan kulturkonsulenter, kulturinstitutioner och lärarutbildningen, med målet att ge lärarstudenterna en första introduktion i de estetiska lärprocesserna. Det pågående samarbetet mellan Hallands Konstmuseum och Högskolan i Halmstad genom utbildningen i konstpedagogik, bör utvecklas och förstärkas. Även frågan om forskning och kunskapsuppbyggnad ligger inom detta fält och är ett angeläget område att utveckla. Vidgade vyer Förutsättningen för en positiv utveckling av den halländska konsten är en nyfikenhet och en strävan att hela tiden skaffa erfarenheter av det nya som sker i vår omvärld. För att nå dit krävs metoder och stödformer för regelbundet utbyte med andra regioner och nationer. De konstsamlingar som finns i offentlig ägo i Halland har en betydande potential för en utbytesverksamhet med omvärlden.

33 33(66) Genom ett regionalt utbytesprogram skulle halländska konstnärer kunna erbjudas gästateljémöjligheter både nationellt och internationellt. Samarbeten behöver även utvecklas med i första hand närliggande regioner som Västra Götlandsregionen och Region Skåne. Detta kräver en mottagningsapparat med gästateljésystem, utställningserbjudanden samt projektsamarbeten i Halland. Ett nytt EU-projekt, In Site, syftar till att öka kunskapen om och intresset för Öresunds -, Kattegatts- och Skageracksområdets gemensamma kulturarv. Historiska platser ska göras mer synliga, innehållsrika och attraktiva med hjälp av olika konstnärliga uttryck. En ansökan har lämnats in till EU. Nya regionala rum: konstihalland.se Konst i Halland är en webbportal som samlar den halländska konsten. Den visar idag främst konstnärer och utställare men planer finns på att även presentera halländsk konsthistoria och möjligheter att resa till konsten. Via konstihalland.se ska man också kunna boka konstupplevelser som enskild, familj eller större grupp. Webbportalen Konstihalland.se ska utvecklas mot att också bli Den digitala salongen. En målsättning är att före 2015 kunna presentera alla halländska konstsamlingar i offentlig ägo på nätet. Presentationen blir ett sätt göra den konst som bekostas med allmänna medel tillgänglig. Den kommer ur ett demokratiskt och medborgartillvänt synsätt. Nya regionala rum: Halland som rum för konst Platsspecifik konst som verksamhetsgren kan vara en viktig komponent i det regionala utvecklingsarbetet. Den kan exempelvis användas i arbetet inom turismutvecklingen för att en samtidsinriktad konstverksamhet också ska nå utanför de traditionella institutionerna. Svea Larsons donationsfonds projekt att placera skulpturer i halländska kommuner bör fortsätta. Idag arbetar Hallands Konstmuseum med två projekt i vardera Halmstads kommun och Kungsbacka kommun. Det experimentella projektet Svea Larson Art Space från 2007 är ett exempel på ett konstprojekt som kan tas upp igen i någon form på olika orter i Halland. Hallands Konstmuseum Hallands Konstmuseum ska vara ett nav för konst och konstliv i Halland. Verksamheten ska speglas i den halländska konsthistorien och det halländska konstlivet. Den ska utifrån det regionala perspektivet ge exempel på nationella och internationella intryck och uttryck. Detta görs genom en ständig samverkan med omvärlden i form av konstföreningar, skolor, konstnärer och andra museer både i Sverige och i övriga världen. Hallands Konstmuseum ska utveckla samlingarna inom konstområdet så att samtidskonst, konsthistoria och folkkonst befruktar varandra. Museets rika

34 34(66) samlingar med stora inslag av såväl konsthistoria som folkkonst, 1900-talskonst och samtidskonst är en tillgång som skiljer Hallands Konstmuseum från de flesta andra konstmuseer i såväl regionen som landet i övrigt. Svea Larsons samling innehåller idag cirka 600 verk av museets konstverk. Samlingen bör få en permanent sal eller salong för visning av den konst som hittills köpts men också nyförvärv. Länsmuseichefen i Halmstad framhåller i sitt planeringsunderlag att de beskrivna möjligheterna kräver en utveckling av verksamhetens lokaler. Hallands Konstmuseum och ett framtida Resurscentrum Konst ska ömsesidigt stödja varande när det gäller personal-, lokal och verksamhetsresurser. Verksamhetens öppenhet för samarbeten och nya grepp är en tillgång i en framtida samverkan med Halmstads kommuns kultur- och konstverksamhet. Slöjd och konsthantverk Region Halland ska skapa möjligheter för slöjd och konsthantverk att bidra till Halland som bästa livsplatsen. Här ska hantverket vara en naturlig del av människors vardag, en möjlighet till arbete och försörjning, en meningsfull fritidssysselsättning, en hälsofrämjande aktivitet och något som ger spännande upplevelser. Det uppnår vi genom att: Ge slöjdare och hantverkare bättre möjligheter att bo och verka i Halland. Skapa mötesplatser för slöjd, konsthantverk och näringsliv. Stödja slöjd och konsthantverk i skolan. Utveckla slöjd och hälsa som ett särskilt profilområde. Halländsk slöjd och konsthantverk för Musik i Halland att producera. Halland har ett starkt föreningsliv för hemslöjd. Förutom länsföreningen Halländska Hemslöjdsföreningen Bindslöjden, som driver hemslöjdsbutiken i Halmstad, finns fyra lokalföreningar: Laholms sockenombud, Halmstads hemslöjdsgille, Falkenbergs hemslöjdsgille och Kungsbacka hemslöjdsgille. Det finns två utvecklare för slöjd (tidigare länshemslöjdskonsulenter) och de utgör resurser för utveckling och samordning av regional slöjd- och hantverk. Utvecklarna har särskild kompetens inom textil slöjd respektive hård slöjd. Tidigare var Halländska Hemslöjdsföreningen Bindslöjden deras huvudman men

35 35(66) från och med 1 juli 2010 är Region Halland arbetsgivare och slöjden numera en integrerad del av utvecklingsarbetet kring kultur och näringsliv. Slöjdarna och konsthantverkarna i Halland kan vara väl etablerade, men också aktiva på hobbybasis. Hemslöjden har kontakt med ett 70-tal slöjdare och konsthantverkare och en kartläggning pågår med syftet att skapa ett nätverk och ett gemensamt utvecklingsarbete. När det gäller utbildning inom slöjd och konsthantverk finns det ett antal estetiska program på gymnasienivå. Ett av dessa har inriktningen textil, tre har inriktningen mode och design och en har inriktningen inredningsdesign. Dessutom finns det ett antal program med bygginriktning, exempelvis finsnickeri, möbelteknik och träteknik. Andra aktörer inom slöjd och hantverk är studieförbunden. Högskolan i Halmstad har inom lärarprogrammet en kurs i estetiska läroprocesser. Löftadalens folkhögskola har hantverksutbildningar, två inom textil och en inom keramik. Verksamhetens inriktning Utvecklingsarbetet ska stärka och förnya slöjden ur ett kultur-, närings- och hållbarhetsperspektiv och öka barns och ungdomars intresse för utövande av olika slöjdtekniker. Verksamheten består bland annat av kurser och fortbildning, utställningar, workshopar, rådgivning, föreläsningar, studiebesök, slöjdläger och projekt. Målgrupper är allt från professionella slöjdare, konsthantverkare och pedagoger till hemslöjdsföreningar och den breda allmänheten. Slöjden och konsthantverket görs tillgänglig på såväl fysiska platser, genom utställningar i konsthallar, museer, bibliotek och nya otraditionella miljöer, som på internet och i sociala medier. Genom utställningar når slöjden sin största publik och aktiva slöjdare får en möjlighet till försäljning. Region Halland och Hemslöjdsföreningen Bindslöjden har tidigare haft en överenskommelse för utveckling av slöjden. Uppdragen i denna kan utgöra grunden för nya uppdrag: Öka kunskapen om och intresset för utövandet av slöjd och hantverk. Stärka barns och ungdomars skapande med slöjd som uttrycksmedel. Göra slöjd och konsthantverk tillgängligt för alla länets medborgare genom mötesplatser för brukare, främjare och skapare. Sprida kunskapen om sambandet mellan handens arbete och fysiskt och mentalt välbefinnande.

36 36(66) Stärka den egna profilen i halländsk slöjd och forska om traditioner, tekniker och nyskapande. Förstärka samverkan med andra kulturverksamheter och utvecklingsområden. De halländska utvecklarna inom slöjden deltar i ett sydlänssamarbete om bland annat en gemensam utbildning av slöjdklubbshandledare. Denna följer en särskild pedagogik och ska leda till att nya slöjdklubbar bildas i Halland. Sydlänssamarbetet innefattar också årligen återkommande ungdomsläger. Den nya organisationen för slöjden ska leda till tätare kontaktytor mellan olika områden inom konst, kultur och näringsliv. Nya samarbetsområden för slöjden och hantverket skapas i hälsa, friskvård, turism och de kreativa näringarna. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Slöjd och hälsa En nära koppling mellan slöjd, hantverk och hälsa kan bli ett profilområde i Halland. Erfarenheter visar att slöjd och hantverk framgångsrikt kan ingå i rehabiliteringsarbete, något som kan användas för att stärka det hälsofrämjande arbete som bedrivs av Region Halland. Slöjd och konsthantverk som kulturell näring Det finns en potential för att utveckla slöjd och konsthantverk till en mer framträdande kulturell näring i Halland. Ett viktigt led i ett sådant arbete blir att ta fram en metod för att upptäcka begåvningar och utveckla talanger. Särskilt yngre slöjdare och konsthantverkare är i behov av råd och stöd i sin strävan att etablera sig och arbeta yrkesmässigt. Det finns också ett behov av en gemensam strategi och en arena för den långa rad av halländska aktörer inom kultur och näringsliv som idag arbetar med att utveckla de kulturella och kreativa näringarna. För att kunna göra effektiva, riktade utvecklingsinsatser behövs en kartläggning och en analys av de kulturella och kreativa näringarnas ställning, storlek och påverkan på samhällsekonomin i Halland. Det är också viktigt att på olika sätt underlätta för slöjdare och konsthantverkare att bo och verka i Halland. Regionens geografiska läge innebär fördelar när det gäller att främja inflyttning av konsthantverkare och slöjdare. Likaså underlättar det samverkan med andra utövare inom storstadsregionerna.

37 37(66) Arbetet med att utveckla slöjd och konsthantverk som en kulturell och kreativ näring ska följa Region Hallands strategier för kultur och näringslivspolitik. Barn och unga En inriktning på barn och ungdomar är en förutsättning för att på sikt kunna stärka hantverkskompetensen, trygga kulturarvet och stärka tillväxten i branschen. I Halland finns goda utvecklingsmöjligheter för att starta ytterligare slöjdklubbar. Tillsammans med övriga regionala utvecklare inom den halländska kulturen kommer fortbildningar att erbjudas till länets skolpedagoger. Högskolan i Halmstad och Campus Varberg är möjliga samarbetspartner. Dessutom håller ett nytt koncept, ämnat för Skapande skola, på att utvecklas. Det sker genom samarbetsprojektet En textil hyllning, där textilforskaren Anneli Palmsköld och ett antal konstnärer och hantverkare deltar. Kulturarv En starkare spets och fördjupning bör skapas på några områden. Vävtekniken opphämta är särpräglad för Halland. Inför ett stundande nationellt vävprojekt vill Halland starta ett föregångsprojekt. Ett antal unga kvinnor har visat intresse för att fördjupa sig i tekniken och kan på sikt bli kunskapsöverförare både regionalt och nationellt. Kulturhistoria Region Halland ska skapa nya möjligheter att förstärka kunskapen om och upplevelsen av Hallands historia, även i ett samtids- och ett internationellt perspektiv. Det uppnår vi genom att ge Hallands kulturhistoriska museum möjligheter att utveckla: Historiecentrum Halland. Varbergs fästning som en arena för kultur. Ökad tillgänglighet till fästningen. Utåtriktad verksamhet i hela Halland. En samtidsinriktad dokumentation och insamling. Halländskt kulturarv Halland har många museer och kulturhistoriska platser av lokalt och regionalt intresse. Några exempel är Tjolöholms slott, Äskhults by och Fjärås bräcka, världsarvet Grimetons radiostation, Varbergs fästning, Falkenbergs museum,

38 38(66) Halmstads slott, Lugnarohögen i Laholms kommun, Bonadsmuseet i Unnaryd, Friesmuseet i Femsjö och alla hembygdsgårdar. Ett antal av dessa har kopplats till den regionala kulturpolitiken genom utvecklingsavtal med Region Halland. Andra ingår som besöksmål i ett projekt för att öka kulturplatsers tillgänglighet för barn och unga. Museerna bevarar, vårdar, brukar och förmedlar ett kulturarv som innebär en viktig resurs för regional utveckling och tillväxt. Hallands kulturhistoriska museum Länsmuseet Varberg är ett av Hallands största besöksmål med fästningen och Bockstensmannen som viktiga dragplåster. Till kärnverksamheten hör att bevara och utveckla det materiella kulturarvet i form av föremål och arkivhandlingar. Museet ska också förmedla insikter om människors livsvillkor i Halland, både i det förflutna och i samtiden. Museets styrka är den utåtriktade verksamheten med dramatiserade visningar, event och evenemang liksom pedagogiska satsningar. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Återkommandepublika satsningar som medeltidsdagar och Mickelsmäss är givna publiksuccéer. Museets framgångar bygger till stor del på ett aktivt och mycket omfattande nätverk av vitt skilda samverkanspartner: skola, föreningsliv och studieförbund, näringsliv och enskilda kulturskapare. På senare år har också, bland annat med EU-medel, ett internationellt nätverksbygge inletts. När det gäller förverkligandet av Halland som bästa livsplatsen har Hallands kulturhistoriska museum en viktig uppgift att fylla. Museet och det Historiecentrum Halland som kan utvecklas där, kan bidra till att öka regionens attraktivitet och utvecklingskraft. Museet ska erbjuda en samlingsplats som är tillgänglig för alla. Det ska vara en knutpunkt där frågor kring historia, samtid och framtid binds samman. Hallands historia ska vara ett levande kulturarv som utvecklas i samspel med regionens alla utvecklingsområden. Den utveckling som behövs av Hallands kulturhistoriska museum består av fyra delar: uppbyggnad av Historiecentrum Halland, en omfattande ombyggnad för att öka tillgängligheten för alla, dokumentation av samtiden och arbete med fästningen som en arena för en växande evenemangskultur. Museet ska dessutom utgöra en resurs för andra aktörer som verkar inom det kulturhistoriska området i Halland. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter.

39 39(66) Historiecentrum Halland Bakgrunden till behovet av ett historiecentrum är att belysningen av Hallands historia är eftersatt. Landskapet var länge ett utkantsområde i Danmark och spelade därefter under lång tid samma marginella roll i Sverige. För den äldre historien ligger källmaterialet i Köpenhamn och avsaknaden av universitet och högre utbildningar i Halland har länge haft en menlig inverkan på den humanistiska forskningen både i historia, etnologi och andra kulturhistoriska discipliner. I skolan sammanfattas århundradena fram till Brömsebrofreden 1645 kort och gott med då var Halland danskt. Med ett historiecentrum kan landskapets historia belysas betydligt bättre. Målet för Historiecentrum Hallands verksamhet Kanalisera historieintresset och stimulera forskningen om Halland, både på amatörnivå och på högskolenivå. Stärka skolans historieundervisning på alla nivåer och öka kunskapen om det egna närområdet staden, samhället och stadsdelen. Inlemma den halländska historien i ett internationellt perspektiv. Presentera Hallands historia på nätet via en utvecklad webbpedagogik. Bidra till att utveckla Campus Varbergs humanistiska utbildningsprofil. Utveckla samarbetet med högskolorna i Halmstad och Borås och med universiteten i Göteborg, Växjö och Lund för att nå ökad kunskap. Skapa ett nätverk kring lokalhistorisk forskning i Halland samt ordna kurser och seminarier om publicering och lokalhistorisk forskning. Skapa en mötesplats och en samlingspunkt för forskare, hembygdsintresserade, släktforskare och en historieintresserad allmänhet. Historiecentrum Halland ska utgöra navet, inte bara i kulturarvsforskningen utan också i arbetet med att utveckla och presentera Hallands historia på nätet. Detta är en satsning för skolan likaväl som för den historieintresserade allmänheten. Vid förmedlingen av Hallands historia ska presentationen genomsyras av ett internationellt perspektiv. Därigenom kan synen på den egna identiteten vidgas, och tolerans och vidsynthet prägla Halland som bästa livsplatsen. Halland har historiskt sett varit ett multietniskt län. Inte bara danskar, norrmän och svenskar har stridit om makten även tyskar, skottar och engelsmän har under olika perioder haft ett stort inflytande i området. Museet ska ge perspektiv på den egna identiteten genom att hitta gemensamma nämnare för människor från Halland och andra delar av världen.

40 40(66) Modernisering och ombyggnad För att kunna erbjuda ett upplevelsecentrum för människor i alla åldrar behöver museet mer funktionella och mer tillgängliga lokaler. I dag saknas ordentlig entré, hissar, toaletter, samlingslokaler, pedagogutrymmen och året runt-öppet kafé, vilket innebär påtagliga problem för fortsatta publika satsningar. Dessutom är behovet av nya basutställningar akut. En ombyggnad av museets lokaler i fästningen är högprioriterad. Dokumentation av samtiden Museerna har hittills gjort anspråk på rollen som bärare av samhällets kollektiva minne. Ska de även fortsättningsvis kunna göra detta måste kärnverksamheten bli mer samtids- och samhällsinriktad. Museerna har en uttalad viljeinriktning att i större utsträckning än idag delta i samhällsdebatten. Fästningen som arena för evenemang Varbergs fästning med sitt läge vid havet, borggård och olika andra utrymmen utgör en fantastisk miljö för scenkonst och andra evenemang. Autenticiteten i dessa miljöer förstärker attraktionskraften och kittlar fantasin i jakten på den unika upplevelsen. Sommarens medeltidsdagar och höstens Mickelsmäss tillhör sedan många år de fasta, etablerade evenemangen på fästningen. De vindförhållanden som råder vid fästningen hårda vindar som ofta övergår i kuling och sedan i stormstyrka skulle även möjliggöra en vindfestival. En sådan ska vara bred och omfatta alla områden med någon koppling till vind: allt från konst och kultur i dess allra vidaste mening till energifrågor, windsurfing, segling och drakflygning. Kulturmiljövård Region Halland ska skapa möjligheter för att stärka vården, användningen och utvecklingen av det halländska kulturarvet och kulturmiljöerna. Dessa ska vara bland regionens främsta attraktioner och bidra till att stärka Hallands konkurrenskraft för människors val av den bästa livsplatsen. Det uppnår vi genom att förbättra kulturmiljöernas tillgänglighet, attraktivitet och kvalitet utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. Arbetet ska ske i samverkan med kulturlivet och de kulturella och kreativa näringarna. Hallands kulturmiljöer är betydelsefulla när det gäller att öka regionens attraktivitet. De kan även bidra till de kulturella näringarnas konkurrenskraft.

41 41(66) Enligt Riksantikvarieämbetets definition är kulturmiljö hela den miljö som har formats av oss människor genom tiderna. Riksantikvarieämbetet betonar att kulturarvet ska bevaras, brukas och utvecklas. I regionen finns en lång rad välbevarade kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Ett hundratal av dem restaurerades genom det regionala samarbetsprojektet Hallandsmodellen för kulturmiljövård som pågick Många av de byggnader som då fick nytt liv är nu arenor för konst, musik och teater. Halland är också rikt på fornlämningar, ofta belägna på attraktiva, natursköna och suggestiva platser. När det gäller att öka landsbygdens attraktivitet har fornlämningarna en stor potential. För att ta till vara denna behövs en ny typ av inventering där aspekter som tillgänglighet, skönhet, friluftsliv och kommunikationer bör lyftas fram. Stiftelsen Hallands länsmuseer har det övergripande ansvaret för länsmuseiverksamheten i Halland. Stiftelsen bedriver även regional kulturmiljövård och konservering genom organisationen Kulturmiljö Halland. När det gäller konservering har Region Halland ett särskilt anslag för konservering av Stiftelsen Hallands länsmuseers samlingar. Stiftelsen har en konservatorstjänst, som också har en rådgivande funktion gentemot privatpersoner och föreningar. Kulturmiljö Halland Kulturmiljö Halland är regionens expertorganisation för kulturmiljöfrågor. Dess arbete innefattar i huvudsak arkeologi, byggnadsvård, konservering och vård av samlingar, remisshantering, antikvarisk medverkan, fysisk planering och rådgivning. Arbetet bedrivs inom tre huvudområden: Service och samarbete. Arbetet är kostnadsfritt och riktas till allmänhet, föreningsliv, utbildningsinstanser, offentliga sektorn och näringslivet. Projekt- och uppdragsverksamhet. Externa uppdragsgivare står för finansieringen. Utveckling. Forsknings-, utvecklings- och samarbetsprojekt som Kulturmiljö Halland själv tar initiativ till. Kulturmiljö Halland samarbetar med länets kommuner, med länsstyrelsen, Region Halland, Svenska Kyrkan, närings- och föreningslivet samt med allmänheten. Dessutom sker samarbeten på lokal, regional, nationell och internationell nivå med andra samhällssektorer, med forskning och utbildning samt med företag. Genom en ny metodik som har utarbetats i samarbete med länsstyrelsen och

42 42(66) kommunerna i Halland har Kulturmiljö Halland genomfört en länsövergripande byggnadsinventering. Denna har resulterat i att det nu finns K-märkta byggnader i Halland, vilket är unikt i Sverige. Inventeringen utgör idag den regionala kulturmiljövårdens kanske främsta resurs och ansvarsområde. Arbetets inriktning Den övergripande inriktningen för det framtida kulturmiljöarbetet är att arbeta för en hållbar utveckling ur miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Kulturmiljövårdsarbetet håller på att utvecklas från att traditionellt ha varit en reaktiv part inom den fysiska planeringen, där initiativ till förändringar var utlämnade till andra aktörer, till att bli en proaktiv kraft som tar initiativ till utvecklingsaktiviteter och projekt. Den framtida verksamheten ska klargöra kulturens betydelse för hållbar utveckling, i synnerhet när det gäller vilken betydelse kulturarvet har för de kulturella näringarna och den ekonomiska tillväxten. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Kommunala program för kulturmiljövård Den halländska kulturmiljövården ska från och med 1 januari 2011 inlemmas i regionala och kommunala strategier för utveckling. De kommunala programmen för kulturmiljövård är dock 20 år gamla och behöver revideras för att ligga i linje med övriga utvecklingsstrategier. De antogs under början av 1990-talet och följdes senare upp med bevarandeplaner. På uppdrag av länsstyrelsen och kommunerna har Kulturmiljö Halland i år börjat en översyn av programmen. Arbetet har inletts med Falkenbergs kommun och fortsätter 2011 med Varbergs kommun. Kulturplanering En utvecklingsmöjlighet som Kulturmiljö Halland föreslår, är att genomföra en studie av regionens system-wide cultural district, en avancerad form av cultural planning som arbetats fram av Pier Luigi Sacco, professor i cultural economics vid IULM-universitetet i Milano. I en sådan studie kartläggs all kulturverksamhet i en region för att få ett heltäckande underlag för analys av regionens utvecklings- och tillväxtsmöjligheter. Regional utvecklingsplan En ny regional utvecklingsplan för kulturmiljövård ska tas fram. Utgångspunkten blir de nya kulturmiljövårdsprogrammen och system-wide cultural district-

43 43(66) studien. I planen ska ett antal särskilt intressanta kulturmiljöer och kulturminnen i Halland lyftas fram och konkreta förslag ges på hur dessa kan utvecklas och på sikt bli självfinansierande. I arbetet med utvecklingsplanen ska Kulturmiljö Hallands omfattande internationella erfarenheter och nätverk användas. Visning och förvaring av arkeologiska fynd Kulturmiljö Halland fungerar idag som remissinstans för myndigheter men ger även rådgivning till privatpersoner och företag när det gäller fornlämningsärenden, exempelvis inför ett husbygge eller en exploatering. Hallänningarna har idag tillgång till sin äldsta, regionala historia via en utställning på Länsmuseet Halmstad. När museerna nu får ändrade roller är det viktigt att hallänningarna har fortsatt tillgång till en sådan utställning. Pedagogisk visnings- och skolverksamhet bör göras av museianställda arkeologer. Bygger man en arkeologisk basutställning, exempelvis i det kulturhistoriska museet i Varberg, måste museet kompletteras med arkeologisk kompetens. Förvaring av arkeologiska fynd Alla arkeologiska fynd som grävs fram i Halland lämnas vidare från Riksantikvarieämbetet till Stiftelsen Hallands länsmuseer, som i sin tur uppdragit åt Länsmuseet Halmstad att ta hand om materialet. Detta tillvägagångssätt har varit regel sedan långt tillbaka, med undantag av vissa fynd från Varbergstrakten som grävdes fram före 1990 och som förvaras i Länsmuseet Varbergs magasin. Stiftelsen Hallands länsmuseer har påtagit sig hela ansvaret för att föremålen, för all framtid, förvaras och vårdas på rätt sätt. Frågan om behovet av magasinslokaler bör dock uppmärksammas. Film i Halland Region Halland ska skapa möjligheter för barn och unga att uttrycka sig inom film och media och att uppleva filmens olika yttringar. Region Halland ska ge filmare möjlighet att bo och verka i Halland och att medverka till att filmen som företagsamhet kan spela en viktig roll. Detta uppnår vi genom att skapa en regional mötesplats för film växthuset Filmhus Halland med uppdraget att stärka film för barn och unga och att utveckla film och medieproduktion inom såväl konstnärlig verksamhet som upplevelseindustri.

44 44(66) Halländsk film I samtliga sex halländska kommuner bedrivs skolbioverksamhet och projektutveckling inom film- och medieområdet i någon form. Vissa kommuner har antagit utvecklingsplaner för filmpedagogik och informations- och kommunikationsteknik. I Halland finns goda möjligheter till eftergymnasial film- och medieutbildning, både vad gäller kvalitet och bredd, exempelvis filmlinjen vid Katrinebergs folkhögskola. Det har lett till att många filmare vill etablera sig i Halland med dess intressanta läge mellan Film i Skåne och Film i Väst. Det stöd som Region Halland ger överbryggar det avstånd som finns mellan filmutbildning och etablering i branschen. I Halland bedrivs talangutveckling och växthusverksamhet, som bland annat innefattar kompetensutveckling, produktionsbidrag och teknikstöd. I dag finns det många framgångsrika filmare i regionen, som visar upp sina verk i Sverige och världen. Mycket av nyskapande, konstnärligt intressant film, kommer från Halland. I alla kommuner finns biografer, av vilka tre är helt digitaliserade och utrustade för 3D-teknik. Visningslokaler finns också i bibliotek, kulturhus och hus för unga. Möjligheterna till alternativa visningar och spridning av film är därför goda. Ett exempel på styrkan i det halländska filmuttrycket är Svenska filmdagarna i Laholm, som sedan tio år tillbaka visar det bästa av årets svenska filmer i alla genrer. En nulägesanalys visar att gränsen mellan film och nya medier har blivit flytande. En annan förändring är att film numera spelar en viktig roll inom både kulturliv och upplevelsenäring. Till detta måste Film i Halland utveckla ett förhållningssätt. Film i Halland Film i Halland är en resurs för utveckling av film och medier. Verksamheten drivs av en filmkonsulent, som från och med 1 juli 2010 är anställd som utvecklare av Region Halland. Film i Hallands styrka är dess starka nätverk och mångåriga samverkan mellan aktörer inom film- och medieområdet, såsom Katrinebergs Folkhögskola, Högskolan i Halmstad, enskilda filmare, kommuner och branschföretag. Den gemensamma kunskapen inom nätverket utgör en värdefull resurs för regionen. Film i Hallands verksamhet bedrivs inom tre huvudområden: Filmpedagogik ge ökad möjligheten för barn och unga att uppleva och skapa med rörliga bilder, både i skolan och på fritiden. Visning främja spridning och visning av film. Talangutveckling ge stöd till växthusprojekt som riktar sig till unga filmare.

45 45(66) Det främsta målet för Film i Hallands arbete är att skapa de samverkande resurser som krävs för att film och media ska kunna utvecklas i Halland. Film i Hallands uppdrag är att stärka ungas filmskapande etablera filmen som en del i det lokala och regionala kulturlivet skapa en halländsk filmprofil öka intresset för film i Halland skapa förutsättningar för regional filmproduktion. Film i Hallands arbete präglas av processtänkande och av främjandeåtgärder genom att skapa mötesplatser, idécentra, kulturmöten och nätverk stimulera projekt, utveckling, produktion, initiativ, visningsverksamhet, särskilt för barn och unga samordna insatser, distribution, visningsverksamhet stödja genom konsulentverksamhet och fria resurser. Film i Halland ansluter sig till de mål och principer som finns i European Charter for Media Literacy. (Europeiska kommissionens uttalande år 2007 till stöd för utvecklingen av mediekunnighet i Europa). Uttalandet utgör ett viktigt steg för att etablera en europeisk policy för mediekompetens. Att utveckla mediekompetens är nödvändigt i ett samhälle där ständig tillväxt av nya medier gör det svårt att kritiskt granska informationsutbudet. I linje med detta stödjer Film i Halland principen att alla, oavsett ålder, ska ha möjlighet att inom både formell och informell utbildning, utveckla de förmågor och kunskaper som behövs för att öka nöjet, förståelsen och utforskningen av olika medier. Arbetets inriktning Film i Halland har lång erfarenhet av internationella nätverk och projekt när det gäller såväl forskning som samarbeten med unga filmare över hela världen. Detta arbete, som placerar svenska filmare i ett globalt perspektiv, kommer Film i Halland att fördjupa. Film i Halland arbetar medvetet för ökad jämställdhet och mångfald. Film i Halland vill därför förstärka insatserna för att öka kvinnorepresentationen inom branschen. En social, etnisk och kulturell mångfald ska speglas i verksamheten. En uppgift är att hjälpa barn och ungdomar att lära sig att uttrycka sig med

46 46(66) rörliga bilder, så att de får möjlighet till kvalitativa filmupplevelser och till att fördjupa sina kunskaper om film. Statens satsning Skapande skola innebär att det utvecklas nya former för lärande i skolan, ett arbete som sker i samarbete mellan lärare och professionella kulturskapare och kulturpedagoger. Film i Halland är engagerat i Skapande skola och har under våren 2010 tagit fram en rapport som bland annat visar vad modellen kan betyda för kulturaktörer. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Stimulera unga talanger Film i Halland vill satsa på att utveckla det framgångsrika samarbete som idag finns mellan utbildning, forskning, kultur och näringsliv i Halland. Film i Halland vill skapa en regional förebild där kreativitet, mötesplatser, kunskapsöverföring och kontaktskapande stimulerar såväl unga talanger som professionella inom hela kulturbranschen. Ett medel för att nå dit är växthusverksamhet och talangutveckling i nära samverkan med den etablerade branschen. Filmhus Halland (ett nätverksbaserat fiktivt hus med många rum och öppna dörrar) utvecklas genom nya regionala, nationella och internationella samarbeten. Det behövs fria resurser för utveckling och genomförande av idéer inom filmområdet. Film i Halland undersöker möjligheten att gemensamt mellan olika finansiärer skapa en halländsk filmfond. Kreativa näringar Film spelar en viktig roll i både kulturliv och upplevelsenäring. Möjligheter för aktiva yrkesutövare inom film och medier att bo och verka i Halland är en av flera viktiga förutsättningar för detta. Samtidigt skapas arbetstillfällen för unga filmare och utvecklingen inom regionen främjas. Ungdomars filmintresse och filmskapande För att stärka filmens roll för såväl skolbio som för elevers eget filmskapande, vill Film i Halland utveckla samarbetet med kommunerna inom ramen för Skapande skola.

47 47(66) Regional biblioteksverksamhet Region Halland ska skapa möjligheter att genomföra Biblioteksstrategi för Halland Det uppnår vi genom ett samspel mellan aktörer inom bibliotek, bildning, utbildning, kultur, barnhälsovård, äldreomsorg, folkhälsa och näringsliv. Utvecklingsmöjligheter: Möta nya medievanor genom att främja utveckling av digitala tjänster, nya medieformat och teknik samt metoder för tillgängliggörande. Främja barns och vuxnas digitala delaktighet, för ökad informationskompetens i vid mening. Därmed främjas känslan av sammanhang, vilket bidrar till en god folkhälsa. Stimulera halländskt författarskap. Prioritera barns och ungas språkutveckling, skapande och tillgång till information, litteratur och andra medier. Kartlägga regionala behov av information, kultur, medier och mötesplatser, kopplat till tillgång till bibliotek och andra förmedlare. Hallands bibliotekslandskap Biblioteken i Halland bildar en regional helhet och bidrar i samverkan till att göra Halland till bästa livsplatsen. Biblioteken har olika uppdrag och huvudmän. De arbetar utifrån egna mål och styrdokument samt enligt Biblioteksstrategi för Halland. Bibliotekens grund är yttrandefrihet och allas möjligheter att ta del av en mångfald information och kultur. Uppgiften är att tillgängliggöra innehållet i medier och se till att möten mellan människor och berättelser kommer till stånd. Biblioteken är viktiga för demokratin, de möjliggör livslångt lärande och samhällsengagemang. Verksamheten förändras i takt med att samhället ändras; lokaler, system, redskap och metoder utvecklas ständigt för att biblioteken ska fortsätta vara attraktiva och moderna. De kommunala folkbiblioteken har ett brett uppdrag att arbeta läsfrämjande, med bildning och informationsförsörjning. De fungerar som formella och informella mötesplatser. Folkbiblioteken ska särskilt uppmärksamma vissa grupper, exempelvis barn och unga, funktionshindrade och alla som har behov

48 48(66) av medier på andra språk än svenska. Högskolebibliotek och skolbibliotek har ett tydligare uppdrag att arbeta för att stödja forskning och lärande utifrån respektive skolas mål. Sjukhusbibliotekens huvuduppgift är att implementera ny kunskap i vården. Regionbibliotek Hallands uppdrag är att arbeta med regional utveckling, kompletterande medier, information samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel beskrivs de i ett eget stycke under respektive ämnesområde nedan, utifrån biblioteksstrategins kapitel Utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i Halland. Varje stycke inleds med ett citat ur strategin. Biblioteksservice för alla God biblioteksservice ska vara tillgänglig oavsett bostadsort och andra yttre eller personliga förutsättningar och förmåga. Biblioteksverksamheten i Halland är väl använd. Tillgången till biblioteksservice i regionen behöver kartläggas för att uppmärksamma kommande utvecklingsinsatser samtidigt som uppföljningen kan förbättras. Barns och ungas tillgång till litteratur och digitalt material för personlig utveckling prioriteras. Viktiga områden att förstärka är elevers tillgång till skolbibliotekstjänster, funktionshindrades tillgång till medier, samt tillgång till litteratur på andra språk än svenska. Utvecklingsmöjligheter Söka områden för kommunal samverkan, genom att t ex utveckla mediesamarbetet, regionalt bibliotekskort etc. Kartlägga hur behov av information, kultur och medier samspelar med tillgången till bibliotek och andra förmedlare i Halland, för att hitta nyckeltal för att följa upp den regionala biblioteksverksamheten. Profilerade mötesplatser Alla bibliotek ser inte likadana ut; olika bibliotekstyper har olika uppdrag. Genom samverkan kan biblioteken i regionen komplettera varandra. Utvecklingsmöjligheter Undersöka hur olika bibliotekstyper och mindre respektive större bibliotek kan komplettera varandra. Stödja bibliotekens arbete med att utveckla digitala såväl som fysiska

49 49(66) mötesplatser. Livslångt lärande Samhällets krav eller eget intresse skapar behov av information och stöd för att hitta och använda informationen för att utveckla kunskap. Den höga förändringstakten i dagens samhälle ställer krav på flexibilitet och kompetens. Biblioteken är den samhälleliga institution som hjälper individen att nå den information och litteratur som behövs för lärandet. Utbildningssystemet har huvudansvaret för att lära individen att söka, finna, värdera och hantera information, dvs för att utveckla informationskompetens och digital kompetens. Detta slås fast i läroplaner, skollag och högskolelag. Studier av elevers arbete med självständiga uppgifter visar dock att eleverna ofta behöver mer stöd än de får idag. Ny teknik möjliggör nya arbetssätt. Utvecklingsmöjligheter Stödja en utveckling där bibliotekariers kompetens tillsammans med pedagogernas blir en viktig resurs för elevers informationskompetens. I samarbete med utbildningssektorn se till att Halland blir ledande i att uppfylla den nya skollagens krav på att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Stödja ökad digital delaktighet, för att underlätta bildning, studier och kompetensutveckling samt möjligheter till digital kommunikation. Delaktighet och skapande Individens möjligheter att påverka sin situation, engagera sig i samhället och dela med sig av erfarenheter och åsikter är grundläggande förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Folkhälsoforskningen visar att barns och vuxnas hälsa påverkas av vilken delaktighet de känner i samhället och av om de upplever en känsla av sammanhang. I ett samhälle där digitala och mobila tjänster blir allt mer betydelsefulla för att sprida information och kultur, är det en viktig nyckel till delaktighet och sammanhang att kunna kommunicera via internet. Biblioteken fyller en uppgift genom att göra tekniken tillgänglig och genom att bidra till ökad informationskompetens. Ett uttryck för delaktighet i samhället är litteratur och skrivande. Det är en konstform som kan utvecklas med regionalt stöd. Många skriver och en del av dem vill publicera sig för att möta en publik. Detta gör det angeläget att främja halländskt författarskap och att tillgängliggöra berättelser från och om Halland. Regionbibliotek Halland har tillsammans med kommunbiblioteken skapat den bibliografiska databasen Halland i litteraturen, vars material delvis kan digitaliseras för ökad tillgänglighet.

50 50(66) Utvecklingsmöjligheter Göra en förstudie för att undersöka hur biblioteken tillsammans med folkhälsan kan stödja barns och ungas känsla av delaktighet och sammanhang. Inrätta en funktion för halländskt skrivande och litteratur som konstform. Stärka författarskap som kreativ näring i Halland. Digitalisera delar av det litterära halländska kulturarvet. Digitala bibliotek Biblioteken är till stor del beroende av digitala funktioner och tjänster i det fysiska rummet, men utvecklingen på det digitala området pågår ständigt både inom biblioteksvärlden och i samhället. Alla är inte digitalt delaktiga. Många använder inte de tjänster på Internet som mediet erbjuder. Detta utgör ett stort demokratiskt problem när myndigheter, organisationer och företag enbart gör sin information tillgänglig digitalt. En pedagogisk insats behövs därför för att minska det digitala utanförskapet. Detta är inte en generationsfråga det förekommer i alla åldrar men är störst bland äldre, lågutbildade, låginkomsttagare och kvinnor. Nationella samordningsförsök görs och biblioteken är, tillsammans med folkbildning och utbildning, viktiga aktörer. Det behövs dock resurser och aktiva satsningar för att hitta metoder för ett framgångsrikt arbete. Utvecklingsmöjligheter Främja utveckling av digitala tjänster, metoder för tillgängliggörande och kompetens inom området. Göra en förstudie tillsammans med sjukvården i Halland för att se hur tillgång till hälsoinformation kan öka. Allas kompetenser som resurs Alla lika, alla olika tillsammans kan vi mer än var för sig. Olika kompetenser är en resurs som ökar i värde när den delas i samverkan och samarbete. Kompetensutveckling av och samspel mellan olika professionella grupper för att nå ett gemensamt mål är essensen av vad Regionbibliotek Halland arbetar med. Satsningar kommande år är kompetensutveckling inom regionalt utvecklingsarbete, digitala tjänster och att använda forskning inom t ex språk- och läsutveckling, mediekonsumtion och medieproduktion, informationskompetens och bibliotekens potential i ett föränderligt och komplext samhälle.

51 51(66) Arkiv Region Halland ska skapa möjligheter för arkiven att värna, vårda och använda det halländska kulturarvet. Region Halland ska medverka till att göra arkiven tillgängliga för alla. Det uppnår vi genom att skapa en plan för att samla, bevara och tillgängliggöra de halländska enskilda arkiven. Vi uppnår det också genom pedagogisk samverkan med skolan. Halländsk arkivverksamhet I Halland finns en lång rad arkiv på regional nivå. Förutom Hallands arkivförbund som beskrivs nedan, finns exempelvis Kulturmiljö Hallands arkiv för kulturmiljövård. Länsmuseerna i Varberg och Halmstad har arkivsamlingar som speglar museernas verksamhetsområden och landstinget har ett arkiv. Länsstyrelsen förvarar visst arkivmaterial, kommunerna har varsitt arkiv och i regionen finns dessutom omfattande kyrkoarkiv, företags- och industriarkiv samt gårdsarkiv. Svensk lokalhistorisk databas har skannat och förtecknat de halländska socken- och kommunalstämmoprotokollen. Även Hallands släktforskarförening bedriver arkivverksamhet. Hallands Arkivförbund Hallands Arkivförbund (HAF) tillkom år Förbundets tre huvuduppgifter är att samla, bevara och tillgängliggöra enskilda arkiv i Halland. Till förbundet hör fyra medlemsarkiv: Folkrörelsernas arkiv i norra respektive södra Halland, Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland samt Hallands Näringslivs Arkiv. Materialet i arkiven kommer från föreningar och enskilda personer som är eller har varit verksamma i Halland. Därutöver arbetar länets hembygdsföreningar för att säkra halländskt kulturarv genom arkivering. HAF har en länsarkivarie, anställd på heltid. Länsarkivarien bedriver utvecklingsarbete. Utmärkande för arkivförbundets verksamhet är att volymerna stadigt ökar. Allt fler enskilda arkiv som inte har någon huvudman, herrelösa arkiv, lämnas till HAF. Dessa betalar inte någon avgift. Under 2009 och 2010 samordnades HAF:s organisation så att verksamheten nu är koncentrerad till två besökspunkter, i Varberg respektive i Halmstad. Även med dessa förändringar upplevs dock organisationen som splittrad och dess verksamhet, särskilt i relationen till kommunernas arkivverksamhet, som otydlig. Region Halland har nyligen lämnat ett uppdrag till en utomstående konsult att undersöka förutsättningarna för ytterligare förändringar av organisationen.

52 52(66) Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Arkivens integrering i regional kulturpolitik Region Halland har startat en utredning om mål och inriktning för stödet till arkiven i Halland. Arkiven ska integreras som en viktig del i den samlade regionala kulturpolitiken. Upprätta bevarandeplaner En prioriterad uppgift är att samla in representativt arkivmaterial för verksamheter och företeelser som finns eller funnits i de halländska kommunerna. Bäst sker detta genom en planering i bevarandeplaner, som upprättas i samverkan med kommunernas arkivverksamhet. Därigenom kan man också säkerställa att arkiven i fråga speglar en kulturell representativ mångfald. Öka arkivpedagogisk verksamhet i och utanför arkivdepåerna Innehållen i HAF: s arkiv kan bli mera tillgängligt. Inte minst för skolorna är detta angeläget; de kan använda arkiven som en pedagogisk resurs. Medlemsarkiven ska därför bygga upp utvidgade servicefunktioner, som skanning av arkivmaterial, utökad möjlighet till studiebesök och interaktiva bloggar. Ny teknik för arkivens bevarande, tillgänglighet och sökbarhet Arkivförbundet ska fullfölja sitt nyskapande arbete för att utveckla digital teknik i arkivsammanhang. Arbetet sker i samverkan med Riksarkivet, landsarkiven, Kungliga biblioteket och Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek. Samordna och utveckla de två arkivresurserna i Varberg och Halmstad Den nyligen genomförda, ovan beskrivna, samordningen av arkivstrukturen till två orter ger nya möjligheter till effektivisering, som ska tillvaratas genom fortsatt samordning av den regionala verksamheten. Civilsamhället delaktighet och arrangörskap Region Halland ska skapa nya möjligheter för bildningsorganisationer och ideella föreningar att medverka till att Halland blir en ledande region dels för arrangörsutveckling, dels för civilsamhällets delaktighet i den regionala kulturverksamheten. Ny publik ska sökas på nya platser. Det uppnår vi genom en kraftsamling inom arrangörsområdet. Hallands bildningsförbund och Riksteatern Halland ska vara drivkrafter och arbeta i samverkan med Musik i Halland, teater- och musikföreningar, forts

53 53(66) bygdgårdsföreningar, hembygdsföreningar, föreläsningsföreningar och särskilt med nya arrangörsföreningar som utvecklas för barn och unga. Företag ska vara medarrangörer. De ideella föreningarna civilsamhället ska ha inflytande på och delta i utvecklingen av den regionala kulturverksamheten. Det ska finnas en öppenhet som innebär att även icke-föreningsdriven kulturverksamhet, baserad på ungdomars och fria aktörers engagemang och initiativkraft, ska kunna bidra till att förstärka kulturens kraft i Halland. Handslag Halland en samverkansmodell för ideell kultursektor i Halland Ett sätt att stärka kulturlivet är att ge civilsamhället ökat inflytande över kulturpolitiken. Region Halland har därför gett Riksteatern, Riksteatern Halland och Hallands bildningsförbund i uppdrag att utreda hur det gemensamma arbete, som den ideella kultursektorn bedriver, kan organiseras, liksom hur det kan kopplas till andra aktörer i det halländska kulturlandskapet. Utredningens resultat presenteras i rapporten Handslag Halland en samverkansmodell för ideell kultursektor i Halland. Utvecklingsuppdrag Utredningens huvudförslag är att Riksteatern, Riksteatern Halland och Hallands bildningsförbund får ett gemensamt uppdrag att: Kartlägga de ideella kulturutövarna i Halland. Identifiera och kartlägga kreativa kluster och näringar i Halland. Sätta igång processen med att starta upp en samverkansplattform för den ideella kultursektorn i Halland. Fortsätta med att utveckla arrangörsledet i Halland. Samverkansmodell Grunden för genomförandet av förslaget är den samverkansmodell för den ideella kultursektorn som presenteras i utredningsrapporten. Modellen vilar på tre pelare: Aktörer Kulturaktörer inom den ideella sektorn bör ha en central position i samverkansmodellen. Men även kulturinstitutioner, fria utövare

54 54(66) och andra aktörer: näringsliv, utbildning, hälsa med flera, bör på längre eller kortare tid knytas till samverkan. Samverkansområden Resursutbyte, kulturprojekt, utvecklingsinitiativ, administration och samordning samt marknadsföring och opinionsbildning utgör fem breda samverkansområden. Detaljerna kring samverkan bör dock växa fram över tid och med grund i den samverkan som redan nu existerar. Organisering Förslag på fem olika sätt att organisera nätverk på presenteras i rapporten. Riksteatern, Riksteatern Halland och Hallands bildningsförbund föreslås initiera arbetet med plattformen genom att starta upp en gemensam strategisk allians som efter hand lämnar över ansvaret till en ideell förening. Med en samverkansmodell kan man samla och bättre ta tillvara människors vilja att med intresse och engagemang vara aktiva och påverka. Samverksansmodellen behövs också för att skapa förutsättningar för nya, gränsöverskridande möten och synergier. För att lyckas med detta bör plattformen byggas underifrån, dvs utifrån civilsamhällets behov. Samverkansmodellen ger Halland en unik kulturell infrastruktur. Denna skapar förutsättningar för ideella kulturutövare att verka för att Halland inte bara ska bli den Bästa livsplatsen utan även Bästa kulturlandskapet. Riksteatern Halland Riksteatern Halland är ett regionalt centrum för utveckling och samordning med särskild inriktning på arrangörer inom teaterverksamheten i Halland. En huvuduppgift är att subventionera professionell teater till barn och ungdomar i grundskolan. Riksteatern Halland ska samtidigt verka för att alla invånare i Halland ska ha tillgång till god teater. Riksteatern Halland vill vara en del i arbetet med att utveckla den kulturella infrastrukturen. Den vill också påverka utvecklingen av kulturlivet så att det skapas möjligheter för fler kulturutövare att bo och verka i Halland. Riksteatern ökar samarbetet med regionerna Riksteatern ska successivt regionalisera den del av den nationella verksamheten som har tonvikt på arrangörskap. Riksteatern kommer också att utveckla sin regionala verksamhet i skapande skola och på utbildningsområdet.

55 55(66) Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Arrangörs- och resurscentrum Riksteatern Halland vill medverka till att skapa ett bredare och mer kontinuerligt utbud av scenkonst i regionen. För att nå dit behöver det halländska arrangörsnätet förstärkas och utvecklas, något som kan bli möjligt genom ett arrangörs- och resurscentrum. I ett sådant samverkar professionella arrangörer och lokalhållare med ideella sådana. Centrumets uppgift ska vara att öka och bredda utbudet av scenkonst, stötta och utöka arrangörsnätet, utveckla förmedlingsverksamheten, marknadsföra föreställningar och att få till stånd nya scener. Ett särskilt arbete behövs också för att utveckla arrangörer inom turism- och upplevelsenäringen och för att skapa nya scener på museer, slott och i andra kulturhistoriskt intressanta byggnader. Arrangörs- och resurscentrumet ska initiera samarbeten med andra konstformer för att skapa gränsöverskridande produktioner. Det ska även skapa samarbeten med aktörer utanför Halland när det gäller såväl utbud som utveckling av arrangörsnätet. Grunden för ett kommande arrangörs- och resurscentrum blir ett utvecklingsavtal mellan Riksteatern Halland, Riksteatern och Region Halland. Kultur i skolan Riksteatern Halland vill ha en framträdande roll i arbetet med att skapa en arena för att integrera kulturen i skolan. På denna ska Region Halland, de regionala kulturinstitutionerna och kommunerna samverka om gemensamma mål. Riksteatern Halland vill främja samarbeten som gäller Skapande skola och kan stötta kommunerna i arbetet med att ta fram handlingsplaner för sådana satsningar. Riksteatern vill också medverka till att skapa gemensamma forum för diskussioner om samarbetsformer mellan skolan och kulturlivet. För att nå framgång när det gäller att integrera kulturen i skolan är det viktigt att eleverna får ge sina synpunkter. Riksteatern Halland vill initiera regionala möten med elever för att ta reda på hur deras delaktighet kan ökas. Kultur och hälsa i arbetslivet Kultur är ett viktigt redskap för att skapa hälsa bland hallänningarna. För att öka tillgängligheten till kulturupplevelser är en spridning via arbetsplatserna en väg att gå. Teater, framförd av professionella grupper, kommer därför att erbjudas

56 56(66) till arbetsgivarna. Målet är att göra kulturens roll för att främja hallänningarnas hälsa lika erkänd som den roll som friskvårdskorten har. Kultur och scenkonst har även en uppgift att fylla när det gäller att underlätta kunskapsinhämtande i arbetslivet. Professionella teatergrupper kan exempelvis bidra vid personalutbildning och personalutveckling. Kultur i vården På området kultur i vården bör en utveckling ske så att vårdtagarna i Halland ska kunna ta del av hela scenkonsten. För att lyckas behöver en samarbetsmodell arbetas fram. Parter som bör ingå är Riksteatern Halland, Region Halland, Vårdförbundet, Riksteatern, Hallands bildningsförbund, studieförbund och kulturföreningar. Verksamheten föreslås regleras genom ett utvecklingsavtal mellan parterna. Entreprenörskap och det fria kulturlivet En satsning på kulturentreprenörer stärker halländskt kulturliv. För att stimulera och hjälpa kreativa människor till innovation inom scenkonsten behöver alla resurser i arrangörskap, entreprenörskap och gestaltande samlas. Ytterligare en åtgärd är att starta ett mentorsprogram där kulturaktörer förs samman med mentorer. Det är också viktigt att stimulera ungt arrangörskap och ungt entreprenörskap, exempelvis genom ett internationellt utbytesprogram för unga halländska kulturaktörer. Valet av resmål och inriktning ska utgå från individens egen lust och drivkraft. Genom ovanstående förslag blir Riksteatern Halland en drivkraft och resurs för arrangörsutveckling och arrangörsstöd en plattform för att driva och utveckla projekt. Hallands bildningsförbund Hallands bildningsförbund är en bransch- och samarbetsorganisation byggd på en omfattande och varierad grupp av medlemsorganisationer. Verksamheten finansieras inte via det nya anslaget för regional kulturverksamhet (kofferten) men delar av den sammanfaller med områden som finansieras med statliga medel enligt den nya kulturpolitiska samverkansmodellen. Hallands bildningsförbund har som syfte att ge folkbildningen bästa service och villkor. Medlemmarna är studiedistrikten i länet, folkhögskolorna, SISU, Regionbiblioteket Halland, Musik i Halland och länsmuseiorganisationen. Bildningsförbundet är dessutom länsorganisation för hembygdsrörelsen samt samordnar och förmedlar kultur av god kvalitet till vård och äldreomsorg.

57 57(66) Ytterligare uppgifter är att genom teaterkonsulenten skapa mötesplatser för, och främja utveckling av, teatergrupper samt att utveckla och driva projekt. Hallands bildningsförbund stöder de halländska föreläsningsföreningarna. Verksamheten styrs dels av uppdrag i en överenskommelse med Region Halland, dels av medlemsorganisationernas beslut, så som dessa formuleras i bildningsförbundets verksamhetsplanering. Personalen består av bildningskonsulent, teaterkonsulent, hembygdskonsulent, ekonomiassistent och kulturförmedlare. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Kulturell infrastruktur Den närkontakt med det samlade föreningslivet och den samverkan som Hallands bildningsförbund har med Musik i Halland innebär en möjlighet att koppla samman amatörer med professionella. Bildningsförbundet kan här medverka till att utveckla en professionell, kulturell infrastruktur i Halland, som kan användas som en resurs i olika sammanhang. Ett sådant arbete har redan påbörjats de senaste åren har Hallands bildningsförbund stått bakom flera stora produktioner: En julsaga, musikalen FETT och Sopoperan. Ytterligare ett exempel är Panta Rei, en större totalteater som framfördes i samband med Halmstads 700-årsjubileum för några år sedan. Bildningsförbundets verksamhetsinriktning gör det också lämpat att arbeta med kartläggning av nya kulturtillgångar, i form av lokaler, nätverk, idéer med mera. En av Region Hallands fastställda kulturpolitiska strategier är att underlätta för kulturarbetare att bo och verka i Halland. En förutsättning för att scenkonstnärer ska vilja det, är att det finns lämpliga scener att bygga produktioner på. Särskilt viktigt är detta för unga kulturarbetares utveckling. Hallands bildningsförbund vill därför, i samverkan med andra regionala kulturinstitutioner, medverka till att bygga ett växthus för halländsk scenkonst. Här kan professionella kulturarbetare mötas och även arbeta tillsammans med unga begåvningar. Planer finns att använda sig av masterklassutbildning. Hembygdsrörelsen Bildningsförbundet kommer att utveckla sin roll i hembygdsrörelsen (74 hembygdsföreningar med medlemmar) när det gäller att tillvarata det halländska kulturarvet. Hembygdsgårdarna är i sig en resurs som besöksmål, men det finns också ett behov av att på ett mer effektivt sätt ta vara på den

58 58(66) kunskap som finns i hembygdsrörelsen och att använda den, inte minst för skolans räkning. Exempelvis bidrar en påbörjad digitalisering av föreningarnas bilder och arkiv till att göra detta kulturarv mer tillgängligt och attraktivt. Digital delaktighet Med digital delaktighet menas att underlätta för människor som inte är vana att använda internet för informationssökning och kommunikation. Bildningsförbundet och Regionbibliotek Halland vill utveckla sitt pågående samarbete, med sikte på bland annat gemensamma utbildningar för cirkelledare och bibliotekspersonal, regionala webbaserade lärverktyg med mera. Kultur i vården Inom äldreomsorgen har Hallands bildningsförbund genomfört ett antal projekt som visar att kulturen har stora möjligheter att främja det friska och att motverka eller fördröja åldersrelaterade sjukdomar. Bildningsförbundet kommer att fortsätta sin satsning inom detta arbetsfält, något som bedöms ge stora vinster både för synen på kulturens kraft och för äldreomsorgen. Erfarenheterna är positiva bland såväl brukare som personal. De senare tillförs dessutom ny kunskap och stimulans samt nya verktyg för sitt arbete. Samverkansmodell för den ideella kultursektorn Region Halland ska skapa möjligheter för Hallands bildningsförbund att generera en produktiv samverkan mellan studieförbund, folkhögskolor och andra aktörer inom folkbildningen. Bildningsförbundet ska även ges möjligheter att fungera som en betydande aktör centralt i det halländska kulturlivet oftast i skärningspunkten dels mellan civilsamhället och det institutionella kulturlivet, dels mellan amatör och professionell. De ovanstående satsningarna ska leda till: Fler arbetstillfällen skapas för scenkonstnärer genom att föreningar bokar artister via bildningsförbundet. Bildningsförbundet medverkar till att bygga ett växthus för halländsk scenkonst. Hembygdsgårdarna utvecklas som besöksmål och som plats för lärande och tydliggörande av den lokala historien. Bildningsförbundets engagemang förstärks när det gäller den digitala delaktigheten i samhället. Bildningsförbundet åskådliggör kulturens kraft som ett verksamt medel i vård och äldreomsorg genom fortsatta musikprojekt. Bildningsförbundet får rollen som plattform för att utveckla och driva projekt.

59 59(66) Förutsättningar för arrangörskap Engagemanget för kultur är idag stort, inte minst bland unga människor. Det finns en publik som är villig att betala. Inkluderar man ipod:ar, datorer, internet, tv med mera svarar det genomsnittliga svenska hushållet självt för 70 procent av sina utgifter för kultur. Svenskarna har den högsta kulturkonsumtionen i Europa. Halland som bästa livsplatsen Till Hallands styrkor hör regionens fina, varierade naturmiljöer. Här finns också ett antal välkända kulturmiljöer, exempelvis Tjolöholms slott och Varbergs fästning, som kan användas för scenkonst och andra kulturyttringar. Dessutom finns det många mindre uppenbara kulturmiljöer, exempelvis stads- och förortsmiljöer, som kan förvandlas till scener och där ett samspel kan skapas mellan kulturen och de verksamheter som normalt pågår där. Två exempel på nya scener är de som skapas under Halmstads Internationella gatuteaterfestival och Tokalynga Flying Teaterfestival. För att få kulturarbetare från andra regionen att vilja verka i Halland, och kanske också flytta hit, är fungerande och flexibla kommunikationer av stor vikt. Fria kulturaktörer har i allmänhet många resdagar och är beroende av goda flyg- och tågförbindelser. Hallands läge mellan storregionerna Skåne och Västra Götaland måste utnyttjas till Hallands fördel. Idag får kulturevenemang i Göteborg, Helsingborg och Malmö besök av människor från Halland. Man bör vända på riktningen och skapa så intressanta kulturevenemang att publik från dessa (och andra) städer reser till Halland för att uppleva unika begivenheter som bara äger rum här. En annan lösning är att bättre ta tillvara nationell och internationell turnerande kultur. Idag görs oftast inte några framträdanden i Halland på vägen mellan Skåne och Västra Götaland. Ett regionalt stöd till arrangörer och utbildningar skulle kunna främja de internationella gästspelen. Öppenhet mot omvärlden Regionen Halland och de fria kulturaktörerna ska hålla sig à jour med nya medier och inte minst med nya tankar om hur man för ut kvalitetskultur till publiken. Lika självklart som att biblioteken måste tänka till när folk läser i mobiler och på läsplattor, lika självklart måste det vara för kulturadministratörer, konstnärer, musiker och skådespelare att fundera över hur folk skapar, förmedlar och tar emot kultur i dagens Halland. Vi lever i en värld där vi genom digital teknik har kommit närmare varandra. Scenkulturen når idag ut till en betydligt större publik och denna finns inte bara i Halland eller Sverige, utan även utomlands. För Halland finns mycket att vinna när regionens professionella kulturutövare presenterar sin verksamhet utanför landets gränser. Samtidigt är det av största vikt att kultur från andra delar av

60 60(66) världen och av Sverige kommer till Halland för att inspirera, underhålla och göra mentala avtryck. Att skapa långsiktiga internationella kultursamarbeten mellan kulturarbetare från Halland och kollegor från andra länder, är ett arbete som ska prioriteras. Det gäller även samarbeten mellan halländska kulturarbetare med svensk bakgrund och med annan etnisk bakgrund. Härmed kan såväl ömsesidigt ökad kulturell förståelse som intressanta kulturmöten skapas. Väl utförda blir sådana kulturmöten dessutom medialt och publikt intressanta, vilket inte ska underskattas. Scener Såväl ideella arrangörer som institutioner, och naturligtvis även fria kulturaktörer, har behov av permanenta fungerande scener. Flera sådana finns också i de halländska kommunerna. Några kommuner i Halland har byggt nya och ändamålsenliga lokaler, väl ägnade för lejonparten av scenkonstyttringar, exempelvis Falkhallen i Falkenberg och Kungsbacka Teater. För scenkonsten finns också behov av mindre scener som är ändamålsenliga och flexibla för såväl kulturaktörer som publik, dvs med adekvat scenlösning, god akustik, gynnsamma ljusförhållanden, bra in- och utlastningsmöjligheter, bra omklädningsrum, inbjudande publikrum före under och efter framträdandet med mera. Replokaler, verkstäder och motsvarande tillhandahålls ofta av studieförbund och dessa lokaler är ofta mycket efterfrågade. Mötesplats Det behövs en samlande miljö för regionens kulturliv där amatörkulturen, de fria kulturaktörerna och institutionerna kan knytas samman i en lyckad kulturell infrastrukturell form. En sådan kan fungera som bränsle för givande kulturmöten. Kultur i skolan Region Halland ska skapa möjligheter för kulturen i skolan att vara ett kraftfullt instrument i barns och ungas utveckling och lärande. Kulturen kan därmed medverka i förverkligandet av skolans läroplaner. Det uppnår vi genom att i samverkan med kommunerna: Samordna de regionala kulturresurserna för att stärka skolans arbete särskilt inom Skapande skola, estetiska lärprocesser, företagsamt lärande och tillgång till professionell kultur. Bygga stabila och enhetliga mötesplatser mellan regionala kulturaktörer och skolans huvudmän. forts

61 61(66) Ge utrymme på Region Hallands nya webbplats för en avdelning som specifikt handlar om kultur i skolan. Vara lyhörda för elevernas egen uppfattning om kultur. De halländska skolorna och deras kulturresurser De olika läroplanerna för skolan (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) beskriver tydligt betydelsen av att ge barn och unga förutsättningar för att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. En viktig resurs för skolan i det arbetet är de regionala kulturinstitutionerna och utvecklarna inom de olika konstområdena. Dessa erbjuder idag ett utbud som är omfattande, diversifierat och som har olika målgrupper. Priset är subventionerat men eftersom kulturinstitutionerna har olika subventionssystem är det svårt för skolorna att jämföra de olika alternativen. Även skolans egen personal utgör en resurs när det gäller kultur i skolan, till exempel bildlärare, musiklärare, slöjdlärare med flera. 130 grundskolor i Halland, inklusive de fristående skolorna, är berörda av innehållet i Hallands kulturplan. Läsåret 2009/2010 gick elever och jobbade lärare och studie- och yrkesvägledare i de kommunala huvudmännens grundskolor. Samma läsår fanns det 28 gymnasieskolor i Halland, varav 13 med offentlig huvudman och 15 med fristående. Totalt gick elever i gymnasieskolan, varav i skolorna med offentlig huvudman och i de fristående. Region Halland är huvudman för två naturbruksgymnasier och två folkhögskolor. Mål och handlingsplaner De olika läroplanerna ställer krav på skolan att ordna sin verksamhet så att barn och unga får förutsättningar att skapa och kommunicera med olika uttrycksformer. I de generella kulturplaner och -strategier som kommunerna har berörs dock sällan ämnet kultur i skolan på ett så konkret plan att planerna kan användas som måldokument. Ett undantag är Falkenbergs kommun som i juni 2010 antog Handlingsplan för kultur. Denna har bred inriktning och syftet att stärka barn och elevers tillgång till kultur. Planen utgår från att kultur har ett egenvärde och att estetiska lärprocesser kan bidra till en förbättrad lärmiljö i skolan. Handlingsplaner för kultur i för- och grundskolor är dock på väg att tas fram i de halländska kommunerna till följd av statens satsning på Skapande skola. Planerna innebär stora framsteg när det gäller synen på kultur som en integrerad del och resurs i skolans verksamhet. Förverkligandet av planerna kommer att medföra naturliga och ökade kontaktytor mellan skolan och de

62 62(66) regionala kulturaktörerna, som ofta är de som kan leverera det önskade kulturinslaget i undervisningen. När det gäller Region Hallands arbete för barn och unga riktar sig detta i första hand mot skolan. Inriktningen fullföljs i Region Hallands uppdrag till kulturinstitutionerna, där dessa har uppdraget att låta elever i skolan möta olika konstformer. Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Utbildning och pedagogik Satsningen på Skapande skola ger goda möjligheter att öka kulturinslaget i den halländska skolan eftersom de kommunala och regionala resurserna kan komplettera varandra. De regionala kulturaktörerna kan dessutom medverka i fortbildning i estetiska lärprocesser för skolans personal. En väg att nå framgång kan vara ett partnerskap mellan kommunerna och de regionala kulturinstitutionerna, liksom ett utökat samarbete med Högskolan i Halmstad. De halländska erfarenheterna av arbete med företagsamt lärande är en tillgång i sammanhanget. Kulturgaranti och samordning av gemensamma resurser För att kulturen ska bli ett viktigt inslag i barns utveckling behöver elever och lärare i grundskola och gymnasium tillgång till ett professionellt kulturutbud och möjlighet att besöka halländska kulturmål. Lärarna måste också ha tillgång till fortbildning i estetiska lärprocesser. Region Halland och kommunerna bör sätta upp gemensamma mål för att samordna de regionala resurser som krävs för detta. Det ekonomiska ansvaret bör regleras så att en gemensam kulturgaranti för Hallands skolor kan införas. På nivån för praktiskt arbete behövs organiserade möten och ett samordnat kontaktsystem mellan kulturens regionala och skolans lokala aktörer. När samarbetet mellan skolan och kulturlivet stärks på både det strategiska och det praktiska planet kan snabbt positiva resultat uppnås. Innehållet i det regionala kulturutbudet för skolan behöver matchas både mot behoven i den moderna skolan och mot regionala kulturstrategier. För att skapa bästa möjliga matchning krävs en förutsättningslös diskussion om såväl innehållet i stort som om proportionerna mellan de olika konstformerna. Webbplats för kultur i skolan På det nya Region Hallands webbplats ska en särskild avdelning skapas för att

63 63(66) presentera regionala erbjudanden men också för att möjliggöra en dialog med skolhuvudmännen om kulturen i skolan. Inflytande för eleverna Ett projekt bör genomföras för att finna vägar att ta tillvara elevernas egna önskemål och stärka deras inflytande när det gäller kultur i skolan. Projektet kan inspireras av Region Hallands Projekt Medborgardialog, som handlade om dialog mellan beslutsfattare och medborgare. Regionalt stöd för kultur i skolan Den mötesplats för arrangörsutveckling som beskrivits i kulturplanen ska omfatta ett professionellt kulturutbud för skolan och innehålla producentstöd, arrangörsstöd och fortbildning. I Regions Hallands förundersökning Samordning av regionala insatser och resurser för kulturen i skolan har betydelsen av Hallandsmodellen för skolteater dokumenterats. Denna har utarbetats av Riksteatern Halland, som sedan 1970-talet har ett skolteateruppdrag och därför har utvecklat en modell för samordning. Denna bygger på en garanti att alla skolelever i grundskolan ska få tillgång till scenkonst, film, pedagogisk verksamhet samt tillgänglighet till Hallands kulturmiljö och eget skapande under sin skoltid. Det regionala stödet till den lokala utvecklingen av kultur i skolan ska innefatta: o En mötesplats för dialog om utveckling av kultur i skolan. o En samordning av det regionala kulturutbudet och subventionssystem. o En gemensam halländsk garanti för ett professionellt kulturutbud för skolan. o Ett reglerat ansvar för att uppnå det ovanstående, bland annat ekonomiska insatser. o Ett samordnat kommunikationssystem. o Fortbildning om kulturens roll i skolan och fortbildning av lärare i estetiska lärprocesser. En samverkan med företagsamt lärande är mycket intressant i arbetet kring olika lärprocesser. o Stödja kommunerna i arbetet med handlingsplaner för Skapande skola för att underlätta integreringen av kultur i skolan. o Initiera regionala möten med elever för att ta reda på hur de ser på delaktighet och önskemål om kultur i skolan.

64 64(66) Kulturella och kreativa näringar Region Halland ska skapa möjligheter för kulturella och kreativa näringar att spela en viktigare roll, också ekonomiskt, i Halland. Region Halland ska underlätta för kulturföretagare att bo och verka i Halland. Det uppnår vi genom att utveckla samarbetsformer för kulturinstitutioner, föreningsliv och företag. Vi uppnår det också genom att utveckla en plattform för gränsöverskridande samarbete mellan kultur och näringsliv. Insikten om kulturens och kreativitetens betydelse som utvecklingsfaktor har sedan 1990-talet fått ett stadigt växande genomslag, från EU-nivå till lokal nivå. Det råder inget tvivel om att kultur och kreativitet har stor betydelse för utveckling och tillväxt. Området är dock komplicerat. Det är ingen enkelt avgränsbar sektor med tydligt innehåll, och det finns inga självklara förhållningssätt, definitioner eller metoder att arbeta utifrån. Ambitionen att utveckla de kulturella och kreativa näringarna avspeglas i politiskt satta mål på EU-nivå, såväl som på nationell och regional nivå. När det gäller att generera utveckling och tillväxt har kulturentreprenörer en nyckelroll. De skapar idéer och verksamheter och har förmåga att även engagera andra. De finns i företag, bland konstnärer och kulturutövare, i ideella organisationer och i offentligt finansierade verksamheter. För att stimulera deras företagsamhet och öka efterfrågan på deras arbete kan det arrangörsstöd som tidigare föreslagits i kulturplanen vara en väg att gå. Arrangörsstödet kan då ges formen av samarrangemang med näringslivet och upplevelseföretag (nya aktörer och partner). Särskilt yngre kulturskapare är i behov av råd och stöd i sin strävan att etablera sig. För att underlätta för denna grupp kan projektverksamhet vara en kompletterande inkomstkälla och ett sätt att skapa och utveckla personliga nätverk. Projekten blir en inträdesbiljett till mer stadigvarande sysselsättning och kulturskaparen kan utveckla sin kompetens. Region Hallands arbete med kulturella och kreativa näringar Arbetet med kulturella och kreativa näringar är till sin natur gränsöverskridande mellan kultur och näringsliv. Det låter sig svårligen definieras, men kan ändå sammanfattas på följande sätt: Enskilda kulturarbetare är företagare och behöver kunskap i entreprenörskap.

65 65(66) Kulturutbud och konstnärer tillför mervärden till företag. Det finns ett symbiotiskt förhållande mellan kultur och företag, exempelvis restauranger på museer. I det regionala utvecklingsarbetet hör arbetet med kulturella och kreativa näringar hemma i ett gränssnitt mellan näringslivsprogrammet och kulturprogrammet. Fig. 1. Illustration av de kulturella och kreativa näringarnas plats i Region Hallands programarbete. Placeringen i gränssnittet innebär att Region Hallands arbete för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna endast är berättigat så länge det bidrar till ökad måluppfyllelse inom både näringslivsprogrammet och kulturprogrammet. Uppdragsbeskrivningen ska därför utgå från dels regionens näringslivspolitiska mål, dels från de två kulturstrategier som berör kulturella och kreativa näringar i visionen Bästa livsplatsen: Bidra till fler och växande företag, där omsättningen används som mått för växandet. Underlätta för kulturskapare att bo och verka i Halland. Medverka till att kulturbaserade näringar spelar en viktigare roll. Utveckla samarbetsformer för kulturinstitutioner, föreningsliv och marknadens aktörer.