rna, Skolinspektionen

Transkript

1 rna, Skolinspektionen Kulturdepartementet Stockholm Yttrande 1 (12) Yttrande över betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Ku2016/02814/DISK Sammanfattning Skolinspektionen har givits möjlighet att yttra sig över betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87). Skolinspektionen fokuserar i huvudsak sitt yttrande till aspekter som påverkar myndighetens verksamhet. Skolinspektionen är positiv till det förslag i utredningen som rör en överflyttning av regleringen av diskriminering från diskrimineringslagen till skollagen samt att tillsynen överförs från Diskrimineringsombudsmannen (DO) till Skolinspektionen. Ur ett barn- och elevperspektiv är det bra om regleringen och tillsynen över diskriminering och kränkande behandling kan hållas samman. Detta kan även underlätta huvudmännens och skolornas arbete. Skolinspektionen menar dock att utredningens samlade förslag - där en ny nämnd ingår - delvis ändrar förutsättningarna för en överflyttning av regleringen kring enskilda elevers rätt avseende diskriminering och att ett behov finns av problematiseringar kring detta. Det är, bland annat ur ett barn- och elevperspektiv, inte bra att en reglering av diskriminering kan komma att flyttas flera gånger mellan olika myndigheter, det vill säga först till Skolinspektionen och senare till nämnden. Även vissa andra risker diskuteras i yttrandet. Skolinspektionen anser att förslaget om en nämnd borde utredas ytterligare innan ställning tas till en eventuell överflyttning av diskriminering i skollagsreglerad verksamhet. Skolinspektionen är en myndighet som - liksom flera andra inspektionsmyndigheter - avgör inom vissa reglerade ramar hur granskning ska bedrivas. Utredningen utgår ifrån att myndigheten kommer att arbeta utifrån samma arbetsmodeller som idag. Skolinspektionen vill här peka på att granskning och tillsyn utvecklas och förändras inom myndigheten till följd av nya behov och erfarenheter Skolinspektionen utvecklar till exempel för närvarande en ny granskningsmodell Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (12) för regelbunden inspektion som inte enbart kommer att baseras på tillsyn, utan där kvalitetsgranskning utökas. En överföring av tillsynen över diskriminering i skollagsreglerad verksamhet kommer innebära en ökad arbetsbelastning för Skolinspektionen, och detta i större omfattning än utredningen redogör för i betänkandet. En förutsättning för att myndigheten ska kunna överta tillsynen på ett bra sätt är tillräckliga resurser. Ett övertagande kommer att ha påverkan på både ärendehanteringen på individnivå som för den generella tillsynen. Skolinspektionen påminner också i remissvaret om vikten av den lokala klagomålshanteringens arbete för att elever ska kunna få snabb hjälp när problem eller missförhållanden är på väg att uppstå. Den lokala nivåns ansvar är en viktig del i det samlade system som ska kunna ge stöd till elever som upplever och vill anmäla ett missförhållande. Skolinspektionen redogör nedan för myndighetens övergripande inställning till utredningens förslag. Därefter tas synpunkter på utredningens förslag upp i sak. Allmänt om Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen har tillsyn över skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet (26 kap. 3 första stycket 1 och 2 skollagen [2010:800]). Skolinspektionen ska genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna och de vuxenstuderande (Förordningen [2011:556] med instruktion för Statens skolinspektion). I betänkandet beskrivs de utmaningar som DO har gällande att myndigheten har många uppgifter samt flera krav medan huvuduppgiften för DO är granskning på systemnivå. Dessa utmaningar är desamma för Skolinspektionen och ett utvecklingsarbete pågår på myndigheten för att förbättra granskningen på systemnivå. I projektet inspektion 2018 prövar Skolirtspektionen en ny granskningsmodell som inte enbart vilar på tillsyn utan en förskjutning kommer ske mot kvalitetsgranskning. Tillsyn och kvalitetsgranskning är Skolinspektionens huvuduppdrag, vilket framgår av myndighetens instruktion. Att utreda och ta emot anmälningar på individnivå kan vara en del av tillsynen. Av instruktionen framgår att Skolinspektionen ska bidra till alla elevers rätt till en likvärdig utbildning och till höjda kunskapsresultat. Skolinspektionens huvuduppdrag är därmed inriktat mot granskning på

3 3(12) generell nivå. Det är inte möjligt att förverkliga ett sådant uppdrag utan att myndigheten verkar för en så hög närvaro som möjligt i landets skolor. Varken skollagen eller Skolinspektionens instruktion reglerar närmare i vilken omfattning och på vilket sätt Skolinspektionen ska utöva sin tillsyn. Inte heller regleras hur Skolinspektionen ska hantera ärenden som gäller anmälningar eller signaler (s.k. anmälningsärenden) rörande enskilda elevers skolsituation. Någon skyldighet för Skolinspektionen att utreda anmälningsärenden uppställs således inte i lagstiftningen. Skolinspektionen väljer själv, utifrån det reglerade tillsynsuppdraget - liksom flera andra tillsynsmyndigheter - i vilken omfattning ärenden på individnivå ska utredas. Skolinspektionen har, med perspektivet barnets bästa, valt att inom ramen för sitt tillsynsuppdrag ta emot, utreda samt fatta beslut på individnivå i anmälningsärenden. Vidare har myndigheten en hållning som innebär att i princip alla individärenden utreds. Detta till skillnad mot flertalet andra myndigheter, bland andra DO, som enbart utreder ärenden av principiell karaktär och som kan få betydelse för fler elever. Arbetet med anmälningsärenden är viktigt och något som Skolinspektionen hittills klarat. Skolinspektionen har dock under de tre senaste åren haft ett ökat inflöde av anmälningsärenden med 28 procent. Mot bakgrund av denna stora ökning kan Skolinspektionen långsiktigt behöva ändra vissa arbetssätt med alternativet att handläggningstiderna annars kommer öka. Detta för att klara balansen mot myndighetens övergripande uppdrag. Ovanstående gäller dock inte Barn- och elevombudet (BEO) som hanterar en stor del av de ärenden rörande kränkande behandling som inkommer till myndigheten. BE0 hanterar endast individärenden och har inte, som Skolinspektionen, ytterligare krav, uppgifter och ansvar för bred systemtillsyn och kvalitetsgranskning. BE0 redogör i ett eget remissyttrande för dess synpunkter på utredningens förslag. Den kraftiga ökningen av anmälningsärenden har medfört att Skolinspektionen bedömt att ett resurstillskott behövs för att inte äventyra likvärdigheten i prövningen av anmälningsärenden och för att fortsatt ha rimliga handläggningstider för berörda elever och föräldrar. Myndigheten har därför i sitt budgetunderlag inför 2018 till regeringen yrkat att ytterligare medel ska tillskjutas för hanteringen av anmälningsärenden. Även Statskontoret, som under hösten 2016 genomfört en myndighetsanalys av Skolinspektionen, har i sin rapport tagit upp att antalet anmälningar om skolsituationen för enskilda elever har ökat och om trenden fortsätter, kommer Skolinspektionen och ytterst regeringen att behöva ta ställning till om denna uppgift ska prioriteras och i så fall hur handläggningen ska finansieras. En viktig utgångspunkt är vad som är viktigast ur ett elevperspektiv.

4 4(12) Övergripande inställning till utredningens förslag Skolinspektionen är i grunden positiv till en överflyttning av regleringen av diskriminering i skollagsreglerad verksamhet från diskrimineringslagen till skollagen. Ur ett barn- och elevperspektiv är det bra om regleringen av diskriminering och kränkande behandling kan hållas samman. En sådan förändring underlättar även huvudmännens arbete. Skolinspektionen har även tidigare varit positiv till en sådan förändring (se betänkandet Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utvecklig in skolan [SOU 2010:99], Riksrevisionens granskningsrapport Kränkt eller diskriminering i skolan - är det någon skillnad? och betänkandet om Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering [SOU 2014:41]). Skolinspektionen menar dock att utredningens samlade förslag - där en ny nämnd ingår - delvis ändrar förutsättningarna och att ett behov finns av problematiseringar. I betänkandet har utredningen redogjort för ett detaljerat förslag om en nämnd på diskrimineringsområdet som ska pröva diskrimineringstvister. Gällande en eventuell prövning av diskrimineringstvister i skollagsreglerad verksamhet har utredningen uppgett att dessa initialt inte ska prövas av nämnden. Det kan istället bli aktuellt för nämnden att pröva dessa i ett senare skede, efter att nämnden kommit igång med sitt arbete (se betänkandet s ). Skolinspektionen har invändningar mot förslaget i sin nuvarande form och anser att utredningen för ett kortsiktigt resonemang. Det är, bland annat ur ett barn- och elevperspektiv, inte bra att regleringen av diskriminering flyttas flera gånger. Skolinspektionen anser att förslaget om en nämnd borde utredas ytterligare innan ställning tas till omfattningen av nämndens uppdrag. I samband med detta vill Skolinspektionen peka på att även elever kan ha fördel av det snabbare förfarande som en nämnd skulle kunna innebära. Vidare föreligger en risk för att regelverket uppdelas på ett annat sätt än idag och att enskilda även fortsatt kan komma att uppleva skillnader i myndigheternas hantering av diskriminering. Denna del av förslaget bör därför utredas vidare innan en eventuell överflyttning av diskriminering i skollagsreglerad verksamhet sker. Skolinspektionen föreslås att ta över tillsynen över diskriminering i skollagsreglerad verksamhet från DO. En sådan förändring är i grunden positiv och bra för barn och elever. Skolinspektionen anser vidare att en överflyttning av ansvaret för tillsynen av arbetet med åtgärder mot diskriminering kommer att underlätta Skolinspektionens tillsynsuppdrag vad gäller frågor kring trygghet och studiero i skolan. Det kommer bland annat att innebära att det blir lättare att göra en helhetsbedömning av skolornas arbete inom detta område. En annan positiv effekt av förslaget är möjligheten att ta ett helhetsgrepp kring barns och elevers situation och att kunna utreda alla former av kränkningar i samband med utredningar av eventuella behov av stöd. I betänkandet beaktas dock inte följande punkter i tillräcklig utsträckning. Skolinspektionen vill därför framhålla följande.

5 5(12) Utredningens slutsatser och förslag bygger på antagandet att ärendehanteringen avseende anmälningsärenden hos Skolinspektionen och BE0 kommer att fortsätta på samma sätt som tidigare även efter att myndigheten övertagit ansvaret för tillsyn över arbetet mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet. Vidare gör utredningen bedömningen att konsekvenserna - såvitt avser den generella tillsynen - kommer bli begränsade. Utredningen har bland annat pekat på att det hos Skolinspektionen redan finns en väl fungerande tillsynsverksamhet och att Skolinspektionen inte behöver genomföra ytterligare inspektioner än sådana som genomförs idag. Skolinspektionen vill med anledning av de antaganden som utredningen har gjort påpeka att myndigheten kontinuerligt utvecklar verksamheten för att nå bästa möjliga effekt i sitt uppdrag utifrån tillgängliga resurser, vilket kan medföra förändringar. Skolinspektionen planerar framöver från 2018 att utöka kvalitetsgranskningens roll och inte enbart arbeta med tillsyn i myndighetens regelbundna besök. Skolinspektionen kan också behöva göra justeringar i arbetssätt och former som rör anmälningar. En överflyttning av regleringen av diskriminering från DO till Skolinspektionen kommer innebära en utökning av Skolinspektionens uppdrag och leda till en ökad arbetsmängd. Skolinspektionen bedömer att arbetsmängden kommer att öka i omfattning i större utsträckning än som framgår av betänkandet. Förutom den årliga ökningen av ärenden som skett hittills kommer övertagandet innebära att ytterligare ärenden ska prövas av myndigheten. Skolinspektionen anser att det är lågt att räkna med ett tillskott på 200 ärenden per år, vilket är det antal ärenden utredningen räknat på i betänkandet. Enligt underlag som Skolinspektionen har tagit del av från DO fick DO under år 2016 in 443 ärenden rörande utbildningsverksamhet, varav cirka 75 procent rörde skollagsreglerad verksamhet. Enligt anmälningsstatistik från DO har antalet anmälningar som rör skollagsreglerad verksamhet ökat med 70 procent från år 2014 till år Det måste även tas med i beräkningen ett övertagande kan få accelerationseffekter. Antalet ärenden kan komma att öka ännu mer då den förslagna regleringen kommer att bli mer lättförståelig och då fler elever och barn kan komma att göra anmälningar av denna anledning. Vidare ökar antalet anmälningar generellt på flera samhällsområden. Skolinspektionen vill även igen påpeka att i dagsläget utreds i princip alla ärenden om kränkande behandling som inkommer till myndigheten. En sådan modell är mer resurskrävande än den som exempelvis DO arbetar efter. Ytterligare en konsekvens av överflyttningen är att det med största sannolikhet kommer behöva föras fler processer i domstol och med det kommer ökade kostnader för processföring. Skolinspektionen måste ha tillräckliga resurser för att klara den ökning av ärenden som en överflyttning av tillsynen kommer att innebära. Ett resurstillskott enligt de uppgifter som Skolinspektionen lämnat är en förutsättning för att Skolin-

6 6(12) spektionen ska kunna klara att överta ansvaret för diskriminering i skollagsreglerad verksamhet på ett bra sätt. Skolinspektionen invänder därför mot de konsekvensbeskrivningar som finns i utredningen där bedömningar finns om att Skolinspektionen inte behöver samma medel som DO. Överlag är de ekonomiska konsekvenserna av förslaget otydliga. Det går exempelvis inte att utläsa om utredningen ställer sig bakom den kostnadsuppgift som Skolinspektionen lämnat. Skolinspektionen invänder vidare mot utredningens resonemang om att myndigheten kan effektivisera inom den befintliga tillsynen samt mot att den generella granskningen på systemnivå inte kommer ha några tillkommande kostnader. En överflyttning av bestämmelserna kommer innebära vissa kostnader för systemtillsynen. Till detta kommer komp etensutvecklingsbehov för såväl inspektörer i systemtillsynen som för anmälningsärenden. Skolinspektionen vill även framföra följande. Statskontoret har pekat på att Skolinspektionen som myndighet får olika signaler. Det finns förslag kring myndighetens arbete som har olika inriktningar. En inriktning är ökad kontroll, en annan är ökad tillit. Utredningens aktuella förslag har ett tydligt fokus på kontroll att Skolinspektionen ska utreda och driva ärenden om elevs rätt på statlig nivå på än fler områden. I betänkandet diskuteras ensidigt Skolinspektionens kontrollerande funktion med skarpa verktyg och sanktioner. Detta är också något som framhålls som prioriterat för att få effekt. Samtidigt framhåller till exempel tillitsdelegationen att tillsynen ska vara lärande och främja verksamhetsutveckling. Skolinspektionen saknar i betänkandet en analys kring hur ett preventivt arbete genom till exempel råd och vägledning, information, dialog, systemtillsyn och god återkoppling till huvudmän kan göras. En sådan diskussion redovisas utförligt kring DO:s nuvarande uppdrag men saknas när det gäller skolområdet. Preventiva och informerande åtgärder behövs till lika stor del på skolområdet. Skolinspektionen vill vidare uppmärksamma en viktig fråga som inte nämnts i betänkandet rörande den lokala klagomålshanteringen. Många barn och elever får hjälp genom hanteringen av anmälningsärenden och i många fall har Skolinspektionen bidragit till att säkra barns och elevers rätt och gett huvudmannen ny kunskap. En anmälan kan vara ett bra sätt att ge en myndighet en signal som annars kanske inte skulle kommit fram. En ny uppföljning som Skolinspektionen gjort av sitt eget arbete pekar dock mot att utredning på statlig nivå i individärenden kan tendera att uppfattas som en formell process som är svår att överblicka. Den kan i vissa lägen också försvåra en god kommunikation lokalt mellan elev, förälder och skola. Skolinspektionen arbetar nu med att beakta dessa iakttagelser i vårt arbete med anmälningsärenden. Skolinspektionen granskar för närvarande också den lokala klagomålshanteringen. Preliminära resultat visar att huvudmännen har flera utvecklingsbehov när det gäller att synliggöra möjligheten att lämna klagomål lokalt. Detta är angeläget att huvudmännen arbetar med då det är viktig för elever att få snabb hjälp när det finns problem kring till exempel kränkningar.

7 7(12) I flera fall kan en dialog lokalt ge eleverna hjälp. Mot denna bakgrund menar Skolinspektionen att det är mycket viktigt att betona den lokala nivåns ansvar. Även den lokala nivån behöver öka kännedomen för elever och föräldrar att problem ska kunna anmälas till huvudmannen och stärka sina rutiner. Skolinspektionen har också ökat sina insatser för att synliggöra den lokala klagomålshanteringen. Bakom detta ligger ett barn och elevperspektiv. För närvarande kvalitetsgranskar exempelvis Skolinspektionen den lokala klagomålshanteringen. För att elever ska få snabb hjälp är det viktigt med skolornas och huvudmännens egna insatser. Elever har dock alltid rätt att vända sig till Skolinspektionen i fråga om kränkning och ersättning för kränkning. Skolinspektionen noterar att en betoning av den lokala nivåns ansvar görs även på vårdens område genom en ändring i lagstiftningen. Skolinspektionen anser att det är viktigt att visa på huvudmannens ansvar i denna del, även om detta arbete i mindre utsträckning påverkar hanteringen av ärenden rörande kränkande behandling. I övrigt lämnar Skolinspektionen följande synpunkter på betänkandet. Synpunkterna följer den rubriksättning som finns i betänkandet. 11. Diskrimineringsnämndens uppgifter och organisation Alla samhällsområden ska omfattas med vissa begränsningar Utredningen föreslår att det ska inrättas ett domstolsliknande organ, i form av en diskrimineringsnämnd, som ska pröva diskrimineringstvister samt att DO som huvudregel bara ska föra talan ifall då det finns behov av vägledande praxis. Utredningen anser att nämndens uppdrag i nuläget inte bör omfatta diskrimineringstvister i skollagsreglerad verksamhet. Skolinspektionen anser, i enlighet med vad som inledningsvis redogjorts för, att förslaget om upprättandet av en nämnd och konsekvenserna av detta behöver problematiseras och utredas närmare innan det tas beslut om en överflyttning av diskriminering i skollagsreglerad verksamhet. 15. Bevisbörderegler Bevisbörderegeln i skollagen Utredningen föreslår att det av lagtexten tydligare ska framgå att bevisbördan i diskrimineringslagen är en presumtionsregel samt att bevisbörderegeln i skollagen ska ändras på motsvarande sätt.

8 8(12) Skolinspektionen ser positivt på att bevisbörderegeln i skollagen förtydligas och att den ges samma lydelse som i diskrimineringslagen. Förutom vikten av att bestämmelsen är densamma gällande fall av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling anser Skolinspektionen att det även kommer leda till att minska tveksamheter i hur bevisbörderegeln ska tillämpas Allmänna ändringar Att skollagen innehåller bestämmelser om diskriminering ska komma till uttryck i de inledande bestämmelserna Utredningen har i betänkandet föreslagit att 1 kap. 5 skollagen ska ändras på så sätt att skrivningen motverka alla former av kränkande behandling ska ersättas av motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Som skäl till denna ändring har utredningen angett att diskriminering och annan kränkande behandling ryms inom begreppet alla former av kränkande behandling men att det i samband med en överflyttning av regleringen av diskriminering från diskrimineringslagen till skollagen finns skäl att förtydliga detta. Skolinspektionen vill med anledning av den föreslagna ändringen uppmärksamma att den nu gällande ordalydelsen alla former av kränkande behandling även kan anses omfatta kränkningar i ett större sammanhang och kränkningar som inte har sin grund i de sju diskrimineringsgrunderna. Exempelvis kränkningar av rättigheter som har sin grund i konventioner och grundlag. Den föreslagna ändringen kan därmed komma att leda till att skyldigheten som föreskrivs i 1 kap. 5 blir mer avgränsad än med den nuvarande lydelsen Diskriminering ska ha samma betydelse som i diskrimineringslagen Utredningens förslag innebär att begreppet diskriminering i skollagen ska ha samma innebörd som begreppet har i diskrimineringslagen samt att även begreppen kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder ska ha samma betydelse som i diskrimineringslagen. Begreppet kränkande behandling enligt definitionen i 6 kap. skollagen föreslås förtydligas och benämnas annan kränkande behandling. Skolinspektionen tillstyrker utredningens förslag om att diskriminering i skollagen ska ha samma innebörd som begreppet har i diskrimineringslagen samt att den nuvarande definitionen av kränkande behandling som finns i 6 kap. skollagen istället benämns som annan kränkande behandling. Skolinspektionen delar även utredningens förslag till att definitionen av diskriminering och kränkande behandling flyttas till 1 kap. skollagen och att definitionen av begreppen därmed blir desamma i hela skollagen.

9 9(12) Skolinspektionen föreslår att man i samband med den fortsatta behandlingen av betänkandet ser över begreppet annan kränkande behandling. Definitionen av kränkande behandling är oprecis och svår att tillämpa. Skolinspektionen anser därför att det skulle vara bra med ett förtydligande av begreppets innebörd, detta med utgångspunkt i den praxis som finns. Skolinspektionen vill vidare framföra att en utvecklig av vad som skulle kunna utgöra diskriminering avseende ålder inom skolverksamheten är önskvärd Begreppet huvudman används även ifråga om ansvaret för åtgärder mot diskriminering Utredningen skriver i betänkandet att begreppet huvudman är väl inarbetat i skollagen och för att skapa en tydlig ordning med klara ansvarsförhållanden föreslår utredningen att huvudmannen ska bära ansvaret även för åtgärder mot diskriminering och att skollagens begrepp huvudman därför ska tillämpas även när det gäller diskriminering. Skolinspektionen tillstyrker utredningens förslag att skollagens begrepp huvudman ska tillämpas även i fråga om ansvaret för arbetet mot diskriminering Regleringen av aktiva åtgärder Huvudmannens arbete med aktiva åtgärder Förslaget innebär att regleringen av huvudmannens skyldighet att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling ändras så att den i stort sett får samma utformning som det nya ramverket för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Det ska även utökas till att omfatta ett förebyggande och främjande arbete mot diskriminering och repressalier i all skollagsreglerad verksamhet. Skolinspektionen anser att förslaget stämmer överens med hur Skolinspektionens tillsyn har bedrivits och tillstyrker att regleringen av huvudmannens skyldighet att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling ändras så att den får samma utformning som det nya ramverket för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Skolinspektionen tillstyrker även att regleringen ska utvidgas till att omfatta även ett förebyggande och främjande arbete mot diskriminering och repressalier i all skollagsreglerad verksamhet. Skolinspektionen vill i samband med den föreslagna ändringen påpeka vikten av arbetet på lokal nivå och en fungerande klagomålshantering. Skolinspektionen anser att det är av stor vikt att kommuner och fristående skolor aktivt arbetar mot kränkande behandling och att de efter en överflyttning även kommer arbeta på samma sätt mot diskriminering och trakasserier.

10 10 (12) Aktiva åtgärder inom varje särskild verksamhet Skolinspektionen anser, i överensstämmelse med utredningen, att det är viktigt att det även fortsättningsvis framgår att arbetet med aktiva åtgärder ska utföras inom ramen för varje särskild verksamhet och att arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i de förutsättningar som finns i verksamheten. Varje skolenhet har sina utmaningar och det är viktigt att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgår ifrån just den specifika skolenhetens utmaningar och problem Hur arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas Skolinspektionen anser att den föreslagna lydelsen i 6 kap. 7, i jämförelse med nuvarande lydelse, innebär ett förtydligande av hur det förebyggande och främjande arbetet ska genomföras och att det är bra att i lagen ställa krav på kartläggning av eventuella risker, analys av orsaker och hinder samt vidtagande av åtgärder. Skolinspektionen föreslår dock att det förtydligas hur frekvent detta ska ske. Att arbetet ska bedrivas fortlöpande är otydligt och det kan leda till svårigheter vid bedömning av om huvudmannen levt upp till sina skyldigheter. Skolinspektionen vill i samband med detta även framföra att det är viktigt att i samband med en precisering av hur ofta och på vilket sätt arbetet ska bedrivas tänka på den samlade dokumentationsplikten och bördan detta innebär för skolorna. Dokumentationsplikten bör motsvaras av ett reellt syfte Arbetet ska utföras i samverkan Skolinspektionen tillstyrker att det i skollagen tas in en skyldighet att samverka med barn, elever och anställda i verksamheten och att förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling upphävs. Skolinspektionen vill dock framföra att det i förarbetena bör förtydligas vad som avses med samverkan. Enligt Skolinspektionens erfarenheter med tillsyn av skolor och huvudmän tolkar många huvudmän samverkan som att det är tillräckligt att elever medverkar i de åtgärder som personalen planerat samt svarar på enkäter. Skolinspektionen är av uppfattningen att elever, eller företrädare för elever, bör medverka i att analysera resultat av till exempel enkäter samt att eleverna själva ska delta och föreslå vilka åtgärder som kan behöva genomföras. Skolinspektionen anser att utan ett förtydligande kan den föreslagna 7 c inte anses vara tillräcklig för att ersätta förordningen om barns och elevers deltagande Arbetet med aktiva åtgärder ska skriftligen dokumenteras Utredningen föreslår att skollagens krav på en plan mot kränkande behandling ska ersättas av en skyldighet för huvudmän att varje år skriftligen dokumentera

11 (12) arbetet med aktiva åtgärder. Skyldigheten att dokumentera ska omfatta såväl diskriminering som annan kränkande behandling. Skolinspektionen tillstyrker ändringen och avskaffandet av kravet på att upprätta en specifik plan. Skolinspektionen anser att avskaffandet av kravet på att upprätta en plan med ett visst innehåll ger en möjlighet att i större utsträckning fokusera på huvudmännens faktiska arbete än på vad som nedtecknas i ett papper. Myndigheten anser dock att det finns behov av att förtydliga vad som åligger huvudmannen respektive förskolechef eller rektor. Skolinspektionen anser att det är rimligt att det är huvudmannens ansvar att upprätta riktlinjer och rutiner men att det borde vara förskolechef eller rektor som ska genomföra och applicera arbetet på enhetsnivå. Detta arbete kan sedan följas upp av huvudmannen. Skolinspektionen anser vidare att det skulle vara bra om det framgår att det inte längre behövs ett eget dokument utan att kravet på dokumentation kan -tillgodoses inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet både på huvudmannanivå (gällande det generella arbetet) och på enhetsnivå (gällande arbetet på den specifika enheten) Regleringen av förbuden mot diskriminering och repressalier Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling Skolinspektionen tillstyrker att skollagens förbud mot kränkande behandling ändras till att omfatta ett förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt att undantag införs utifrån de undantag som nu finns reglerade i diskrimineringslagen. Angående att undantaget från diskrimineringsgrundert ålder bara ska gälla grundskolan vill dock Skolinspektionen framföra följande. Skolinspektionens erfarenhet av vuxenutbildningen visar att det ibland kan vara rimligt att skapa grupper utifrån ålder samt att det även kan vara rimligt att ställa olika krav på deltagarna utifrån deras ålder. Ett exempel är utbildningen i svenska för invandare från 16 års ålder där det kan finnas behov av striktare regler kring exempelvis närvaro och uppförande för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Det kan även vara rimligt att huvudmän för vuxenutbildningar på gymnasial nivå har möjlighet att ta hänsyn till ålder vid intag av studerande. Skolinspektionen anser att det mot bakgrund av ovanstående finns anledning att utöka undantaget från diskrimineringsgrunden ålder. Skolinspektionen anser vidare att undantaget från förbudet för folkhögskolor att vidta åtgärder som led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter även borde gälla vuxenutbildningen.

12 12 (12) 20.9 En bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De föreslagna bestämmelserna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli För att tillförsäkra en rättssäker och ändamålsenlig tillämpning av de delvis nya bestämmelserna krävs att utbildningsinsatser genomförs för Skolinspektionens medarbetare inom såväl myndighetens tillsynsverksamhet som anmälningsärenden och BEO. Det är vidare nödvändigt att anpassa och utveckla myndighetens processer och stöd i arbetet med utredningsstöd och mallar. Mot denna bakgrund är det varken en lämplig eller effektiv ordning att förslaget ska träda ikraft den 1 juli En rimligare tidpunkt är tidigast den 1 januari och med att Skolinspektionen bedömt att ytterligare utredning behövs kring den nämnd som föreslås kan även ytterligare tid behövas innan överflyttning sker. I ärendets slutliga handläggning har biträdande generaldirektör Tommy Lagergren, enhetschef Christina Ridderman Karlsson och rättschef Annica Runsten deltagit. Föredragande har varit juristen Maria Karlsson. Helen Ängmo Generaldirektör