Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2017/2116(INI) YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling över en europeisk strategi för främjande av proteingrödor att uppmuntra till produktion av proteingrödor och baljväxter i det europeiska jordbruket (2017/2116(INI)) Föredragande av yttrande: György Hölvényi AD\ docx PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 PA_NonLeg PE v /9 AD\ docx

3 FÖRSLAG Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: A. Bristen på proteingrödor i Europa har historiskt sett sin grund i gamla internationella handelsavtal, särskilt med Förenta staterna, vilka gjorde det möjligt för EU att skydda sin spannmålsproduktion, och i utbyte mot detta gavs tullfri import till EU av proteingrödor och oljeväxter (det allmänna tull- och handelsavtalet [Gatt] och Blair House-avtalet mellan EU och Förenta staterna från 1992). Detta åtföljdes av betydande framsteg när det gäller effektivare produktion av proteingrödor i tredjeländer, vilket medfört konkurrensnackdelar för EU:s jordbrukare. För dem är produktion av proteingrödor inte tillräckligt attraktivt ur ekonomisk synvinkel. B. Grödor från Brasilien, Argentina och Förenta staterna omfattas inte av samma miljö-, hälso- eller lagstiftningsmässiga krav, eller krav när det gäller genetiskt modifierade organismer (GMO), som europeiska produkter. C. Rättslig förutsebarhet, stabilitet och samstämmighet när det gäller EU:s offentliga politik är en grundförutsättning för en trovärdig och långsiktig proteinstrategi. D. Under de senaste årtiondena har EU använt sig av tre huvudsakliga åtgärder för att främja målet att uppnå oberoende i EU vad gäller proteinproduktion, nämligen frivilligt kopplat stöd till odling av proteingrödor och olje- och proteingrödor, EU:s politik för biobränsle och det tvärvillkor avseende 30 % av direktstödet som infördes genom den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för genomförandet av miljöanpassningsåtgärder, bland annat kravet att avsätta 5 % av åkermarken till områden med ekologiskt fokus och beslutet att tillåta odling av kvävefixerande växter och mellangrödor. E. Som en följd av den ringa odlingen av proteingrödor i EU minskar antalet forskningsprogram som är inriktade på vegetabiliska proteiner, och det sker även en tillbakagång inom utbildning, innovation och tillägnandet av praktiska kunskaper i EU. Forskningspolitiken kan endast bli framgångsrik om den åtföljs av politiska åtaganden på medellång till lång sikt. 1. Europaparlamentet påminner om att unionen använder 3 % av sin odlingsbara mark för proteingrödor och importerar cirka 70 % av sitt proteinrika foder främst från Brasilien, Argentina och Förenta staterna vilket till största delen består av genetiskt modifierade grödor. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att främja odlingen av proteingrödor för att minska EU:s importberoende och koldioxidutsläppen och miljöpåverkan från jordbruket. 2. Europaparlamentet anser att främjandet av odling av proteingrödor inom ramen för växelbruk kan vara ett kraftfullt redskap i övergången till mer hållbara system för jordbruksbaserade livsmedel, eftersom det stöder en övergång från högintensiva monokulturer, med syntetiska kemikalieprodukter och stor miljöpåverkan, till diversifierade ekologiska jordbrukssystem, och kan bidra till att upprätta en god miljö och öka näringskällorna för pollinatörer, vilket är centralt för den biologiska mångfalden. AD\ docx 3/9 PE v02-00

4 3. Europaparlamentet betonar att tillgång till statistik över kunskaperna om odling av och handel med proteingrödor, tillsammans med konsumenternas preferenser i detta avseende samt jordbrukares initiativ vad gäller odling av proteingrödor och dessas miljö-, hälsooch näringskonsekvenser, är av avgörande betydelse för införandet, utvecklingen, genomförandet och övervakningen av en europeisk strategi för främjande av proteingrödor. 4. Europaparlamentet framhåller att proteingrödor inte bara omfattar soja utan även spannmål och vallbaljväxter som kan odlas i en mängd olika klimatbetingade odlingsförhållanden och jordmånsrelaterade förhållanden i hela Europa. Parlamentet konstaterar att proteingrödor används för livsmedel, i foder och som bränsle. Parlamentet anser att det är viktigt att främja bevarande och odling av inhemska sorter. 5. Europaparlamentet påminner om att BSE-krisen på 1990-talet och det förbud som fastställs i förordning (EG) nr 999/2001 mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder har lett till ökad efterfrågan på växtbaserat protein i Europa. Parlamentet konstaterar att alternativa europeiska proteinkällor för foder, såsom fiskmjöl, används inom den europeiska fiskodlingssektorn. 6. Europaparlamentet anser att det bör skapas förutsättningar för att utveckla en livskraftig och hållbar inhemsk tillgång på protein i EU, vilket inte endast skulle medföra ekonomiska fördelar för jordbrukare och producenter av djurfoder och livsmedel för konsumenterna, utan även en rad miljö- och klimatmässiga fördelar, till exempel genom att proteingrödor kan fixera kväve från atmosfären, vilket minskar de koldioxidutsläpp som härrör från framställningen av syntetiska kemiska gödselmedel, som är mycket energiintensiv, och minskar utsläppen av kväveoxid vid odling av proteinhaltiga baljväxter, förbättrar markkvaliteten och förvaltningen av vattenresurserna, minskar förekomsten av sjukdomar till följd av bestående monokulturodling och skyddar den biologiska mångfalden. Parlamentet noterar vidare att en kombination av spannmål och proteingrödor på samma skifte, vilket är en vanlig metod inom ekologiskt jordbruk, har visat sig vara användbar och inte bör marginaliseras. 7. Europaparlamentet betonar att reproduktionscyklerna för skadegörare och patogener störs i växelbrukssystem som omfattar baljväxter, vilket minskar förekomsten av växtsjukdomar. Parlamentet noterar också att en uppluckring av monokulturerna även gör att den biologiska mångfalden ökar. 8. Europaparlamentet konstaterar att baljväxter drar till sig pollinatörer, men att insektsmedel som används på dessa grödor kan vara dödligt för dessa insekter. 9. Europaparlamentet påminner om att omkring 75 % av sojabönorna används till djurfoder och att genetiskt modifierade sojabönor odlas på över 90 miljoner hektar världen över, vilket motsvarar 82 % av den totala yta som används för sojaodling. Parlamentet påminner om att andelen genetiskt modifierade sojabönor i Förenta staterna ligger klart över 90 %. 10. Europaparlamentet påminner om att EU är beroende av en omfattande import av proteinrika foderråvaror, till största delen genetiskt modifierad bekämpningsmedelstolerant soja, vilket inte är önskvärt. 11. Europaparlamentet betonar att ett alltför stort beroende av import av soja från Nord- och PE v /9 AD\ docx

5 Sydamerika, som inte omfattas av samma miljö-, hälso- och lagstiftningsmässiga krav som europeiska grödor, i kombination med Kinas stigande efterfrågan på sojaprotein, försätter Europas försörjningssäkerhet i ett sårbart läge, särskilt mot bakgrund av den stigande efterfrågan till följd av en växande världsbefolkning och ökande köttkonsumtion. 12. Europaparlamentet framhåller att denna import medför ett stort koldioxidavtryck och orsakar allvarliga miljöproblem i ursprungsländerna, t.ex. avskogning, förlust av biologisk mångfald, försämring av ekosystem, ekotoxikologiska effekter, även för icke-målarter, och hälsoproblem för lokala arbetstagare samt har en negativ inverkan på markanvändningen i de områden där soja produceras. 13. Europaparlamentet konstaterar att merparten genetiskt modifierad soja som importeras till EU har gjorts tolerant mot ett eller flera bekämpningsmedel, såsom glyfosat, som det därför förekommer rester av i det importerade livsmedlet och fodret. 14. Europaparlamentet betonar att en storskalig produktion av proteingrödor skulle gynna EU eftersom EU:s underskott av vegetabiliskt protein därmed skulle minska. Parlamentet är medvetet om de betydande hinder som bottnar i den relativt låga avkastningen från lämpliga baljväxter och deras svaga prismässiga konkurrenskraft jämfört med importerade produkter. 15. Europaparlamentet konstaterar att kor och andra idisslare har utvecklats tillsammans med fördelaktiga bakterier som omvandlar gräs och annan vegetation till en proteinrik livsmedelskälla. Parlamentet betonar därför att det ur ett miljömässigt, hälsomässigt och ekonomiskt perspektiv inte är lämpligt att utfodra dessa djur med importerad soja som har transporterats långa sträckor, med tanke på att lokala foderkällor skulle kunna användas. 16. Europaparlamentet konstaterar att övergången från att utfodra idisslare med vallfoder till att utfodra dem med importerad soja och majs har lett till att regnskogar, permanenta gräsmarker, ängar och betesmark har förstörts, vilket har resulterat i en förödande förlust av biologisk mångfald samt frigörande av kol till följd av förändrad markanvändning. 17. Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra och stimulera till betesbaserad utfodring i Europa för att minska beroendet av importerad soja, som främst används till foder. 18. Europaparlamentet konstaterar att det utöver betesbaserad utfodring även finns andra betes- och foderalternativ att tillgå på tillfällig vall, såsom gräsklöverblandningar och insådd av baljväxter som vicker, lupiner och trindsädesslag som lusern. 19. Europaparlamentet stöder målen i den europeiska förklaringen om soja och andra initiativ för att främja produktion av icke genetiskt modifierad soja och odling av andra proteingrödor i Europa, förutsatt att de i praktiken genomförs på ett ansvarsfullt sätt och att hänsyn tas till målen att utveckla hållbara, socialt rättvisa och ekologiskt tåliga jordbrukssystem. 20. Europaparlamentet betonar behovet av att få jordbrukare att intressera sig för odling av proteingrödor. 21. Europaparlamentet konstaterar att för att man ska kunna få jordbrukare att odla proteingrödor måste verksamheten vara ekonomiskt bärkraftig. AD\ docx 5/9 PE v02-00

6 22. Europaparlamentet påminner om att den gemensamma jordbrukspolitiken har en avgörande inverkan på jordbrukares beslut att odla, eller sluta odla, proteingrödor och därför bör utnyttjas till sin fulla potential inom ramen för EU:s hållbarhetsmål, och i enlighet med olika initiativ på lokal nivå i fråga om produktion av proteingrödor och baljväxter. 23. Europaparlamentet noterar att införandet av frivilligt kopplat stöd för proteingrödor har bidragit till att öka produktionen i de medlemsstater som tillämpar sådant stöd och uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja det. 24. Europaparlamentet anser att den kommande gemensamma jordbrukspolitiken bör omfatta en ersättning för proteinhaltiga baljväxter och på ett bättre och mer målinriktat sätt använda verktyg som hänför sig till proteingrödor genom att tillämpa incitament i stället för straffåtgärder. 25. Europaparlamentet anser att jordbrukare bör erhålla stöd för att odla sitt eget proteinfoder och låta djuren beta på betesmark, eftersom detta skulle göra jordbrukarna mer självförsörjande och höja djurskyddsstandarden. 26. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att skapa lika villkor för produktionen av proteinhaltiga baljväxter i unionen och därför garantera lika möjligheter för jordbrukare i alla medlemsstater. 27. Europaparlamentet noterar att Blair House-avtalet fortsätter att gälla, även om det för närvarande bara odlas små mängder proteingrödor i EU. Parlamentet anser att behovet av detta avtal bör ses över och noterar även att det finns undantagsklausuler i WTO-avtalet för socialt och miljömässigt fördelaktiga stödåtgärder. 28. Europaparlamentet anser att man om ett par år skulle kunna dra nyttiga lärdomar av det nyligen införda förbudet mot användning av bekämpningsmedel i områden med ekologiskt fokus. 29. Europaparlamentet noterar att det främsta syftet med förbudet mot användning av bekämpningsmedel i områden med ekologiskt fokus är att stärka de ekologiska processerna genom att främja den biologiska mångfalden. Parlamentet konstaterar därför att förbudet mot bekämpningsmedel i områden med ekologiskt fokus överensstämmer med lagstiftningsmålen. 30. Europaparlamentet påminner om att biprodukter från produktionen av livsmedel och av biobränsle och vissa bearbetade animaliska proteiner utgör viktiga alternativa proteinkällor för foder och att deras användning bör främjas. Parlamentet betonar att biobränslen är förenliga med den cirkulära ekonomin när de tillverkas av biprodukter, avfall eller restprodukter, endast upptar en mycket liten andel av jordbruksmarken, är förmånliga för växelbruk och diversifiering av grödor samt för bruk av trädad mark i enlighet med miljöanpassningsåtgärderna i den gemensamma jordbrukspolitiken, och när de inte själva leder till att livsmedelspriserna ökar. 31. Europaparlamentet understryker att lagstiftningen om bearbetat animaliskt protein ofta är föråldrad och bör anpassas för ändamålet så att det i regelverket ges större utrymme för att underlätta användningen av alternativa proteinkällor, såsom insektsprotein. PE v /9 AD\ docx

7 32. Europaparlamentet konstaterar att fördelarna med en samproduktion av foder och biobränslen när det gäller växthusgasutsläpp redan tas upp i kommissionens Globiomstudie i beräkningarna av utsläpp med beaktande av den rekommenderade indirekta markanvändningen. 33. Europaparlamentet framhåller att baljväxter är en viktig källa till vegetabiliskt protein och därmed också har en viktig uppgift när det gäller att säkerställa en hållbar och hälsosam kost för människor. Parlamentet anser att odlingen av högkvalitativa, icke genetiskt modifierade proteingrödor i EU måste ökas för att tillgodose konsumenternas ökande intresse av och efterfrågan på växtbaserad kost. 34. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som kostutbildning kan ha när det gäller att påverka efterfrågan på livsmedel. Parlamentet betonar behovet av att man antingen på EUnivå eller på medlemsstatsnivå antar kostriktlinjer, som syftar till att främja en hälsosam kost och ta itu med de miljöfrågor som är knutna till livsmedelsproduktionen. 35. Europaparlamentet betonar att låga globala priser på protein, svåra klimatförhållanden, höga kostnader för insatsvaror och konkurrens från genetiskt modifierade proteingrödor från länder utanför Europa är utmaningar som man måste ta itu med. 36. Europaparlamentet konstaterar att oberoende vetenskaplig forskning om stabiliseringen av skördar och om stresstålighet är särskilt relevant med tanke på klimatförändringarna. 37. För att göra odling av proteingrödor mer attraktiv för jordbrukare i EU, påminner Europaparlamentet om att forskningen även bör inriktas på avkastning, proteinhalt och alkaloidhalt samt på utveckling av mer hållbara odlingssystem, särskilt sådana som bygger på växelbruk av proteingrödor. 38. Europaparlamentet betonar att de befintliga strukturerna, t.ex. systemet för jordbruksrådgivning och det europeiska innovationspartnerskapet, kan ge jordbrukare råd och utbildning i fråga om odling av proteingrödor, även vad gäller växelbruksodling. 39. Europaparlamentet stöder införandet av insynsvänliga produktmärkningssystem som bygger på certifierade produktionsstandarder, t.ex. standarderna Donau Soja och Europe Soya. 40. Europaparlamentet kräver att märkningsreglerna för genetiskt modifierade organismer utvidgas till att omfatta produkter från djur som huvudsakligen har utfodrats med genetiskt modifierat foder. 41. Europaparlamentet konstaterar att det också är absolut nödvändigt att investera i kunskapsspridning, utbyte av god praxis och utveckling av marknaden. Parlamentet betonar vikten av lokal och regional kunskap om jordmåner och lämpliga baljväxtsorter. 42. Europaparlamentet betonar behovet av innovation och utveckling när det gäller förvaltningsmetoder och tekniker för att bekämpa ogräs, skadegörare och andra faktorer som skulle kunna ha en negativ inverkan på grödornas avkastning och tillväxt. AD\ docx 7/9 PE v02-00

8 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET Antagande Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Marco Affronte, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Bas Eickhout, Karl-Heinz Florenz, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Rory Palmer, Piernicola Pedicini, Pavel Poc, John Procter, Julia Reid, Michèle Rivasi, Annie Schreijer-Pierik, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli Slutomröstning: närvarande suppleanter Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Krzysztof Hetman, Merja Kyllönen, Gesine Meissner, Nuno Melo, Ulrike Müller, Gabriele Preuß, Bart Staes, Claude Turmes Slutomröstning: närvarande suppleanter (art ) Norbert Erdős, Sven Schulze PE v /9 AD\ docx

9 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET 45 + ALDE ECR EFDD ENF GUE/NGL NI PPE S&D VERTS/ALE Gerben-Jan Gerbrandy, Gesine Meissner, Ulrike Müller Jørn Dohrmann, Arne Gericke, Urszula Krupa, John Procter, Jadwiga Wiśniewska Piernicola Pedicini Sylvie Goddyn Stefan Eck, Luke Ming Flanagan, Merja Kyllönen Zoltán Balczó Ivo Belet, Angélique Delahaye, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Karl-Heinz Florenz, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Krzysztof Hetman, Peter Liese, Norbert Lins, Nuno Melo, Annie Schreijer-Pierik, Sven Schulze Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Susanne Melior, Rory Palmer, Pavel Poc, Gabriele Preuß, Damiano Zoffoli Marco Affronte, Bas Eickhout, Martin Häusling, Michèle Rivasi, Bart Staes, Claude Turmes 1 - EFDD Julia Reid 1 0 ECR Julie Girling Teckenförklaring: + : Ja-röster - : Nej-röster 0 : Nedlagda röster AD\ docx 9/9 PE v02-00