UPPSALA UNIVERSITET 1(5) REMISSVAR Dnr UFV 2016/1383. Strålsäkerhetsmyndigheten

Transkript

1 REMISSVAR 1(5) Dnr UFV 2016/1383 Strålsäkerhetsmyndigheten Box 256 SE Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Björn Gembert Telefon: bjorn.gembert@uadm.uu.se Remiss angående Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s Fud-program 2016 (SSM ) Uppsala universitet har anmodats lämna synpunkter på rubricerad remiss. Bifogat yttrande har utarbetats av professor Ane Håkansson, institutionen för fysik och astronomi, professor Roland Roberts, institutionen för geovetenskaper, och universitetslektor Fredrik Björefors, institutionen för kemi - Ångström. Universitetet överlämnar expe1tgruppens yttrande som sitt svar på rubricerad remiss. Beslut i detta ärende har i rektors frånvaro fattats av unde1tecknad prorektor i närvaro av universitetsdirektören Katarina Bjelke, efter föredragning av biträdande kanslichef Björn Gembe1t. Närvarande därutöver var Uppsala studentkårs ordförande Daniel Simmons. Anders Malmberg Organisalionsnr:

2 2(5) Yttrande angående Strålsäkerhets-myndighetens granskning av SKB:s Fud-program 2016 (SSM ) Kort sammanfattning Uppsala universitet ser med tillfredsställelse att de delar som specifikt rör de nukleära aspekterna har täckts på ett i stora delar adekvat sätt. Rapporten belyser relevanta frågeställningar inom geofysikområdet på ett bra och övertygande sätt. Uppsala universitet uppmuntrar ansträngningarna att i mer detalj undersöka aspekterna kring sulfidinducerad korrosion. En allmän kommentar och som berör hela kärnkraftsbranschen är frågan om kärnteknisk kompetensförsöijning i landet. I Fud 2016, liksom i flera uttalanden från kärnkraftsindustrin, förutses att kompetens att hantera reaktordrift, avveckling av reaktorer och byggande samt drift av anläggningar för inkapsling och djupförvar finns eller kommer att finnas tillgänglig. Från ett lärosätesperspektiv kan det konstateras att detta kan vara en alltför optimistisk hållning. Dels håller kärnteknisk utbildningskapacitet på lärosätena att raskt minska på grund av bristande finansiering och dels har signaler från såväl politik som industri medfö1i att studenter numera väljer andra studieinriktningar än kärnkraftteknik. Det förefaller som angeläget att denna aspekt noggrant beaktas i SKB's fo1isatta fud-arbete då kompetensbrist kan komma att utgöra en allvarlig flaskhals i framtiden. Kommentarer på skilda delar av rapporten Kommentarer som berör de nukleära aspekterna och som bör beaktas i det fortsatta arbetet. I sektion 3.1. belyses konsekvensen för hanteringssystemet av en fö1iida avställning av fyra reaktorer: "I dagens transpo1isystem finns överkapacitet så den ökade volymen förutses kunna hanteras via god planering och hög tillgänglighet i systemet.". Här efterlyses en mer djuplodande analys. I själva verket kan hanteringssystemet komma att belastas på ett oförutsett sätt på grund av kompetensbrist. Den internationella diskussionen rörande den framtida energiförsöijningen fokuserar i allt högre grad på kärnkraftens viktiga roll för att man globalt ska kunna OrganisationsN A Tnr:

3 3(5) avveckla fossilberoendet. En möjlighet som i nuläget kan förefalla avlägsen är alltså att den framtida elförsörjningen i Sverige mycket väl kan komma att ordnas med ett fo1isatt stort inslag av kärnkraft, b01iom den nu planerade reaktoravvecklingen i mitten av seklet. I sektion omnämns ett scenario där mindre förlängningar av drifttiderna äger rum men det finns skäl att redan nu studera ett fall där nya reaktorer har infö1is i det svenska systemet och hur det kan tänkas påverka såväl mellanlagring, inkapsling och förvar. Uppsala universitet ser positivt på att SKB adresserar möjligheten till återtag efterdeponering i sektion Möjligheten till åte1iag är viktig av flera skäl och inte minst i det fallet att framtida generationer önskar införa ett Generation IV system. Forskningsarbete kring det använda kärnbränslets kärnfysikaliska egenskaper bedöms som fmisatt viktigt. Dels på grund av kärnämneskontrollens krav och behov och dels på grund av de operativa behoven vid inkapsling och förvar. Uppsala universitet vill här framföra potentialen att använda så kallad "Total Monte Carlo" metodik för att i analyserna ta hänsyn till osäkerheter i grundläggande kärndata och hur dessa propagerar i olika delar av systemet. Några viktiga punkter inom området geofysik beskrivs nedan, med referenser till några relevanta delar av texten ( de flesta av punkterna tas upp i olika delar av rapporten, och sidhänvisningarna är inte tänkta att vara heltäckande): Det är positivt att SKB ämnar arbeta vidare med förbättrade ismodeller (s 228). att mätsystem för etablering av referensinformation om förhållanden vid Forsmark, samt övervakning av ändringar under byggprocessen, nämns på bl.a. s 190 och s 83 att SKB inser att seismiciteten i området inte kan förväntas vara stationär ( dvs att mönstret kan ändras över tid), och att detta bör tas i beaktan. Viktiga informationskällor som kan eventuellt leda till förbättrade insikter är, som FUD 2016 beskriver, paleoseismiska undersökningar samt OrganisationsN A Tnr:

4 4(5) högupplösningsanalyser av pågående seismisk aktivitet (bl.a. slo, s95). att SKB inser att avancerad modellering av effekter på förvaret av eventuella större jordskalv i området är ett viktigt verktyg för att bedöma riskbilden (e.g. slo, s95, s206) att mer kunskap behövs om bergsspänningar, som kommer att kräva både mer data och bättre modelleringar (s 95) Några punkter som bör beaktas vidare är: Undersökning av "kritiska strukturer" (i berggrunden vid Forsmark) nämns på bl.a. s 192. I synnerhet mot bakgrunden av det påtagligt icke-stationära i naturlig seismicitet, samt risken för inducerad aktivitet pga konstruktionsarbeten, kan det visa sig önskväii att få fram högupplösta 3D-struktmmodeller, bl.a. med hjälp av seismiska metoder, till större djup än tidigare. Microseismiska studier kan ge viktig information om spänningsförhållanden, även i volymer som inte är direkt tillgängliga. Det är viktigt att spänningsmodelleringen som beskrivs bl.a. på s 211 använder sig av data även från seismiska studier. Det kan även finnas viktiga relationer mellan inducerad seismicitet och ändringar i hydrologiska förhållanden relaterade till byggarbeten. Det kan också noteras att det inte helt kan uteslutas att större inducerade markrörelser, med tillhörande seismisk aktivitet, kan förekomma under byggprocessen, och att sådana rörelser i princip kan vara en direkt fara underbyggprocessen, eftersom även lite större skalv eventuellt kan induceras. Det är av stor vikt att ett mycket känsligt seismologiskt nätverk etableras snaii i Forsmarkområdet, i god tid innan byggarbetet böijar. Påtagliga ändringar i seismicitetsmönster kan väntas i samband med istider. Vi vet dock att idag, mellan istider, finns tydliga och viktiga icke-stationära komponenter i den observerade seismiciteten. Globalt finns en växande insikt om att skalvsaktivitet inom tektoniska plattor, långt ifrån plattgränser, kan skilja sig påtagligt från aktiveten vid plattgränser. Detta kan innebära att de etablerade metodema för riskbedömning, som bygger på erfarenheter från områden med aktiva plattgränser, eventuellt måste kompletteras för att fungera fullt ut i områden långt ifrån plattgränser. OrganisationsN A Tnr:

5 5(5) Ett relativt kort avsnitt, 8.1, behandlar korrosionsaspekter på kapseln, synpunkterna nedan gäller därför i huvudsak denna del av FUD-texten. Uppsala universitet uppmuntrar ansträngningarna att i mer detalj undersöka aspekterna kring sulfidinducerad korrosion, både vad gäller själva korrosionsmekanismerna samt förekomsten och masstransporten av sulfid i slutförvaret. Inledande experiment har genomfö1is men angreppsätt och metoder förefaller inte vara systematiska, och resultaten från dessa är därmed svåiiolkade. Uppsala universitet anser därför att ett helhetsgrepp kring denna fråga måste tas för att ordentligt utreda riskerna kring sulfidinducerad korrosion ( som är den mest kritiska i sammanhanget). Experiment måste utföras i slutförvarsliknande miljö, på ett systematiskt sätt och med adekvata metoder för att så långt som möjligt kunna bedöma omfattningen av korrosionen på mycket lång sikt. Det gäller också speciellt mekanismerna för lokal korrosion där kunskapsläget idag är bristfälligt. Detta arbete bör utföras av ett fle1ial oberoende experter med olika angreppsätt och instrumentella metoder. Uppsala universitet anser vidare att programmen kring strålningsinducerad- och spänningskorrosion bör fmisätta. Program bör även inledas för att undersöka kapselangrepp orsakad av samtidig påverkan av ovan nämnda korrosionstyper, och hur detta till exempel kan leda till lokala angrepp med ökad hastighet. Koppars eventuella korrosion i rent syrefritt vatten kan dock, å andra sidan, anses vara tillräckligt utrett. OrganisationsNATnr:

6