Kvalitetsrapport gymnasieskolan

Transkript

1 Dnr: 1 (17) Kvalitetsrapport gymnasieskolan Avseende läsåret 2011/2012 Rudbeckianska Gymnasiet Ansvarig: Morgan Bjurling, Andreas Hultin & Thomas Morén

2 Utbildningsplanens mål 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: I Västerås ska alla elever på varje skola och på varje program nå sin fulla potential samt nå en gymnasieexamen Indikatorer: Alla elever får minst godkänt betyg i samtliga kurser Fler elever når examen från ett nationellt program efter tre år Den genomsnittliga betygspoängen ökar på samtliga program Andel elever som når en genomsnittlig betygspoäng på minst 15,5 poäng ökar Andel elever på yrkesinriktade program som läser kurser som ger allmän behörighet till högskolan följs Alla elever får god kunskap om studie och yrkeslivet Resultat: Generellt sett når våra elever mycket goda resultat. Av totalt cirka satta betyg på de elever som tog studenten våren 2012 ser fördelningen ut så här: Tabell 1 Antal betyg för avgångsstudenter 2011 jämfört med 2012 S IG G VG MVG Antal % av antal betyg 0,8% 3,7% 27,2% 34,5% 33,7% Antal % av antal betyg 0,5% 4,3% 30,2% 35,6% 29,4%

3 40,00% 35,00% Betyg 2011 jämfört med ,00% 25,00% 20,00% 15,00% ,00% 5,00% 0,00% S IG G VG MVG Kommentar: Vi har tyvärr fler elever som får IG och S än förra året (tillsammans 4,8% jämfört med 4,5% under lå ). Vi har även fler elever än förra året som når G och VG, men något färre som kommer upp på MVG. För nedanstående tabeller (tabell 2 tabell 5) bör man känna till en absolut majoritet av skolans elever går på Natur eller Samhällsvetenskapsprogrammet. De är cirka 230 av nära 400 elever, och räknas även de specialutformade programmen med så ökar det till cirka 260. Tabell 2 Antal betyg 2012, fördelat programvis (Antal och i %) S IG G VG MVG BF 6 0,7% 72 8,7% ,2% ,9% 45 5,4% NV 11 0,3% 30 0,9% ,2% ,0% ,6% NVSP 12 0,7% 96 6,0% ,3% ,6% ,4% SP 25 0,6% 199 4,9% ,6% ,5% ,4% SM- 2 0,4% 25 4,4% ,0% ,5% 49 8,7% BF SM- 5 0,9% 30 5,5% ,2% ,7% ,6% ESBD SM- 4 1,7% 16 7,0% ,8% 76 33,2% 19 8,3% NV SM- SP 4 0,6% 64 10,2% ,7% ,4% 75 12,0% Tabell 3 Antal betyg 2011, fördelat programvis (Antal och i %) S IG G VG MVG BF 11 0,9% 58 5,0% ,0% ,8% ,2% NV 26 0,6% 78 1,8% ,3% ,9% ,5% NVSP 3 0,2% 66 3,9% ,3% ,9% ,7% SP 37 0,8% 171 3,7% ,6% ,1% ,8% SM- BF 7 1,0% 50 7,3% ,4% ,6% 74 10,8%

4 SM- ESBD SM- NV SM- SP 8 0,9% 36 4,3% ,1% ,0% ,7% 1 0,2% 30 7,2% ,3% ,5% 53 12,7% 25 9,0% 29 10,5% 84 30,3% ,1% 39 14,1% Tabell 4 Antal elever med slutbetyg respektive behörighet till vidare studier 2011 och 2012 Andel elever med slutbetyg 2011 Andel elever med slutbetyg 2012 Förändring Andel behöriga elever 2011 Andel behöriga elever 2012 Förändring BF 76,9% 82,7% +5,8% 96,7% 91,7% 5% NV 97,2% 99% +1,8% 94,4% 100% +5,6% NVSP 96,3% 96,2% 0,1% 100% 90% 10% SP 93% 93% 0% 100% 94,1% 5,9% SMBF 90,9% 94,4% +3,5% 85% 100% +15% SM 96,6% 73,7% 22,9% 92,9% 92,9% +/0 ESBD SMNV 92,3% 100% +7,7% 100% 85,7% 14,3% SMSP 62,5% 84,2% +21,7% 100% 93,8% 6,2% Hela skolan 89% 91% +2% 96,7% 94,9% 1,8% Tabell 5 Förändringen i jämförelsetal mellan 2011 och 2012 Jmfrtal 2011 Jmfrtal 2012 Förändring BF 13,5 13,03 0,47 NV 16,4 16,8 +0,4 NVSP 14,5 14,5 +/0 SP 15,99 14,55 1,44 SMBF 12,31 12,7 +0,39 SM 14,87 15,44 +0,67 ESBD SMNV 13,04 12,23 0,81 SMSP 13,66 12,54 1,12 Hela skolan 15,30 14,92 0,38

5 Tabell 6 Andel elever med en genomsnittlig betygspoäng på minst 15,5p Andel 2011 Andel 2012 Förändring BF 7,1% NV 65,5% NVSP 43,1% SP 38,5% SM 33,3% ESBD Hela skolan 50% 43,8% 6,2% Andel elever som läser kurser som ger allmän behörighet till högskolan bevakas alltid. För Rudbeckianska Gymnasiets del gäller det BFprogrammet. Vi erbjuder alltid elever som önskar det möjlighet att läsa Engelska B och Matematik B för att möjliggöra allmän behörighet för vidare studier (från och med Gy2011 kommer det att bli Ma2 och En6). Enligt PNenkäten svarar 59 % av eleverna att skolan har gett dem goda kunskaper om studie och yrkeslivet. Antal elever med åtgärdsprogram: Totalt cirka 45 st BF 8 st ES 2 st NV 5 st SP 25 st NVSP 5 st Analys och lärdomar: a. Skolnivå Våra lärare är till nästan 100 % behöriga och undervisar i ämnen som de har sin behörighet i. Lektionernas längd och placering på dagen försöker vi styra efter de pedagogiska önskemål som lärare och elever har. b. Gruppnivå Vi har skapat arbetslag som fokuserar på elevens hela studiesituation och då får man en helhetssyn på eleven. Vi har även ämneslag med fokus på utveckling i ämnet. Dessa båda parallella spår har lett till att Rudbeckianska levererar på hög nivå. c. Individnivå

6 Även om lärare håller samma kurs i en klass som läser samma program som tidigare så är det inte givet att resultatet blir detsamma. Elever är individer och har olika förmågor och behov. Jämför resultatet med föregående år. Jämfört med föregående år är det blandade resultat. Vi har ökat andelen elever med slutbetyg (från 89 % till 91 % av alla elever) men samtidigt minskar andelen elever som når högskolebehörighet (från 97 % till 95 % av elever med slutbetyg). Även jämförelsetalet minskar något (från 15,30 till 14,92). Det finns även här variationer mellan programmen; på NV har snittet ökat, på SP har det minskat. Vi menar att dessa förändringar har ett visst samband; om vi har färre avhopp från utbildningen à fler elever med slutbetyg à färre elever med högskolebehörighet à lägre meritvärde. Vi ser även en mindre andel av eleverna som når 15,5 i meritvärde. Generellt ser vi att elevernas medelbetyg från åk 9 stämmer väl överens med deras jämförelsetal efter gymnasiet. Åtgärder för utveckling: Vi arbetar för att få ett ökat samarbete mellan lärare. Det bör inte ske genom att rektorer/skolledare beordrar vilka lärare som ska samarbeta, utan bör ske genom att lärare som har gemensamma elever själva samarbetar. Det kan vara genom att ta över ansvar för schemaläggning eller att de tar över ansvar för ämneslag (budget) osv. Genom att öka känslan av sammanhang (KASAM) för både elever och lärare kan vi sannolikt öka kvaliteten ytterligare. Vi kan även öka kvaliteten genom att ännu mer än tidigare jobba med rättvisa och rättssäkra betyg. Formerna för detta bör förankras lokalt på varje skola, men kan t.ex. vara genom att ha gemensamma bedömningsmallar, gemensamma prov, gemensam rättning av prov osv. Gymnasiereformen Gy2011 startade hösten Det har inneburit mycket arbete med att dels sätta sig in i det nya innehållet, dels att försöka hitta strategier för att lära ut detta. Vi kommer under nästa läsår fokusera på: pedagogik. Vi ska fortsätta det arbete som vi startat i åk 1 och lyfta över det till åk 2. Det är nya kurser som startar, samt att vi ska ge en del kurser för andra gången. Vi tar med oss lärdomar från vad som fungerat väl samt de saker som kan förbättras. värdegrund måluppfyllelse att attrahera och behålla elever

7 Utbildningsplanens mål 2. Normer och värden Mål: Ett bra arbetsklimat ska genomsyra alla verksamheter Indikatorer: Alla verksamhetsformer bedrivs i en miljö där det råder trygghet och arbetsro Varje verksamhet arbetar förebyggande i syfte att främja välbefinnande och hälsa hos barn, elever och studerande Ingen mobbning eller annan kränkande behandling förekommer Mål i enhetens lokala arbetsplan: Resultat: Jag är nöjd med verksamheten i Jag är nöjd med bemötande jag får i Personalen i skolan arbetar akwvt för au 2011 (värde3+4) 2012(värde3+4) Jag trivs i skolan 100% 80% 60% 40% Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken au jag får På min skola pratar personal och elever Jag vet vad jag ska kunna för au nå 20% 0% Lärarna i min skola hjälper mig i Mina lärare förväntar sig au jag ska nå Jag får vara med och påverka hur vi Lärarna i min skola tar hänsyn Wll Jag får vara med och påverka min Min IUP har betydelse för min Jag får veta hur det går för mig i Rudbeckianskas resultat på PNenkäten 2011 resp Trygghet och Arbetsro 95 % av eleverna anser att de känner sig trygga i skolan och cirka 60 % anser att de har arbetsro under dagen i skolan. Totalt i Västerås Stad är motsvarande siffror 94 % respektive 69 %.

8 Nyfikenhet att lära mer Vi hade 44 % som svarade ja på den jämfört med 51 % inom Västerås Stad. Man kan generellt konstatera att Rudbeckianska Gymnasiet når goda resultat på PN- enkäten, men att det finns förbättringspotential på de flesta områden. PNenkäten visar på att det finns elever som känner sig mobbade eller kränkta av både elever och vuxna på skolan. På skolan bedrivs ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling, bl.a. genom att skolan årligen reviderar planen mot diskriminering och kränkande behandling. Resultaten från PNenkäten utgör en grund för vilka områden enheten kommer att fokusera på under kommande år. Vi jobbar kontinuerligt med frågor som handlar om värderingar och förhållningssätt, och förhållandet mellan elever och vuxna kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Trots det har det under året gjorts 2 anmälningar om kränkande behandling till skolinspektionen. Skolinspektionen har hittills funnit skolans agerande korrekt. Att lärare samarbetar kan man se på olika program och det sker på olika sätt t.ex. genom gemensamma kurser, att man genomför gemensamma prov eller på andra sätt. Rudbeckianska Gymnasiet ser det som självklart att behandla pojkar och flickor lika, och personalen reflekterar ständigt över förhållningssätt. I denna reflektion är kön en aspekt, tillsammans med andra. Att utgå från elevers olikheter och se detta som tillgångar är för oss en självklarhet, och kan ske på olika sätt. Skolans personal tar aktivt ställning mot främlingsfientlighet och intolerans. Analys och lärdomar: Vi är en stor skola och att så många som 95 % av våra drygt 1200 elever upplever trygghet i skolan är något vi är stolta över. Men 5 % är cirka 60 elever, och vi behöver bli bättre på att upptäcka dessa elever och på så sätt få reda på vad det är i vår miljö som de reagerar på. Att 5 % av eleverna uppger att de blivit mobbade är givetvis inte acceptabelt. Vi jobbar med att få ner det till 0 %, men vi behöver få veta när det sker för att kunna agera. Att 60 % upplever arbetsro på skolan kan ha med olika saker att göra men vi tror att det har med den upplevda otryggheten hos lärarkåren i samband med de olika omorganisationer som har genomförts under året. Det har varit bemanningsoptimering, best practice, verksamhetsmodellen och även förändringen av enhetens ledning. Allt detta sammantaget tror vi kan ha bidragit till en upplevd känsla av oro.

9 Vi har valt ut några fokusområden att jobba mer med under kommande år. Vi tror att genom att fokusera på dessa kommer även eleverna att känna att deras trygghet och möjlighet till studiero ökar. Skolan arbetar förebyggande för att främja välbefinnande och hälsa hos eleverna. Vi har hälsosamtal med alla elever i åk1. Detta är ett sätt att samtala med eleverna om hälsa i ett brett perspektiv. I förekommande fall kan vi slussa dem vidare till andra instanser som kan ta hand om dem. Skolan har en rutin för hur vi ska agera när en elev känner sig kränkt eller illa behandlad på skolan. Den rutinen finns beskriven i skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utöver det jobbar vi kontinuerligt med att diskutera kring värdegrundsfrågor för att kunna bemöta elever och andra som befinner sig i vår verksamhet på allra bästa sätt. Skolan ser att det finns en diskrepans mellan de ärenden som vi får kännedom om och vad eleverna anger i enkäten. Vi behöver bli bättre på att få de elever som känner sig kränkta eller dåligt bemötta att tala om det för handledare eller rektor för att vi ska kunna agera. Åtgärder för utveckling: Vi gör bedömningen att vi behöver ännu mer fokusera kring: Betyg och bedömning. Det finns skillnader i bedömning mellan olika lärare på enheten. Vi behöver vara tydligare i att i de olika ämnesgrupperna gemensamt diskutera kring vad som krävs för att nå ett givet betyg i olika ämnen. Ökad måluppfyllelse. Eftersom det är nya ämnesplaner, och att ämnet har delvis nytt innehåll ställer det högre krav på eleverna. Vi som skola måste vara snabbare i att sätta in åtgärder för att hjälpa eleverna att nå målen. Ett sätt att göra det kan vara att ha regelbundna klasskonferenser eller att stärka samarbetet inom arbetslaget. Värdegrund. Vi kommer att arbeta för att stärka värdegrunden på arbetsplatsen; både för personal och elever. Syftet är att öka arbetsglädjen, och genom detta öka måluppfyllelsen. Vi tror även att vi på detta sätt kommer att få färre elever som känner sig otrygga eller som upplever att personal eller andra elever behandlar dem illa. Har enheten upprättat en ny årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling?

10 Ja Nej 3. Gemensamt utvecklingsområde inom gymnasieskolan Mål för APU/APL: Alla elever genomför sin APU/APL på en arbetsplats. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska kännetecknas av god kvalitet. En klart övervägande del av eleverna är positivt inställd till APU/APL och genomför också APU/APL perioderna med gott resultat. Upplägget av APU/APL som vi har arbetat med under lå 2011/2012 har sett ut som följer: Åk 1: 4 veckor APL Företrädesvis på förskola. Åk 2: BFPED: 4 veckor på ht och 4 veckor på vt. Hösten på samma APU plats som i åk 1. Åk 2: SMBF: 4 veckor på våren Företrädesvis äldre barn/ungdomar. Åk 3: 6 veckor. Inriktning på Människor i behov av stöd. Fritidsklubb mm Ett tydligt resultat av ovanstående förändring har skett i och med APU förläggningen ht i åk 2. Eleverna känner sig mer trygga när de kommer till en känd miljö och kända människor. Det gör att de kommer igång tidigare med sina APU uppgifter och kan få ett bättre djup i sitt lärande. Handledaren på APU platsen behöver inte ägna så mycket tid åt att gå igenom formalia som gäller på arbetsplatsen utan kan direkt vara en viktig del av lärandet av nya kunskaper. En del elever har svårt att ta kritik då handledaren försöker att hjälpa dem att utvecklas. Vi måste arbeta hårdare med att få eleverna att förstå att APU perioden är en viktig del av lärandet. Vår erfarenhet av APU perioderna är att nästan 100 % av eleverna som är närvarande också erhåller minst godkänt i de moment som är kopplade till APU perioden. Elever kan drabbas av sjukdom under sin APU period och därmed inte uppnå de kunskapsmål som ställs under utsatt tid. I dessa fall försöker vi hitta lösningar med att eleverna så att de kan göra resterande delar av APU på lov under skoltiden alternativt att de fullgör sin APU under höstterminen efter de slutat skolan. Under lå har vi gjort en nystart med det branschråd som funnits tidigare. Kriterier för god kvalitet (enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning):

11 Utbildningen inriktas mot målen i läroplan, programmål och kursplaner. Karaktärs- ämnesläraren besöker eleven regelbundet. Dessa besök karaktäriseras av att läraren stöttar, ger återkoppling och bedömer prestationer och kunskaper. Tydliga rutiner för bedömning av APUperioderna finns. Eleverna känner till hur de kommer att bedömas under praktiken. Strävansmål är att handledarutbildningar genomförs kontinuerligt. Karaktärsämneslärare och handledare har regelbunden kontakt och det anordnas också handledarträffar på skolan. Systematiska utvärderingar av samverkan mellan skola och arbetsliv genomförs. Analys och lärdomar: Alla elever får minst ett besök av karaktärsämnesläraren i den kurs som kopplas till APU perioden. Elever med större behov får en tätare uppföljning. Kontakt med alla APU platser sker också innan och under APU perioden per telefon. Vi försöker också matcha ihop elev och APU ställe utifrån de förutsättningar som råder. Matchningen i kombination ett bra överlämnande från skolans sida till handledaren på APU platsen leder i de flesta fall till en bra lärandesituation för eleven. Rudbeckianska gymnasiet erbjuder varje läsår handledarutbildning här på skolan. Tyvärr ser vi en vikande trend beträffande intresset att komma på dessa utbildningstillfällen. Det kan bero på att vi har många handledare som är återkommande år efter år och väl insatta i sin roll. Det finns även ett strukturellt problem med att handledare vill gå på utbildningen vi erbjuder men inte kan vara borta från sin arbetsplats. Karaktärsämnesläraren går alltid igenom innan APU perioden vilka mål som gäller för aktuell period samt hur de ska bedömas. Det sker också förberedelse arbete både teoretiskt och praktiskt på undervisningen innan så att eleverna ska vara väl förtrogna med de moment som ska genomföras i praktiken ute på APU platsen. Åtgärder för utveckling: Införandet av GY2011 har medfört att nya kurser läses som delvis har nya mål för APL. Det är av största vikt att vi får till en bra dialog med handledarna redan från start. Vi kommer att informera handledarna om vikten av att komma till de informations utbildningstillfällen som vi erbjuder. Vi behöver också se till att det branschråd som finns har en kontinuitet och att de aktivt arbetar för utveckling av programmet. Vi har idag inget utarbetat system för utvärdering av samverkan mellan skolan och arbetslivet. Gemensamma utvecklingsområden i Västerås stads skolverksamheter

12 4. Övergångar och samverkan Mål: Alla övergångar ska vara trygga och tydliga för eleverna. Det ska finnas en fungerande informationsöverföring från grundskola till gymnasium. Resultat: Vi upplever att övergångarna fungerar väl. Det finns ett formaliserat förfarande vid övergångar mellan GrGy. Analys och lärdomar: Vi anser att överlämningen från åk 9 med Rosa blanketter fungerar bra. En osäkerhetsfaktor i Västerås stad är dock att eleverna i stor utsträckning byter mellan olika skolor och en del information utifrån rosa blanketten kan gå förlorad eller kommer för sent. Åtgärder för utveckling: Vi har inte återkopplat till grundskolorna hur eleverna klarar gymnasiestudierna utifrån förkunskaper. Här kan vi se ett utvecklingsområde som bör formaliseras på samma sätt som de Rosa blanketterna. Förslag till att omdömen som lärarna i grundskolan skrivit in i respektive ämne i Dexter ligger kvar och är synligt för de lärare som tar vid på gymnasieskolan 5. Enhetens egna utvecklingsområden Mål: Öka andelen elever som använder datorn kontinuerligt i undervisningen med några procentenheter. Vi har valt att jobba med detta område för att vi vill att våra elever ska vara väl rustade för arbetsliv och högre studier. Resultat: Vi har inte genomfört någon samlad utvärdering på skolnivå under 2011/2012 Analys och lärdomar: Eftersom vi ej genomfört en utvärdering kan vi ej analysera frågan. Åtgärder för utveckling: Se ovan.

13 Mål: Andelen elever som svarar högt på Skolarbetet gör mig nyfiken, får lust att lära med ska öka från 34 till 55 procentenheter. Vi anser att det hänger ihop om eleverna känner lust att lära så kommer deras studieresultat att öka. Resultat: Vi höjde resultatet från 34 % till 44 %. Analys och lärdomar: Vi tror att det hänger ihop med att få eleverna att känna trivsel och trygghet i skolan. Åtgärder för utveckling: Vi kommer under Lå 1213 intensifiera arbetet med värdegrunden. Mål: Andelen elever som känner att de har arbetsro ska öka från 61 till 73 procentenheter. Vi är övertygade om sambandet mellan trivsel, trygghet och goda studieresultat. Resultat: Vi lyckades inte höja resultatet, utan ligger kvar på 60 procentenheter. Analys och lärdomar: Under året har det skett en hel del förändringar på enheten. Bl.a. har det funnits en stor osäkerhet kring olika utredningar och även förändringar inom skolledningen. Detta sammantaget har skapat en oro och osäkerhet hos personalen som kan ha uppfattats av eleverna. Om personalen känner sig otrygg så kan det omedvetet ha förts vidare och uppfattats av eleverna. Åtgärder för utveckling: Vi kommer under året fokusera på värdegrunden inom skolan. Beskrivning av enheten Vid slutet av läsåret 2011/2012 studerade cirka 1225 elever vid skolan. Vid SCB mätningen i oktober 2011 var det 1245 elever på skolan. Lärare: 87 av 90, dvs 97 %, har lärarexamen. Under läsåret 11/12 undervisade fem lärare i ämnen de saknar full behörighet i. Observera att 3 av dessa 5 lärare har lärarbehörighet på gymnasieskolan men inte helt och hållet i de ämnen som de undervisar i. Enligt de nya behörighetskriterierna

14 saknas det endast några poäng. När Skolverket utfärdat lärarlegitimationer sker en noggrannare analys. Vi har en högre andel lärare med behörighet samt en lägre lärartäthet än andra enheter både inom kommunen, men även jämfört med snittet i riket.

15 Elevhälsan: Enligt skollagens intentioner Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Rudbeckianska gymnasiet har Skolläkare 0,20 tj Skolsköterskor 1,75 tj Kurator 1,00 tj Specialpedagoger 0,80 tj Psykolog vid behov En av enhetscheferna har medarbetaransvaret för elevhälsan, ej specialpedagogerna. Skolan har ett specialpedagogiskt råd, med ledamöter från olika arbetslag. Elevhälsan samarbetar med rektor kring elever med särskilda behov samt vid upprättande av åtgärdsprogram. Större förändringar på enheten: Organisationsförändringar Läsåret 11/12 gjordes förändringar i organisationen på ledningsnivå. I korthet betydde det för enheten att gymnasierektorsledet togs bort. I stället organiserades arbetet med tre rektorer/enhetschefer med ansvar för olika program. Rektorerna bildar tillsammans ett skolledningsteam med totalansvar för hela Rudbeckianska gymnasiet. Skolan redovisar som EN resultatenhet. Det betydde även att gymnasierektors ansvarsområden fördelades på de tre rektorerna. Under året har det planerats för att ta emot två nya elevgrupper på skolan. Dels elever från Wegas (elever med diagnoser inom autismspektrat) samt även elever från gymnasiesärskolan. Under sommaren har delar av skolan byggts om för att kunna ta emot dessa elever och den personal som följer med dem på allra bästa sätt. Införandet av en reformerad gymnasieskola, Gy 2011 har medfört att vi planerat och startat ett nytt högskoleförberedande program, det Humanistiska programmet. Inom det Samhällsvetenskapsprogrammet ingår nya inriktningar, medier, information och kommunikation, samt beteendevetenskap. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete har under året genomförts inom dessa områden. Skolbiblioteket har flyttats till en mer central del av skolan, vilket har gynnat utlåningen och att fler elever har upptäckt det.

16 Sammanfattning Rudbeckianska gymnasiets främsta styrkor är kompetenta, ambitiösa lärare och medarbetare som arbetar lojalt med sitt uppdrag och med hela verksamhetens bästa för ögonen. Det finns en bra struktur och framförhållning i verksamhetens planeringsarbete. Framöver arbetar hela verksamheten med att utveckla pedagogiken hand i hand med pilotprojektet 1:1. Alla elever vid skolan har PC/Mac vilket driver på den pedagogiska utvecklingen. Våra fina traditioner går hand i hand med ett nytänkande för att stimulera och utmana eleverna till att behålla lusten till ett livslångt lärande. Utdrag ur skollag 2011:800 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete (28 ), och inflytande och samråd (917 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Bilaga 1

17 Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras.