Program för kris och beredskap

Transkript

1 STYRDOKUMENT Sida 1(14) Program för kris och beredskap Område Styrning och ledning Fastställd KF Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer KS 2015/484

2 2 Innehåll Inledning Avgränsning Organisation och ansvar Arbete och åtgärder för att reducera/eliminera risker och sårbarheter samt öka förmågan Risk- och sårbarhetsanalys (RSA), krav i lag 2006: Planering Plan för hantering av extraordinära händelser, krav enligt lag 2006: Årlig verksamhetsplanering Styrel Kontinuitetshantering Informationssäkerhetsplanering Beredskapsplanering mot dammbrott Ångermanälven Geografiskt områdesansvar, krav i lag 2006: Rapportering, krav enligt lag 2006: Rapportering om det kontinuerliga arbetet och hur det påverkat krisberedskapen Rapportering i samband med extraordinär händelse Utbildning och övning, krav enligt lag 2006: Övnings- och utbildningsplan för mandatperioden Förberedelser för verksamhet under höjd beredskap, krav enligt lag 2006: Ansvar och plan för underhåll av VMA-anläggningar Hur grundläggande kunskap ska upprätthållas om uppgifterna i höjd beredskap Övrigt Kontinuerligt arbete med att förbättra identifierade sårbarheter och brister Avtal och upphandling av varor och tjänster Hur den statliga ersättningen ska användas Samverkande dokument Uppföljning... 14

3 3 Inledning Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (lag 2006:544, LEH) reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och att ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred eller höjd beredskap. Uppgifterna som beskrivs i lagen delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap I kommunöverenskommelsen, det vill säga överenskommelsen mellan staten (Myndighete för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kommunernas krisberedskap preciseras ytterligare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras. Där regleras även kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen. En av uppgifterna i kommunöverenskommelsen är att kommunen ska ha ett styrdokument som ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas, en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en plan för hur kommunen ska hantera samhällsstörning. Detta styrdokument ska antas av kommunfullmäktige första året i varje ny mandatperiod och däremellan revideras vid behov. 1 Avgränsning Syftet med detta styrdokument är att utifrån lag 2006:544 och kommunöverenskommelsen beskriva kommunens arbete med krisberedskap och inriktningen för hur kommunen avser att fullgöra sina åtaganden samt redovisa hur den ekonomiska ersättningen ska användas under mandatperioden. Styrdokumentet inkluderar inte annat säkerhetsarbete eller annan lagstiftning, som exempelvis skydd mot olyckor, vissa av åtgärderna har dock koppling till annan lagstiftning.

4 4 Kommunens arbete med krisberedskap omfattar mer än arbetet med uppgifterna i lag 2006:544. För att fullgöra åtagandena enligt denna lag och annan lagstiftning, till exempel socialtjänstlagen och lagen om skydd mot olyckor, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett grundläggande trygghetsoch säkerhetsarbete. Hur kommunen ska hantera samhällsstörningar finns beskrivet i separat dokument Krisledningsplan. 2 Organisation och ansvar Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för kommunens verksamhet. Här ingår även att fastställa mål och riktlinjer för kommunens arbete med krisberedskap. Arbetet med krisberedskap är tätt förbundet med övrigt kvalitetsarbete och ska ske som en kontinuerlig process inom samtliga samhällsviktiga verksamheter inom den kommunala organisationen. Respektive nämnd har det yttersta ansvaret för arbetet inom den egna verksamheten. I kommunen finns en beredskapssamordnare som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsen och har ansvar för att samordna arbetet med krisberedskap inom kommunen. Beredskapssamordnaren ska verka för att stärka kommunens förmåga att hantera svåra samhällsstörningar, enligt lag (2006:544) om extraordinära händelser. Beredskapssamordnaren ingår i kommunens krisledning, ser till att övningar och utbildningar av krisledningsorganisationen genomförs, arbetar med riskoch sårbarhetsanalyser i samverkan med räddningstjänstens krishanteringshandläggare och är kontaktperson mot andra myndigheter inom området. Högsta ansvarig tjänsteman för krisberedskap är kommunchefen. Det finns en säkerhetsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar och de kommunala bolagen som är referensgrupp för arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser och Styrel. Inom kommunen finns även informationssäkerhetssamordnare utsedd. Kommunen samarbetar kring krisberedskapsarbete med Räddningstjänstförbundet Höga kusten Ådalen och övriga kommuner som ingår i förbundet. 3 Arbete och åtgärder för att reducera/eliminera risker och sårbarheter samt öka förmågan I detta kapitel beskrivs det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter och öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet (se definition nedan) samt hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i kommunöverenskommelsen. I kapitel 4 beskrivs hur ersättningen ska användas. Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

5 5 Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Samhällsviktiga verksamheter som bedrivs av kommunen har identifierats och finns redovisade in den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Samtliga nämnder/förvaltningar ska beakta krisberedskap i arbetet med verksamhetsmål. Arbetsprocesser och åtgärder är listade utifrån huvudrubrikerna och kraven i lag 2006:544 och i kommunöverenskommelsen. 3.1 Risk- och sårbarhetsanalys (RSA), krav i lag 2006:544 Kommunen ska analysera vilka samhällsstörningar eller extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som ska fastställas av kommunstyrelsen. Relevanta delar ska förankras och vara kända hos berörda inom kommunen/kommunala bolag/förbund (beslutsfattare och anställda) och berörda aktörer inom det geografiska området. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska: ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område RSA-arbetet ska göras i enlighet med MSB:s föreskrifter om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser. Verksamheter inom den kommunala organisationen som bedriver samhällsviktiga verksamheter ska delta i arbetet. I den mån det är möjligt bör även kommunala bolag som bedriver samhällsviktig verksamhet samt räddningstjänstförbundet ingå i det kommunövergripande analysarbetet, när det finns behov. I Kramfors kommun finns en säkerhetsgrupp med representanter från förvaltningarna/avdelningarna och de kommunala bolagen som arbetar med RSA. Representanterna har till uppdrag att förankra frågeställningarna och de åtgärdsförslag som arbetas fram hos respektive organisation. Arbetet bör samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning, utifrån vad som anses lämpligt. Hur arbetet ska genomföras finns beskrivet i den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Under mandatperiodens första år ska kommunen revidera den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen och arbeta med identifiering av samhällsviktig verksamhet. Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap.

6 6 Under mandatperioden ska behov av ytterligare fördjupade analyser ses över. Kommunen bör även delta i regionalt samordnat arbete med risk- och sårbarhetsanalyser, när kommunens deltagande efterfrågas. Utifrån de analyser som gjorts ska arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet vidareutvecklas och identifierade åtgärdsförslag ska följas upp. Åtgärdsförslag från risk- och sårbarhetsanalyser ska integreras i berörda verksamheters övriga planering och uppföljning. 3.2 Planering Plan för hantering av extraordinära händelser, krav enligt lag 2006:544 Kommunen ska fastställa en central krisledningsplan som beskriver hur kommunen ska hantera samhällsstörningar, extraordinär händelse och höjd beredskap. Planen ska göras med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen och ska antas av kommunfullmäktige (KF) första året under mandatperioden. Planen ska beskriva (krav enligt kommunöverenskommelsen): hur kommunen ska organisera sig under en samhällsstörning eller extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse Kommunens centrala krisledningsplan ska ha följande bilagor: o Kriskommunikationsplan o POSOM-plan Utöver den gemensamma krisledningsplanen med bilagor ska respektive förvaltning/samhällsviktig verksamhet ta fram och fastställa varsin krisledningsplan för den egna verksamheten. Dessa ska följa riktlinjer i den centrala krisledningsplanen och bör därför göras skyndsamt sedan den centrala krisledningsplanen antagits. De förvaltningsvisa/verksamhetsvisa planerna ska beslutas i respektive nämnd, som även ansvarar för att dessa planer tas fram Årlig verksamhetsplanering Utöver detta styrdokument ska kommunen för varje år ta fram en verksamhetsplan för det arbete som ska utföras inom området krisberedskap. Detta sker i samverkan för kommunerna som ingår i Räddningstjänstförbundet Höga kusten Ådalen (Kramfors, Härnösand och Sollefteå) tillsammans med den gemensamma krishanteringshandläggaren. Denna verksamhetsplan ska beskriva mer detaljerat vad kommunen avser att genomföra under det kommande året och ska ses som komplement till detta styrdokument. Genomförandet av åtagandena enligt överenskommelsen samt redovisning för hur den statliga ersättningen används bör fastställas och följas upp årligen.

7 Styrel Styrel är ett planeringsunderlag för prioritering av samhällsviktig verksamhet i händelse av effektbrist. Kommunen ska delta i Styrelplaneringen i samarbete med bland annat länsstyrelsen och elbolag och lämna planeringsunderlag för kommunens geografiska område. En första planering gjordes Denna planering ska revideras första året varje mandatperiod och därefter vid specifika behov Kontinuitetshantering Kommunen ska under mandatperioden påbörja en kontinuitetshanteringsprocess. Processen leder fram till en planering för att säkerställa att prioriterade samhällsviktiga verksamheter, som kommunen bedriver eller ansvarar för, kan upprätthållas på en tolerabel nivå oavsett vilka störningar som inträffar. Denna planering ska revideras vid behov Informationssäkerhetsplanering Kommunen ska arbeta för att stärka informationssäkerheten i kommunen. Inom kommunen ska det finnas riktlinjer för informationssäkerhet på olika nivåer och en utsedd informationssäkerhetssamordnare. Kommunen ska också ställa krav på informationssäkerhet när informationshantering eller kommunal verksamhet upphandlas av extern leverantör. Med informationstillgångar menas både information och de resurser som används för att hantera informationen. Informationssäkerhet handlar därmed om mer än att säkra informationssystem. Även andra resurser, inte minst människors förmåga, är viktiga komponenter i informationssäkerhetsbegreppet. Informationssäkerhet kan definieras i att ge information rätt skydd för tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet. Ett väl fungerande IT-stöd, med noggrant avvägda krav på informationens tillgänglighet, riktighet och åtkomstbegränsning för användarna, såväl interna som externa, är en väsentlig del av arbetet med informationssäkerhet. Om inte informationssäkerhetsarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt kan beslutsunderlag i kommunen bli bristfälliga och krisledningsförmågan sänks. Övergripande mål med informationssäkerheten Sekretess Informationen skyddas så att den inte avsiktligt eller oavsiktligt görs tillgänglig eller avslöjas för obehöriga eller utnyttjas på ett otillåtet sätt. Riktighet Informationen ska vara riktig, aktuell och begriplig. Tillgänglighet Informationen ska vara tillgänglig för rätt person när den behövs och på ett spårbart sätt. Målsättningen med informationssäkerhetsarbetet i kommunen är att o all personal har kunskap om gällande informationssäkerhetsregler o informationsförsörjningen är säker, effektiv och bidrar till ökat skydd och stöd för medarbetare, samverkande partners och allmänheten

8 8 o avtal som rör informationssäkerhet är kända och följs o krishanteringsförmågan upprätthålls o det finns tillgång till en gemensam, säker och väl definierad infrastruktur för extern och intern datakommunikation o all information av värde och de tekniska system som hanterar denna information ska skyddas i tillräcklig grad o händelser i informationssystemen som kan leda till negativa konsekvenser förebyggs o hotbilden för varje samhällsviktigt/verksamhetskritiskt informationssystem analyseras fortlöpande Beredskapsplanering mot dammbrott Ångermanälven Under mandatperioden ska kommunen ta fram en beredskapsplan mot dammbrott i samverkan med berörda aktörer samt delta i den regionala planeringen. 3.3 Geografiskt områdesansvar, krav i lag 2006:544 Enligt lag 2006:544 ska kommuner inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. För att uppnå detta ska kommunen: ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en samhällsstörning eller extraordinär händelse vara sammankallande för ett samverkansorgan (krishanteringsråd) i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå. Krishanteringsrådet ska sammankallas minst en gång per år. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att träffar planeras och genomförs. verka för att information till allmänheten vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse samordnas ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas. Kommunens förberedelser inför en samhällsstörning eller extraordinär händelse ska ske i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna

9 9 geografiska området. Under mandatperioden ska kommunen arbeta med att utveckla samverkan och förmågan att ge en samlad lägesbild i det geografiska området. I separat dokument beskrivs hur lägesbild kan skapas. Kommunen ska även delta i nätverksträffar, vara delaktig i regionalt samarbete inom detta område samt delta i samverkansövningar. 3.4 Rapportering, krav enligt lag 2006: Rapportering om det kontinuerliga arbetet och hur det påverkat krisberedskapen Kommunen ska hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt kapitel 2 i LEH och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Det ska göras enligt fastställd tidsplan. Senast 31 oktober, första året i mandatperioden ska kommunen redovisa RSA-arbetet till länsstyrelsen. Det ska göras elektroniskt om inte särskilda skäl föreligger. Senast 31 december första året i mandatperioden ska kommunen redovisa styrdokumentet för kommunens arbete med krisberedskap till länsstyrelsen. Årligen senast den 15 februari årligen ska kommunen redovisa en årsuppföljning av kommunens krisberedskap till länsstyrelsen och MSB. Uppföljningen består av följande delar: o En beskrivning av vilka åtgärder som kommunen genomfört under året för att stärka kommunens krisberedskap o Indikatorerna i RSA-föreskriften, som inkluderar målen i Överenskommelse om kommunernas krisberedskap o En redovisning av hur den statliga ersättningen för arbete enligt Överenskommelse om kommunernas krisberedskap har använts. Det ska framgå vilka kostnader som är hänförliga till respektive ersättning. o En kortfattad redogörelse för eventuellt inträffade kriser under det gångna året. Kommunen ska här även ange huruvida krisledningsnämnden i samband med de aktuella händelserna har informerats, sammankallats, samt fattat beslut. Redovisningen till länsstyrelsen bör även innefatta vilka åtgärder som vidtagits och hur de påverkat krisberedskapen. Formerna för hur redovisningen ska göras bestäms av MSB eller länsstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för rapporteringen till länsstyrelsen och det görs av beredskapssamordnaren Rapportering i samband med extraordinär händelse Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder.

10 10 kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris samt att kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Kommunens beredskapsfunktioner ska vara samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse. För att uppnå detta ska kommunen arbeta med de uppgifter som beskrivits under kapitlet Geografiskt områdesansvar och delta i samarbete som beskrivs i samma kapitel. Rutiner för att ta in information och sammanställa lägesbild samt att lämna lägesrapporter vid extraordinära händelser eller samhällsstörningar framgår i den centrala krisledningsplanen och i separat dokument. Där framgår även vilket teknikstöd som bör användas. Utöver det som tidigare beskrivits har kommunen ambitionen att under mandatperioden: o ha relevant teknisk utrustning som kan användas för kommunikation och samverkan med övriga krisaktörer i länet o följa de rekommendationer och policys med mera som regionala rådet för krishantering rekommenderar o säkerställa att berörda inom kommunen utbildas och övas i de tekniska stödsystemen som regionala rådet för krishantering rekommenderar för gemensam användning i länet 3.5 Utbildning och övning, krav enligt lag 2006:544 Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid samhällsstörningar eller extraordinära händelser i fredstid. Det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, krisstöd med mera ska vara utbildade och övade. Kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod (bland annat utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen). Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod. Varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer. Kommunen ska delta i minst en samverkansövning under mandatperioden.

11 11 Kommunen ska delta, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering Övnings- och utbildningsplan för mandatperioden Nedanstående utbildningar och övningar genomförs i egen regi eller genom deltagande i utbildningar och övningar som erbjuds av annan aktör. Årligt återkommande utbildningar och övningar o Genomgång av krisledningsplan och krisledningsorganisationen för hela eller delar av krisledningsorganisationen, efter behov. Kommunens ansvar vid höjd beredskap bör ingå. o Kommunen ska delta i minst en enklare WIS-övning varje år under mandatperioden o Delta i kontinuerliga sambandsövningar i Rakel med länets kommuner och RCB/TiB o Övning eller utbildning specifikt med informationsorganisationen eller delar av den Utbildningar och övningar som ska genomföras minst en gång under mandatperioden o Utbildning/övning för krisledningsnämnden o Krisledningsövning som inkluderar förvaltningarna (till exempel startövning och testa krisledningsplan). Som enskild övning eller i samband med samverkansövningen. o Delta i en samverkansövning under mandatperioden. (Vilket år den infaller beror på vilket år kommunen erbjuds att delta i regional eller nationell samverkansövning). Alternativt genomföra någon form av samverkansövning i egen regi. I övrigt sker utbildning och övning fortlöpande efter behov. Den årliga planeringen beskrivs närmare i årsvisa verksamhetsplaner och utformas utifrån de behov som uppstår, exempelvis i samband med identifierade brister i RSA, erfarenheter från övningar eller verkliga händelser. 3.6 Förberedelser för verksamhet under höjd beredskap, krav enligt lag 2006:544 Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. De förberedelser som avses är att kommunens ska: säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen upprätthåller grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

12 Ansvar och plan för underhåll av VMA-anläggningar Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) äger materialen till VMA-anläggningarna, medan kommunen är användare och ansvarar för drift, underhåll och service av ljudsändarna inom kommunens geografiska område samt för att säkerställa att utrustningen kan användas. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att detta görs. Räddningstjänsten utför dessa uppgifter på uppdrag av kommunen. Utfört arbete ska dokumenteras och årligen redovisas till kommunen. Arbetskostnad och eventuella materialkostnader bekostas av kommunen. Följande uppgifter ska utföras: En årlig kontroll på varje anläggning ska göras för att undersöka att de fungerar som de ska Vart 4:e år ska tryckkärlen genomgå en in- och utvändig besiktning 1, tills de ersatts med elektriska anläggningar Bevakning av ljudsändarnas status görs på räddningstjänsten via datautrustning som MSB tillhandahåller. Om någon ljudsändare indikerar att något är fel ska det undersökas och åtgärdas. Första helgfria måndagen i mars, juni, september och december ska test på ljudanläggningarna genomföras. Dessa tester utförs från varje heltidsstation inom kommunens geografiska område Hur grundläggande kunskap ska upprätthållas om uppgifterna i höjd beredskap Kommunen följer länsstyrelsens rekommendationer beträffande höjd beredskap. I den gemensamma krisledningsplanen framgår vilka krav som ställs på kommunen i samband med höjd beredskap enligt lag 2006:544 och hur en sådan händelse ska hanteras av kommunen. Grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap upprätthålls i samband med återkommande genomgångar av krisledningsplanen (framgår även i utbildningsoch övningsplanen). 3.7 Övrigt Kontinuerligt arbete med att förbättra identifierade sårbarheter och brister Kommunen ska bedriva kontinuerligt arbete med att förbättra identifierade sårbarheter och brister samt med åtgärdsförslag som framkommit i samband med RSA eller utifrån övningsutvärderingar/verkliga händelser. Beslut om vilka åtgärder som kommunen ska arbeta vidare med beslutas löpande i samband med verksamhetsplanering. 1 Besiktning av tryckkärl ska utföras av tryckkärl där tankvolymen x fyllnadstrycket överstiger Detta är fallet i samtliga tryckkärl som används till VMA. Regelverket som styr detta är AFS 2005:3. Besiktningen kan utföras av konsultföretag på uppdrag av räddningstjänsten.

13 Avtal och upphandling av varor och tjänster När kommunen tecknar avtal med entreprenörer eller andra externa aktörer bör aspekter som berör krisberedskap och krishantering beaktas. Dessa aspekter bör även beaktas i upphandling av varor, tjänster och entreprenad inom kommunala verksamheter Reservkraftsförberedelser Kramfors kommun har reservkraft som, förutom lokaler för krisledningen, även försörjer kommunhuset från Biblioteksgatan 4 till och med Torggatan 12 där större delen av den kommunala administrationen finns placerad. Ett stort, mobilt reservkraftverk har inköpts och intag för att kunna ansluta detta har installerats på Kvarnbackens och Sundbrolunds äldreboenden. Det finns också ett antal mindre, mobila reservkraftverk som tekniska enheten disponerar för vattenverk och avloppsreningsverk. 4 Hur den statliga ersättningen ska användas I detta kapitel redovisas hur den statliga ersättningen ska används. Grundbelopp Grundbeloppet ska bekosta en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet, det vill säga användas till lönekostnader för krisberedskapssamordnaren och köp av tjänster. Verksamhetsersättning Verksamhetsersättningen ska bekosta arbetstid för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning med mera enligt årsvisa verksamhetsplaner. Ersättning för utomhusvarning Ersättning ska användas för att finansiera kostnader för drift och underhåll samt för att genomföra kvartalsvisa tester av utrustningen. Samverkansersättning Kommunen får en årlig ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer. Ersättningen ska användas för att uppnå följande mål: Geografiskt områdesansvar Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. Utbildning och övning Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering. Rapportering Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Hur dessa mål ska nås finns vidare beskrivet under kapitel 4.

14 14 Budget och redovisning Kommunen ska kunna redovisa genomförandet av åtagandena enligt överenskommelsen samt hur den statliga ersättningen används. Detta bör fastställas och följas upp årligen. Dokumentation av genomförande och uppföljning ska kunna uppvisas för länsstyrelsen. Av redovisningen ska det framgå vilka kostnader som är hänförliga till respektive ersättning. Kramfors kommun får för närvarande cirka kronor i statlig ersättning årligen. Av detta går cirka 70 % till lönekostnader för en halvtidstjänst som beredskapssamordnare och köp av tjänst som krishanteringshandläggare från Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen (krishanteringshandläggaren är gemensam för de tre kommunerna inom räddningstjänstförbundet; Härnösand, Kramfors och Sollefteå). Samverkansersättningen som är cirka 7 procent av totalbeloppet och används för samverkansmöten både i länet och vid det fördjupade samarbetet som sker inom räddningstjänstförbundet. Resterande delar av bidraget samt kommunens egna budgeterade medel används för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, samverkansövningar och egna övningar och utbildningar. Kris och beredskap har en egen budget vilken följs upp vid det ordinarie bokslutsarbetet i kommunen. 5 Samverkande dokument Till detta program finns Krisledningsplan med bilagorna Kriskommunikationsplan och Posomplan. Det finns även en pandemiplan i kommunen. 6 Uppföljning Kommunstyrelsen har uppföljningsansvar för detta program och programmet ska revideras vid varje ny mandatperiod.