Delårsbokslut per juni år 2012

Transkript

1 (20) Grundskole- och gymnasienämnd Delårsbokslut per juni år Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens skrivelse den 6 augusti. Sammanfattning Grundskole- och gymnasienämndens totala resultat uppgår till -10,5 mnkr per juni. Prognosen för grundskole- och gymnasienämnden per helår pekar mot ett resultat på -16,6 mnkr. Det prognoserade underskottet beror främst på att budgeten för är delvis fel på köp av verksamhet. Det är t.ex. fel volymberäkning gällande avtalselever och särskoleelever inom grundskolan och gymnasieskolan. Vidare har inte gymnasieelevers SL-kort, idrottstillägg, modersmålstillägg och kostnad för elever som går på IV/IM-program budgeterats samt högre personalkostnader och fler elever. Dock är prognosen något osäker på grund av omständigheterna kring kompensation för felaktig budgetering av avtalselever samt volym. Summan av verksamhetens intäkter uppgår till 32,9 mnkr vilket är 1,3 mnkr sämre än budget. Det är framför allt försäljning av verksamhet som är sämre än budget. et för verksamhetens kostnader är totalt 240,2 mnkr vilket är 10,4 mnkr sämre än budget. Det är framför allt köp av verksamhet som överstiger den budgeterade kostnaden samt högre lokalhyror och elkostnader. Inom grundskolan har antal barn ökat i förhållande med budget. Totalt förväntas antal barn inom grundskolan bli 4 procent högre än budgeterat för helåret och 8 procent inom skolbarnomsorg. Prognosen för antalet Sundbybergselever inom gymnasiet är 4 procent lägre än budgeterat per helår. Förslag till beslut 1. Förvaltningens delårsbokslut godkänns och översänds till kommunstyrelsen. Sundbybergs stad, Sundbyberg Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne Telefon: Organisationsnummer: kommunstyrelsen@sundbyberg.se

2 (20) Väsentliga händelser under perioden Implementering av ny skollag inklusive nya läro- och kursplaner. Kompetenskartläggning avseende lärarbehörighet i grundskolans samtliga årskurser och ämnen. Prioriterade mål för alla nämnder Uppdrag från fullmäktige till nämnd Vi ska konkretisera och förbättra kommunikationen med medborgarna i syfte att synliggöra kommunens verksamhet och ge medborgarna större insyn i beslutsprocesser och säkra det politiska inflytandet och ansvaret. Vi ska sträva efter att förbättra folkhälsan genom möjlighet till ett aktivt och hälsosamt liv. Särskilt fokus ska läggas på barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor. Planerade åtgärder för att effektuera uppdraget Kommunikationen internt och externt fortsätter att utvecklas med ständiga förbättringar, bland annat genom nyrekrytering av en kommunikatör, som får till uppgift att ansvara för extern och intern kommunikationen; med medborgarna och med förvaltningens drygt 800 medarbetare. De olika e-tjänsterna som finns till förfogande är betydelsefulla för att förbättra och förenkla dialogen mellan medborgarna och våra olika verksamheter. Det handlar till exempel om verktyg för val av förskola och skola samt synpunktshantering. Under läsåret 2011/ planerar förvaltningen utbildningsinsatser för förskolecheferna för att säkerställa användandet av dessa digitala verktyg. Den nya skollagen som implementeras under läsåret 11/12 formulerar särskilda krav (kap. 4) för våra verksamheter, avseende inflytande och samråd för barn, elever och vårdnadshavare. Ett viktigt folkhälsoarbete sker genom samarbetet med landstinget i projektet Ett lättare liv i Sundbyberg, där förskola och skola deltar med avsikt att förbättra barn och elevers vanor avseende kost och fysiska aktiviteter. Det ska genomföras kompetenshöjande insatser för såväl personal som föräldrar inom området goda matvanor, och dessutom pågår ett kommunövergripande arbete med att ta fram ny drogpolicy i staden. Uppföljning av vidtagna åtgärder Kommunikatör har anställts, utveckling av intern och extern webplats pågår. Befintliga e-tjänster fungerar tillfredsställande, vilket till exempel innebär att förvaltningen numera har god överblick och kvalitativt analysmaterial för synpunktshantering. Implementering av ny läroplan för grundskolan har genomförts planenligt. Ny kursplan i ämnet idrott och hälsa har implementerats. Stärkt fokus på att eleverna utvecklar sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang och att kunna praktisera och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. Stadens nya drogpolicy är framtagen och implementerad. Verksamheternas miljöpåverkan Minst en skola ska certifieras för Grön Ingen skola har certifierats för

3 (20) ska minska Skapa förutsättningar för att människor enkelt ska kunna välja att vara klimat- och miljöanpassade. Ställa tydliga och relevanta miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Varje år ska vi redovisa vilka åtgärder som genomförts utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Ökad delaktighet och inflytande för barn och unga i Sundbybergs stad ska tillförsäkras. Medarbetarna ska vara nöjda med arbetsgivaren Sundbyberg Flagg. Alla yrkesutbildningar skall arbeta med ett medvetet miljötänkande. I de upphandlingar som sker finns ett arbetssätt som säkrar tydliga och relevanta miljökrav genom att både upphandlingsavdelningen och stadens miljösamordnare är delaktiga. I den nya skollagen framgår särskilt av kap.1 10 att särskild hänsyn ska tas till barnens bästa. Detta verkställs genom att i de ärenden som nämnden fattar beslut om ska det framgå att konventionen om barnens rättigheter tillämpats. Regelbundna medarbetarundersökningar genomförs, och målet för är att ha ett medarbetarindex (nöjdhet) på 79. Alla rektorer upprättar, i samråd med personalen, åtgärdsplaner för förbättringar av medarbetarnöjdheten. grön Flagg ännu. Gymnasieskolan jobbar med ett medvetet miljötänkande på alla yrkesutbildningar, t.ex: Måleriprogrammet använder endast vattenbaserad färg och där återvinner vi förpackningar, burkar m.m. Frisörprogrammet sorterar avfall och jobbar med ett återvinningsprogram Grön salong. Återvinning av färg, vätskor m.m. Fordonsprogrammet sorterar avfall och återvinner miljöfarliga ämnen som t.ex. olja m.m. Textil Designprogrammet sorterar avfall, arbetar med ett återvinningsprojekt med eleverna (Remake; syr nytt av gammalt) återvinner tyger och använder ekologiska tyger. Arbetet pågår enligt plan, dock ej helt implementerat. Beaktas i all ärendehantering, och ny skollag och läroplan har implementerats planenligt. Nästa medarbetarundersökning genomförs hösten. Alla rektorer har tillsammans med sina medarbetare arbetat med sina identifierade förbättringsområden. Cheferna inom Sundbybergs stad Chefsindex ingår som en integrerad del av Nästa medarbetarundersökning

4 (20) ska uppfattas som professionella, utvecklande och drivande ledare av medarbetarna Medarbetarna ska känna sig stolta över att arbeta i Sundbyberg Andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska minska. Sjukfrånvaron bland stadens anställda ska minska. Resurserna ska användas effektivt med hög kvalitet Kvalitetssystem Lean eller ISO 9001 ska finnas inom hela organisationen årliga medarbetarundersökningen. Målet för är att uppnå chefsindex 75. Samtliga rektorer upprättar handlingsplaner för att förbättra sina chefsindex. Genom kommunens chefsutvecklingsprogram, CUP, ska chefers professionalitet stärkas. Enligt den nya skollagen ska nämnden se till att nyanställda rektorer går den statliga, treåriga rektorsutbildningen. Utbildningen ska vara genomförd inom fyra år efter att rektor tillträtt. Frågor avseende stolthet ingår i medarbetarundersökningen. Målet för är ett index på 75. Varumärkesbyggande insatser genomförs löpande. Kostnaden för timavlönade har ökat från 2008 till 2011 och avser i huvudsak kostnad för vikarier i grundskolan. För att bryta kostnadsökningen behöver skolorna hitta andra sätt att lösa lärares korttidsfrånvaro. Rektorerna följer kontinuerligt medarbetarnas sjukfrånvaro och vi har väl fungerande och kända rehabiliteringsrutiner. Vid behov av chefsstöd kontaktas personalkonsult och företagshälsovård anlitas vid behov. Alla våra medarbetare erbjuds via Falck Healthcare fria konsulterande samtal inom psykosociala, privatjuridiska och ekonomiska frågeställningar. Friskvårdsbidrag till alla medarbetare. Den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 ställer krav på kommunen som huvudman att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska även genomföras på skolenhetsnivå. Inriktningen ska vara att de mål som finns för genomförs hösten. Samtliga rektorer har upprättat handlingsplaner för att förbättra sin chefsindex, uppföljning med förvaltningschef genomförs kontinuerligt. Samtliga rektorer som anställdes 2011 har genomfört CUP, inga nya har därefter tillkommit i programmet. Samtliga rektorer som anställts går rektorsutbildningen, ytterligare en rektor skall påbörja utbildningen under läsåret /13. Nästa medarbetarundersökning genomförs hösten. Pågår Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid januari-juni: 4,5 % att jämföra med 3,1 % motsvarande period föregående år. Andelen långtidssjukskrivna (>60 dagar) av totalt antal sjukskrivna är 31,4 % (15,2 % föregående år). Implementering av ny skollag och läroplan har genomförts planenligt. Det systematiska kvalitetsarbetet ( Årshjulet ) har vidareutvecklats i nära samarbete med InfoMentor.

5 (20) Ökad omvärldsanalys utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls 1. Genom att bland annat använda oss av de uppgifter som Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetat fram i öppna jämförelser får vi möjlighet att analysera vår verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. SKL:s öppna jämförelser används i tillämpliga delar. Uppföljning av nämndmål Mål/Målvärde Startvärde Måluppfyllelse Andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen ska öka Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet skall öka Andelen behöriga lärare i grund- och gymnasieskolan ska öka Andelen föräldrar som är nöjda med skolan ska öka 1 Skollagen 4 kap. 5 67,4 % ,4 % (preliminärt) 79,0 % av totala antalet elever. Naturvetenskap, teknik: 78,4 % Ekonomi, humanistiskt, samhällsvetenskap: 77,9 % Estetiska: 81,1 % Yrkesprogram: 83,7% Grundskolan 84 % Gymnasieskolan 83 % Åk 3: 73 % Åk 5: 69 % Åk 8: 65 % Källa: Kommunens elevregister. 76,3 % av totala antalet elever. Naturvetenskap/ teknik: 79,7 % Ekonomi, humanistiskt, samhällsvetenskap: 78,5 % Estetiska: 77, 2 % Yrkesprogram: 77,9% Källa: Gymnasieantagningens statistik Statistik till SCB rapporteras i november. Egen kompetenskartläggning visar ökning på grundskolan. Källa: Comaea Åk 3: 71 % Åk 5: 79 % Åk 8: 61 % Källa: Skolundersökningen Ej uppfyllt (prel.) Ej uppfyllt Pågår Delvis uppfyllt

6 (20) Andelen elever som tycker att de går i en bra skola och har en bra arbetsmiljö ska öka Andel Sundbybergselever som väljer kommunens skolor ska öka Andel elever i årskurs 3 som läser flytande och obehindrat med god förståelse ska öka. Andel elever som nått gränsvärdet i ämnesproven i årskurserna 3, 6 och 9 ska öka Ogiltig frånvaro i grundskolan ska minska Bra skola Åk 3: 90 % Bra arbetsmiljö Åk 3: 80 % Bra skola Åk 5: 75 % Bra arbetsmiljö Åk 5: 90 % Bra skola Åk 8: 59 % Bra arbetsmiljö Åk 8: 80 % 69 % av eleverna 2011 avser grundskolan Bra skola Åk 3: 85 % Bra arbetsmiljö Åk 3: 87 % Bra skola Åk 5: 75 % Bra arbetsmiljö Åk 5: 90 % Bra skola Åk 8: 52 % Bra arbetsmiljö Åk 8: 87 % Källa: Skolundersökningen. 68 % (aug ) avser grundskolan Källa: Kommunens elevregister 83 % våren % våren Åk 3: Svenska 69,5 % Matematik 76,3 % Nationella prov i åk 6 genomfördes för första gången vårterminen. Åk 9: Svenska 76,3 % matematik 60,0 % Engelska 80,5 % Kommunen saknar system för systematisk uppföljning av frånvaron, varför ogiltig frånvaro ej kunnat redovisas. Källa: Statistik från förvaltningen Åk 3: Svenska 78,5% Matematik 79% Åk 6: Svenska 82,7 % Matematik 91,1 % Engelska 92,9 % Åk 9: Svenska 71,7 % Matematik 66,6 % Engelska 75,6 % Källa: QlikView Under vårterminen har manuella uppföljningar genomförts kvartalsvis. Se tabell 1 Delvis uppfyllt Ej uppfyllt (ej tillämpligt för gymnasiet) Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Pågår Skillnaderna i resultaten Se tabell 2. nedan Se tabell 3. nedan Delvis uppfyllt

7 (20) avseende nationella proven mellan områden, skolor och inom skolor ska minska samtidigt som kommunens resultat höjs. Tabell 1. Ogiltig frånvaro FRÅNVARO FRÅNVARO kvartal 1 kvartal 2 Frånvaro över 4 månader Ströfrånvaro mer än 4 dagar per månad Olovlig frånvaro (obeviljad) ANTAL ELEVER Frånvaro över 4 månader Ströfrånvaro mer än 4 dagar per månad Olovlig frånvaro (obeviljad) ANTAL ELEVER Duvboskolan Duvboskolan Lilla Alby skola Lilla Alby skola Miklagårdskolan Miklagårdskolan Rissneskolan Rissneskolan Skvadronskolan Skvadronskolan Ursvikskolan Ursvikskolan Ängskolan åk Ängskolan åk Ängskolan åk Ängskolan åk Örskolan Örskolan Med olovlig frånvaro (obeviljad) har skolorna rapporterat de elever som åkt på semester utan att ha fått ledigheten beviljad från skolan. Analys av Rissneskolans ökning av frånvaron från kvartal 1 till kvartal 2 är klar och riktade insatser för att vända trenden har genomförts. Tabell 2. Startvärde 2011 och utfall avseende nationella prov åk 3 Skola Matematik Andel som nått kravnivå i samtliga delprov Skola Svenska Andel som nått kravnivå i samtliga delprov Duvbo 100,0% 97,6% Duvbo 97,0% 100,0% Miklagård 97,1% 86,8% Skvadron 85,4% 86,5% Ursvik 90,0% 80,6% Ängskolan 76,6% 72,4% Skvadron 85,4% 81,1% Ursvik 73,3% 77,4% Ängskolan 78,5% 76,9% Lilla Alby 70,3% 71,4% Lilla Alby 78,4% 64,7% Örskolan 63,6% 75,4% Örskolan 27,3% 57,7% Miklagård 51,5% 76,3%

8 (20) Tabell 3. avseende nationella prov åk 6 Skola Matematik Andel som nått kravnivå i samtliga delprov (av de som deltagit) Antal som nått kravnivån i samtliga delprov Antal som deltagit i samtliga delprov 91,1% Skvadronskolan 100,0% Ängskolan 93,2% Ursvikskolan 85,7% Lilla Alby 83,3% 5 6 Miklagård 66,7% 6 9 Skola Svenska Andel som nått kravnivå i samtliga delprov (av de som deltagit) Antal som nått kravnivån i samtliga delprov Antal som deltagit i samtliga delprov 82,7% Miklagård 100,0% 7 7 Ursvikskolan 100,0% Ängskolan 80,2% Lilla Alby 83,3% 5 6 Skvadronskolan 76,2% Skola Engelska Andel som nått kravnivå i samtliga delprov (av de som deltagit) Antal som nått kravnivån i samtliga delprov Antal som deltagit i samtliga delprov 92,9% Ursvikskolan 100,0% Lilla Alby 100,0% 5 5 Ängskolan 92,5% Skvadron 90,5% Miklagård 87,5% 7 8

9 (20) Särskilda satsningar Kvällsskola Inom ramen för nämndens budget fick förvaltningen i uppdrag att starta en kvällsskola för de elever i årskurs nio som riskerade att inte få fullständiga slutbetyg. Under femton veckor fick i snitt 17 elever från Ängskolan och Rissneskolan möjlighet till extra stöd två timmar per kväll, tre kvällar i veckan. Alla lärare som undervisade var behöriga i sitt ämne. De ämnen som undervisades i var: matematik, svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religion, biologi och fysik. Eleverna var mycket nöjda med kvällsskolan. Elevresultaten däremot är svåra att bedöma, eftersom det både kan vara kvällsskolan och den ordinarie undervisningen som bidragit till elevernas resultat. En rapport och utvärdering av kvällsskolan kommer i augustinämnden. Matematiksatsning Cirka 60 lärare som undervisar i matematik har gått en utbildning/studiecirkel på 30 timmar som utgår ifrån handboken Förstå och använda tal. Studiecirklarna leds av kommunens två matematikutvecklare. NCM (Nationellt Centrum för Matematik) har utbildat 10 matematiklärare till intensivlärare och ett flertal av dem kommer under hösten att arbeta med intensiv matematik för de elever som har stora svårigheter i ämnet. Matematikutvecklarna har påbörjat en utbildning i matematik för fritidspedagoger. Språkutvecklingsprojekt Läs- och skrivutvecklare finns på alla lågstadieskolor och de har under läsåret fått utbildning i att undervisa i läsförståelse. Nästa läsår ska de utbilda sina kollegor i samma ämne med handledning från förvaltningen. Särskola En arbetsgrupp har tillsatts på barn- och utbildningsförvaltningen som undersöker möjligheterna till att utveckla grundsärskolan i Sundbyberg. Lägesrapport om arbetet lämnas till nämnden i augusti. Arbetet bedrivs utifrån målet att kunna starta grundsärskola höstterminen 2013.

10 (20) Uppföljning av verksamhetsvolymer Antal sundbybergselever i förskoleklass och grundskola I egen regi, därav I annan regi, därav Totalt, därav 2011 juni- Prognos helår helår Differens Inom grundskolan har antal barn ökat i förhållande med budget. Totalt förväntas antal barn inom grundskolan bli 4 procent högre än budgeterat för helåret. Inom skolbarnomsorg har antal barn ökat i förhållande med budget. Totalt förväntas antal barn inom skolbarnomsorg bli 8 procent högre än budgeterat för helåret. Differens % % Fk % Åk % Åk % Åk % % Fk % Åk % Åk % Åk % % Fk % Åk % Åk % Åk % * Anm. I summan ingår ej 29 elever som befinner sig utomlands Antal sundbybergselever i skolbarnomsorg 2011 juni- I egen regi, därav Prognos helår helår Differens Differens % % Skolbarnomsorg 6-9 år % Skolbarnomsorg år % I annan regi, därav % Skolbarnomsorg 6-9 år % Skolbarnomsorg år % Totalt, därav % Skolbarnomsorg 6-9 år % Skolbarnomsorg år %

11 (20) Antal sundbybergselever i gymnasiet 2011 Totalt antal elever, därav egen regi annan regi Prognosen för antalet Sundbybergselever inom gymnasiet är 4 procent lägre än budgeterat per helår. Andelen elever i juni som studerar hos annan huvudman är 967 elever av totalt 1 076, det är 90 procent av det totala antalet elever, en fortsatt ökning av elever som väljer att studera på andra gymnasium än kommunens egna. I prognosen beräknas på 90 procent. Uppföljning av ekonomiskt utfall juni- Prognos helår * Anm. I summan prognos ingår ej LÖF SP ht- (prgramet finns inte längre) helår Differens et per juni för grundskole- och gymnasienämnden uppgår till minus 10,5 mnkr. Inom posten intäkter redovisas en resultatförsämring med 1,3 mnkr i jämförelse mot budget. Det är framför allt försäljning av verksamhet som är sämre än budget. På kostnadssidan redovisas en ökning av utgifterna med 10,4 mnkr jämfört med budget. Största kostnadsökningen är inom köp av verksamhet med 6,0 mnkr och övriga driftkostnader med 1,9 mnkr i jämförelse med budget. Differens % % % % Det prognoserade underskottet beror främst på att budgeten för är delvis fel på köp av verksamhet. Det är t.ex. fel volymberäkning gällande avtalselever och särskoleelever inom grundskolan och gymnasieskolan. Vidare har inte gymnasieelevers SL-kort, idrottstillägg, modersmålstillägg och kostnad för elever som går på IV/IM-program budgeterats samt högre personalkostnader och fler elever. Dock är prognosen något osäker på grund av omständigheterna kring kompensation för felaktig budgetering av avtalselever samt volym.

12 (20) Grundskole- och gymnasienämndens resultat (mnkr) ack ack Diff ack Prognos Diff ack juni -12 juni -12 juni -12 Helår Helår Helår juni -11 Helår 2011 Försäljningsmedel 0,1 0,2-0,1 0,4 0,4 0,0 0,2 0,3 Taxor och avgifter 4,1 4,0 0,1 8,1 8,1 0,0 3,8 7,7 Hyror och arrenden 0,8 0,1 0,7 0,2 0,2 0,0 2,2 5,2 Bidrag 5,2 5,0 0,2 9,9 9,9 0,0 5,2 12,2 Försäljning av verksamhet och entrepr. 22,7 24,9-2,2 44,8 49,8-5,0 28,1 49,1 Interna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa verksamhetens intäkter 32,9 34,2-1,3 63,4 68,4-5,0 39,5 74,5 Personalkostnader -99,8-99,8 0,0-200,6-199,6-1,0-98,6-196,0 Konsulttjänst och inhyrd personal -1,9-1,1-0,8-2,8-2,2-0,6-2,5-5,1 Köp av verksamhet -102,8-96,8-6,0-203,6-193,6-10,0-99,2-197,9 Bidrag och transfereringar -0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Lokalhyror -23,1-21,6-1,5-43,1-43,1 0,0-22,2-44,4 Kapitaltjänstkostnader -1,1-1,0 0,0-2,0-2,0 0,0-1,0-2,3 Övriga kostnader -11,4-9,5-1,9-19,0-19,0 0,0-11,1-26,6 Summa verksamhetens kostnader -240,2-229,8-10,4-471,1-459,5-11,6-234,6-472,3 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Verksamhetens nettokostnader -207,2-195,6-11,7-407,7-391,1-16,6-195,1-397,9 Kommunbidrag 196,7 195,6 1,1 391,1 391,1 0,0 194,2 388,3 Volymersättning/kompensation 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -10,5 0,0-10,5-16,6 0,0-16,6-1,0-9,5 Grundskolan Grundskolornas nettoresultat till och med juni uppgår till minus tkr i jämförelse mot budget. Grundskolans resultat beräknas vara enligt budget i prognosen. Prognosen är däremot något osäker beroende på hur skolenheterna klarar av att dra ner på sina kostnader. Grundskolan (tkr) juni juni Diff ack juni -11 Helår 2011 Kontogrupp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader Resultat

13 (20) Grundskolans enheter (tkr) - varav personalkostnader - varav övriga kostnader Resultat utfall ack juni -11 Helår 2011 Verksamhet Intäkter Kostnader Lilla Alby skola Ängskolan Duvboskolan Skvadronskolan* Miklagårdskolan Rissneskolan** Ör skolan Ursvikskolan Resultat * -varav särskola * -varav grundskola ** -varav särskola ** -varav grundskola Gymnasiet totalt juni Sankt Martins gymnasium Sankt Martin redovisar ett underskott med minus 1,1 mnkr till och med juni månad. Antal elever är i nivå med budget. Gymnasiet arbetar för att nå ett nollresultat vid årsskiftet. Sankt Martins gymnasium, resultat (tkr) juni Diff ack juni -11 Helår 2011 Kontogrupp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader Kommunbidrag Resultat juni juni Diff ack juni -11 Helår 2011 Kontogrupp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader Resultat

14 (20) Löfströms gymnasium, samhällsprogram et t.o.m. maj för Löfströms gymnasium, samhällsprogrammet, är plus 0,2 mnkr. Löfströms gymnasium, samhällsprogram, resultat (tkr) juni Löfströms gymnasium, introduktionsprogram et t.o.m. juni för Löfströms gymnasium, introduktionsprogram, är plus 0,6 mnkr. Antal elever är något lägre än budget. Skolans resultat beräknas vara enligt budget i prognosen. Löfströms gymnasium, introduktionsprogram, resultat (tkr) Globala enheten Den globala verksamhetens resultat t.o.m. maj är 0,2 mnkr bättre än budget. För helåret bedöms den globala enheten göra ett nollresultat. Globala enhetens resultat (tkr) juni Diff ack juni -11 Helår 2011 Kontogrupp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader Kommunbidrag Resultat juni juni Diff ack juni -11 Helår 2011 Kontogrupp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader Resultat juni juni Diff ack juni -11 Helår 2011 Kontogrupp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader Kommunbidrag Resultat

15 (20) Elevhälsa Elevhälsans resultat t.o.m. juni är 0. Enheten beräknas göra ett nollresultat på helåret. Elevhälsans resultat (tkr) juni juni Diff ack juni -11 Helår 2011 Kontogrupp Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader Kommunbidrag Resultat Köp och försäljning av verksamhet Underskottet av köp av verksamhet beror på att budgeten på är delvis fel på köp av verksamhet, t.ex. fel på volym (avtalselever och särskolelever) SL-kort, idrottstillägg, modersmålstillägg och avtalselever + IV/IM samt fler elever i förhållande till budget. Nettokostnader centrala poster grundskola/gymnasie (tkr) juni Kontogrupp juni Diff Nettokostnader internt Nettokostnader externt Kommunbidrag Resultat Vidtagna eller planerade åtgärder med anledning av budgetavvikelser Enligt separat Handlingsplan för utvecklad ekonomistyrning

16 (20) Uppföljning av investeringar (mnkr) Planerad Total Varav Prognos Diff ombudg. driftstart investerin g juni -12 Helår från 2011 Helår Helår DUVBO F-6 PGM ARBETE -3,8-0,2-3,8 3,8-3,8 0, INVENTARIER GGN GEM -1,0-0,1-1,0 0,0-1,0 0, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN -3,9-0,1-3,9 3,9-3,9 0, URSVIKSKOLAN PGM.ARB -1,2-0,7-1,2 1,2-1,2 0, ÖRSKOLAN MITT F-3 I SBG PGM ARBETE -1,4-0,1-1,4 1,4-1,4 0,0 FÖRSTUDIE/PGM -0,7-0,1-0,7 0,7-0,7 0, ANPASSNING SKOLA RISSNE -0,3 0,0-0,3 0,3-0,3 0, LILLA ALBY F-6 PGM ARBETE -2,0-1,7-2,0 2,0-2,0 0, ÖR FÖRSKOLA PGM ARBETE 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0, E-SKOLPORTALEN -0,1 0,0-0,1 0,1-0,1 0,0 Summa -14,4-3,1-14,4 13,4-14,4 0,0 Programarbete pågår hela för Duvboskolan, Örskolan och Ursvikskolan. Lilla Alby skolas programarbete avslutas i augusti. Programarbete för skola mitt i Sundbyberg startar igen i augusti. Anpassning av Rissneskolan kommer att starta under hösten och avslutas under Övrigt Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet sker fortlöpande för att säkerställa efterlevnad av ny skollag, nya läro- och kursplaner. Handlinsplaner skall konkretiseras under hösten för att svara upp mot kommande krav på lärarbehörighet och därtill kopplad lärarlegitimation. Upphandlingar Typ av upphandling År som upphandlingen ska genomföras Tidpunkt när avtalet beräknas träda i kraft Period som avtalet beräknas omfatta Kommentarer Brukarundersökning i förskola och skola år Samordnas med förskolenämnden Läromedel år Samordnas med förskolenämnden

17 (20) Redovisning av uppföljning av statistik avseende elever i skolan och i klasserna. Uppföljning Barn och utbildningsförvaltningens uppföljningsverktyg QlickView 2 ger förvaltningen centralt och skolornas rektorer förutsättningar till uppföljning av skolornas inre organisation och kostnader. Skvadronskolan har elever som är mottagna i grundsärskolan och även elever i en samverkansklass 3 som är ett samarbete med BUP och Stockholms landsting. Dessa elever ingår i det redovisade elevunderlaget. Skolan organiserar klasser och grupper för att på bästa möjliga sätt tillgodose dessa elevers behov vilket påverkar uppföljningen deras klasstorlekar. Rissneskolan har fyra särskoleelever inskrivna på skolan som också påverkar den skolans uppgifter. Tabell 1 visar i den första kolumnen hur många elever det är vid mätdatumet och den andra kolumnen visar förändringen i antal från första mättillfället till mätdatumet Skola Antal elever totalt, Förändring Duvboskolan Lilla Alby skola Miklagårdskolan Rissneskolan Skvadronskolan Ursvikskolan Ängskolan Örskolan Tabell 1 2 Sammanställer uppgifter från källregister Procapita, personal och lönesystem samt ekonomiska system. 3 Elever från hela Stockholms län.

18 (20) Tabell 2 redovisar antalet flickor och pojkar per skola från Alla skolor utom Örskolan och Lilla Alby skola har fler pojkar inskrivna än flickor på skolan. Den största skillnaden mellan antalet pojkar och flickor visar Skvadronskolan. Mätdatum Antal flickor Antal pojkar Kommunen totalt Duvboskolan Lilla Alby skola Miklagårdskolan Rissneskolan Skvadronskolan Ursvikskolan Ängskolan Örskolan Tabell 2 Tabell 3 redogör antalet elever per klass i varje årskurs på skolorna Dessa uppgifter baseras på hur många elever som är inskrivna i en och samma klass per årskurs. Att ge en bild av de verkliga förhållandena är inte lätt eftersom grupperingar, antal elever och antal inblandade vuxna under en skoldag varierar. Olika faktorer kan påverka det som utgör undervisningens kvalitet för eleverna, klasstorlek, skolämne och arbetsformer. Avgörande betydelse för elevernas totalupplevelse av lektionerna visar forskningen är arbetsformerna 4. Skvadronskolans uppgifter påverkas av de klasser de har för elever inskrivna i grundsärskolan vilket även är fallet för Rissneskolan. Att skolor har en åldersblandad organisation påverkar också uppgifterna över hur många elever det är per klass, då det i dessa skolor ofta är elever från två årskurser i samma klass. Det är Duvboskolan som har åldersblandade klasser i årskurs 2 och 3 samt i årskurs 4 och 5. Lilla Alby har åldersblandade klasser i årskurs 3 och 4 samt årskurs 5-6. Mätdatum Antal elever per klass Kommunen i snitt 20,6 Skvadronskolan 12,6 Duvboskolan 13,4 Miklagårdskolan 19,3 Rissneskolan 21,6 Lilla Alby skola 21,2 Örskolan 23,8 Ängskolan 24,3 Ursvikskolan 28,7 Tabell 3 4 Forskning och framsteg nr 7/2003 Kjell Granström

19 (20) Redovisning av gruppernas storlek och sammansättning inom skolbarnomsorgen i kommunens skolor. Uppföljning Barn och utbildningsförvaltningens uppföljningsverktyg QlickView 5 ger förutsättningar för uppföljning av barngruppernas storlek och sammansättning inom skolbarnomsorgen. Skolbarnomsorgen organiseras i fritidshem som kompletterar grundskolan. För barn i åldern 10 till och med 13 år erbjuds öppen fritidsverksamhet. Skolorna kan dock skriva in eleverna mellan 11 och13 år på fritidshemmet om eleverna har särskilda behov. Skvadronskolan har elever som är mottagna i grundsärskolan och även elever i en samverkansklass i ett samarbete med BUP och Stockholms landsting. Detta påverkar fritidshemmets gruppstorlekar och antalet inskrivna elever eftersom dessa ingår i antalet elever som redovisas för skolans skolbarnomsorg. Det kan också finnas enstaka elever på de övriga skolorna som är år gamla. Tabell 1 visar i den första kolumnen hur många elever det är vid mätdatumet och den andra kolumnen visar förändringen i antal från första mättillfället till mätdatumet Skolbarnomsorg skola Antal barn totalt, Förändring Duvboskolan Lilla Alby skola Ursvikskolan Miklagårdskolan Skvadronskolan Ängskolan Örskolan Tabell 1 5 Sammanställer uppgifter från källregister Procapita, personal och lönesystem samt ekonomiska system.

20 (20) Tabell 2 redovisar medelantalet avseende inskrivna elever per avdelning Antalet elever på avdelningarna varierar dock under dagen beroende på omsorgstid och årskurs samt hur fritidshemmen organiserar verksamhetens aktiviteter. Skvadronskolan har en fritidsavdelning för elever från särskolan som påverkar deras snitt. Skolbarnomsorg i kommunens skolor Snitt i kommunen 49,0 Mätdatum Antal barn i snitt per avdelning Duvboskolan 61,7 Lilla Alby skola 47,3 Miklagårdskolan 45,7 Skvadronskolan 25,0 Ursvikskolan 61,0 Ängskolan 49,8 Örskolan 50,5 Tabell 2 Tabell 3 redovisar medelantalet flickor och pojkar per avdelning Det framgår att största skillnaden mellan antalet pojkar och flickor har Ursvikskolan, där är det betydligt fler pojkar än flickor. Skolbarnomsorg i kommunens skolor Antal flickor i snitt per avdelning Antal pojkar i snitt per avdelning Mätdatum Snitt i kommunen 24,0 Snitt i kommunen 25,3 Duvboskolan 29,0 32,5 Lilla Alby skola 25,3 21,4 Miklagårdskolan 22,0 24,6 Skvadronskolan 13,4 13,2 Ursvikskolan 23,5 39,7 Ängskolan 27,2 23,1 Örskolan 28,0 22,9 Tabell 3