Sammanträde med Personalutskottet den 14 februari 2017

Transkript

1 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med Personalutskottet den 14 februari 2017 Plats: Sessionsalen, Residenset Tid: Kl. 09:15-12:00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Stefan Didrik, Inledande formalia Hålltid kl Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Oberoende av inhyrd personal Diarienummer RS Hålltid kl Remiss avseende förslag till föreskrifter om legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården vid utbildning från tredje land Diarienummer RS Hålltid. Kl Ansökan om medel för specialistutbildning av sjuksköterskor i hälso- och sjukvård för barn och unga samt intensivvård. RS Hålltid. Kl Övriga frågor Information A. Aktuella rapporter från personaldirektören/marina Olsson Hålltid kl B. Redovisning av friskvårdsbidraget år 2016/Eva Johansson Hålltid C. Jämställda löner/charlotta Cellbrot Hålltid kl Kommande beslutsärende D. Arbetsgivarvarumärket- plattform och prioriterade aktiviteter/marina Olsson & Erik Lagersten. Hålltider Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

2 Föredragningslista från Personalutskottet, (2) Anmälningsärende 1. Beslut särskild avtalspension Diarienummer RS Gunilla Levén Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 Ärende 1

4 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Michael Zijp Telefon: E-post: Till personalutskottet Oberoende av inhyrd personal Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom inriktningen i det nationella arbetet som anges i projektplan Oberoende av inhyrd personal (bilaga 1). Personalutskottet beslutar för egen del: 1. Personalutskottet avvaktar regional handlingsplan som kommer att arbetas fram under en inplanerad workshop 9-10 mars. Information om handlingsplanen återkommer i personalutskottet 15 mars och för beslut 18 april. Sammanfattning av ärendet Projektet Oberoende av inhyrd personal innebär en nationell uppslutning där samtliga landsting och regioner, med stöd av SKL, tar ett gemensamt ansvar för att utreda, analysera och föreslå åtgärder inom en rad områden i syfte att uppnå oberoende av inhyrd personal, främst läkare och sjuksköterskor senast 1 januari Detta sker genom en nationell överenskommelse om att uppnå oberoende av inhyrd personal. I överenskommelsen ska ingå en övergripande strategi, mål och tidplan. Västra Götalandsregionen (VGR) har varit föregångare med arbetet att fasa ut hyrläkare inom psykiatrin. I budget 2017 står under rubriken för attraktiv arbetsgivare att Västra Götalandsregionens verksamheter ska präglas av kontinuitet och kvalitet. Därför prioriteras rekrytering av tillsvidareanställd personal framför inhyrd bemanningspersonal. Dessutom ingår projektet som område inom det prioriterade aktivitetsområdet som avser att stärka arbetsgivarvarumärket och då som del i Förändringsagendan för Under början av 2017 kommer följande aktiviteter att prioriteras: Etablera en ledningsstruktur inklusive en arbetsgrupp Inventera pågående arbete Anordna en workshop för förankring och prioritering Arbeta fram ett renodlat och förankrat förslag till aktivitetslista Konkretisera tids- och aktivitetsplan Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Datum Diarienummer RS (2) Arbetet ska ske inom befintliga strukturer och med hänsyn till organisatoriska förutsättningar avseende bland annat arbetet med omställningen av hälso- och sjukvården samt den strategiska kompetensförsörjningen. Personalutskottet väljer att avvakta den regionala handlingsplan som kommer att arbetas fram under våren Ärendet återkommer som information 15 mars och för beslut 18 april. Beredning Ärendet har beretts av Michael Zijp, koncernstab HR tillsammans med Västra Götalandsregionens övergripande processledare för projektet Oberoende av inhyrd personal, Ann Stokland. Projektet föredrogs på SKL:s sjukvårdsdelegation under december Ärendet behandlades i koncernledningsgruppen hälso- och sjukvård den 15 december SKL:s styrelse ställde 20 januari 2017 sig bakom strategin för Oberoende av inhyrd personal samt rekommenderade landsting och regioner att anta strategin samt att ta politisk ställning till hur strategin ska tillämpas av respektive sjukvårdshuvudman (bilaga 2). Koncernkontoret Marina Olsson Personaldirektör Lena Eriksson Enhetschef Besluten skickas till Regionstyrelsen för kännedom Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för kännedom Marina Olsson, personaldirektör för kännedom Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör för kännedom HR-chefer för kännedom Boris Ståhl för utskick till koncernledning hälso- och sjukvård

6

7

8

9 Oberoe nde av inhyrd person al PROJEKTPLAN Oberoende av inhyrd personal Ett landstings- och regiongemensamt projekt Oktober 2016 Godkänd av Landstings-/regiondirektörer den 20 oktober 2016 Beslutad av styrgruppen den 9 november 2016 Oberoende av inhyrd personal 1

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Grundläggande information Bakgrund Syfte Mål Effektmål Projektmål Krav på projektet Förutsättningar Avgränsningar Planer Arbetsplan och uppdrag Resursplan Budget och finansiering (kostnadsplan) Projektorganisation Kommunikation Kommunikation och rapportering inom projektet Intressentanalys Kommunikationsplan till projektets intressenter Dokumentationsplan Risker och möjligheter Leverans och överlämningsprocedur Projektavslut Referenser

11 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Under 2015 har chefsnätverk för landsting/regioner gemensamt, med stöd av SKL, identifierat tre prioriterade områden för samarbete: Utbildning, Kompetensförsörjning genom integration samt Bemanning/inhyrning av personal (Oberoende av inhyrd personal). Inom respektive område har landsting/regioner bildat en gemensam projektgrupp och en övergripande styrgrupp. De tre projekten ägs av landsting/regioner med landstings- /regiondirektörer som beställare. Landstingen har tillsammans med SKL vid tre tillfällen tidigare tagit fram strategier och planer för att minska inhyrd personal 2003, 2009 och (Se bilaga Förstudie 3.3 Åtgärder Tidigare strategier.) I den nationella strategin från sattes som mål att landstingen skulle halvera sin inhyrning från bemanningsföretag till 2014 samt att det långsiktiga beroendet helt skulle avvecklas senast Det uppnåddes inte, istället fortsätter/ökar inhyrningen och därmed beroendet av bemanningsföretag. Den totala kostnaden har ökat med ca 1,5 miljarder kr mellan 2011 och 2015 och uppgår nu till ca 4 miljarder kr per år. Det finns flera förklaringar till varför beroendet av bemanningsföretag ökar t ex; stora pensionsavgångar och svårigheter att ersättningsrekrytera motsvarande kompetens/erfarenhet, generellt sett ett ökat vårdbehov och en större efterfrågan av vård och därmed vårdpersonal, även om antal anställda och sysselsatta sjuksköterskor och läkare per antal invånare aldrig varit så hög som nu 2, rekryteringsbehov finns och uppstår kontinuerligt samtidigt som marknaden för bemanningsföretag växer, en stark bidragande orsak är ekonomiska incitamentet med avsevärt högre löner inom bemannings-företag men också en upplevd frihet och flexibilitet att kunna välja uppdrag och omfattning Syfte Syftet med projektet Oberoende av inhyrd personal är att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå oberoende av inhyrd personal Gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag, Personaldirektörsföreningen 2 Enligt OECD-rapporten Health at a Glance (2015) ligger Sverige på tredje plats i läkartäthet i EU (3,8 läkare per 1000 invånare). Samtidigt ligger Sverige bland de lägsta i Europa när det gäller antalet läkarbesök per invånare (2,9 läkarbesök per person och år vilket är mindre än hälften av EU-genomsnittet 6,3). 3

12 2. Mål 2.1. Effektmål Önskad effekt är att uppnå ett oberoende av inhyrd personal genom åtgärder som skapar stabila, kontinuerliga läkar- och sjuksköterskekontakter som är viktiga för patienterna och patientsäkerheten och som leder till högre kvalitet och lägre kostnader. Förutsättningen för att uppnå oberoende av inhyrd personal är en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. Nationella effektmål Projektets mål är ett gemensamt åtagande genom en överenskommelse mellan samtliga landsting/regioner om att uppnå oberoende av inhyrd personal. Regionala effektmål Varje region och landsting ska ta fram en egen handlingsplan baserad på de 60 åtgärderna i syfte att uppnå det nationella effektmålet Projektmål Projektet ska ta fram förslag till konkreta åtgärder för att uppnå oberoende av inhyrd personal med målsättningen att skapa stabila, kontinuerliga läkar- och sjuksköterskekontakter som är viktiga för patienterna och patientsäkerheten och som leder till högre kvalitet och lägre kostnader. Projektet ska ta fram förslag till kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional/ landstingsnivå bidra till kunskapsöverföring mellan landsting och regioner ta lärdom av resultat från arbetet inom psykiatrin Bättre läkarbemanning inom psykiatri - oberoende av hyrläkare ta fram förslag på hur uppföljning av åtgärder ska gå till särskilt utreda om ytterligare åtgärder krävs för bemanning i primärvård med planerad kommunikation stödja projektets mål SKL:s arbete inom ramen för inriktningsmålet för kongressperiod , En mer tillgänglig och säker vård, är att utarbeta en hållbar, samlad och gemensam strategi för landsting/regioner, för att minimera användandet av hyrpersonal inom hälso- och sjukvården (motion nr 27). Se bilaga SKLs roll inom de prioriterade områdena. 4

13 3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Ett gemensamt åtagande, att samtliga landstingsdirektörer och regiondirektörer är överens om gemensamma mål och gemensam tidplan för att uppnå oberoende av inhyrd personal. Ett gemensamt beslut, att samtliga landstingsdirektörer och regiondirektörer fattar regionala beslut om strategi, tidplan och mål. Regelbunden uppföljning av åtagandet inom ramen för landstingens/ regionernas nätverk för landstings- och regiondirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, HR-, ekonom- och kommunikationsdirektörer. Hög nivå av delaktighet regionalt för att skapa legitimitet, att verksamhetschefer, arbetstagarorganisationer och arbetstagarföreträdare är delaktiga i genomförandet. En tydlig politisk förankring Avgränsningar Projektet utreder inte frågor kopplade till utbildningsområdet eller tillvaratagande av nyanländas kompetens även om de är viktiga som en del av lösningen. Emellertid är det viktigt att beakta resultaten från de andra två nätverksgemensamma projekten. Projektet ansvarar inte för de strategiska bemanningsgrupperna på landstings-/regionnivå. 4. Planer Nedanstående arbetsplan sträcker sig t o m årsskiftet 2016/2017, arbetet med att implementera projektets leveranser beräknas pågå t o m Arbetsplan och uppdrag 1. Nationellt Projektets mål är ett gemensamt åtagande genom en överenskommelse mellan samtliga landsting/regioner om att uppnå oberoende av inhyrd personal. Landsting/regioner kommer överens om övergripande strategi, mål och tidplan. 2. Region/Landsting Projektets mål är att varje region och landsting ska ta fram en egen handlingsplan baserad på de 60 åtgärderna i syfte att uppnå det nationella effektmålet. Handlingsplanen ska baseras på en långsiktig kompetensförsörjningsplan. 3. Strategiska bemanningsgrupper Strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå med uppdrag att stödja landsting och regioner att driva förändringsarbetet genom att inspirera, bidra med kompetens och skapa ett lärande mellan regioner och landsting (överföra kunskap). Strategisk bemanningsgrupp på landstings-/regionnivå med uppdrag att skapa ett lokalt, verksamhetsanknutet genomförande i linjeorganisationen. 5

14 Arbetet ska präglas av delaktighet för att skapa legitimitet, att verksamhetschefer, arbetstagarorganisationer och arbetstagarföreträdare är delaktiga i genomförandet. LD/RD-nätverk 16 juni Utkast åtgärdsförslag Förslag på genomförande Beslut att starta strategiska bemanningsgrupper på varje landsting/region Gemensamt åtagande om att uppnå oberoende av inhyrd personal Juni-september Processägare inom landsting/regioner utser arbetsledning inom respektive landsting/region bestående av processledare med tvärfunktionella arbetsgrupper, se bilaga Uppdragshandling. Kommunikationsstrategi och kommunikationsplan fastställs Projektplan fastställs Augusti-november Löpande förankring och dialog med processägare Uppstartsmöte bemanningsgrupper 7 oktober Processledarna och de regionala arbetsgrupperna samlas hos SKL 60 åtgärder för långsiktigt bättre bemanning i vården, åtgärder primärvården Strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå leder arbetet Bemanningsbarometern (mätning av nuläget) oktober Projektavstämning med projektägare på LD/RD-nätverk oktober Presentation av projektplan och pågående projektarbete vid landstingsledningsseminariet November/December 2016 Fortsatt arbete i strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå Genomförande 2017 och 2018 Implementering genomförs på varje landsting/region, fortsatt arbete i strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå 6

15 4.2. Resursplan Projektgrupp Projektgruppen bemannas av en projektledare, representanter från nätverken för HR, Kommunikation, Ekonomi samt Hälso- och sjukvård och med stöd från SKL. Arbetsgrupp Arbetsgruppen bemannas av en projektsamordnare, representanter från landsting/regioner och med stöd från SKL Nationell, strategisk bemanningsgrupp Den nationella bemanningsgruppenen bemannas av arbetsgruppens projektsamordnare, en resurs med inriktning mot bemanning av sjuksköterskor och en resurs med inriktning mot bemanning av läkare, en kommunikatör och stöd från SKL Budget och finansiering (kostnadsplan) Projektledare Projektgrupp Arbetsgrupp Projektsamordnare 50 % from årsskiftet resurser på 50 % (för läkare och sjuksköterskor) Uppstartsmöte för personer Konsultarvode vid uppstartsmöte 50 Uppföljningsmöte för personer Övrigt (resor m m)

16 5. Projektorganisation Projektägare är landstings- och regiondirektörer som också utgör referensgrupp till projektet via LD/RD-nätverket. Styrgrupp Maria Åkesson, HR Region Örebro Län (ordförande) Ann-Sofi Lodin, RD Västra Götalandsregionen Elisabet Franson, HSD Landstinget Dalarna Maria Englund PD, Stockholms Läns Landsting Maria Karlsson, KD Landstinget Södermanland Monika Björklund Aksnes, Avd för Kommunikation, SKL Agneta Jöhnk, Avd för Arbetsgivarpolitik, SKL Hans Karlsson, Avd för Vård och Omsorg, SKL NN, Avd för Vård och Omsorg, SKL Projektledare Victoria Sjöbom, HRD Landstinget Västernorrland Projektgrupp Jonas Thörnqvist, HSD Norrbottens Läns Landsting Ulrika Sundquist, PD Norrbottens läns landsting Gustaf af Ugglas ED Uppsala och Ingeborg Eriksson ED Kalmar Ingeborg Eriksson, ED Landstinget Kalmar Madeleine Flood, KD Landstinget Blekinge Lillemor Harnell, Avd för Vård och Omsorg, SKL Arbetsgrupp Martin Rödholm, Med Dr psykiatri, Västra Götalandsregionen/SKL (adjungeras till projektgruppen av projektledaren) Marcus Claesson, HR-chef Norrbottens läns landsting Leif Eriksson, HR-strateg Landstinget Västernorrland Kjell Foss, Kommunikationsstrateg, Västra Götalandsregionen Nationell strategisk bemanningsgrupp Martin Rödholm, Med Dr psykiatri, Västra Götalandsregionen/SKL En resurs med inriktning mot bemanning av sjuksköterskor En resurs med inriktning mot bemanning av läkare En kommunikatör SKL-stöd 6. Kommunikation 6.1. Kommunikation och rapportering inom projektet Kommunikationen och rapporteringen inom projektet ska stödja projektets mål; att uppnå oberoende av inhyrd personal. Kommunikationen ska skapa 8

17 kunskap och förståelse och bidra till att påverka mycket viktiga målgruppers attityder och beteende/arbetssätt. Projektmöten och mötesprotokoll Projektmöten och arbetsgruppsmöten hålls i anslutning till funktionsnätverken på SKL. Samtliga möteshandlingar inklusive protokoll lagras på projektplatsen Projectplace. Frågor som behöver hanteras mellan möten avhandlas via mail, telefon eller annan uppkoppling. Uppföljningsrapport Inför varje styrgruppsmöte tas en rapport fram enligt mallen för Lägesrapport för nätverksgemensamma projekt. Varje landsting/region kommunicerar sitt arbete i relation till projektet. Kommunikationen med mycket viktiga målgrupper bör ske i dialogform på varje landsting/i varje region, där frågor kan ställas, argument kan bemötas och tidigare erfarenheter kan diskuteras Intressentanalys Projektets målgrupper har en avgörande roll för att projektet ska nå målen. Landstings-/regiondirektörer Hälso- och sjukvårdsdirektörer Kommunikationsdirektörer HR-direktörer Ekonomidirektörer Strategisk bemanningsgrupp på nationell nivå Strategiska bemanningsgrupper på landstings-/regionnivå Förtroendevalda i SKL:s styrelse Samtliga målgrupper måste ha goda kunskaper om projektet och dess leveranser då de i sina olika roller har nyckelfunktioner för att projektet ska kunna nå framgång Kommunikationsplan till projektets intressenter Kommunikationsplan bifogas projektplanen. Varje landsting och region måste i sin kommunikationsplan definiera sina mycket viktiga och viktiga målgrupper utifrån de egna förhållandena. 9

18 September-oktober 2016 Förankring för engagemang och delaktighet i SKL:s nätverk för landstings-/regiondirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, personaldirektörer, kommunikationsdirektörer och ekonomidirektörer. Oktober 2016 Förankring för att skapa engagemang och delaktighet genom ett seminarium för nationella bemanningsgruppen samt för nätverket med de regionala bemanningsgrupperna. November 2016 Förankring för att skapa engagemang och delaktighet genom ett seminarium för SKL:s styrelse. December 2016 Presentationsmaterial, stöd för kommunikationen i landsting/regioner. Skickas via representanter i SKL:s olika nätverk Nyhetsbrev varje månad med Bemanningsbarometern och goda exempel från landsting/regioner. En mallad presentation uppdateras kontinuerligt för presentation i landstings/regioners ledningsgrupper. Nyhetsbrev publiceras på SKL:s hemsida. Pressmeddelande skickas med lägesbild i de olika landstingen/regionerna med länk till hemsidan då det finns nyhetsvärde Dokumentationsplan Dokumentförteckning Projektplan, dokumentansvarig Victoria Sjöbom Kommunikationsstrategi och -plan, dokumentansvarig Madeleine Flood Presentationsmaterial, dokumentansvarig Madeleine Flood Nyhetsbrev dokumentansvarig Kjell Foss Mallad presentation, dokumentansvarig Kjell Foss 10

19 7. Risker och möjligheter Bifogat resultat från riskanalys inklusive åtgärdsförslag för att eliminera risken. Nr Risker Riskvärde (S)*(K) 1 Flera tidigare försök har Röd misslyckats, en förtroendefråga. 2 Otydlighet i överenskommelser och målsättning. Politisk oenighet. 3 Varje landsting har andra stora projekt som man lägger fokus på - rätt åtgärder prioriteras inte 4 Svårighet att upprätthålla kontinuitet, kvalitet och att ge trygg vård trots åtgärder Röd Röd Gul Åtgärdsförslag Nationell enighet i samtliga regioner/landsting om att leda och prioritera projektet gemensamt. Tydliga faktaunderlag och förslag till realistiska lösningar och överenskommelse. Skapa förståelse för projektets omfattning och potentiellt positiva effekter på många områden. Tydlig prioritering av arbetet inom respektive region/landsting och hos dess lokala processägare/- ledning. Implementering av åtgärderna i befintliga verksamhetsprocesser och handlingsplaner för kompetensförsörjning. Uppmärksamhet för behovet att se över och eventuellt anpassa åtgärderna. 5 Bristande uthållighet Gul Prioritering av arbetet lokalt på lokal region/landstingsnivå. 7 Projektets resurser/budget Grön Regelbundna avstämningar med styrgruppen. 8 Kommunikation Grön Kommunikationsplan och kommunikationsstrategi. 11

20 8. Leverans och överlämningsprocedur Projektet överlämnar leverans av del ett till projektägare , leverans av del två och en slutlig avstämning samt överlämnande av leverans tre Leverans del ett Förslag till kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional-/ landstingsnivå Förslag på hur uppföljning av åtgärder kan gå till Rapport över vilka landsting/regioner som har beslutade handlingsplaner baserade på de 60 åtgärderna Leveransen utgör underlag för Landstings-/Regiondirektörers beslut om övergripande strategi, mål och tidplan Leverans del två Sammanställning av kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional-/landstingsnivå Sammanställning av hur landsting och regioner valt att följa upp åtgärder Sammanställning över landstings och regioners handlingsplaner Lägesrapport om hur arbetet fortskrider på landsting och regioner Leverans av del tre Slutlig sammanställning av kort- och långsiktiga åtgärder på nationell och regional-/landstingsnivå Slutlig sammanställning av hur landsting och regioner valt att följa upp åtgärder Slutlig sammanställning över landstings och regioners handlingsplaner Resultatrapport för samtliga landsting och regioner Godkännande av leverans ges på avstämningsmöte i samband med överlämnandet , samt Projektledare samt projektsamordnare adjungeras till avstämningsmötet vid överlämnandet. 9. Projektavslut Beställaren är ansvarig för implementering och uppföljning av projektets leveranser d.v.s. att; planerade åtgärder (på kort och lång sikt) genomförs nationellt och på region/landstingsnivå uppföljning av åtgärder genomförs kommunikationsmaterialet används i arbetet 12

21 Projektets kvalitet/resultat är helt beroende av dess implementering och uppföljning. Projektet är avslutat när: slutrapporten är godkänd av projektägaren all projektdokumentation är arkiverad på bestämd plats projektägaren har förklarat projektet avslutat 10. Referenser Bilagor Projektbeskrivning Bemanning inhyrd personal 2. Resultat av Förstudie Bemanning inhyrd personal SKLs arbete inom de prioriterade områdena 4. Uppdrag till regionala processledare och arbetsgrupper 13

22 Oberoende av inhyrd personal Ett chefsnätverksgemensamt projekt mellan landsting/regioner Oktober 2016 Upplysningar om innehållet Victoria Sjöbom, Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

23 Ärende 2

24 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer: RS Socialstyrelsens dnr: 26869/2016 Koncernkontoret Handläggare: Jenny Lundgren Telefon: E-post: Till personalutskottet Yttrande över förslag till Socialstyrelsens föreskrifter om legitimation för yrke inom hälsooch sjukvården vid utbildning från tredjeland Förslag till beslut 1. Personalutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta bifogat remissyttrande. Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsen har upprättat ett förslag till föreskrifter om legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården vid utbildning från tredjeland. De föreslagna föreskrifterna ska klargöra förutsättningarna för att få legitimation enligt 6 kap. 1 Patientsäkerhetsförordningen. Socialstyrelsen eftersträvar en enhetlig och effektiv legitimationsprocess för den aktuella målgruppen samtidigt som patientsäkerheten värnas. Avsikten är att författningen ska träda i kraft den 1 juni Västra Götalandsregionen ställer sig positiv till Socialstyrelsens förslag till föreskrifter som bedöms som tillfredsställande ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Ärendet har beretts av koncernstab HR. Marina Olsson Personaldirektör Lena Eriksson Chef, enhet kompetensförsörjning Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

25 Från: Widell, Jonas Skickat: den 17 januari :47 Till: hsan; Landstinget Blekinge; Landstinget Dalarna; Landstinget Sörmland; Landstinget i Kalmar län; Landstinget i Värmland; Landstinget Västernorrland; Landstinget Västmanland; Norrbottens läns landsting; regiongotland@gotland.se; rg@regiongavleborg.se; regionen@regionhalland.se; region@regionjh.se; regionen@rjl.se; region@kronoberg.se; Region Skåne; region.uppsala@regionuppsala.se; regionen@regionorebrolan.se; region@regionostergotland.se; Stockholms läns landsting; Västerbottens läns landsting; Info_post; goteborg@goteborg.se; kommun@kalmar.se; malmostad@malmo.se; kommunstyrelsen@stockholm.se; umea.kommun@umea.se; kundcenter@ostersund.se; Bo.Wihlborg@aleris.se; info@capio.com; info@folkuniversitetet.se; kansli@fysioterapeuterna.se; kfskansli@kiropraktik.com; kansli@lkr.se; info@nph.se; info@naturvetarna.se; kansli@optikerforbundet.se; info@ptj.se; info@ptl.se; info@kiropraktorhogskolan.se; webb@swenurse.se; info@sverigesapoteksforening.se; sls@sls.se; kansli@naprapater.se; info@sverigesapoteksforening.se; kansli@barnmorskeforbundet.se; kansli@arbetsterapeuterna.se; kansli@saco.se; info@slf.se; post@psykologforbundet.se; kansli@srat.se; ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se; info@tandhygienistforening.se; info@tco.se; info@vardforbundet.se; info@vardforetagarna.se; info@skl.se Kopia: Registrator rättsavdelningen; Höglund, Erik; Fritzson, Bitte; Bergschöld, Emil Ämne: Remiss avseende förslag till föreskrifter om legitimation för yrke inom hälsooch sjukvården vid utbildning från tredjeland Bifogade filer: Författningsförslag 3 L remiss.docx; Konsekvensutredning remiss.docx; Missiv.pdf; ändring remiss.docx Hej! Översänder härmed en remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter om legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården vid utbildning från tredjeland. Se bifogade filer. Om något är oklart, var vänlig kontakta undertecknad. Med vänlig hälsning... Jonas Widell Jurist

26 SOCIALSTYRELSEN Rättsavdelningen Hälso- och sjukvårdsjuridik Stockholm Växel Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.

27

28

29

30

31 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer: RS Socialstyrelsens dnr: 26869/2016 Socialstyrelsen Rättsavdelningen Hälso- och sjukvårdsjuridik Stockholm E-post: Kopia: Yttrande över förslag till Socialstyrelsens föreskrifter om legitimation för yrke inom hälsooch sjukvården vid utbildning från tredjeland Västra Götalandsregionen ställer sig positiv till Socialstyrelsens förslag till föreskrifter men önskar lägga fram följande synpunkter med koppling till legitimationsprocessen: Det är positivt att föreskrifterna bidrar till att legitimationsprocessen blir tydlig och enhetlig för både sökande och arbetsgivare och handläggningen av ärenden mer rättssäker och effektiv genom att mindre vikt läggs vid granskning av dokumentation. I föreskrifterna framgår att de obligatoriska momenten i legitimationsprocessen är svenska språket, svenska författningar samt praktisk tjänstgöring medan kunskapsprovet inte är obligatoriskt utan bedöms individuellt. Det bör i Socialstyrelsens information till sökande om legitimationsprocessen tydligt framgå vad som ligger till grund för om kunskapsprov är nödvändigt för den sökande eller ej. Det är positivt att Socialstyrelsen godkänner olika, men ändå reglerade, sätt att visa att man uppnått tillräckliga kunskaper i svenska språket. Det är positivt att kursen i författningskunskap gjorts lika för alla legitimationsyrken och blivit mer tillgänglig vilket underlättar planeringen istället för att som tidigare begränsa den sökandes process mot legitimation. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

32 Remissyttrande (2) Kunskapsprov ska erbjudas inom alla legitimationsyrken och har redan implementerats för ett flertal yrken. Kunskapsproven ska göras tillgängliga vid fler tillfällen under året vilket gör processen mer flexibel och effektiv. Gemensamt för alla yrken är dock att det bör erbjudas fler och bättre möjligheter till förberedelser så att de sökande ges de bästa förutsättningarna att lyckas med kunskapsproven. I nuläget varierar det mycket beroende var den sökande bor och vilket yrke den sökande har vilket riskerar att göra legitimationsprocessen lång och svårframkomlig. Kunskapsproven bör ständigt utvärderas och utvecklas så att de har ett lämpligt innehåll på lämplig nivå i förhållande till de förkunskaper som krävs för att kunna gå vidare med praktisk tjänstgöring. Som alternativ till Socialstyrelsens legitimationsprocess bör lärosätenas kompletteringsutbildningar omfatta fler yrken och ett utökat antal platser framför allt inom de yrken där behovet av arbetskraft är stor. Det är viktigt att Socialstyrelsen utan dröjsmål kommunicerar vilka övergångsregler som ska gälla för att undvika risk för missförstånd. Sammanfattningsvis välkomnar Västra Götalandsregionen förslaget till föreskrifter som tillfredsställande ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Ordförande

33 Konsekvensutredning Dnr 26869/2016 1(8) Avdelningen för regler och behörighet Jonas Widell Konsekvensutredning förslag till föreskrifter om legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården vid utbildning från tredjeland Bakgrund Det viktigaste kompetensbeviset inom hälso- och sjukvården är legitimationen. Legitimationen är en personlig behörighet och ett uttryck för att den legitimerade står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område som legitimationen avser. Den ska vara en garanti för en viss kunskapsnivå och för sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att han eller hon är förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende. 1 Bestämmelser om legitimation finns i patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), PSF. Det är Socialstyrelsen som prövar behörighetsfrågor, bl.a. ansökningar om legitimation. 2 Regler om svensk legitimation för dem med utbildning från tredjeland Bestämmelser om förutsättningar för svensk legitimation för personer med utbildning från tredjeland finns i 6 kap. PSF. Det rör sig om yrken inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandel med läkemedel för vilka det finns bestämmelser om legitimation eller annan behörighet i Sverige. Enligt 6 kap. 1 PSF ska den enskilde efter ansökan få ett behörighetsbevis om han eller hon 1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna ska motsvara de svenska kraven, 2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och 3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Kapitlet gäller inte för dem som omfattas av det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet. 3 1 Prop. 1983/84:179 s Se 4 kap. 10 PSL och 5 förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU. Direktivet gäller för dem som har yrkeskvali- SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

34 SOCIALSTYRELSEN Dnr 26869/2016 2(8) Socialstyrelsen får enligt 6 kap. 4 PSF meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som har genomgått en utbildning i tredjeland. Några sådana föreskrifter har inte meddelats, förutom när det gäller psykologer. 4 Socialstyrelsen utvecklar legitimationsprocessen Socialstyrelsen har tagit initiativ till att utveckla legitimationsprocessen för dem med utbildning från tredjeland. Det övergripande syftet är att skapa en tydlig och enhetlig process som gäller för samtliga yrken. Därigenom ska också processen bli mer effektiv. Det finns olika vägar fram till legitimation. En möjlighet är att gå en kompletterande högskoleutbildning. En annan möjlighet är att följa en process som innehåller flera delar, som granskning av utbildningen, kunskapsprov, kurs i svenska författningar samt praktisk tjänstgöring. Den sökande ska dessutom visa att han eller hon har tillräckliga språkkunskaper. Utgångspunkten i Socialstyrelsens arbete med att utveckla processen är att säkerställa att sökanden uppfyller kraven på kunskaper och färdigheter som behövs för att få legitimation samtidigt som myndigheten ger god service till den sökande genom en effektiv ärendehandläggning. Utvecklingen av processen innebär bl.a. att sökanden i högre utsträckning ska få möjlighet att göra ett kunskapsprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs för att få utöva det aktuella yrket i Sverige. Det innebär samtidigt ett minskat fokus på granskningen av den sökandes dokumentation. På så vis får fler sökande möjlighet att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs samtidigt som patientsäkerheten upprätthålls. Den förenklade granskningen av dokumentationen kommer sannolikt också att leda till att Socialstyrelsen begär in färre kompletteringar i ärendena och handläggningen kommer därför att gå snabbare. Kunskapsprov kommer att finnas för de flesta av yrkena under år 2017 och för flertalet sökande finns redan prov på plats. Parallellt med arbetet kring kunskapsproven pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer och checklistor för den praktiska tjänstgöringen för respektive yrke. Den praktiska tjänstgöringen är en form av lämplighetskontroll samt ett komplement till kunskapsprovet. Socialstyrelsen har dessutom tagit fram en webbaserad kurs i svenska författningar. Kursen som ges löpande under året är gemensam för samtliga yrken och deltagarna examineras under kursens gång. De sökande får genom kursen i svenska författningar kunskaper om de regler som gäller i svensk hälso- och sjukvård. I den nya processen är ett flertal olika aktörer involverade. I arbetet med den nya legitimationsprocessen samråder Socialstyrelsen därför med lärosäten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), branschorganisationer, arbetstagarorgafikationer vilka förvärvats eller erkänts i en annan stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. 4 Bestämmelser om praktisk tjänstgöring för psykologer med sådan utbildning som avses i 6 kap. 1 PSF finns i 5-6 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:34) om praktisk tjänstgöring för psykologer.

35 SOCIALSTYRELSEN Dnr 26869/2016 3(8) nisationer och intresseföreningar. Syftet med detta är att skapa en så effektiv och ändamålsenlig process som möjligt. Socialstyrelsen arbetar även fortsatt aktivt med att effektivisera handläggningen. Exempelvis har resursförstärkningar gjorts med fler medarbetare. Vidare har myndighetens processer och rutiner setts över. Ett annat exempel är att informationen på myndighetens webbplats har gjorts tydligare och översatts till flera språk (svenska, engelska och arabiska). Resultatet av detta arbete har visat sig genom att handläggningstiderna har förkortats avsevärt. I oktober 2016 var tiden från det att en ansökan inkom till myndigheten till att handläggningen påbörjades två månader jämfört med 16 månader i december Parallellt med Socialstyrelsens förändringsarbete fick myndigheten i februari 2015 i uppdrag av regeringen att anordna medicinska kunskapsprov, kurser och prov i samhälls- och författningskunskap för personer med en vårdutbildning från tredjeland. 5 Socialstyrelsen skulle även ansvara för viss administration angående praktisk tjänstgöring. Syftet med kunskapsproven m.m. är, enligt regeringen, att säkerställa att kunskaperna och färdigheterna hos utlandsutbildade yrkesutövare motsvarar de svenska kraven och att patientsäkerheten därmed säkerställs. Socialstyrelsen fick vidare i maj 2015 i uppdrag av regeringen att vidta särskilda insatser för att korta handläggningstiderna för den inledande prövningen av om den sökande har en utbildning som kan ligga till grund för ett legitimationsyrke. 6 Socialstyrelsen skulle också förbättra informationen för dem från tredjeland som ansöker om legitimation i Sverige. Slutligen skulle Socialstyrelsen se över myndighetens rutiner och processer i syfte att se om handläggningen kunde effektiviseras ytterligare. Socialstyrelsen har fått ett utökat förvaltningsanslag för att kunna genomföra de förändringar som beskrivs ovan. Det har även gjorts en ändring i Socialstyrelsens instruktion, som tydliggör myndighetens ansvar för behörighetsprövningar enligt 6 kap. 1 PSF. Beskrivning av problemet i dag och vad Socialstyrelsen vill uppnå med de föreslagna föreskrifterna År 2016 togs en promemoria fram inom Regeringskansliet med bedömningar om en effektiv valideringsprocess för hälso- och sjukvårdsyrken. 7 I promemorian anfördes att Socialstyrelsen i ökad utsträckning bör meddela föreskrifter om vilka krav på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper som gäller för att få legitimation. Behovet av föreskrifter på området har även tidigare framhållits i en proposition och i flera andra offentliga publikationer. 8 5 S2015/972/SAM (Socialstyrelsens dnr 8955/2015) 6 S2015/3850/FS (Socialstyrelsens dnr 14577/2015) 7 Validering med mervärde (Ds 2016:24). 8 Se prop. 2008/09:175 s. 76 samt publikationerna Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland (Ds 2007:45), Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16) och Rapport Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för personer med utbildning

36 SOCIALSTYRELSEN Dnr 26869/2016 4(8) Efter överklaganden har allmänna förvaltningsdomstolar tagit ställning i frågor som rör tillämpningen av 6 kap. 1 PSF, bl.a. vilka krav som Socialstyrelsen kan ställa på sökanden. I många fall har domstolen gått på Socialstyrelsens linje. Det finns dock även exempel på motsatsen, t.ex. ett fall där Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att om Socialstyrelsen vill kunna besluta att individer ska genomgå kunskapsprov, krävs det att myndigheten utnyttjar sitt bemyndigande att utfärda föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring m.m. 9 Högsta Förvaltningsdomstolen har i ett avgörande funnit att Socialstyrelsen är oförhindrad att pröva om den utbildning sökanden åberopar är sådan att den är jämförbar med de krav som ställs på en examen inom EES-området eller i Schweiz. 10 Rättfallet är ytterligare ett exempel på att avsaknaden av myndighetsföreskrifter kan ge upphov till ett osäkert rättsläge. Socialstyrelsen anser, bl.a. sett mot bakgrund av det ovanstående, att det är angeläget att ta fram föreskrifter med de krav som den sökande ska uppfylla för att få legitimation i Sverige. En icke författningsreglerad process bedöms inte vara optimal, vare sig när det gäller effektivet eller rättsäkerhet. Det är viktigt att rättsläget klarläggs så att det inte längre framstår som oklart vad Socialstyrelsen kan ställa för krav när det t.ex. gäller kunskapsprov och språkkunskaper. De föreslagna föreskrifterna ska, så långt det är möjligt i dagsläget, klargöra förutsättningarna för att få legitimation enligt 6 kap. 1 PSF. Socialstyrelsen eftersträvar genom detta en enhetlig och effektiv legitimationsprocess för den aktuella målgruppen samtidigt som patientsäkerheten värnas. För sökanden är det givetvis en fördel om det i föreskrifter framgår tydligt vilka krav som han eller hon ska uppfylla för att få legitimation. Tydliga krav på de sökande, t.ex. vad gäller kunskaper och färdigheter, gynnar även patienternas säkerhet. Socialstyrelsen bedömer att föreskrifterna kan komma att förkorta tiden för den enskilde från ansökan till yrkesutövning samt även effektivisera myndighetens handläggning av dessa ärenden. Genom föreskrifterna får även de som inte uppfyller förutsättningarna information om detta. De kan då anpassa och förhålla sig till detta förhållande snabbare än vad som är fallet för närvarande. Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd Om ingen reglering kommer till stånd blir förutsebarheten och rättssäkerheten för den enskilde lidande och det i viss mån oklara rättsläget kvarstår. Det blir även svårare att effektivisera och kvalitetssäkra legitimationsprocessen. Socialstyrelsen bedömer därför att detta inte utgör ett lämpligt alternativ. En alternativ lösning till den nu föreslagna regleringen skulle kunna vara att i vissa delar besluta om allmänna råd i stället för föreskrifter. Exempelvis skulle bestämmelserna som anger specifika språkprov och kurser kunna utformas som allmänna råd. Fördelarna med detta skulle vara att Socialstyrelsen ger vägledning om hur de sökande kan möta de krav som ställs upp i PSF, utan att utesluta andra sätt för en sökande att visa att han eller hon har tillräckliga språkkunskaper och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland. En analys av förutsättningarna för att få svensk legitimation samt förslag till utveckling. Socialdepartementet Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr HFD 2011 ref. 18.

37 SOCIALSTYRELSEN Dnr 26869/2016 5(8) för att kunna utöva yrket. Socialstyrelsen bedömer dock att det inte är tillräckligt att besluta om allmänna råd. Det är lämpligt att i föreskiftsform ange de kurser eller prov som krävs för att den sökande ska kunna styrka att han eller hon har tillräckliga språkkunskaper. Detta resonemang gäller även för kravet på genomförande av en kurs i svenska författningar. Ytterligare en alternativ lösning till nuvarande förslag är att vara än mer detaljerad och specifik i föreskrifterna, vilket skulle öka förutsebarheten ytterligare. Exempelvis kunde genomförandet av ett kunskapsprov kunna göras till ett obligatoriskt moment och även regleras ytterligare. Socialstyrelsen bedömer dock att detta inte är möjligt i nuvarande skede. Under 2017 kommer det att finnas kunskapsprov för de flesta yrken och redan i dag finns prov på plats för flertalet sökande. Den allmänna målsättningen är att kunskapsprov kommer att utarbetas för samtliga yrkesgrupper. Socialstyrelsen anser inte heller att det är lämpligt att, i vart fall i detta skede, i föreskrifterna ange exakt under hur lång tid den praktiskta tjänstgöringen ska genomföras. Därigenom lämnas ett utrymme för att kunna anpassa tiden för den praktiska tjänstgöringen efter yrket. Framtida utvärderingar av den föreslagna regleringen kan komma att visa att det är möjligt att vara mer specifik i vissa delar av föreskriften. För närvarande anser Socialstyrelsen dock att fördelarna med att inte behöva skjuta upp ikraftträdandet överväger och att eventuella kompletteringar kan ske senare. Berörda av regleringen Författningen vänder sig till dem som har genomgått en utbildning i tredjeland och som vill få legitimation i Sverige för sådant yrke som anges i tabellen i 4 kap. 1 PSL. Förutom dessa personer är självfallet Socialstyrelsen berörd, eftersom det är myndigheten som handlägger de aktuella ärendena och prövar förutsättningarna för legitimation. Ytterligare indirekt berörda aktörer är: - verksamheter som tar emot personer för praktisk tjänstgöring - vårdgivare (i sin egenskap av arbetsgivare) - anordnare av kunskapsprov - anordnare av språkprov - anordnare av författningsprov - Arbetsförmedlingen - domstolar Barnkonsekvensanalys Socialstyrelsen har bedömt att den föreslagna författningen inte har någon särskild påverkan på barn. De sökande i legitimationsärendena är alltid vuxna personer.

38 SOCIALSTYRELSEN Dnr 26869/2016 6(8) Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på De föreslagna bestämmelserna grundar sig på bemyndigande för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter enligt 6 kap. 4 och 8 kap. 5 andra stycket PSF. De aktuella bemyndigandena ser ut på följande vis: 6 kap. 4 PSF Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som har genomgått sådan utländsk utbildning som avses i 6 kap. 1 PSF kap. 5 andra stycket PSF Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av patientsäkerhetslagen och av patientsäkerhetsförordningen. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Socialstyrelsen har sedan lång tid tillbaka en legitimationsprocess för dem med utbildning från tredjeland. Processen utvecklas löpande och myndigheten har relativt nyligen vidtagit åtgärder för att förbättra och effektivisera processen och ytterligare åtgärder är på gång. En redogörelse för utvecklingsarbetet finns ovan under rubriken Socialstyrelsen utvecklar legitimationsprocessen. Den nuvarande legitimationsprocessen är sparsamt reglerad. Socialstyrelsens förslag innebär att den regleras mer genom föreskrifter. Socialstyrelsens bedömning är att den ytterligare regleringen av legitimationsprocessen komma att leda till en effektivare handläggning och reducerade ledtider samt en mer kostnadseffektiv process. På sikt medför detta att de sökande snabbare kan komma i arbete. Detta kommer att leda till positiva konsekvenser för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Det som föreslås regleras i föreskrifter innebär inget nytt, utan är en kodifiering i efterhand av den nuvarande legitimationsprocessen. De förändringar som redan har genomförts eller kommer att genomföras inom ramen för legitimationsprocessen som helhet är inte en följd av den föreslagna författningen. Socialstyrelsen anser dock att det finns ett värde i att kortfattat beskriva vissa kostnader kopplade till kunskapsprov och praktiskt tjänstgöring. Kunskapsprov Kostnader relaterade till kunskapsprov är inget som följer av den föreslagna författningen. Socialstyrelsen har fattat beslut om en ny legitimationsprocess för den som har en utbildning utanför EES/Schweiz, som beskrivs på myndighetens webbplats. Författningen i sig ändrar inte de olika stegen som måste genomföras för att en person ska få legitimation. 11 Bestämmelserna i 6 kap. 1 PSF redogörs för ovan under rubriken Regler om svensk legitimation för dem med utbildning från tredjeland.

39 SOCIALSTYRELSEN Dnr 26869/2016 7(8) Att sökande genomför kunskapsprov inom ramen för legitimationsprocessen är således inte någon nyhet. Författningen innebär heller inte att det är obligatoriskt att genomgå ett sådant prov. Beslut om kunskapsprov fattas i enskilda fall och endast då Socialstyrelsen bedömer att det är nödvändigt att den sökande genomgår ett prov. Kunskapsproven innebär en kostnad för de högskolor som anordnar proven. Socialstyrelsen har dock upphandlat dessa prov och utger ersättning till högskolorna genom enskilda avtal. Synergieffekter uppstår när Socialstyrelsen samordnar kunskapsproven med de lämplighetsprov som Sverige enligt yrkeskvalifikationsdirektivet är skyldigt att erbjuda för dem som är utbildade inom EES eller Schweiz och som fått ett beslut om en kompensationsåtgärd. Detta leder till en ökad kostnadseffektivitet. Praktisk tjänstgöring Praktisk tjänstgöring förekommer redan i dag för många yrken. Ordningen har flera fördelar, bl.a. skapas en rekryteringsbas för vårdgivarna. Systemet får positiva konsekvenser för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och gör det lättare för vårdgivarna att rekrytera den personal de är i behov av. Det är troligt att den praktiska tjänstgöringen medför vissa administrativa kostnader för vårdgivarna och det utgår ingen ersättning från Socialstyrelsen till vårdgivarna. Det finns dock ingen skyldighet för vårdgivarna att ta emot sökande för praktisk tjänstgöring, utan varje vårdgivare kan välja om de vill ta emot en sökande eller inte. Innehållet och omfattningen av den praktiska tjänstgöringen tas fram för respektive yrke i samarbete med SKL, lärosäten och branschorganisationer. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Av yrkeskvalifikationsdirektivet 12 följer att tredjelandsmedborgare kan åtnjuta likabehandling i fråga om erkännande av examensbevis, utbildningsbevis och andra yrkeskvalifikationer i enlighet med relevanta nationella förfaranden. På så vis kan en person som får legitimation i Sverige även ges möjlighet att vara yrkesverksam inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i Schweiz. Den föreslagna författningen kan ändå inte anses vara en följd av en EU-reglering eller anpassning till EU-rättsliga krav. Socialstyrelsens förslag utgår från nationell reglering och bedöms inte få någon EU-rättslig påverkan. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen Socialstyrelsens bedömer att förslaget inte innehåller några bestämmelser som innebär en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. 12 Punkt 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU.