PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Gymnasieskola Ansvarig för planen Rektor: Namn FYRISSKOLANS GYMNASIUM Adress GÖTGATAN Telefon e-postadress Namn på ansvarig chef: Runar Krantz, enhetsrektor Tel och epost , Benämnd chef i planen. Planens giltighetstid:

2 2 (10) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2. UTVÄRDERING AV INSATSER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS PLAN Utvärderingen av hur insatserna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen Föregående periods insatser Målet för insatsen/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Genomförande av en trivselenkät Kartlägga förekomsten av kränkningar, diskrimineringar enligt definitioner som ges i Skollagen. Verka för hög svarsfrekvens i enkätsvaren. 77 % svarsfrekvens i snitt på 12 klasser. 14 % av eleverna anger att de blivit utsatta för någon form av kränkningar, diskrimineringar och/eller trakasserier. Kartlägga elevers upplevelse av trivsel och trygghet på skolan. 96 % av eleverna upplever att de känner sig trygga i skolan 94 % uppger att de trivs bra eller ganska bra i klassen.

3 Svaren i enkäten analyseras av lärare och elever, elevhälsans personal och skolledningen. Identifiera utvecklingsområden samt lämna förslag på handlingsplan för att komma till rätta med identifierade problem i syfte att öka upplevelsen av trygghet och trivsel. Minska förekomsten av upplevda kränkningar, diskrimineringar och trakasserier. Arbeta fram metoder att utveckla stödet för elever som svarat att de inte vänder sig till någon om de uppger att de blivit utsatta för kränkningar, diskrimineringar och trakasserier. 3 (10) Ett tydligt identifierat utvecklingsområde är att säkerställa att eleverna har någon ur skolans personal att vända sig till om man blivit utsatt för kränkningar, diskrimineringar och trakasserier. Nästan 10 % av de svarande eleverna (23 svar) uppger att de inte vänt sig till någon ur skolpersonalen Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? Ja Nej Om nej, varför? Föregående plan mot kränkande behandling och diskriminering är från Den har inte uppdaterats eller reviderats sedan dess. Omtaget görs i och med årets plan som systematiskt kommer att följas upp våren Se vidare punkt 6.5 nedan. 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten.

4 3.1. Skolans prioriterade insatser 4 (10) Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Insats Att arbeta aktivt under introduktionsveckan med årskurs 1- eleverna med planen mot kränkande behandling och diskriminering. Elevhälsans personal deltar i planeringen och genomförandet av introveckan tillsammans med mentorerna. Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur Samtliga punkter. Mentorer i åk 1. Introveckan i En uppföljning med mentorerna i åk 1 en /Elevhälsans personal/ augusti fram till månad efter introduktionsveckan görs för att Programrektorer och med fånga in hur arbetet med planen fungerat. september månads utgång. Aktuell plan mot kränkande behandling och diskriminering ska vara ett levande dokument under läsåret. Planen tas upp på mentorstiden och/eller på lektionstid i ett väl integrerat sammanhang. Samtliga punkter. Mentorer/Elevhälsans personal/skolledning Läsårsvis Att planen är implementerad och känd i verksamheten följs upp genom en digital enkät två gånger under läsåret, en gång per termin. En särskilt riktad utbildningsinsats (webbutbildning) genomförs av Uppsala kommun mot grund- och gymnasieskolorna för att öka personalens och elevers medvetenhet kring hbtq-frågor. Samtliga punkter. Rektor. Utbildningsstart 1 november 2016 Utbildningsinsatsen utvärderas inom ramen för projektet vid projekttidens slut. Exakt när har ännu inte kommit ut.

5 4. KARTLÄGGNING 5 (10) Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat De metoder som använts vid kartläggningen är enkätundersökningar och för- och efterarbete med enkätfrågor och svar tillsammans med elever i årskurs 2, mentorer och lärare, elevhälsans personal och skolledning. Samtliga har fått vara med och tycka till om enkätfrågorna, enkätens utformning och deltagit i det efterföljande analysarbetet. Lärare och mentorer har inhämtat elevernas egna förslag på vilka åtgärder som ska vidtas för att minska upplevelsen av kränkningar och diskrimineringar. En särskilt framtagen power point-presentation med definitioner av de olika begreppen som förekommer i enkäten har skickats ut till mentorerna att ta upp med eleverna innan enkäten genomfördes (Se bilaga 5). Syftet var att ge eleverna möjlighet att bekanta sig med begreppen utifrån olika konkreta exempel där de olika diskrimineringsgrunderna till exempel är i fokus Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Elevers upplevelse av trygghet och trivsel i allmänhet (i klassen, på lektioner mm) 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys Som nämnts har en trivselenkät för årskurs 2 genomförts på skolan under februari Utformningen av enkäten (Se enkätresultat i bilaga 4) är en gemensam produkt av elevhälsans personal, skolledning, lärarpersonal och elever. Innehållet och frågorna är kopplade till olika rubriker som fångar in elevernas upplevelse av trivsel och trygghet. Vidare finns en avdelning som kartlägger eventuell förekomst av kränkningar, diskrimineringar och trakasserier och vem eleverna bedömer att man kan vända sig till i händelse av att man blivit utsatt.

6 Uppsala kommuns Trygghetsenkät är genomförd på Fyrisskolan, men resultaten av den nådde skolan först sent i maj 2016 varför den inte behandlas i årets Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultaten visar i skolans egen trygghetsenkät att en övervägande majoritet av eleverna som svarat trivs på skolan (94 %) och upplever att man är trygg i skolan (96 %). 6 (10) 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Elevhälsans personal går ut i klasserna och Gymnasiet Att eleverna ska känna att presenterar sig för eleverna för förklara roller de kan vända sig till och funktioner. elevhälsans personal vid behov av hjälp i samband med upplevelse av Att årligen genomföra en enkät som fångar in elevers upplevelse av trivsel och trygghet. Att inhämta konkreta förslag från elever och personal när det gäller att komma Gymnasiet Gymnasiet kränkande behandling. Att ha ett statistiskt säkert underlag att utgå ifrån för att få en temperaturmätning på skolan hur eleverna trivs, att identifiera förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Att vidta åtgärder för att minska förekomsten av Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Elevhälsan Läsårsvis Följs upp dec/jan påbörjas aug/sept Rektor Rektor Genomfört jan/feb-maj Ca en månad efter Uppföljning sker i mars då resultatet av enkäten återkopplas till eleverna och personal. Uppföljning sker i samband med

7 tillrätta med identifierade problemområden. Mentorerna sammanställer förslag tillsammans med eleverna och i förekommande fall i samarbete med elevhälsans personal. Mentorer arbetar fortlöpande med och sprider goda exempel på gruppstärkande övningar och utgör en vuxenförebild på mentorstider tillsammans med eleverna. Gymnasiet diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, att vidta åtgärder (förslag på arbetsmetoder) under läsåret för att öka trivseln och tryggheten på skolan. Att öka tryggheten och trivseln i klassen och på skolan. Rektor. genomförd enkätundersökning Fortlöpande under läsåret 7 (10) trivselenkätens genomförande vt17. Tilläggsfrågor skapas där vidtagna åtgärder specificeras och bedöms utifrån hur effektfulla de varit. I samband med trivselenkätens genomförande. 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 6.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Du kan som elev/förälder kontakta vem som helst i skolans personal för att uppmärksamma incidenter. En särskild rutin finns för personal som skyndsamt och skriftligt ska rapportera incidenten till rektor, (se bilaga 1) och muntligt till mentor för berörd elev/berörda elever. Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. I ett akut läge är rektor ansvarig för att situationen hanteras på ett sådant sätt att skadorna minimeras. Rektor har också enligt lag skyldighet att rapportera till huvudmannen att utredning av ett ärende som rör diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har påbörjats. Skriftlig rapportering sker på särskild blankett enligt rutin. Mentorer, eventuell annan berörd personal och/eller skolledare har samtal med berörda elever så snart det är möjligt. Elevhälsan kontaktas vid behov. Syftet med mötena är att utreda vad som inträffat. Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas. Vi har nolltolerans mot diskriminering/trakasserier/ kränkande behandling! 6.2. Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla Enligt 6 kap. 10 skollagen är en lärare, eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor är skyldig enligt skollagens föreskrifter att anmäla om en elev

8 8 (10) anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Samma anmälningsskyldighet gäller på motsvarande sätt om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, eller sexuella trakasserier på sätt som anges i diskrimineringslagen (2008:567). Rektor har enligt lag skyldighet att rapportera till huvudmannen att utredning av ett ärende som rör diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har påbörjats. Skriftlig rapportering sker på särskild blankett enligt rutin Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Rutiner för utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling biläggs denna plan. Incidentrapport (bilaga 1), Åtgärdsplan (bilaga 2) samt Utvärdering insatser (bilaga 3) Rutin när personal har kränkt barn/elever Skulle en incident inträffa där personal har kränkt elev ska detta uppmärksammas och rapporteras skriftligt till rektor för vidare utredning (bilaga 1). Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Det är angeläget att alla parter får komma till tals under utredningen, vilket dokumenteras i incidentrapporten. Om rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Revidering av årets plan mot diskriminering och kränkande behandling påbörjas i samband med resultaten av enkätsvaren i mars. Då påbörjas analysarbetet i olika fora, där eleverna får återkoppling av hur de svarat på enkäten. Möjligheter för eleverna att komma med förslag på åtgärder ges. Elevhälsan och mentorer samarbetar i återkopplingen och i analysarbetet tillsammans med eleverna. Underlag från analysarbetet tas till utvärderingsdagarna (lärarnas studiedagar) för vidare arbete till höstupptakten. Förberedelserna med fastställande av nästkommande plan återupptas i samband med läsårsstart 2017/18. Insats Mål att uppnå/önskvärd effekt Ansvar Tidpunkt Ny trygghetsenkät genomförs för åk 2 En kartläggning över elevernas Rektor. jan/feb upplevelse av trygghet och trivsel sker. Påbörjad revidering av periodens plan Att säkerställa att de insatser som sattes in under innevarande läsår Rektor/Elevhälsan mars Återkoppling av trygghetsenkätens svar till elever, mentorer och övrig personal, samt påbörjat analysarbete har fått önskvärd effekt. Öka medvetenheten om hur eleverna upplever sin skolsituation. Rektor Underlag från analysarbetet tas till Att säkerställa att förarbetet till Rektor/Elevhälsan/Mentorer juni mars

9 utvärderingsdagarna i juni Fastställande av nästkommande plan nästa års plan är förankrat. Att nästa års plan är väl förankrad hos elever och personal. Rektor september/oktober 9 (10) 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Mentorerna arbetar med exempel/case tillsammans med eleverna för att belysa avsnitt ur planen. Hur man beter sig, vad man säger till varandra för att visa ett respektfullt bemötande tas upp på mentorstider. Eleverna ges möjlighet att lämna förslag på hur de kan bidra till idéer att medverka i samband med trygghetsenkäten och arbetet med analysen av den. Eleverna är också delaktiga i utformningen av enkätfrågorna Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet På mentorstiderna tas frågor om diskrimineringsgrunderna upp tillsammans med eleverna. Personalen diskuterar i programlagen, eller i andra fora förslag på hur man främjar trivsel och trygghet. Personalen föregår med gott exempel i alla situationer. Personalen är uppmärksam på elevernas mående och bemöter eleverna väl. Personalen är synlig i skolmiljön och pratar med eleverna i korridorer och andra allmänna utrymmen. På det sättet visar personalen intresse för elevernas mående. 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Eleverna Planen presenteras för eleverna på mentorstiden och följs upp regelbundet under läsåret. När planen är färdig presenteras den av elevhälsan för elever och personal i storforum. Vårdnadshavarna Information ges om planen på föräldramöten och åtkomst på hemsidan. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Planen samverkas i samverkansgruppen och förankras i personalgrupperna på arbetsplatsträffar.

10 9. BILAGOR 10 (10) Bilaga 1 Incidentrapport vid fall av diskriminering. Bilaga 2 Åtgärdsplan vid fall av diskriminering. Bilaga 3 Utvärdering efter incident vid fall av diskriminering. Bilaga 4 Trivselenkät 2016 Bilaga 5 Lagtext och definitioner

11 Bilaga 1 Uppsala den Incidentrapport vid uppmärksammat fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Händelse: Plats: Inblandade (namn, klass, rapporterande personal): Samtal med berörda elever (datum): Samtal med berörd personal (datum): Kontakt vårdnadshavare (när och vem): Åtgärdsplan (när och vem): Blanketten ska lämnas in till rektor så snart det är möjligt. Minnesanteckningar från samtal, åtgärdsplan och övrig dokumentation förvaras hos rektor. Underskrifter: Postadress Bankgiro Gatuadress Telefon Fax Uppsala Kommun Götgatan Fyrisskolan Uppsala

12 Bilaga 2 Åtgärdsplan efter incident av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Uppsala den Incident Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Blanketten eller kopia lämnas till rektor så snart det är möjligt. Minnesanteckningar från samtal, åtgärdsplan och övrig dokumentation förvaras hos rektor. Postadress Bankgiro Gatuadress Telefon Fax Uppsala Kommun Götgatan Fyrisskolan Uppsala

13 Bilaga 3 Uppsala den Utvärdering insatser efter incident av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Närvarande (namn, klass, personal, övriga): Ärende: Ev. kommentarer kring åtgärder: Har åtgärdsplanen fungerat? Ja Nej (Ringa in svar) Behov av nya/fler insatser? Ja Nej (Ringa in svar, om ja, upprättas en ny åtgärdsplan) Behov av ytterligare uppföljningssamtal? Ja Nej (Ringa in svar, om ja, svara nedan) Om ja, när och med vem Blanketten eller kopia lämnas till rektor så snart det är möjligt. Minnesanteckningar från samtal, åtgärdsplan och övrig dokumentation förvaras hos rektor. Underskrifter: Postadress Bankgiro Gatuadress Telefon Fax Uppsala Kommun Götgatan Fyrisskolan Uppsala

14 02/19/16 16:13:27 Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla Status Namn: Trivsel - EK14A Färg: Totalt: 25 st Svarsfrekvens: 80 % (20/25) 4 st Har inte öppnat enkäten 1 st Har öppnat enkäten 20 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - EK14B Färg: Totalt: 22 st Svarsfrekvens: 86 % (19/22) 3 st Har inte öppnat enkäten 19 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - FR14 Färg: Totalt: 11 st Svarsfrekvens: 82 % (9/11) 2 st Har inte öppnat enkäten 9 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - NA14A Färg: Totalt: 20 st Svarsfrekvens: 100 % (20/20) 20 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - SA14A Färg: Totalt: 19 st Svarsfrekvens: 84 % (16/19) 1 st Har inte öppnat enkäten 2 st Har öppnat enkäten 16 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - SA14B Färg: Totalt: 27 st Svarsfrekvens: 81 % (22/27) 4 st Har inte öppnat enkäten 1 st Har öppnat enkäten 22 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - SA14C Färg: Totalt: 27 st Svarsfrekvens: 89 % (24/27) 2 st Har inte öppnat enkäten 1 st Har öppnat enkäten 24 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - ST14 Färg: Totalt: 13 st Svarsfrekvens: 69 % (9/13) 4 st Har inte öppnat enkäten 9 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - TE14A Färg: Totalt: 23 st Svarsfrekvens: 74 % (17/23) 6 st Har inte öppnat enkäten 17 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - TE14B Färg: Totalt: 23 st Svarsfrekvens: 100 % (23/23) 23 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - VF14A Färg: Totalt: 15 st Svarsfrekvens: 67 % (10/15) 5 st Har inte öppnat enkäten 10 st Har lämnat in enkäten Namn: Trivsel - VF14B Färg: Totalt: 11 st Svarsfrekvens: 73 % (8/11) 3 st Har inte öppnat enkäten 8 st Har lämnat in enkäten Hjälp Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla

15 02/19/16 16:13:27 Fråga nr Visar vilken ordning frågan kommer (löpnummer). Namn Namnet på frågan (det som visas i trädstrukturen) Fråga Frågan som ställs. Svarsfrekvens Anger vilken svarsfrekvens frågan eller svarsalternativet har. Median Mittvärdet, brukar ofta stämma bättre överens med verkligheten än ett medeltal. Medelvärde Medelvärdet av alla som har svarat. Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla

16 02/19/16 16:13:27 1. Kön Fråga: Är du kille eller tjej Svarsfrekvens: 83% (195/236) A Tjej 94 st 48% B Kille 101 st 52% 2. Arbetsmiljön Fråga: Hur upplever du arbetsmiljön (arbetsron) på lektionerna? Svarsfrekvens: 83% (196/236) A Bra 45 st 23% B Ganska bra 121 st 62% C Ganska dålig 24 st 12% D Dålig 6 st 3% 3. Stämning i klassen Fråga: Hur är stämningen i klassen? Svarsfrekvens: 83% (196/236) A Bra 110 st 56% B Ganska bra 69 st 35% C Ganska dålig 14 st 7% D Dålig 3 st 2% 4. Trivsel i klassen Fråga: Hur trivs du i klassen? Svarsfrekvens: 83% (195/236) A Bra 138 st 71% B Ganska bra 45 st 23% C Ganska dåligt 9 st 5% D Dåligt 3 st 2% Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla

17 02/19/16 16:13:27 5. Trivsel med lärarna Fråga: Hur trivs du med lärarna? Svarsfrekvens: 83% (195/236) A Bra 72 st 37% B Ganska bra 103 st 53% C Ganska dåligt 15 st 8% D Dåligt 5 st 3% 6. Introduktionsvecka Fråga: Hur var introduktionsveckan i årskurs 1? Svarsfrekvens: 80% (188/236) A Bra 78 st 41% B Ganska bra 76 st 40% C Ganska dålig 25 st 13% D Dålig 9 st 5% 7. Nöjd med val Fråga: Är du nöjd med ditt val till Fyrisskolan? Svarsfrekvens: 83% (195/236) A Ja 97 st 50% B Oftast 66 st 34% C Sällan 16 st 8% D Nej 16 st 8% 8. Umgås utanför skolan Fråga: Har du någon/några från klassen som du umgås med utanför lektionerna? Svarsfrekvens: 83% (196/236) A Ja 143 st 73% B Oftast 24 st 12% C Sällan 21 st 11% D Nej 8 st 4% Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla

18 02/19/16 16:13:27 9. Trygg i skolan Fråga: Känner du dig trygg i skolan? Svarsfrekvens: 83% (195/236) A Ja 168 st 86% B Oftast 19 st 10% C Sällan 5 st 3% D Nej 3 st 2% 10. Otrygg Fråga: Om du svarat oftast/sällan/nej på fråga 9 ovan - Vilken/vilka plats(er)/områden i skolan upplever du som otrygg(a)? Svarsfrekvens: 6% (15/236) Alla babbar å svartingar Alla hus utom bhuset Alla möjliga en del lärare är inte bra och kan inte undervisa Entrén FÖR ATT SKOLAN ÄR SÄMST OCH JOBBIGA LÄRARE OCH ELEVER ibland kan alla miljöer vara stökiga vilket är en smula irriterande Inga speciella platser det beror på vilka elever som är på platserna. Sedan Tiunda flyttade in är det allt fler som röker nära skolbyggnaden och det är ju förbjudet på skolgården. Kan vara stökigt ibland Matsalen Matsalen, området kring entren om jag inte skulle vara trygg skulle jag inte komma till skolan online skolgården Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla

19 02/19/16 16:13: Kränkande behandling Fråga: Har du i skolan varit utsatt för... Svarsfrekvens: 14% (33/236) A Kränkande behandling 10 st 30% B Diskriminering 13 st 39% C Trakasserier 13 st 39% Något av ovanstående har skett via D sociala medier 10 st 30% 12. Diskriminerad av vuxen Fråga: Om du svarat att du har blivit diskriminerad på fråga 11 (av en vuxen), av vilka skäl har du blivit diskriminerad? Svarsfrekvens: 6% (13/236) A Etnisk tillhörighet 7 st 54% B Funktionsnedsättning 0 st 0% C Religion eller annan trosuppfattning 3 st 23% D Ålder 1 st 8% E Kön 4 st 31% F Sexuell läggning 0 st 0% Könsöverskridande identitet eller G 1 st 8% könsuttryck 13. Trakasserad Fråga: Om du svarat att du har blivit trakasserad på fråga 11 (av en annan elev), av vilka skäl har du trakasserats? Svarsfrekvens: 7% (16/236) A Etnisk tillhörighet 5 st 31% B Funktionsnedsättning 1 st 6% C Religion eller annan trosuppfattning 0 st 0% D Ålder 2 st 13% E Kön 7 st 44% F Sexuell läggning 0 st 0% Könsöverskridande identitet eller G könsuttryck 3 st 19% Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla

20 02/19/16 16:13: Vända dig till Fråga: Vem, eller vilka har du vänt dig till om du blivit utsatt? Svarsfrekvens: 25% (58/236) A Skolledning 2 st 3% B Elevhälsan 1 st 2% C Mentor 8 st 14% D Lärare 8 st 14% E Annan 21 st 36% F Ingen 23 st 40% Resultat - Trivselenkät - årskurs 2/Trivsel-alla

21 Bilaga 5 Uppsala november 2016 Lagtexter och definitioner till Fyrisskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling Berörda lagtexter I Skollagen (2010:800) och i Diskrimineringslagen (2008:567, 2014:958) förbjuds diskriminering och annan kränkande behandling av elever. All personal, alla elever och deras vårdnadshavare ska känna till dessa förbud. Här nedan följer en sammanställning av lagtexter och förordningsföreskrifter inom detta område. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958). 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Lag (2014:958). 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Postadress Bankgiro Gatuadress Telefon Fax Uppsala Kommun Götgatan Fyrisskolan Uppsala

22 Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lag (2010:861). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 3 kap. /Kapitlet upphör att gälla U: / Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Lag (2014:958). Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Lag (2014:958). Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014:958). Sida 2 av 7

23 Skollagen (2010:800) 1 kap. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., Sida 3 av 7

24 - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Sida 4 av 7

25 Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. Sida 5 av 7

26 När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. Definitioner av begrepp Diskriminering Diskriminering förutsätter någon form av maktförhållande och därför är det endast personal i skolan som kan göra sig skyldig till diskriminering. När elever utsätter varandra, eller personal, benämns det trakasserier. En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna 1. kön 2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionsnedsättning 6. sexuell läggning 7. ålder Med direkt diskriminering menas att elev behandlas sämre än andra elever i en jämförbar situation. Om skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev kallas det för indirekt diskriminering. Bristande tillgänglighet är också en form av diskriminering, det kan vara att en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skolan inte vidtar åtgärder för tillgänglighet för att eleven skall komma i en jämförbar situation med andra elever utan denna funktionsnedsättning. Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna (1 kap.4 diskrimineringslagen). Om trakasserier är av sexuell art kallas det för sexuella trakasserier. Detta kan handla om tafsningar, skämt, förslag, blickar, ovälkomna beröringar, eller sexuell jargong. Om någon av skolans personal utsätter en elev för trakasserier används ordet diskriminering. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet utan att det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna (6 kap. 3 Skollagen). Sida 6 av 7

27 Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera individer. Det kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier och kränkande behandling kan uttryckas på följande sätt: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar). Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög). Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Text eller bilder (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post och sociala medier). Sida 7 av 7