Styrdokument i praktiken
|
|
- Linda Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samhällsskydd och beredskap 1 (16) Styrdokument i praktiken - Kortversion MSB-152.2
2 samhällsskydd och beredskap 2 (16) Inledning Detta dokument är en kortversion av rapporten Styrdokument i praktiken med diarienummer. Kortversionen har tagits fram för att underlätta spridningen av ursprungsrapportens innehåll. I och med den nya överenskommelsen om kommunernas krisberedskap 1 som trädde i kraft 2014 fick samtliga av Sveriges kommuner i uppdrag att fram ett styrdokument för sitt arbete med krisberedskap. Under 2015 skulle samtliga kommuner ha antagit ett styrdokument, men på grund av den höga arbetsbelastningen för kommunerna under flyktingsituationen hösten 2015 sköts redovisningen upp till 15 februari Styrdokumentet ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas; här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas, en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: o hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, o vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Syftet med denna studie är att undersöka vad kommunerna har valt att fylla sina styrdokument med. Studien ska även ge underlag till kommande överenskommelse som ska träda i kraft Studien har genomförts dels i form av genomläsning av 46 kommuners styrdokument, dels genom intervjuer med 20 kommuner (varav 13 var med i räddningstjänstförbund) och 5 länsstyrelser. De genomlästa styrdokumenten bedömdes utifrån kraven i överenskommelsen om kommunernas krisberedskap samt ett urval indikatorer ur bilagan till 1 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH undertecknad av MSB och Sveriges kommuner och landsting den 17 maj 2013
3 samhällsskydd och beredskap 3 (16) MSB:s föreskrifter för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. 2 De indikatorer ur föreskriften som valts ut är de som MSB anger används för statens uppföljning av kommunernas arbete enligt överenskommelsen om kommunernas krisberedskap. 3 För varje indikator kunde en kommun få en av följande bedömningar: Finns beskrivet. Saknas helt. Finns beskrivet i ett annat dokument som man tydligt hänvisar till. Finns beskrivet att det ska genomföras, men ingen beskrivning om att det är gjort. (Planeras för) Ingen kvalitetsbedömning av kommunernas svar gjordes. Inom ramen för en bedömning att en indikator är uppfylld kan variationen därför vara stor. Inga uppgifter kontrollerades ytterligare utöver att de nämndes i styrdokumenten eller i hänvisade dokument. Intervjuerna genomfördes huvudsakligen via telefon eller Skype. Intervjuerna gav ett mycket stort underlag, vilket har lett till att endast de ämnen som lyftes i flera av intervjuerna har behandlats. Nedan redovisas underlag från genomläsningen, intervjuerna och analysen av resultatet samlat. Styrdokumentens syfte Något som i princip samtliga kommuner nämnde under studiens intervjuas var att de saknade ett tydligt syfte med styrdokumenten. Många kommuner sa att de har svårt att se något syfte med dokumentet i dess nuvarande form. De tyckte att de redan har tagit fram den dokumentation som efterfrågas, men i andra former. Två av länsstyrelserna uttryckte att man kände en oro när man svarade på kommunernas frågor kring uppgiften, då man inte hade fått mer information från nationell nivå. En feltolkning från en länsstyrelse skulle då kunna ge fel hos samtliga kommuner i länet. Flera kommuner lyfte vikten av att styrdokumentet inte får göras enbart för görandets skull eller att den slutgiltiga målgruppen ska vara en tillsynsmyndighet. Flera kommuner och länsstyrelser var tydligt negativa till uppgiften att ta fram ett styrdokument. Många av de kommuner som är negativa valde att skriva kortfattade styrdokument, där flera av kriterierna uppfylldes genom att man hänvisade till andra redan fastslagna dokument. De länsstyrelser som var negativa tyckte att uppgiften var otydligt formulerad, och de kände en 2 MSBFS 2015:5 föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser 3 MSB, (2015), Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap, bilaga
4 samhällsskydd och beredskap 4 (16) osäkerhet i sin roll att stödja kommunerna i deras framtagande av dokumenten. Länsstyrelserna upplevde även en osäkerhet kring hur de förväntades följa upp kraven på styrdokumenten. Flera kommuner ställde sig samtidigt positiva till styrdokumenten. De kan underlätta uppföljningen i kommunen och bidra till att saker och ting faktiskt görs. Fyra kommuner såg att det ger en annan tyngd till krisberedskapen i den kommunala verksamheten. Man ansåg att man har mötts med mindre motstånd när man ska genomföra saker enligt styrdokumentet. Styrdokumentet används för att planera aktiviteter och tydliggör för verksamheterna vad som ska göras. De kommuner som var positivt inställda till styrdokumenten hade generellt hittat en tillämpning för den egna kommunen och formulerat ett syfte för att styra dokumentets användande. Styrdokumentens innehåll Kommunernas styrdokument ska innehålla de åtgärder man avser genomföra under mandatperioden för att avhjälpa risker och sårbarheter och öka sin förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet. Det är stora skillnader i detaljeringsgraden i kommunernas beskrivningar av åtgärder (fig 1). Vissa kommuner har tagit fram utförliga åtgärdsplaner för hur utpekade risker ska hanteras. Andra kommuner har vävt in åtgärderna i löpande text genom hela sitt styrdokument. 10 % av kommunerna har inte beskrivit några konkreta åtgärder. Samtliga av dessa kommuner har valt att skriva sina styrdokument mer som policyer än som verksamhetsplaner. Det innebär att de inte redogör för något faktiskt arbete som ska utföras, utan istället mer visionärt beskriver hur man kommer att jobba med att utveckla krisberedskapen inom kommunen under mandatperioden. Kommunerna ska även beskriva hur de avser uppfylla åtagandena i överenskommelsen om kommunernas krisberedskap (fig 3). Då styrdokumentet i sin helhet ligger till grund för svaret på denna fråga, har kriteriet för att indikatorn ska uppfyllas varit att det framkommer av styrdokumentet att man har förhållit sig till överenskommelsen vid framtagandet av dokumentet.
5 samhällsskydd och beredskap 5 (16) Figur 1 En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Figur 2 En beskrivning av hur åtaganden i överenskommelsen ska mötas. Majoriteten av kommunerna har alltså uppfyllt de mer basala kraven på ett styrdokument, men med väldigt varierande kvalitet. Kommunerna har även tolkat uppgiften på många olika sätt. Vissa kommuner har bakat in styrdokumentet i kommunens krishanteringsplan. Andra kommuner använder styrdokumentet som ett verksamhetsplaneringsunderlag. Ytterligare andra har fastslagit ett strategiskt styrdokument med en mindre grad av konkretion. Att kommunernas styrdokument ser så olika ut kan ha många förklaringar. Flera kommuner hade i intervjuerna synpunkter på att det redan finns en tydlig koppling till andra dokument och att samma information efterfrågas på flera ställen. Flera kommuner påpekade att kraven på styrdokumenten var formulerade så att både operativ och strategisk information efterfrågades. Flera kommuner tyckte att uppgiften var för bred och för oprecis. Det ställs krav både på dokumentation som ska användas operativt (exempelvis hur krisorganisationen arbetar) och på mer strategiska frågor. Kraven på att beskriva den operativa verksamheten orsakade även problem hos flera kommuner när dokumentet skulle beslutas politiskt. Man upplevde det som problematiskt att det fanns krav på en hög detaljeringsgrad inom flera frågor. Detta då de dokument som beslutas politiskt tenderar att vara av en mer övergripande och strategisk karaktär. Ett vägval inför kommande överenskommelse är om styrdokumentet ska ses som ett instrument för att involvera politiken i arbetet med LEH -vilket då innebär att mer konkreta åtgärder får lämnas därhän - eller om fokus ska ligga på att genom styrdokumenten kunna följa hur planeringen är upplagd. Mer konkret vore det i så fall lämpligt att rensa bland kraven på styrdokumenten och göra inriktningen mer strategisk. Syftet bör vara att beskriva den planerande verksamheten och inte den operativa. Den verksamhet som
6 samhällsskydd och beredskap 6 (16) aktiveras vid kris är dessutom dynamisk, under ständig förbättring och bör inte beskrivas i ett dokument som ska gälla i fyra år. Kopplingen mellan risk- och sårbarhetsanalys och styrdokumenten Hela 78 % av kommunerna beskriver att deras risk- och sårbarhetsanalys (RSA) används som ett planeringsverktyg inom kommunens förvaltningar, bolag och förbund (fig 3). Nästan alla kommuner har kopplat de åtgärder som beskrivs i styrdokumentet till kommunens RSA för att på så vis redogöra för vilka brister man avser åtgärda under de kommande fyra åren. Sammantaget pekar detta på att styrdokumentens åtgärder och behov av åtgärder i de flesta fall är väl förankrade inom kommunernas verksamheter. Både länsstyrelserna och kommunerna såg att det finns en koppling mellan den RSA som görs i kommunen och styrdokumentet. De använde sin RSA som bas i framtagandet av styrdokumentet. De pratade om vikten av att de nyckelpersoner som deltar i framtagandet av RSA:n även finns med i framtagandet av styrdokumentet. Hälften av kommunerna beskriver att de har arbetat parallellt med sin RSA och sitt styrdokument. Några av dessa kommuner tyckte att de fick bra underlag från sin RSA, medan andra berättar att man inte hade tid att ta hänsyn till det som framkom under RSA-arbetet. Drygt hälften av kommunerna ansåg att det var alldeles för kort tid mellan att RSA:n skulle lämnas in och styrdokumentet skulle färdigställas. Dessa kommuner tyckte att det är viktigt att utgå från RSA-processen när man tar fram sitt styrdokument. Annars får man inte fram tillräckligt bra underlag till sitt styrdokument. Det ansågs dock svårt att genomföra processerna parallellt. Figur 3 Beskrivet att risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för stärkt krisberedskap hos förvaltningar, bolag och kommunförbund Utbildning och övning De flesta kommuner har bifogat en övnings- och utbildningsplan till sina styrdokument (fig 4). Innehållet i dessa dokument varierar stort. En del kommuner anger när vissa specifika utbildningar och övningar ska äga rum och vilka som ska delta. Andra kommuner beskriver vilka typer av övningar man ska göra (ex krisledningsövning) och ett intervall (ex vartannat år). 22 % av
7 samhällsskydd och beredskap 7 (16) kommunerna hänvisar till den övnings- och utbildningsplan som man redan hade innan man tog fram styrdokumentet. Ytterligare andra kommuner har med en kortfattad version av sin övnings- och utbildningsplan i styrdokumentet, men hänvisar till att en mer utförlig plan finns. Figur 4 En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden. Figur 5 En beskrivning av utvärdering av övningar. Trots att merparten av kommunerna har bifogat en övnings- och utbildningsplan var länsstyrelser och kommuner överens om att det är svårt att fastställa en sådan plan för en hel mandatperiod. Kommunerna hade synpunkter på att de vill kunna anpassa sig efter genomförd omvärldsanalys och uppkomna behov för att göra sin planering. Flera länsstyrelser önskade även att kommunerna skulle utgå mer från sina RSA:er när de tar fram sina planer för utbildning och övning. Flera kommuner föreslog att man hellre bör efterfråga en beskrivning av planeringsprocessen för att ta fram utbildningar och övningar, än en faktisk plan för vilka aktiviteter som ska genomföras och när. En av de största bristerna i kommunernas styrdokument är utvärdering (fig 5). Endast 17 % beskriver en process för detta och endast två kommuner beskriver hur man använder utvärdering för att säkerställa erfarenhetsåterföring från övningar och utbildningar. I intervjuerna framkom att kommunerna inte har någon konkret förklaring till varför det såg ut på det sättet. Bristen kan bero på att kommunerna saknar resurser för att genomföra tillräckligt bra utvärderingar, eller så saknas kompetensen. Om så är fallet är kommunerna i behov av kompetenshöjande åtgärder. Höjd beredskap Samtliga kommuner har varit mycket kortfattade i sina beskrivningar av höjd beredskap. Flera kommuner anger att de avvaktar ytterligare utredning kring civil beredskap innan de kommer att vidta fler åtgärder inom området. Flera kommuner anger att eftersom de utbildar krisledningen inom LEH har de även kunskaper inom höjd beredskap (fig 6).
8 samhällsskydd och beredskap 8 (16) Vad gäller VMA-anläggningar anger de flesta kommuner att detta är en uppgift som förvaltas av räddningstjänsten. Ett fåtal kommuner beskriver att de inte har någon anläggning för VMA inom kommunen (fig 7). Figur 6 Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. Figur 7 Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Då drygt hälften av styrdokumenten inte uppfyller minimikraven på beskrivningar av höjd beredskap, frågades länsstyrelserna och kommunerna vad de trodde att det beror på. Länsstyrelserna hade generellt inställningen att kommunerna vill jobba med frågan, men att de saknar pengar för det eller inte riktigt vet hur de ska gå till väga. Länsstyrelserna är själva beroende av kommunernas arbete eftersom länsstyrelsen inte har några egna operativa resurser. Kommunerna var överens om att det som saknas i dagsläget är tydlighet i uppgiften kopplat till kommunens civila beredskap, och att det var länge sedan kommunerna arbetade aktivt med försvarsplanering. En kommun inflikade att det saknas framtagna hotbilder och beskrivningar av kommunernas roll och åtaganden för höjd beredskap. Några kommuner nämnde att målen för höjd beredskap är för specifika i överenskommelsen, vilket påtagligt avgränsade hur kommunerna skrev i sina styrdokument. Kommunerna var överens om att höjd beredskap är en fråga för framtiden och man hoppas att uppgiften förtydligas framöver. Både kommuner och länsstyrelser påpekade att man inte får tappa fokus på krisberedskapsfrågor bara för att man börjar jobba med civilt försvar. Kommunerna måste få fortsätta fokusera på LEH i samma utsträckning. Samverkansersättningen En övervägande majoritet av kommunerna har bifogat en beskrivning av hur man ämnar använda samverkansersättningen under den kommande mandatperioden (fig 8). Generellt är beskrivningarna kortfattade, eller en sammanfattning av tidigare års budget.
9 samhällsskydd och beredskap 9 (16) Flera av de intervjuade kommunerna valde att själva lyfta frågan om finansiering och ifrågasatte beskrivningen av hur ersättningen ska användas. Knappt hälften av de intervjuade kommunerna uttalade sig tydligt negativt om den detaljeringsgrad som efterfrågas i redovisningen av samverkansersättningen. Det läggs oproportionerligt med tid på att redovisa dessa pengar i förhållande till medlens storlek. Den tid då kommunerna inte ville arbeta med krisberedskap och använde medlen till annat är förbi. Figur 8 En beskrivning av hur ersättningen, i synnerhet samverkansersättningen, ska användas. En relaterad synpunkt är att flera kommuner ifrågasätter att man ska göra en så långsiktig budget som fyra år. Sammanfattningsvis är det alltså flera kommuner som ser detta som ett viktigt område att lyfta till nästa överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Ersättningsfrågan är dock en komplex fråga som kräver egen utredning. Utvecklingen av arbetet med civilt försvar understryker detta. Sammanfattande analys Underlaget som tagits fram i och med denna studie har varit relativt omfattande. Intervjuerna i kombination med genomläsningen av styrdokument bedöms ha gett underlag för en bild av hur uppgiften har hanterats i landets kommuner. Värt att notera är att många av de synpunkter som lades fram i länsstyrelseintervjuerna återkom i kommunintervjuerna. Överlag var kommunerna och länsstyrelserna ganska eniga i sina bilder av styrdokumenten, och de olika ytterligheterna i åsikterna återspeglades i båda grupperna. Många stora avvikelser som framkom i genomläsningen av styrdokumenten förtydligades under intervjuernas gång. Tillräckligt många goda exempel och positiva reaktioner ger den övergripande slutsatsen att styrdokumenten fyller en viktig funktion och är värda att vidareutveckla. Att så många län och kommuner ser dokumentet som ytterligare ett uppföljningsverktyg från staten som inte ger något mervärde är dock värt att notera. Flera kommuner har uppfattat att staten genom styrdokumenten inte bara ska följa upp själva planeringen utan även vilka åtgärder som vidtas. Inför kommande revidering av överenskommelsen om kommunernas krisberedskap är det därför viktigt att syftet med dokumentet tydliggörs och att det säkerställs att budskapet når kommunerna. Länsstyrelserna har här en självklar och viktig roll som de är villiga att ta, men de behöver stöd i denna kommunikation.
10 samhällsskydd och beredskap 10 (16) Trots att många kommuner är nöjda med den externa samverkan har flera av dem synpunkter på länsstyrelsens arbete. Flera länsstyrelser lyfte i sin tur att de kände att det var svårt att hantera uppgiften med styrdokumenten. De upplevde inte att de hade fått uppgiften tillräckligt tydligt beskriven för sig för att kunna vidareförmedla den på ett bra sätt till sina kommuner. Ett förslag är därför att inkludera länsstyrelserna i processen för att utforma kommande styrdokument. Kommunerna efterfrågar även ett förtydligande av vad dokumenten ska innehålla, samtidigt som de efterfrågar ett förtroende för att kommunerna gör vad de ska. Det här är ett dilemma som MSB, länsstyrelser och andra aktörer ofta möter: en önskan om tydliga riktlinjer kombinerat med önskan om frihet att styra den egna verksamheten. I arbetet med att formulera syftet/syftena med dokumentet är det viktigt att vara tydlig med de grundläggande förutsättningarna. De krav som kommunerna ska leva upp till finns dels i LEH, dels i tillhörande föreskrifter från MSB. De risk- och sårbarhetsanalyser kommunerna ska ta fram är där väl förankrade. Enligt MSB:s processbeskrivning för uppföljning av kommunens arbete med krisberedskap ska arbetet med uppföljning av styrdokumenten prioriteras tillsammans med risk- och sårbarhetsanalyserna. Styrdokumenteten utgår från överenskommelsen, som preciserar användningen och fördelningen av statens ekonomiska kompensation till kommunerna för de krav som ställs i lagen. En överenskommelse förefaller vara en svagare grund för uppföljning än exempelvis risk- och sårbarhetsanalyserna, och den årliga uppföljningen som ska genomföras enligt 5 i Föreskrifterna för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser, vilket också återspeglas i undersökningen 4. Denna osäkerhet, tillsammans med uppfattningen att styrdokumenten även utgör grund för att utvärdera kommunernas faktiska verksamhet, verkar ha inverkat negativt på arbetet med dokumenten. Ett sätt att utveckla arbetet med styrdokumenten, som rekommenderas i denna rapport, är att renodla dem mot det ursprungliga syftet att utgöra ett planeringsinstrument för att föra vidare slutsatser från risk- och sårbarhetsanalyserna. Syftet skulle då vara att bidra till en viss enhetlighet i kommunerna och, så långt styrformen medger, säkerställa att en planering sker. Den mer detaljerade uppföljningen av exempelvis huruvida det finns krishanteringsplaner skulle istället hänvisas till risk- och sårbarhetsanalyserna. Denna koppling mellan de olika dokumenten innebär också att en översyn av kraven på styrdokumenten inför kommande kommunöverenskommelse bör ta hänsyn till kraven i föreskrifterna om risk- och sårbarhetsanalyser. 4 Ett resonemang om denna typ av överenskommelser och deras status förs i Statskontoret, (2014), Om offentlig sektor - Överenskommelser som styrmedel
11 samhällsskydd och beredskap 11 (16) Rekommendationer Nationell nivå Fokusera på kravet att kommunerna ska ta fram ett planeringsdokument som är anpassat för att vara relevant i fyra år. Renodla kraven på dokumenten så att det inte blir en blandning mellan krishantering och krisplanering. Det är svårt att blanda visioner i ett dokument som även ska vara konkret och beskrivande. Se över vilka krav som redan anges ska finnas i andra dokument, exempelvis i LEH-uppföljningen, och ta bort dessa. Formulera ett tydligt syfte till styrdokumenten. Stöd länsstyrelserna med hur uppföljningen av dokumenten ska göras. Involvera länsstyrelserna tidigt i processen med att se över överenskommelsen om kommunernas krisberedskap. Regional nivå Samordna tidigt kommunernas arbete med att ta fram styrdokumenten. Fråga kommunerna om vilket stöd de har behov av. Hitta en koppling till LEH-uppföljningen tillsammans med kommunerna. Diskutera hur uppföljningen ska genomföras. Var överens med kommunerna om målgruppen för dokumentet. Överväg att ta fram ett fyraårigt styrdokument på länsnivå som kommunerna kan hänvisa till. Detta kan exempelvis lyfta övningsplanering och vara baserat på 2:4-ansökningen. Lokal nivå Var tydlig med vad dokumentet har för syfte i den egna kommunen. Samtliga kommuner som var nöjda med sina styrdokument uppgav att de har användning av dokumentet. Detta trots att dessa kommuners dokument såg väldigt annorlunda ut. Om möjligt, skriv delar av styrdokumentet tillsammans med andra kommuner med liknande behov som den egna kommunen. Utgå från vilka förmågor som ska stärkas inom kommunen under mandatperioden. Då uppstår en bra koppling till såväl RSA som övning och utbildning.
12 samhällsskydd och beredskap 12 (16) Bilaga 1, Exempel på styrdokumentsupplägg Det är vanskligt att ge goda exempel, då det är viktigt att dokumentet anpassas för att uppfylla den egna kommunens behov och målbeskrivningar. Nedanstående exempel kommer från kommuner som på ett bra sätt lyckats säkerställa att målen omhändertas i den egna verksamhetsplaneringen och/eller att samtliga indikatorer från överenskommelsen får utrymme i styrdokumentet. Dessa exempel behöver inte nödvändigtvis vara bättre för en enskild kommun än det styrdokument som redan finns. Tanken är att exemplen ska ge inspiration till de kommuner som önskar förenkla eller förbättra sitt arbete med styrdokumentet till kommande mandatperiod. Exemplen ska också visa på skillnaderna mellan styrdokument som är konkreta och verksamhetsorienterade (Lycksele) och styrdokument som är visionära och målfokuserande (Malmö stad). Varbergs, Falkenbergs och Haninges dokument ligger någonstans mitt emellan och är både visionära och planerande. Samtliga av dessa kommuner säger att de är nöjda med sitt styrdokument och tror att kommunen kommer att ha nytta av det. Haninge kommun Haninge kommun har tagit fram ett dokument som ger mycket goda möjligheter för uppföljning av det genomförda arbetet. Deras ambition är att det ska vara ett levande dokument som de kontinuerligt använder för att se över och planera sin verksamhet. Haninges dokument är indelat i kapitlen Risk- och sårbarhetsanalys, Utbildning övning, Krisledningsplan, Kontinuitetsplanering, Samverkan och geografiskt områdesansvar samt Uppföljning. Inom varje kapitel finns mål och syfte, metod och aktiviteter beskrivna. Målet är långsiktigt och övergripande. Målet för kontinuitetsplanering är exempelvis: Krisledningsplaner ska finnas i varje verksamhet, hos förvaltningsledningar och för central kommunledning. Planerna ska harmonisera mellan dessa överliggande och underliggande nivåer. Krisledningsplan ska vara känd och övad i respektive nivå. Planen uppdateras inför varje ny verksamhetsperiod eller senast vid väsentliga förändringar. Aktiviteterna beskriver hur man ska uppnå målet för kapitlet och metoden beskriver hur arbetet ska genomföras. Aktiviteterna läggs in i en lista och tilldelas ett nummer. Nedan ges exempel på hur den listan ser ut för området regional samverkan (fig 9).
13 samhällsskydd och beredskap 13 (16) Figur 9 Beskrivning av aktiviteter för regional samverkan i Haninge kommuns styrdokument I slutet på dokumentet under kapitlet uppföljning slås samtliga aktiviteter i dokumentet ihop till en aktivitetsplan som ger en tydlig överblick av det arbete som ska genomföras under mandatperioden (fig 10). Figur 10 Aktivitetsplan för Haninge kommun mandatperioden Lycksele kommun Lycksele kommun har arbetat mycket snarlikt Haninge kommun. De har dock inte tagit fram långsiktiga mål för alla områden. De har en bra modell för de kommuner som främst vill använda sitt styrdokument som en verksamhetsplan för krishanteringsarbetet och inte som ett visionärt dokument. Lycksele kommuns styrdokument ger liksom Haninges goda förutsättningar för uppföljning av det egna arbetet. Inom varje område beskriver Lycksele syftet, genomförandet och vilka aktiviteter som ska genomföras inom området (fig 11).
14 samhällsskydd och beredskap 14 (16) Figur 11 Beskrivning av geografiskt områdesansvar i Lycksele kommuns styrdokument Varberg och Falkenbergs kommuner Varberg och Falkenberg har valt att göra delar av sina styrdokument gemensamt. De har ett räddningstjänstförbund (Räddningstjänsten Väst) som har tagit fram en grund som kommunerna sedan använt för att lokalanpassa styrdokumentet efter den egna kommunens behov. Varberg och Falkenberg har gått till grunden med vad det egentligen är som de förväntas redovisa i styrdokumentet. De har utgått från text ur lagstiftningen och ur överenskommelsen för att få med alla indikatorer som styrdokumentet ska beröra. Utifrån lagtexten och överenskommelsen har de sedan slagit fast ett mål för kommunen och listat vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppfylla målet. Nedan visas hanteringen av höjd beredskap i Varbergs kommun.
15 samhällsskydd och beredskap 15 (16) Figur 12 Beskrivning av höjd beredskap i Varberg kommuns styrdokument Fördelen med Varbergs och Falkenbergs modell är att kommunens ansvar blir mycket tydligt, vilket skapar en tyngd för målen och åtgärderna. Man beskriver hur man avser uppfylla överenskommelsen och lagstiftningen genom kommunens långsiktiga krishanteringsarbete. Kommunerna har även arbetat visionärt med sin övnings- och utbildningsplanering. De bifogar inte någon klassisk övnings- och utbildningsplan, utan beskriver istället hur de avser att arbeta med frågan på sikt. Nedan listas några av de aktiviteter som Falkenberg har angivit i sin plan: Ta fram rutin för planering, genomförande och utvärdering av övningar och utbildningar för att stärka kommunens krisberedskap och förmåga att samverka med andra. Räddningstjänsten Väst ansvarar för framtagande av rutin enligt ovan och kommunövergripande planering av utbildnings- och övningsverksamheten. Nämnder, bolag och förbund anger önskemål om omfattning och inriktning för övningsverksamheten samt bidrar med resurser i form av tid och kompetens för planering, genomförande och utvärdering.
16 samhällsskydd och beredskap 16 (16) Stabs- och ledningsmetodik ska tillhandahållas för utsedd nytillträdd personal varje år. Repetitionstillfälle ska också erbjudas varje år. Personer som kan komma att ingå i samordningsstaben ska repetera sin utbildning i stabs- och ledningsmetodik minst vart fjärde år. Malmö stad Malmö stad har i sitt arbete med styrdokumentet haft tillgång till resurser som är få av landets kommuner förunnade. De har tagit fram en tydligt visionär modell för hanteringen av olika typer av mål, som även mindre kommuner med fördel kan använda sig av om de vill skriva en mer visionär plan. Malmö stad inleder med att beskriva sin vision för krisberedskapen: Ett resilient Malmö med god förmåga att motstå, anpassa sig till, klara av, återhämta sig från och lära sig av oönskade händelser. Efter det beskriver de vilka övergripande mål de har för krisberedskapen. Exempel på övergripande mål är: Minska risken för och konsekvenserna av oönskade händelser som kan föranleda samhällsstörningar och/eller kris för Malmö stad. Värna om liv och hälsa för de som bor, vistas och verkar i Malmö. Därefter beskriver de vilka fokusområden de har för att uppnå de övergripande målen. Exempel på fokusområden är: Integrering av krisberedskap som ett verksamhetsperspektiv i Malmö stads förvaltningar, bolag och förbund. Stärkande av samverkan med offentliga, privata och civila aktörer av särskild vikt för Malmös funktionalitet. Efter det beskriver Malmö stad vilka resultatmål man har för kommunen. Inga konkreta åtgärder listas, utan istället förklarar man vad man ska uppnå (fig 13). Figur 13 Inriktningsmål och resultatmål i Malmö stads styrdokument
Krisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merStyrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun
Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merStyrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige
Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar
Läs merKommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen
Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merStyrdokument för krisberedskap Antagande. KS
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-01-19 1 Styrdokument för krisberedskap 2016-2018 - Antagande. KS 2016-10 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår
Läs merStyrdokument krisberedskap Timrå kommun
Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2016-2018 Dokumenttyp: Styrdokuemt Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Styrdokuemt för krisberedskap 2016-2018 Beslutsdatum: 26 januari
Läs merKommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg
Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Tomas Ahlberg 150505 Agenda Bakgrund Processen för uppföljning Kommunens uppgifter Länsstyrelsens uppgifter MSBs uppgifter Statlig ersättning till vad?
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare
Läs merProgram för krisberedskap
Kommunstyrelseförvaltningen Per Jonsson, 0611-348019 per.jonsson@harnosand.se PROGRAM Program för krisberedskap Dokumentnamn Fastställd Dokumentansvarig/processägare Dokumentinformation Dokumentet gäller
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs mer1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser
1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...
Läs merStyrdokument för kommunal krisberedskap
1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under
Läs merUtbetalning till kommuner och landsting för att stärka arbetet med civilt försvar. KS
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-10-10 292 Utbetalning till kommuner och landsting för att stärka arbetet med civilt försvar. KS 2017-465 KS
Läs merStrategi för hantering av samhällsstörningar
Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merRedovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap
Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap Örebro läns gemensamma stöd Handlingsplanen är framtagen i samarbete med kommunerna i Örebro län. Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merStyrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun
Dnr: 976.2016.00027.2832 Dnr 9016/120.109 Styrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun 2016-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund till styrdokumentet... 3 1.2. Syfte, avgränsningar
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merStyrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.
Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168
Läs merHandlingsprogram Krisberedskap
Handlingsprogram Krisberedskap 2016-2019 Program Diarienummer: KS 2016/0166 Dokumentansvarig: Utvecklingsledare krisberedskap Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter
Läs merLaholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser
Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merVägledning för kommunens arbete med styrdokument
Vägledning för kommunens arbete med styrdokument 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer MSB 2018 11041 Publikationsnummer MSB1363 mars 2019 ISBN 978-91-7383-928-0
Läs merStyrdokument. Antagen av KS Hörby kommun
Styrdokument - enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) för åren 2018-2022 Antagen av KS 2018.04.09 102 Hörby kommun Innehållsförteckning
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merStyrdokument för kommunens arbete med krisberedskap
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument
Läs merÅtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan
s- och övningsplan för mandatperioden 2015-2018 : 2016-07-13 Dnr: 2016 00553/168 RAPPORT Sida 2(5) Innehåll Inledning... 3 Syfte och målbeskrivning... 3 s- och övningsplan... 3 Kostnader och ansvarsfördelning...
Läs merSTYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap
Bilaga 1 Kommunstyrelsen 2016-02-22 42. STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2018 Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merKrisledningsplan
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-10-25 Handläggare Christin Bjuggren Telefon: 08 508 08 015 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2017-11-14 Krisledningsplan 2017-2018
Läs merProgram för kris och beredskap
STYRDOKUMENT Sida 1(14) Program för kris och beredskap Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 148 Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer KS 2015/484
Läs merÅrlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016
1 (16) Årlig uppföljning av LEH för, 2016 2 (16) 1. Indikator...3 Ledning - Riskhantering...3 Ledning - Planering...4 Samverkan...6 Kommunikation...6 Informationssäkerhet...7 Kompetens - Utbildning...8
Läs merRapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun
Rapport Hantering av krisberedskap Timrå kommun Februari 2016 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer 7 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund En
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merTöreboda kommun. Styrdokument Töreboda kommuns arbete med krisberedskap
Töreboda kommun Styrdokument Töreboda kommuns arbete med krisberedskap Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14 Dnr: Revideras 2019 2 1 Inledning... 3 1.1 Övergripande om arbetet med krisberedskap... 3
Läs merHandlingsprogram för trygghet och säkerhet
Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...
Läs merÖverenskommelse om kommunernas krisberedskap
1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt
Läs merStyrdokument för krisberedskap. ett samlat grepp om verksamhetsområdet
Styrdokument för krisberedskap ett samlat grepp om verksamhetsområdet Kommunfullmäktige 61/2016 Antagen av: Kommunfullmäktige 61/2016 Dokumentägare: Säkerhetschef, Kommunskyddet Ersätter dokument: Dokumentnamn:
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap
>> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:
Läs merLandstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merKRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN
KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.
Läs merPlan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap
Sida 1 av 24 20161019 Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap Munkedals kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr: KS 2016-328 Typ av dokument: Plan Handläggare: Joakim Hagetoft, Säkerhetssamordnare
Läs merPlan för krishanteringsarbetet
Plan för krishanteringsarbetet Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Gäller för: Kommunkoncernen Gäller fr o m: 2017-06-01 Gäller t o m: 2019-03-30 Fastställd av: KS 71/2017 Fastställd: 2017-05-30
Läs merÖverenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
1 (16) Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 2018-2020 Innehållsförteckning Datum 2 (16) 1. Överenskommelse... 3 2. Uppföljning... 4 3. Krisberedskap... 5 3.1 Målbild
Läs merStyrdokument enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Säkerhetssamordnare Peo Carlsson 2016-10-31 Gäller tills vidare 1 (1) Styrdokument enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder
Läs merDelprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet
Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merKrisberedskap och civilt försvar 2019
Krisberedskap och civilt försvar 2019 Riktlinjer krisberedskap, säkerhetsskydd och civilt försvar Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-04-11 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen
Läs merSveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet
Sveriges Kommuner och Landsting Markus Planmo Trygghet och säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merFöreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merStyrdokument enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2016-09-20 KS 2016/0874 Kommunfullmäktige Styrdokument enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2015-2018 Motala kommun Del: Plan för hantering av extraordinära händelser Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: 2016-01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande
Läs merBilaga 6. Sammanställning av enkätsvar
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller
Läs merUtvärdering av överenskommelse om kommunernas krisberedskap
samhällsskydd och beredskap 1 (94) Enheten för kunskapsutveckling Mona Pütsep mona.putsep@msb.se Utvärdering av överenskommelse om kommunernas krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (94) Utvärderingar
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merRiktlinje för Linköpings kommuns arbete med krisberedskap
Riktlinje för Linköpings kommuns arbete med krisberedskap 2015 2018 Dokumenttyp: Riktlinje Antaget av: Kommunstyrelsen 2016-09-20 316 Status: Antaget Giltighetstid: 2015-2018 Linköpings kommun linkoping.se
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merUtveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018
Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018 Björn Myrberg Ekonomi-och planeringsdirektör 2014-11-12 Gynnsamt läge för utveckling Ny mandatperiod Justerad överenskommelse
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merLänsstyrelsen genomförde uppföljning av Borlänge kommuns arbete enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Beslut 1 (9) 2016-06-09 Dnr. 450 6670 2016 Samhällsbyggnadsenheten - Beredskapsfunktionen Borlänge kommun Karin Jonasson 781 81 Borlänge Direkt 010-225 04 29 karin.jonasson@lansstyreisen.se Meddelande
Läs merTydligare ansvar och roller
YTTRANDE Vårt dnr: 2017-02-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Markus Planmo Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Tydligare ansvar och roller Sammanfattning Sveriges Kommuner
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merKrisledningsplan för Timrå kommun
Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.
Läs mer