Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden

Transkript

1 Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden Björn Myrberg Ekonomi-och planeringsdirektör

2 Gynnsamt läge för utveckling Ny mandatperiod Justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap Utvecklade och tydligare mål Samverkanstillägg i syfte att stimulera samverkan Styrdokument Mer långsiktig och sammanhållen utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt (länsstyrelserna) Justerade RSA-föreskrifter Utveckling av uppföljningsprocessen

3 Övergripande syfte med detta pass Hur kan statens och SKL:s överenskommelse om kommunernas krisberedskap stödja ett mer systematiskt och samordnat arbete under kommande mandatperiod? Hur ska kommunernas arbete följas upp och hur kan länsstyrelserna och MSB samordna och stötta kommunerna? Under passet presenteras även exempel på några kommuners styrdokument som inspiration.

4 Krisberedskap med ambition att försöka sätta in frågor i ett sammanhang Delar Helheter RSA Krisbered skap Samhällsskydd & beredskap Trygghet och säkerhet Styrdokument Uppföljning LEH Etc

5 Systematiken i arbetet 4. Följa upp genomförd verksamhet och utveckling av förmåga Process som stödjer ett systematiskt arbete 1. Identifiera risker & brister 3. Genomföra åtgärder 2. Besluta om åtgärder

6 Systematik i arbetet går det? Identifiera risker/brister Beslut 290 kommuner med olika behov och förutsättningar Utvförmågor Oavsett har vi behov av skapa sammanhang och se helheter Uppföljning

7 Skapar både möjligheter & risker Delar Helheter Ersättning LEH RSA Uppföljning LEH Krisbered skap Samhällsskydd & beredskap Trygghet och säkerhet MÖJLIGHETER / RISKER??

8 Inspiration för breddat arbete inom hela området Trygghet och säkerhet

9 Överenskommelsen om kommunal krisberedskap

10 Den justerade överenskommelsen om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014 och 1. reglerar kommunernas ersättning och preciserar mål för de uppgifter kommunerna har enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) 2. ska stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen (samverkanstillägg och mål) 3. anger en gemensam process för arbetet kopplat till respektive mandatperiod (styrdokument och översyn av mål/behov av stöd) 4. börjar tillämpas fullt ut fr.o.m (nya mandatperioden)

11 Gemensamma utgångspunkter Kommunens arbete med krisberedskap omfattar mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtagandena enligt LEH och annan lagstiftning, t.ex. socialtjänstlagen och lagen om skydd mot olyckor, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett grundläggande trygghets-och säkerhetsarbete. Det är upp till kommunen själv att finansiera de förberedelser och åtgärder som kommunen bedömer nödvändiga för att åstadkomma trygghet och säkerhet för de invånare som bor eller vistas i kommunen.

12 Utgångspunkter (fortsättning) Den förmåga som byggs upp för att hantera extraordinära händelser kan även vara användbar vid händelser som inte är att betrakta som extraordinära. Utgångspunkten i arbetet med uppgifterna i LEH ska dock alltid vara hanteringen av extraordinära händelser. Statens ersättning till kommunerna är beräknad utifrån att den ska finansiera verksamhet som är till nytta för mycket omfattande och svåra händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet.

13 Förtydligar och konkretiserar kommunernas uppgifter utifrån LEH: risk-och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap

14 Risk och sårbarhetsanalys Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk-och sårbarhetsanalys. Mål för risk-och sårbarhetsanalyserna är att de ska: ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. I arbetet med att genomföra uppgiften i LEH ska kommunen följa MSB:s föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunens arbete med risk-och sårbarhetsanalys bör samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning.

15 Planering Kommunen ska, med beaktande av risk-och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokumentför kommunens arbete med krisberedskap. Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1. en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas.

16 Planering (forts) 3. en övnings-och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse

17 Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Mål med kommunens arbete med utbildning och övning är att: det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, krisstöd m.m. ska vara utbildade och övade. kommunen ska bl.a. utifrån de brister som identifierats i risk-och sårbarhetsanalysen genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod. varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer.

18 Höjd beredskap Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att: säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

19 Samverkanstillägg I syfte att stimulera ökad samverkan inom kommunen samt mellan kommuner och andra aktörer införs ett särskilt samverkanstillägg under perioden Samverkanstillägg (totalt ca 74 mnkr/år) 1. Samverkansersättning (ca 37 mnkr/år) 2. Subventionerat pris Rakel (37 mnkr/år)

20 Uppgifterna i LEH kompletteras med ett särskilt samverkanstillägg risk- och sårbarhetsanalyser * planering * geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering (höjd beredskap) + Särskilt tillägg för att stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen * Målen för samverkan för dessa uppgifter avser endast de 40 kommuner som får samverkansersättning enligt schablon

21 Exempel mål samverkan Geografiskt områdesansvar Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området Utbildning och övning Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering. Rapportering Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik så att de kan samverka i regionen vid en extraordinär händelse.

22 Länsstyrelsernas roll att STÖDJA FÖLJA UPP SAM- ORDNA

23 och därmed förutsättningar för en ökad samordning och systematik i vad som ska göras, av vem och när!! Kommuner MSB & lst Info Metodstöd Övnstöd Övnstöd Utvärder- Tekniskt stöd Övnings- ing Utbildnstöd genomförande RSA Styrdokument Plan hantering Övning 1 (lokal) Teknik/Metodik Stabsarbete Övning 2 (regional) Rakelinförande Målbild

24 Utveckling av krisberedskapen regionalt och lokalt Länsstyrelsernas planering 2:4 ansökan ( ) Cirka 1,8 miljarder från anslag 2: Styrdokument Kommunernas planering

25 Länsstyrelserna har en viktig roll Ur MSB:s BU - Krisberedskapsanslaget (anslag 2:4) i större omfattning kunna bevilja bidrag till myndigheter som bedriver utvecklingsprojekt som sträcker sig längre än ett år, t.ex. bör a) länsstyrelserna ges bättre och mer långsiktiga förutsättningar att vara pådrivande i utvecklingen av krisberedskapen lokalt och regionalt under nästa mandatperiod ( ) och därmed bland annat stödja genomförandet av statens överenskommelse med SKL om kommunernas krisberedskap på ett bra sätt. Ett sådant mer långsiktigt utvecklingsprojekt för länsstyrelserna behöver dock arrangeras på ett sätt som inte får negativa konsekvenser på länsstyrelsernas egna resurser för krisberedskapen. (utvecklat i inriktningen för krisberedskapsanslaget för 2015, sid 17-18)

26 Utformning av länsstyrelsernas 2:4 ansökan Sammanhållet projekt för hela mandatperioden ( ) Tas fram i nära samarbete med berörda kommuner utifrån de behov som finns inom länet/regionen (innehålls-och tidsmässigt) ska finnas en samordning i förhållande till de kommunala styrdokumenten och det särskilda samverkanstillägget Preliminär plan 2014, ses över och justeras vid behov hösten 2015 (jfr styrdokumenten) Komplement till länsstyrelsernas egna ansvar/den egna finansieringen (delfinansiering via 2:4) Skapa morot för länsstyrelser att utveckla krisberedskapen inte utrymme för att omfördela egna anslag till andra områden.

27 Exempel 2:4-projekt Östergötlands län Sammanfattning av resultat: Projektet ska resultera i ökad måluppfyllelse för länets kommuner. Utifrån målen i den justerade kommunöverenskommelsen ska projektet leda till att kommunerna ökat sin förmåga att utöva sitt geografiska områdesansvar. De kommunala risk-och sårbarhetsanalyserna ska ha utvecklats med fokus på samhällets funktionalitet och samhällsviktiga verksamheter. Projektet ska resultera i att länsstyrelsen, länets kommuner och övriga samverkande krishanteringsaktörer ska få ökad kunskap om det aktörsgemensamma arbetet ledning och samverkan och en samsyn vad gäller stabsarbete. Detta för att ha ett gemensamt förhållnings-och arbetssätt för ledning och samverkan vid större samhällsstörningar.

28 Exempel åtgärder 2015 Riktade besök i kommunerna för kartläggning av nuläge vad gäller arbetet med överenskommelsen. Genomförande av Workshop/seminarier med kommunerna. Framtagande av strategi/metodstöd för riktad stöd i arbetet med kommunerna styrdokument och risk-och sårbarhetsanalyser. Framtagande av miljöatlas. Framtagande av utbildningsmaterial för deltagande i kommunernas övningsoch utbildningsverksamhet. Förberedelser och planering av regional samverkansövning Planering och genomförande av utbildning i stabsmetodik och utbildning i Samverkan Östergötland. Start och genomförande av pilotutbildning. Arbetsgrupp för arbete med styrel. Analys och utredning, samt bildande av arbetsgrupp för utveckling av gemensamma samverkansformer för stöd av Rakel. Framtagande av plan.

29 Exempel åtgärder 2016 Workshops, riktade aktiviteter och kommunbesök för att stötta kommunerna i deras arbete med risk-och sårbarhetsanalyser och styrdokument med särskilt inriktning mot social oro/sociala risker, bränsleförsörjning med mera. Kunskapsdagar om arbetsmetoder, nya risker och samhällsviktig verksamhet. Utbildning för länets aktörer i Samverkan Östergötland och stabsmetodik. Deltagande i lokala övningar och utbildningar. Förberedelser och genomförande av regional samverkansövning Framtagande och förberedelse av koncept för regional samordning och inriktning på den lokala nivån. Framtagande av implementeringsplan och konferens i länet med handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Genomförande av ytterligare pilotstudier i länet för utveckling av kontinuitetsplanering i samhällsviktiga verksamheter. Konferens/möten om samverkan i Rakel ska fungera. Workshop/internat om kriskommunikation inför regionala samverkansövningen.

30 Exempel Nordsamgemensam planering Projektet har resulterat i en gemensam vägledning för kommunernas risk-och sårbarhetsanalyser samt ökat analysernas kvalité, enhetlighet och jämförbarhet. Förutsättningarna för att uppnå det övergripande målet enligt den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet är god, liksom förmågan att identifiera och hantera kommunövergripande risker, sårbarheter och beroenden. Projektet har även resulterat i att kommunernas förutsättningar att upprätta styrdokumenti enlighet med kommunöverenskommelsen har ökat. Länsstyrelserna i NordSamhar en uppdaterad planering för hantering av elbrist samt starkare förutsättningar för robusthet i samhällsviktig verksamhet. Länsstyrelserna har också bättre möjligheter att både följa upp kommunernas arbete med planer extraordinära händelser och ge kommunerna stöd i detta arbete.

31 Exempel Nordsamgemensam planering (forts) Avseende det geografiska områdesansvaret har Länsstyrelserna i NordSam en mycket god förmåga att vid kriser kunna avlösa och förstärka varandra.projektarbetet har också resulterat i en mycket god förmåga att hjälpa varandra inom området kriskommunikationinför och under en kris. Kommunerna i Nordsamlänen har en god förmåga att ta sitt geografiska områdesansvar. Länsstyrelserna i NordSamhar en mycket god förmåga att genomföra utbildnings-och övningsverksamhet baserat på gemensamma behov. Den övningsplanering som sker är samordnad med NAFS och annan relevant nationell övningsverksamhet Länsstyrelserna i NordSamavser att sprida resultat och effekter över länsgränserna i mycket stor utsträckning. Detta sker genom de LYNCmöten som genomförs i NordSam två gånger per månad året runt.

32 Exempel Nordsamgemensam planering - Jämtlands län Länsspecifikt för Jämtlands län Projektet har resulterat i att det finns organisationsövergripande planering för utvalda tänkbara händelsetyper. Aktörerna ska också vara utbildade och övade för att hantera dessa händelser. Styrande för utvecklingsarbetet ska vara de beslut som styrgruppen för Krishanteringsrådet fattar baserat på den regionala risk-och sårbarhetsanalysen. Länets aktörer inom krishanteringsområdet ska arbeta enligt LOS-och RSI-koncepten. Projektet ska även ha resulterat i att blåljusorganisationerna i gränsområdet Jämtlands län och Tröndelagsfylkenahar en god förmåga att samarbeta vid gemensamma insatser i gränslandet

33 3 exempel på styrdokument Jönköpings kommun Handlingsprogram trygghet och säkerhet Tingsryds kommun Tydlig koppling till riskanalys samt förankring i processen med förvaltningarna Skellefteå kommun Utgår från strukturen i överenskommelsen

34 Exempel på handlingsprogram Trygghet och säkerhet Jönköpings kommun

35 TRYGGHET OCH SÄKERHET Skydd mot olyckor Krisberedskap Internt skydd Brottsförebyggande Trygghet och säkerhet, räddningstjänsten

36 Mål för trygghet och säkerhet Ur Handlingsprogram Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet, räddningstjänsten

37 Arbetssätt Inriktningen är att förhindra, förebygga och begränsa Den enskildes behov och ansvar ska vara utgångspunkt Varje förvaltning ska ha ansvaret inom sitt verksamhetsområde Kommunens säkerhetsarbete ska bedrivas systematiskt Kommunen ska ta initiativet till och leda samverkan med andra aktörer Trygghet och säkerhet, räddningstjänsten

38 Samordning av trygghet och säkerhet Kommunledning Rådet för trygghet och säkerhet Säkerhetsrådet Sektionen för trygghet och säkerhet (räddningstjänsten) Skydd mot olyckor Fallprevention Suicidprevention Trafiksäkerhet Brandsäkerhet Vattensäkerhet Räddningsinsats Riskhänsyn i fysisk planering Brottsförebyggande arbete Ungdomskriminalitet Våldsbrott Skadegörelse Stöld och tillgrepp Organiserad brottslighet Krisberedskap Krisstöd Krisledning Risk- och sårbarhetsarbete Kontinuitetsplanering Internt skydd Systematiskt säkerhetsarbete Tillbudsrapportering Bevakningstjänster Försäkringar Hot och våld Säkerhetsskydd Trygghet och säkerhet, räddningstjänsten

39 Dokumentstruktur Trygghet och säkerhet, räddningstjänsten

40 Detta har fungerat bra Att göra ett samlat politikområde om hela trygghet- och säkerhetsområdet Färre styrdokument, en enkel och samlad struktur Att utgå från verksamhetens egna behov och inrikta/arbeta utifrån dessa - Teman och delplaner Trygghet och säkerhet, räddningstjänsten

41 Stöd från Länsstyrelsen LSO, Seveso, LEH, RSA eller ett samlat grepp, tematiskt och geografiskt? Ambitionsnivå? Planering Enkelhet Egna behov Trygghet och säkerhet, räddningstjänsten

42 Exempel på handlingsprogram för extraordinära händelser Tingsryds kommun

43 Syfte Handlingsprogrammet för extraordinära händelser syftar till att: Konkretisera åtgärdsförslagen från risk-och sårbarhetsanalysen Väga samman alla åtgärdsförslag till konkreta åtgärdspunkter Tydliggöra vem som har ansvaret för respektive åtgärd och när i tiden åtgärden ska vara utförd

44 Syfte, forts. Använda Handlingsprogrammet som ett instrument för att nå de mål som kommunen satt upp att klara av inför och vid en extraordinär händelse samt för att uppfylla de skyldigheter som kommunen har enligt lagstiftningen.

45 Från analys till åtgärd RSA 71 st. åtgärdsförslag DIALOG FÖRANKRING Handlingsprogram Deltagare: Socialförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur och fritidsförvaltningen Stiftelsen Kommunhus Sammanfattning: Planera/förbereda upprätta krisplaner, listor Anskaffande av materiella resurser Undersöka och analysera Utbildning och övning Säkra kommunikationsvägar Samverkan Informationsåtgärder Införande av rutiner Åtgärder: Sammanlagt 16 uppdrag till kommunala förvaltningar, bolag och stiftelser

46 Dialog och förankring ger framgång i arbetet För att uppnå syftet med att öka medvetenheten och kunskapen om hot och risker i samhället deltar så många personer som möjligt från kommunens verksamheter i processen. Viktigt med dialog och förankring med varje förvaltning (kommunala bolag och stiftelser).

47 Ex. på struktur för åtgärdsplan Nr Åtgärd Klart Ansvarig 2 Under varje mandatperiod ska som minimum en större och två mindre krisövning genomföras med hela eller delar av krisorganisationen. Kontinuerligt Kommunstyrelsen 10 Skapa dialog med det privata näringslivet inom kommunen i syfte att förbättra samverkan i en krissituation och informera om kommunens planering inför en extraordinär händelse Kommunstyrelsen

48 Exempel på styrdokument Skellefteå kommun

49 Beslut på olika nivåer Del 1 Mål-och ramplan inklusive beskrivning av åtgärder som ska genomföras av nämnder och bolag Del 2 Del 3 Del 4 Hur åtaganden i överenskommelsenska fullgöras och ersättningen användas. Riktlinjer för egenkontroll och redovisning Plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser gällande krisledning och krisinformation Övningsoch utbildningsplan för mandatperioden Beslut: KF Beslut: KS Beslut: KS Beslut: KS

50 Del 1 Mål och ramplan Övergripande mål: Kommunen ska verka för samverkan och samordning med andra aktörer inom kommunområdet, före och under en extraordinär händelse. Delmål: - Kommunen ska genom kommunstyrelsen tillsammans med aktörer utanför kommunens geografiska område söka och genomföra samverkansprojekt, främst avseende analyser, planering och utbildning/övning. - Kommunen ska genom kommunstyrelsen förbereda för att använda frivilliga för att hjälpa till vid insatser.

51 Del 2 -hur åtaganden ska fullgöras och ersättningen användas Verksamhet Säkerhetssamordnare 1/1 kommunledningskontoret Personalkostnad Riskingenjör 1/2, räddningstjänsten Personalkostnad Underhåll/provning av utomhusalarmeringsutrustning: (Skellefteå räddningstjänst) Kostnad

52 Del 2 -hur åtaganden ska fullgöras och ersättningen användas Verksamhet Framtagande av risk-och sårbarhetsanalyser, scenarier, planer, checklistor m.fl. underlag. Kostnad Samverkan utanför det geografiska området 1) Projekt inom Skellefteåregionen - f d TreKom Norr 2) Utveckling av planering för stöd vid mottagning av många utrymmande; tillsammans med Boden, Luleå, Kalix, Haparanda, Piteå och Umeå kommuner 3) Stabsstöd för räddningsledare resp. kommunledning 4) Årliga VMA-kampanjer tillsammans med andra kommuner; Umeå, Ö-vik

53 Del 2 -Riktlinjer för egenkontroll och redovisning Budget och konton för ansvar och verksamhet m.m. En ordning med frikoder i kommunens redovisningssystem skapas för att medge tillräcklig ekonomisk uppföljning Redovisningar 1) Årlig egenredovisning Krisberedskapsläget ; till kommunstyrelsen i januari efterföljande år. 2) Enkät: Årlig uppföljning av ersättning till kommuner från anslag 2:4 krisberedskap till Länsstyrelsen/MSB sista januari efterföljande år. 3) Enkät: Årlig förmågebedömning, till Länsstyrelsen i augusti/september

54 Del 2 -Riktlinjer för egenkontroll och redovisning Planering för användning av ej förbrukade medel kommande år Kommunchefen får besluta om plan för sparande av ersättningen, > 10 %, för överföring till kommande år.

55 Sammanfattning Det finns olika sätt att planera. Dessa tre exempel visar hur kommunen i sin planering kan: Besluta om delar i planeringen på olika nivåer Utgå från identifierade behov av åtgärder i RSA Skapa genomslag i arbetet genom att involvera fler från kommunens verksamheter i processen Tydligöra ansvar och tidpunkt för resultat Skapa förutsättningar för uppföljning Ta ett bredare grepp

56 Uppföljning av kommunernas krisberedskap

57 Uppföljning av kommunernas krisberedskap 4. Följa upp genomförd verksamhet och utveckling av förmåga Process som stödjer ett systematiskt arbete 1. Identifiera risker & brister 3. Genomföra åtgärder 2. Besluta om åtgärder

58 Upplevda problem i tidigare (uppföljnings)process Svårt att följa upp målen i den tidigare överenskommelsen Flera okordinerade enkäter och underlag Tidpunkter för uppföljningen utgick inte från kommunernas planerings- och uppföljningsprocesser Stor skillnad i länsstyrelsernas genomförande av uppföljning

59 Samordning RSA uppföljning LEH RSA Förmågeindikatorer (generella) Behov av samordning enligt flera av remisssvaren!! LEH Mål enligt överenskommelsen Förmågeindikatorer anpassade för kommuner (inkl LEH mål)

60 Uppföljning Uppföljning av: - Genomförda åtgärder - Hur förmågan utvecklats (indikatorer) - Hur ersättning från staten använts År 1 År 2-4 År 2-5 År 2-5 RSA+ Plan Genomförande Uppföljning Rev plan 15/2 Regional RSA & uppföljning 31/10 (Kommuners självskattning) Nationell uppföljning

61 RB-uppdrag länsstyrelserna (nr 65) Länsstyrelserna ska inom ramen för det geografiska områdesansvaret göra en värdering av de risk-och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som kommuner och landsting sammanställer enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelserna ska bedöma kvalitén på analyserna och hur dessa kan användas i de regionala risk-och sårbarhetsanalyserna. Länsstyrelserna ska följa upp i vilken utsträckning åtgärdsbehov som tidigare har identifierats i kommunernas och landstingens risk-och sårbarhetsanalyser har tillgodosetts samt i vilken utsträckning eventuellt inträffade extraordinära händelser har utvärderats. Uppföljningen ska inriktas så att den kan samordnas med uppföljningen av kommunernas användning av utbetalade medel enligt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas uppgifter i samhällets krisberedskap. - Tidpunkten - Länsstyrelsens arbete med att samordna, stödja och följa upp - Till Regeringskansliet, med kopia till MSB - Evårsvis anpassning (t.ex. särskild uppföljning RSA/Styrdokument, uppföljning/utvärdering samverkanstillägget, underlag för reviderad överenskommelse mm)

62 MSB:s stöd i arbetet Från enskilda delar till mer samordnat stöd, t.ex. samlat erbjudande för stöd till utveckling av samverkan och ledning

63 MSB:s stöd i arbetet Från enskilda delar till mer samordnat stöd, t.ex. samlat erbjudande för stöd till utveckling av samverkan och ledning Sker via länsstyrelserna eller kompletterar det stöd som länsstyrelserna tillhandahåller Utvecklad paketering av det stöd vi redan tillhandahåller, t.ex. på MSB.se

64 Utvecklat stöd Utbildning -LOS-projektet kommer ha påverkan på bland annat den utbildning som MSB (och andra) tillhandahåller. Fortfarande oklart om MSB kommer att tillhandahålla helt nya utbildningar i egen regi, t.ex. riktat mot kommunala säkerhetssamordnare (samt hur dessa i sådana fall ska finansieras) Metodstöd för kommuner att planera, genomföra och följa upp övningar planeras (preliminärt under 2015) Informationsmaterial om kommunens ansvar inom civilt försvar kommer att tas fram (preliminärt 2016) Eventuellt vägledning för utvärdering av inträffade händelser (preliminärt 2016) Stöd i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet t.ex. systematiskt säkerhetsarbete, stöd till kommunalteknisk försörjning mm

65 Sammanfattningsvis -steg mot ett mer systematiskt arbete med utvecklingen av krisberedskapen lokalt och regionalt Utveckling mot mer sammanhängande/systematiska processer som i större utsträckning utgår från kommunernas ordinarie planeringsoch beslutsprocesser Styrdokumentet kan bli en nyckel Mer långsiktig och transparent planering (mandatperioden) Bättre förutsättningar för att samplanera åtgärder som ska ske i samverkan med andra kommuner och länsstyrelsen i enlighet med iden bakom samverkanstillägget Grund för uppföljning Viktigare att dokumentet gör nytta i kommunernas arbete än exakt hur det benämns eller utformas (egennyttan) Bättre och mer långsiktiga förutsättningar för länsstyrelserna att samordna, stödja och följa upp krisberedskapen lokalt och regionalt