Rudbeckianska gymnasiets kvalitetsrapport för läsåret 2010/2011.

Transkript

1 Rudbeckianska gymnasiets kvalitetsrapport för läsåret 2010/ Utveckling, lärande och kunskaper Mål: En ökad andel elever ska uppnå målen i svenska A, engelska A och matematik A Resultat över tid och det senaste året: Lärarna gjorde i mars månad en bedömning över vilka elever i åk 1 som riskerade att inte få godkänt i Sv A, Ma A och En A. I augusti månad har vi följt upp hur stor andel som fick betyget IG. Värdena anges i procent av antalet elever i den kursen på det angivna programmet. Än finns det elever som inte har nått målen och stödinsatser fortsätter under året för att alla skall nå målen i god tid innan så att de utan problem klarar kommande kurser. Elever i åk 1, BF ES NV SP NVSP Sv A 12 /3 7 /6 4/1 /6 Eng A 42 /15 7 /6 3 / - 12 /1 Ma A 25 /19 6 /2 11 /5 3 / Total måluppfyllelse i åk 3 i juni 2011: Eng A 99,0%, Ma A 99,2%, Sv A 99,4% Ifyllnad av mättal tydliggjorde i god tid för rektor och undervisande lärare behov av dialog och ytterligare lotsning av eleverna till att nå målen. Såväl lärare som rektorer kände att stödet och elevfokus riktades ytterligare mot de elever som riskerade att inte nå målen och detta förbättrade resultatet. Systemet behöver dock smidiggöras i Dexter. Åtgärder för utveckling kommande år: Vi är beredda att gå mot en utveckling där mättalen registreras i samtliga kurser, men vi eftersöker samtidigt en samordning i

2 2 Dexter där omdömen, risk för att inte nå målen och mättal registreras samtidigt. Vi fortsätter genom stödtimmar och särskild handledning regelbundet stödja våra elever att nå målen även efter eg. avslutad kurstid. Antal elever med åtgärdsprogram: Västerås stad har under året infört ett nytt upplägg för åtgärdsprogram som utgår från tre delar. Vi har utifrån denna mall detta år fokuserat på årets treor och de elever som har haft störst behov i åk 1 och 2. Upplägget börjar sätta sig hos våra rektorer och medarbetare. Åtgärdsarbetet har utvecklats till att möta upp eleven på fler plan. Åtgärdsprogram blir aktuellt främst p g a sjukdom eller för elever med särskilda behov som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Barn- och fritidsprogrammet: ca 30 st Estetiska programmet: ca 5 Naturvetenskapliga programmet: ca 3 Samhällsvetenskapsprogrammet: ca 15 st Mål: En ökad andel elever ska uppnå målen i de studieförberedande och yrkesförberedande programmen Resultat det senaste läsåret: Antal % behöriga Jmfr tal BF 41 74,4 13,71 ES 30 93,3 14,87 NV ,3 16,27 NVSP 56 89,3 14,74 SP ,4 15,98 SM-BF 20 90,9 12,31 SM-NV 14 85,7 13,04 SM-SP 8 62,5 13,66 97,1% av eleverna med slutbetyg uppnådde högskolebehörighet, enligt SCB statistik. BF: Andelen högskolebehöriga har ökat med ca 10 procentenheter i jämförelse med föregående läsår. Samtliga elever i åk 3 där det fanns behov hade åtgärdsprogram och har erbjudits stöd och dialog. Lärarna har arbetat målmedvetet med varje elev. Rektor, specialpedagoger och lärare har haft ett särskilt fokus på elever som kommit efter eller haft svårigheter med studierna. ES: Eleverna har haft hög studiemotivation och samarbetat bra i klassen. NV: Eleverna på NV-programmet uppnår målen i hög grad. Flickor uppnådde 100 % behörighet och pojkar 95 %.

3 3 SP: Eleverna uppnår målen i hög grad. De få elever som inte har nått målen har i samtliga kurser utifrån sina förutsättningar beretts stöd och dialog. Åtgärdsprogram har skrivits och följts i aktuella ämnen. Samtal sker kring att höjd måluppfyllelse innebär stöd och lotsning till alla eleverna, vilket ger ibland oss pedagoger ett nytt sätt att tänka, då den individuella undervisningen riktas även mot de elever som önskar större utmaningar. Elevens närvaro i undervisningssituationen är oftast av avgörande betydelse för hur elevens lärande ska bli mot kunskapsmålen. Att tidigt följa upp elevens närvaro och i dialog med elev och vårdnadshavare bryta negativa mönster är av största vikt för en positiv utveckling av måluppfyllelsen. Åtgärder för utveckling kommande år: Under kommande läsår planerar rektorerna tillsammans med handledarna att kontinuerligt följa upp studiesituationen för samtliga elever. Regelbundna prövningstillfällen och stödtimmar finns fördelade i samtliga ämnen för särskild lotsning av elever som riskerar att inte nå målen. Våra tre fokusområden under kommande läsår är Ökad måluppfyllelse Lust att lära Studiero Mål: Andel IVIK-elever som gått vidare till nästa nivå (B, C eller D) skall öka Resultat: Läsåret 10/11 var ett mycket bra år för IVIK-eleverna jämfört med de senaste 8 åren. Vi hade 58 elever. Av dem kom 21 in på ungdomsgymnasiet d v s 36 %. 8 elever kom in på Naturvetenskapsprogrammet. Eleverna i våra IVIK-klasser har varit oerhört studiemotiverade. Flera lärare har uttalat att det är min bästa grupp alla kategorier. Närvaro och arbetsro har gett resultat. De nya antagningsreglerna till gymnasiet påverkar eleverna på Språkintroduktion mer än andra. Konkurrenssituationen har tillsammans med antagningsreglerna gjort att vi erbjuder en timplan som ger möjlighet till att komma in på gymnasiet, både på yrkesförberedande som studieförberedande program. Vi är i dagsläget osäkra på om eleverna kommer att klara av detta.

4 4 2. Normer och värden Mål: Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet Resultat: Vid Rudbeckianska gymnasiet har vi flera utvärderingsredskap för att stämma av elevernas studiesituationen. Utvärderingar gjorda av olika arbetslag, PN-enkäten, individuella kursutvärderingar och vår egen enkät till elever i åk 1 och 3. Rudbeckianska är en gymnasieskola där eleverna trivs och känner sig trygga. En majoritet av eleverna är studiemotiverade och bemöter varandra med hänsyn och respekt. Utifrån att atmosfären är lugn och trevlig mellan elever och mellan medarbetare och elever har vi inte haft behov av att tydliggöra hur man skall vara mot varandra. Det råder nolltolerans för kränkningar och mobbningar. Vi har under det senaste läsåret inte haft några kränkningar. Eleverna har kanske ej märkt att skolan arbetar aktivt för att förhindra mobbning och kränkning. Inför kommande läsår tydliggör vi dessa frågor mer under handledartid och tillsammans med elevrådet. 231 av 422 elever, dvs 55 %, som fick slutbetyg hade utökad studiekurs med 50 poäng eller mer. Den utvärdering som medarbetarna arbetade med två dagar vecka byggde på: Egen elevenkät åk 1 o 3, PN-enkät åk 2, Medarbetarenkät, 1:1-enkät. Skolledningen hade utifrån resultaten tagit fram frågeställningar som man

5 5 diskuterade i olika gruppkonstellationer. Efter sammanställning och diskussion i skolans ledningsgrupp fattade gruppen beslut den 29 augusti 2011 att fokus skall läggas på tre områden under läsåret 11/12: Lust att lära Arbetsro i klassrummen Ökad måluppfyllelse En rad av motivationsskapande aktiviteter har lyfts upp under punkten Lust att lära : Skapa intresse, motivera, förklara, entusiasmera, inspirera Inre motivation koppling mellan teori och praktik Individuella samtal med eleven Entreprenörskap Verklighetsförankring Genomföra resor och studiebesök Didaktiska diskussioner Lärarauskultationer hos varandra Gemensamma pedagogiska mål Tipsbank på nätet med konkreta tips IT som hjälpmedel Individanpassning Variera undervisning med fokus på roliga moment Arbeta med olika pedagogik Fysisk aktivitet ökar koncentrationsförmågan Varje arbetslag planerar och konkretiserar några av dessa aktiviteter i ett fortsatt arbete. Har enheten upprättat en ny årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling? Ja, planen har reviderats. 3. Enhetens egna utvecklingsområden Mål för APU: Alla elever genomför sin APU på en arbetsplats. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska kännetecknas av god kvalitet. Resultat: En klart övervägande del av eleverna är positivt inställd till APU och genomför också APU perioderna med gott resultat. Upplägget av APU som vi arbetar efter har ändrats till läsåret 2010/11 enligt följande: Åk 1: 4 veckor APU - Företrädesvis på förskola. Åk 2: BFPED: 4 veckor på ht och 4 veckor på vt. Hösten på samma APU plats som i åk 1.

6 6 Åk 2: SM-BF: 4 veckor på våren Företrädesvis äldre barn/ungdomar. Åk 3: 6 veckor. Inriktning på Människor i behov av stöd. Fritidsklubb m.m Ett tydligt resultat av ovanstående förändring har skett i och med APU förläggningen ht i åk 2. Eleverna känner sig mer trygga när de kommer till en känd miljö och kända människor. Det gör att de kommer igång tidigare med sina APU uppgifter och kan få ett bättre djup i sitt lärande. Handledaren på APU platsen behöver inte ägna så mycket tid åt att gå igenom formalia som gäller på arbetsplatsen utan kan direkt vara en viktig del av lärandet av nya kunskaper. En del elever har svårt att ta kritik då handledaren försöker att hjälpa dem att utvecklas. Vi måste arbeta hårdare med att få eleverna att förstå att APU perioden är en viktig del av lärandet. Vår erfarenhet av APU perioderna är att nästan 100 % av eleverna som är närvarande också erhåller minst godkänt i de moment som är kopplade till APU perioden. Elever kan drabbas av sjukdom under sin APU period och därmed inte uppnå de kunskapsmål som ställs under utsatt tid. I dessa fall försöker vi hitta lösningar med att eleverna så att de kan göra resterande delar av APU på lov under skoltiden alternativt att de fullgör sin APU under höstterminen efter de slutat skolan. Kriterier för god kvalitet (enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning): Utbildningen inriktas mot målen i läroplan, programmål och kursplaner. Karaktärsämnesläraren besöker eleven regelbundet. Dessa besök karaktäriseras av att läraren stöttar, ger återkoppling och bedömer prestationer och kunskaper. Tydliga rutiner för bedömning av APU-perioderna finns. Eleverna känner till hur de kommer att bedömas under praktiken. Strävansmål är att handledarutbildningar genomförs kontinuerligt. Karaktärsämneslärare och handledare har regelbunden kontakt och det anordnas också handledarträffar på skolan. Systematiska utvärderingar av samverkan mellan skola och arbetsliv genomförs. Alla elever får minst ett besök av kärnämnesläraren i den kurs som kopplas till APU perioden. Elever med större behov får en tätare uppföljning. Kontakt med alla APU platser sker också innan och under APU perioden per telefon. Vi försöker också matcha ihop elev och APU ställe utifrån de förutsättningar som råder. Matchningen i kombination ett bra överlämnande från skolans sida till handledaren på APU platsen leder i de flesta fall till en bra lärandesituation för eleven. Rudbeckianska gymnasiet erbjuder varje läsår handledarutbildning här på skolan. Tyvärr ser vi en vikande trend beträffande intresset att komma på dessa utbildningstillfällen. Det kan bero på att vi har många handledare som är återkommande år efter år och väl insatta i sin roll. Karaktärsämnesläraren går alltid igenom innan APU perioden vilka mål som gäller för aktuell period samt hur de ska bedömas. Det sker också förberedelse arbete både teoretiskt och praktiskt på undervisningen innan så att eleverna ska vara väl förtrogna med de moment som ska genomföras i praktiken ute på APU platsen.

7 7 I och med införandet av GY2011 så kommer det nya kurser som också kommer att innebära nya mål för APL. Det är av största vikt att vi får till en bra dialog med handledarna redan från start. Vi kommer att informera handledarna om vikten av att komma till de informations- utbildningstillfällen som vi erbjuder. Tillse att det finns ett fungerande braschråd som aktivt arbetar för utveckling av programmet. Vi har idag inget utarbetat system för utvärdering av samverkan mellan skolan och arbetslivet. Mål: Öka måluppfyllelsen på BF programmet Resultat: Vi har ökat måluppfyllelsen med ca 10 procentenheter. Vi har haft en tätare uppföljning av elevernas studieresultat och närvaro. Detta i kombination med att lärarna haft stödundervisning utanför den ordinarie undervisningen har givit fler elever med godkänt resultat. Åtgärdsprogram har skrivits för berörda eleverna och också följts upp. Att elevernas ansvar för sin egen studiesituation ökar. Att fler elever naturligt tar till sig av skolans erbjudna stödresurser. Att fler lärare tar tag i elevers studiebekymmer tidigare och att det följs upp av handledare för att få en samlad bild kring elevens studiesituation. 4. Övergångar och samverkan Mål: Alla övergångar ska vara trygga och tydliga för eleverna. Det ska finnas en fungerande informationsöverföring mellan grundskolan och gymnasieskolan. Vi anser att överlämningen från åk 9 med Rosa blanketter fungerar bra. En osäkerhetsfaktor i Västerås stad är dock att eleverna i stor utsträckning byter mellan olika skolor och en del information utifrån rosa blanketten kan gå förlorad eller kommer för sent. Vi har inte återkopplat till grundskolorna hur eleverna klarar gymnasiestudierna utifrån förkunskaper. Här kan vi se ett utvecklingsområde som bör formaliseras på samma sätt som de Rosa blanketterna.

8 8 Förslag till att omdömen som lärarna i grundskolan skrivit in i respektive ämne i Dexter ligger kvar och är synligt för de lärare som tar vid på gymnasieskolan. Beskrivning av enheten Antal elever: Vid slutet av läsåret 2010/2011 studerade elever vid skolan. Vid SCB mätningen i oktober var det Lärare: 102 lärare av 103, dvs 99 %, har lärarexamen. Under läsåret10/11 undervisade fyra lärare i ämnen de saknar full behörighet i. Enligt de nya behörighetskriterierna saknas det endast några poäng. När Skolverket utfärdat lärarlegitimationer sker en noggrannare analys. Lärare - Antal heltidstjänster per 100 elever Lärare med pedagogisk högskoleexamen

9 9 Elevhälsan: Enligt skollagens intentioner Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Rudbeckianska gymnasiet har Skolläkare 0,20 tj Skolsköterskor 1,75 tj Kurator 1,00 tj Specialpedagoger 1,00 tj Psykolog vid behov Enhetschefen har medarbetaransvaret för elevhälsan, ej specialpedagogerna. Skolan har ett specialpedagogiskt råd, med ledamöter från olika arbetslag. Elevhälsan samarbetar med rektor kring elever med särskilda behov samt vid upprättande av åtgärdsprogram. Större förändringar på enheten: Införande av en reformerad gymnasieskola, Gy 2011 har medfört att vi planerat och startat ett nytt högskoleförberedande program, det Humanistiska programmet. Inom Samhällsvetenskapsprogrammet ingår nya inriktningar, -medier, information och kommunikation, samt beteendevetenskap. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete pågår inom dessa områden. Verksamheten planerar för en flytt av skolbiblioteket. Målet är ett nytt bibliotek av genomgripande karaktär, ett centralt beläget och lättillgängligt informationscentrum och en attraktiv mötesplats. Sammanfattning Rudbeckianska gymnasiets främsta styrkor är kompetenta, engagerade lärare och medarbetare som arbetar lojalt med sitt uppdrag och med hela verksamhetens bästa för ögonen. Det finns en bra struktur och framförhållning i verksamhetens planeringsarbete. Framöver arbetar hela verksamheten med att utveckla pedagogiken hand i hand med pilotprojektet 1:1. Alla elever vid skolan har PC/Mac vilket driver på den pedagogiska utvecklingen. Våra fina traditioner går hand i hand med ett nytänkande för att stimulera och utmana eleverna till att bibehålla en lust till ett livslångt lärande.