Likabehandlingsplan Anneroskolan och Borggårdsskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan Anneroskolan och Borggårdsskolan En plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 ! 2(! 15) Innehållsförteckning sidan Målsättning och värdegrund Vision Definitioner Främjande arbete Kartläggning Utvärdering av föregående års åtgärder Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Involvering Utvärdering av planen Bilagor Vad säger lagen? Förväntningar pedagoger/vårdnadshavare/elev Åtgärder vid incidenter (som inte bedöms vara kränkande, trakasserier eller diskriminering ) 14

3 ! 3(! 15) Målsättning och värdegrund Alla på Anneroskolan/Borggårdsskolan och dess fritidshem arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering och annan kränkande behandling. Vår målsättning är att alla trivs, känner trygghet och glädje. Anneroskolan/ Borggårdsskolan är en skola i ständig utveckling mot framtidens krav och utmaningar en skola som erbjuder en pedagogisk kreativ miljö, där alla känner lust och glädje, i ett socialt samspel utvecklas och tar ansvar för sitt eget lärande. Likabehandlingsplanens syfte är att förebygga och förhindra mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan. I vår vision är våra ledord trygghet, mod och engagemang centrala. Vision Den lilla skolan med de stora möjligheterna! ANNEROSKOLAN och BORGGÅRDSSKOLAN ska vara en plats; Där man känner sig välkommen och trygg Där man har mod att vara den man är Där man blir accepterad Där olikheter är en tillgång Där man vågar berätta, där någon lyssnar och där man blir sedd Där engagemang och möjligheter finns Där kunskap och lärande står i centrum Där varje dag är viktig och inget är för sent

4 ! 4(! 15) Definitioner I diskrimineringslagen och skollagen används begrepp som är viktigt att personal är förtrogna med. Sedan 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor. Diskrimineringsgrunderna är enligt diskrimineringslagen: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. De två sista diskrimineringsgrunderna är skolorna inte skyldiga att arbeta förebyggande med och behöver därför inte inkluderas i planen. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och har direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Ett ex. en rullstolsburen elev nekas tillträde till en viss skola pga att den inte är anpassad för funktionshinder. Indirekt diskriminering är att alltid behandla alla lika. Ett ex. att alla måste läsa högt inför klassen. Trakasserier innebär ett uppträdande där elev eller personal kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande där elev eller personal utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, fotografier och meddelande på webben) Mobbning är en form av kränkande behandling som sker systematiskt och återkommande.

5 ! 5(! 15) Främjande arbete Allt arbete på skolan och fritidshemmet genomsyras av demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Vi arbetar för ett ökat elevinflytande/elevmedverkan genom olika råd. Vi har temadagar i åldersblandade tvärgrupper. Vi har väl förankrade metoder att reda ut och åtgärda konflikter bland elever. Vi har rastvärdar med väl synliga reflexvästar ute på rasterna. Skolsköterskan, elevhälsoteamet i samarbete med kommunens resursteam finns att tillgå för enskilda elever. Vi har aktuella och välkända trivselregler. Vi gör trivselenkät 1 g/termin bland eleverna. Vi arbetar regelbundet med värdegrundsfrågor där eleverna tränas i att framföra åsikter, respektera varandra, argumentera och diskutera. Även genusfrågor diskuteras kontinuerligt. Arbetar kontinuerligt med SET (Socio Emotionell Träning, Birgitta Kimber). Vi har samlad skoldag där eleverna möter samma pedagoger under dagen. Vi har ett rådgivande föräldraråd. Vi har ett trivselteam som träffas regelbundet och som utbildas varje år. Vi har årliga aktiviteter som skapar vi-känsla. För att främja god matkultur äter personalen med eleverna, några kostnadsfritt och andra med subvention. Kartläggningsmetoder För att få fram verksamhetens behov görs följande kartläggning: Trivselenkäter och trivselteamsrapporter. Karta över skolgården där eleverna markerar ut om det finns otrygga områden. Utvecklingssamtal med elev och förälder. Klassråd, elevråd samt veckomöte på fritidshemmen. Samtal på föräldramöten och vid övriga föräldrakontakter. Observationer i elevgrupperna i skolan och på fritidshemmen. Samtal under SET-lektionerna, social emotionell träning. Läsårsutvärdering för personal. Diskussioner i arbetslagen. Barn och Utbildningsnämndens kartläggning kring inflytande, samverkan, arbetsmiljö etc. i år 5 samt för föräldrar i förskoleklass.

6 ! 6(! 15) Utvärdering av åtgärder under läsåret Mål: Att det finns kända rastaktiviteter på tiorasten. Det ska även finnas lekredskap att låna. Kulturrastaktiviteter på torsdagar! Ansvar: Fritidspedagoger, rektor Utvärdering: Rastaktiviteter har funnits på torsdagar-kulturrast vilket har uppskattats av många elever. Eleverna önskar dock fler dagar med aktiviteter. I F-3 upplever eleverna att det finns lekredskap att låna i klassen, men att de ofta försvinner. Diskussioner i klasserna har funnits vem som ska ha ansvar för att lekredskapen ska komma tillbaka till resp. klass. I 4-6 variera utbudet, men eleverna berättar att de alltid får låna av klubben. Eleverna i åk 4-6 önskar en Rastaurang i gula förrådet där alla kan få låna redskap på rasterna. Eleverna anser också att då kommer alla att ta ansvar för att lämna tillbaka det de lånar. Mål: Uppmärksamma ev otrygga lekytor och skapa trygghet där. Ansvar: Pedagoger, rektor, elever Utvärdering: Många elever upplever att skolgården känns trygg. Eleverna har fått markera ut där de känner att det finns otrygga platser. Detta gör att rastvärdar kan besöka dessa platser kontinuerligt under rasterna. Eleverna tycker om vår kompisbänk som man kan gå till om man vill ha någon att leka med.skolgården ligger i centrerat där pedagoger och elever har bra översyn. Under vår/sommar/höst finns buskar och träd som skymmer lite. Eleverna vill att det alltid ska vara en rastvärd vid fotbollsplanen. Detta försöker vi tillgodose så långt som möjligt. De äldre eleverna vill gärna vara bakom byggnad 5 och 6 på sina raster. Det kan de om deras pedagoger finns med dem. Ensamma utan sin pedagog är inte detta möjligt. Eleverna tycker det är jobbigt att folk passerar vid fotbollsplanen med sina hundar och inte plockar upp efter dem när de bajsat. Elever ide yngre åren påpekar att de tycker det är otrevligt att ungdomar förstör på vår skolgård på helgerna, de klottrar, bränner saker och förstör. Eleverna på skolan upplever att de känner till skolgränsen, som inte får passeras under skoldagen. Mål: Fortsätta arbeta för att ett vårdat språk används mellan alla, elever och personal, på Anneroskolan. Ansvar: Pedagoger och elever Utvärdering: Eleverna i de yngre åren tycker att ett vårdat språk används för det mesta. Det händer att några barn använder fula ord och svär när de blir arga. Eleverna tycker det är viktigt att påminna och säga stopp, när det händer. Eleverna upplever att vuxna markerar och påminner när de glömmer av sig.

7 ! 7(! 15) De äldre eleverna upplever att de yngre ibland kaxar sig mot dem. Då kan det vara svårt att bara ta emot. De äldre säger att de får hjälp av vuxna när de hamnar i sådana här situationer. Mål: Att eleverna får en bättre insikt i hur etik på nätet fungerar. I samtal och diskussioner förebygga nättrakasserier och utanförskap. Ansvar: Pedagoger och elever Utvärdering: Eleverna får information om etik på nätet med stigande grad och ålder.dessa frågor tas upp på SET-lektionerna och i undervisning. Eleverna i de yngre åren har inte själv utsatts för några kränkningar, men de är medvetna om att det händer och vittnar om syskon, föräldrar etc som berättat om det. De äldre eleverna upplever att skolan aktivt tar tag i saker om det hänt något på nätet mellan dem, även föräldrar blir informerade. De vuxna på skolan hjälper till och reder ut, ger redskap för hur man kan göra mm. Förebyggande arbete Åtgärder utifrån kartläggning inför läsåret Mål: Att det finns kända rastaktiviteter på tiorasten, tisdagar trivselteam, torsdagar kulturrast. Det ska även finnas lekredskap att låna. Ansvar: Fritidspedagoger, rektor Mål: Uppmärksamma ev otrygga lekytor och skapa trygghet där. Fortsätta kartläggning tillsammans med eleverna, för att kunna åtgärda otryggheten. Ansvar: Pedagoger, rektor, elever Mål: Fortsätta arbeta för att ett vårdat språk används mellan alla, elever och personal, på Anneroskolan/Boggårdsskolan. Ansvar: Pedagoger och elever Mål: Att synliggöra allas lika värden LIKA UNIKA, medvetandegöra allas behov, synliga och osynliga handikapp, för eleverna. Samtal, film, Skönlitterär läsning med bokprat, SET. Ansvar: Pedagoger, rektor Mål: Att eleverna får en bättre insikt i hur etik på nätet fungerar i stigande grad och ålder. I samtal och diskussioner förebygga nättrakasserier och utanförskap. Ansvar: Pedagoger och elever

8 ! 8(! 15) Rutiner för akuta händelser Skolans personal agerar omgående då man får kännedom om eller blir vittne till att ett barn/vuxen känner sig kränkt eller trakasserad. Ärendet lämnas till berörda, klasslärare, socionom och/eller elevhälsoteamet, som tar vidare kontakt med elever och/eller föräldrar. De som ansvarar för ärendet, beslutar vilka åtgärder som akut ska sättas in och hur de ska följas upp. Information ges till rektor, som skyndsamt utreder. Händelsen dokumenteras av pedagog/personal på incidentblanketten, rektor ansvarar för inrapportering i kommunens B4 system. Vid allvarlig händelse anmäler rektor detta till huvudman (SKOLFS 2012:10). Ansvarig för utredningen har uppföljningssamtal med de inblandade. Vid behov finns möjlighet att kontakta kommunens Resurscentrum via rektor. Vid anmälan skapas kontakt med Individ och Familj (soc.) och/eller polismyndighet. Personalen har kontroll över de inblandade för att försäkra sig om att den kränkande handlingen upphör. Rektor ansvarar för uppföljningen. Anneroskolan Trivselteam rastaktivitet ht 16

9 ! 9(! 15) Involvering Vi involverar barn, elever, personal och vårdnadshavare i arbetet med likabehandlingsplanen och förankrar arbetet genom: Diskussioner med eleverna på klass-, elev-, och fritidsråd samt i trivselteamet. Klassläraren diskuterar och går igenom likabehandlingsplanen med eleverna i klassen. Likabehandlingsplanen förankras på personalkonferenser, föräldramöten och i föräldrarådet. Likabehandlingsplanen lägges ut på hemsidan. Utvärdering av planen Utvärdering sker enligt följande: Åtgärderna utvärderas i samband med utvärderingen av läsåret av både elever, personal och föräldrar (maj/juni). Rektor är ansvarig. I slutet på läsåret görs en ny kartläggning och därefter en ny målbeskrivning för kommande läsår (sep/okt). Rektor är ansvarig.

10 (! 15)!10 Bilagor Vad säger lagen Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan; Främja jämställdhet mellan könen. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Diskrimineringslagen (2008:567). Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1 160). Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen reglerar skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa, olycksfall samt verka för en god arbetsmiljö. Exempel på god arbetsmiljö kan vara möjligheten till inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Den handlar alltså inte enbart om damm, buller eller fysiska risker utan också om den psykosociala miljön. Lagen gäller även vid aktiviteter förlagda utanför skolområdet så som i simhallar, idrottshallar och vid studiebesök och utflykter. Dock omfattas inte skolresorna till och från skolan. I största delen av lagen likställs elever med arbetstagare med undantag av barn i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Socialtjänstlagen (2001:456) 14 kap. Påvisar att all personal inom skola/fritidshem är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken (SFS 1962:700). Är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. Exempel på brott som gäller i skolan är misshandel, stöld, skadegörelse, förtal och hot. Brottsbalken (BrB 2013:366) 4 kap 6a. Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bilder av någon befinner sig inomhus i en bostad eller å en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande utrymmen, döms för kränkande fotografering. Trafikförordningen (SFS 1998:1 276). Bestämmer att den som är under 15 år och som färdas på en tvåhjulig cykel måste ha hjälm. Barnkonventionen artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 4

11 ! 11(! 15) Föräldrabalken (1983:47) 6 kap 1. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Vem gäller lagen Lagen omfattar förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, förskoleklassen, grund- och gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt kommunens vuxenutbildning. All verksamhet som omfattas av nuvarande skollagen (2010:800) ingår således.

12 (! 15)!12 Förväntningar Detta kan du förvänta dig av oss: Att all personal på Anneroskolan/ Borggårdsskolan skall arbeta efter Likabehandlingsplanens innehåll och gemensamt verka för att den följs. Att vi använder ett vårdat språk i mötet med elever, föräldrar och kollegor. Detta förväntar vi oss Detta förväntar vi oss av dig som förälder: av dig som elev: Att ni informerar skolan om Att du som elev tar ett stort barnet berättar något som ansvar för att bidra till en tyder på mobbning. god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Att prata med ditt barn om hur man bemöter och vill bli bemött av andra med respekt och lika värde. Att du aldrig utsätter någon för obehag eller fara. Att vi aktivt motverkar trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Att prata med ditt barn om hur man bemöter och vill bli bemött av andra med respekt och lika värde. Att du aldrig utsätter någon för obehag eller fara. Att vi är tydliga med information vid utflykter, studiedagar, med bl.a. vilka tider och vilken utrustning som gäller. Att vi visar respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett demokratiskt förhållningssätt. Att vi medverkar till att utveckla känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Att vi alla samarbetar och har ett gemensamt ansvar för alla barn. Att ni förmedlar en positiv syn på kunskap och lärande. Att ni visar förtroende för skolan inför barnen. Att ni inte drar er för att själva ta kontakt med skolan vid funderingar eller problem. Att ni bryr er om hur barnen har det i skolan genom att uppmuntra och hjälpa till med skolarbetet. Att du sköter dina arbetsuppgifter och läxor. Att du följer skolans regler genom t.ex. att använda ett vårdat språk, passa tider samt har ett trevligt bordsskick. Att du tar ansvar för dina kläder och saker, samt hjälper till att hålla rent och snyggt omkring dig. Att ni följer skolans trivselregler när ni är här.

13 (! 15)!13 Detta kan du förvänta dig av oss: Att vi omgående tar kontakt mer er om vi misstänker att ert barn är inblandat i mobbning eller trakasserier. Att vi har ett fungerande rastvärds system. Att föräldrar alltid är välkomna att besöka/delta i skolan Att vi alla hälsar på varandra. Detta förväntar vi oss av dig som förälder: Att ni kommer med förslag på förändringar på det ni inte tycker fungerar bra. Att ert barn kommer i tid till skolstart på morgonen samt att ni respekterar öppettiderna på fritidshemmen. Att ert barn kommer utvilad till skolan och har ätit frukost. Då orkar ert barn med skoldagen bättre. Att ni alltid, även vid lov, meddelar frånvaro/sjukdom av ert barn på via Vklass. Vi önskar också att ni friskanmäler ert barn. Att vi alla hälsar på varandra. Detta förväntar vi oss av dig som elev: Att om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller även dig som känner någon som är utsatt. Du kan vara anonym om du vill. Då skriver du ner vad du vet på en lapp och lämnar i rektorns fack på expeditionen. Att vi alla hälsar på varandra.

14 (! 15)!14 Åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara kränkande, trakasserier eller diskriminering Alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder för eleverna och föregå med gott exempel. Som vuxen går man inte bara förbi när man ser att en elev bär sig olämpligt åt utan att säga till. På Anneroskolan/Borggårdsskolan, har vi nolltolerans mot alla fula ord och kränkningar. Enligt Skolverket kan personalen ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling. Tillrättavisningar av elev. Tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning, god miljö och följa skolans regler är vare sig trakasserier eller kränkande behandling, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som det. Nödvärnsrätten. Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa misshandel av person och förstörelse av egendom. T.ex. kan en person hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Avvisning. Läraren får visa ut en grundskoleelev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Läraren har fortfarande tillsynsskyldighet i samband med avvisningen och lämnar därför aldrig ett barn utan tillsyn. Kvarsittning. Lärare kan låta grundskoleelev stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut eller högst en timme innan elevens undervisning startar. Beslagta föremål. Skolan och fritidshemmen har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra en fara mot säkerheten. Kollektiv bestraffning. Är inte tillåtet i skolan. Elevers dåliga uppförande som vi inte bedömer vara kränkande, trakasserande eller diskriminerande, åtgärdar vi på följande sätt: Direkt tillsägelser eller tillrättavisning av den vuxne som ser eller hör det. Allvarssamtal med den eller de berörda eleverna i avskildhet. Medlingssamtal med alla de inblandade. Vid upprepade förseelser informeras föräldrarna till det eller de inblandade eleverna.

15 (! 15)!15