PRESTATION, EVENEMANG & FOLKHÄLSA INNOVATIONSAGENDA FÖR FRAMTIDENS SPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRESTATION, EVENEMANG & FOLKHÄLSA INNOVATIONSAGENDA FÖR FRAMTIDENS SPORT"

Transkript

1 PRESTATION, EVENEMANG & FOLKHÄLSA INNOVATIONSAGENDA FÖR FRAMTIDENS SPORT 2015

2 Denna agenda är framtagen inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Med Prestation, evenemang och folkhälsa Innovationsagenda för framtidens sport vill vi synliggöra en sektor där vi ser att Sverige har en unik möjlighet och stora förutsättningar för att skapa innovationer och tillväxt på en global marknad. Sportsektorn har av EU utsetts som ett område med stor potential att bidra till att målen inom 2020-strategin uppnås genom att vara en stark drivkraft för innovation och ekonomisk tillväxt. En av sportens styrkor är att den engagerar miljontals människor över hela världen och har flera positiva effekter på samhället i stort. Vår vision är att Sverige ska bli ett föregångsland i att skapa teknikbaserade innovationer inom effektområdena prestation, evenemang och folkhälsa, samt ha en digitaliserad sportindustri i framkant, som levererar mätbara värden både till samhället, näringslivet, idrottsrörelsen och vetenskapen. Innovationsagenda för framtidens sport är resultat av samarbete mellan ett antal svenska aktörer både inom akademi, näringsliv och idrottsrörelsen. Arbetet har genomförts under ledning av GIH och Swedish ICT. 1. SAMMANFATTNING INNOVATIONSOMRÅDET SPORT... 6 Sportens ekosystem... 8 Den svenska sportsektorn...10 Sportens olika roller...11 Varför Sverige? GLOBALA TRENDER TRE EFFEKTOMRÅDEN Effektområdet PRESTATION Effektområdet EVENEMANG...23 Effektområdet FOLKHÄLSA FYRA SATSNINGAR En nationell oberoende samverkansplattform...29 Ökad digitalisering och förbättrad digital infrastruktur Multidisciplinär kunskapsutveckling och riktat innovationsstöd Internationell exponering i samband med evenemang November 2015 Johnny Nilsson Projektledare GIH Kenneth Olausson Projektkoordinator GIH Hans Hentzell Vd Swedish ICT Jin Moen Projektledare Swedish ICT Redaktör 6. FEM AKTIVITETER...32 Forum för framtidens sport...32 Konkret handlingsplan Återkommande mötesplats Pilotprojekt Innovationstävlingar fotnoter...35 Omslagsfoto: istock.com/solstock 2 3

3 1 Övergripande Prestation, evenemang och folkhälsa» 1. Sammanfattning Sammanfattning syftet med att ta fram en strategisk innovationsagenda för framtidens sport är att tydliggöra den stora tillväxtpotential som ryms inom området samt peka ut några effektområden där Sverige har möjlighet att bli en internationell spelare. Agendan är disponerad med tre huvudsakliga delar. I den första delen presenterar vi innovationsområdet sport och gör en nulägesanalys. I del två presenterar vi de tre effektområdena prestation, evenemang och folkhälsa där vi ser att Sverige har en unik potential att skapa tillväxt. I den tredje delen beskriver vi hur vi kan nå målen genom konkreta satsningar inom fyra prioriterade områden. Vår vision för den svenska sportsektorn Sverige ska bli ett föregångsland i att skapa teknikbaserade produkt-, tjänste- och systeminnovationer inom sportsektorn med de prioriterade effekt områdena prestation, evenemang och folkhälsa samt ha en digitaliserad sportindustri i framkant av den tekniska utvecklingen som levererar mätbara värden både till samhället, näringslivet, idrottsrörelsen och vetenskapen. Sport I innovationsagendan använder vi genomgripande begreppet sport och avser med detta all form av idrott och fysisk aktivitet, som fritidssysselsättning eller profession, med eller utan inslag av tävling, till exempel i syfte att ge motion, rekreation, hälsa, underhållning eller för att vinna. Innovationer relaterade till sport kan hänföras till produkter i form av varor, tjänster och infrastruktur som verksamheten behöver, till exempel för att förmedla sporthändelser, prestera bättre eller motivera till utövande av sport och fysisk aktivitet. Tre effektområden Vi har utifrån definitionen av sport i bred bemärkelse pekat ut tre effektområden prestation, evenemang och folkhälsa där Sverige har stor potential att ta fram innovationer som kan göra skillnad på en global marknad. Innovationer ses i ett brett perspektiv och innefattar såväl produkter i form av varor och tjänster, som system där flera nya produkter kombineras. Sverige har en unik möjlighet att åstadkomma innovationer och tillväxt inom den globala sport- och folkhälsosektorn genom vår gedigna kompetens inom informationsoch kommunikationsteknologi (IKT), digitalisering och teknikutveckling, den svenska folkrörelsen kring sport, befolkningens stora engagemang för sport och folkhälsa, samt vår tradition av att arbeta gränsöverskridande och multidisciplinärt. effektmål» Nya teknikbaserade produkter och system som är konkurrenskraftiga nationellt och globalt» Nya företag och/eller affärsområden och nya arbetstillfällen» Sverige är en av de ledande nationerna för innova tioner inom sportområdet Resultatmål för prestation» Innovationer för förbättrat sportutövande för alla nivåer» Innovationer för kunskapsbaserade och skadeförebyggande träningsverktyg» Innovationer för ökad fair play och bekämpning av fusk Resultatmål för evenemang» Innovationer för ökad och förbättrad upplevelse av sport både på plats i arenan och medierat» Innovationer för fler sätt att interagera med och konsumera sport och att bredda målgruppen för sport» Innovationer för hållbara evenemang och hållbar infrastruktur Resultatmål för folkhälsa» Innovationer för att motivera till ökad fysisk aktivitet och för att främja jämställd hälsa» Ökad förståelse av samband och interventionseffekter mellan hälsa och utövande av fysisk aktivitet, både inom skola, arbetsliv och fritid» Faktabaserad kunskap om sambandet mellan en friskare befolkning och ökad tillväxt Rekommenderade satsningar» En nationell oberoende samverkansplattform» Ökad digitalisering och förbättrad digital infrastruktur» Multidisciplinär kunskapsutveckling och riktat innovationsstöd» Internationell exponering i samband med ansökan av evenemang 4 5

4 2 Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Innovationsområdet Sport sport är något som engagerar och är en av världens största folkrörelser. Utvecklingen inom sporten går fort framåt och nya trender och innovationer anammas ideligen. Jämför vi t.ex. dagens tennisracketar tillverkade i högteknologiska material och utrustade med sensorer, med de racketar i trä som Björn Borg spelade med för 40 år sedan, har det skett en enorm utveckling. Samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor, idrottsorganisationer och kommersiella aktörer är helt nödvändigt i denna utveckling. Att exempelvis ta utgångspunkt i ett gemensamt mål så som ett sportevent för att hitta konkreta samverkansområden för nyutveckling har visat sig mycket framgångsrikt. Ett exempel är den schweiziska segelbåten Alinghi som vann Americas Cup 2003 och 2007, där nyckeln till framgång var avancerad forskning inom hydrodynamik och kompositmaterial. Erfarenheter och forskning från fordons-, flyg- och rymdindustrin tillämpades inom ett nytt område, och utvecklade både området och forskningen vidare. Vad gäller innovationer inom sport så finns tre huvudsakliga aktörer:» Aktörer som driver utbudet av innovationer t.ex. enskilda entreprenörer, större företag och organisationer, finansiärer, inkubatorer och rådgivningsverksamheter» Aktörer som driver efterfrågan av innovationer t.ex. enskilda konsumenter, offentliga aktörer, privata företag» Intermediärer som agerar mellanhand mellan utbud och efterfrågan t.ex. de som driver nätverk och mötesplatser Sporten följer också den globala digitaliseringsvågen. I takt med att människor och saker på olika sätt blir uppkopplade och utrustade med sensorer, så uppstår det nya möjligheter och utvecklas behov för nya varor och tjänster. Speciellt inom områden som evenemang, media, tv och spelindustrin har ny teknologi bidragit till att utveckla nya sportrelaterade produkter och tjänster, så som tidtagningssystem, onlinespel, interaktiv tv, webb-kanaler och appar. För motionärer såväl som elitidrottare finns det i dag en uppsjö av produkter som på olika sätt kan användas som stöd och motivation för utövande av sport och i strävan att nå sina mål. Vi ser dessutom att det dyker upp fler kommersiella aktörer som erbjuder träning och rådgivning kring sport och fysisk aktivitet, och med hjälp av digitala verktyg uppstår nya organisationer för och av sport. Sport som marknad genomgår flera förändringar där de enskilda sporterna konkurrerar med attraktivitet för utövare och publik, både på arenor och via medier. Detta har inneburit att många av de stora idrottsförbunden letar efter nya vägar inte minst digitala för att öka sin attraktivitet. Sverige lyckades göra avtryck genom skid-vm i Falun 2015 och en stor förväntan finns på Sverige som arrangörer av handbolls-em På ett internationellt plan lovade den före detta friidrottaren Sebastian Coe att öka sportens attraktivitet genom nya kanaler då han valdes till Internationella friidrottsförbundets nya ordförande 1. Även EU har identifierat sport som drivkraft för innovation och ekonomisk tillväxt, och satsningar inom sport har utsetts som en potentiell starkt bidragande faktor till att nå målen för Europa 2020-strategin 2. Några av de prioriterade teman för EUs arbetsplan inom sport under perioden är:» Sportens integritet, framför allt antidoping, bekämpning av uppgjorda matcher, skydd för minderåriga, goda styrelseformer och jämställdhet mellan kvinnor och män.» De ekonomiska aspekterna på sport, särskilt hållbar finansiering av sport, arvet efter större sportevenemang samt sportens och innovationens ekonomiska fördelar.» Sport och samhälle, särskilt hälsofrämjande fysisk aktivitet, frivilligarbete samt arbetstillfällen och utbildning inom sport. Foto: Alinghi Valence 2007 SUI 91 et SUI 100, Gregory Zeier (CC by 3.0) 1, 2, 3 Fotnoter, se sidan

5 Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Vilnius-definitionen av sport består av a) en statistisk definition som redan finns i de nationella statistikdatabaserna, b) en snäv definition och c) en bred definition. I denna innovationsagenda utgår vi ifrån den breda definitionen av sportsektorn.» Den statistiska definitionen av sport omfattar sportaktiviteter så som t.ex. tränings- och sportanläggningar, publika sportevent, tävlingar och matcher, tränare och evenemangsarrangörer (NACE 93.1 Rev. 2) 4» Den snäva definitionen av sport omfattar förutom den statistiska definitionen, även aktiviteter som utgör förutsättningar för sporten, t.ex. varor och tjänster som är nödvändigt för att utöva sport Foto: GöteborgsVarvet/Ben Roberts (CC by 3.0) Sportens ekosystem Den globala sportsektorn är en komplex industri- och tjänstenäring och sportsektorn omfattas inte bara av en näring utan snarare av ett antal näringar, så som tillverkning och utveckling av sportartiklar, handel, turism, media, evenemang, träning, sjukvård, friskvård, etc. Sportprodukter och tjänster kommer även till användning inom eller har stor betydelse för andra sektorer, t.ex. utbildning, försäkring, juridik, spel, ekonomiska tjänster, etc. Det betyder att sport kan hjälpa specifika nischade sektorer att utvecklas utifrån de styrkeområden som den aktuella marknaden erbjuder. Exempel på sådana nischade mönster finns bland annat i Storbritannien (professionell idrott och spel), i Österrike (turism) och i Nord-Europa (utbildning). Ytterligare studier och identifiering av länders styrkeområden kan vara en framgångsfaktor för att öka sportnäringens bidrag till att uppnå målen i Europa 2020-strategin. På grund av att sportsektorn omfattas av flera näringar som bidrar i mer eller mindre grad direkt till området sport, så är det komplext att ta fram tillförlitliga siffror som beskriver den ekonomiska effekten som sport har på samhälle och näringsliv. För att på ett mer systematisk sätt kunna göra jämförelser mellan olika länder togs det under 2007 fram en EU-gemensam definition av sportsektorn, Vilnius Definition of Sport.» Den breda definitionen av sport omfattar förutom den snäva definitionen, även aktiviteter som är baserade på sport, t.ex. produkter och tjänster som är relaterade till sport, men som inte är nödvändiga för att utöva sport UPPSTRÖMS UTRUSTNING INFRASTRUKTUR DETALJHANDEL REKLAM & PR EKONOMISKA TJÄNSTER UTBILDNING SNÄV DEFINITION BRED DEFINITION STATISTISK DEFINITION SPORT Statistisk, snäv och bred definition av sportsektorn enligt Vilnius Definition of Sports. NEDSTRÖMS TV & ANDRA MEDIER HÄLSO- & SJUKVÅRDSSYSTEM TURISM- & BESÖKSNÄRING SPEL & BETTING NÄRINGSPRODUKTER & HÄLSOKOST SPORTRELATERAD FORSKNING & UTVECKLING 4 Fotnot, se sidan

6 Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Den svenska sportsektorn Sveriges del av den globala omsättningen inom sportsektorn är idag under EU-genomsnittet samt relativt sett liten i jämförelse med våra grannländer Finland och Danmark. Det finns därmed ett stort utrymme för Sverige att växa inom denna sektor om vi skapar nationell samling och satsning. En förutsättning för att lyckas med detta är nya strukturer och nytt engagemang som gynnar gränsöverskridande samarbeten, något som även EU uppmanar sina medlemsländer att åstadkomma 5. I Sverige ger sporten det största ekonomiska bidraget inom Hotelloch restaurangnäringen, Utbildningssektorn och Kulturella och kreativa näringar. Även för EU som helhet är det dessa tre områden som har högst förädlingsvärde, men i omvänd ordning. WeMeMove är ett svenskt företag med ursprung i forskning som har utvecklat den första digitala Vasaloppscoachen. Foto: WeMeMove AB Omsättning för statistisk, snäv och bred definition av sport under ,51 mdkr Sysselsättning för statistisk, snäv och bred definition av sport under personer I Sverige är det branschorganisationen Svenskt Sportforum som samlar tillverkare, leverantörer och återförsäljare av sport- och fritids artiklar. Däremot finns det ingen övergripande intresseorganisation för företag inom sportsektorn i bred bemärkelse. Det beror sannolikt på att företagen tillhör en mängd olika branscher, samt att sport kan utgöra endast ett av företagens affärsområden. 12,24 mdkr personer 2,07 mdkr personer Teknikbolag som bygger sportprodukter är en unik möjlighet för Sverige då vi är väldigt duktiga på både teknik och sport. Magnus Jonsson, vd och grundare, WeMeMove AB 5, 6, 7 Fotnoter, se sidan 35 Omsättningen i Sverige som är direkt kopplat till sport utifrån den statistiska definitionen var under ,07 miljarder kr, enligt en europeisk studie från Omsättningen för den snäva respektive den breda definitionen var 12,51 respektive 21,24 miljarder kr. Sportsektorn, utifrån den statistiska definitionen, sysselsatte personer under Antalet sysselsatta inom den snäva respektive breda definitionen av sport var respektive För att förstå vilka svenska företag som primärt verkar inom den snäva definitionen av sport, kan vi titta på ett antal SNI-koder med tydlig koppling till sport, t.ex. sportvaruindustri, handel med sport- och fritidsartiklar, gym- och träningsanläggningar, skidanläggningar, idrottsföreningar och professionella idrottsutövare samt sportarrangörer. Tittar vi på utvecklingen under de senaste tio åren, ser vi att både omsättingen och antalet anställda i den svenska sportsektor växer stadigt. Från 2007 till 2013 ökade omsättningen inom sport sektorn från 40 till 50 miljader kr och antalet anställda räknat i heltider, ökade från till personer 7. Sportens olika roller Tillväxtmotor Ur ett ekonomiskt perspektiv utgör sportsektorn en betydande och växande del av vår ekonomi. Ser vi till den breda definitionen av sport så bidrar sportsektorn till 3 % av BNP och 3,5 % av sysselsättningen i EU 8. Ca 4,5 miljoner människor är sysselsatta inom sportsektorn i EU och den förväntade tillväxten inom sportsektorn kommer att skapa ytterligare arbetstillfällen. Sportsektorn genererar ett mycket stort förädlingsvärde som är jämförbart med den samlade andelen för jordbruk, skogsbruk och fiske, i och med dess effekter inom branscher så som tv, media, spel, turism och utbildning. Var sextionde Euro som genereras och tjänas i Europa är sportrelaterad 9. Sport är även en sektor som inte har påverkats av generell ekonomisk nedgång samt förväntas fortsätta växa. 8, 9 Fotnoter, se sidan

7 Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Forsknings-, utvecklings- och vetenskapsområde Inom forskningen kan sporten spela olika roller, både som direkt forskningsobjekt, men också som problemägare eller tillämpningsområde. Det finns i dag ett antal miljöer både inom akademi, näringsliv och inom idrottsrörelsen som har byggt upp en verksamhet kring sport som kompetens- och tillväxtområde. Ofta är initiativen regionalt förankrade och bygger på ett befintligt styrkeområde. Det innebär att en nationell satsning på området har goda förutsättningar att få effekt i hela Sverige och inte bara i storstadsregionerna, samt kan ge alla aktörer en möjlighet till internationell lansering. De olika akademiska initiativen har ursprung i en mängd olika discipliner, allt från samhällsvetenskap, materialvetenskap, informations- och kommunikationsteknologi till organisationsutveckling. Det svenska näringslivet inom sportsektorn, speciellt vad gäller produktutvecklande företag, utgörs till stor del av mindre entreprenörsdrivna bolag, med små resurser för egen forskning och utveckling. Det som är gemensamt för alla aktörer är att det finns ett stort intresse av att hitta en struktur för finansiering av forskning- och utvecklingsprojekt inom flera vetenskapsområden relaterade till sport eller med sport som tillämpningsområde. Det finns ett stort behov för multidisciplinär samverkan och en stor potential för nyskapande och innovation. Kommersialiseringsplattform och en snabb väg till marknaden Sportsektorn är en effektiv plattform för att snabbt, både tekniskt och kommersiellt, verifiera innovationer då den erbjuder en relativt snabb väg till marknaden jämfört med andra industrier. Inom sporttillämpningar finns det en högre riskbenägenhet eftersom de korta produktlivscyklerna gör att det inte behöver få lika stora konsekvenser om en innovation inte håller. Det tar i genomsnitt ca 2 3 år från idé till att produkten eller tjänsten finns på marknaden, endast konsumentelektronik och mode är snabbare. Mycket av den tekniska utvecklingen inom sport har tidigare varit orienterad kring materialteknik och användning av nya material i framförallt utrustning. Men i och med senare års utveckling inom informations- och kommunikationsteknologi och tillhörande infrastruktur, så har sport blivit ett viktigt tillämpningsområde för varor och tjänster såväl som system som utnyttjar denna teknik i form av digitali sering och mobila tillämpningar. En utmaning som finns likväl inom sportområdet som andra områden som arbetar för teknikbaserade innovationer är kompabilitetsproblematiken. Trenden med att företag skapat egna inlåsta infra strukturlösningar där innovationer behöver specialanpassas för att fungera och komma allmänheten till del motverkar i vissa sammanhang innovation, utveckling och långsiktig hållbarhet. Skapar hälsa och välbefinnande Innovation inom sport har utan tvekan potential att förändra människors förhållningssätt till fysisk aktivitet på bred front och detta kan få mycket stora positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande. I dag står icke-smittsamma sjukdomar för två tredjedelar av alla dödsfall i världen: 36 av totalt 57 miljoner dödsfall 2008 enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Dessa sjukdomar kan till stor del förebyggas genom att minimera de fyra ohälsosamma levnadsvanorna tobaksanvändning, fysisk inaktivitet, skadligt alkoholbruk och ohälsosamma matvanor. EU-kommissionen rekommenderar att man stärker samarbetet mellan hälso-, utbildnings- och sportsektorn på ministernivå i medlemsstaterna för att fastställa och genomföra konsekventa strategier för att motverka övervikt, fetma och andra hälsorisker. I detta sammanhang uppmanar kommissionen medlemsstaterna att undersöka hur ett aktivt liv kan främjas i de nationella utbildningssystemen, bl.a. genom lärarutbildningen. Samtliga 53 medlemsländer i WHOs Europaregion har i september 2015 skrivit under en gemensam strategi som uppmärksammar att fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för hälsa och välbefinnande i befolkningen och att motsatsen, fysisk inaktivitet och stillasittande, ökar risken för många ickesmittsamma sjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ Fotnot, se sidan 35 Foto: Jocke Lagercrantz 12 13

8 Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport På Grytans flyktinganläggningen i Östersund har den ideella föreningen Hej främling! skapat en plattform för återhämtning och hälsa med hjälp av sport och fysisk aktivitet. Tack vare frivilligas engagemang har utbudet av aktiviteter ständigt utökats, och inkluderat såväl nyanlända som etablerade svenskar. Foto: Johannes Poignant Arena för delaktighet och mångfald I Sverige bygger organisationen av sport traditionellt på folkrörelsemodellen och den ideella föreningen. Idrottsrörelsen vilar på en stark värdegrund där allas rätt och möjlighet att vara med är centralt. Den svenska modellen innebär också att statens ekonomiska bidrag till sport och idrott till stor del sker genom infrastruktur och insatser som stödjer bredden snarare än toppen. Några av utmaningarna är dock ökade kostnader för sportutövande som hotar leda till ökade klyftor mellan de som kan och de som inte kan vara med. Vi ser också stora skillnader i ekonomiska förutsättningar på flera olika nivåer till exempel mellan olika lag, mellan kvinnliga och manliga utövare och lag, och mellan olika sporter. Med utgångspunkt i sina värderingar och inkluderande arbetssätt, har sporten vid flera tillfällen visat på en potential att skapa en arena som möjliggör delaktighet och mångfald i samhället. Det finns även en politisk vilja att dra nytta av sport som ett viktigt stöd i integrationsarbetet, vilket kan exemplifieras med de 116 miljoner kr som regeringen har avsatt till idrottsrörelsen under perioden som stöd för att under lätta nyanländas idrottsliga aktivitet. Sportens förmåga att kunna organisera socialt positiva miljöer och hantera personer med skiftande historia är oerhört viktigt att ta tillvara. Vi behöver kunna skapa förutsättningar för att framgångsrika personer som exempelvis Zlatan ska kunna utvecklas och vara förebilder samt underlätta motivation och drivkraft. Dessa insatser kan kopplas till utveckling av miljonprogrammet där breddperspektivet spelar en betydande roll. I Göteborg har t.ex. Göteborgsvarvet framgångsrikt påverkat hälso- och integrationsarbete i området Gårdsten. Denna satsning handlar om innovationer för hållbar sport i ett hållbart sam hälle där delaktighet och mångfald är självklara ingående värdeord. Varför Sverige? Sverige har en god tradition och stor kunskap inom sportområdet. Men i den växande internationella konkurrensen behöver vi fokusera på innovation, skapa bättre samarbete mellan akademi, offentlighet, ideell sektor och näringsliv, samt dra nytta av vår gemensamma idérikedom, kunskap och resurser så att vi därigenom kan skapa utveckling såväl för enskilda företag som för branschen i stort. Vi har sett motsvarande satsningar startas i länder som Finland och Australien där det har formats agendor och handlingsplaner för att sen låta dessa vara del i arbetet med nationella satsningar. Resultaten har visat sig förvånansvärt snabbt när man väl fått de olika aktörerna inom området att samverka och länderna har nu några av de mest intressanta produkterna och tjänsterna inom idrott, motion och hälsa ute på marknaden. I Norge görs satsningar inför skid-vm i 2021 där man i området Granåsen vill skapa en arena för sport i vardagen som innan och efter evenemanget kan användas av allmänheten i friskvårdssyfte, och som har tillräckligt hög kvalitet så att den kan nyttjas av VM-organisationen under evenemanget. Vi har samma om inte bättre möjligheter att skapa och genomföra liknande initiativ i Sverige, och även om vi nu startar lite senare så är utvecklingen inom området så snabb och behoven så stora att vi har alla möjligheter att nå mycket långt. Vi hävdar att sport och sportens aktörer i Sverige är en underutnyttjad källa för innovation, tillväxt och välfärd. Mycket av det som görs är för kortsiktigt i ett innovationsperspektiv och vi behöver se ett mer långsiktigt arbete om det ska ge full effekt. Vi upplever att tidpunkten nu är den rätta, eftersom sport växer i betydelse och sportens marknader är under utveckling. En aktiv strategi som verkställs kan få mycket stor framtida betydelse om aktörer samverkar för att leda och utveckla marknaderna

9 Prestation, evenemang och folkhälsa» 2. Innovationsområdet Sport 3 Den strategi vi föreslår i denna agenda inrymmer en tvärvetenskaplig och gränsöverskridande ansats som bygger på kraftsamling och samverkan mellan ekosystemets tre nämnda aktörer: Aktörer som driver utbudet av innovationer inom sport, aktörer som driver efterfrågan av innovationer inom sport, samt intermediärer som agerar mellanhand mellan utbud och efterfrågan. Förutom att utveckla sportområdet och de tre prioriterade effektområdena, så vill vi skapa en kanal för att utnyttja teknik och lösningar i andra industrier via sport samt bygga vidare på sportens lösningar så att de förs ut vidare till andra teknikområden och marknader. Den svenska modellen med en stor föreningsbaserad sektor ska i detta sammanhang ses som en tillgång som ger möjlighet att enkelt testa och sprida innovationer utanför den professionella sektorn. Den svenska modellen fram håller också vikten av hållbarhet och fair play inom sportevenemang och sportutövande. Sverige är ledande inom bekämpning av doping och matchfixning, och junior-em i Eskilstuna 2015 utsågs till världens mest hållbara friidrottsarrangemang av Internationella friidrottsförbundet. de globala trenderna påverkar både konsumenten och företagen i sitt beteende, utvecklingsfokus och betalningsvilja, och relaterar på olika sätt till de tre effektområdena prestation, evenemang och folkhälsa. Att vara med och skapa positiva trender är en förutsättning för utveckling inom sportens område. Det finns stora förutsättningar för Sverige att få starkare spelare och bli ett mer framgångsrikt lag i detta avseende. Hälsa och fysisk aktivitet Att vara hälsosam är idag trendigt och det banar väg för konsumentprodukter som mäter allt från rörelse till blodsocker, samt sportinspirerade kläder, utrustning och accessoarer. Samtidigt upplever vi ett antal samhällsutmaningar kopplat till ohälsa och brist på fysisk aktivitet, såväl som en åldrande befolkning. Globala trender I ett internationellt konkurrensperspektiv gäller följande:» Sverige är en erkänd IKT-nation med hög teknikmognad, väl utvecklad IKT-infrastruktur, och hög utbildningsgrad» Sverige har en lång tradition av tvärdisciplinär samverkan och samarbete inom akademi samt mellan akademi och omvärld» Sverige har en stor bas av sportutövande befolkning som utgör både kundunderlag och drivande resurs» Sverige har friska människor, väl utbyggda hälsoregister och stort folkhälsoengagemang» Svensk elitidrott håller en hög internationell nivå i förhållande till antal invånare» Svenskt antidoping är erkänt och vi ligger långt framme både medicinskt och i etiskt agerande» Sverige har världens största massevenemang och är erkänd som god organisatör av sport både för bredden och eliten Den svenska modellen främjar hållbar sport i ett hållbart samhälle. Foto: istock.com/julief514 Digitalisering skapar nya organisationer Digitala verktyg och sociala medier skapar nya möjligheter för att organisera idrott och träning t.ex. genom appar och virtuella mötesplatser. Idrottsrörelsen och ideella föreningar upplever minskat medlemsantal, men det behöver inte betyda att färre ägnar sig åt sport. Kommersialisering av sport Det sker en ökad kommersialisering av träning och fysisk aktivitet, både mot barn, ungdom och vuxna, t.ex. träningsläger, träningsresor från Sverige till utlandet och tvärt om, digitala tränare och träningsverktyg. Det finns en stor efterfrågan av och betalningsvilja för att köpa sig en rakare och mindre tidskrävande väg till mer effektiv träning, sportsliga framgångar och resultat

10 Prestation, evenemang och folkhälsa» 3. Globala trender Prestation, evenemang och folkhälsa» 3. Globala trender Foto: Lidingöloppet/Eddie Granlund (CC by 3.0) Motionslopp, elitmotionärer och extremsport Som en del av hälsotrenden ser vi ett allt större deltagande i motionslopp och tävlingar, både bland vardagsmotionärer och elitmotionärer. I 2013 fanns det över 600 olika motionslopp i Sverige med över starter. Att ha genomfört ett längre motionslopp används numera som en merit i ett cv. Vi ser även en större andel motionärer som ägnar sig åt extremsporter som trailrunning och ultramaraton. Ökad interaktiv media Den traditionella tv-konsumtionen flyttar i allt större utsträckning ut på digitala interaktiva plattformar, t.ex. iptv, vilket ställer nya krav på sporten och dess tävlingsformat för att den ska förbli drivande i utveckling av tv och tv-erbjudanden. Krävande publik Det krävs mer och mer för att få folk till arenor och evenemang i takt med att konkurrensen mellan event och från olika media ökar. Andra kringliggande erbjudanden som bra mat, bra uppkoppling, underhållning, aktiviteter för hela familjen, etc. blir allt viktigare för en helhetsupplevelse. Nya och bättre material Sporttillämpningar driver många gånger utvecklingen av nya material som är starkare, lättare, har mindre motstånd, etc. Företag som verkar inom sportsektorn har ofta ett ständigt behov (årligen) av innovation eller förnyelse för att kunna presentera nya produkter eller produktegenskaper till sina kunder och konsumenter. Kunderna har ofta en hög betalningsvilja för teknisk innovation och specialisering, t.ex. kolfibercyklar, golfklubbor för specifika slag, etc. Biosensorer och bioteknologi Allt mer sofistikerade möjligheter finns för att efterlikna eller återskapa biomaterial och även möjligheter att operera in teknologi i kroppen. Nya tekniker och produkter för att ta biometriska prover med icke-invasiva metoder är också under utveckling. Internet of Things (IoT) Ericsson räknar med 50 miljarder uppkopplade enheter En stor andel av dessa enheter kommer att vara kopplade till fysisk aktivitet och sport, både som sensorer på utövare, på utrustning och i arenor. Inte minst för folkhälsotillämpningar kommer IoT ha en betydande roll i framtiden. För att åstadkomma en hög användning av och nyttiggörande genom IoT-produkter är det viktigt att ta fram gemensamma standarder som tillgodoser kompabilitet mellan olika system och leverantörer. Quantified self och sports analytics Som en konsekvens av ökad tillgänglighet på sensorer och möjlighet för insamling av olika former av data ser vi ständigt fler produkter som armband, smarta klockor, träningsloggar, etc., men insamlat data används även som underlag för idrottsklubbar, evenemang, m.m. för att kunna lära sig mer om sina medlemmar, kunder och besökare. En stor utmaning i detta är dock att skapa mening av all data, och att hitta relevanta visualiseringar och användningsområden. Öppna data och integritet Myndigheter blir mer öppna med sina data vilket ger möjlighet för tredjepartsleverantörer att bygga tjänster mot olika målgrupper. Ju fler sensorer och ju mer data vi samlar in, desto viktigare är det att frågor rörande säkerhet och integritet tas tillvara på, och att det på ett tydligt sätt kommuniceras till användarna vad som är öppet och inte, samt hur ens personliga integritet kan skyddas

11 4 i Tre effektområden denna innovationsagenda pekar vi på tre effektområden prestation, evenemang och folkhälsa där Sverige har potential att göra skillnad på en global marknad. Sveriges gedigna kompetens inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT), digitalisering och teknikutveckling, den svenska folkrörelsen kring sport, befolkningens stora engagemang för sport och folkhälsa, samt vår tradition av att arbeta gränsöverskridande och multidisciplinärt, gör att vi har en unik möjlighet att åstadkomma innovationer för den globala sport- och folkhälsosektorn. Prestation, evenemang och folkhälsa» 4. Tre effektområden Övergripande effektmål för innovationsagendan är att skapa hållbar tillväxt genom:» Nya teknikbaserade produkter och system som är konkurrenskraftiga nationellt och globalt» Nya företag och/eller affärsområden samt nya arbetstillfällen» Att säkerställa Sveriges position som en av de ledande nationerna för innovationer inom sportområdet Mer specifikt för de tre prioriterade områdena är effektmålen:» Prestation: Högre måluppfyllelse för sportprestationer och ett hållbart sportutövande både för motionärer och elit och därigenom uppnå bättre resultat för den individuella utövaren och laget, samt fler mästerskapsmedaljer för Sverige» Evenemang: Sätta Sverige på kartan som bästa arrangör av upplevelsebaserade och hållbara evenemang både för utövare och publik och därigenom få en betydande roll i internationella federationers digitala satsningar samt erhålla möjligheten att arrangera fler internationella evenemang» Folkhälsa: En friskare befolkning och högre livskvalitet för individen baserat på ökad fysisk aktivitet och därigenom skapa förutsättningar för reducerade sjukvårdskostnader och högre tillväxt i samhället Nedan beskrivs varje effektområde mer ingående tillsammans med konkreta effektmål, centrala begrepp och förhållningssätt, samt viktiga samverkansområden för att åstadkomma innovation inom respektive effektområde. Effektområdet PRESTATION Oavsett om det handlar om elit- eller breddverksamhet så finns det inom sportens värld en stark drivkraft att göra saker bättre. Det gäller såväl träningsmetoder, utrustning, arrangemang och organisatoriska frågor. Det gör naturligtvis också att det inom alla dessa områden finns många goda idéer och ett driv till innovationer. För effektområdet prestation har sporten en central roll. Vad som är en hög prestation är helt och hållet relaterat till den specifika sporten och den unika individen det handlar om. För att skapa prestationer på olika nivåer krävs det resurser i form av tränare, lokaler, utrustning, infrastruktur, etc. som kan stödja utövaren i att i högre grad uppnå sina mål och reducera skaderisker oavsett nivå. För skadepreventivt arbete är det idrottsmedicinska området viktigt, och där ligger Sverige långt framme i ett internationellt perspektiv. Ett annat område där Sverige agerar föregångsland internationellt sett är inom arbetet för att uppnå en mer fair sport och ett renare spel. Genom att bekämpa olika former för fusk ökar värdet av själva sportprestationen, både för utövaren och publiken. Eliten strävar alltid efter topprestationer. Man skulle kunna säga att eliten leder utvecklingen av teknik och kunskap, men det är en relativt liten och mycket specialiserad målgrupp som har höga och specifika krav. Det är inte denna målgrupp som är potentialen för ekonomisk tillväxt, men dess utövare skapar trender, ny kunskap och fungerar ofta som förebilder. Höga elitprestationer är också en förutsättning för att locka till sig internationella evenemang, att skapa publikengagemang, generera sponsorintäkter och att skapa intäkter på tv-rättigheter. Foto: Nisse Schmidt 20 21

12 Prestation, evenemang och folkhälsa» 4. Tre effektområden Prestation, evenemang och folkhälsa» 4. Tre effektområden Effektområdet EVENEMANG Foto: Skärmdump från watch?v=jv1jw2bqzi4, Qualisys AB Begreppet mass follows class används ibland inom sporten och innebär att motionärerna vill vara som, känna sig som, eller använda samma utrustning och metoder som eliten. Men oftast behöver de inte samma specialiserade nivå på tjänster och utrustning som eliten, vilket gör att man kan volymtillverka och använda mer kostnadseffektiva material i högre grad. Det finns dessutom både utrymme och behov för nya och vidareutvecklade produkter som är anpassade till motionärernas mål, prestationsnivå och förutsättningar. Det är denna grupp som står för den stora köpkraften och efterfrågan av sportrelaterade produkter, både i form av varor och tjänster. I detta fall kan man säga att elitutövare är en förutsättning för att skapa en bredd. Resultatmål för Prestation» Innovationer för förbättrat sportutövande för alla nivåer» Innovationer för kunskapsbaserade och skadeförebyggande träningsverktyg» Innovationer för ökad fair play och bekämpning av fusk Centrala begrepp och förhållningssätt» Momentant det är viktigt att kunna få tillgång till information och ge feedback i realtid och ute i fält, dvs. när det händer och där det händer» Individbaserat verktyg och metoder måste anpassas till individens förutsättningar och behov till envar tid» Holistiskt det är viktigt att ta hänsyn till och integrera alla samverkande faktorer som t.ex. material, omvärld, mental och fysisk form, etc.» Data-drivet instruktioner, beslut och rekommendationer bör baseras på fakta och objektivitet, i samspel med erfarenhet Sportevenemang är en global mångmiljardindustri som är under utveckling och växer. Inom detta område finns det ekonomiska drivkrafter för flera aktörer att investera i ny teknik och nya innovativa produkter för att erbjuda bättre kundupplevelser och positionera sig på marknaden. Området domineras av större globala bolag och kapitalet finns internationellt. Ny teknik, oftast digital, ger nya och utökade möjligheter för att både uppleva och delta i sport och sportevenemang, exempelvis genom iptv och streamingtjänster, sport communities och appar så som Strava, RunKeeper, etc., eller genom relativt nya företeelser som e-sport och fantasysport. Informations- och kommunikationsteknologier skapar också möjligheter och förutsättningar för nya former av evenemang och att nå nya målgrupper. Innovationer inom evenemangsområdet utgör därför en stor möjlighet för marknadsföring av svensk kompetens och kunskap samt av svenska företag på en internationell marknad. För effektområdet evenemang är sporten en drivande faktor, dvs. utan den specifika sporten som evenemanget bygger kring, skulle det inte ha funnits ett evenemang. Det är i första hand publiken och besökarna som är målgruppen eller brukarna, men det är arrangörerna som är i behov av innovationer inom området. De vill skapa en bättre upplevelse för besökarna, både för de som är på plats och de som finns på distans, samt skapa ett djupare engagemang som sträcker sig över en längre tid, inte enbart under det fysiska eventet. Det handlar om att öka kontakttiden med evenemanget genom att anlägga ett innan, under och efter -perspektiv. Målet är också att få en större publik, bland annat genom att nå nya målgrupper. Viktiga samverkansområden för att nå målen» Ny teknik (t.ex. materialteknik, bioteknik)» IKT och IKT-baserade verktyg» Fysiologi och biomekanik» Idrottsmedicin Foto: Vasaloppet/Ulf Palm 22 23

13 Prestation, evenemang och folkhälsa» 4. Tre effektområden Prestation, evenemang och folkhälsa» 4. Tre effektområden Mästerskaps- och elitevenemang, så som EM, VM och OS eller grenspecifika evenemang som Finnkampen eller Allsvenskan, förutsätter att det finns elitutövare som någon är villig att betala för att se och uppleva, både live på plats och medierat. Men samtidigt så finns det ett behov från utövarnas sida att ha en publik på plats ingen vill tävla inför tomma läktare. Vi kan i detta sammanhang prata om en upplevelsekultur och upplevelseindustri. Massdeltagarevenemang däremot, så som Vasaloppet eller Gothia Cup, förutsätter att det finns en stor mängd motionärer som sportar och som vill delta. Även om dessa evenemang också samlar en stor publik, är det för de flesta själva deltagandet som är det centrala. Vi kan i detta sammanhang prata om en deltagarkultur. Det är viktigt att förstå att sport har en bredd med olika styrkor som kan anpassas i olika ekosystem. Sverige är önskvärd av Internationella olympiska kommittén som arrangörer för ett vinter-os för att vi är en framgångsrik vinteridrottsnation. Vi har en bra förmåga att säkerställa redskap, metoder och miljö för att elitidrottare ska kunna utvecklas och vi är kända för vår kunskap inom ekologi, miljö, säkerhet och fair play. Sverige har en mycket god organisationsförmåga som har bevisats både genom skid-vm i Falun, återkommande världscuparrangemang i Åre och från världsledande massarrangemang såsom Vasaloppet, Göteborgsvarvet och Vätternrundan. För att säkerställa och upprätthålla denna attraktivitet behöver vi se till att vi kan utveckla både elit- och massarrangemang. Detta är ett ekosystem och tillämpningsområde med specifika behov som vi genom en gemensam satsning från flera branscher kan använda för att skapa innovation i form av nya produkter och system med global potential utifrån ett innan, under och efter -perspektiv. Resultatmål för Evenemang» Innovationer för ökad och förbättrad upplevelse av sport både på plats i arenan och medierat» Innovationer för fler sätt att interagera med och konsumera sport för och bredda målgruppen för sport» Innovationer för hållbara evenemang och hållbar infrastruktur Centrala begrepp och förhållningssätt» Användarcentrerat utgå från målgruppens och mottagarens förväntningar, förutsättningar och behov vid design och implementering av nya produkter» Plats-, kontext- och plattformsspecifikt utnyttja uniciteten och möjligheterna som respektive medium, kontext eller plattform erbjuder» Innan, under och efter-perspektiv utgör förutsättningar för ökad hållbarhet och ett längre engagemang» Synergieffekter viktigt att identifiera de förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att en positiv och hållbar samverkan mellan evenemang och samhället ska ske med sport som möjliggörare Viktiga samverkansområden för att nå målen» IKT och IKT-baserade verktyg» Turism och infrastruktur» Media och gamification» Spel och betting Foto: Nisse Schmidt Foto: Ericsson AB 24 25

14 Prestation, evenemang och folkhälsa» 4. Tre effektområden Prestation, evenemang och folkhälsa» 4. Tre effektområden Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) där sjukvården ordinerar fysisk aktivitet istället för traditionell medicin, utvecklas sakta framåt med Sverige som ett av de mer tongivande länderna. Det är ingen tvekan om att detta område kommer att växa sig starkt och det ger upphov till behov av många nya produkter, både varor och tjänster. Genom att tänka lokalt, dvs. nationellt, och agera globalt, dvs. internationellt, kan Sverige bli ett föregångsland inom sportbaserade innovationer för ökad fysisk aktivitet och preventiv folkhälsa. En friskare befolkning och jämställd folkhälsa betyder mindre lidande och ökad livskvalitet för individen, samt starkt reducerade sjukvårdskostnader för samhället. Foto: istock.com/aldomurillo Effektområdet FOLKHÄLSA Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för hälsa och välbefinnande i befolkningen. Motsatsen, fysisk inaktivitet och stillasittande, ökar risken för många icke-smittsamma sjukdomar som till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Den strategi som Världshälsoorganisationens Europaregion nyligen har antagit täcker in alla former för fysisk aktivitet från barndom till ålderdom, och pekar också på att folkhälsa är hela samhällets ansvar. Den största folkhälsoeffekten av ökad fysisk aktivtet kan uppnås genom att motivera den stilla sittande delen av befolkningen till att röra på sig något mer än de gör i dag, snarare än genom att de som redan motionerar gör det oftare. Kunskaper, produkter och metoder från innovativ sportproduktion med understöd av forskning kan vara viktiga och bidragande faktorer till att skapa behovsanpassade lösningar och produkter såväl som strukturella förutsättningar i samhället och på arbetsplatser, för att uppmuntra och motivera till fysisk aktivitet. Genom att exempelvis betona lekfulla och upplevelsebaserade aktiviteter där den fysiska aktiviteten inte nödvändigtvis är målet i sig, kan man nå målgrupper som är ovana eller ointresserade av träning och sportutövande. Detta kan bli en viktig beståndsdel när det gäller att minska gapet mellan de som är fysiskt aktiva och de som inte är det. Eftersom stillasittande är en av världens största hälsoutmaningar och ett reellt globalt problem, så har innovationer inom området stora möjligheter att bli internationella succéer. Resultatmål för Folkhälsa» Innovationer för att motivera till ökad fysisk aktivitet och för att främja jämställd hälsa» Ökad förståelse av samband och interventionseffekter mellan hälsa och utövande av fysisk aktivitet, både inom skola, arbetsliv och fritid» Faktabaserad kunskap om sambandet mellan en friskare befolkning och ökad tillväxt Centrala begrepp och förhållningssätt» Preventivt fokus genom att arbeta preventivt så kan vi också få stora effektresultat på lång sikt, både genom en friskare befolkning och reducerade kostnader för sjukvården» Samspel vi behöver förstå hur olika faktorer som fysisk aktivitet, kosthåll, arbetsplatsen, samhällstillhörighet, ärftliga faktorer, m.m. samspelar för att kunna skapa en positiv cocktaileffekt för en friskare befolkning» Livslångt vi måste implementera och skapa möjligheter för fysisk aktivitet under hela livet, från förskola till äldreomsorg» Jämställd hälsa satsningar måste ske med en relevant demografisk spridning och fokus Viktiga samverkansområden för att nå målen» IKT och IKT-baserade verktyg» Idrottsmedicin» Beteendeforskning och psykologi» Incitament och finansiering från offentlig sektor och näringsliv 26 27

15 5 Prestation, evenemang och folkhälsa» 5. Fyra satsningar Fyra satsningar en av sportområdets största utmaningar är att skapa en fungerande struktur för att bedriva utveckling, forskning och innovation specifikt utifrån de värden sporten levererar. Idag finns ingen samlande kraft för kompetens, finansiering och samverkan mellan olika discipliner och aktörer. Däremot finns det ett antal olika initiativ kring digitalisering av sporten och sportinnovationer runt om i Sverige, vilket är mycket positivt och något som ska byggas vidare på i våra satsningar. Idrottsrörelsens kärnverksamhet drivs till största delen ideellt och har sin utgångspunkt i en folkrörelse. Den har oftast knappa ekonomiska resurser och arbetar därmed också ofta med ett kort ekonomiskt perspektiv, och med långsamma demokratiska beslutsprocesser. Det är en av anledningarna till att sport som innovationsoch tillväxtmotor inte till fullo utnyttjas. Idrottsrörelsen behöver därför tillsammans med centrala aktörer inom akademi, näringsliv och den tillväxtdrivande delen av offentlig sektor, skapa nätverk och strukturer för att driva på innovationer kopplade till sport så att de realiseras, kommer till nytta och skapar tillväxt. Resultaten kan då utgöra förutsättningar både för bättre sportprestationer och för nya tillväxt- och exportmöjligheter. För att Sverige ska kunna utnyttja den potential som finns inom innovationsområdet sport behövs riktade satsningar. Sport erbjuder en enorm potential för innovation, teknikutveckling och intressanta forskningsfrågor som representerar faktiska behov. Sport erbjuder dessutom en tillgänglig och villig testbädd för nya produkter, både varor och tjänster, då både elitidrottare och motionärer representerar en köpkraft som ofta är mycket intresserade av att testa nya produkter som hjälper dem att åstadkomma och förbättra sina prestationer och resultat. Men, för att denna köpkraft ska kunna aktiveras behöver idéerna bli innovationer, dvs. utvecklas, kommersialiseras och komma ut på marknaden. Sverige som nation står för och värnar viktiga demokratiska värden. Den svenska idrottens breda folkrörelsekaraktär och föreningsdemokratiska uppbyggnad speglar grundläggande ideal i det svenska samhället. I ett internationellt perspektiv är det viktigt att verkställandet av denna innovationsagenda drivs av ambitionen att skapa hållbara aktiviteter i ett hållbart samhälle, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Vi rekommenderar fyra satsningar för att uppnå tidigare nämnda mål inom effektområdena prestation, evenemang och folkhälsa. En nationell oberoende samverkansplattform» En samverksansplattform möjliggör för ekosystemets tre aktörer att mötas, dvs. aktörer som driver utbudet av innovationer inom sport, aktörer som driver efterfrågan av innovationer inom sport, samt intermediärer som agerar mellanhand mellan utbud och efterfrågan. Idéer och kunskap kan då lättare hitta vidare till andra intressenter, och befintliga satsningar kan därmed spridas och kunskapsgenereringshastigheten ökas.» En samverksanplattform syftar till att sammanföra kompetenser, ta ett helhetsperspektiv, arbeta med relevanta frågeställningar, utmaningar och potential, samt säkerställa att kunskapen, produkterna och systemen sprids och kommer målgruppen och problemägarna tillgodo.» En samverkansplattform bör ha en oberoende och öppen struktur med styrgrupp, referens grupp och specialistgrupper inom respektive effektområde, för att ge alla intressenter möjlighet att involvera sig i innovationsområdets utveckling och framtid.» En samverkansplattform medför en kraftsamling kring gemensamma målsättningar, vilket möjliggör internationell påverkanskraft och utgör förutsättningar för att kunna komma in i internationella beslutsstrukturer. Foto: istock.com/vm 28 29

16 Prestation, evenemang och folkhälsa» 5. Fyra satsningar Prestation, evenemang och folkhälsa» 5. Fyra satsningar Multidisciplinär kunskapsutveckling och riktat innovationsstöd» Vi behöver utveckla mer kunskap om förutsättningar för innovationer inom sportsektorn, t.ex. genom vetenskapliga studier med syfte att öka den empiriska och teoretiska kunskapen om systeminnovationer, dvs. när ett antal varor och/eller tjänster tillsammans skapar en unik innovation.» Vi behöver förstärka högskoleutbildningen med mer kraftfulla inslag av innovation och entreprenörskap i samarbete med näringslivet, både för att förstärka anställningsbarhet och utveckla företagande, samt initiera och stödja tvärvetenskaplig forskning i samverkan mellan problemägare och möjliggörare. Foto: Johannes Poignant (CC by 3.0)» Vi behöver systematiskt följa upp och utvärdera specifika satsningar inom effektområdena, som t.ex. skid-vm i Falun 2015, handbolls-vm 2016, alpina VM 2019 och skidskytte-vm 2019, men även satsningar på sporten som integrationskatalysator, etc. Ökad digitalisering och förbättrad digital infrastruktur» För att ligga i framkant internationellt både inom prestation, evenemang och folkhälsa, behövs en ökad satsning på digitalisering av sporten och sportupplevelser.» För att kunna erbjuda och leverera relevanta uppkopplade produkter, t.ex. i samband med evenemang både utomhus och inomhus, behövs den digitala infrastrukturen byggas ut.» Kunskapsnivån och användningen av digital teknik och verktyg behöver öka inom idrottsrörelsen och det kan endast åstadkommas genom en kraftsamling kring detta.» För att skapa behovs- och marknadsanpassade digitala produkter med fokus på upplevelse och användarnytta, måste vi utnyttja kunskap och kompetens inom interaktionsdesign och användardriven utveckling såväl som dataanalys och integritet, vilka är områden där Sverige har en hög erkänd kompetens.» Testbäddar och Living Labs där informations- och kommunikationsteknologier såväl som nya idéer och produkter kan testas, utvecklas och utvärderas, utgör en viktig funktion för innovation och kommersialisering och därmed en förutsättning för att skapa tillväxt.» Vi behöver kartlägga vilka svenska eller nordiska företag som har gjort en framgångsrik innovationsresa. Vad kan vi lära av dem? Vad säger forskningen om innovationer inom närliggande områden? Vad kan överföras till innovationer inom sport?» Vi behöver skapa fler innovationsmiljöer, både fysiska och virtuella inkubatorer och mötesplatser (hubbar) för näringslivsaktörer och intressenter inom effektområdena för att säkerställa att kunskapen och erfarenheterna implementeras i utbildningar, offentlig sektor, näringsliv, m.m.» Vi behöver etablera kanaler för att utnyttja teknik och tekniska lösningar i andra industrier via sport samt bygga vidare på sportens lösningar så att de förs vidare till andra teknikområden och marknader. Internationell exponering i samband med evenemang» Ansökningsprocessen för större internationella evenemang, t.ex. en OS-ansökan, skapar unika möjligheter att marknadsföra Sverige, våra produkter och vår kompetens mot en global publik.» Stora ekonomiska resurser och investeringar till sportsektorn, såväl som andra sektorer t.ex. fastigheter och infrastruktur, brukar frigöras vid eventuell tilldelning av internationella event. För alpina VM i Åre 2019 förväntas budgeten omfatta miljoner kr och investeringar fram till 2019 uppskatts till ca miljoner kr.» Samverkan med olika typer av internationella sportevenemang skapar exponeringsytor där svenska innovationer inom flera olika branscher kan komma till nytta, presenteras och marknadsföras

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT Jin Moen Affärs- och innovationsområdeschef Internet of Sports @ Swedish ICT Riksidrottsförbundets Elitidrottskonferens 11 maj 2015, Chalmers Conference Center INTERNET

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Skid-VM 2015 innebär:

Skid-VM 2015 innebär: vision Den 18 februari 2015 invigs skid-vm 2015 i Falun, Dalarna. Då inleds en idrotts- och folkfest som under några veckor kommer att sätta hela vår region i fokus för världens intresse. Under ansökningskampanjen

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Örebro universitets vision och strategiska mål

Örebro universitets vision och strategiska mål Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen Vi ger varje gäst ett personligt bemötande Turistföretagen i Hemavan Tärnaby har sedan

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Strategi för digitalisering

Strategi för digitalisering Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

STRATEGISK AGENDA

STRATEGISK AGENDA STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.

Läs mer

Forsknings- och innovationsagenda 2019

Forsknings- och innovationsagenda 2019 Forsknings- och innovationsagenda 2019 Innehåll Sammanfattning 3 Prioriterade områden för ICT Sweden 4 Artificiell intelligens............. 4 System av system............... 4 Cybersäkerhet..................

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Vision. Värderingar. Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra

Vision. Värderingar. Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra Vision - En galoppör i varje stall Värderingar Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra Respekt Vi tillåter olika åsikter,

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

Svensk rodd idrotten hela livet

Svensk rodd idrotten hela livet Svensk rodd idrotten hela livet Verksamhetsinriktning med strategiska mål för svensk rodd mot 2025 Svensk rodds vision dit vill vi Idrotten hela livet Innehåll Svensk rodds verksamhetsidé därför finns

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll

Läs mer

Gymnastikförbundet Syds Verksamhetsplan 2017/2018

Gymnastikförbundet Syds Verksamhetsplan 2017/2018 Gymnastikförbundet Syds Verksamhetsplan 2017/2018 Gymnastikförbundet Syds verksamhetsplan utgår från den verksamhetsplan som Gymnastikförbundet antagit för verksamhetsåren 2017-2018. Gymnastikförbundet

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen

Läs mer

Utmaningsdriven innovation

Utmaningsdriven innovation Utmaningsdriven innovation Vad karaktäriserar en samhällsutmaning? Tydligt internationella Skär genom sektoriella och disciplinära gränser Finns högst upp på politiska agendor världen över Allt starkare

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

STRATEGI FÖR UPPLÄNDSK FOTBOLL

STRATEGI FÖR UPPLÄNDSK FOTBOLL STRATEGI FÖR UPPLÄNDSK FOTBOLL 2019 2023 Strategi för uppländsk fotboll 2019 2023 Vision : Fotboll Nationalsporten För alla överallt Verksamhetsområden: Fotbollsutveckling Föreningsutveckling Förbundsutveckling

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna Nya Skandinaviens ledande destinationsbolag Visit Dalarna Vi konkurrerar med 150 000 kommuner och regioner i Europa om boende, besökare, företag, investeringar och kompetens. Beslutsunderlag Syfte och

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Event in Skåne AB Verksamhetsplan 2015 Kontakt +46 (0) 40 675 30 01 event@skane.com eventinskane.com Besöksadress Dockplatsen 26 211 19 Malmö Sweden Postadress 205 25 Malmö Verksamhetsplan 1 Sweden Vision

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Framtidsanalys 9 trender som påverkar den svenska idrottsrörelsen. 20 maj 2014

Framtidsanalys 9 trender som påverkar den svenska idrottsrörelsen. 20 maj 2014 Framtidsanalys 9 trender som påverkar den svenska idrottsrörelsen 20 maj 2014 HOLISTISK HÄLSA HETEROGENISERING DE NYA PENSIONÄRERNA DEN VINNANDE VÄGEN SAMHÄLLSKAPITALISM DEN SKAPANDE EKONOMIN STAMSAMHÄLLET

Läs mer

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Bakgrund. Definitioner

Bakgrund. Definitioner Bakgrund Det sker ett paradigmskifte i världen där den tekniska utvecklingen förändrar samhället i stort. Ökad digitalisering skapar nya beteenden hos människor, vilket i sin tur bidrar till att människors

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Ansökan om medfinansiering av projekt: Hälsoteknikcentrum Halland

Ansökan om medfinansiering av projekt: Hälsoteknikcentrum Halland TJÄNSTESKRIVELSE 1(8) HANDLÄGGARE Ann-Mari Bartholdsson, Avdelningen för Näringslivsutveckling 035-179887 Datum Diarienummer 2012-11-15 RS120436 Regionstyrelsen Ansökan om medfinansiering av projekt: Hälsoteknikcentrum

Läs mer

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern 2017-10-03 Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18 101/2018 Dokumentnamn: Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommun. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt 2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under

Läs mer

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande

Läs mer

STRATEGI sammanfattning. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig. HUR SBBF:s styrelse och kansli har under hösten

STRATEGI sammanfattning. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig. HUR SBBF:s styrelse och kansli har under hösten Strategi 2025. sammanfattning STRATEGI 2025. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig kring en ny strategi. Den tidigare strategin fastställdes 2014 och stäcker sig till 2020. Riksidrottsförbundet

Läs mer

Näringslivsprogram

Näringslivsprogram Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar

Läs mer