TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(16) Strategiska avdelningen Dnr Cristina Björn Tfn

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(16) Strategiska avdelningen Cristina Björn Tfn Stadsbyggnadsnämnden Översiktsplan för Nationalstadsparken, stockholmsdelen redovisning av samråd och ställningstagande inför utställning FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av samrådet 2. Kontoret får i uppdrag att med utgångspunkt från samrådsförslaget slutföra ett förslag till översiktsplan och därefter ställa ut det enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Ingela Lindh Eva Henström Torsten Malmberg SAMMANFATTNING Förslaget till översiktsplan för Nationalstadsparkens stockholmsdel har varit föremål för samråd under perioden 28 juni 1 november Samrådet har bekräftat ett stort intresse och engagemang för Nationalstadsparken och 80-talet yttranden har kommit in till kontoret. De kommunala nämnderna ställer sig i huvudsak bakom samrådsförslaget. Stockholm Busiess Region, Regionplane- och trafiknämnden och Akademiska hus samt verksamhetsutövare m.fl. är positiva till att översiktsplanen klarlägger hur verksamheter inom Nationalstadsparken kan utvecklas. Länsstyrelsen framhåller att samrådsförslaget i sin uppläggning överensstämmer med hur regeringen sett på översiktsplanens funktion då Nationalstadsparken tillkom. Några särskilt centrala frågor bland de synpunkter som framförts är i korthet följande. Planens syfte att ge vägledning för hur lagskyddet för Nationalstadsparken tillämpas har gett anledning till många synpunkter. Många synpunkter rör också hur samrådsförslaget preciserat markanvändningen, samt hur mer Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Samrådsförslag till översiktsplan - till nämndens ledamöter och suppleanter Den särskilda skriften Historiska landskap - för kännedom till nämndens ledamöter och suppleanter Samrådsredogörelsen

2 2 (16) bebyggda och anlagda delar har avgränsats på kartan i förhållande till parklandskap och naturmiljöer. När det gäller hur verksamheter inom Nationalstadsparken får kompletteras menar många att planförslaget är för tillåtande till förändringar och utveckling av bebyggelse. Flera yttranden handlar om hur planen hanterar framtida trafikutbyggnader, främst Östlig förbindelse under Nationalstadsparken, liksom hur Nationalstadsparkens omgivningar redovisats. Synpunkter avser även det kunskapsunderlag om Nationalstadsparkens värden som redovisats i planen och någon efterfrågar en mycket mer detaljerad översiktsplan. Ett starkare agerande för att bevara spridningsvägarna för biologisk mångfald efterfrågas av flera. Även agerande för att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer tas upp. Utan direkt anknytning till samrådsförslaget har fråga väckts om att Nationalstadsparkens lagskydd behöver utredas. Stadsbyggnadskontorets slutsats är att samrådsförslaget har en bra uppläggning men att vissa förtydliganden och bearbetningar behöver göras med ledning av samrådsyttrandena innan en översiktsplan kan ställas ut. Kontoret konstaterar att samrådssynpunkterna speglar att förväntningarna på översiktsplanen för Nationalstadsparken är omfattande, olika och delvis oförenliga. En del av de framförda synpunkterna kan enligt kontoret bero på att förslaget varit omfattande och inte tillräckligt tydligt. Kontorets uppfattning är att översiktsplanen ska innehålla övergripande utgångspunkter för Nationalstadsparkens utveckling och bevarande men inte vara alltför detaljerad. En del av anspråken på kompletteringar och fördjupade beskrivningar kommer därför inte att tillgodoses. Kontoret finner inte att samrådsförslaget behöver ändras på något grundläggande sätt med hänsyn till Nationalstadsparkens lagskydd. Samrådsförslaget följer hur Regeringsrätten har tillämpat lagstiftningen i ett flertal ärenden. Kontoret förslår att ett utställningsförslag till översiktsplan nu tas fram, och ställs ut under perioden 31 augusti 31 oktober Kontoret bedömer att ett slutligt förslag till översiktsplan därefter kan presenteras för nämnden vid årsskiftet 2007/2008. Efter nämndens godkännande kan planen sedan antas av kommunfullmäktige. UTLÅTANDE Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har genomfört samråd om förslag till översiktsplan för Stockholms del av Nationalstadsparken. Samrådet föregicks av en redovisning i stadsbyggnadsnämnden av samrådets uppläggning samt huvuddragen i samrådsförslaget (den 6 april 2006, 79). Nationalstadsparken utgörs av området Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården och är belägen inom Stockholm och Solna med en liten del inom Lidingö.

3 3 (16) Översiktsplanen för Nationalstadsparkens stockholmsdel är formellt en fördjupning av gällande översiktsplan, Översiktsplan 99, enligt reglerna i 4 kapitlet plan- och bygglagen. Området omfattas av ett särskilt lagskydd i miljöbalken, vars syfte är att bevara Nationalstadsparken som ett historiskt landskap med dess natur- och kulturvärden. Lagskyddet kan inte jämställas med mer traditionella skyddsformer för bevarandeområden såsom nationalparker eller naturreservat. Regeringen har i förarbetena till lagskyddet närmare redovisat intentionerna med Nationalstadsparken och förutsatt att Stockholm och Solna utvecklar sina översiktsplaner som vägledning för tillämpningen av lagskyddet. Genom att Nationalstadsparken utgör riksintresse har Länsstyrelsen ansvar att tillse att den kommunala översiktsplaneringen tillgodoser riksintresset. Samrådsförslaget Samrådsförslaget redovisade markanvändningen och gav vägledning för bevarande och utveckling av tio olika delområden. Förslaget utformades med avsikten att det även skulle tillgodose Nationalstadsparkens lagskydd som innebär att det historiska landskapets natur- och kulturvärden ges företräde framför andra intressen. Syftet var att ange långsiktigt hållbara och tillförlitliga förutsättningar för hanteringen av anspråk på bevarande och förändringar. Samrådsförslaget presenterades i en rapport med tillhörande karta. Rapporten bilägges tjänsteutlåtandet, bilaga 1. Förslaget finns tillgängligt på kontorets hemsida, Till samrådet hade även en särskild skrift tagits fram Historiska landskap en illustrerad beskrivning av Nationalstadsparkens historiska utveckling. Skriften bilägges tjänsteutlåtandet för kännedom, bilaga 2. Samrådsförslaget redovisades i en rapport med tillhörande karta. För kännedom fanns under samrådet denna skrift tillgänglig.

4 4 (16) Samrådet Samrådet genomfördes under perioden 28 juni 1 november Samrådsförslaget remitterades till berörda nämnder, bolag och råd inom staden, till Länsstyrelsen, övriga berörda statliga och regionala myndigheter samt till angränsande kommuner. Förslaget skickades ut tillsammans med en inbjudan till samråd till Statens Fastighetsverk och Kungl. Djurgårdens Förvaltning och till flera statliga verksamhetsutövare inom området, liksom till Förbundet för Ekoparken, Haga-Brunnsvikens Vänner och Kommittén för Gustavianska parken och 60-talet andra intresseorganisationer och verksamhetsutövare. Ett offentligt samrådsmöte hölls i Tekniska nämndhusets hörsal den 29 augusti. Mötet var kungjort i dagspress och annonserat i stadsdelstidningar. Ca 65 personer deltog i mötet. Medarbetare på kontoret har redovisat och diskuterat planförslaget bl.a. vid Norrmalms stadsdelsnämnds öppna möte den 21 september och vid Förbundet för Ekoparkens föreningskonferens den 10 oktober. Under samrådstiden fanns planhandlingarna och en mindre utställning i Tekniska nämndhuset, på Norrmalms stadsdelsförvaltning och Östermalms medborgarkontor. Utställningen fanns även som informationstavlor utomhus på 8 platser ute i Nationalstadsparken. Planförslaget var tillgängligt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Samrådsyttrandena Drygt 80 samrådsyttranden har kommit in till kontoret. Stadens nämnder, bolag och råd har besvarat remissen, liksom Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket, Regionplane- och trafiknämnden och angränsande kommuner. Yttranden har lämnats av Statens Fastighetsverk, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Akademiska hus, Stockholms universitet och flera statliga institutioner liksom av flera andra verksamhetsutövare och många intresseorganisationer. Ett 10-tal yttranden har inkommit från enskilda personer. Samrådsyttrandena har sammanfattats i samrådsredogörelsen, bilaga 3. Samrådet har bekräftat ett mycket stort intresse och engagemang för Nationalstadsparken. Förslaget har varit efterlängtat, samrådstillfället har välkomnats och många synpunkter har framförts. Synpunkterna handlar om många skilda frågor. De mera centrala frågorna som tas upp handlar i korthet om följande. Länsstyrelsen anser att plandokumentet är överskådligt och framhåller att samrådsförslaget i sin uppläggning överensstämmer med hur regeringen sett på översiktsplanens funktion inför inrättandet av Nationalstadsparken. De kommunala nämnderna ställer sig i huvudsak bakom samrådsförslaget. Stockholm Business Region, Regionplane- och trafiknämnden, Akademiska hus, olika verksamhetsutövare m.fl. är positiva till att översiktsplanen klarlägger hur verksamheter inom Nationalstadsparken kan utvecklas. Utställningar fanns också utomhus på 8 platser under samrådsperioden.

5 5 (16) Planens syfte att ge vägledning för hur lagskyddet för Nationalstadsparken tillämpas har gett anledning till många synpunkter, liksom hur samrådsförslaget preciserat markanvändningen och hur mer bebyggda och anlagda delar har avgränsats på kartan i förhållande till parklandskap och naturmiljöer. När det gäller hur verksamheter inom Nationalstadsparken får kompletteras menar många att planförslaget är för tillåtande till förändringar och utveckling av bebyggelse. Flera yttranden handlar om hur planen hanterar framtida trafikutbyggnader, främst Östlig förbindelse under Nationalstadsparken, liksom hur Nationalstadsparkens omgivningar redovisats. Synpunkter avser även det kunskapsunderlag om Nationalstadsparkens värden som redovisats i planen och någon efterfrågar en mycket mer detaljerad översiktsplan. Ett starkare agerande för att bevara spridningsvägarna för biologisk mångfald efterfrågas av flera. Även agerande för att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer tas upp. Utan direkt anknytning till samrådsförslaget har fråga väckts om att Nationalstadsparkens lagskydd behöver utredas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontorets slutsats är att samrådsförslaget har en bra uppläggning men att vissa förtydliganden och bearbetningar behöver göras med ledning av samrådsyttrandena innan översiktsplanen kan ställas ut (se vidare sidorna 14 16). Kontoret konstaterar att samrådssynpunkterna speglar att förväntningarna på översiktsplanen för Nationalstadsparken är omfattande, olika och delvis oförenliga. Kontorets uppfattning är att översiktsplanen ska innehålla övergripande utgångspunkter för Nationalstadsparkens utveckling och bevarande men inte vara alltför detaljerad. En del av anspråken på kompletteringar och fördjupade beskrivningar kommer därför inte att tillgodoses. Avsikten är inte att behandla alla intressen uttömmande utan att ge underlag för att underlätta hanteringen av framtida anspråk och intressekonflikter. För att lyckas med detta behöver plandokumentet redovisa ett tydligt helhetsperspektiv på Nationalstadsparken. Den ligger centralt i Stockholmsregionen, vilket innebär att anspråken på området är och förblir stora, med motsättningar mellan olika intressen som en naturlig följd. Samrådsförslagets utgångspunkt var att slå vakt om området som ett historiskt landskap med särskilda kultur- och naturvärden och samtidigt sätta in det i stadens utvecklingsperspektiv. Förslaget redovisade tydligt att Nationalstadsparken avgränsats så att den är sammansatt av delområden med olika karaktär. Vissa delområden behöver skyddas långsiktigt som stora, sammanhängande park- och naturområden med starkt begränsade frihetsgrader för förändringar. Andra områden präglas av mer omfattande bebyggelse eller annat utnyttjande där målet är att de ska få fortsätta att utvecklas, men på sådant sätt att Nationalstadsparkens särskilda värden bibehålls. Det som särskilt betonades i förslaget var områdets betydelse för rekreation, för besöksnäring samt för högre utbildning och forskning av nationell betydelse.

6 Stadsbyggnadskontorets kommentarer till särskilda frågor som tagits upp i samrådet 6 (16) Kontoret har gått igenom de inkomna yttrandena, kommenterat synpunkterna och tagit ställning till i vilken utsträckning de bör leda till förändringar av samrådsförslaget, se samrådsredogörelsens avsnitt 1, bilaga 3. I det här avsnittet tar kontoret upp och kommenterar några särskilt centrala frågor som tagits upp i samrådet. Översiktsplanens roll som vägledning för lagskyddet Länsstyrelsen framhåller att översiktsplanen för Nationalstadsparken kan få avsevärd vägledande och praktisk betydelse vid myndigheters prövning av Nationalstadsparkens lagskydd, men att samrådsförslaget behöver kompletteras och bearbetas för att få denna funktion. Särskilt intresseorganisationerna ifrågasätter samrådsförslagets förenlighet med lagskyddet. Kritiken är särskilt uttalad vad gäller vägledningen för Nationalstadsparkens omgivningar. Stadsbyggnadskontoret finner inte att samrådsförslaget behöver ändras på något grundläggande sätt med hänsyn till lagstiftningen. Regeringsrätten har tillämpat lagstiftningen i ett flertal fall där olika förändringar prövats, vilket gett vägledning till att tolka lagstiftningens innebörd. Regeringsrätten har även klargjort att förarbetena till lagstiftningen enbart har en vägledande roll, och att kommentarer i förarbetena inte kan minska eller utvidga lagbestämmelsens räckvidd. Det är exempelvis entydigt att lagbestämmelsen enbart avser det avgränsade området och inte dess omgivningar. För åtgärder i omgivningarna gäller däremot plan- och bygglagens och miljöbalkens generella hänsyn till riksintressen, dvs. att åtgärder utanför riksintresseområdet inte får påtagligt skada de riksintressanta värdena. Vad beträffar de större vattenrummen Saltsjön och Lilla Värtan med vikar anser kontoret att användningen av dessa vattenområden, som enbart delvis ligger inom Nationalstadsparken, behöver belysas i en mer kommunomfattande planering. Översiktsplanen för Nationalstadsparken ger därför ingen närmare vägledning för att tolka lagskyddet vad gäller användningen av de större vattenrummen. Kontoret vill också framhålla att avsikten med översiktsplanen för Nationalstadsparken inte är att ta ställning till huruvida olika kända projekt kan vara förenliga med områdets lagskydd. Detta är i stället är en fråga som får prövas i det enskilda projektet. Översiktsplanens detaljeringsgrad Länsstyrelsen framhåller att översiktsplanen bör sträva efter att vara så detaljerad att den ger vägledning för staden och myndigheter vid prövning av olika slags tillstånd, samtidigt som den i övergripande avseende bör förbli aktuell och vägledande under en lång tid framöver. Förbundet för Ekoparken anser att markanvändning och verksamheter inom Nationalstadsparken behöver preciseras på ett mera utvecklat och detaljerat sätt än vad som gjorts i samrådsförslaget.

7 7 (16) Stadsbyggnadskontoret anser att samrådsförlaget ger den vägledning som är lämplig för en översiktsplan för hela området. Översiktsplanen bidrar med vägledning för närmare planering i andra program och planer, men är inte tänkt att uttömmande behandla varje enskild fråga. I delområdet Evenemangsparken behövs en fördjupad planering för att klargöra bevarande- och utvecklingsfrågor. Det gäller behovet av en gemensam vision för området, som är ett av Stockholms främsta besöksmål. Frågor som är viktiga att behandla i visionen är marknadsföring, parkering och trafikförsörjning. Kungliga Djurgårdens Intressenter stöder förslaget och betonar särskilt att visionen också behöver innehålla ett längre framtidsperspektiv. I flera samrådsyttranden efterlyses en närmare vägledning för när förändringar i bebyggelse m.m. behöver föregås av detaljplanering. Detta ska tydliggöras i översiktsplanen. Det beror på åtgärdernas omfattning, konsekvenser och samband med omgivande miljö. Bedömningen ska alltid ske i det enskilda ärendet. I översiktsplanen bör detta markeras tydligare och kriterierna för bedömningen kort beskrivas. Kunskapsunderlaget för översiktsplanen Samrådsförslaget redovisar i ett särskilt avsnitt Nationalstadsparkens särskilda värden. Redovisningen är kortfattad med syftet att ge en översiktlig bild över värden i Nationalstadsparkens olika delar. I flera samrådsyttranden framhålls att även andra aspekter på Nationalstadsparkens värden än de som redovisats behöver ligga till grund för översiktsplanens förslag. Länsstyrelsen efterfrågar bl.a. en analys utifrån ett helhetsperspektiv på landskapet där även parkens relation till omgivande stadsbygd ingår och där det klargörs vilket omland olika delar av parken behöver för att dess karaktär och värden ska bestå. Haga-Brunnsvikens Vänner framhåller att landskapsanalyser med värdekartor och riktlinjer eller behovet av sådana analyser lokalt behandlas i översiktsplanen. Skönhetsrådet saknar bl.a. relevant underlag om kulturlandskapets utveckling och framhåller att det inte är tillräckligt att i planarbetet utgå från endast dagsperspektivet. Stadsbyggnadskontoret vill erinra om hur omfattande utredningsunderlaget till översiktsplanen är. Förutom det kunskapsunderlag som publicerats av staden, av Länsstyrelsen och andra, har arbetsmaterial av olika slag funnits tillgängligt för kontorets arbete med översiktsplanen. Kontoret har uppfattningen att det samlade kunskapsunderlaget är tillräckligt för en översiktsplan, dvs. för att ge stöd för markanvändning, gränser m.m. som samrådsförslaget redovisar inom Nationalstadsparken. Planen kan emellertid med fördel kompletteras med mer illustrationer hämtade från underlaget. För Nationalstadsparkens omgivningar behöver samrådsförslaget kompletteras och bättre beskriva hur Nationalstadsparkens värden förhåller sig till omgivningarna.

8 Preciseringen av markanvändningen avgränsningen av parklandskap och naturmiljöer i förhållande till mer bebyggda och anlagda delar 8 (16) Med syftet att Nationalstadsparkens huvudstruktur inte ska förändras, avgränsar samrådsförslaget de större sammanhängande delarna av Nationalstadsparken som utgör parklandskap och naturmiljöer, respektive präglas av mer omfattande bebyggelse. De mindre sjöarna ingår i parklandskap och naturmiljöer, medan de större vattenrummen redovisas för sig. Markanvändningen redovisas i planens karta med områdesnamn, såsom Vetenskapsstaden, Idrottsparken, Evenemangsparken och Norra Djurgården. Rapportens text ger närmare vägledning för markanvändningen. Indelningen av Nationalstadsparkens huvudstruktur i två typområden har gett anledning till många synpunkter. Länsstyrelsen, marknämnden, miljöoch hälsoskyddsnämnden, Statens Fastighetsverk, Kungl. Djurgårdens Förvaltning m.fl. är uttalat positiva till att samrådsförslaget klargör vilka områden som enligt lagskyddet ska betraktas som parklandskap eller naturmiljö. Flera framhåller att samma höga ambition att bevara och utveckla värdena ändå måste gälla i hela parken. Förbundet för Ekoparken menar dock att genom indelningen går viktiga samband mellan bebyggelse och omgivande landskap, utsikter och överblickbarhet förlorade, liksom de biologiska sambanden. Samfundet S:t Erik frågar sig om indelningen är förenlig med grundtanken i lagen. Ekoparksfonden och Samfundet S:t Erik anser att avgränsningen är problematisk och helst inte ska vara med i planen. Flera synpunkter avser hur områdena närmare avgränsats, kriterierna för gränserna efterlyses och förslag lämnas till ändringar av gränsdragningen. Länsstyrelsen konstaterar emellertid att parklandskap och naturmiljöer enligt lagskyddets definition ändå återfinns inom samrådsförslagets mer bebyggda delar. Östermalms stadsdelsnämnd har motsvarande synpunkter vad gäller park- och naturmarker inom Gärdesstaden och önskar att dessa redovisas inom parklandskap och naturmiljöer. Stadsbyggnadskontoret anser att samrådsförslaget följer förarbetena till lagstiftningen och att regeringsrättens rättspraxis ger stöd för att avgränsa huvudstrukturen i parklandskap och naturmiljöer respektive mer bebyggda och anlagda områden. Det finns därför inte anledning att ändra indelningen som enbart avser markanvändningen. Översiktsplanens utformning i övrigt ger erforderlig vägledning för att sambanden inom Nationalstadsparken bibehålles, bl.a. den biologiska mångfalden. Indelningen får främst effekten att de delar av Nationalstadsparken som utgör parklandskap och naturmiljöer tydligare skyddas mot intrång vad gäller exploateringsåtgärder. Samrådsförslaget har tagit fasta på att det är viktigt att urskilja Nationalstadsparkens historiskt betingade uppdelning i stora sammanhängande delområden av olika karaktär. Det är oundvikligt att mindre park- och naturpartier ingår i de mer bebyggda och anlagda områdena. De har ändå ett skydd genom att åtgärder inom dessa områden inte får innebära skada på det historiska landskapets natur- och kulturvärden. Stadsbyggnadskontoret anser inte att förekomsten av parker och naturmarker inom exempelvis Gärdesstaden eller på Skeppsholmen ska leda till att indelningen ändras. På motsvarande sätt finns begränsade tätare bebyggda områden i de områden som angivits som parklandskap och naturmiljöer. Trots deras belä-

9 9 (16) genhet är avsikten inte att helt förhindra förändringar. Inte heller förekomsten av dessa bebyggelsegrupper bör medföra att förslagets indelning ändras. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att förslaget behöver kompletteras med en kortare beskrivning med ovanstående innebörd. Delområdesgränserna tar i stort sin utgångspunkt i dagens markanvändning som också har stark historisk anknytning. Stöd har tagits i landskapet, vegetationen och bebyggelsesituationen, liksom i fastighets- och detaljplanegränser. Kontoret anser att motiven för hur gränserna preciserats behöver redovisas närmare i översiktsplanen. Vetenskapsstaden För Vetenskapsstaden föreslås följande ändringar. Bergianska trädgården med närmaste omgivningar överförs till Haga Brunnsvikens parklandskap och naturmiljöer. Inriktningen för området bibehålls, dvs. en botanisk trädgård med tillhörande byggnader och anläggningar som kan utvecklas i viss utsträckning för att möta nya anspråk framöver. Området mellan Bergiusvägen och Arrheniusvägen överförs till Norra Djurgårdens parklandskap och naturmiljöer. Samrådet har ytterligare visat på områdets betydelse som ett öppet parklandskap med natur- och kulturvärden, skyddat genom Nationalstadsparksbestämmelsen synpunkter som framförts av Statens Fastighetsverk, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Naturhistoriska riksmuseet, Östermalms stadsdelsnämnd, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Förbundet för Ekoparken, Kommittén för Gustavianska parken m.fl. Å andra sidan är Akademiska hus och Stockholms universitet angelägna om att universitetet har tillräckliga utbyggnadsmöjligheter framöver. Länsstyrelsen anser att avgränsningen av Vetenskapsstaden som helhet måste ses över då de stora grönytorna mellan universitetets olika bebyggelseområden inte kan sägas utgöra redan ianspråktagna områden. Stadsbyggnadskontoret har valt att tillgodose synpunkterna beträffande fältet öster om Naturhistoriska riksmuseet. Förslag till ändrade gränser för Vetenskapsstaden framgår av kartan nedan. Förslag till ny gräns (Gränsen går i mörk mittlinje) Gräns som föreslås utgå (Gränsen går i mörk mittlinje) Bergianska trädgården överförs till delområdet Haga-Brunnsviken Området mellan Bergiusvägen och Arrheniusvägen överförs till delområdet Norra Djurgården

10 10 (16) Vägledning för hur befintliga verksamheter får kompletteras Av flera samrådsyttranden framgår att man uppfattat att de mer bebyggelsepräglade områdena generellt kan kompletteras med ny bebyggelse och anläggningar i stor omfattning, och att det inom parklandskap och naturmiljöer inte ska få förekomma förändringar alls. Kontoret vill framhålla att detta inte överensstämmer med hur samrådsförslaget är utformat. Intentionerna framgår i stället närmare av den vägledning som samrådsförslaget redovisar för respektive delområde. Kontoret drar emellertid slutsatsen att översiktsplanen tydligare behöver ange de olika delområdenas skilda förutsättningar för kompletterande bebyggelse. Länsstyrelsen m.fl. har ifrågasatt att samrådsförslaget inom Vetenskapsstaden diskuterar att söka integrera även verksamheter som kompletterar forskning och utbildning inom området, dvs. bostäder för studenter, kultur m.m. Även om inriktningen kan ifrågasättas framför allt av utrymmesskäl, anser kontoret att den bör kvarstå i planen för att på sikt åstadkomma en mer allsidig miljö och bidra till områdets attraktivitet. Det är emellertid främst en fråga för Akademiska hus och Stockholms universitet att i sin planering för Vetenskapsstaden undersöka möjligheterna att inom området även rymma kompletterande verksamheter. Intentionen för Nationalstadsparken enligt förarbetena är att lagskyddet inte ska hindra befintliga verksamheter inom Nationalstadsparken att utvecklas, om detta går att förena med att områdets värden bevaras. För de mer bebyggelsepräglade områdena definierar samrådsförslaget befintlig verksamhet på ett mer övergripande sätt. Inom Evenemangsparken anges t.ex. verksamheten till evenemang med syftet att inom lagskyddets ram ge erforderligt utrymme för anpassning av verksamheten till framtida behov. Inom parklandskap och naturmiljöer å andra sidan definieras befintlig verksamhet som knuten till just den verksamhet som bedrivs idag eller till befintlig byggnad/anläggning. Därutöver ges möjlighet att inom parklandskap och naturmiljöer utveckla rekreationsanläggningar i utpekade områden för att öka Nationalstadsparkens värden. Stadsbyggnadskontoret anser att lämpliga verksamheter inom de olika delområdena bör bli föremål för en allmän lämplighetsbedömning genom att själva lagbestämmelsen inte styr vilka verksamheter som är tillåtna inom Nationalstadsparken. Redovisningen av infrastrukturutbyggnader Samrådsförslaget redovisar reservat för diskuterade huvudvägar och spår enligt Översiktsplan 99 samt för en tunnelförläggning av Roslagsvägen. Det är en redovisning av vad staden angett i andra sammanhang utan att ställning tas till om projekten ska genomföras eller om de är förenliga med Nationalstadsparkens lagskydd. Utbyggnader av denna omfattning prövas i särskild ordning genom egna planer och tillståndsprocesser. Länsstyrelsen framhåller att det än tydligare behöver framgå att de redovisade reservaten utgår från föreliggande planer och underlag samt att översiktsplanen inte tar ställning till anläggningarnas förenlighet med Nationalstadsparkens lagskydd. Det ska i stället ske i anslutning till att respektive projekt

11 prövas enligt aktuell speciallagstiftning. Vidare påtalar Länsstyrelsen att förändringar av befintliga huvudvägar och spår ska prövas mot lagskyddet om intrång i parklandskap och naturmiljö, vilket inte avses i samrådsförslaget. Kontoret avser justera planen så att detta framgår tydligt. Synpunkterna från Vägverket att översiktsplanen för reservaten för Östlig förbindelse under Nationalstadsparken respektive tunnelförläggning av Roslagsvägen ska illustrera en möjlig sträckning, dvs. inklusive genomförbara arbetstunnlar och ramper, är dock inte möjligt att tillgodose. Dels är projektens detaljer inte kända, dels kommer projekten att prövas mot Nationalstadsparkens lagskydd i särskild ordning. 11 (16) Kontoret avser komplettera planen med reservat för den ramp från en eventuell framtida Österled till Lidingövägen, som Vägverket och Länsstyrelsen uppmärksammat saknas i samrådsförslaget. En komplettering görs även på kartan för reservat för den förlängning av tunnelbanan från Kungsträdgården via Skeppsholmen/Djurgården till Södermalm och Nacka som nu utreds. Vidare utgår reservatet för tvärbana Solna station Universitetet under Brunnsviken till förmån för en sträckning i Solna via Bergshamra till Ålkistan, vilket numera förordas av SL liksom av Solna. Annan infrastruktur inom Nationalstadsparken Stockholm Vatten, Fortum Värme och Fortum Distribution redovisar att det under mark och i vattenområdena inom Nationalstadsparken finns anläggningar för vatten- och avlopp, för distribution av fjärrvärme, el, gas o.d. De större anläggningarna som Ugglevikens vattentorn, Saltsjötunneln (avlopp) eller Ormen (dagvatten) utgör delar av större system som betjänar stora delar av staden och även regionen. Kontoret anser att dessa viktiga funktioner för staden behöver kunna utvecklas framöver och behöver därför redovisas i översiktsplanen. Den prövning mot Nationalstadsparkens lagskydd som kan bli aktuell för utbyggnader m.m. som kräver tillstånd får ske enligt speciallagstiftningen. Stockholm Vatten redovisar att pumpanläggningen vid Louddens reningsverk kommer att behövas på lång sikt, varför området inte kan göras tillgängligt för allmänheten. Området behöver därför utgå som föreslagen ny rekreationspunkt inom delområdet Ladugårdsgärde Kaknäs. Spridningsvägen mellan Norra och Södra Djurgården Samrådsförslaget lyfter upp Gärdesstaden och Idrottsparkens särskilda betydelse för biologisk mångfald genom att dessa områden utgör en smal ekologisk midja mellan Norra och Södra Djurgården. Samrådsförslaget framhåller bl.a. att en skötselplan för området kan ge närmare vägledning för bevarandet. Östermalms stadsdelsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Länsstyrelsen, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Fastighetsverket, m.fl. påtalar att planens behandling av de ekologiska spridningsvägarna behöver utvecklas. Stadsdelsnämnden menar att det är nödvändigt med åtgärder så att befintliga och nyanlagda grönytor kan få högre biologiska värden, och föreslår reglering av värdefull natur på kvartersmark genom tilläggsbestämmelser i detaljplan. Djurgårdsförvaltningen menar att en aktiv förvaltning liksom en med-

12 veten strategi i hela parken behövs både för att bevara ekbeståndet och för att generellt stärka grönstrukturen i området. 12 (16) Stadsbyggnadskontoret finner att samrådsförslagets vägledning för spridningsvägen kan förtydligas. För att bevara och utveckla spridningsvägen är emellertid inte en vägledning i översiktsplan tillräcklig utan bevarande- och skötselåtgärder behöver vidtas, både för de marker som staden och Djurgårdsförvaltningen förvaltar, och för värden på kvartersmark. Viktiga åtgärder handlar i första hand om att spara äldre ädellövträd/gamla ekar, andra naturpräglade värdekärnor samt skapa möjligheter för återväxt. Huvudansvaret för åtgärderna vilar på fastighetsägare och markförvaltare. Kontoret överväger att utarbeta generella råd i samarbete med Östermalms stadsdelsförvaltning, Djurgårdsförvaltningen och Länsstyrelsen. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer Stadsmuseinämnden framhåller att samrådsförslagets vägledning inte är tillräckligt för att bevara Nationalstadsparkens värdefulla bebyggelse. För att leva upp till de högt ställda målen för Nationalstadsparkens kulturvärden behövs ett utvecklat skydd för enskilda byggnader och bebyggelsemiljöer. Förutom skydd som byggnadsminne och byggnadsminnesområde, vilket Länsstyrelsen ansvarar för, anser nämnden att det behövs bevarandebestämmelser i detaljplan och områdesbestämmelser men också informationsinsatser till privata ägare. Dåvarande marknämnden framhåller att bebyggelsegrupperna på stadens mark Lidingöbro, Fridhem och Rosenhill inom delområdet Ladugårdsgärde Kaknäs, behöver förses med bevaranderegler enligt plan- och bygglagen. Intresset av att bygga till eller på annat sätt förändra bebyggelse eller mark har ökat de senaste åren. Nämnden konstaterar att prövningen av bygglov ofta går före de tillstånd från staden som markupplåtelseavtalen kräver och föreslår att frågan om skydd utreds i samarbete med stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att Stadsmuseets rapport Husen i Nationalstadsparken ger ett bra kunskapsunderlag. För att direkt bevara skyddsvärda byggnader och miljöer behövs andra kompletterande åtgärder än den vägledning en översiktsplan kan ge. Kontoret utgår från att Länsstyrelsen i sitt arbete med Nationalstadsparken överväger skydd av relevanta byggnader och bebyggelsemiljöer genom byggnadsminneslagstiftningen. För bebyggelsegrupperna på stadens mark kan ett fördjupat samarbete mellan stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret behövas för att klargöra natur- och kulturvärden inom områdena och inom vilka ramar verksamheter, byggnader och tomter ska bevaras eller kan förändras. Tillgänglighet för funktionshindrade Stadens handikappråd har särskilt lyft fram att tillgänglighetsfrågorna för personer med funktionshinder inte är tillräckligt uppmärksammade i samrådsförslaget. Kommunstyrelsens råd efterlyser även en tillgänglighetsplan, ett program med målet att alla parkens kvaliteter ska kunna utnyttjas av alla och att alla målpunkter ska kunna nås av alla.

13 Stadsbyggnadskontoret anser att tillgänglighetsfrågan är angelägen att lyfta fram tydligare i översiktsplanen, framför allt genom att hänvisa till stadens handikappolitiska program. Det är dock inte möjligt att inom översiktsplanearbetets ram ta fram konkreta tillgänglighetsplaner. Detta bör i stället ske inom en fördjupad planering som kan bli aktuell för Nationalstadsparkens delområden och inom stadens ordinarie arbete med tillgänglighet. 13 (16) Översiktsplanen som del i en helhetssyn för Nationalstadsparken Behovet av en helhetssyn för Nationalstadsparken berörs i några samrådsyttranden. Skönhetsrådet påtalar att Stockholm och Solna behöver finna former för att koordinera planerna för landskapet runt Brunnsviken, och att det av Länsstyrelsen inrättade Nationalstadsparksrådet har ett omfattande ansvar att leda utvecklingen av området. Regionplane- och trafiknämnden understryker betydelsen av fortsatt samverkan över kommungränserna. Solna stad föreslår ett forum för samverkan mellan huvudaktörerna och Kungl. Djurgårdens Förvaltning ser fram emot en fortsatt samverkan med kommunerna liksom med Länsstyrelsen. Kontoret konstaterar att Solnas och Stockholms planarbeten är samordnade, även om de ligger olika till tidsmässigt Solna ställer ut sitt förslag till översiktsplan nu under våren Avsikten är att de båda översiktsplanerna efter antagande sammanställs till en gemensam kartprodukt. De båda kommunernas översiktsplaner har sitt givna fokus på att ge vägledning när förändringar prövas framför allt enligt plan- och bygglagen. Andra planer och program har annat fokus. Länsstyrelsen redovisade i april 2006 på regeringens uppdrag ett handlingsprogram för hur Nationalstadsparkens unika kultur- och naturvärden kan utvecklas och förvaltas. Arbetet med att genomföra programmet drivs nu vidare. En del i programmet är att ta fram en vård- och utvecklingsplan för Nationalstadsparken som förväntas ge en helhet för Nationalstadsparken. Länsstyrelsens Nationalstadsparksråd, där Stockholms stad företräds av stadsbyggnadsdirektören, har en rådgivande roll för att samordna olika aktörer samt genomföra handlingsprogrammet. Kungl. Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar huvuddelen av Nationalstadsparken, arbetar med en skötselplan för hela området. Arbetet har hittills resulterat i ett förslag, som stadsbyggnadskontoret tillsammans med andra berörda förvaltningar yttrade sig över under Förslaget bearbetas för närvarande och en ny remiss planeras. Utredning om ändring av Nationalstadsparkens lagskydd Dåvarande marknämnden föreslår att det under det fortsatta arbetet särskilt utreds om staden bör ansöka om ändring av Nationalstadsparkens lagskydd. Avsikten är att ge möjlighet att tillåta tillfälligt intrång i parklandskap och naturmiljöer, vilket lagskyddet idag ej medger, för att genomföra åtgärder som kan förbättra miljön som helhet i Nationalstadsparken eller som är av regional samhällsnytta. Som exempel nämns markförläggning av kraftledningen över Norra Djurgården och genomförandet av en Östlig förbindelse under Nationalstadsparken.

14 14 (16) Stadsbyggnadskontoret vill erinra om Regeringsrättens bedömning i ett tidigare prövningsmål om detaljplan för Norra Länken (RÅ 1997 ref. 18) att lagtexten inte innehåller någon begränsning i fråga om skyddet mot intrång eller skada så att detta skulle gälla bara konsekvenser av bestående karaktär. Kontoret gör bedömningen att detta kan medföra komplikationer för möjligheten att exempelvis tunnelförlägga kraftledningen under Norra Djurgården. Konsekvenserna under byggskedet kan således med nuvarande utformning av lagen eventuellt riskera att hindra åtgärder vars syfte är att förbättra miljön i Nationalstadsparken. Regeringsrätten har även gjort bedömningen att det inte finns någon regel som gör det möjligt att godkänna en åtgärd som medför intrång eller skada på den grunden att åtgärden samtidigt har positiva effekter på natur- och kulturmiljön i andra avseenden. Denna begränsning står enligt kontorets mening inte i överensstämmelse med miljöbalkens mål. I förarbetena till miljöbalkens första kapitel anges följande: Samtliga bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas på ett sådant sätt att balkens mål och syfte bäst tillgodoses. När tveksamhet råder om vad som bör beslutas eller göras ska väljas det som mest sannolikt gynnar uthållig utveckling. Kontorets bedömning är att med nuvarande utformning av bestämmelserna om Nationalstadsparken finns ingen garanti att åtgärder som är väsentliga för Nationalstadsparken är tillåtna. Stadsbyggnadskontoret anser att frågan om justering i lagstiftningen är relevant och värd att utreda. Det bör ske i annan ordning än genom översiktsplanen. Förslag till förtydliganden och bearbetningar av samrådsförslaget Stadsbyggnadskontorets anser att samrådsförslaget väl kan ligga till grund då ett utställningsförslag till översiktsplan för Nationalstadsparken tas fram. Förutom redaktionella kompletteringar och ändringar föreslås följande förtydliganden och bearbetningar: Beskrivningen av de tio delområdena kompletteras med förtydliganden om respektive delområdes karaktär, motiven för delområdenas avgränsning och villkoren för förändringar. Justeringarna görs för att minska risken att stadens avsikter med delområdena kan feltolkas. För delområde Evenemangsparken görs ett särskilt förtydligande om behovet av en gemensam vision för alla aktörer i området för att utveckla området som ett av Stockholms främsta besöksmål. Delområdesgränserna för Vetenskapsstaden ändras på två platser vid Bergianska trädgården och öster om Naturhistoriska riksmuseet. Avsnittet Utgångspunkter (sidorna 6-19) kompletteras med illustrationer och korta utdrag från det underlag som översiktsplanen utgår från. Syftet med kompletteringarna är att förtydliga att översiktsplanen bygger på en helhetsanalys och ett omfattande kunskapsunderlag. En bearbetning görs av avsnittet Nationalstadsparkens gräns och omgivningar (sidorna 28-29) som innebär en komplettering av beskriv-

15 ningen av landskaps- och bebyggelsekaraktären i Nationalstadsparkens gränsområden. 15 (16) Korta tillägg görs i avsnitten Parklandskap och naturmiljöer (sidorna 22-23) respektive Mer bebyggda och anlagda områden (sidan 25). Tilläggen ska förtydliga villkoren för åtgärder som kan påverka parker och naturpartier inom mer bebyggda och anlagda områden respektive villkoren att förändra och komplettera bebyggelse inom områden som karaktäriseras som parklandskap och naturmiljöer. Avsnitten kompletteras även med en kort vägledning om behovet att pröva förändringar genom bygglov respektive detaljplan. Syftet är att ange att bedömningen alltid ska ske i det enskilda fallet med utgångspunkt från åtgärdernas omfattning, konsekvenser och samband med omgivande miljö. Avsnittet Vattenlandskapen (sidan 24) kompletteras så att det framgår att planen inte ger någon närmare vägledning för vattenanvändningen för Saltsjön och Lilla Värtan med vikar. Avsnittet Nationalstadsparkens infrastruktur (sidorna 26-27) ges ett förtydligande som innebär att redovisade infrastrukturåtgärder ska prövas i anslutning till respektive projekt och enligt aktuell speciallagstiftning. Översiktsplanens redovisning innebär inte att denna prövning föregrips. Avsnittet kompletteras även för att redovisa även annan viktig infrastruktur inom Nationalstadsparken fjärrvärme, el, gas, vattenförsörjning, dagvatten- och avloppsanläggningar m.m. Här ingår även området Louddens reningsverk som består på lång sikt och därför inte kan göras tillgänglig för allmänheten såsom rekreationspunkt, vilket samrådsförslaget anger. Översiktsplanekartan kompletteras med en markering som visar behovet att koppla en eventuell framtida Östlig förbindelse till Lidingövägen samt med en markering som illustrerar en tänkbar förlängning av tunnelbanan från Kungsträdgården under Skeppsholmen/Djurgården till Nacka. Kartans markering av reservat för tvärbana Solna station Universitetet under Brunnsviken utgår till förmån en sträckning i Solna via Bergshamra till Ålkistan. I beskrivningarna av delområdena Idrottsparken (sidorna 44-46) och Gärdesstaden (sidorna 47-49) görs mindre kompletteringar av texten för att förtydliga områdenas betydelse som spridningsväg för biologisk mångfald. Viktiga åtgärder handlar i första hand om att spara äldre ädellövträd/gamla ekar, andra naturpräglade värdekärnor samt skapa möjligheter för återväxt. Huvudansvaret för åtgärderna vilar på fastighetsägare och markförvaltare. Kontoret överväger att utarbeta generella råd i samarbete med Östermalms stadsdelsförvaltning, Kungl. Djurgårdens Förvaltningen och Länsstyrelsen. Beskrivningen av delområdet Ladugårdsgärde Kaknäs (sidorna 50-55) kompletteras med att ett fördjupat samarbete mellan stadsbyggnads-

16 16 (16) kontoret och exploateringskontoret kan behövas för att klargöra naturoch kulturvärden inom bebyggelseområdena på stadens mark Lidingöbro, Fridhem och Rosenhill, och inom vilka ramar verksamheter, byggnader och tomter ska bevaras eller kan förändras. Behovet av miljöbedömning av översiktsplanen En översiktsplan ska normalt miljöbedömas enligt regler i miljöbalken. I arbetet med samrådsförslaget har efter samråd med Länsstyrelsen konstaterats att översiktsplanen för Nationalstadsparken är mycket speciell; lagskyddet för Nationalstadsparken innebär att tillståndspliktiga åtgärder som skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan på Nationalstadsparkens värden inte är tillåtna. Slutsats, som redovisats i samrådsförslaget, är att behov av miljöbedömning enligt miljöbalken inte föreligger. Fortsatt hantering av översiktsplanen Stadsbyggnadskontoret föreslår nu att stadsbyggnadsnämnden uppdrar åt kontoret att med utgångspunkt från samrådsförslaget, slutföra ett förslag till översiktsplan och därefter ställa ut det enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Utställning planeras ske under perioden 31 augusti 31 oktober Utställningen sker i Tekniska nämndhuset och planförslaget görs också tillgängligt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Efter utställningen kommer nämnden att presenteras ett slutligt förslag till översiktsplan. Detta beräknas kunna ske vid årsskiftet 2007/2008. Efter nämndens godkännande i nämnden kan planen sedan antas av kommunfullmäktige.