BiZon Delrapport I 2016

Transkript

1 Sid 1 (9) BiZon Delrapport I 2016 Denna delrapport redovisar det arbete som utförts inom BiZon-projektet under Kort sammaställning Mål med projektet i ansökan Erhålla praktiska erfarenheter av att anlägga och underhålla bizoner (pollinatörsanpassade skyddszoner). Cirka 1,5 ha bizoner (2 km á 7,5 m) planeras att anläggas i föreslagen budget. Ta fram ett underlag till Jordbruksverket för implementering av utökat stöd till markägare som anlägger bizoner. Värdera ekosystemtjänsterna som ett implementerande av bizoner i jordbrukslandskapet skulle bidra med. Sprida kunskapen till intressenter via workshop och befintliga nätverk Uppnådda mål under 2016 med hänsyn till ansökan Tre markägare har engagerats i projektet och tillsammans sått in 0,81 ha bizoner (ytor med insådd ört- och gräsfröblandning) samt avvarat 0,33 ha mark till kontrollytor. Se tabell 1 nedan. Alla praktiska moment har dokumenterats och kommer att användas i kommande utvärdering av anläggnings- och skötselkostnader för bizoner. Anledningen till att den totala anlagda ytan blev mindre än målet som satts upp (1,5 ha) är att storleken på provytorna minskades på grund av lokala förutsättningar hos markägarna. Minskningen av arealen är dock inget som bedöms påverka projektets resultat negativt. Se utförligare beskrivning under rubriken Provytor. Tabell 1. Anlagda provytor i projektet under Anlagda BiZoner Provyta Antal (st) Yta (m2) Kontroll (provyta inom bef. skyddszon, sköts som vanligt) BiZon - Normal etablering BiZon - Nerplöjd halm BiZon - Avskalad matjord Förlust av stöd för skyddszon 2016 och 2019 Total etablerad yta (exkl. kontroller) Redovisning av arbetet 2016 Den 13/ gavs klartecken från Jordbruksverket att påbörja arbetet. Under nedanstående rubriker beskrivs de delmoment som utförts under Viktigt material såsom presentationer, beskrivningar m.m. finns att hämta i BiZon-mappen som nås via följande Google Drive-länk: Mappen är tillgänglig för alla. Ekologgruppen i Landskrona AB ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

2 Sid 2 (9) Sammansättning av en referensgrupp till projektet Den största delen av referensgruppen var sammasatt redan innan projektets början. Ändringar med framförallt tillkommande lantbrukare gjordes under 2016, se tabell 2 Förberedelse och genomförande av planerande workshop med referensgrupp och experter Workshopen ägde rum i Ekologgruppen lokaler i Landskrona den 16/ Målet med workshopen var att revidera projektupplägget tillsammans med kunniga personer för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ett lyckat resultat. Slutsatser från workshopen och en efter workshopen reviderad presentation finns i BiZon-mappen 1 Under workshopen diskuterades projektupplägget och en fröblandning fastställdes utifrån ett framtaget förslag. Tabell 2 visar vilka som ingår i referensgruppen och vilka som deltog i workshopen. Tabell 2. Deltagare på workshopen den 16/6 2016, samt personer som igår i referensgruppen. Deltagare på workshopen Person Organisation Beskrivning Ingår i referensgruppen Filip Hvitlock Ekologgruppen Projektledare för BiZon - Karl Holmström Ekologgruppen Växtexpert JA David Reuterskiöld Ekologgruppen Växtexpert, sekreterare NEJ Inger Runesson Pratensis AB Experter på ängsblommor, leverantör av ängsfrön JA Mats Runesson Pratensis AB Experter på ängsblommor, leverantör av ängsfrön JA Lovisa Nilsson Lunds Universitet CEC Lunds Universitet, forskar på pollitantörer JA Emma Svensson Jordbruksverket Kan jobba för implementering i LBP JA Ann-Marie Dock-Gustavsson Jordbruksverket Sakkunnig, kan jobba för implementering i LBP JA Jonas Josefsson SLU Forskar på biodiversitet i jordbrukslandskap JA Göran Kilstrand LRF Miljöansvarig, LRF Skåne JA Bengt Hellerström Lantbrukare, Landskrona Perspektiv som markägare/lantbrukare NEJ Bertil Sånesson Tullstorpsån Ekonomisk förening, Trelleborg Engagerad som försöksutförare och lantbruksexpert JA Olle Ingvarsson Tullstorpsån Ekonomisk förening, Trelleborg Engagerad som försöksutförare och lantbruksexpert JA Tillkommande personer i projektet Person Organisation Beskrivning Ingår i referensgruppen Nils Silfverschiöld Klågerups Gård, Svedala Engagerad som försöksutförare och lantbruksexpert JA Henrik Jönsson Klågerups Gård, Svedala Engagerad som försöksutförare och lantbruksexpert JA Anders Rydström Lantbrukare, Höör Engagerad som försöksutförare och lantbruksexpert JA Revidering av projektupplägg Figur 1 visar projektupplägget i ansökan medan figur 2 visar det reviderade projektupplägget (efter workshopen). Figur 3 visar den kvantitativa delen av försöket. I dokumentet Beskrivning till markbrukare.pdf finns det slutgiltiga projektupplägget inklusive fröblandning beskrivet, dokumentet kan hämtas i BiZon-mappen. 1 BiZon-mappen:

3 Sid 3 (9) Figur 1. Projektupplägg i ansökan. Figur 2. Projektupplägg reviderat efter workshopen. De grå rutorna är avklarade, de orangea är påbörjande.

4 Sid 4 (9) Figur 3. Kvantitativt försöksupplägg. Målet var att åstadkomma 5 provytor (replikat) av varje, med totalt 20 inventerade provytor inklusive kontroll. Fördelningen blev något annorlunda på grund av dels lokala förutsättningar, men också för att mycket stor variation förväntas inom gruppen normal etablering, vilket talar för att fler replikat bör finnas för den gruppen, se tabell 1. Provytor Tre markägare/markbrukare har engagerats i projektet: Anders Rydström, Klågerups gård och Tullstorpsåprojektet (Tullstorpsån Ekonomisk förening). Engagerade markägare och praktiska utförare: 1. Anders Rydström Rolsberga Runehäll Höör 2. Klågerups Gård (Nils Silfverschiöld) Klågerup 3. Tullstorpsån Ekonomisk förening (Bertil Sånesson och Olle Ingvarsson) Jordberga gård Klagstorp Kartan i Figur 4 visar var i Skåne de tre markägarena har anlagt bizoner. Kartorna i figur 5-8 visar provytornas positioner för respektive markägare. Tabell 1 visar det totala antalet provytor samt summerade arealer. Från början var det tänkt att fem bizoner av varje variant (normal, nerplöjd halm respektive avskalad matjord) skulle anläggas, men brist på tillgång till ytor med avskalad matjord och det faktum att jordarna skiljer sig mycket åt gjorde att vi valde att anlägga åtta bizoner med så kallad normal etablering (i olika jordtyper), fyra med nerplöjd halm (endast i lerig jord) samt tre där matjorden är avskalad. Att vi valde att ha relativt olika jordtyper (från sandig till lerig) beror på att resultaten ska återspegla verkligheten så långt som möjligt. Att bara anlägga provytor i en jordtyp skulle inte ge några praktiskt användbara resultat.

5 Sid 5 (9) Storleken på provytorna begränsades till m i längd på grund av att det var svårt att hitta längre sammanhängande sträckor med samma grundförutsättningar (jordtyp m.m.), vilket gjorde att den totala ytan anlagda bizoner blev mindre än tänkt från början. Att öka antalet provytor skulle göra inventeringsarbetet svårgenomförligt inom ramarna för budgeten, varför antalet bizoner (provytor med insådda örtfröblandningar) begränsades till 15. I projektets ansökan sattes ett mål upp om att så in totalt cirka 1,5 ha bizoner. På grund av begränsningen av bizonernas längd hamnade den totala arealen insådda provytor på 0,81 ha istället. Detta är emellertid inget som kommer att påverka projektets resultat negativt. Att ha 180 m långa provytor som spänner över olika jordtyper (vilket en del av dem skulle göra), som var tänkt från början, skulle däremot kunna påverka resultaten negativt. Figur 4. Karta över Skåne. De tre numrerade punkterna markerar var markägarena har sått in bizoner. 1. Anders Rydström. 2. Klågerups gård. 3. Tullstorpsån Ekonomisk förening.

6 Sid 6 (9) Figur 5. Markägare: Anders Rydström. På de angivna sträckorna i kartbilden syns provytorna ängsfröblandning (bizoner) samt kontrollytor. Positionen för kartans nedre vänstra hörn är N 55,8064, E 13, (WGS84 decimal). Figur 6. Markägare: Klågerups gård. På de angivna sträckorna i kartbilden syns provytorna ängsfröblandning (bizoner) samt kontrollytor. Positionen för kartans nedre vänstra hörn är N 55, E 13, (WGS84 decimal).

7 Sid 7 (9) Figur 7. Markägare: Tullstorpsån Ekonomisk förening. På de angivna sträckorna i kartbilden syns alla provytor med ängsfröblandning (bizoner) utom en (se figur 8) samt kontrollytor. Positionen för kartans nedre vänstra hörn är N 55, E 13, (WGS84 decimal). Figur 8. Markägare: Tullstorpsån Ekonomisk förening. På den angivna sträckan i kartbilden syns en av provytorna med ängsfröblandning (bizon). Positionen för kartans nedre vänstra hörn är N 55, E 13, (WGS84 decimal).

8 Sid 8 (9) Arbete med tillstånd för att så in och bryta jorden Eftersom att reglerna för brytning av jord är olika för skyddszoner, våtmarksområden under anläggning, gamla våtmarksområden, träda m.m. krävdes mycket arbete med att dels finna lämpliga områden att anlägga provytorna på med hänsyn till ersättningsregler, och dels med att utröna vad som går och inte går att göra. Omfattande kommunikation med framförallt handläggare på Jordbruksverket och Länsstyrelsen Skåne resulterade till sist i att 15 provytor kunde beredas och sås in. Väsentligt mycket mer tid gick dock åt detta arbete än planerat från början. BiZon-projektetet under Figur 9 och 10 visar två provytor under beredning. Sådden skedde sedan i slutet av september. Planen nu är att övervaka bizonerna och deras utveckling under 2017, för att sedan slå dem i september och föra bort växtmaterialet. Eventuellt kommer en slagning av provytorna under våren att övervägas om problem med åkertistel eller motsvarande skulle uppstå. Samma procedur kommer att upprepas under 2018 för att efterföljas av noggranna växtinventeringar under Etableringsgraden av de insådda arterna kommer sedan att kunna utvärderas. Utöver detta planeras en studie om bizoner ekosystemtjänster för att kunna värdera vinsten för samhället att investera i bizoner. Slutligen sammanställs ett underlag som Jordbruksverket ska kunna använda vid en eventuell implementering av utökat stöd till markägare som väljer att anlägga bizoner. Figur 9. En markberedd bizon av typen normal markberedning precis innan sådd. På denna lokal har markpackningen gjort att alvplöjning var nödvändigt som första steg i markberedningen. Kantzonen var tidigare i så dåligt skick att täckningsgraden med gräs var mycket dålig. De lokala förutsättningarna varierar mycket, vilket kan ge stora variationer i etableringsgrad för örterna.

9 Sid 9 (9) Figur 10. En bizon väntar på att halmen ska kultiveras ner i marken, detta för att ge örterna bättre markstruktur i en annars lerig jord. Kontakt Filip Hvitlock Ekologgruppen i Landskrona AB Järnvägsgatan 19b Landskrona Tel: (vx), (direkt) E-post: filip.hvitlock@ekologgruppen.com